Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS"

Transkript

1 II DAlARNA Svar på interpellation från Katarina Gustavsson (KO) angående lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning, KKS Dnr LD11/00448 Katarina Gustavsson har i en interpellation ställt följande frågor Har Landstinget Dalarna tagit fram ett övergripande dokument för hela Landstinget Dalarna gällande KKS? Har Landstinget Dalarna verkat för, enligt tidigare motion, att frågan om KKS förs upp på riksnivå? SVAR pa FRÅGA 1 Inget övergripande dokument som anger riktlinjer för frågan om kvinnlig könsstympning finns framtaget specifikt för Landstinget Dalarna. Den handlingsplan som finns på Jakobsgårdarnas vårdcentral har beskrivits i länsövergripande forum såsom distriktsläkardagar. Barnhälsovården tar alltid upp frågan om vad som gäller för KKS enligt lag när de möter föräldrar från andra länder. Ungdomsmottagningar och enskilda vårdcentraler har genom föreläsningar av personal från Jakobsgårdarna ökat sin kompetens i denna fråga. SVAR pa FRÅGA 2 I enlighet med Landstingsstyrelsens beslut skickades ett brev till Socialstyrelsen Landstinget delgav Socialstyrelsen sina synpunkter enligt följande: "För att bidra till ökad information om vilka lagar och regler som gäller för personer i Sverige föreslår Landstinget Dalarna Socialstyrelsen: A t t kortfattat särtryck avseende gällande svensk lag angående kvinnlig könsstympning tas fram. A t t detta särtryck är skrivet på lättförståeligt enkelt språk. A t t särtrycket ges ut på flera språk, liksom Socialstyrelsens tidigare skrifter. A t t Socialstyrelsen bidrar till spridning av informationen till flickor med i risk att utsättas för könsstympning och till deras föräldrar".

2 I II Landstinget DALARNA II Landstinget DAlARNA Ägare: Vårdcentral Jakobsgårdarna Framtaget av (förf) Arbetsgruppen mot KKS Lars Arvidsson, dl Gäller för: Vårdcentral Jakobsgårdarna Dokumentets Titel Kvinnlig könsstympning (KKS) DOkumentkategori: Handlingsplan Godkänt av: Helen Kastemyr, verksamhetschef NrNersion: 70/1 Gäller fr.o.m. - t.o.m Handlingsplan mot Kvinnlig Könsstympning (KKS) Inledning Borlänge kommun har under flera år tillhört de kommuner i landet som (relaterat till sin befolkningsmängd) haft största antalet emottagna flyktingar/asylsökande från andra länder. Många av dessa bor inom ve Jakobsgårdarnas upptagningsområde. En stor grupp är kvinnor och flickor från kulturområden och länder där KKS tillämpas. I juni 2003 fastställdes en av regeringen utarbetad "Nationell handlingsplan mot kvinnlig könsstympning". De övergripande målen är där två: -att könsstympning av flickor som bor i Sverige ska upphöra. -att de flickor och kvinnor i Sverige, som redan blivit könsstympade får adekvat stöd. Flickor och kvinnor, som antingen redan utsatts för KKS eller tillhör riskgruppen för att utsättas för detta, finns på ve Jakobsgårdarna i det dagliga arbetet på MVe, BVe, distriktsläkarmottagning, distriktssköterskemottagning samt asyl/flyktingmottagning. Syfte med handlingsplan Ge stöd för personal på vårdcentralen i arbetet mot kvinnlig könsstympning genom att kortfattat beskriva KKS, informera om när frågor till patienter kring KKS kan vara lämpligt och att upplysa om vart och till vem man kan vända sig för hjälp eller vidareremittering. Goda förebilder Till hjälp i framtagandet av denna handlingsplan har bl.a. utnyttjats redan existerande sådana från Haninge kommun och SLL (2005) samt Österängens rektorsenhet, Jönköping (2007).

