Årsredovisning 2014 VISION Örkelljunga Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2014 VISION 2020. 286 80 Örkelljunga 0435-55000 www.orkelljunga.se. Innehållsförteckning"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING

2 Årsredovisning Örkelljunga Årsredovisning innehåller en översikt om kommunens och de kommunala bolagens ekonomiska ställning och verksamhet. Det är vår förhoppning att du finner den intressant och att den bidrar till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. Redovisningen är godkänd av kommunfullmäktige och den har producerats av Ekonomienheten. Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande 3 Organisation 4 Kommunfakta 4 Kommunens samlade resurser 5 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 6 Finansiell analys 13 Ekonomisk analys 14 Kommunens klimat- och miljömålsarbete 26 Personalredovisning 27 Händelser av väsentlig betydelse för kommunen 31 VISION 2020 Örkelljunga kommuns miljöoch hälsobringande profil stärks. Gröna Örkelljunga har en tydlig roll och är en viktig medspelare i det nordvästskånska samarbetet. Trygghet, småskalighet, entreprenörskap, delaktighet och närhet är grundläggande värden, som tillsammans erbjuder unik livskvalitet, vilket leder till att Örkelljunga kommun i alla lägen blir ett klockrent val. Verksamhetsberättelse Kommunstyrelsen 32 Samhällsbyggnadsnämnden 33 Socialnämnden 33 Utbildningsnämnden 34 Utbildningsnämndens kultur- och fritidsutskott 35 Räddningsnämnden 36 Kommunala bolag Örkelljungabostäder AB 38 Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB 38 NÅRAB 39 Räkenskaper Sammanställd redovisning 40 Noterhänvisningar 44 Alternativ resultat- och balansräkning 42 Resultat och balans VA 47 Redovisningsprinciper 48 Revision Revisorernas verksamhetsberättelse 50 Bilagor Bilaga 1 52 Bilaga 2 53 Bilaga

3 Årsredovisning Kommunstyrelsens ordförande Örkelljunga kommun redovisade ett positivt resultat för. Kommunfullmäktige i Örkelljunga kommun har beslutat att den s.k. fullfonderingsmodellen ska tillämpas. Skälet är att regeringen under hösten tillsatte en utredning med uppdrag att bland annat ta ställning till en eventuell förändring av redovisningen med innebörden att fullfonderingsmodellen kan komma att bli normgivande. Anledningen är att fullfonderingsmodellen anses ge en mer rättvisande bild av resultat och finansiell ställning. Fullfonderingsmodellen innebär att pensionsskulden redovisas som en skuld i balansräkningen, till skillnad från blandmodellen som innebär att pensionsskulden redovisas som en ansvarförbindelse utanför balansräkningen. Resultatet för det gångna året blev +17,6 miljoner enligt fullfonderingsmodellen och +11,0 miljoner enligt blandmodellen. Det främsta skälet till det positiva resultatet är utdelning på fondtillgångar och realisationsvinst på aktiefonder i samband med omplacering till räntefonder. Våra nämnder har redovisat ett blandat resultat. Social- och utbildningsnämnden har ett negativt resultat och samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen ett positivt. I budgetarbetet för 2015 har kraftiga förstärkningar till framförallt socialnämnden på nästan 10 miljoner gjorts. Parallellt har det också arbetats med en fullständig genomgång av socialnämndens ekonomi. Det innebär att Örkelljunga kommun höjer kommunalskatten 2015 med 30 öre för att klara ekonomin. Ett positivt näringsliv Under året har jag träffat många företagare, och jag är imponerad över deras framåtanda och nytänkande. Inte minst har det visat sig när det avslöjades att vinnaren av utmärkelsen Skånes mest företagsamma människa var Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson med företaget Solklart Vård AB i Örkelljunga. När Svenskt Näringsliv bad allmänheten utse en vinnare av de fem finalisterna fick de flest röster, vilket resulterade i utmärkelsen. Vi fortsätter vårt arbete med att förbättra näringslivsklimatet och nyföretagandet. Under året anordnades en utbildning för potentiella nyföretagare. Det var en utbildning som anordnades tillsammans med Örkelljunga Näringsliv och där deltagarna fick information och utbildning av bl.a. Skatteverket, Arbetsförmedlingen och representanter för bankerna. Utveckling Politiker måste våga ta beslut även om det vid beslutstillfället inte alltid går att förutse resultatet. Ett vågat och modigt beslut var det som togs 1999 om att köpa in gamla david-anderstomten och göra en ny detaljplan för området. Det var också modigt och framsynt att ge Örkelljungabostäder i uppdrag att bygga sexvåningshuset. Det var först ifjol som vi såg ett ökat intresse för området och nu byggs det både nya hyres- och bostadsrättslägenheter. Under året har vi därför kunnat anordna seminarier tillsammans med andra kommuner om möjligheterna att bygga i små kommuner och om varför Örkelljunga har lyckats. Vi fortsätter under året med vårt allra största projekt, Allhallen. Byggstart beräknas ske under april månad 2015 och bygget ska vara klart senast i augusti Det är ett projekt som vi hoppas ska kunna bidra till att lyfta Örkelljunga kommun ytterligare. Vad resultatet blir är dock beroende av ett flertal faktorer, men ytterst handlar det om att föreningarna och vi medborgare måste utnyttja vår nya hall. En namntävling pågår där vi tagit hjälp av våra gymnasieungdomar. Vi har också fortsatt våra satsningar på underhåll av gator och fastigheter, fortsatta satsningar på nya industriområdet vid Skåneporten, nytt golv i Lillhallen, nya duschar i simhallen, renovering av reningsverket och renovering av Åsljunga skola. Jag vill passa på att tacka vår personal för deras insatser det gångna året. De uppskattas varmt av våra kommuninvånare. Det är ni som står för bl.a. städning, gräsklippning, förskola/skola och vård/ omsorg. Det är ni som gör Örkelljunga till en så god plats att bo och verka i. Tack! Carina Zachau (M) Kommunstyrelsens ordförande 3

4 Årsredovisning Organisation 2015 KOMMUNFULLMÄKTIGE Revision M 8 S 11 KD 4 C 3 FP 4 SD 10 LMO 1 MP 1 Kulturoch fritidsnämnd Valnämnd Överförmyndarnämnd Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnd Socialnämnd Utbildningsnämnd Arbetsutskott Arbetsutskott Arbetsutskott Personalutskott Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB Örkelljunga kommun 100% Örkelljungabostäder AB Örkelljunga kommun 100% NÅRAB - Norra Åsbo Renhållning AB Örkelljunga kommun 26% Klippans kommun 50% Perstorps kommun 24% Kommunfakta FAKTA OM ÖRKELLJUNGA Folkmängd totalt Män Kvinnor Församlingar Örkelljunga totalt Män Kvinnor Rya totalt Män Kvinnor Skånes Fagerhult totalt Män Kvinnor Arbetsmarknad Arbetslöshet, % totalt 4,0 4,8 3,6 3,8 Män 4,6 Kvinnor 3,4 4

5 Årsredovisning FAKTA OM ÖRKELLJUNGA Kommunalskatt 19:06 18:76 18:76 18:76 18:76 Landstingsskatt 10:69 10:39 10:39 10:39 10:39 Årets resultat, mnkr 17,6-16,2 1,6-11,9 27,0 Justerat resultat, enligt balanskravsavstämning, mnkr** 5,7-5,3-0,5 1,9 25,6 Koncernresultat, mnkr 17,8 19,7 1,7 3,3 27,6 Låneskuld, mnkr 151,7 152, * Låneskuld, exklusive lån till bolagen, mnkr 151,7 152, Likviditet, mnkr Soliditet, exlusive ansvarsförbindelse, % Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse, % Nettoinvesteringar, mnkr 23,3 36, Nämndernas budgetavvikelse, mnkr -8,1-7,9-5,4-4,0 1,3 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, % 98, Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto, % 96, mnkr= miljoner svenska kronor * Under 2010 har de helägda bolagen övertagit sina egna lån. ** Justerat resultat enligt balanskravsavstämningen är beräknat för 2013 enligt de principer som gäller för blandmodellen Kommunens samlade resurser Var kommer pengarna ifrån? Verksamheternas andel av nettokostnaderna Hur används pengarna? 5

