Ålidhem den hållbara kulturstadsdelen

Transkript

1 Ålidhem den hållbara kulturstadsdelen Fördjupning med kompletterande uppgifter av ansökan till Delegationen för hållbara städer för statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordning (2008:1407) Med denna komplettering av Umeås ansökan för Ålidhem - den hållbara kulturstadsdelen (Energisystemsyn i kallt klimat) följer nedanstående svar på generella och riktade frågor till Umeå i Boverkets yttrande (Diarienummer /2009). I bilaga 1 presenteras en sammanfattande beskrivning av respektive åtgärd i ansökan. I bilaga 2 presenteras en sammanställning av Kompletterande uppgifter avseende klimateffekter och ekonomi inför den fördjupade prövningen, enligt mall utskickad med e-post till den sökande den 7 oktober A. Komplettering avseende fördjupningsfrågor till Umeå i Boverkets yttrande (Diarienummer /2009) 1. Redovisa en prioriteringsordning av föreslagna åtgärder med kostnad och konsekvenser för varje åtgärd. En sammanställning av samtliga åtgärder i ansökan med kostnader och konsekvenser för respektive åtgärd finns i Bilaga 1 och 2. Pnr Namn Perspektiv i fokus 1 Geografigränd, nyprod efter brand Lågenergi, utemiljö, antikvariska aspekter 2 inv isol/fönsterbyte o. ftx Energieffektivisering, kulturhistoriska aspekter 3 Sadeltak med solceller/vindkraft Förnybar energiprod, energieffektivisering 4 Individuell mätning el o varm/kallvatten Energieffektivisering, engagemang 5 Miljöhus Ålidhem Engagemang, källsortering, energieffektivisering 6 Vinterträdgård Social mötesplats, visningscentrum teknik 7 Energieffektiv LED-belysning Energieffektivisering, trygghet 8 Fjv-drivna vitvaror Primärenergivinster, energisystemsyn 9 Intelligent effektstyrning fjv Primärenergivinster, energisystemsyn 10 El-/laddhybrider i Umeå Hållbara transporter, profilering av satsning 11 Upprustning parker o mellanrum Ålidhem Soc mötesplatser, trygghet, aktivitet/upplevelser 12 Grön/vitt GC-stråk Ålidhem Hållbara transporter, tillgänglighet 13 Omvandla Studentvägen stadsgata Tillgänglighet, trygghet, gods-/persontransporter 14 Lågenergiförskola i Umeå Energieffektivisering, engagemang Umeå anser att åtgärderna som ingår i denna ansökan var för sig och tillsammans med andra åtgärder som genomförs utanför ramen för denna ansökan, pågående och planerade, sammantaget tar en

2 helhetssyn på och möjliggör en hållbar utveckling av stadsdelen Ålidhem utifrån ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Åtgärderna prioriteras därför inte utifrån angelägenhet utan presenteras i tabellform utifrån några förväntade huvudsakliga konsekvenser för respektive åtgärd i olika hållbarhetsperspektiv enligt ovan. 2. I förekommande fall ska särskilt energieffektiviseringspotentialen för respektive åtgärd redovisas. Åtminstone tio av de fjorton åtgärderna (1,2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 14) har tydlig och direkt energieffektiviseringspotential, inte minst utifrån ett primärenergiperspektiv där åtgärderna i ansökan utnyttjar att projektområdet i dag är uppkopplat på det kommunala fjärrvärmenätet, med mycket hög andel förnybar fjärrvärme. Genom att dels energieffektivisera och öka andelen egenproducerad förnybar el, och dels ersätta dagens el- och fossilanvändning i området med fjärrvärmedrivna applikationer (ex. vitvaror i hushållen) optimeras den totala primärenergianvändningen med en energisystemsyn, se Figur 1. Energisystemanalys Ålidhem nedan. Se även bilaga 1 och 2 för fördjupade beskrivningar av respektive åtgärds energieffektiviseringspotential. Figur 1. Energisystemanalys Ålidhem 3. Hur involveras övriga boende i projektet? Alla boende i projektområdet kommer att bli mycket involverade i utvecklingen av Den hållbara kulturstadsdelen Ålidhem via interaktiv och individuell mätning av el och vatten, de nya miljöhusen med utvecklad källsortering, och flera infrastruktur- och cykelsatsningar som kommer att följas upp med resvaneundersökningar via projektet Hållbart resande i Umeåregionen och Bostadens kundenkäter. De boende i hela stadsdelen Ålidhem kommer också att och har varit mycket involverade i utvecklingen av flera av åtgärderna i projektet, bland annat kring utemiljöer, nybyggnation och