3 DALARNA Vad är kvinnlig könsstympning? Med kvinnlig könsstympning menas alla ingrepp där större eller mindre delar av det kvinnliga könsorganet avlägsnas eller på andra sätt tillfogas skada av kulturella eller traditionsbetingade orsaker. Ibland beskrivs tre olika typer av könsstympning, men nedan följer en indelning i fyra typer som WHO tillsammans med UNICEF och UNFPA (olika FN-organ) rekommenderar och som är vedertagen: Typ I. Typ II. Typ III. Typ IV. Excision av förhuden runt klitoris och/eller dess topp Excision av klitoris och ibland även delar av eller hela de Inre blygdläpparna. Excision av klitoris samt inre och yttre blygdläppar. Detta är det mest omfattande ingreppet som också kallas för infibulation eller faraonisk omskärelse. Efter att delar av de exlerna genitalerna avlägsnats stängs vulvan genom att det som är kvar av de yttre blygdläpparna fästs ihop med akacietaggar eller sys ihop med en tråd. Kvar lämnas en liten öppning. Oklassificerade former. Till denna kategori hänförs övriga former av ingrepp. Prickning, piercing, snittning och töjning av klitoris/blygdläppar eller skrapning av vävnad runt slidmynningen. Placerande av etsande substanser i vagina. Bland afrikaner talas det oftast om "sunni" (det muslimska uttrycket för tradition) vilket ungefär motsvarar typ I. Sunna kan dock användas för att beskriva formerna II och IV, dvs. alla andra ingrepp än den faraoniska omskärelsen. Definitionerna kan endast betraktas som en teoretisk indelning; i praktiken är det svårt att fast avgränsa dessa kategorier. I själva verket finns inga tydliga skiljelinjer, utan det finns många mellanliggande former och glidande övergångar mellan de olika typerna. Ofta sker stympningen under en ceremoni, men det kan också ske mitt i vardagen. Oftast är det en kvinna som utför ingreppet. Det kan vara barnmorskor, äldre kvinnor i familjen eller kvinnor med religiösa och rituella funktioner. Mödrarna är ansvariga för att omskärelsen sker. I världen beräknas det finnas ca. 130 miljoner kvinnor som är stympade, varav de flesta i Afrika. Ungefär 2 miljoner flickor utsätts för könsstympning varje år. De största grupperna från länder, där KKS tillämpas, och som är bosatta i Sverige, kommer från Somalia, Egypten, Etiopien, Eritrea samt Gambia. I flera av dess länder anses över 90% av kvinnorna vara drabbade. Ca.30-talet länder, framförallt i Afrika, men även några länder i Asien och Mellanöstern är platser där man vet att det sker. ISomalia antas 98% av kvinnorna vara könsstympade. I Sverige lever tiotusentals kvinnor födda i, eller med föräldrar från, länder där KKS tillämpas. I Borlänge fanns vid 2008 års utgång bara från SomaIia över 500 kvinnor där födda, eller med sina föräldrar födda därstädes. Av dessa var ca.250 under 19 år och över 100 av dom var flickor under 6 år. De befinner sig i en högriskzoni Varför könsstympas flickor? Det finns många påståenden: Infibulation ser till att kvinnan förblir oskuld. Klitoris representerar det manliga och avlägsnas. Klitoris tros kunna tillväxa och döda barnet vid förlossningen. Invigning av flickan i den vuxnas roll. Skydd mot promiskuitet och sexuell lusta.

4 II DALARNA Icke omskuren kvinna blir prostituerad. Villkor för giftermålet. Ett stängt underliv anses vara vackert. Möjliga symtom hos flickor, som kan ha blivit könsstympade Det är svårt att veta om en flicka blivit utsatt för könsstympning och det kan mycket väl vara så att det inte syns alls, att hon blivit utsatt för ingreppet. Det kan också vara svårt att veta om det skett för flera år sedan eller nyligen. Eftersom ingreppet görs på olika sätt, kan följderna för flickans hälsa och förändringar i flickans beteende variera. Många flickor utsätts för ingreppet, när de är mellan fem och tio år gamla, men det kan även ske under spädbarnstiden och långt upp i tonåren. Nedanstående kan vara tecken på att en flicka blivit könsstympad: En del flickor går annorlunda efter att ha blivit utsatta för ingreppet, eftersom ärret stramar. Toalettbesök kan plötsligt bli mycket långa eller täta, eftersom det kan vara svårt att kissa. Flickorna kan vara tvungna att stanna hemma ett par dagar i samband med menstruation pga svåra smärtor. Flickorna kan ibland vägra att delta i vissa former av gymnastik, som de tidigare deltagit i, pga att de har ärr som stramar. Flickor som just blivit könsstympade kan plötsligt bli mer tystlåtna, stillsammare eller svåra att få kontakt med. Risker i samband med och efter ingreppet Kraftiga blödningar med chock Psykisk chock Skador på urinrör med vattenkastningssvårigheter, tarmar med fistelbildning och cystor Svåra infektioner som sepsis, stelkramp och HIV/AIDS Död förekommer såväl i samband med ingreppet som senare vid förlossningar Hematokolpos, (menstruationsblod som stockar sig i vagina) Underlivssmärtor Smärta vid samlag/oförmåga genomföra samlag