6 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Vid utgången av 2013 pekade ett flertal indikatorer mot att konjunkturen var på väg att ta ordentlig fart efter en långvarig konjunkturnedgång som inleddes med den internationella finanskrisen Efter en kvartalstillväxt av Sveriges BNP på 0,5 procent under årets första kvartal visade ekonomin dock återigen tecken på försvagning. Under 2:a och 3:e kvartalet växte ekonomin endast med 0,1 respektive 0,2 procent, påverkat av krisen i Ukraina och de handelssanktioner som därpå följde. En annan faktor som påverkade utvecklingen negativt var den svagare tillväxten i Kina och övriga tillväxtekonomier. SKL räknar med att ökningen av BNP stannar på 1,9 procent för, vilket ska jämföras med 1,3 procent för För 2015 räknar SKL med att Sveriges BNP kommer att växa med 2,9 procent. Samtidigt som USA och Storbritannien ligger på tillväxtal runt 3 procent så är tillväxten i Euroländerna fortsatt mycket svag. Den förväntade återhämtningen har till viss del kommit av sig, sannolikt har dock Euroområdet lämnat de negativa tillväxttalen bakom sig när det gäller BNP. Euroområdet förväntas gå från en negativ tillväxt på -0,4 procent för 2013 till 0,8 procent för, när det gäller 2015 förväntas en tillväxt på 1,1 procent enligt SKL. Överlag är det en blandad utveckling för Sveriges viktigaste exportländer. Samtidigt som USA och Storbritannien visar styrka har utvecklingen i de nordiska grannländerna varit svag. Efter några svaga år för Finnland och Danmark, förväntar sig nu SKL en successiv förbättring framöver. Finnland hade en tillväxt på -1,5 procent 2013 och förväntas nu ha lämnat de negativa tillväxttalen bakom sig. Den norska ekonomin har klarat sig någorlunda bra med en tillväxt på runt 2 procent, mycket tack vare en hög investeringstakt inom oljeindustrin under en lång rad av år, dock förväntas investeringarna inom oljeindustrin falla med ca 10 procent under SKL:s bedömning är att Norges tillväxt kommer att försvagas under 2015 som en följd av ett lägre oljepris och lägre investeringstakt inom oljeindustrin. Låg inflation och bristande investeringsvilja Riksbankens uppgift är att sköta landets penningpolitik med målsättningen att uppnå en låg och jämn inflation och en stabil ekonomisk utveckling över tiden. Enligt Riksbankens mål ska inflationen enligt KPI (konsumentprisindex) vara 2 procent, styrräntan är ett av de verktyg som Riksbanken använder för att uppnå målet. Det är bara den kortsiktiga dagslåneräntan som Riksbanken kan besluta om, när det gäller längre räntor så är det marknaden som sätter räntan, som egentligen är priset för att låna pengar. Indirekt påverkas dock även de längre marknadsräntorna av Riksbankens olika beslut, eftersom olika nivåer på styrräntan medför olika förväntningar av marknadsaktörernas framtidstro. De långa marknadsräntorna speglar marknadens/marknadsaktörernas förväntningar avseende det framtida konjunkturläget. En ökad efterfrågan på främmande kapital medför ett ökat pris på främmande kapital om inte utbudet samtidigt ökar, d.v.s. marknadsräntorna stiger när efterfrågan på lån ökar, givet utbudet. Förutom möjligheten att påverka ekonomin genom att bestämma dagslåneräntan har Riksbanken även möjlighet att trycka nya pengar och kan genom detta påverka likviditeten (utbudet på kapital) på marknaden. Därigenom har riksbanken indirekt även möjlighet att påverka räntenivåerna på längre löptider. Vid årsskiftet låg räntan på den 10-åriga statsobligationen på strax under 1 procent. Enligt SKL:s senaste prognos kommer räntan på den 10-åriga statsobligationen att stiga betydligt långsammare än enligt föregående prognos, vilket ligger i linje med andra bedömare och även Riksbankens egen bedömning. Enligt SKL:s prognos kommer räntan på den 10-åriga statsobligationen att nå 2 procent i slutet av 2015 och 4 procent först i slutet av Låg inhemsk efterfrågan inom Euroområdet håller tillbaka konjunkturen, den offentliga konsumtionen förväntas enbart växa marginellt och för den privata konsumtionen förväntas en tillväxttakt på under 1 procent för det kommande året. Med stor tillgång på kapital och historiskt låga räntor som normalt sätt brukar fungera som motor för investeringarna kan den bristande investeringsviljan bara förklaras av den osäkerhet som råder om det ekonomiska läget runt om i världen. Återhållsamheten i såväl den offentliga som privata konsumtionen får till följd att företagen drar sig för att investera trots det stora utbudet på billigt kapital. Låg eller i många fall obefintlig inflation såväl inom Sverige som i många andra länder 6

7 Förvaltningsberättelse ledde under till sjunkande marknadsräntor och till att Riksbanken sänkte styrräntan till 0 procent, för att i februari 2015 ta det historiska beslutet om en negativ inlåningsränta på -0,10 procent. Innebörden av detta beslut är att bankerna får betala för att förvara pengar hos Riksbanken. Signalen som Riksbanken sänder kan inte tolkas på annat sätt än att man vill att bankerna ska låna ut kapitalet istället för att förvara det hos Riksbanken. Trots att den svenska kronan försvagats rejält gentemot valutorna för de viktigaste handelspartnerna i takt med att Riksbanken har sänkt styrräntan, så har Riksbanken även sänkt de långsiktiga inflationsförväntningarna ytterligare. Det normala är att en depreciering (värdeminskning) av den svenska kronan är inflationsdrivande i och med att importen blir dyrare, men trots ett antal räntesänkningar som ledde till en styrränta på 0 procent i oktober och en successivt svagare krona så har inflationstrycket uteblivet. Detta ledde till att Riksbanken i februari 2015 beslutade om en reporänta på -0,10 procent. Ytterligare en faktor som bidragit till det låga inflationstrycket är en generellt sett negativ prisutveckling på råvarumarknaderna den senaste tiden. SKL menar dock att den låga inflationen inte bara kan förklaras av lågkonjunkturen, utan att det även har att göra med den globala avregleringen och införandet av ny teknik som har skapat nya handelsmönster med ökad priskonkurrens som följd. Sysselsättningen och skatteunderlag Trots en rejäl dämpning av tillväxten under andra halvåret, har antalet arbetade timmar fortsatt att öka i Sverige. Detta betyder att produktivitetsutvecklingen har varit svag, samtidigt ligger arbetslösheten på nationell nivå kvar på runt 8 procent. Tack vare att antalet arbetade timmar ökar kraftigt räknar SKL trots allt med att skatteunderlaget kommer att öka med ca 2 procent under 2015 på riksbasis. Under början av var förhoppningarna stora om att utrikeshandeln skulle bidra till återhämtningen av svensk ekonomi. Vid årets slut konstaterades dock att tillväxten på de viktigaste europeiska exportmarknaderna inte infriat förväntningarna. Detta resulterade i att SKL reviderade ner den svenska tillväxten för 2015 med 0,4 procentenhet, trots att det finns en hel del positiva indikatorer som talar för en skaplig utveckling under året. Orderläget inom industrin är relativt gott, nettotalet är det högsta på drygt 3 år och industriföretagens barometersvar om produktion och exportorderingång ligger på en hygglig nivå och en bit över det historiska genomsnittet. SKL beskriver en splittrad utveckling av arbetsmarknaden med en sysselsättningsgrad som stått emot och utvecklats relativt bra och där antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa, trots en svag BNP-tillväxt. Med en arbetslöshet som endast marginellt understiget 8 procent sedan 2009 spår SKL att vi nu kan se fram mot en förbättrad tillväxt som resulterar i sysselsättningsökning och lägre arbetslöshet. På lite sikt bör dessutom kronförsvagningen resultera i ökad export eftersom svenska produkter relativt sett blivit billigare för våra viktigaste handelspartners. Från sommaren 2013 och fram till utgången av hade den svenska kronan deprecierats med 10 procent och under de två första månaderna 2015 har kronan försvagats ytterligare. Efter fyra år med stark real skatteunderlagstillväxt ser SKL fram mot ytterligare ett par år med ökningstal långt över genomsnittet när det gäller tillväxten i skatteunderlaget. Till grund för prognosen ligger att hushållens, företagens och den offentliga sektorns finansiella ställning i grunden är god, samtidigt som sysselsättningen kommer att ta fart. Sysselsättning och utbildningsnivå Utvecklingen av sysselsättningsgraden efter finanskrisen visar på att det finns ett klart och tydligt samband mellan utbildningsnivå och sysselsättningsgrad. När det gäller personer med enbart förgymnasial utbildning så var arbetslösheten hög redan hög vid finanskrisens utbrott, därefter har den ökat för varje enskilt år bortsett från Arbetslösheten i denna grupp har ökat från 13,1 procent år 2007 till 20,6 procent år. Arbetslöshet på nationell nivå efter utbildningsnivå, i % 7