3 ombyggnation i Miljöfokusprogrammet. Det kommunala bostadsbolaget Bostaden liksom hela Umeå kommun arbetar aktivt med medskapande medborgardialoger, ett exempel är den just avslutade satsningen kring dialog med unga om utvecklingen av den gamla fritidsgården, där paintball varit dialogverktyget för att nå en yngre målgrupp och samla in synpunkter, se bild nedan. Denna satsning omfattar direkt ungefär 1 procent av Umeås befolkning, men via den kommunövergripande satsningen Green Umea är ambitionen att gemensamt i Umeå kommunicera och inspirera boende och besökare i Umeå om miljövänligt beteende via både webben och fysiskt i stadsmiljön, däribland resultaten från till exempel erfarenheterna från Ålidhem till en bredare allmänhet i Umeå. Några exempel på metoder för detta är det visningscentrum som planeras på projektområdet både för intresserad allmänhet eller speciella technical visits. Ett innovativt grepp för att också nå målgrupper som inte aktivt besöker projektområdet är en nyutvecklad "Mobil mötesplats" med möjlighet att flexibelt och dynamiskt visa upp intressanta system/tekniklösningar lokalt, regionalt, nationellt och internationellt på t.ex. skolor, arbetsplatser eller mässor. 4. Hur sker samverkan med näringslivet? Näringslivet är, liksom forskning och akademi i Umeå, mycket engagerat i arbetet med hållbart byggande och hållbar stadsutveckling i Umeå och kommunen har som övergripande mål att samverka över alla gränser för att till 2050 skapa och förvalta attraktiva och miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara bostäder och boendemiljöer för invånare med Umeå som ett framväxande norrländskt storstadsalternativ. För att nå detta har det lokala näringslivet, offentliga aktörer och forskning i Umeå 2008 initierat ett Nätverk för hållbart byggande och förvaltande med målet att Umeå 2020 ska vara världsledande på Hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Nätverket har mycket bred lokal näringslivsuppslutning med företrädare för alla delar av byggkedjan representerade, ex. mäklare, byggherrar, innovatörer, forskning, offentlig sektor, se schematisk illustration av nätverkets struktur ovan. Flera lokala, regionala, nationella och internationella företag och innovatörer medverkar också i ansökan både som beställare men framför allt med sina tekniska lösningar och metoder. Umeå vill bli ett nordligt nav för modern miljöteknik/hållbara städer där det idag bedöms finnas en outnyttjad marknad för byggande i kallt klimat. Ett kommunalt utvecklingsbolag har bildats och kan samordna visning/ technical visits till projektområdet/andra

4 exempel/miljöer i Umeå och underlättar export av kunnande och teknik i samverkan med berörda aktörer. För att exponera företagens systemlösningar på området kommer Vinterträdgården och en visningslägenhet att vara tillgänglig för svenska och internationella besökare. 5. Beskriv projektets hållbarhetsmål och hur information om projektet sprids. Projektens hållbarhetsmål tar sin utgångspunkt i relevanta antagna måldokument hos de medsökande aktörerna där Umeås kommunövergripande lokala miljö- och folkhälsomål utifrån de nationella målen och Bostadens målprogram Miljöfokus 2016 är viktiga utgångspunkter. Se Figur 1. Energisystemanalys Ålidhem under fråga 2 ovan för en schematisk bild av hur energisystemsynen på området och i projektet minimerar områdets primärenergianvändning.. Mål för projektområdet 536 lgh = ca 1% av Umeås boende och totala bostadsbestånd 1. Energi - Minska områdets totala energianvändning med 50 % till 2014 från idag preliminärt 206 kwh/m2/år till 104 kwh/m2/år efter projektets slut Energi - Minska el/fossilbränsleanvändning i området med 20 % till Vatten - Minska anv. tappvarmvatten med 20 %. Områdets vattenförbrukning 2008 var m3. 4. Avfall - Öka volymen av återvinningsbart material från 36 kg och kvartal och hushåll till 45 kg under projektperioden. Basvärde 2008, Miljöfokus 2016, Bostaden. 5. Transporter - Minst 55 % av alla resor för boende till/från stadsdelen år 2014 görs med kollektivtrafik, cykel eller till fots. Basvärde resvaneundersökning genomförd under 2010, Umeås lokala miljömål och Cykeltrafikprogram. 6. Socialt - Förbättrad upplevd demokrati, delaktighet, trygghet, trivsel i området ska öka. Mäts och följs bland annat via Bostadens årliga kundenkät. 7. Besök av delegationer eller allmänhet ska uppleva gott värdskap. Mäts via det kommunala utvecklingsbolaget Kompetens i Umeå AB. Information om projektet kommer bland annat att förmedlas till medborgarna i Umeå via den under hösten 2009 färdigställda interaktiva och medborgarorienterade hemsidan - Umeå. Mer miljö /Green Umea. Via den plattformen kommer också de mer beteendeorienterade satsningarna kopplade till projektet men finansierade separat från denna (ex. Hållbart resande I Umeåregionen/Green citizens) att presenteras. De sju laddhybridbilarna och nydesignade laddstolparna (Åtgärd 10) kommer också att fungera som marknadsföringspelare för hela satsningen. Ett antal seminarium till allmänhet och experter om lågenergibyggande i Umeå/kallt klimat kommer att anordnas inom ramen för projektet Energieffektivt byggande i kallt klimat där även utvärdering av Ålidhemsprojektet ingår. Några exempel på metoder för informationsspridning är det visningscentrum som planeras på projektområdet öppet både för intresserad allmänhet eller speciella technical visits. Ett innovativt grepp för att också nå målgrupper som inte aktivt besöker projektområdet är en nyutvecklad "Mobil mötesplats" med möjlighet att flexibelt och dynamiskt visa upp intressanta system/tekniklösningar lokalt, regionalt, nationellt och internationellt på t.ex. skolor, arbetsplatser eller mässor.

