GRANSKNINGSUTLÅTANDE DATUM: DNR:

Transkript

1 Tillhörande: Detaljplan för kv Köpmannen inom Lycksele stad, Lycksele kommun. Enligt miljö- och samhällsnämndens beslut har granskning för rubricerad detaljplan pågått mellan En förändring i plankarta har genomförts i sent skede. Förändringen bedöms dock vara av sådan art och omfattning att den inte avsevärt påverka detaljplanen i sin helhet eller på ett sådant sätt att granskning måste tas om. Motivering till denna bedömning är att syftet till förändringen går i linje med flertalet samråds- samt granskningsyttranden samt att förändringen inte innebär någon markant skillnad i planens utförande i jämförelse med innan förändring. Figur 1 visar på genomförd förändring av plankarta. Figur 1 Bild till vänster visar plankarta innan förändring, till höger visar ny plankarta. Förändringen möjliggör en mer flexibel placering av bostadshuset. Byggrätt är densamma som tidigare och regleras med planbestämmelse e Största byggnadsarea i m 2 ovan mark. Länsstyrelsen Västerbotten Allmänt Syftet med detaljplanen är att skapa planmässiga förutsättningar för uppförande av handel, kontor och bostäder i upp till 17 våningar. Länsstyrelsen har under samrådsfasen framfört synpunkter i ett yttrande daterat Överprövningsgrunder enligt 11 kap PBL Buller

2 I länsstyrelsens samrådsyttrande poängterades att ingen trafikbullerutredning hade genomförts och bullersituationen var summariskt beskrivet i planbeskrivningen. Det förutsattes att planhandlingarna kompletterades innan utställningsskedet. Länsstyrelsen gör den nya bedömningen utifrån utställningshandlingarna att bullersituationen fortfarande är knapphändigt beskrivet. De beskrivna förväntade trafikflödena i området är dock låga varför Länsstyrelsen ser det möjligt att utforma kommande bebyggelse och dess planlösning så att Förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader uppnås (Bl.a. att minst hälften av bostadsrummen ska vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasad). För att förordningen ska kunna tillämpas i bygglovskedet förutsätts att detta regleras med planbestämmelse. Då lägenheternas bullerexponering inte är redovisad i detaljplanen måste en utförlig bullerberäkning redovisas i samband med bygglovprövningen. Övrigt Markföroreningar En kemtvätt har funnits på fastigheten Köpmannen 2. Underlagsmaterialet för bedömning är bristfälligt vilket medför att det inte varit möjligt att riskklassa objektet enligt MIFO. Istället riskklassas objektet enligt branschklass, d.v.s. riskklass 2. Att det finns risk för markföroreningar inom planområdet ska framgå av planhandlingarna Ställningstagande Buller Plankarta kompletteras med planbestämmelse m 3 gällande trafikbuller utomhus vid fasad för bostäder. Till planbeskrivning under avsnitt Buller adderas ytterligare resonemang samt tydligare beskrivningar för gällande riktvärden. Markföroreningar Planen kompletteras med informationen om risk för eventuella markföroreningar inom planområdet. Lantmäteriet Lantmäteriet har inga synpunkter utifrån fastighetsbildningssynpunkt. Västerbottens museum Museet konstaterar att inga ändringar har skett från samrådsskedet beträffande kulturmiljö. Våra tidigare synpunkter kvarstår därför (yttrande , dnr 191/15). Om planförslaget går igenom och gamla handelsbankshuset måste bort från kv Köpmannen hoppas vi att fortsatta ansträng-

3 ningar görs för att ge huset en ny placering inom Lycksele centrum. Ställningstagande Kommunen ser omplacering av s.k. Handelsbankshuset som ett fördelaktigt alternativ framför rivning och kommer även fortsättningsvis arbeta med den målsättningen. Gunnar Renklint Det förslag som nu är föremål för granskning kan ifrågasättas av flera skäl. Innan processen går vidare måste ansvariga tjänstemän och politiker betänka och besvara: 1. Är det självklart och i befolkningen förankrat att "ekonomisk utveckling och tillväxt" ska gå före kultur och estetiska värden? I tidigare utlåtande från länsstyrelse och länsmuseum avråder man från den planerade höjden på bygget väl motiverat av kulturhistoriska och arkitektoniska aspekter. Även Cityfastighets handlingar beskriver negativa effekter av planerat bygge, och framför att ett punkthus av detta slag möjligen har ett symbolvärde för utveckling och framtidstro. Detta har enligt min mening nog fått för stort fokus. Dessutom har det dokumentet illustrerats med enbart vinterbilder, ett något fattigt underlag. I det allmänna samtalet man och man emellan har jag ännu inte mött någon som gillat förslaget. 2. Vilka ideologiska resonemang har förts om betydelsen av att nå ett hållbart. miljö och klimatneutralt samhälle med anledning av plan för Köpmannen? Då gäller inte enbart Lycksele kommun utan även i ett vidare perspektiv. Är det ökad konsumtion vi behöver? Behövs fler mötesplatser som styrs och präglas av konsumtion och kommers. Ska vi sträva efter att bli en metropol eller finns det ett värde att utveckla "småstaden"? 3. Är beräkningar ang ekonomi och efterfrågan på ytterligare affärslokaler i galleria väl underbyggda och trovärdiga? Finns det analys över vad som händer med affärslokaler utefter befintliga handelsstråk? Kommer lokalhyror stiga med risks att affärer pressas ut från centrum? 4. Har politiker och ansv tjänstemän analyserat alternativa planer mot just detta förslag? Har den tråkiga långbänken gjort att när det nu finns ett förslag och ev utförare köper man det utan seriös analys? Det finns en formulering kring att om inte detta går kommer vi se Köpmannen obygd