8 Förvaltningsberättelse Arbetslöshet på nationell nivå efter utbildningsnivå, i % Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial ,1 5,5 4, ,2 5,5 3, ,7 8,5 5, ,2 8,5 5, ,6 7,6 4, ,9 7,5 5, ,0 7,7 4,9 20,6 7,5 5,0 Tabellen och diagrammet ovan visar en mycket tydlig trend med kraftigt stigande arbetslöshet för personer med enbart förgymnasial utbildning. För personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsbakgrund bröts den stigande trenden redan 2011 och därefter har arbetslösheten i dessa grupper stabiliserats på en nivå runt 7,5 procent för dem med gymnasial utbildning och runt 5 procent för personer med eftergymnasial utbildning. Tabellen visar att det finns ett mycket tydligt samband mellan utbildningsnivå och arbetslöshet. Ser man på skillnaden i arbetslöshet mellan år 2007-, d.v.s. från året innan finanskrisens utbrott och fram till, så har det skett en ökning i arbetslöshet på 7,5 procentenheter för gruppen med enbart förgymnasial utbildning. Även gruppen med gymnasial utbildning drabbades hårt, dock var arbetslösheten i denna grupp betydligt lägre 2007 än i den förstnämnda gruppen. För personer med gymnasial utbildning ökade arbetslösheten från en nivå på 5,5 procent år 2007 till som mest 7,7 procent 2013, observera dock att för denna grupp bröts den uppåtgående trenden redan För gruppen med enbart förgymnasial utbildning fanns det vid utgången av inget tecken på ett trendbrott. Snarare finns det en påfallande risk för att vi får se en fortsatt stigande arbetslöshet för denna grupp. Gruppen med eftergymnasial utbildning klarade perioden bäst. Efter finanskrisens utbrott steg arbetslösheten som mest till en nivå på 5,2 procent. Det innebär att arbetslösheten för denna grupp som mest steg till en nivå som låg 1,3 procentenhet över periodens lägstanivå, för att landa på 5,0 procent. Statistiken visar mycket tydligt på vikten av att satsa på utbildningsinsatser för att minska arbetslöshet och utanförskapet. Konjunkturens påverkan på Örkelljunga kommun När det gäller arbetslösheten så har Örkelljunga Kommun drabbats betydligt hårdare än riksgenomsnittet under lågkonjunkturen som inleddes Arbetslösheten i Kommunen låg då på 3 procent, vilket ska jämföras med riksgenomsnittet på 5 procent. Diagrammet och tabellen nedan visar utvecklingen från finnanskrisens utbrott och fram till för Örkelljunga Kommun. Öppen arbetslöshet i procent (Arbetsförmedlingen). Sverigemedel Örkelljunga ,0 3, ,7 6, ,7 8, ,3 8, ,4 8, ,5 9,0 8,0 9,1 Vid utgången av hade kommunen en öppen arbetslöshet på 9,1procent medan riksgenomsnittet låg på 8,0 procent. Som diagramet och tabellen visar har Örkelljunga kommun gått från en öppen arbetslöshet betydligt under riksgenomsnitet vid inledningen av lågkonjunkturen till att vara en kommun med hög öppen arbetslöshet som ligger över riksgenomsnittet. Under 2011 korsade kurvorna varandra med en arbetslöshet på 8,3 procent såväl nationellt som i Örkelljunga kommun. På det nationella planet bröts trenden med stigande arbetslöshet under och vi fick se nedgång med 0,5 procentenhet. På det lokala planet har det ännu inte skett något trendbrott, dock ser vi en avtagande ökningstakt under, då arbetslösheten i Örkelljunga kommun endast ökade med 0,1 procentenhet. En förklaring till den hastiga ökningstakten när det gäller arbetslöshetstalet, är att kommunen under lågkonjunkturen som inleddes 2008, har drabbats av ett stort antal företagsnerläggningar i den nedåtgående konjunkturcykeln. 8

9 Förvaltningsberättelse En faktor som stöds av ovan redovisad statistik och som troligen bidragit till att Örkelljunga kommun drabbats hårdare än riket i genomsnitt är att utbildningsnivån för invånarna i kommunen ligger under riksgenomsnittet. Uppdaterad statistik för fanns inte tillgänglig vid tidpunkten då årsredovisningen sammanställdes, men i slutet av 2013 hade 20 procent av befolkningen i Örkelljunga kommun enbart förgymnasial utbildning, vilket ska jämföras med läns- och riksgenomsnittet på 13 procent. Vid motsvarande jämförelse gällande eftergymnasial utbildning framstår en liknande bild, 22 procent av invånarna i kommunen hade eftergymnasial utbildning, vilket ska jämföras med 40 respektive 39 procent på länsoch riksnivå. Enbart när det gäller invånare med högst gymnasieutbildning ligger Örkelljunga kommun över riksgenomsnittet, 56 procent av invånarna i kommunen har gymnasieutbildning jämfört med 44 procent i länet och 47 procent för riket. Den höga andelen invånare med gymnasieutbildning förklaras alltså av att Örkelljunga kommun har betydligt färre invånare som går vidare till eftergymnasiala studier än länet och riket i genomsnitt. Befolkningen efter utbildningsnivå den 31 dec 2013, i % Kommunen Länet Riket Utbildningsnivå M K Tot M K Tot M K Tot Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Utbildningsnivån är viktig ur många aspekter och det som är särskilt allvarligt för Örkelljungas del är att gapet mot riksgenomsnittet stadigt har ökat såväl i låg- som högkonjunktur. Bilden nedan visar att det funnits en tydlig trend ända sedan 1985 med ett kontinuerligt ökande gap mellan andelen invånare i Örkelljunga kommun som har högskoleutbildning och andelen invånare i riket som har högskoleutbildning. Som högskoleutbildning räknas en eftergymnasial utbildning på minst tre år. Andel högskoleutbildade, i % En trolig förklaring till utbildningsstrukturen bland kommunens invånare är att kommunen tidigare haft en relativt stor andel företag med personalintensiv produktion och med relativt sett lägre kunskapsinnehåll än riksgenomsnittet. Det har med andra ord funnits ett stort utbud av jobb med låga utbildningskrav. Anledningen till att Örkelljunga kommun drabbats hårdare av arbetslöset än riket som helhet kan förklaras av att lågkonjunkturer sätter igång processer av strukturomvandling inom näringslivet med innebörden att enklare produktion flyttar ut till länder med lägre lönekostnader. Alternativt förädlas själva produktionsprocessen med resultatet att själva produktionen kräver allt mindre personalinsatser, samtidigt som kompetenskraven ökar på de jobb som blir kvar. I högkonjunkturer startar konsolideringsprocesser som bland annat innebär att företag växer genom uppköp. Inte sällan är det även här mindre och mellanstora företag som blir uppköpta och köparen ser givetvis möjligheter i att effektivisera verksamheten genom att skapa samordningsfördelar med redan befintlig verksamhet. Även detta slutar ofta med att produktionsenheter försvinner från mindre orter i och med att produktion koncentreras till större produktionsenheter. De stora förlorarna i de ständiga strukturomvandlingsprocesserna är personer med lägst utbildning, generellt sett är det jobb som kräver lägst utbildning som är enklast att rationalisera bort. I nästa steg är det dessutom denna grupp som är svårast att matcha mot nya jobb på arbetsmarknaden, vilket ofta resulterar i långtidsarbetslöshet med stora svårigheter att åter komma in på arbetsmarknaden. Trenden med ett växande gap i utbildningsnivå mellan befolkningen i Örkelljunga kommun och riket som genomsnitt måste brytas och för att möjliggöra detta måste kommunen kunna erbjuda ett näringslivsklimat av toppklass, som skapar förutsättningar för ett varierat och mångsidigt näringsliv. Om detta kan uppnås kommer även efterfrågan i kommunen på kvalificerad arbetskraft att öka, vilket i sin tur kommer att stimulera efterfrågan på bostäder, varor och tjänster i kommunen År År Sverigemedel Örkelljunga Örkelljunga 9