5 Umeå är utsedd till Europas kulturhuvudstad 2014 och även om planeringen för 2014 fortfarande är i ett tidigt skede finns planer på att tillsammans med internationella och nationella samarbetspartners anordna olika workshops och evenemang under 2014 som knyter an till det övergripande målet i Umeås ansökan - "Stay Cool" - där kulturens alla uttrycksformer ska bidra till att öppna sinnen, flytta perspektiv mot mer hållbara livsmönster och visa vad en stad kan göra när den kanaliserar den kollektiva förmågan, kreativiteten och uppfinningsrikedomen för större syften samt påverka konsumtions- och beteendemönster genom att locka människor till ökat deltagande. I detta europeiska sammanhang har utvecklingen av Ålidhem som presenteras i denna ansökan en viktig roll där till exempel Umeås nya konstnärliga campus med designhögskola, konsthögskola och arkitekthögskola redan idag använder Ålidhem som testplats för projekt. 6. Förtydliga hur de antikvariska aspekterna tillgodoses. De antikvariska och kulturhistoriska värdena i stadsdelen Ålidhem kommer att tas tillvara och utvecklas på flera sätt i och med åtgärderna i denna ansökan. Mer än en tredjedel av Sveriges bostäder i flerbostadshus byggdes under de så kallade rekordåren De börjar nu nå den ålder då stora underhållsåtgärder blir nödvändiga. Samtidigt måste de anpassas till nya behov och samhällskrav. Inför de förändringar som behövs är det angeläget att inte låta bristerna skymma de vardagliga kvaliteterna och den särprägel som finns i många områden: För att främja en hållbar utveckling krävs varsamhet mot både bebyggelsen och dem som bor i området. Det pratas ofta om att områdena mellan är enahanda. När vi studerat olika områden finner vi att det finns många uttrycksformer under de här åren. Det finns en rik variation på byggandet i form och storlek. I projektet avser vi att bevara de kvaliteter som finns och utveckla arkitekturen, markera entréer och skapa ett mer välkomnande yttre. De allra flesta lägenheterna finns i tre- och fyravåningshus och närmare 80 % av stommarna är platsbyggda, i de äldre husen är ytterväggarna bärande. Komplettering med ny bebyggelse resulterar ofta i placerade punkthus utan att ha utgått från de lokala förutsättningarna. En viktig pusselbit i detta projekt är att ersätta tre stycken lamellhus som brann ned julmorgonen 2008 med en nybyggnation av ca 120 lägenheter. Vi har därför under ett antal intensiva månader arbetat med entreprenörer och arkitekter i en tävlingsform där vi lyft fram flera viktiga aspekter, en av dessa är bebyggelsemönster och arkitektur. Dessa parametrar blev helt avgörande när vi den 30:e september utsåg den entreprenör och arkitekt vi önskar arbeta vidare med. Det finns givetvis så mycket mer än bostäder. På Ålidhem finns daghem, skolor, service och köpcentrum. En viktig del är utemiljön. Från början var gårdarna väldigt funktionsuppdelade. En viktig åtgärd i ansökan är att utifrån dialog med de boende i området utveckla och rusta upp utemiljön i bostadsområdet med bland annat en viktig funktion som sociala mötesplatser (ex. Åtgärd 5,6,11). Denna samlade utemiljösatsning innebär att flera av de ursprungliga planerna för stadsdelen Ålidhem från 60- och 70-talet äntligen kan förverkligas. Ambitionerna är att skapa en tryggare och mjukare miljö genom uteplatser, kvartersgård med vinterträdgård, odlingar, spontanidrott och miljöhus. Källsortering innebär ofta ingrepp i yttre miljön och därför väljer vi att lägga stor omsorg på dem när de ska byggas.

6 Andra exempel är de nya tunna tätningsmaterial (Åtgärd 2) som kommer att testas vid upprustning av de 405 miljonprogramslägenheterna. Eftersom materialet är relativt tunt finns möjlighet att uppnå projektets ambitiösa energieffektiviseringsmål med endast isolering mellan inner- och yttervägg i husen, vilket ger möjlighet att behålla de ursprungliga och karakteristiska fasaddetaljerna. De ursprungliga platta taken på husen kommer att byggas på och integreras med elproduktion från solceller (Åtgärd 3), men även i denna åtgärd finns ambitionen att behålla betraktarens upplevelse av de ursprungliga platta taken från marknivå samtidigt som energimålen i projektet uppfylls. Det finns tyvärr en stereotyp bild av miljonprogrammet och rekordåren. Den stämmer inte in på verkligheten och det blir lätt en stigmatiserande effekt. Det finns olikheter som gör att man måste utgå från varje enskilt exempel och det är därför av stor vikt att skapa förutsättningar till att uppnå ett bra resultat. För att nå dit avser vi: Att bevara eller utveckla arkitekturen Att säkerställa robusthet och fuktbeständighet Att förbättra den sociala miljön Att minska energianvändningen Att säkerställa gott inomhusklimat Att skapa ordentliga underlag och simuleringsprogram Att följa byggprocessen Att göra noggrann utvärdering Att informera och ge erfarenhetsåterföring Det har också varit viktigt för bostadsbolaget Bostaden att de nya husen i området passar väl in i befintlig bebyggelse. Detta kommer att ske genom att huvudentreprenören Lindbäcks i samarbete med White arkitekter i Umeå tagit fram en arkitektonisk lösning som väl integreras med övriga områdets stadsbyggnad från 60-talet vilken har både tidstypisk och värdefull bebyggelse. Utmaningen låg i att anpassa oss till befintlig byggnation. Vi har velat behålla och stärka den speciella karaktären och atmosfären i området, och samtidigt skapa något nytt. Vi är glada över förtroendet vi fått och ser fram emot att jobba tillsammans med Bostaden AB. Det här bevisar att vi är väl rustade för att konkurrera på en allt tuffare marknad, säger Erik Lindbäck, VD. 7. I ansökan används många intressanta uttryck för åtgärder, men dessa behöver utvecklas för en bättre förståelse av vad som planeras. Vad betyder till exempel ett innovativt grön-vitt GC-stråk? Umeå ligger i norra delen av Sverige och under höst och vinter råder mörker/skymning under en stor del av dygnet, vilket enligt gjorda undersökningar medför en känsla av otrygghet för många, särskilt kvinnor, äldre och barn. I universitetsstaden Umeå studerar studenter. En stor del av dem bor inom bostadsområdet Ålidhem. I nära anslutning ligger också Norrlands universitetssjukhus och det nya resecentrumet Umeå Östra (för buss och tåg). Mellan universitetet och Ålidhem finns cykelstråk där det dagligen rör sig ca cyklister och uppskattningsvis minst lika många gående. Med grön-vitt menas ett cykelstråk som fungerar lika bra sommar som vinter. Ett sådant stråk bidrar till såväl förbättrad cykelframkomlighet och ett mer hållbart transportsystem som ökad jämställdhet. Syftet är att förbättra tryggheten och tillgängligheten mellan Ålidhem, Umeå universitet och Umeås nya resecentrum Umeå Östra, så att ett grön-vitt cykelstråk med hög kvalitet skapas med ex. utvecklad