5 II DALARNA Lagar och bestämmelser mot kvinnlig könsstympning Alla former av kvinnlig könsstympning är förbjudna i Sverige. Lagen mot könsstympning infördes redan 1982, och har sedan successivt skärpts genom tillägg 1998 och I lagen anges att ett ingrepp i de kvinnliga yttre könsorganen i syfte att stympa eller att åstadkomma mera bestående förändringar av könsorganen inte får utföras. Förbudet gäller oavsett om samtycke till ingreppet lämnats eller inte. Även om kvinnan, eller vårdnadshavaren om det gäller ett barn, uttryckligen begär ett ingrepp av detta slag får det inte utföras. De förändringar som infördes 1998 i lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor innebar bl.a att straffet skärptes för brott mot förbudet. Den som bryter mot förbudet i lagen kan dömas till fängelse i högst 4 år. För grovt brott (om brottet medfört livsfara, allvarlig sjukdom eller i annat fall inneburit ett hänsynslöst beteende) är straffet fängelse i lägst 2 år och högst 10 år. Även försök, förberedelse och stämpling till brott samt underlåtenhet att avslöja brott är straffbart enligt 23 kap. Brottsbalken. Den 1 juli 1999 infördes en ny lagparagraf. En person kan dömas i Sverige för brott mot lagen även om brottet begåtts utomlands. Sverige har skrivit under FN :s konvention om barns rättigheter. I artikel 24 p. 3 barnkonventionen står följande: Konventionsstaterna skall vidta alla effektiva och lämpliga åtgärder i syfte att avskaffa traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Med traditionella sedvänjor avses i första hand könsstympning av flickor. Anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1 Socialtjänstlagen All sjukvårdpersonal har skyldighet att göra anmälan till socialnämnden vid misstanke eller vetskap om nyligen utförd könsstympning eller planerad sådan. Vid tveksamhet rådfrågas chef eller nedan listade "spetskompetenta". Även Socialtjänsten kan kontaktas för råd. När kan/bör KKS diskuteras med våra patienter/föräldrar? Flyktingmottagning: Frågor kring KKS ingår i rutinen vid hälsosamtalet med aktuella folkgrupper. MVC: Vid inskrivning i Mödravården tillfrågas om omskuren samt ev. besvär (vattenkastningen, menssmärtor eller andra underlivsbesvär). Vid preventivmedelsrådgivning. Vid övrig vårdkontakt med barnmorska pga problem och där kvinnan kommer från kultur där KKS förekommer. BVC: Vid 6-veckors läkarbesök (eller första BVC-Iäkarbesök på VC om detta blir senare än 6 veckors-kontrollen) samt vid 5%-års läkarbesök. Vid 2-månaders BVCsköterskebesök. När BVC får info om en förestående resa till hemlandet. Dessutom vid tillfällen det bedöms lämpligt. DSKlDLM: Närhelst patientens sökorsak skulle kunna indikera problem orsakat av KKS (se symtom och risker efter ingrepp ovan). Samhällsinformation: När vi samarbetar med kommunen vid information till berörda folkgrupper.