10 Förvaltningsberättelse Näringslivsutveckling och kommunens utveckling Ett lokalt varierat och livkraftigt näringsliv är helt avgörande för att kommunen ska kunna växa och utvecklas. Därför gör kommunen nu en storsatsning på att ytterligare stärka förutsättningarna för utökad handel och förbättrat näringslivsklimatet. En näringslivs- och turistchef är rekryterad inför 2015, samtidigt blir det tidigare Kultur & Fritidsutskottet en egen förvaltning med en nyrekryterad förvaltningschef som har erfarenhet av evenemangsverksamhet och ett stort nätverk inom branschen. Näringsliv-, turism-, samt kultur- och fritidsverksamhet är verksamheter som sammantaget har många anknytningspunkter och det finns stora möjligheter att uppnå dynamiska effekter genom att tillämpa en helhetssyn på verksamheterna. Än tydligare kommer kopplingarna mellan dessa verksamheter bli när den nya allhallen i Örkelljunga blir klar under Kommunen har stora förhoppningar om att de ovan nämnda nyrekryteringarna med sin samlade kompetens ska kunna bidra till en stark utveckling inom besöksnäringen, vilket i sin tur ska skapa nya möjligheter för det lokala näringslivet. Kommunens uppgift är att skapa goda förutsättningar för det lokala näringslivet. Det är viktigt att kommunen har en tillförlitlig och snabb ärendehantering, men det handlar också om attityder till företagande hos kommunpolitiker, tjänstemän, medborgare och skola. Den nya näringslivs- och turistchefens uppgift är att fungera som en länk mellan kommunen och näringslivet, han ska vara en resurs som på ett enkelt och för företagen effektivt sätt kan förmedla och hantera frågeställningar som rör näringslivsfrågor och där kommunen har en roll för den framtida utvecklingen. Uppdraget omfattar såväl stöd till befintliga företag som att arbeta för nyetableringar inom kommunen. Kommunen har en stor markreserv och har gjort satsningar på att förbereda mark för framtida etableringar. Alla typer av företag är viktiga för kommunen, men för att uppnå ett livkraftigt och varierat näringsliv är det inte minst viktigt att kunna locka större aktörer till kommunen. Med fler stora företag på orten skulle även förutsättningarna för mindre företag förbättrats eftersom den lokala efterfrågan skulle stimulerats, inte minst gäller detta för efterfrågan inom den lokala tjänstenäringen. Den övervägande delen av småföretagen inom tjänstenäringen är till stor del beroende av efterfrågan på den lokala marknaden. Örkelljunga kommun behöver befolkningstillväxt och en vital lokal arbetsmarknad är en av de viktigaste faktorerna för att få människor att bosätta sig i Örkelljunga kommun. Svenskt Näringsliv gör årligen en undersökning av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner, som grundar sig dels på enkätsvar och dels på statistik från SCB och UC. I års undersökning rankades Örkelljunga kommun på 109:e plats, vilket är en förbättring med 7 placeringsar sedan Samtidigt som resultatet är ett steg i rätt riktning visar det också att det finns en hel del kvar att göra för att förbättra näringslivsklimatet i kommunen. Stark befolkningstillväxt under Utfall 9800 Prognos Källa: utfallet hämtat från SCB. Prognosens källa, egen Flyttningsnetto Antal födda Födelsenetto Efter en svag nedgång i invånarantalet mellan åren var prognosen att kommunen skulle ha invånare vid utgången av. Under bröts den nedåtgående trenden med negativ befolkningstillväxt och antalet invånare i kommunen ökade med 80 personer, vilket resulterade i att Örkelljunga kommun hade invånare den 31 december. Det var ett positivt flyttningsnetto på 92 personer som stod för kommunens befolkningstillväxt. Framförallt var det 10

11 Förvaltningsberättelse flyttningsnettot till/från utlandet som gav ett tillskott till befolkningsökningen med ett nettotillskott på 135 invånare. Flyttningsnettot i länet gav ett utflöde på 47 personer, d.v.s. det var 47 personer fler som flyttade från Örkelljunga kommun till en annan ort i Skåne län, än som flyttade i motsatt riktning. Flyttningsnettot från övriga Sverige gav ett marginellt tillskott på 4 invånare. Under året som gick avled 97 personer, samtidigt som kommunen fick ett tillskott på 86 nyfödda barn, vilket sammanfattningsvis ger ett negativt födelsenetto på -11. Med detta som underlag och ett ökat bostadsbyggande har prognosen för de närmaste åren justerats upp och den starka befolkningstillväxten under gör att vi kan se fram mot en tillväxt i skatteunderlaget på ca 4,8 procent för Prognosen för 2016 visar på en tillväxt i skatteunderlaget på ca 4,5 procent, därefter förväntas en sjunkande årlig tillväxttakt fram till 2019, då tillväxten beräknas landa på 3,5 procent. Prognosen bygger på att invånarantalet ökar med 67 personer under 2015 och därefter en årlig ökningstakt på 50 invånare. För 2015 kommer tillväxten i skatteunderlaget enligt prognosen att innebära en årlig ökningstakt av skatteintäkterna och de generella statsbidragen på 3,5 procent. Året därpå, 2016 förväntas en ökning på hela 4,9 procent, därefter kommer ökningstakten av skatteintäkterna och de generella statsbidragen att sjunka till en årlig ökningstakt på runt 3,5 procent för åren , vilket även detta får anses vara goda tillväxttal. Generellt sett ser utsikterna goda ut för tillväxten i skatteunderlaget, skatteintäkterna och de generella statsbidragen de närmaste åren. Samtidigt finns det en ovanligt stor osäkerhet inbyggd i prognoserna på grund av den turbolens som för närvarande råder på det makroekonomiska planet med negativ inflation och negativ styrränta. Demografi Medelåldern i Örkelljunga kommun var 44,1 år den 31 december, vilket innebär att bara fyra av Skånes 33 kommuner hade en högre medelålder bland sina invånare. Som jämförelse var länsgenomsnittet bland invånarna 40,9 år, medan riksgenomsnittet låg på 41,2 år. Andel av befolkningen 0-17 år år 65- år Örkelljunga kommun 19,2% 56,6% 24,2% Skåne län 20,5% 60,1% 19,4% Hela riket 20,4% 60,0% 19,6% Av kommunens invånare var 24,2 procent 65 år eller äldre, vilket ska jämföras med ett länsgenomsnitt på 19,4 procent och ett riksgenomsnitt på 19,6 procent. När det gäller gruppen 0-17 år ligger kommunen något under läns- och riksgenomsnittet. Detta sammantaget ger bilden av en befolkningsstruktur med lägre andel kommuninvånare som befinner sig i arbetskraften än läns- och riksgenomsnittet. Enligt kommunens befolkningsprognos kommer barn i åldersgruppen 1-5 år att öka en aning under prognosperioden som sträcker sig fram till 2025, främst på grund av ökad inflyttning av unga familjer i åldersgruppen år. Åldersgruppen 6-15 år förväntas öka med ca 200 personer fram till slutet av prognosperioden år 2025, samtidigt som åldersgruppen år förväntas minska mycket kraftigt under motsvarande period. Den nuvarande demografin ligger till grund för prognosen där hänsyn även tagits till en betydande utflyttning av ungdomar till arbete och utbildning. En kraftig ökning förväntas av pensionärshushållen i åldersgruppen år samtidigt som den äldre andelen av pensionärerna, 80 år och äldre kommer att minska med ca 10 procent. Den stora förväntade minskningen av ungdomar bosatta i kommunen är ett allvarligt problem, inte minst med tanke på att just denna grupp redan i utgångsläget utgör en mindre andel av kommunens invånare än läns- och riksgenomsnittet. Samtidigt finns det en logik i att ökade krav på utbildning leder till ökad rörlighet i dessa åldersgrupper. Som tidigare påpekats har gapet i utbildningsnivå ökat under lång tid mellan befolkningen i Örkelljunga kommun och riksgenomsittet. Ska detta gap täppas till så blir det naturligt att ungdomarna åtminstone tillfälligt flyttar ifrån kommunen. Tänkbara åtgärder för att trots allt rädda kvar ungdomarna i kommunen kan vara förbättrade pendlingsmöjligheter till närliggande arbets- och utbildningscentra. Inte minst är det viktigt att kunna attrahera yngre människor i arbetsför ålder att bosätta sig inom kommunen när utbildningen är avklarad. Här är det av största vikt att betona värdet av en lokal varierande arbetsmarknad för 11