4 länge till. Ändringarna i stadsplan som tillåter förslagets höjd är väl en anpassning till de bakom förslaget? Det har funnits andra förslag. Kommunens politiska församlingar har väl att själva ta ställning till vilka värden och visioner man ska stödja? Alternativet inget bygge kanske inte är det värsta om nu ingen vill satsa på en av kloka politiker satt högsta höjd på några våningar? Det kan med fantasi bli bättre än den grusplan vi nu har. Bevara Bankhuset på plats, kanske en förskola för centrala delen av Lycksele? Resten av tomten kan delvis vara en parkeringsplats men anordnad för det. Delvis kan det bli mer parkområde, boulebana, flytta vuxenlekparken från gammplatsen, Jag har tidigare lämnat medborgarförslag med 3-4 vånings byggnad kring ett innertorg (vinterträdgård) med anslutning till det yttre torget och gångtunnel till MB/biblioek. Men jag har ingen byggare! Ställningstagande 1. Meningarna om vad som är den bästa metoden för utveckling går i Lycksele, likt vilken storstad, småstad eller glesbygd som helst isär. Lyckseles befolkning förankrar sina värderingar genom politiska val. Detsamma gäller när utformning av detaljplanen för kvarteret Köpmannen ska bestämmas. Det finns en bred politisk förankring för projektet vilka tydligt tagit ställning i avvägningar vad gäller ekonomiskt utveckling och tillväxt mot kulturhistoriska aspekter och estetiska värden. Avvägningar som skett över lång tid och genom många och långa diskussion i varierande forum. Utformning av bebyggelse i tätbebyggda områden genererar alltid både positiva och negativa konsekvenser, det handlar om att göra avvägningar dem emellan. Kommunen anser att det utifrån enskild individ kan vara svårt att skapa sig en tydlig bild av den generelle medborgarens inställning till detaljplanen. Detaljplanens utformning har, både under denna process samt tidigare planprocess, fått både positiv och negativ kritik. Kritik som kommunen tidigare tagit ställning till och också i viss mån anpassat planförslaget efter. 2. Lycksele har genom politiskt fastställda dokument som till exempel översiktsplanen tagit ställning att handel är ett medel för att skapa sysselsättning och tillväxt i kommunen. Tillväxt och framåtanda ses som en nödvändighet för möta framtida utmaningar, något som anses måste ske med hållbarhet och långsiktighet i fokus. Samhällsplaneringen är mycket komplex och utfallen av de beslut som tas kan vara

5 svåra att mäta eller inte uppfattas förens många år framöver. 3. Lycksele tätort har idag generellt låga lokalhyror. För låga lokalhyror kan bidra till bristande underhåll och investeringsvilja hos fastighetsägaren och ur ett långsiktigt perspektiv en urholkning av stadskärnan. Moderna handelslokaler i centrum samt den typ av boende som detaljplanen tillåter är en bristvara i Lycksele centrum. En diversifierad bostadsmarknad är mycket viktigt för Lycksele för att kunna mätta en bred efterfråga från medborgarna. Handeln i Lycksele är generellt positiva till handelns expansion i stadskärnan och ser konkurrerande verksamheter som en tillgång och möjlighet till utveckling för handeln i hela Lycksele. Det finns runt om i landet exempel på hur handelsetableringar bidrar till ökad tillströmning av konsumenter och således också ökad omsättning för redan etablerade aktörer. Handeln har en viktig roll i staden och Lycksele vill tillsammans med näringslivet och medborgarna utveckla stadskärnan till en attraktiv och inspirerande mötesplats för samtliga. 4. Många är välbekanta med historian bakom det idag i stort sett obebyggda kvarteret Köpmannen. Turerna och förslagen har genom åren varit många och dessa har i slutändan inte genomförts av flera olika anledningar. Det är ingen hemlighet att investeringsviljan i en liten inlandskommun som Lycksele inte är densamma som i till exempel Umeå och det är något som kan skapa en ibland problematisk relation mellan kommunens planmonopol och investeringsviljan. Kommunen menar dock att det är en relation som medvetet har diskutterats för att undvika oönskad utveckling. Med detta som grund har förslagets utformning och densitet behandlats noga och avvägts utifrån önskad utveckling för att slutligen landa i det förslag till detaljplan som nu tagits fram. 5. Förslagen på kvarterets utbyggnad har genom åren varit många och alla förslag har beaktats utifrån dess förutsättningar att kunna genomföras.

6 Samhällsbyggnadsförvaltningen Planeringsenheten.