7 service till cyklister, ljus- och ljudorienteringsåtgärder samt ny och flerspråkig orienterings- och informationsskyltning. För en fördjupad beskrivning av åtgärden se Bilaga 1, åtgärd 12. Om de förväntade effekterna införlivas är vår förhoppning att detta ska kunna vara vägledande för utformningen av framtida cykelstråk såväl i Umeå som i andra vinterstäder. 8. Beskriv hur och vilka vitvaror som kan drivas med fjärrvärme och besparingspotentialen för detta? De vitvaror som främst är lämpade för fjärrvärme drift är tvättmaskiner, diskmaskiner och torktumlare/ - skåp. Genom att installera hetvattenanslutning till dessa maskiner ersätts den del av maskinernas elkonsumtion som tidigare gick till uppvärming av kallvattnet. På detta sätt sparas det in på elförbrukningen, samtidigt som områdets primärenergiförbrukning sjunker eftersom den lokala fjärrvärmen (som produceras i avfallseldat kraftvärmeverk) får en bättre nyttjandegrad. Sett i helhet ur systemperspektiv (se Figur 1.Energisystemanalys Ålidhem, sida 2 ovan) motsvarar åtgärden en sänkning av primärenergiförbrukning med 551 MWh/år och en utsläppsreduktion av ca ton CO2-ekv/år. (se FVF rapport Värmegles 2008:29 tabell 6:1) I åtgärden planeras att koppla upp torktumlare och tvättmaskiner i områdets gemensamma tvättstugor samt diskmaskiner i samtliga lägenheter med fjärrvärmeanslutning. Det finns idag kommersiella alternativ tillgängliga (bl.a. Mieles tvättmaskin och Electrolux diskmaskin). Elbesparingspotentialen per år och hushåll beräknas uppgå till: Tvättmaskin 142 kwh/år Torktumlare 316 kwh/år Diskmaskin 211 kwh/år Totalt 669 kwh/år hushåll (359 MWh i områdets 536 hushåll) Den ökade fjärrvärmelasten per år och hushåll beräknas uppgå till: Tvättmaskin 162 kwh/år Torktumlare 336 kwh/år Diskmaskin 231 kwh/år Totalt 729 kwh/år hushåll (391 MWh i områdets 536 hushåll) Med primärenergifaktorn i Umeås fjärrvärmenät 0,518 (Umeå energi, prognos 2010) och viktningsfaktor primärenergi el: 2,1-3,0 (NGCC- Ckond) blir den totala primärenergiminskningen: 359 * 2,1 391 * 0,518 = 551 MWh/år 9. Redovisa flygtrafikens ev. påverkan på området i form av buller och hur ni tar hänsyn till det i projektet. Buller från flygtrafik påverkar inte bostadsområdet, vare sig i dag eller i en kommande utveckling av flygtrafiken till Umeå city airport (se skiss med 55 dba och 70 dba-gränserna inritade nedan). Dock medger det nära avståndet till flyget (och även snabbtågsstationen Umeå Östra) flera fördelar, både för de boende i och för besökande till området, i form av smidiga och korta transittider och ett brett utbud av hållbara transportalternativ i form av såväl cykel som buss och miljötaxi. Dessa alternativ kommer att ytterligare utvecklas om Ålidhem blir basen för den planerade nationella pilotbanan för spårtaxi, som ska knyta samman bland annat Umeå city airport, Umeå Östra, Campus och Ålidhem.

8 10. Hur kopplas översynen av grönytor samman med projektet? Såvitt Boverket vet pågår en översyn av alla grönytor på Ålidhem. Målet är bland annat att skapa fler upplevelser i park och natur. Stråken kommer att färdigställas under sommaren 2009 medan centrumparken görs i ordning Översynen av grönytor på Ålidhem har gjorts i samråd med de boende och andra berörda på Ålidhem och resulterat i en stor mängd utvecklingsförslag. Under 2009 har arbete inletts med ett första stråk Medicinarstråket. Ambitionen med åtgärderna i denna ansökan är att kunna höja ambitionsnivån gentemot de budgeterade medlen och i större utsträckning genomföra de ursprungliga planer för stadsdelen Ålidhems utemiljö, parker och mellanrum anpassade för dagens och morgondagens behov för att träffas, prata, umgås, tillgång till god service och en så bilfri stadsdel som möjligt. Stadsdelen som stod färdig i början av 1970-talet är ett fint exempel på miljonprogrammets stadsbyggande och rymmer partier med hög stadsbildsmässig och arkitektonisk kvalité, Ålidhem har därför ett stort kulturhistoriskt värde. Den ursprungliga karaktären har under åren successivt luckrats upp men med åtgärderna i denna ansökan finns möjlighet att bibehålla och utveckla ett antal önskade element i de ursprungliga planerna. De tre huvudsakliga åtgärder som planeras avses genomföras i tre etapper under perioden , och finns fördjupat beskrivet i Bilaga 1, Åtgärd 11.