12 Förvaltningsberättelse att kommunen ska kunna vara med och konkurrera om utflyttarna efter några års utbildning eller arbete på annan ort. Med andra ord handlar det generellt sett om att göra kommunen allmänt attraktiv som bostadsort med en hög grad av såväl offentlig som privat service och med tillgång till modern infrastruktur, såväl när det gäller IT som personliga transporter Örkelljunga kommun en del av öresundsregionen I grunden är förutsättningarna för kommunen mycket goda, kommunen har en god ekonomi och är belägen i Öresundsregionen med E4:an som passerar genom kommunen. E4:an är en av Sveriges viktigaste kommunikationslänkar, varje dygn passerar ca fordon vid Skåneporten. Dessutom har företag som väljer att etablera sig inom Örkelljunga kommun tillgång till en regional marknad med nära 3,8 miljoner invånare, en marknad som förväntas passera 4 miljonersstrecket redan år Det geografiska läget med låga markprisser och mycket goda möjligheter till snabba kostnadseffektiva transporter av varor såväl för den regionala marknaden som för exportmarknaden bör kunna attrahera nyetableringar. Avstånd till Örkelljunga Halmstad 60 km Ängelholm 30 km Helsingborg 50 km Malmö 100 km Hässleholm 40 km Kristianstad 70 km Stockholm 510 km Det är komplexa mekanismer som styr befolkningsutvecklingen och det är av största vikt att långsiktigt lyckas vända den nedåtgående trenden, en förhoppning är att trendbrottet under utgjorde ett långsiktigt trendbrott och att kommunen nu kan se fram mot en stabil årlig befolkningstillväxt. Det är viktigt att kommunen arbetar aktivt och målinriktat med att stärka Örkelljunga som varumärke i kampen om framtida befolkningstillväxt och framtida företagsetableringar. En positiv befolkningsutveckling är absolut nödvändig för en ort av Örkelljungas storlek, om det ska vara möjligt att upprätthålla dagens nivå av samhällsservice och inte minst om det ska vara möjligt att utveckla samhällsservicen för att kunna möta morgondagens krav. Eftersom det inte finns något överutbud på bostäder i Örkelljunga kommun är en viktig faktor för befolkningsutvecklingen att byggandet kommer igång, vilket i sin tur kräver framförhållning i arbetet med detaljplanerna. Örkelljunga kommun arbetar aktivt med att arbeta fram detaljplaner för att kunna tillhandahålla mark såväl för bostäder som för företagsetableringar. Nybyggnation i kommunen Nybyggda bostäder Småhus Flerfamiljshus Efter 2013 som blev ett mycket svagt år för nybyggnationen med endast tre färdigställda småhus och inga lägenheter i flerbostadshus, blev det betydligt bättre under då kommunen fick ett tillskott på två enfamiljshus och 13 lägenheter i flerfamiljhus. För 2015 ser det ännu ljusare ut, antalet beviljade bygglov tyder på att kommunen kommer att få ett ytterligare tillskott på 28 lägenheter i flerfamiljshus och 3-4 nya småhus. Kommunen kan erbjuda attraktiv mark för såväl småhus som flerbostadshus, men det är samtidigt viktigt att bostäder produceras utifrån en efterfrågan på marknadsmässiga villkor. Kommunens uppgift är att göra kommunen attraktiv genom att tillhandahålla en god offentlig service, som skapar goda förutsättningar för att bo och verka i kommunen. Kommunen ska vara attraktiv för såväl privatpersoner som företag. 12

13 Förvaltningsberättelse Ett nytt äldreboende är planerat i Örkelljunga. Politiker, tjänstemän och kommunala pensionärsrådet har varit runt på studiebesök och sett på olika lösningar. Beslut om att påbörja byggnationen kommer förmodligen under Byggstart för kommunens nya allhall är planerad till april 2015 och den beräknas stå färdig under Infrastruktur Infrastrukturen är viktig för att få såväl företag som människor att vilja etablera sig inom kommunen. Det gäller såväl fysiska transporter som att kunna bidra med modern IT-infrastruktur med hög kapacitet. Örkelljunga kommun har utarbetat en bredbandsstrategi för åren -2020, där det årligen satsas 900 tkr. Kommunens bredbandstrategi är en del av såväl den nationella som den regionala bredbandstrategin, där det nationella målet är att Sverige ska ha ett bredbandsnät av absolut högsta klass. Denna satsning görs för att Örkelljunga kommun ska vara en aktör som är med och konkurrerar om framtida befolknings- och företagsetableringar. När det gäller fysiska transporter är det viktigt att arbeta med förbättringar både i det korta och det långa perspektivet. Undersökningar visar på att det finns en kritisk gräns på mellan minuter för vad som räknas som acceptabelt pendlingsavstånd. Vid mer än 45 minuters pendlingsavstånd avtar benägenheten att pendla mycket kraftigt och redan vid 60 minuters pendlingsavstånd är det mycket få personer som är villiga att pendla. Kortsiktigt arbetar kommunen aktivt för att få bättra bussförbindelserna till närliggande kommuner. Redan i nuläget har Örkelljunga goda bussförbindelser till Hässleholm, Ängelholm, Markaryd och Helsingborg med 30 minuters trafik under vissa tider på dygnet. Skånetrafikens införande av superbussar på linje 10 mellan Helsingborg - Örkelljunga - Markaryd har försenats något och nu förväntas de sättas i trafik först någon gång under Linjen Hässleholm Örkelljunga Ängelholm har fått fler avgångar. Dessutom arbetas det intensivt på att få igång en busslinje Örkelljunga Perstorp och vidare ner till Lund. SkåneExpressens linje 10 och regionbuss 511 har för närvarande anslutningar med tåg mot Lund Malmö från Helsingborg respektive Hässleholm och har 30 minuters trafik under vissa tider på dygnet. För att möta framtiden handlar det i det långa perspektivet om att arbeta för att få spårbunden trafik till Kommunen. Ett nationellt beslut togs under om stora satsningar på infrastruktur, bland annat kommer det att byggas en ny stambana för höghastighetståg som binder samman Stockholm med Skåne och Göteborgsregionen. Det finns även ett uttalat behov av en andra fast förbindelse mellan Sverige och Danmark. Förutsättningarna för att sträckningen av en andra fast förbindelse kommer att gå mellan Helsingborg och Helsingör bör vara mycket goda och då förutsätter kommunen även att dragningen av den nya stambanan kommer att gå via Markaryd Örkelljunga Helsingborg och att det då även kommer att ingå satsningar på spårbunden regional trafik som passerar genom kommunen. Även före det nationella infrastrukturbeslutet togs, arbetades det intensivt för att få spårbunden trafik till kommunen och detta arbete kommer att fortsätta oberoende av framtida beslut på det nationella planet. Finansiell analys I detta avsnitt presenteras kommunens samlade verksamhet som definitionsmässigt omfattar den verksamhet som kommunen bedriver i kommunkoncernen och genom uppdragsföretag. Ett kommunalt koncernföretag jämnställs med juridiska personer i form av aktiebolag, stiftelser och kommunalförbund. Verksamhet som bedrivs genom uppdragsavtal avser verksamhet som bedrivs av annan producent, men där kommunen har ett huvudansvar för att tjänsterna erbjuds kommuninvånarna och där tjänsterna i annat fall skulle ha utförts i egen regi. Kommunkoncernen Kommunkoncernen består av den verksamhet som kommunen bedriver i förvaltnings- och bolagsform. Vid årsskiftet ingick två verksamma helägda bolag i kommunkoncernen, Örkelljunga Bostäder AB och Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB. Likvidationen av Örkelljunga Kommunfastigheter AB är avslutad och bolaget avregistrerades Förutom de helägda bolagen är Örkelljunga kommun delägare i Norra Åsbo Renhållnings AB (NÅRAB) med en ägarandel som uppgår till 26 procent. Betydande inflytande uppnås vid ett röstinnehav som överstiger 20 procent, men inte över- 13

14 Förvaltningsberättelse stiger 50 procents röstinnehav i företagens beslutande organ. Bolagens resultat Örkelljunga Bostäder AB OFVAB NÅRAB Omsättning, mkr 8,9 19,1 57,8 Resultat efter finansnetto, mkr 0,3 0,1-1,8 Balansomslutning, mkr 80,0 84,7 80,5 Soliditet % 48,3% 10,0% 9,0% Örkelljungabostäder AB redovisade ett resultat på 0,3 mkr för räkenskapsåret, vilket motsvarar en vinstmarginal på 3,3 procent. Soliditeten per bokslutsdatumet låg på 48,3 procent. Enligt ägardirektivet ska bolaget eftersträva en vinstmarginal på minst 3 procent, räknat på resultatet efter finansnetto. Dessutom ska bolagets soliditet långsiktigt uppgå till minst 20 procent. Örkelljungabostäder AB uppfyller såväl avkastningskravet som soliditetsmålet för verksamhetsåret. Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB redovisar ett resultat efter finansnetto på 0,1 mkr och en soliditet på 10,0 procent per den 31 december. OFVAB har enligt ägardirektiven ett avkastningskrav på 3 procent exklusive reavinster/reaförluster, på eget justerat kapital. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 10 procent. Avkastningen på eget justerat kapital blev 1 procent, vilket innebär att avkastningskravet inte uppnåddes för, däremot är soliditetsmålet på 10 procent uppnått. Nårab redovisar ett resultat på -1,8 mkr efter finansnetto för verksamhetsåret, vilket är 3,3 mkr sämre än budget. Budgetavvikelsen beror på att bolaget har gått över till redovisningsstandarden K2 och varit tvungen att nuvärdesberäkna avsättningarna. Eftersom marknadsräntorna sjunkit, har en lägre kalkylränta för avsättningarna påverkat resultatet på 5,4 mkr. Kommunerna i Nordvästra Skåne har beslutat att arbeta mot gemensamma avfallsmål genom projektet Skitlite Sex delmål i form av halveringsmål har ställts upp med visionen att det finns inget avfall, målen ska vara uppnådda år Årets resultat för kommunkoncernen blev 17,8 mkr, vilket är 1,9 mkr lägre än Kommunalförbund Örkelljunga Kommun är medlem i Söderåsens Miljöförbund som är samägt av kommunerna Klippan, Svalöv, Perstorp, Bjuv och Örkelljunga. Kommunalförbundet Medelpunkten som ägs tillsammans av 10 kommuner i nordvästra Skåne, varav Örkelljunga kommun har en ägarandel på 9 procent, levererar hjälpmedel till kommunens verksamheter inom socialförvaltningen. Helsingborg, Ängelholm och Örkelljunga har bildat kommunalförbundet Räddningstjänsten Skåne Nordväst. Räddningstjänstförbundet kommer att bedriva räddningstjänst för de tre medlemskommunerna fr.o.m. januari Ekonomisk analys Förväntad utveckling avseende ekonomi och verksamhet Verksamhetens kostnader, intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning bör ha en följsam utveckling. Enligt kommunallagens balanskrav ska intäkterna överstiga kostnaderna. Kommunen skall ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Dessutom anges det i kommunallagen att en kommun ska uppfylla det så kallade balanskravet, som innebär att kommunens intäkter varje år skall täcka kostnaderna. Enligt kommunallagen ska ett negativt balanskravsresultat täckas senast under de tre kommande åren. En kommun får inte heller budgetera med underskott. Vad begreppet god ekonomisk hushållning exakt innebär behandlar varken kommunallagen eller förarbetena till kommunallagen. Klart är i alla fall att begreppet god ekonomisk hushållning ställer betydligt högre krav än att balanskravet ska uppfyllas. Klart är också att det till begreppet god ekonomisk hushållning måste knytas en syn på kommunens resursutnyttjande i ett längre perspektiv. I förarbetena förs en diskussion som kan tolkas som att man bör ta med generationsperspektivet i begreppet och att kommunen sett över en längre tidsperiod ska hålla balans mellan inkomster och utgifter. I förarbetena nämns att det normalt sett inte kan anses vara normalt att finansiera driftskostnader med lån och att en god ekonomisk hushållning bör innebära att de löpande intäkterna täcker 14