6 I landstinget II DALARNA Vem kan jag vända mig till med frågor eller remittera patienten till? Här på VC Jakobsgårdarna har följande medarbetare anmält sig som mottagare av interna frågor (aktuellt ): FlyktingmottagnIDSK: Eliza Folkesson BVC: Maria Bäck MVC: Karin Tesser OLM: Lars Arvidsson RemisserItelefonfrågor barn: Till Specialistbarnmott i Falun (icke puberterade flickor) emottages i första hand av barnläkarna Margareta Borgström eller Susanna Barriing. Telefonfrågor kvinnor: Till Specialistgyn-mott i Falun (kvinnor och puberterade flickor) emottages i första hand av Gynekolog Asa Nyberg. Remisser till Gynmott, Borlänge Sjukhus: Icke gravida med underlivsbesvär och eller önskemål om korrigering. Gravida kvinnor med besvär (gravid utan besvär behöver inte tid till specialistläkare). Fortsatta litteraturstudier? Rekommenderas kan: "Smärtans barn", Waris Oirie (på svenska 2007). Initierad skildring ur europeiskt perspektiv där stor del skildrar svenska förhållanden. "Ingen frågade mig. En rapport om kvinnlig könsstympning i Sverige", Ylva Sörman Nath et.al.(2000). Intervju-undersökning med unga somaliska kvinnor och män. "Vård mötet med den könsstympade kvinnan i den västerländska vården", Helena Jarelius et.al. (2006). Litteraturstudie, examensarbete sjuksköterskeprogrammet Kl. "Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård", Socialstyrelsen (2005). GLÖM EJ! Det icke fördömande samtalet Öppenhet och respekt Förändringar är möjliga

Kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning Bilaga 1 Kvinnlig könsstympning Handlingsplan och information till berörda yrkesgrupper INRIKTNINGSMÅL 2005-2009 RESULTATMÅL 2005-20 EKONOMISK RAM 2005 SOCIALNÄMNDENS BESLUT 14 229 Nationell plan mot kvinnlig

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde

Könsstympning av flickor och kvinnor. Kultur och öde Könsstympning av flickor och kvinnor Kultur och öde Sveriges 30 års arbete mot kvinnlig könsstympning 1982 infördes lagen mot kvinnlig könsstympning i Sverige. 1998-1999 skärptes lagen. Förbudet gäller

Läs mer

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET.

KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. KÖNSSTYMPNING AV SVENSKA FLICKOR DET TYSTA BROTTET. BHV-dag 161207-08 Jennie Hedman Ett sammandrag från föreläsningen av Anissa Mohammed Hassan, särskilt sakkunnig på Länsstyrelsen i Östergötland. BARNHÄLSOVÅRDENS

Läs mer

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Könsstympning av flickor

Könsstympning av flickor Könsstympning av flickor Lars Almroth Barnkliniken Centralsjukhuset Kristianstad Karolinska Institutet Stockholm Könsstympning av flickor Stockholm 9 maj 14 Vad, var och varför? Kan en djup tradition omvärderas

Läs mer

6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning 6 Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning Diarienummer: PVN16-0028 Dokument: PVN16-0028-1 Handläggare Mikael Törmä Godkänt av: Jan Grönlund, Landstingsdirektör,

Läs mer

Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning

Yttrande över motion - Landstinget behöver en handlingsplan för att bekämpa könsstympning TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-16 LS-LED14-445-5 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen?

Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? Av: Tishka Meresene Samhällsvetenskapliga institutionen Sexualitet och samhällsanalys Örebro Universitet. 2006 Hur skapas det manliga och det kvinnliga könet genom könsstympningen, i olika samhällen? En

Läs mer

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare

Handledning om Kvinnlig könsstympning för polis och åklagare H andledning om kvinnlig könsstympning för polis och åklagare är framtagen inom ramen för ett regeringsuppdrag som syftar till att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Handledningen riktar sig till

Läs mer

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård

Kvinnlig könsstympning. Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Kvinnlig könsstympning Ett utbildningsmaterial för skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär

Läs mer

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning

RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Venemalm Sofia Datum 2015-11-09 Diarienummer SCN-2015-0349 Socialnämnden RISK Uppsala: Informatörsutbildning om kvinnlig könsstympning Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten

Kvinnlig Könsstympning. Anita Fållsten Kvinnlig Könsstympning Anita Fållsten Ursprung Mumifierade kvinnor från Faraonernas tid, har funnits vara omskurna. Slavhandel, flickor från Sudan som såldes till Egypten omskars FN:s arbete Så sent som

Läs mer

Könsstympning av flickor och kvinnor Det Tysta Brottet..

