Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län

Transkript

1 LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län En länsövergripande överenskommelse har tagits fram mellan kommunerna och landstinget i Uppsala län. Handikapporganisationernas samarbetsorgan (HSO) har varit remissinstans. Lokala handlingsplaner syftar till att konkretisera innehållet i överenskommelsen visa vilka åtgärder huvudmännen avser att vidta för att utveckla samverkan nå det övergripande målet i överenskommelsen Denna handlingsplan baseras på den lokala en av överenskommelsens syfte, övergripande mål och processmål. Frågor på regional nivå hanteras i regional handlingsplan. Uppföljning Aktiviteterna i den lokala handlingsplanen följs kontinuerligt upp under verksamhetsåret i befintligt lokalt samverkansforum. Lokal handlingsplan i sin helhet följs upp i samband med av överenskommelsen senast Gäller verksamhetsår Datum för upprättande Kommun Uppsala kommun, Landstinget i Uppsala län Deltagit vid upprättande av handlingsplaner (företrädare för verksamhet samt namn på person) Uppsala kommun: Susanne Söderberg, Åsa Lögdberg, Lotta Lindh-Neville, Per Ångman, Maarit Rajamäki, Eva Egnell, Ingrid Larsson Psykiatridivisionen landstinget: Ingrid Sahlin, Gunilla Svedström, Inga Nigam, Sven Ernstsson, Mårten Skogman, Eva Smith Brukarorganisationer/motsvarande som varit delaktiga (namn på förening/organisation samt namn på person) Genom HSO: Petra Rohrer (Uppsala ångestsyndrom sällskap och Föreningen Balans), Arto Kojo (RFHL, RSMH) Beslutad av Närvårdssamverkan Uppsala (NSU) 17 oktober 2014 LOKAL HANDLINGSPLAN - Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län sid 1/13

2 Nulägesanalys/ 20 maj 2014: Ledning och styrning av samverkan fortsätter att utvecklas lokalt enligt mål, länsgemensam inriktning och definition gällande närvård Mötesform på ledningsnivå har skapats under våren I ledningsgruppen för frågorna ingår både uppdragsgivare och producenter. Gruppen har anknytning till Närvårdsamverkan Uppsala (NSU) som fungerar som styrgrupp för pågående projekt mellan Uppsala kommun och landstinget. Övergripande samverkansrutiner finns inom vissa områden som exempelvis Samordnad individuell plan (SIP), in och utskrivning inom slutenvård samt egenvård. Gemensamt avvikelsesystem finns men är ett utvecklingsområde. Lokala handlingsplaner finns mellan och kommun gällande beroende och då utifrån Regionala riktlinjer för missbruks och beroendevård (RIM). Ett forum för övergripande samverkan mellan kommunen, divisionen och brukarföreningar via Handikapporganisationernas samarbetsorgan (HSO) har konstituerats. Fortfarande finns otydligheter kring hur kommunikationen mellan huvudmännen och brukarorganisationerna från dessa mötesforum ska ske. Både kommunen och Landstinget i Uppsala län har avsatt medel till HSO för att möjliggöra arvodering vid brukarinsatser. Fortfarande skiljer sig brukarmedverkan mellan barn och unga området i förhållande till vuxna. Samordnad individuell plan (SIP) Inventering gällande behov av mötesledare har inte skett som planerat men via Kunskapsutveckling inom rehabilitering (KUR2) kommer Försäkringskassan ansöka om medel för en mötesledarutbildning som kan bli aktuell i höst. Ansökan sker i samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting. Rutiner och hantering av SIP sker på olika sätt inom barn/unga området och vuxna. Inom barn och unga området finns upparbetade strukturer för samverkan och hur en SIP ska genomföras. Samordnare finns i kommunen som stöd för SIP processen. Dessa möten är högt prioriterade av professionerna och kan hållas med kort varsel när det finns ett sådant behov. På vuxensidan finns ingen motsvarighet till detta, där kallar den medarbetare som ser behov av samordning, och då utifrån den enskildes behov och önskemål. Utifrån avvikelsesystemet framgår att det finns brister kring hur verksamheterna hörsammar kallelser och deltar i möten och detta är något som behöver förbättras. Under våren har ett arbete pågått i samarbete med PrinSIP, ett utvecklingsprojekt som utgår från Sveriges kommuner och landsting (SKL) och satsningen. I länet inklusive Uppsala kommun har handledning i Integrerad, en form av vård- och stödsamordning som grundar sig på ACT-principer. En gemensam utbildningssatsning i metoden till medarbetare som inte tidigare fått utbildning har skett under året. Vård och stödsamordning bygger på att gemensam kartläggning av behov görs initialt och när detta arbete är slutfört görs en SIP som vidare planering för insatser. I utbildningen har också en planerats in som ska ske under hösten med fokus på inflytande och delaktighet för LOKAL HANDLINGSPLAN - Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län sid 2/13