15 Förvaltningsberättelse de löpande kostnaderna. Enligt förarbetena är det i de flesta fall förenligt med god ekonomisk hushållning att använda försäljningsmedel från anläggningstillgångar till att återbetala lån eller för att finansiera nya anläggningstillgångar. I vissa fall kan det även vara förenligt med god ekonomisk hushållning att använda försäljningsmedel för att finansiera löpande behov, utan att det behöver strida mot regeln om god ekonomisk hushållning. Så kan vara fallet t.ex. om kommunen har en negativ befolkningstillväxt och det innebär ett minskande behov av anläggningstillgångar. Kommunen ska också ange tydliga mål för kommunens utveckling utifrån vad som normalt sett brukar förknippas med god ekonomisk hushållning. En viktig del av detta kan vara att sätta upp resultatmål och mål för hur stor andel av investeringarna som ska självfinansieras, t.ex. genom att sätta upp soliditetsmål. Begreppet god ekonomisk hushållning sett ur ett verksamhetsperspektiv omfattar att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska alltså finnas ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer och effekter för den genomförda verksamheten. Här handlar det om att göra såväl rätt saker som att göra saker på rätt sätt och grunden för detta är för det första att formulera ändamålsenliga mål för verksamheten och för det andra att det finns mätmetoder och mätinstrument för att utvärdera målen. Begreppet god ekonomisk hushållning kan sammanfattas med att det ska finnas en väl utvecklad modell för verksamhetsstyrning med processer som omfattar målformulering, budget, uppföljning, analys och åtgärdsplaner för att hantera avvikelser. Nya konkreta och mätbara mål som kommer att tillämpas för verksamhetsåret 2015 har utarbetats för hela organisationen. En omfattande översyn har dessutom gjorts under av redovisningsmodellen, som omfattar uppdatering av kontoplanen till Kommunbas -13, samt reviderade verksamhetskoder och motparter. Under 2015 fortsätter arbetet med fokus på struktur, effektivitet, samt ordning och reda. Årets resultat Resultatet för uppgick till 17,6 mkr enligt fullfonderingsmodellen. Beräknat enligt blandmodellens grunder blev resultatet 11,0 mkr, skillnaden beror på att förändringen av värdet på ansvarsförbindelsen inte finns med i balansräkningen vid redovisning enligt blandmodellen. I och med detta redovisas inte heller värdeförändringen av ansvarsförbindelsen i resultaträkningen. Vid tillämpning av fullfonderingsmodellen redovisas ansvarsförbindelsen som skuld i balansräkningen, vilket medför att årets värdeförändring blir resultatpåverkande. När Pensionsskulden minskar så ökar resultatet med motsvarande belopp och motsatsvis blir det en resultatpåverkande kostnad om pensionsskulden ökar. Resultatutvecklingen över tiden Kommunen visar ett samlat resultat för den kommunala förvaltningen (bolagen exkluderade) på 17,6 mkr enligt fullfonderingsmodellen för. Enligt blandmodellens beräkningsgrunder blev årets resultat 11,0 mkr, d.v.s. 6,6 mkr lägre. Mkr Bokslut Budget Budgetavvikelse Bokslut 2013 Verksamhetens nettokostnader -432,8-437,0 4,2-409 Varav avskrivningar -24,7-23,0-1,7-22,4 Skatteintäkter generella statsbidr. 437, ,3 408,4 och utjämning Finansiella intäkter 16,8 7,0 9,8 4,5 Finansiella kostnader -4,1-3,0-1,1-4,6 Årets resultat före extraordinära kostnader och 17,6 6,0 11,6-0,7 jämförelsestörande poster Jämförelseförande poster 0 0,0 0-15,5 Årets resultat 17,6 6,0 11,6-16,2 15

16 Förvaltningsberättelse Årets resultat på 17,6 mkr blev 11,6 mkr bättre än budget. Av resultatet utgjordes 12,7 mkr av finansnettot, d.v.s. årets finansiella intäkter årets finansiella kostnader. Realiserade fonder bidrog med 16,0 mkr till årets resultat. Verksamhetens nettokostnader enligt resultaträkningen blev 4,2 mkr lägre än budget. I övrigt ligger de större aggregerade avvikelserna på minskningen av värdet på ansvarsförbindelsen och betydligt högre reavinster än beräknat. I resultatet ligger en minskning på 6,6 mkr för ansvarsförbindelsen som avser pensioner intjänade före De finansiella intäkterna hamnade på 16,8 mkr för, vilket ska jämföras med budgeten på 7,0 mkr. Balanskravresultat Definitionen av Kommunallagens balanskrav innebär att en kommun inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med motsvarande överskott under de tre kommande åren. Vid ett negativt resultat ska en handlingsplan upprättas för hur resultatet ska återställas. Balanskravet som innebär att intäkterna ska överstiga kostnaderna för varje år gäller enbart för kommunen och inte bolagen som ingår i kommunkoncernen. Vid avstämning mot balanskravet ska bland annat vissa realisationsvinster och realisationsförluster, samt förändring av pensionsskulden som beror på förändrad RIPS-ränta räknas bort. Ett negativt balanskravsresultat ska återställas inom tre år efter att det har uppkommit. Balanskravsavstämning Ingående resultat att återställa -5,3-0,5 0,0 Resultat enligt resultaträkning 17,6-16,2 1,6 - förändring av Ripsränta 0,0 15,5 0,0 - förändring av ansvarsförbindelse -6,6-3,4 0,0 - avgår nedskrivning av pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 - avgår realisationsvinst 0,0-0,7-2,1 Balanskravsresultat 5,7-5,3-0,5 Balanskravsresultatet för verksamhetsåret blev 5,7 mkr, en ökning med 11 mkr jämfört med Årets balanskravsresultat motsvarar 1,3 procent av skatteintäkterna, kommunal utjämning och de generella statsbidragen. Örkelljunga kommun tillämpar enligt beslut i fullmäktige fullfonderingsmodellen för redovisning av ansvarsförbindelsen, d.v.s. den delen av pensionsåtagandet som avser pensioner intjänade före Som komplement redovisas en alternativ resultat- och balansräkning som redogör för resultatet och den ekonomiska ställningen om kommunen hade redovisat ansvarsförbindelsen enligt blandmodellen. Det ingående negativa balanskravresultatet att återställa från 2013 var -5,3 mkr. I och med årets balanskravresultat på 5,7 mkr är 2013 års negativa balanskravsresultat återställt. Balanskravsavstämningen beräknas på samma grunder som om redovisning skett enligt blandmodellen. Från resultatet enligt fullfonderingsmodellen har därför justering gjorts för förändring av åtagandet enligt ansvarsförbindelsen, för att balanskravsresultatet ska bli jämförbart med resultatet enligt blandmodellen. Förvaltningsverksamheten Den samlade förvaltningsverksamheten visar en total avvikelse på -8,4 mkr för, vilket ska jämföras med avvikelsen på -7,9 mkr för Budgetavvikelse per nämnd, mkr Kommunstyrelse 1,5 2,3 Samhällsbyggnadsnämnd 0,3 1,9 Vatten och avlopp 0,1-0,2 Räddningsnämnd -0,6-0,3 Kultur- och fritidsutskott -0,2 0,4 Utbildningsnämnd -1,9-2,5 Socialnämnd -7,6-9,5 Totalt -8,4-7,9 Verksamhetens nettokostnader Mkr Bokslut Budget Budget avvikelse Bokslut 2013 Kommunstyrelse revision, Kf -19,6-21,1 1,5-17,7 Samhällsbyggnadsnämnd, exkl VA -20,6-20,9 0,3-18,6 Vatten och avlopp 0,0-0,1 0,1 0,0 Räddningsnämnd -8,8-8,2-0,6-8,4 Kultur- och fritidsutskott -13,7-13,5-0,2-13,0 Utbildningsnämnd -208,5-206,6-1,9-202,1 Socialnämnd -174,2-166,6-7,6-172,0 Totalt -445,4-437,0-8,4-431,8 Ovan redovisas en sammanställning av förvaltningarnas nettokostnader jämfört med budget. Av kommunens nämnder är det fortfarande Socialnämnden och utbildningsnämnden som har 16