9 Komplettering avseende generella synpunkter i Boverkets yttrande (Diarienummer /2009) 1. Uppgifter om den totala finansieringen av projektet Åtgärd Invest.mkr Stödber. mkr Stöd,mkr (30%) 1. Geografigränd 131 lgh 65kWh/m2/y 100,00 10,00 3,00 2. Innov.tätn.material+ftx 405 lgh 48,03 27,03 8,11 3. Tak m integrerade vindkraftverk/solceller 57,90 57,20 17,16 4. Ind. el/varmvattenmätning, 525 lgh 7,28 7,28 2,18 5. Miljöhus på området 2,50 2,50 0,75 6. Vinterträdgård med returvärme 10,00 10,00 3,00 7. Energieff LED-belysn 2000inne+200utearm 5,70 2,20 0,66 8. Fjv-drivna vitvaror istf hushållsel 4,35 1,91 0,57 9. Intelligent effektstyrning, fjärrvärme 0,65 0,65 0, El-/laddbybridbilar i Umeå 0,90 0,90 0, Upprustning av parker och mellanrum 3,50 3,50 1, Grön/vitt GC-stråk Ålidhem 8,57 8,57 2,57 13.Omvandling Studentvägen stadsgata äganderätter 18,00 18,00 5, Lågenergiförskola i Umeå, lågenergibyggnad 31,00 2,50 0,75 298,37 152,23 45,67 Den totala finansieringen sker utöver sökt stöd från Delegationen för hållbara städer via budgeterade anslag från de medverkande aktörerna i projektet, i detta fall Umeå energi AB, AB Bostaden i Umeå och Umeå kommun. Samtliga åtgärder finns reserverade i respektive ansvarig organisations budgetplan för perioden och förutsättningarna för genomförande enligt ovanstående investeringsplan bedöms därför vara god. Det sökta ekonomiska stödet möjliggör en ambitionshöjning inom flera strategiska utvecklingsåtgärder för stadsdelen Ålidhem som utan stöd inte hade kunnat genomföras i den omfattningen och med samma höga ambitionsnivå. 2. Projektens tidsmässiga genomförbarhet Tidplan Ålidhem-den hållbara kulturstadsdelen (Energisystemsyn i kallt klimat) Volym Tot Inv Stöd Pnr Projekt lgh kr Mkr Mkr Geografigränd, nyprod efter brand F/U S 2 inv isol/fönsterbyte o. ftx Ö/P L 3 Sadeltak med ny solceller/vindkraft R/P Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 Etapp 4 U 4 Indi mätning el/varm-kall vatten 525 7,3 5,1 2,2 S/H Nybyggnation Ombyggnation T 5 Miljöhus Ålidhem 6 2,5 1,75 0,8 T/A R 6 Vinterträdgård U/N A 7 Energieff LED-belysning ,7 5 0,7 I/D Nybyggnation Ombyggda lägenheterna P 8 Fjv-drivna vitvaror 536 4,4 3,8 0,6 E/L Nybyggnation Upprustade lägenheterna P 9 Intelligent effektstyrning fjv 2 0,7 0,5 0,2 R/I O UE/Bostaden klimatpartners /N R /G T 10 El-/laddhybrider i Umeå 7+2 0,9 0,63 0,3 7 laddhybridbilar Laddstolpar E 11 Upprustning parker o mellanrum Ålidhem 3,5 2,5 1 Etapp 1 Etapp 2 Etapp 3 R 12 Grön/vitt GC-stråk Ålidhem 8,6 6 2,6 Eapp 1 Etapp 2 Etapp 3 I 13 Omvandla Studentvägen stadsgata 18 12,6 5,4 Detaljplan Omvandling startar N 14 Lågenergiförskola i Umeå 31 30,3 0,8 Förprojektering Bygge påbörjas G Totalt Umeås ansökan

10 Se skiss över tidsplan för åtgärderna i projektet ovan. Tidsplanen inkluderar 3 månaders förprojektering och upphandlingsfas vid projektets början och en avslutande period för slutrapportering av de återstående åtgärderna under första halvåret Förtydliga kopplingarna till och samverkan med näringslivet Se fråga A4 ovan. 4. Förtydliga projektens samverkan med omgivningen Se fråga A3 ovan. 5. De åtgärder som föreslås bör konkretiseras, beskrivas tydligare och visa vilka miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter som sökanden bedömer att varje åtgärd får. Se Bilaga 1. Åtgärdssammanställning, fördjupad beskrivning och tidsplan för genomförandet för en fördjupad beskrivning av de 14 åtgärderna i ansökan. Se tabell i Fråga A1 ovan för redovisning av huvudsakliga hållbarhetsperspektiv i respektive åtgärd. Se tabell nedan för sammanställning av de klimat- energimässiga vinsterna av projektet sammantaget och av respektive åtgärd var för sig. Åtgärd Minskade ton CO2- ekv/år Primärenergiminskning MWh/år Tot. energiminskning MWh/år 1. Geografigränd 131 lgh Innov.tätn.material + ftx 405 lgh Tak m integrerad vindkraft/solceller ,7 +285,6 nyprod. 549,6 +285,6 nyprod 4. Ind. el/varmvattenmätn,536lgh Miljöhus på området 29 NA NA 6. Vinterträdgård med 13,5 returvärme 2,4-12,4 7,0 7. Energieff LED-belysning 34,6-78,4 252,8 120,4 8. Fjv-drivna vitvaror istf hushållsel ,6 El minskar 351 Fjv ökar Intelligent effektstyrning, fjv 58,3 166, El-/laddbybridbilar i Umeå 0,945 NA NA 11. Upprustning parker/ mellanrum NA NA NA 12. Grön/vitt GC-stråk Ålidhem NA NA NA 13.Omvandling Studentvägen NA NA NA 14. Lågenergiförskola i Umeå 7,6-38,3 21,6 41,8 SUMMA ,6 nyprod ,6 nyprod

11 6. Åtgärderna inom varje projekt bör prioriteras Se fråga A1 ovan. 7. Klimatanpassningsåtgärder och begränsning av utsläpp måste utvecklas Flertalet åtgärder i ansökan syftar till att energieffektivisera och att med energisystemsyn minska primärenergianvändningen i området och till exempel utnyttja den klimatsmarta fjärrvärme som är utbyggd i området samtidigt som husens totala energianvändning minskas. Detta får stora effekter också på begränsning av utsläpp, se bilaga 2 för sammanställning av åtgärdernas klimatpåverkan. Vad gäller klimatanpassning kommer de sydsluttande taken i området att utnyttjas för lokalproducerad el via solceller och två piloter av småskalig vindkraft i "blåslägen" i anslutning till området att genomföras. En vinterträdgård (Åtgärd 6) med "behaglig" temperatur året runt anläggs i anslutning till de nyproducerade husen. En svalkande vattenpark/aktiverande isyta som mötesplats och ombildning av miljonprogrammets asfaltkänsla till mer vegetationsytor utifrån dialog med de boende och utvecklad blågrön infrastruktur med ex. dagvattenavrinning i dagen av den tidigare kulverterade Kolbäcken är några exempel på klimatanpassningsåtgärder som kan tillskapas i området i Åtgärd Potentialen för energieffektiviseringar Se fråga A2 ovan. 9. Teknikinsatser bör konkretiseras avseende innovationsgrad, tillgänglighet, spridningspotential och spridningsinsatser. Spridningspotentialen för åtgärderna i denna ansökan bedöms samlat vara mycket hög. I samverkan med nationella och regionala partners bedömer Umeå att det finns stor potential spridningseffekter av ny teknik och kunskap utvecklade i projektet. För att konkretisera dessa ambitioner har Umeå bildat ett utvecklingsbolag som i nära samverkan med kommunens förvaltningar och bolag samt Umeåregionens näringsliv ska marknadsföra och försälja kommunal kompetens och innovationer. Bolaget skall, utan att själva utveckla produkter, ansvara för kontakterna med de kommunala verksamheterna för att finna, paketera och föra samman produkter med uttalade behov i andra kommuner, i andra regioner och i andra länder. Bolaget skall sträva efter den säljbara kompetensen och de efterfrågade produkterna på ett positivt sätt ska marknadsföra Umeå som en kreativ, kompetent och effektiv kommun. Vilken teknik som slutligen väljs i projektets olika åtgärder upphandlas enligt gängse upphandlingsregler och specificerade funktionskrav. I förarbetet till detta projekt har dock dialog förts med flera företag och entreprenörer och ambitionerna i de föreslagna åtgärderna i ansökan bygger delvis på de tekniska specifikationer och beräkningar som då presenterats. Det gäller exempelvis åtgärd 4. Individuell mätning av el-/varmvatten där nya och flexibla displayer kommer att installeras både i de nya och befintliga lägenheterna. Avsikten är att utnyttja den flexibla displaytekniken och i samverkan med bland annat Designhögskolan i Umeå (inom ramen för Umeås parallella satsning Green citizens/green Umea ) utveckla ett gränssnitt som tilltalar och uppmuntrar de boende i området till lägre energianvändning. Ett sådant paket med teknik- och tjänsteutveckling bör ha en stor potentiell marknad, dels i Sverige med kraven på individuell mätning i alla lägenheter, men också internationellt.