3 den enskilde i processen. Uppföljningen kommer att ske i samband med handledning under hösten Kunskap och information om SIP har ännu inte nått ut till brukare i tillräcklig omfattning. Många brukare/patienter känner inte till att SIP är en möjlighet och tillgång för att få sina insatser samordnade. I det fortsatta arbetet är detta viktig information och något som behöver utvecklas. Ett pilotprojekt med It-stöd för SIP processen planeras komma igång till hösten inom området barn och unga. Grundkunskaper gällande riktlinjer och rutiner för SIP behöver därför vara kända hos varje medarbetare. Verksamhetsstödet (Prator) kommer att skapa möjligheter till att kalla till möten på enklare sätt samt gemensam dokumentation. Efter pilotprojektet kommer stödet att utvärderas för att ev. införas i alla verksamheter. Medarbetare har överlag god kännedom om SIP men det finns problem med att få till bra och konstruktiva möten. En fråga är om bättre mötesledare är svaret på detta eller om det handlar om sättet att förberedelser inför mötet och att brukaren är delaktig i processen. Detta är ett utvecklingsområde. Utbildningsinsatser sker kontinuerligt via närvårdskoordinatoreran. Medarbetare från både kommun och landsting bjuds in. Kommunen har hittills haft flest deltagare och efterfrågan har varit stor. Inom landstinget finns Ping-Pong-utbildningar som personal kan ta del av, oklart i vilken utsträckning detta sker. En idé är att följa nyanställda och se om de tar del av de obligatoriska utbildningar som finns. En kvalitativ av SIP planeras till via Regionförbundet. SIP finns även beskrivet i handlingsplan för RIM. Integrerade arbetsmetoder i hemmet Integrerad eller Vård- och stödsamordning är en metod som används inom kommunen och affektiva verksamhetsområdet i n. Handledning har pågått under de senaste åren både för utvalda medarbetare och chefer. I år har medel erhållits från ett SKL-projekt, PrinSIP för att utbilda fler i metoden, se under föregående punkt. Ett utvecklingsområde är att bli självförsörjande på handledare/utbildare i metoden för att säkra den långsiktiga effekten av metoden. Tankar finns om en mer omfattande utbildning för att tillgodose detta behov. Forum finns för diskussioner om gemensamma satsningar. Brukarmedverkan vid dessa möten behöver finnas vilket är ett förbättringsområde. Psykosvården har inte varit delaktiga och behöver bjudas in i fortsättningen. Uppföljningar saknas i många projekt, hur kan vi bli bättre på detta? I pågående projekt finns olika sätt att försöka följa upp men det finns inget systematiskt och mer genomtänkt sätt att verkligen mäta vad som avses. Detta är ett förbättringsområde då mer strukturerade ar kan ge jämförelsematerial. Viktigt att ha med detta i början av en process, vare sig det gäller projekt eller förändrade arbetssätt i ordinarie LOKAL HANDLINGSPLAN - Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län sid 3/13

4 verksamhet. I befintliga projekt som SBBT, Katamaran och Närvårdsteamet sker utvärdering kontinuerligt och avrapporteras till berörda nämnder. Ett förbättringsområde är också att utvärdera vilka samverkansformer som är mest välfungerande. Här kan det även vara av intresse att se vad det finns för forskning på området. Viktigt att följa både kvalitet och kostnader för samverkan. Arbetsrehabilitering enligt Individuellt stöd till arbete (IPS) Projektet ISAmverkan, ett samverkansprojekt mellan landsting, kommun, försäkringskassan, arbetsförmedlingen drivs med stöd av Samordningsförbundet. Ett inriktningsbeslut är taget i utbildning och arbetsmarknadsnämnden om att metoden ska finnas i det utbud som kommunen erbjuder. Arbetsförmedlingen diskuterar sitt fortsatta deltagande resursmässigt. Implementeringen av projektet planeras till våren. Behoven av insatsen är stora och det finns behov av utökning av projektet. Projektet har varit lyckat hittills, både gällande metod och samverkansformer i styrgruppen. En spridningskonferens för länet anordnas i höst tillsammans med Hjärnkoll. Brukarorganisationer ges möjlighet till delaktighet och inflytande Under året har ett arbete pågått med att hitta former och mötesstrukturer för brukardelaktighet på organisationsnivå och en handlingsplan är under upparbetande. För att tillgodose behoven behövs fler brukarrepresentanter att fördela arbetet på och det kan ingå som en punkt i handlingsplanen. HSO har fått medel av både Uppsala kommun och landstinget för att organisera brukarna och detta har fungerat bra och löper på. En del av medlen går till samordning men ger även möjlighet till arvodering av de brukare som deltar i möten eller annat. Frågor som varit uppe på agendan är gemensamma brukarråd i landsting och kommun, något som förekommer på beroendesidan och som är uppskattat. Där har man även infört arbetsutskott där brukare deltar när agendan inför möten förbereds. Förbättringsförslag finn för brukarråden på verksamhetsområdesnivå inom n. Informationen till brukare om deras rättigheter behöver bli bättre. Rutiner för hur detta ska ske behöver skapas. Kunskap om kognitiva hjälpmedel Oklart hur långt arbetet med att utreda ansvarsfördelningen är oklar. Det finns fortfarande en otydlighet kring förskrivning. En annan stor fråga är hur väl känt kognitiva hjälpmedel är i professionerna. Det finns behov av informations- och utbildningsinsatser för alla yrkeskategorier, både i kommun och landsting. De som kan påverka förskrivningen måste också förses med kunskap och dit hör politiker och andra beslutsfattare. I dagsläget sker inga aktiviteter på detta område. Gemensam kompetensutveckling Under det gångna året har ett antal gemensamma utbildningsinsatser gjorts. Ett stort projekt är KUR som initierats av försäkringskassan. Det har inneburit att både kommun och landstingsanställda setts vid ett flertal tillfällen och förutom föreläsningar getts möjlighet till kunskapsutbyte. LOKAL HANDLINGSPLAN - Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län sid 4/13

5 Utbildning i Vård och stöd-samordningen ska ske under maj/juni och där har en gemensam handledning också lett till nya gemensamma kunskaper. Landstinget har vid ett flertal tillfällen bjudit in kommunen till sina föreläsningar. Uppsala kommun har haft fokus på äldre med psykisk ohälsa, en första hjälpen kurs. Här har n bjudits in för att berika diskussionerna och för att få kunskap om vad som sker i kommunen. Genom RIM har utbildningar getts gemensamt. Gemensamma SIP-utbildningar har kommit till stånd. Infoteket har haft ett utbud för allmänhet och profession. Övrigt: På individnivå pågår en del utvecklingsarbete t.ex. Värdebaserad vård (divisionen). Ett aktuellt projekt är värdebaserad vård för åldersgruppen år med beroende/missbruk. Kommunen är inbjuden att delta i detta utvecklingsarbete. Inom vilka områden passar metoden Delat beslutsfattande? Kan det vara något att utveckla under kommande år? Inom kommunen är det lagstadgat med genomförandeplaner och de följs upp kontinuerligt. Individens inflytande över sin egen process är här högst aktuell. Inom kommunen finns även Nöjd kundindex som är ett sätt att följa nöjdheten bland brukare. Ett relativt nytt inslag i brukarinflytandeprocessen är Brukarnas revisionsbyrå som är ett eget socialt företag. Arbetet har pågått sedan 2012 men är i en fas nu där det ska bli mer stabilt och möjligheten till att ta emot fler uppdrag ska öka. Antalet förfrågningar ökar hela tiden och i nuläget är det svårt att matcha behoven. Under september 2014 startar en ny utbildningsomgång i Regionförbundets regi. LOKAL HANDLINGSPLAN - Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län sid 5/13

6 Processmål: Ledning och styrning av samverkan fortsätter att utvecklas lokalt enligt mål, länsgemensam inriktning och definition gällande närvård Ledningsgrupp nykonstituerad, saknas former för vilka frågor som ska hanteras och hur samarbetet ska utvecklas. Gemensamt avvikelsesystem mellan huvudmännen finns men behöver aktualiseras och breddas så att fler känner till och gör avvikelser. Planera in tider för hösten och kalla till möten Sammanställa dokument om hur avvikelsehantering går till, verksamheterna implementerar. Räkna/ta fram uppgifter om antalet avvikelser som görs mellan huvudmännen och presentera siffror vid årets slut. Maj 2014-maj 31 december december 2014 LOKAL HANDLINGSPLAN - Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län sid 6/13

7 Processmål: Personer som har behov av samordnade insatser erbjuds Samordnad individuell plan (SIP) Inventering gällande behov av mötesledare har inte skett som planerat. Kunskap och information om SIP har ännu inte nått ut till brukare i tillräcklig omfattning. Försäkringskassan ansöker om medel för en mötesledarutbildning, KUR 2 Halvdag på Regionförbundet i höst. Brukare och föreningar har möjlighet att delta. Strateg UAK Regionförbundet HSO samordnare Hösten 2014 September 2014 En spridning behövs kring de filmer som tas fram nationellt Filmer lånas och visas vid föreningsmöten. HSO samordnare och brukarnätverket Hösten 2014 Problem finns med att verksamheter (vuxen) inte hörsammar kallelse. Gemensamt dokumentationssystem saknas. Kvalitén på SIP: ar behöver utvecklas och det finns problem med att få till bra och konstruktiva möten Göra landstingets Ping-Pongutbildning i SIP till ett obligatorium för nyanställda. Basutbildning i kommunen. Verksamhetsstödet Prator testas via pilotprojekt hösten Som ovan Gemensam utbildning i Integrerad, en form av vård- och stödsamordning. Handledarutbilning och basutbildningar. Systematiskt utbilda nya medarbetare i SIP LSS Som ovan Verksamhetschefer Affärsområdeschef social och beroende Chefer inom berörda verksamheter. er Hösten 2014 Hösten 2014 Hösten 2014 LOKAL HANDLINGSPLAN - Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län sid 7/13

8 Processmål: Kvalitetsindikatorer för Samordnad individuell plan är under utveckling Det saknas kvalitativa ar av SIP. Det saknas /utvärdering av inflytande och delaktighet. Brukarrevision behöver bli ett komplement till annan. Ansvarig på regionförbundet bjuder in till dialog kring. Berörda från landsting och kommun deltar och bevakar området. Datainsamling och bearbetning av enkäter genom Voss. Bevaka möjligheten till brukarrevision och ta med detta i diskussionen vid ar. Regionförbundet Planering hösten Genomförande Verksamhetsutvecklare Verksamhetsutvecklare Sept.-dec Sept maj Processmål: Vi har integrerade insatser eller teambaserat arbetssätt för personer med komplexa och stora behov Handledning har pågått under de senaste åren i Vård och stödsamordning och det finns ett behov av att utbilda egna och bli självförsörjande på handledare/utbildare i metoden. Planera för en mer omfattande utbildning för att tillgodose behovet av egna handledare. Berörda chefer affektiva och i kommunen. Verksamhetsutvecklare LOKAL HANDLINGSPLAN - Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län sid 8/13

9 Processmål: Utvecklingsarbetet kring hälsofrämjande insatser prioriteras och samordnas mellan huvudmännen för att stödja goda levnadsvanor och förebygga sjukdom hos personer med psykisk funktionsnedsättning Det finns bra exempel i verksamheterna, en spridning behövs av goda exempel Saknas tydliga rutiner för tandvård, intyg mm. och det finns en okunskap bland medarbetare om vad som gäller. Oklarheter kring i vilken utsträckning hälsokontroller sker och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan n och primärvården. Inspirationsdag Samla tandvårdsansvariga i både kommun och landsting och ta fram förtydliganden och information för spridning. Undersöka på vilket sätt hälsokontroller sker och om det finns utvecklingsbehov. Affärområdeschef Social och beroende Verksamhetsutvecklare, Nov Affärområdeschef Våren Social och beroende Verksamhetsutvecklare, Jan-maj LOKAL HANDLINGSPLAN - Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län sid 9/13

10 Processmål: Antalet personer som erbjuds arbetsrehabilitering enligt arbetsmetoden Individuellt stöd i arbete (IPS) i länet ökar Ett inriktningsbeslut är taget i utbildning och arbetsmarknadsnämnden att metoden ska finnas i det utbud av stöd till arbete som kommunen erbjuder. I Europeiska socialfonden (ESF) finns pengar att söka för projekt ibland annat IPS-metoden. Implementering av metoden i kommunen och arbetsförmedlingen Bevaka området och söka medel för att utöka IPS i Uppsala. Strateg UAK, Chef arbetsförmedlingen Verksamhetsutvecklare Strateg UAK Strateg UAK / Hösten 2014 LOKAL HANDLINGSPLAN - Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län sid 10/13

11 Processmål: Brukarorganisationer och individer ges möjlighet till inflytande och delaktighet på alla nivåer både i befintliga verksamheter och vid planering och av nya projekt eller verksamheter Ett forum för övergripande samverkan mellan kommunen, divisionen och brukarföreningar via HSO har konstituerats. Fortfarande finns otydligheter kring hur kommunikationen mellan huvudmännen och brukarorganisationerna från dessa mötesforum ska ske Brukare saknar information om sina rättigheter på många områden t.ex tandvård och SIP. Brister finns i brukarmedverkan för barn och ungdomar. Skapa strukturer för informationsspridning. Kvalitetssäkra området brukarmedverkan/inflytande. Informationsspridning. Bevaka att det finns relevanta trycksaker för respektive område. Undersöka hur brukarmedverkan inom barn och unga området kan tillgodoses Verksamhetsutvecklare HSO samordnare Brukarföreningar informerar om nya lagar/rättigheter till medlemmar. Chefer på alla nivåer medverkar till att enskilda brukare informeras om rättigheter. er, LSS/barn Bitr. verksamhetschef BUP LOKAL HANDLINGSPLAN - Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län sid 11/13

12 Processmål: Riktlinjer och rutiner finns gällande ansvarsfördelning vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel. Oklar ansvarsfördelning och avsaknad av tydliga riktlinjer och rutiner. Ett länsövergripande arbete pågår med att förtydliga ansvarsfördelningen och ta fram riktlinjer och rutiner kring området rehabilitering i stort. Finns en okunskap om kognitiva hjälpmedel. Bevaka utredningens slutsatser. Undersöka behov av informations- och utbildningsinsatser för alla yrkeskategorier, både i kommun och landsting samt politiker och andra beslutsfattare. Våren LOKAL HANDLINGSPLAN - Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län sid 12/13

13 Processmål: Varje huvudman ansvarar för minst en gemensam kompetensutvecklings insats per år Utbildningsinsatser sker hos båda huvudmännen kontinuerligt och där det är möjligt kan platser erbjudas till den andre huvudmannen. Utbildning är planerad till flera områden bl.a SIP och Voss. Brukarnas upplevelser och åsikter bör tas tillvara och användas vid utbildningsinsatser. Deras synpunkter på vad som behövs gällande utbildning för personal behöver också beaktas. Inga ytterliga aktiviteter planeras, men kan ändå ske spontant. Använda brukarerfarenhet vid utbildningsinsatser. Använda brukarråd för synpunkter på kompetensbehov och utveckling. Respektive verksamhetsområde. Hösten 2014 våren LOKAL HANDLINGSPLAN - Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning i Uppsala län sid 13/13