17 Förvaltningsberättelse problem med att uppnå en budget i balans. Även Räddningsnämnden och Kultur- och Fritidsutskottet avslutade sin verksamhet med ett underskott. Räddningsnämndens underskott hade till stora delar sin grund i övergången av verksamheten till en ny huvudman. Socialnämndens nettokostnader slutade 7,6 miljoner över budget. Under 2013 togs beslut om ett besparingsprogram omfattande 6 mkr som skulle ge effekt under för att komma tillrätta med 2013 års negativa resultat som slutade med nettokostnader 9,5 mkr över 2013 års budget. Nämnden gick in i med en ny organisation, stora svårigheter att upprätthålla lagligheten avseende barnavårdsutredningar inom individ- och familjeomsorgen, ett kraftigt ökat behov av insatser inom hemtjänst och ett fortsatt förväntat ekonomiskt underskott. Verksamhetsåret har varit ett turbulent år som präglats av ekonomi och en hög personalomsättning i förvaltningsledningen. Först i juni fanns en internbudget på plats och fokus kunde då flyttas till uppföljning, struktur och ledning. Fokus har under året legat på att: skapa en gemensam förståelse för den uppkomna ekonomiska situationen och verksamheternas behov få ledning och ekonom på plats komma igång med systematiska uppföljningar tillsammans med enhetscheferna skapa en gemensam plattform för mål, ledningoch styrning inför Stora framtida utmaningar för Socialnämnden Socialnämnden står inför flera stora utmaningar för att möta nuvarande och framtida behov. Det blir allt svårare att rekrytera personal med rätt kompetens, vilket också gör att det blir allt viktigare att ha en strategi för hur man utvecklar och behåller kompetent personal. En kompetensutvecklingsplan för hela förvaltningen är under framtagande och skall vara klar under första halvåret 2015, liksom en plan för utbildning, interna karriärmöjligheter och en ökad lönespännvidd. Behovet av ökade insatser i hemmet, såväl hemvård som hemsjukvård, är en annan utmaning där nämnden kommer att jobba med utveckling av digitala hjälpmedel och flexibla mobila enheter för snabba omställningar. Nämnden kommer att arbeta vidare med ökad valfrihet genom att ta fram en ekonomiskt hållbar modell för konkurrensutsättning av hemsjukvården, men också med att utreda andra områden som framöver kan omfattas av LOV (lagen om valfrihet). Ett annat utvecklingsområde är individ- och familjeomsorgen där nämnden kommer att påbörja en utveckling av en öppenvårds- och behandlingsenhet. Nämnden kommer även att tillsammans med andra aktörer fortsätta att utveckla metoder och stöd för att fler människor ska komma i arbete eller påbörja studier. Skolan Från bra till bäst! Utbildningsnämnden redovisar ett underskott på 1,9 mkr för verksamhetsåret. Såväl bidragsintäkterna som kostnaderna blev högre än budgeterat. Underskottet berodde på högre interkommunala kostnader än beräknat, samtidigt som kostnaderna för löner, skolskjutsar och lokalvård blev högre än budgeterat. Med det övergripande syftet att nå en högre måluppfyllelse i samtliga verksamheter och under mottot Från bra till bäst! upprättade utbildningsförvaltningen under våren sin gemensamma Utvecklingsplan Syftet med planen är att stödja processen med utveckling av systemtänkande i verksamheterna. Utvecklingsplanen bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Under hösten kom ett kvitto på att hög kvalitet råder i verksamheterna. Lärarförbundet rankade Örkelljunga kommun som landets sjunde bästa skolkommun. Därefter konstaterade tidningen Dagens samhälle att kommunen är bland de främsta i landet på att producera en hög kvalitet utifrån de resurser som tillsätts. Utöver detta konstaterade Sveriges kommuner och Landsting, att förskolorna i Örkelljunga Kommun som enda kommun i landet klarade sig utan kritik från Skolinspektionen under. Arbetsmiljöverket noterade inte en enda anmärkning vid sin tillsyn av förskolornas verksamheter. Detta måste i det närmaste betraktas som en unik företeelse. Slutligen rankade föräldraalliansen Örkelljunga kommun som en av landets bästa skolkommuner och Skånes bästa under. All denna positiva publicitet ger kraft och energi till verksamheterna inför det framtida utvecklingsarbetet som precis är påbörjat, samtidigt som skolan står inför stora framtida utmaningar. Grundskolans elevantal beräknas under de kommande fem åren öka med 35 elever. Andelen ny- 17

18 Förvaltningsberättelse anlända bidrar till ökade elevkullar. Resursfördelningen till grundskolans elever kommer att revideras för att säkerställa en skola på lika villkor för alla. När det gäller gymnasieskolan så ligger det en stor utmaning i att anpassa verksamheten till ett krympande elevantal och därmed också till en krympande ekonomi, samtidigt som det är viktigt att kunna erbjuda ett attraktivt programutbud. I ett nära samarbete mellan gymnasieskolan och grundskolans senare årskurser, kommer kreativa och effektiva lösningar att utvecklas som gynnar båda verksamheterna. Dessutom kommer behovet och nyttjandet av lokaler att ses över för samtliga verksamheter. Räddningstjänsten i nytt kommunalförbund fr.o.m Verksamhetsåret var sista året för Räddningsnämnden. Fr.o.m. den 1 januari 2015 kommer räddningstjänsten att ha kommunalförbundet RÄDDNINGSTJÄNSTEN SKÅNE NOR DVÄST som huvudman, bildat av Helsingborgs-, Ängelholms- och Örkelljunga kommun. Räddningsnämnden drog över budgeten med 0,6 mkr, drygt 0,4 mkr av underskottet berodde just på övergången till ny huvudman, vilket tvingade räddningsnämnden att periodisera lönekostnaden för deltidsbrandmännen. Detta fick till följd att nämnden var tvungen att ta lönekostnader för 13 månader på verksamhetsåret. Fastigheten Ejdern Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 1,5 mkr. I resultat ingår en reservering på drygt 2 mkr för saneringen av fastigheten Ejdern, som vid försäljningen visade sig vara kontaminerad av den tidigare ägarens verksamhet på fastigheten. Kommunen har riktat ersättningsanspråk mot den tidigare ägaren och har goda förhoppningar om att den tidigare ägaren ska stå för saneringskostnaden. Enligt försiktighetsprincipen är kommunen dock tvungen att göra en avsättning för den uppskattade kostnaden för saneringen av fastigheten. VA-verksamheten Samhällsbyggnadsnämnden visar ett överskott på 0,3 mkr. VA-verksamheten är en självständig verksamhet inom samhällsbyggnadsförvaltningen som särredovisas och som ska bära sina egna kostnader. VA-verksamheten redovisar ett budgetöverskott på 0,1 mkr efter en upplösning av investeringsfonden på 5,2 mkr. Omfattande underhållsarbete har genomförts under året och arbetet med att upprusta anläggningarna kommer att fortsätta under Kommunens kultur- och fritidsverksamhet Kultur- och fritidsutskottet redovisar underskott på 0,2 mkr. En omarbetad bibliotekslag som ställer högre krav på medieförsörjningen till personer med annat modersmål och funktionshinder började gälla Biblioteken i Skåne Nordväst har påbörjat ett projekt för att gemensamt försöka förbättra servicen till dessa personer. Ett annat område där diskussioner om utveckling av olika lösningar pågår, är det digitala biblioteket, som omfattar digitala medier. Teknikutvecklingen skapar nya möjligheter till förbättrad service och kostnadseffektiva lösningar. Arbetet med att utveckla kultur- och fritidsverksamheten är en viktig del i det övergripande arbetet med att öka kommunens attraktionskraft som boendeort. Den nya Allhallen kommer ge möjlighet till ett utökat utbud av arrangemang inom kultur- och fritidsområdet. Centrumverksamheten och Sim och Motion och den nya Allhallen kommer dessutom att ge möjlighet till utökad verksamhet och nya aktiviteter när halltid frigörs i den gamla hallen. Investeringar Nettoinvesteringar är kommunens totala investeringsutgifter minus investeringsinkomsterna. Kommunens investeringsverksamhet bör präglas av god planering och framförhållning. Totala nettoinvesteringar per år över tiden (mkr) 18