12 I åtgärd 3B. Stadsdelsintegrerad vindkraft kommer två nyutvecklade vertikalaxlade och stadsdelsintegrerade verk att jämföras med inköp av andelar i traditionell kommersiell vindkraftsproduktion. Åtgärden syftar både till att jämföra energiproduktionskapaciteten i verken, men också att utvärdera de upplevda värdena av att ha förnybar energiproduktion nära sin fysiska boendemiljö. Även i detta fall bedöms denna teknik ha stor spridningspotential om försöken mottas väl. I ansökan kommer också beprövad teknik i nya sammanhang att prövas (demonstration) i form av solceller som integreras i lågsluttande sadeltak på området (Åtgärd 3A). Solceller har inte testats i stor skala i norr tidigare, men SMHI har visat att global solinstrålning i kwh/m2 är jämförbar i princip hela landet. Det saknas dock erfarenheter generellt kring optimerad infästning/integrering i tak med norrländska förhållanden och därför kommer installationen att ske stegvis för att löpande utvärdera vilken installationsprincip som är bäst. I Åtgärd 2 har tre olika tätningsmaterial från tre leverantörer utvärderats av Umeå universitet i en förprojektering. Testerna visade att de olika materialen har olika lämplighet för olika applikationer, med tänkbar tillämpning och spridningspotential för respektive material. Ett koncept för miljöhus (Åtgärd 5) för att stimulera och underlätta återvinning har utvecklats i samverkan mellan de kommunala bolagen Bostaden och Umeva samt OF Bygg kommer att sättas upp och utvärderas på projektområdet Ålidhem. Ny energieffektiv LED-belysning (Åtgärd 7) kommer att stegvis upphandlas och installeras både i utemiljöerna och i bostäderna. Fjärrvärmedrivna vitvaror (ex. tvättmaskiner i tvättstugorna, diskmaskiner i alla lägenheter) kommer att köpas in och installeras (Åtgärd 8). Med Sveriges och delar av världens breda fjärrvärmeutbyggnad är spridningspotentialen och primärenergibesparingarna för dessa åtgärder stora. Intelligent styrning av fjärrvärmecentraler (Åtgärd 9) använder sig av tidigare pilottestad teknik i ny miljö då detta så vitt sökanden kan bedöma inte prövats i kallt klimat tidigare. Sju elhybridbilar kommer i en första etapp att konverteras till laddhybridbilar (Åtgärd 10) utifrån offert från ett Umeåbaserat företag. Umeåregionen är mycket lämpad som testarena för just laddhybridbilar eftersom det idag finns ett utbyggt nät av laddstolpar (motorvärmaruttag) i staden för natt- och dagladdning av batterierna, vilket innebär att energi- och klimatbesparingarna i konverteringen till laddhybrider kan tillgodoräknas fullt ut och i hela regionen utan stora initiala infrastrukturinvesteringar för laddstationer. Umeå energi har tillsammans med Designhögskolan för övrigt utvecklat förslag till hur nästa generation ladstolpar för el-/laddhybridbilar kan se ut, vilket också kommer att demonstreras via detta projekt. 10. Transportinsatserna behöver utvecklas dels hur de planerade insatserna kopplas till befintligt transportnät, dels avseende godstransporter. Tre åtgärder i ansökan har särskild fokus på transporterna till/från området. Grön/vitt GC-stråk Ålidhem (Åtgärd 12), El-/Laddhybridbilar i Umeå (Åtgärd 10) och Omvandling av Studentvägen (Åtgärd 13). Dessa åtgärder innebär samlat ett utvecklat fokus att främja på gång- och cykeltrafiken till/från området, samtidigt som mycket genomfartstrafik (både gods- och persontrafik) flyttas från den stadsdelsnära Studentvägen (som idag är barriär till angränsande stadsdelen Sofiehem)

13 till angränsande matarvägar i linje med kommunens trafikplaneringsintentioner, se skiss nedan (grönt/rött innebär projicerat minskat/ökat transportflöde 2020, Modell: Tyréns AB). Dessutom kommer alla boende i projektområdet att i samband med att dessa åtgärder genomförs ingå i en resvaneundersökning och aktiv transportrådgivning under projektperioden som en del i Umeåregionens arbete med att främja hållbart resande kopplat till de ovan gjorda infrastrukturella satsningarna. I samband med planeringen av åtgärd laddbybridbilar i Umeå har också diskussioner inletts mellan Bostaden och bilpoolsentreprenör för att kunna erbjuda de boende på Ålidhem (som idag har låg andel bilägande) tillgång till en bilpoolstjänst. Ålidhem är också en av fyra kvarvarande alternativ i Sverige att fungera som nationell testbana för spårtaxi, enligt utredningen Pionjärbanor för spårbilar Analys av aktuella förutsättningar Ds nr 2009:00 (september 2009). Via denna pilotbana (12 km i etapp 1), kommer stadsdelen Ålidhem att knytas med spårtaxi till flertalet norrländska strategiska målpunkter; Campusområdet (Umeå universitet och SLU), Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Östra resecentrum (Botniabanan), Umeå flygplats och Strömpilens handelscentrum, se kartskiss nedan.

14 11. Den sociala dimensionen bör utvecklas vidare För att nå de ambitiösa hållbarhetsmålen i ansökan är det helt nödvändigt med stor delaktighet och engagemang från både de boende i det specifika projektområdet, men också generellt i hela staden. Bostaden och Umeå kommun har i förarbetet till denna ansökan arbetat med dialoger i stadsdelen för att diskutera vilka åtgärder som är viktigast för de boende, se även under fråga A3 ovan. Exempelvis kommer de nyinstallerade individuella mätarna för el och vatten (Åtgärd 4) att kompletteras med satsningar utanför denna ansökan på intelligent och individ- och användaranpassad design och uppsökande energirådgivning. Erfarenheter från tidigare pilotförsök visar att det är en framgångsfaktor för god måluppfyllelse att koppla investering i ny teknik med beteendeförändrande satsningar. Denna ansökan är fokuserad på tekniska installationer, men Umeå har målmedvetet arbetat med beteendeförändringsprojekt sedan flera år och de pågående initiativ idag kommer att kopplas till de teknikorienterade satsningarna i denna ansökan. Exempel på detta är exempelvis transportrådgivning och resvaneundersökningar via initiativet Hållbart resande i Umeåregionen och energi- och återvinningsrådgivning i bostadsområdet, samverkan kring design och utveckling av individanpassade gränssnitt för olika målgrupper ex. barn, äldre, funktionsnedsättning, etnicitet etc, tillsammans med bland annat Designhögskolan/Konstnärligt campus i Umeå inom ramen för satsningen Green citizens/green Umea. De nya miljöhusen är till exempel också framtagna med tillgänglighet särskilt i fokus. Projektet kommer också att arbeta aktivt tillsammans med skolan i Umeå som är en av Sveriges mest progressiva vad gäller lärande för hållbar utveckling. Ålidhems nya kultur- och resurscentrum/skola ska hösten 2009 ansöka om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling och fokusera mer på miljöfrågor och vända sig ut till närsamhället och blir en viktig part i att engagera till deltagande och medinflytande i området under projektet.

15 Flera av åtgärderna i ansökan förutses bidra till förbättrad folkhälsa, särskilt inom de nationella målområdena Delaktighet och inflytande i samhället, Ekonomiska och sociala förutsättningar, Barn och ungas uppväxtvillkor, Miljöer och produkter och Fysisk aktivitet Satsningen på ex. upprustning av parker och mellanrum (11), ny belysning (7), vinterträdgård (6) och nya miljöhus (5) syftar till att öka den upplevda tryggheten och skapa nya sociala mötesplatser på området. Satsningarna på nya grön/vita GC-stråk (12) avser stimulera till ökad fysisk aktivitet och tillsammans med Omvandling av Studentvägen (13) bidra till en sundare och säkrare utomhusmiljö i närområdet när genomfartstrafiken flyttas bort från bostadsområdets närhet. En spännande satsning med tydlig social karaktär är det religiösa centrum som etableras i direkt anslutning till projektområdet med befintliga Ålidhemskyrkan och den precis påbörjade byggnationen av en moské/islamiskt centrum. De båda religiösa inrättningarna ligger bredvid varandra i nära anslutning till Studentvägen och skapar en ny spännande kulturell mötesplats i området. Det religiösa centrumet blir i och med ombyggnaden av genomfartsleden Studentvägen till stadsgata (Åtgärd 13) betydligt mer lättillgänglig för de relativt mångkulturella Ålidhemsborna (ca 45 % är från andra kulturer/nationer). Utfallet av satsningarna från ett socialt perspektiv enligt ovan (Trygghet, säkerhet, delaktighet etc) kommer att följas upp bland annat i Bostadens årliga kundenkäter. 12. Projekten saknar en beskrivning av hur man avser att ta tillvara och utveckla platsens kulturhistoriska värden. Se fråga A6 ovan. 13. Flera projekt har inslag av förtätning, men förtätningens effekter bör utvecklas. En del i Umeås mål för hållbar stadsutveckling är att tillväxten av miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara bostäder och boendemiljöer för invånare 2050 ska ske huvudsakligen genom förtätning och komplettering i redan befintliga strukturer, vilket också är utfallet av bostadsbyggandet i Umeå sedan flera år tillbaka. Detta har bland annat gett effekten att fler och fler får möjlighet att färdas hållbart med ex. gång, cykel och kollektivtrafik i sina vardagsresor till skola, arbete eller fritidsaktiviteter. I denna ansökan fokuseras denna strategi i två åtgärder, dels i återuppbyggnaden av de nerbrunna husen på Geografigränd där 72 lägenheter ersätts med 131 lågenergilägenheter av företrädesvis mindre storlek (Åtgärd 1), samt Åtgärd 13.Omvandling av Studentvägen till stadsgata där kommunen omvandlar den tidigare genomfartsleden till stadsgata med ökad GC-framkomlighet och minskad barriär till den angränsande villastadsdelen Sofiehem, samtidigt som man möjliggör för att antal byggrätter längs den avsmalnade vägen.. Umeå är idag en jämförelsevis gles stad (10:e tätaste stad i Sverige med 2261 inv/km2) i jämförelse med till exempel liknande städer som Malmö (3596 inv/km2), Lund (3049) och Linköping (2319). Flera av de utmaningar som sammankopplas med förtätning i staden, ex. inskränkt grönstruktur och utemiljö är

16 viktiga frågor i Umeå och som också särskilt lyfts fram i denna ansökan (Åtgärd 11). Med Umeås utgångsläge bedöms dock fördelarna med en tätare stad enligt ovan överväga och gör etablerade förhållningssätt med företräde för komplettering framför nyetablering till en hållbar strategi för stadens tillväxt. Redovisning av hur projektet kommer att följas upp och utvärderas varierar. Projektets byggnadstekniska energimål kommer att utvärderas av Umeå universitet (Energiteknik) inom ramen för bland annat den pågående den CERBOF (Energimyndigheten) - medfinansierade satsningen Energieffektivt byggande i kallt klimat. Parallellt med denna ansökan arbetar Umeå också aktivt med beteendefrågor kring energieffektivt boende och resande i olika verksamheter och projekt i samarbete med bland annat Transportforskningsenheten (TRUM) vid Umeå universitet. Inom ramen för det pågående projektet Hållbart resande i Umeåregionen kommer resvanorna för de boende i området att kartläggas före, under och efter transportåtgärderna i projektet. Bostaden arbetar också med att utvärdera de kommunikationsinsatser kopplat till den tekniska installation av individuell mätning av el och varmvatten i lägenheterna som genomförs i detta projekt. Utfallet av satsningarna från ett socialt perspektiv (Upplevd trygghet, säkerhet, delaktighet och så vidare) kommer att följas upp bland annat i Bostadens årliga kundenkäter. Upplevelserna av besök (Technical visits etc) till projektet/området och Umeå under och efter projekttiden kommer att följas upp via till exempel enkäter till de besökande för att utveckla värdskapet och affärsutvecklingsmöjligheterna.