Könsstympning av flickor och kvinnor Det Tysta Brottet.. Könsstympning av flickor och kvinnor Det Tysta Brottet.. Anissa Mohammed Hassan Särskilt sakkunnig i könsstympning Oskuldsnormen är central Vilka metoder används för att säkerhetsställa att tjejer är oskuld

Läs mer

Om könsstympning av flickor och kvinnor

Om könsstympning av flickor och kvinnor Om könsstympning av flickor och kvinnor Detta är en handledning som vänder sig till dig som informerar/undervisar nyanlända om kvinnlig könsstympning, i rollen som samhällskommunikatör eller hälsokommunikatör.

Läs mer

Kvinnlig. könsstympning

Kvinnlig. könsstympning Kvinnlig könsstympning tryckeri: Ale Tryckteam, Bohus, december 2002 grafisk form: Typoform AB artikelnummer: 2002-114-77 ISBN: 91-7201-719-8 Den här skriften handlar om kvinnlig könsstympning eller kvinnlig

Läs mer

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar

Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Anmälningsplikt, utredning och riskbedömning i könsstympningsärenden - Professionernas roller och ansvar Pernilla Leviner Jurist och doktorand i socialrätt Stockholms universitet, Juridiska Institutionen

Läs mer

Idag ska vi/jag presentera vikten av flickor och kvinnors rättigheter och hur det gynnar en hållbar utveckling för en bättre värld!

Idag ska vi/jag presentera vikten av flickor och kvinnors rättigheter och hur det gynnar en hållbar utveckling för en bättre värld! Idag ska vi/jag presentera vikten av flickor och kvinnors rättigheter och hur det gynnar en hållbar utveckling för en bättre värld! Jag/vi kommer även presentera de globala målen för hållbar utveckling

Läs mer

Samtycke och kvinnlig könsstympning

Samtycke och kvinnlig könsstympning JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johanna Liljeblad Samtycke och kvinnlig könsstympning Examensarbete 20 poäng Handledare Per Ole Träskman Ämnesområde Straffrätt Termin VT 2004 Innehåll SAMMANFATTNING

Läs mer

Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet

Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet Nolltolerans Kvinnlig Könsstympning 19 mars 2014 Könsstympning Kontroll av flickors och kvinnors sexualitet Vanja Berggren, Docent Folkhälsovetenskap Översikt Västerås den 19 mars 1 Bakgrund: Vad är nytt?

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING Hälsa och samhälle KVINNLIG KÖNSSTYMPNING En litteraturstudie om sjuksköterskans roll i mötet med könsstympade kvinnor ANN-LOUISE HANSSON TOVE JOHANSSON Examensarbete HT 1 Sjuksköterskeprogrammet December

Läs mer

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion.

Ärendet Grundskolenämnden har för yttrande erhållit rubricerad motion. SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2014-11-10 Vår referens Stefan Kling Tjänsteskrivelse Motion av Magnus Olsson (SD) avseende att ta reda på hur stort och utbrett problemet är i Malmö

Läs mer

Kansliet. Susann Swärd

Kansliet. Susann Swärd 2017-08-10 Kansliet Susann Swärd Anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa ANMÄLAN AV MISSTANKE OM BARN SOM FAR ILLA... 2 1.1 SÅ HÄR GÖR DU EN ANMÄLAN... 3 1.2 MÖJLIGHET ATT STÄLLA FRÅGOR...

Läs mer

4. Rättsliga ramar. Det finns områden där den rättsliga regleringen till skydd för barnet är svagare. Detta gäller exempelvis religiös klädsel.

4. Rättsliga ramar. Det finns områden där den rättsliga regleringen till skydd för barnet är svagare. Detta gäller exempelvis religiös klädsel. 4. Rättsliga ramar Skolans huvudaktör är eleven. Skolan är till för barn. Det är skollagen och skolans läroplaner som reglerar skolans innehåll. Dessa lagar och bestämmelser anger de skyldigheter stat,

Läs mer

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

KVINNLIG KÖNSSTYMPNING KVINNLIG KÖNSSTYMPNING KVINNLIG KÖNSSTYMPNING GRAFISK FORM Josefin Larnemark ILLUSTRATIONER Mia Fernau FOTON Leah Brickhouse sida 8 Amnesty International sida 28 INNEHÅLL GEMENSAMMA DEFINITIONER OCH GRUNDPRINCIPER

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Att möta kvinnlig könsstympning

Att möta kvinnlig könsstympning Att möta kvinnlig könsstympning Information till berörda yrkesgrupper Denna broschyr har tagits fram av CHANGE-projektet som finansieras av Daphneprogrammet inom den Europeiska Unionen. Syftet är att arbeta

Läs mer

Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete

Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete Kvinnlig könsstympning ett stöd för hälso- och sjukvårdens arbete Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

C-UPPSATS. Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2007:102 Kvinnlig könsstympning - Medborgarens autonomi kontra trygghet Vad bör staten göra? Annika Johansson Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Förebyggande och praktiskt arbete mot KÖNSSTYMPNING AV FLICKOR OCH KVINNOR i Kronobergs län

Förebyggande och praktiskt arbete mot KÖNSSTYMPNING AV FLICKOR OCH KVINNOR i Kronobergs län Förebyggande och praktiskt arbete mot KÖNSSTYMPNING AV FLICKOR OCH KVINNOR i Kronobergs län Bakgrund Denna information är framtagen av Länsstyrelsen i Kronobergs län, Region Kronoberg och länets åtta kommuner.

Läs mer

Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården

Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården Regeringsbeslut I:3 2013-09-06 S2013/6130/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om vissa kompetenshöjande åtgärder inom hälso- och sjukvården Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Skolmaterial FN-DAGEN 2017

Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Skolmaterial FN-DAGEN 2017 Fira FN-dagen och lär dig mer om flickors rättigheter och Agenda 2030 med Svenska FN-förbundet Mänskliga rättigheter för alla Jämställdhet är en mänsklig rättighet men världen

Läs mer

En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade

En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade En vägledning för stöd, vård och skydd av flickor och kvinnor som är eller riskerar att bli könsstympade Enheten för social hållbarhet Förord Länsstyrelsen fick i uppdrag att ta fram underlag till en vägledning

Läs mer

idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad

idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad Hösten 2014 idil.se Könsstympning av flickor och kvinnor- en smärtsam tradition Jamila Said Musse & Eva Hammad 300-350 professionella. Hittills 11 st. 2-dagarskurser. Deltagare: Elevhälsa, lärare, socionomer,

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Utlåtande från hälso- och sjukvården Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Att möta och arbeta med barn som riskerar att utsättas/har utsatts för könsstympning. Sonja Åhman Karin Karlsson Barnahus Fyrbodal

Att möta och arbeta med barn som riskerar att utsättas/har utsatts för könsstympning. Sonja Åhman Karin Karlsson Barnahus Fyrbodal Att möta och arbeta med barn som riskerar att utsättas/har utsatts för könsstympning Sonja Åhman Karin Karlsson Barnahus Fyrbodal 2017-10-18 Kontext /avgränsningar Skolans upptäckt samt socialtjänstens

Läs mer

SVERIGES ARBETE MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

SVERIGES ARBETE MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING SVERIGES ARBETE MOT KVINNLIG KÖNSSTYMPNING Linda Alvarsson & Malin Jansson Göteborgs Universitet 2007 Magisterkurs med inriktning mot Afrika och Internationellt utvecklingssamarbete D-uppsats, 10 poäng

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Återrapportering

Uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige. Återrapportering Uppdrag att förebygga kvinnlig könsstympning i Sverige Återrapportering Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller nya eller

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING

LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),

Läs mer

Under kniven. En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning

Under kniven. En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning Under kniven En rättsvetenskaplig studie om omskärelse av pojkar samt kvinnlig könsstympning Socionomprogrammet C uppsats Författare: Alexis Ljungkvist Handledare: Gustav Svensson En ung flickas berättelse

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning 2017 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska... 3 Distriktssköterska...

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

1 Utkast till lagtext

1 Utkast till lagtext 1 Utkast till lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 1.1 Förslag till lag om ändring i brottsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken 1 dels att 6 kap. 3 ska upphöra att gälla,

Läs mer

Workshopledare Madeleine Sundell

Workshopledare Madeleine Sundell Workshopledare Madeleine Sundell Metodstöd för Barn och Unga på Frälsningsarmén -Ansvarig för I Trygga Händer -Rådgivare och Utbildare inom Barnkonventionen -Barnrättsjurist madeleine.sundell@fralsningsarmen.se

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Utbildning BHV juridik

Utbildning BHV juridik Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och

Läs mer

KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD KÖNSSTYMPADE KVINNOR OCH SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD En litteraturstudie Författare: Lisa Elmhager & Frida Liabäck Handledare: Ann-Sofie Gergils/Madeleine Bergh Enskilt arbete i omvårdnad 10 poäng, fördjupningsnivå

Läs mer

Inledning... 2. Vad är kvinnlig könsstympning?... 3. Ursprung... 3. Orsaker... 4. Var... 5. Skador och sjukdomar, påföljder... 6. Operationen...

Inledning... 2. Vad är kvinnlig könsstympning?... 3. Ursprung... 3. Orsaker... 4. Var... 5. Skador och sjukdomar, påföljder... 6. Operationen... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Vad är kvinnlig könsstympning?... 3 Ursprung... 3 Orsaker... 4 Var... 5 Skador och sjukdomar, påföljder... 6 Operationen... 6 Giftermål, äktenskap... 8 Åtgärder...

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN BORLÄNGE LOKALA SUF-GRUPP 11-03-17

MINNESANTECKNINGAR FRÅN BORLÄNGE LOKALA SUF-GRUPP 11-03-17 MINNESANTECKNINGAR FRÅN BORLÄNGE LOKALA SUF-GRUPP 11-03-17 på Kvarnsvedens vårdcentral Närv: Per-Olof Rosendahl, socialpsykiatrin, Claudia Engman, BVC-psykolog Domnarvets vc, Gerd Edström, socialtjänsten,

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Dnr S2015/418/FS

Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) Dnr S2015/418/FS SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-08-10 SN-2015/1293.179 1 (7) Handläggare Emma Braconier Emma.Braconier@huddinge.se Socialnämnden Remiss från Socialdepartementet Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Hälsoundersökningar av barn från andra länder Hälsoundersökningar av barn från andra länder Bakgrund Avgiftsfri hälso- och sjukvård Hälsoundersökning för nyanlända barn till Sverige Behov och om fattning kan variera Om möjligt före skolstart Målgrupp

Läs mer

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Mötet med könsstympade kvinnor i vården. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Fokusrapport. Mötet med könsstympade kvinnor i vården. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Fokusrapport Mötet med könsstympade kvinnor i vården Stockholms läns landsting 2007 Fokusrapport Mötet med könsstympade kvinnor i vården Rapporten har tagits fram av Elisabeth

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården 2011 01 01 Tystnadsplikt och sekretess i vården Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gäller inom offentliga verksamheter. Sjukvårdssekretessen är en del av denna

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Hedersrelaterat våld och förtryck. mobil

Hedersrelaterat våld och förtryck. mobil Hedersrelaterat våld och förtryck Varför Heder? Det har inget med heder att göra utifrån ett svenskt kontext utan handlar om en föreställning om heder. Kvinnan och hennes ärbarhet utgör familjens dvs det

Läs mer

Vulva-teamet i Varberg

Vulva-teamet i Varberg 1 Vulva-teamet i Varberg Eva Nilsson, barnmorska Christina Rydberg, gynekolog Katarina Lindgren, kurator Kliniken för kvinnors och barns hälsa 2 Vilka patienter träffar vi? Långvariga besvär från vulva

Läs mer

Landstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska

Läs mer

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr

Läs mer

Regional riktlinje kring oro för ofött barn inom mödrahälsovården

Regional riktlinje kring oro för ofött barn inom mödrahälsovården Regional riktlinje kring oro för ofött barn inom mödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Könsstympade kvinnors lidande efter immigration till västvärlden

Könsstympade kvinnors lidande efter immigration till västvärlden Könsstympade kvinnors lidande efter immigration till västvärlden - En litteraturstudie Författare: Louise Larsson, Jennie Malmberg Handledare: Gull-Britt Dahlman Kandidatuppsats Våren 2013 Lunds universitet

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS

Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Förvaltningsnamn Avsändare Överenskommelse mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården för barn och unga som placeras enligt SoL, LVU eller LSS Utfärdat av Hälso- och sjukvården och kommunernas socialtjänst

Läs mer

Könsstympning av barn är ett övergrepp Har hälso- och sjukvården tillräcklig kunskap för att se problemet?

Könsstympning av barn är ett övergrepp Har hälso- och sjukvården tillräcklig kunskap för att se problemet? Helena Holmgren, medicine studerande Lars Almroth, ST-läkare, barn- och ungdomskliniken, Centralsjukhuset, Kristianstad, med dr i internationell hälsa, IHCAR L.Almroth@telia.com Vanja Berggren, universitetsadjunkt,

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Beredningsbrev. Till Kommunstyrelsen

Beredningsbrev. Till Kommunstyrelsen Malmö stad Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 1 (1) Datum 2015-05-11 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2014-832 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Motion av Magnus Olsson (SD) avseende

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten

Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten Informationsblad från Mödrahälsovårdsenheten Landstinget i Värmland Februari 2012 sid 2 Information från spec-mvc Dagdroppe Nya medarbetare sid 3 sid 4 sid 5 MHV-registret Så kan vården använda 1177 Frågor

Läs mer

Könsstympning kontra intimkirurgi

Könsstympning kontra intimkirurgi Örebro Universitet Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete Juridicum Examensarbete för juristprogrammet, 30 hp Straffrätt HT 2011 Könsstympning kontra intimkirurgi Likhet inför lagen Författare:

Läs mer

Lex Veneris : 1919. Det bör påpekas för patienten, att denne, därest han eller hon icke kommer under behandling, kan infektera andra personer.

Lex Veneris : 1919. Det bör påpekas för patienten, att denne, därest han eller hon icke kommer under behandling, kan infektera andra personer. Historik Lex Veneris : 1919. Det bör påpekas för patienten, att denne, därest han eller hon icke kommer under behandling, kan infektera andra personer. SMSP: betonades att alls icke skedde av nyfikenhet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i brottsbalken; SFS 2005:90 Utkom från trycket den 15 mars 2005 utfärdad den 3 mars 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om brottsbalken dels att

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande

Information till legitimerade tandhygienister. Barn. som far illa. vägledning anmälningsförfarande SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Barn som far illa vägledning anmälningsförfarande TANDHYG Inledning Att arbeta inom tandvården innebär att man ibland träffar barn och ungdomar som

Läs mer

Testa dina kunskaper!

Testa dina kunskaper! Test för tjejer Testa dina kunskaper! 1. Var bildas könshormoner? m I livmodern m I äggstockarna m I levern 2. Vad är menstruation? m Ägg och slem från underlivet m Blod från blåsan m Slemhinna från livmodern

Läs mer

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.

Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående. Landstinget Sörmlands arbete med att säkerställa barnets rättigheter som närstående.. Åsa Stålhane, samordnare för landstinget Sörmlands barnrättuppdrag Barns och ungas rätt till stöd som närstående skärptes

Läs mer

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Barnkonventionen i Jönköpings län Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen Sofia Lager Milton FoU-ledare Barn och unga FoU-rum Yvonne Linden Andersson Utvecklingsledare/samordnare FoU-rum

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Mötet mellan kvinnor, som kommer från länder där könsstympning är allmänt utbrett, och västerländsk sjukvårdspersonal

Mötet mellan kvinnor, som kommer från länder där könsstympning är allmänt utbrett, och västerländsk sjukvårdspersonal EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ I VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP 2012:72 Mötet mellan kvinnor, som kommer från länder där könsstympning är allmänt utbrett,

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Kvinnlig könsstympning - attityder och upplevelser

Kvinnlig könsstympning - attityder och upplevelser Kvinnlig könsstympning - attityder och upplevelser Författare: Marie Danielsson Kristina Eriksson Maria Fridfelt Handledare: Ingrid Bégat Enskilt arbete i omvårdnad 10 poäng, fördjupningsnivå I Sjuksköterskeprogrammet

Läs mer