19 Förvaltningsberättelse Investeringar med en budget på minst 500 tkr Utfall Budget Allhall Ombyggnad vattenverk VA Ind.etabl. Skåneporten Etapp Höjdfordon, räddningstjänsten Gator/Vägar asfaltering Biogasanläggning Åtg reningsverk ventilation Nytt drift- & övervakn.sys VA Åtgärder ledningsnät Fordon Simhallen duschrum Täckning biobäddar Lillhallen omläggning hallgolv Abborraleden, nyanläggning Gång- och cykelvägar Åsljunga idrottshall, vent Slamhantering Belysning motionsslinga Elevdatorer Åsljungaskolan ventilation Invest. utrymme fastigheter Lillhallen Omklädningsrum Beslut & ledningsstödssystem Summa Tabellen ovan visar de investeringar under som hade en budget på minst 500 tkr. Av det totala utfallet på 23,3 mkr, stod denna grupp för 19,2 mkr eller 82 procent av kommunens samlade investeringar under verksamhetsåret. Andra stora investeringsprojekt som kan nämnas är markexploateringen av Skåneporten etapp 2 som hade en investeringsbudget på 4,5 mkr. Här har industrimark färdigställts för att kommunen ska kunna vara med och konkurera om företagsetableringar i regionen och för att det ska finnas en markreserv när kommunens företag får expansionsbehov. Även när det gäller den lokala infrastrukturen görs det stora satsningar, 2,5 mkr är budgeterat per år för perioden för investeringar i gator, cykelvägar och asfaltering. För räddningsnämnden fanns det budgeterat 3 mkr för ett nytt höjdfordon. Leveransen för höjdfordonet är försenad och därför har utfallet endast blivit 26 tkr för. Nettoinvesteringar per nämnd Mkr Bokslut Budget Bokslut 2013 Kommunstyrelse inkl kommunfastigheter 6,7 24,0 17,4 Samhällsbyggnadsnämnd, exkl VA 9,7 10,7 13,8 Vatten och avlopp 4,1 15,0 2,7 Räddningsnämnd 0,4 3,2 0,0 Kultur- och fritidsutskott 0,0 0,0 0,1 Utbildningsnämnd 2,0 2,2 2,3 Socialnämnd 0,4 0,6 0,5 Totalt 23,3 55,7 36,8 För har det tagits beslut om investeringar för totalt 55,7 mkr. I tilläggsbudget ett och tilläggsbudget två beslutades det om ytterligare 4,9 mkr, av detta avsåg 3,6 mkr investeringar som överförts från Projekteringen av allhallen är i full gång, kostnaden var ursprungligen budgeterad till 38 mkr. Den senaste prognosen visar dock på att totalkostnaden kommer att hamna på 45 mkr. För var det budgeterat 17,2 mkr, dock har projektet försenats något och budgeten för projektet har förts över till 2015, samtidigt som 2015 års budget förts över till Investeringarna i vattenverket är på gång, men har blivit något försenade. VA-verket är i stort behov av upprustning och det kommer att genomföras omfattande investeringar i anläggningen under Utöver detta är det budgeterat 2 mkr för ombyggnad av biogasanläggningen och 2 mkr för åtgärder i ventilationsanläggningen. Av detta blev endast 1,6 mkr genomfört under En stor del av investeringarna har inte kunnat genomföras som planerat under och därför kommer investeringsnivån att bli mycket hög under De stora avvikelserna jämfört med budget beror på att bygget av allhallen ligger något efter den ursprungliga tidplanen liksom investeringarna i Va-anläggningen. Lån Kommunens långfristiga upplåning uppgår till 151,7 mkr, en minskning med 0,6 mkr sedan

20 Förvaltningsberättelse Låneskuld Soliditet Låneskuld, lån till bolag 59 Soliditet är ett allmänt vedertaget mått som visar hur stor andel av tillgångarna som finansieras med eget kapital och som visar förmågan att motstå sämre tider. För en kommunal förvaltning kan soliditeten enbart förbättras genom att kommunen genererar vinst och genom amortering. För andra typer av juridiska personer, t.ex. aktiebolag kan soliditeten även förbättras genom kapitaltillskott. Soliditetsutveckling över åren Kommunen har ett soliditetsmål på 40 procent beräknat enligt fullfonderingsmodellen och 60 procent beräknat enligt blandmodellen. Soliditeten beräknas som eget kapital/ totalt kapital och beskriver hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Soliditeten per den 31 december var 39,1procent enligt fullfonderingsmodellen och 66,7 procent enligt blandmodellen. Enligt Rådet för kommunal redovisning (RKR) ska omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip, det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. För Örkelljunga kommuns del är innebörden av detta att det vid utgången av fanns ett dolt värde i kommunens pensionsfonder som översteg det bokföringsmässiga värdet med 50,4 mkr. Skuldsättning ökar risken och ju högre skuldsätt ,3 151,7 Låneskuld, exkl lån till bolag ningsgraden är desto högre är den finansiella risken i en organisation. Det motsatta gäller för soliditeten, ju högre soliditeten är desto lägre är risken och hög soliditet är synonymt med finansiell styrka. Pensionsåtagande Det totala pensionsåtagandet enligt ansvarsförbindelsen per den 31 december uppgick till 200,7 mkr, vilket innebär en minskning med 6,6 mkr sedan den 31/ Kommunen beslutade år 2000 att hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (intjänad fr.o.m. 1998) ska disponeras av den anställde för eget val av förvaltare. Kvarstående avsättning avser i huvudsak särskild ålderspension och efterlevandepension. Genom att utbetala hela den individuella delen av kommunens pensionsåtagande samt trygga ansvarsförbindelsen genom långsiktig kapitalförvaltning, reduceras kostnaderna för pensionsåtagandet och dessutom förhindras en övervältring av pensionskostnaderna på framtidens skattebetalare. Redovisning av pensionsmedelsförvaltning (mnkr) 2013 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 3,6 3,6 Ansvarsförbildelse 200,7 207,3 Finansiella placeringar, bokfört värde 222,1 206,4 Finansiella placeringar, marknadsvärde 272,5 247,5 Återlånande medel -68,2-36,6 På balansdagen hade fonderna ett värde som översteg det totala pensionsåtagandet med 68,2 mkr. I mars 1994 avsattes 67,5 mkr efter beslut i kommunfullmäktige för att täcka framtidens pensionsutbetalningar. Marknadsvärdet vid årsskiftet var 272,5 mkr vilket innebar en ökning med 25,1 mkr (10,1 procent) under. Samtidigt har åtagandet enligt ansvarsförbindelsen minskat med 6,6 mkr till 200,7 mkr under. Täckningsgraden för avsatta medel i förhållande till ansvarsförbindelsen uppgick därmed till 135,8 procent per den 31december, vilket innebär att fondtillgångarnas värde översteg åtagandet enligt ansvarsförbindelsen med 71,8 mkr. Fondernas marknadsvärde och bokförda värde över tiden Värde mkr Marknadsvärde Bokfört värde ,5 247,5 216,7 197,3 207,7 188,4 22,1 206,4 202,1 195,4 193,8 185,7 20

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Årsredovisning 2013. Innehållsförteckning. 286 80 Örkelljunga 0435 55000 www.orkelljunga.se

Årsredovisning 2013. Innehållsförteckning. 286 80 Örkelljunga 0435 55000 www.orkelljunga.se Årsredovisning Årsredovisning innehåller en översikt om kommunens och de kommunala bolagens ekonomiska ställning och verksamhet. Det är vår förhoppning att du finner den intressant och att den bidrar till

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av bokslut 2012 RappOIi

Granskning av bokslut 2012 RappOIi Värmlands läns Vårdförbund Granskning av bokslut 01 RappOIi Audjt KPMGAB Antal sidor: 6 II Rapport 0 1 V årdförbundet.docx 013 KPMG AB, a Swedish limited liahility company and a member firm oflhe KPMG

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Krokoms kommun 2008-04-07 Hans Stark Kjell Pettersson Maj-Britt Åkerström Certifierade kommunala revisorer *connectedthinking Innehållsförteckning 1

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31 Uddevalla Kommun September 2014 September 2014 Harald Jagner, Pernilla Lihnell Innehåll Sammanfattning och kommentarer 1 1. Inledning 4 2. Iakttagelser

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Öckerö kommun. Granskning av bokslut 2014-12-31 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Öckerö kommun Granskning av bokslut 2014-12-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 2 2. BALANSKRAVET... 2 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING VERKSAMHETSMÄSSIGA-

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer