Ung i Salem Nyhetsbrev no. 3

Transkript

1 Ung i Salem Nyhetsbrev no. 3 September 2002 Tema våld och hot om våld Våld och hot om våld mot och mellan barn och ungdomar drabbar samhället i olika sammanhang. Salems kommun är inte förskonad. Våld är alltid ett problem och ett komplext fenomen som går hand i hand med droger och kriminalitet, en trojka som vare sig unga eller gamla bör acceptera i sin livssituation. Salems kommun måste tydligt ta avstånd från våld, öka förståelsen för våldets natur, systematiskt arbeta mot alla former av våld och vidareutveckla arbetssätt som stävjar våldet. I motståndet mot våld är förståelse det viktigaste verktyget. Skola, fritidsverksamhet, föreningar, föräldrar, barn och ungdomar måste alla komma till tals och gemensamt lyfta upp våldets konsekvenser till ytan i syfte att göra Salem till en trygg och fri hemvist för den yngre generation. Detta nyhetsbrev berör i huvudsak begreppet våld och därtill relaterade områden. Vad är våld? Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. Det finns ett antal viktiga påståenden om våld: Våld är ett tidlöst och globalt fenomen, det har utövats i alla tider och uttrycks överallt. Våld är en eller flera individers handlingar riktade mot en eller flera individer, inte en tanke eller känsla (t.ex. avsky eller ilska). En våldshandling drabbar direkt en annan människa. Våld är inte bara en fysisk handling. Våld kan delas in i fem undergrupper: fysiskt, sexuellt, materiellt, psykiskt och latent våld. Våld föranleds inte med nödvändighet av en uttalad ond avsikt. Historien är full av exempel på hur våld använts i det godas namn. Våld är alltid ett problem och ofta en reaktion på vanmakt och maktlöshet hos våldsverkaren som, i sin tur, skapar vanmakt och maktlöshet hos brottsoffret. Våld kan uttryckas strukturellt, till skillnad från individuellt, t.ex. i ett våldsideologiskt sammanhang. Ett våldsideologiskt värdesystem kan ha rent politiska, kulturella och/eller religiösa förtecken och utövas av alltifrån en begränsad grupp människor (t.ex. en familj) till ett lands hela politiska system (t.ex. en diktatur). Fysiskt våld Fysiskt våld är användandet av varje form av fysisk makt, som, genom att den smärtar, skadar, skrämmer och kränker, påverkar en annan människa att avstå från något hon önskar göra eller att göra något mot sin vilja. Fysiskt våld måste ses som den mest grundläggande formen av våld då det drabbar vår fysiska existens och skapar en fruktan för egen skada eller död. Uttrycken för fysiskt våld kan vara alltifrån att hålla fast, knuffa, skaka till att slå, sticka eller skjuta ihjäl med hjälp av

2 slag, sparkar och bruk av slag-, stick- eller skjutvapen. Uttryck för fysiskt våld är t.ex. fysisk mobbing och kränkande behandling, stryk, gruppvåld (t.ex. supportergrupper inom idrottsrörelser), systematisk (barn- och kvinno)misshandel, dråp, mord och lemlästning. Vi kan sträcka oss så långt som att definiera handel av illegala droger och langning av legala/illegala droger till minderåriga som en form av fysiskt våld. Fysiskt våld måste definieras utifrån handlingens funktion. Fysiskt våld skall inte förväxlas med t.ex. den fysiska handling som en förälder använder för att hindra sitt barn från att springa ut framför en bil, trots att handlingen kan te sig våldsam. Fysiskt våld med ideologiska förtecken kan vara t.ex. folkmord (etnisk rensning), systematiskt fysiskt förtryck av kvinnor, personer med annan politisk, kulturell, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning (tortyr), tillämpat i alltifrån en begränsad grupp människor till ett lands hela politiska system. Fysiskt våld uttrycks ofta i samband med sexuellt våld (våldtäkt) och utgör ofta själva förverkligandet av psykiskt våld (hot om fysiskt våld). Sexuellt våld Sexuellt våld utgörs av alla handlingar som riktas mot en annan persons sexualitet, som genom att det smärtar, skadar, skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller att avstå från att göra något den vill. Det sexuella våldet är kanske den mest psykologiskt nedbrytande våldsformen då den drabbar vår mest privata och sårbara sida. Sexuellt våld sträcker sig alltifrån sexuella trakasserier (fysiskt och verbalt sexuellt våld) och kränkning via påtryckning för att få sex till brutal våldtäkt eller tortyr genom sexuell påtryckning, tvång att utföra sexuella handlingar man inte önskar, tvång att ha sex med andra personer, föremål eller djur och sexhandel. Kvinnor, men även barn, är överrepresenterade som offer för sexuellt våld när det gäller sexuella trakasserier på skolor och arbetsplatser, våldtäkt/gruppvåldtäkt på flickor/kvinnor, sexuellt utnyttjande av barn (pedofili), våldspornografi och barnpornografi. Sexuellt våld med ideologiska förtecken kan vara t.ex. kvinnofientliga värdesystem, sexuellt förtryck av kvinnor, tvångsäktenskap, systematisk kvinnomisshandel, hedersrelaterat våld mot kvinnor (t.ex. hedersmord och kvinnlig omskärelse), etnisk rensning genom våldtäkt på en folkgrupps kvinnor, sexuellt utnyttjande av barn och barnäktenskap samt systematiskt förtryck av personer med annan sexuell läggning än den heterosexuella, tillämpat i alltifrån en begränsad grupp människor till ett lands hela politiska system. Sexuellt våld uttrycks ofta i samband med fysiskt (våldtäkt) och psykiskt (sexuella trakasserier) våld. Materiellt våld Materiellt våld är alla handlingar som riktas mot ting eller föremål, som, genom att de verkar skrämmande eller kränkande, påverkar andra att göra något mot sin vilja eller att avstå från att göra något de vill. Materiellt våld, eller alternativt våld, kan t.ex. vara att slå sönder en möbel, slå i dörrar eller väggar, krossa eller förstöra föremål, riva sönder kläder eller kasta personliga ägodelar. Gemensamt för materiella våldshandlingar är att de väcker fruktan eller verkar skrämmande eller kränkande. En aktuell form av materiellt våld är klotter. Materiellt våld kan, liksom psykiskt våld, verka som ett indirekt hot om fysiskt våld. Materiellt våld med ideologiska förtecken kan vara t.ex. inslag i terrorism, inbördeskrig eller krig mellan nationalstater, ockupation av land och systematisk förstörelse av en folkgrupps infrastruktur. Psykiskt våld Psykiskt våld är dels att skada, skrämma eller kränka på alla sätt som inte är direkt fysiska till sin natur, dels att styra eller dominera andra människor med hjälp av en bakomliggande makt eller hotbild. Psykiskt våld är kanske den vanligaste formen av våld då den kan uttryckas på så många sätt men fungerar ofta som ett indirekt hot om fysiskt våld. Det kan förekomma i skolan, i hemmet och på arbetsplatsen. Psykiskt våld kan uttryckas i form av:

3 Direkta hot, d.v.s. direkta yttranden om vad som kommer att ske med våld om en person inte handlar eller har handlat på önskvärt sätt. Indirekta hot, d.v.s. indirekta yttranden om vad som kommer att ske med våld. Degraderande beteenden, d.v.s. att förminska, såra eller kränka en persons värdighet. Förödmjukande beteenden, d.v.s. att sätta en person i dålig dager eller få den att uppträda på ett förödmjukande sätt. Kontroll, d.v.s. att med makt eller hot ta eller kräva kontroll över en persons liv eller delar av detta. Utagerande svartsjuka, d.v.s. när en känsla blir en handling som att skrämmer, kränker, styr eller kontrollerar en annan person. Isolering, d.v.s. att begränsa rörelsefriheten och livsrummet för en annan person. Emotionellt våld, d.v.s. att negligera och systematiskt se förbi eller inte låtsas höra en annan person. Psykiskt våld med ideologiska förtecken har många uttrycksformer och kan vara t.ex. förföljelse av och inskränkt åsikts-, yttrandeoch rörelsefrihet gentemot kvinnor och personer med olika politiska, kulturella, etniska och religiösa tillhörigheter, minoritetsgrupper eller personer med annan sexuell läggning än den heterosexuella, psykologisk terrorism, hets mot folkgrupp, rasism och främlingsfientlighet, tillämpat i alltifrån en begränsad grupp människor till ett lands hela politiska system. Politiska system med ett våldideologiskt fundament har återspeglats i alla tider, bara under 1900-talet kan ges som exempel alltifrån Hitler, Mussolini, Milosevic, Tudjman, Mugabe, Pinochet till Stalin, Mao och Pol Pot. Ofta talar man om att ideologiskt våld tillämpas av extrema odemokratiska strömningar i samhället. Det är emellertid problematiskt att enbart tillskriva dessa strömningar våldsideologiska yttringar. Ytterst få demokratiska politiska, religiösa eller kulturella strömningar kan svära sig fria från att någon gång, direkt eller indirekt, ha förespråkat eller tillämpat någon form av ideologiskt våld - hur smärtsamt detta påståendet än må vara. Under det gångna seklet har etablerade partier förespråkat bl.a. åsiktsregistrering, tvångssterilisering och raslära. Psykiskt våld är ofta första länken i en kedja av fysiskt, sexuellt och materiellt våld. Latent våld Källa: Isdal P. (2000): Meningen med våld, Gothia, Stockholm Latent våld är våld som bara fungerar i kraft av sin inneboende möjlighet. Låt oss ta några exempel: En grov våldtäkt i ett samhälle kan få den kvinnliga befolkningen att känna olust över att röra sig ensamma i samhället kvällsoch nattetid. Ett grovt fall av mobbing på en skola kan få elever att känna olust att gå till skolan och föräldrar att släppa iväg sina barn till skolan. Våld som utövats av en person från en definierad grupp i samhället (ungdomar, personer med invandrarbakgrund etc.) kan skapa oro inför mötet med dessa grupper. Listan på exempel kan göras lång. Latent våld med ideologiska förtecken återspeglas i det att en begränsad grupp människor, ett samhälle eller land skräms till lydnad. De främlingsfientliga strömningar som präglar det politiska klimatet i Europa, med syfte att sätta skräck i grupper med olika politiska, kulturella och religiösa tillhörigheter eller de som sympatiserar med dessa, är exempel på psykiskt latent våld. Palestinska självmordsbombningar, med syfte att skrämma hela det israeliska folket till underkastelse, och Israels flygräder, med syfte att få samma effekt hos den palestinska befolkningen, är exempel på fysiskt latent våld. Våld och droger Våld och droger går hand i hand. I de allra flesta våldssammanhang figurerar också droger och tvärt om. Narkotikapreparat som t.ex. Rohypnol och anabola steroider kan, i kombination med alkohol, få förödande effekter. I ett våldsförebyggande arbete är det därför viktigt att ett liknande drogförebyggande löper parallellt.

4 Fokus på mobbing och kränkande behandling Salems kommun måste förebygga både vuxnas våld mot barn och ungdomar och barn och ungdomars våld mot varandra. En viktig utgångspunkt i det våldsförebyggande arbetet är att arbeta mot mobbing och kränkande behandling såsom t.ex. slag och sparkar, verbala trakasserier, rån, stöld och förstörelse. Mobbing och kränkande behandling kan vara början på en skenande våldsspiral och måste medvetandegöras och förebyggas långt ner i åldrarna. Viktiga arenor för detta förebyggande arbete är förskolan/skolan, fritids- och föreningsverksamhet och familjesfären men arbetet måste också genomsyra hela samhället. En annan viktig utgångspunkt är att se sambanden mellan våld, droger och kriminalitet och att arbeta parallellt med demokrati- och inflytandefrågor utifrån barn och ungdomars egna villkor. På gång under hösten 2002 Ung i Salem kommer under hösten bl.a. att fokusera på våld, mobbing och kränkande behandling mellan barn och ungdomar. Medel för extra insatser mot våld, mobbing och kränkande behandling mellan barn och ungdomar i skola och fritidsverksamhet frigörs. Lokalt symposium om mobbing och kränkande behandling planeras. Ung i Salem finns på kommunens hemsida fr.o.m. månadsskiftet september/oktober 2002, om allt går enligt beräkningarna, Några virtuella informationskanaler Barnens Rätt I Samhället (BRIS), Rädda Barnen, Ecpat, Friends, Tillsammans, Våga, Q Web Sweden, Manliga nätverket, Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Kriminellas Revansch I Samhället (K.R.I.S.), Lugna Gatan, Non Fighting Generation, Exit, kontakta Fryshuset, Sverige mot rasism (med gedigen länklista), Ungdom Mot Rasism, Expo, Föräldraföreningen mot Narkotika,

5 Profilen Vet du vad våld är? Har du någonsin blivit kallad för hora eller blatte, har du blivit slagen, sparkad eller rånad, retad och psykad? Allt detta är våld. För att stoppa våldet behövs kunskap om vad våld är, berättelser från både brottsoffer och våldsverkare och styrkan att fånga upp våldet innan det är för sent. En gång är en gång för mycket! Något som är viktigt är att arbeta mot är rasism och främlingsfientlighet och i det arbetet måste vi alla hjälpas åt. Våld är någonting vi ungdomar inte accepterar! Salems ungdomsråd (SUR) ungdomsradet_salem@hotmail.com Samverkan mot mobbing och våld "När det gäller det förebyggande arbetet mot mobbing/våld är samverkan en av grundstenarna. Det är viktigt att alla som arbetar med och kring ungdomar sänder samma budskap när det gäller just mobbing/våld. Det är också viktigt att vi försöker möta ungdomarna på deras nivå och får en förståelse för den verklighet de lever i. På Skogsängsskolan startar därför VÅGA-projektet under detta läsår. Ett projekt där skolan, fritids- och föreningsverksamheten, kommunen, polisen, IOGT-NTO/UNT och föräldrar samverkar bl.a. kring dessa frågor." Camilla Mild/Projektledare VÅGA Skogsängsskolan/Salems kommun Ett jämlikt förhållande mellan barn, ungdomar och vuxna En förutsättning för ett bra våldsförebyggande arbete är att det finns vuxna förebilder och en ömsesidig och jämlik relation mellan barn, ungdomar och vuxna. Barn och ungdomar måste få känna att vuxna bryr sig, vågar möta dem på också deras villkor och bekräftar dem i deras behov av att bli sedda. Styrelsen Farsor & Morsor i Salems kommun farsorochmorsorisalem@hotmail.com /93 (fredagar från 20.00) Hör gärna av er med frågor och funderingar. Tyck gärna till om innehållet i nyhetsbrevet och om nyhetsbrev som informationskanal. Sprid gärna detta och kommande nyhetsbrev på din skola/arbetsplats. Med vänliga hälsningar Björn Callmar Ungdomssamordnare i Salems kommun Säby Torg 16, RÖNNINGE Telefon: bjorn.callmar@salem.se