Kvalitetsutmärkelse 2013

Transkript

1 Sida 1 (40) FÖRSKOLA Kvalitetsutmärkelse 2013 Hammarby Sjöstads förskolor Vi är en förskoleenhet med en vilja att ständigt förbättra verksamheten mot en Likvärdig, Lustfylld och Lärorik verksamhet genom en organisation som är Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig för brukare och medarbetare.

2 Sida 2 (40) Kvalitetsutmärkelsen 2013 Hammarby Sjöstads förskolor Administrativa uppgifter Verksamhetens namn Hammarby Sjöstads förskolor Verksamhetens chefs namn Ingalill Gustavsson Direkttelefonnummer till verksamheten och chefen Förskolechef Administration Förskolan Båtklubben Förskolan Ekbacken Förskolan Kryssningen Förskolan Sjöresan Förskolan Storseglet E-postadress till verksamheten och till chefen Ingalill.gustavsson@ förskolechef Evy.andersson@ administration Hanna.wirde@ arbetslagsledare Postadress och besöksadress Förskolan Storseglet, Henriksdalsallén 21, Stockholm (från ) Antal anställda den 20 maj

3 Sida 3 (40) Inledning Som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete deltar vi i kvalitetsutmärkelsen. Här får vi en möjlighet att genomlysa vårt arbete med syfte att förbättra vår systematik och, som en förlängning av det, även våra resultat. Kännetecknande för vår verksamhet är viljan att ständigt förbättra utifrån våra brukare. Det betyder att vår organisation är uppbyggd på att utjämna arbetsfördelningen, skapa värden för brukaren och ständigt arbeta med förbättringar utifrån uppföljningar där resultat och dokumentation ligger till grund. Vi strävar efter en verksamhet som både möter barnen i grupp, barnen som individer och barn utifrån de behov och förutsättningar de har. Därför är det helt avgörande att det systematiska arbetssättet leder till förbättringar som skapar rätt värde för brukarna; våra barn och deras föräldrar. Vår förskoleenhet är en kommunal enhet som ingår i Södermalm stadsdelsområdes förskolor och till stor del arbetar utifrån stadsdelens gemensamma riktlinjer och i samarbete bidrar till utveckling och lärande för Södermalms alla förskolebarn. Förskolechefer för de kommunala förskolorna, säkerställer en likvärdighet i kvalitet för våra förskolor och ökar möjligheten till kommunikation och kompetensdelande mellan förskolorna. En ständig dialog pågår på Stadsdelsnivå. På våra förskolor vill vi erbjuda alla barn en likvärdig verksamhet där lust och lärande är hörnstenar. För att nå dit vill vi skapa en tydlig, tillåtande och tillgänglig miljö för barnen, där också pedagoger omfattas. Vi arbetar utifrån devisen En förskola Ett arbetslag med syfte att stärka den pedagogiska kvaliteten samt möta omvärldens behov utifrån aktuell forskning. Vi har i och med detta skapat en mer flexibel organisation där personalens samlade kompetens kommer alla barn tillgodo och där vi nyttjar våra lokaler mer effektivt, genom att bygga tydliga lärandemiljöer som alla barn har tillgång till. Vi använder ett processinriktat arbetssätt och har en pedagogisk miljö uppbyggd kring verkstäder. Vårt systematiska kvalitetsarbete tar ett tydligt avstamp i läroplanen, förskolans viktigaste styrdokument, som genomsyrar allt vi gör från pedagogisk miljö och dokumentation till uppföljning och analys. På så sätt säkerställer vi att det arbete vi gör varje dag hela tiden stäms av och säkras mot läroplanen.

4 Sida 4 (40) Vår Verksamhet Förskoleverksamhet för barn 1-5 år på en enhet med 5 förskolor, alla belägna i Hammarby Sjöstad, samt vår Öppna förskola som vänder sig till barn och föräldrar som inte ännu börjat i våra förskolor. Vi styrs av gällande lagstiftning och förordningar; FN:s Barnkonvention, Skollag, Arbetsmiljölag/SBA Systematisk Brandskyddsarbete, Lagen om offentlighet och sekretess, Likabehandlingslag, Läroplan för förskola, Förordning om Kvalitetsredovisning, Socialtjänstlag, Hälso- och miljölag m.fl. Vi arbetar dessutom för att nå mål och riktlinjer i gällande planer; Kommunfullmäktiges årsmål och Vision 2030 Stockholms stads förskoleplan Södermalms stadsdelsnämnd verksamhetsplan Våra Brukare Våra primära brukare är barn mellan 1-5 år samt deras vårdnadshavare, som generellt är välutbildade och har tydliga förväntningar på vår verksamhet. Vi finns för barn i behov av särskilt stöd samt flerspråkiga barn med ett eller flera andra modersmål. Vi arbetar också för alla de familjer som valt att ställa sig i kö till våra förskolor samt de föräldrar och barn som besöker vår Öppna förskola. Vi har sammanlagt ca barn samt deras vårdnadshavare fördelat på; Båtklubben 90 barn, Ekbacken 70 barn, Kryssningen 55 barn, Sjöresan 70 barn, Storseglet (nuvarande Båtbyggaren och Solbacken)180 barn. På vår Öppna förskola möter vi varje dag ca barn och föräldrar i olika slags grupper, allt från spädbarnsgrupper till sk regnbågsfamiljer som kommer resande från hela Stockholmsområdet.

5 Sida 5 (40) ENHET - FÖRSKOLECHEF Biträdande förskolechef- specialpedagog Ledningsgrupp Administrativt stöd Pedagogiskt Stöd FÖRSKOLA - LEDNING Arbetslagledare Förskollärargrupp Arbetslag FÖRSKOLA- BARN GUF Verkstäder UL-mapp Vår organisations- och ledningsstruktur Enheten leds av förskolechef och biträdande förskolechef som leder arbetet genom gemensamma ramar och strukturer. Arbetsfördelningen mellan förskolechef och biträdande förskolechef är tydliggjord där förskolechef har huvudansvar för samtlig verksamhet och biträdande förskolechef, med sin kompetens som specialpedagog, har sitt huvudfokus på pedagogisk verksamhet och barn/barngrupper. Enhetschef arbetar främst med personal/arbetsmiljö och ekonomi men är förstås huvudansvarig för allt som sker inom enheten. Alla förskolor omfattas av ett administrativt stöd och ett pedagogiskt stöd som utgörs av administratörer, specialpedagog och arbetslagsledare. Enheten har en gemensam ledningsgrupp som har som syfte att säkerställa en likvärdig kvalitet på samtliga förskolor genom ett strategiskt arbete baserat på våra resultat. Ledningsgruppen består av förskolechef, biträdande chef och arbetslagsledare. Varje förskola leds av 1-2 arbetslagsledare tillsammans med förskolechef/er. Lokalt utvecklingsarbete och vardaglig drift leds av arbetslagsledare tillsammans med förskollärargrupp och arbetslag. Förskolechef följer upp, återkopplar och planerar i samarbete med arbetslagsledarna månadsvis. Förskollärarna har gemensamt huvudansvar över verksamhet, miljö och material samt systematiskt kvalitetsarbete för hela arbetslaget i enlighet med förskolans läroplan. Alla i arbetslaget är knutna till en basgrupp och har ansvar för att barnen i gruppen blir sedda och hörda, att vi har en professionell relation till föräldrarna och att utvecklingssamtal, dokumentation m.m. genomförs enligt planering. Förskolans barn är indelade i basgrupper om barn. Våra pedagoger arbetar utifrån devisen En förskola Ett arbetslag, ett arbetssätt som har skapat en mer flexibel organisation där personalens samlade kompetens kommer alla barn tillgodo i syfte att stärka den pedagogiska kvaliteten samt möta omvärldens behov utifrån aktuell forskning. Arbetslagen består av flera vuxna i större arbetsgrupper som samverkar utifrån verksamhet och behov. Verksamheten har fokus på lärande genom lek samt barnens eget inflytande för att främja demokratiska värderingar. Barnsynen

6 Sida 6 (40) präglas av ett respektfullt förhållningssätt där barnen betraktas som kompetenta individer med rätt till stöd och bemötande utifrån behov. Vi arbetar processinriktat och dokumenterar barnens utveckling och lärande månadsvis i barnens egen Utveckling och lärande-mapp (UL-mapp). Den pedagogiska miljön är organiserad i verkstäder utifrån målen i läroplanen och är tillgänglig för flera basgrupper. Verkstäderna och dokumentationen stödjer vårt arbete för att mäta resultatet av vårt utvärderingsinstrument Gemensam utveckling för Förskolorna i Södermalms stadsdelsområde (GUF). Våra medarbetare Alla våra förskolor har förskollärare med kompetens att leda arbetet mot gällande läroplans mål i enlighet med vår skollag. Flertalet har lärarlegitimation eller är behöriga under pågående mentorsår. Arbetet genomförs tillsammans med barnskötare och vi eftersträvar en pedagogisk utbildning för samtliga medarbetare i arbete med barnen. Förutom dessa har vi också en biträdande förskolechef tillika specialpedagog, tre kockar, fyra kallskänkor och två administratörer. Förskolechef är förskollärarutbildad med rektorsutbildning samt diverse övriga ledarskapsutbildningar. Brukare/kunder Våra brukare med barnen och för barnen Redogör för hur ni skapar och förstärker en kultur där brukarna/kunderna är i centrum, till exempel hur ni arbetar med bemötandefrågor. Vi betraktar barnen som våra brukare i första hand. De har rätt till en trygg omsorg och målstyrd undervisning som syftar till att stimulera deras utveckling och lärande. Vårt uppdrag ligger i att utifrån läroplanens mål utmana barnen där de befinner sig just nu det är att sätta brukaren i centrum. Den pedagogiska miljön på våra förskolor är skapade med brukaren i centrum som bärande idé. Vi vill erbjuda alla barn en meningsfull och lärorik förskoletid, där lusten får styra och alla barn får vara delaktiga i utformandet av verksamheten. Alla våra förskolor har verkstäder uppbyggda utifrån sju identifierade målområden från Läroplan för förskolan: språk; matematik; naturvetenskap; bygg och teknik; rollek och drama; skapande samt rörelse/perception. Alla barn har tillgång till alla verkstäder, där de erbjuds olika aktiviteter tillsammans med andra barn och pedagoger. Barnens

7 Sida 7 (40) möjligheter att aktivt välja aktivitet och kamrater/pedagoger har med denna organisation ökat betydligt jämfört med verksamhet som är organiserad i avdelningar. Föräldrarna är våra viktigaste samarbetspartners. De har rätt till information, återkoppling och möjlighet att påverka verksamheten inom ramen för vårt uppdrag. För att möjliggöra samarbete ser vi att föräldrarna behöver information om hur vi arbetar för att främja barns utveckling och lärande. Alla barn hos oss har en individuell mapp, Utveckling- och lärandemappen, där vi kontinuerligt dokumenterar barnens lärande utifrån våra sju målområden. Mapparna finns tillgängliga för barnen på förskolan. Varje månad fylls de på med ny dokumentation och barnen får ta dem med sig hem och titta i dem tillsammans med sina föräldrar. Dokumentationerna i mapparna används också som underlag vid utvecklingssamtalen med föräldrarna samt vid utvärdering av verksamheten. Vi bjuder också in föräldrarna till dialog med förskolan på olika sätt enligt vårt Årshjul för föräldrar: Vi har föräldramöten en gång per termin. På hösten berättar vi om resultatet från årets förskoleundersökning och hur vi planerar att arbeta under året för att utveckla verksamheten baserat på föregående års utvärderingar. På vårterminens föräldramöte visar vi

8 Sida 8 (40) hur arbetet med våra fokusområden fortskrider och hur vi konkret arbetar med barnen för att stimulera deras utveckling och lärande. När en familj börjar på förskolan bjuder vi in till introduktionsmöte. Här får föräldrarna möjlighet att ställa frågor, få information om vårt uppdrag, vårt ansvar och samarbetspartners. I de fall flera barn börjar samtidigt anordnas ett möte där föräldrarna också kan lära känna varandra. En gång per termin bjuder vi in till Verksamhetsmingel. På hösten sker det i samband med FN-dagen i oktober. Då lyfter vi fram vårt arbete med barns inflytande och hur vi arbetar med grundläggande demokratiska värderingar hos barnen. Vi lyfter även fram flerspråkighet och de olika kulturer som finns representerade på förskolan. Vårens verksamhetsmingel äger rum på Förskolans dag i maj. Då har vi vernissage och visar barnens arbete med årets fokusområden. Syftet med dessa mingel är att lyfta fram förskolans pedagogiska uppdrag genom att visa en del av vårt arbete, men även att skapa goda relationer mellan familjerna och verksamheten. Vi ser också positiva effekter gällande föräldrarnas bild av verksamheten av att föräldrarna får en arena för att möta och samtala med varandra. Varannan vecka skriver vi föräldrabrev, som läggs ut på förskolans intranät, Förskoleportalen på Södermalm. Verksamhetsbrevet berör pedagogiska frågor och det praktiska och nära arbetet med barnen. Varje månad fokuserar brevet på ett av våra sju målområden utifrån vårt pedagogiska årshjul. I brevet Information från ledningen tar vi upp saker av mer övergripande karaktär kring organisation och förskolans verksamhet. Varje höst och varje vår bjuder vi in till visning för alla föräldrar som står i kö eller är i färd med att välja förskola. Vi anslår inbjudan via vår Öppna Förskola samt på hemsidan. Ansvariga pedagoger håller i visningen och svarar på frågor gällande förskolans verksamhet.

9 Sida 9 (40) Vår värdegrund Beskriv hur er värdegrund och/eller vision görs känd hos era brukare/kunder. Vi är en förskoleenhet med en vilja att ständigt förbättra verksamheten mot en Likvärdig, Lustfylld och Lärorik verksamhet genom en organisation som är Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig för brukare och medarbetare. Ledorden kommuniceras till föräldrar på vår hemsida, på förskolornas intranät, i vår Kvalitetsredovisning och på anslagstavlorna i våra hallar. Det avgörande är hur vi realiserar ledorden i vardagen för att skapa ett värde för våra brukare och rusta dem för framtiden som goda världsmedborgare. Genom att aktivt arbeta med våra ledord tydlig, tillåtande och tillgänglig när det gäller miljön, materialet, bemötandet och de aktiviteter vi erbjuder på våra förskolor bygger vi en likvärdig verksamhet som skapar en lust till lärande hos våra barn. På det sättet vill vi stärka barnens självkänsla och självtillit och hjälpa dem i deras utveckling att tro på sig själva och sin egen kompetens. Våra brukares förväntningar Beskriv vilka metoder/arbetssätt ni har för att ta reda på brukarnas/kundernas förväntningar på verksamheten. Barnens förväntningar Barnen är våra huvudsakliga brukare och det är deras förväntningar och behov som i huvudsak ska styra verksamheten på förskolorna. Att ta reda på barns förväntningar kräver både lyhördhet och hög kompetens. För att på ett systematiskt och tydligt sätt fånga upp barnens önskemål och bygga verksamheten utifrån deras behov skapar vi olika forum för barnen att komma till tals och/eller för pedagogerna att säkerställa att alla barn blir sedda, bekräftade och utmanade. Exempel på sådana forum är Reflektionsmöten med barnen, där vi reflekterar kring dokumentation och tillsammans bestämmer hur vi ska gå vidare i olika projekt; arbetssättet Nyfiken på, som metod att fånga upp barnens intressen när vi planerar kommande projekt; samt Processanalys, en strukturerad arbetsgång för pedagogisk dokumentation som ökar barnens delaktighet och som är en hjälp för pedagoger att få syn på barns lärande. Barnintervjuer används också som ett sätt att få underlag för att förbättra verksamheten utifrån brukarnas förväntningar.

10 Sida 10 (40) Föräldrarnas förväntningar I mötet med föräldrarna använder vi oss av våra olika forum för samverkan för att fånga upp deras förväntningar. Våra föräldramöten utgör ett tillfälle för oss att ta reda på föräldrarnas förväntningar på verksamheten. Vi följer en arbetsgång där vi på höstens föräldramöte ger återkoppling från föregående läsårs brukarenkät och presenterar föreliggande års utvecklingsområden (som formuleras i juni utifrån våra resultat). På vårterminens föräldramöte visar vi vår pedagogiska verksamhet utifrån våra sju målområden, kopplat till barnens utvecklingsarbete. Därtill har vi olika metoder för att på ett strukturerat sätt samla in förväntningar (två, stjärnor en önskan; små enkäter i specifika ämnen; diskussionsfrågor o.s.v.). Vi har förmånen att ha en öppen förskola inom vår enhet och använder vi oss av detta forum för att fånga in hur föräldrarna tänker inför barnens förskolestart. Den dagliga dialogen med personalen på Öppna förskolan bidrar till att fånga in frågeställningar och förväntningar. De möter här pedagoger med pedagogisk grundutbildning (förskollärare och barnskötare) samt med en påbyggnadsutbildning i Alla Barn i Centrum. Den syftar till att utbilda personal till att hålla i studiecirklar för föräldrar gällande föräldraskapet och ger en god grund i mötet med nyblivna föräldrar och dess barn. Vi bjuder regelbundet in områdets förskolor, kommunala likväl som fristående, till öppna möten där de berättar om sin verksamhet för föräldrar samt förtydligar hur man går tillväga när man söker förskola. Vi ser den öppna förskolans verksamhet som en del i vårt systematiska kvalitetsarbete eftersom vi möter både barn och föräldrar tidigt och har möjlighet att fånga in förväntningar och svara på frågor. Tre till fyra gånger per år har vi ett möte för föräldrar som vi kallar Dialog Förskola Hem, där förskolechef och representanter för personalen möter föräldrar förskolevis. Syftet är att ha en dialog kring våra resultat, åtaganden och resursanvändning samt utveckling framåt. Vi ser mötena som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete och en möjlighet att se verksamheten genom föräldrars ögon. Föräldrarna för fram sina egna förväntningar och åsikter och behöver inte representera andra. Mötet läggs upp som ett samtal och fördjupning i olika frågor kan komma att ske utifrån den specifika förskolans behov och

11 Sida 11 (40) utvecklingsarbete. Mötet följer vår stående årsplan och ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Januari/februari Årets Verksamhetsplan och budget. Inför Förskoleundersökningen. April/maj Inför uppföljning av verksamheten. Dialog inför kommande läsår. Oktober/november Uppföljning av Förskoleundersökning, årets resultat - analys och måluppfyllelse, Inför kommande års verksamhetsplan, beslutat utvecklingsarbete. Vår systematiska synpunktshantering Beskriv hur ni fångar upp och hanterar brukarnas/kundernas synpunkter och klagomål samt förbättringsförslag. Barnen ger ofta uttryck för både synpunkter, klagomål, beröm och idéer, ibland muntligt, men även med andra uttrycksmedel. Det gäller att som pedagog vara lyhörd och ta barnens synpunkter på allvar. Vissa av barnens synpunkter tar vi upp på veckomöten, men vanligare är kanske att vi behandlar dem på t.ex. förskollärar- och reflektionsmöten, där vi planerar vår pedagogiska verksamhet. Synpunkterna dokumenteras, beroende på karaktär, antingen direkt på vår veckotavla eller i den pedagogiska dokumentationen. Återkoppling till barnen sker i grupp eller enskilt, beroende på frågans karaktär. Vi ser at barnen växer av att vi tar deras synpunkter på allvar och behandlar dem. Varje vår genomförs förskoleundersökningen, vilken utgör ett verktyg för oss att ta reda på hur föräldrarna ser på verksamheten. Den hjälper oss att identifiera vilka förbättringsområden föräldrarna ser och utgör ett värdefullt underlag för verksamhetsutveckling. Föräldrarna är våra viktigaste samarbetspartners och deras synpunkter på verksamheten är viktiga för oss. Det är hur den löpande synpunktshanteringen fungerar som avgör om föräldrarna anser att de har möjlighet att påverka verksamheten. Utan en fungerande löpande synpunktshantering riskerar vi att föräldrarna samlar på sig synpunkter under lång tid och framför dem samlat på t.ex. föräldraråd och föräldramöten. Därför har vi under 2011/12 utarbetat rutiner för hur vi uppmuntrar föräldrarna att lämna synpunkter så snart som möjligt och gärna så nära verksamheten som möjligt. I samband med att ett barn börjar hos oss får föräldrarna information om vilka olika möjligheter de har att lämna synpunkter. Vi påminner därefter löpande i föräldrabrev vid varje terminsstart och vid behov.

12 Sida 12 (40) Den löpande synpunktshanteringen innefattar klagomål, synpunkter, beröm och idéer. Föräldrar kan lämna synpunkter dels genom stadens Tyck-Till eller genom att maila eller tala med någon i personal eller ledning. Vi tar emot alla synpunkter och tar med dessa till förskolans veckomöte, enligt Lean-modell (se även under Chef - ledarskapet). Vi tar där upp frågan med hela personalgruppen och beslutar gemensamt hur och när återkoppling ska ske samt vem som ansvarar för återkopplingen. Alla synpunkter dokumenteras och vi tar ställning till om det är en fråga som måste diarieföras. Frågor som har allmänkaraktär informeras vidare till hela förskolan via informationsbrev. Frågor gällande enskild personal hänvisas alltid till förskolechef. Vi förbinder oss att återkoppla till berörda parter inom en vecka. Resultat från brukarundersökningar/kunddialoger Redovisa kortfattat resultaten från era brukarundersökningar/kunddialoger. Redogör också för er analys av resultaten och vilka trender ni kan se. Förskolorna har allt sedan starten, 2007, arbetat med att förbättra dialogen mellan förskola och hem. Vi har en föräldragrupp som är aktiva, engagerade och pålästa med många synpunkter och förväntningar på vår verksamhet. En ny förskoleenhet har mycket att skapa och det tar minst tre år att bygga klart en förskoleverksamhet. Detta har gjort att resultaten från Förskoleundersökningen, vår årliga brukarundersökning, under enhetens första år inte varit så goda som vi hade önskat. Det vi kan se är ändå en trend av ökad stabilitet i svaren och en föräldragrupp som i ökande utsträckning vet vad de tycker * Utveckling och lärande Normer och värderingar Barns inflytande Samverkan med hemmet Nöjd Föräldraindex ** (NFI) *2013 års siffror är helt nya för oss och ej ännu analyserade utifrån nya förutsättningar med sex förskolor, varav två helt nya i vår enhet. ** Delvis annat sätt att mäta NFI endast på en fråga och inte sammanslaget tre som föregående år. Under 2011 arbetade vi med att förbättra vår Föräldrasamverkan genom att göra det till vårt Fokusområde. Detta medförde att vi tydligt lyckades höja samtliga områden eftersom vi lagt tonvikt på att synliggöra hur vi arbetar.

13 Sida 13 (40) Under läsåret 2011/12 var vårt fokusområde Naturvetenskap och teknik. Då utvecklade vi också vårt sätt att synliggöra hur vi arbetar med våra olika målområden och vad i det vi gör som vi menar leder till utveckling och lärande för barnen. Vår UL-mapp har genom dokumentation av barnens utveckling och lärande systematiskt behandlat de olika målområdena och föräldrarna har därigenom fått syn på det vi gör. Det ledde till en tydlig ökning inom området Utveckling och lärande, samt minskade föräldrarnas vet ej -svar radikalt. Den minskning vi ser avseende barns inflytande och samverkan med hemmet vid årets mätning härleder jag delvis till våra två nya förskolor där kulturer och arbetssätt skiljer sig åt gällande Föräldrasamverkan. Jag hoppas detta är en tillfällig minskning men avser bevaka detta framåt. En närmare analys av årets resultat och trender kommer att göras under sommaren. Utveckling och lärande Under 2011 hade förskolan Båtbyggaren en stor utmaning gällande ombyggnation av marken utanför förskolan. Ett omfattande arbete pågick med att förstärka marken och gigantiska maskiner arbetade precis utanför staketet. Vi fick samsas med byggföretaget och föräldrarna tvivlade på säkerhet och såg den pedagogiska utemiljön som undermålig. Detta påverkade sannolikt hela resultatet och höjningen året efter visar på hur verksamheten ändå kunde fortsätta och genom synliggörande återfå tillit. Under 2012 sjösattes våra verkstäder och dokumentation i ULmapparna där barnens lärmiljöer och Utveckling och lärande synliggjordes ytterligare. Den trend vi kan utläsa är att våra föräldrar blir nöjdare och i ökande utsträckning vet vad de anser i de frågor som enkäten ställer i takt med att vi utvecklar systematiken i hur och när vi kommunicerar med föräldrar kring vårt uppdrag och våra arbetssätt. Normer och värderingar Föräldrarna upplever att barnen är trygga på förskolan men hade 2011 mycket liten uppfattning om hur vi lyckades arbeta med att ge flickor och pojkar lika möjligheter. Hela 40 % svarade vet ej och trots att vi arbetat med frågan är det år 2012 fortfarande 25 % vet ej -svar. Vi ser att trenden blir tydlig; även om resultaten förbättrats är det fortfarande så att vi inte lyckas synliggöra fullt ut hur vi arbetar med frågan. Vi ser också att vi har behov av att arbeta med och förtydliga hur barnen utvecklar sin sociala förmåga.

14 Sida 14 (40) Sammantaget med våra egna utvärderingar blev detta årets Kvalitetsgaranti, vilken i dagarna ska utvärderas. Barns inflytande Skillnaden mellan 2011 och 2013 visar på en starkt uppåtgående trend och vi tolkar det som att vi har lyckats med att synliggöra arbetet i dokumentationen och dialog med föräldrarna haft stor betydelse för resultatet. I våra egna utvärderingar såg vi inte lika stor utveckling och valde därför området som Kvalitetsgaranti tillsammans med Social förmåga. Samverkan med hemmet Vårt arbete under 2011/12 har skapat en tydlighet i hur vi arbetar och kommunicerar med föräldrar. Inom alla frågor under området har vi förbättrat resultatet och i synnerhet vårt systematiska synpunktshanteringssystem har gjort att föräldrarna ser sig kunna lämna synpunkter och ha dialog med oss. Våra hemsidor/intranätsidor har utvecklats under 2012 och alla rutiner har satt sig ytterligare. Det vi har kvar att förtydliga och förbättra är området kring dialog om hur vi stödjer varje barns utveckling och lärande. Under 2012 har vi arbetat med att implementera våra ULmappar på alla förskolor och hoppas på att detta ger avsedd effekt. Nöjd föräldraindex Under 2011 och 2012 är mätningen med nöjd föräldraindex ett sammantaget resultat av tre frågor. År 2013 är det resultatet av en fråga. Vi ser en ökande trend, där våra föräldrar blir allt nöjdare och tror att detta till stor del beror på att vår systematik börjat "sätta sig" och att vi har lyckats allt bättre med att kommunicera vårt uppdrag och våra arbetssätt. Förskoleenheten har ständigt förändrats under åren från Vi har startat nya förskolor 2008 och 2012 samt tagit över två förskolor under 2012, där arbetssätt och rutiner såg helt annorlunda ut. Flera större händelser har under året präglat vår verksamhet. En av våra förskolor fick hastigt evakueras pga. en brand. Två av förskolorna står nu inför en sammanslagning i nya lokaler, vilket har lett till föräldraprotester. Med tanke på detta är resultatet för 2013 mycket bra. Resultat av brukarnas synpunkter, klagomål och förbättringsförslag Ge exempel på hur brukarnas/kundernas synpunkter, klagomål och förbättringsförslag påverkat utvecklingen av er verksamhet.

15 Sida 15 (40) Vi ser att den ökade tydligheten kring synpunktshanteringen har gett resultat på flera sätt. Antalet synpunkter av mindre omfattande/allvarlig karaktär som riktas direkt till chefen har minskat och fler frågor tas i direktkontakt med personal. Synpunktshanteringen har styrts bort från föräldra- och dialogmöten och sker löpande och mer direkt än tidigare. Vi kan jämföra svaren på en relaterad fråga i Förskoleundersökningen: Andelen föräldrar i procent som i Förskoleundersökningen svarade positivt (4-5 på en 5-gradig skala) på Jag känner mig välkommen att ställa frågor och framföra synpunkter på verksamheten år 2012 jämfört med 2011: Förskola* Sjöresan Kryssningen Båtbyggaren *Förskolorna Båtklubben, Solbacken och Ekbacken fanns inte inom enheten Resultatet från årets Förskoleundersökning är i skrivande stund precis klara och föremål för vår reflektion och analys. Vi visar gärna dessa och våra slutsatser vid examinatorernas platsbesök. Önskemål från föräldrar kring dokumentation samt många vet ej - svar i Förskoleundersökningen ledde till ett annat, mer systematiskt, sätt att dokumentera barnens utveckling och lärande i vår Utveckling- och lärandemapp utifrån sju målområden. Önskemål om att få information via e-post ledde till att vi lade all föräldrainformation på intranätet med automatiskt mailutskick vid uppdateringar. Efter synpunkter på stora barngrupper organiserade vi om och kunde på så sätt minska barngruppernas storlek från ca 20 till 14 (stora barn) och från 15 till 11 (små barn). Efter synpunkter på kommunikationsflödet standardiserade vi våra brev till Verksamhetsbrev (från arbetslaget) som synliggör arbetet i barngrupperna, Brev från ledningen (från chef/arbetslagsledare) som informerar om och belyser organisation och verksamhet.

16 Sida 16 (40) Chef- ledarskapet Min ledarskapsfilosofi medarbetarnas ledning Beskriv din ledarskapsidé och hur du gör den känd och förankrad i organisationen. Mitt ledarskap bygger på en organisation där arbetsfördelningen är känd för alla och fördelning gjord utifrån kompetens. Vi ser att alla medarbetare vill och kan bidra till förskolans verksamhetsutveckling och att genom ständiga förbättringar skapa en bättre verksamhet utifrån våra brukares behov. Jag har under många år arbetat med fyra ledord som medarbetarna känner till. Jag vill skapa en tillit till mig som ledare genom att aktivt och ärligt Lyssna och Förstå. Medarbetarna ser att jag har kunskap om hur de tänker, hur deras förutsättningar är och vilka förbättringsbehov de har i organisationen och individuellt. Vid våra utvecklingssamtal, rehabiliteringssamtal och andra sammankomster i enskildhet har jag försökt skapa en känsla av tillit. De vet också att jag i nästa steg vill använda mig av kunskapen och tillsammans med medarbetaren hitta lösningar, utveckla och gå vidare genom att också Kräva och Handla. Jag stödjer gärna men medarbetarna vet att de kommer att behöva bidra själva till det som sker men mitt eller annat stöd. Jag har under senare år blivit bra på att leda genom regelbunden uppföljning vid våra mötesforum men också i mina Medarbetarbrev som kommer minst en gång i månaden. Att leda är att ge förutsättningar genom en Tydlig organisation där alla vet vad som gäller, skapa ett Tillåtande arbetsklimat där alla vet att de behövs och att vara Tillgänglig för medarbetarna när de behöver, även om jag inte är på plats. Min kommunikation medarbetarnas uppdrag och mål Beskriv hur du som chef/ledare kommunicerar, det vill säga försäkrar dig om att medarbetarna är införstådda med verksamhetens mål och åtaganden. Under 2012 har ledningsgruppen (chefer och arbetslagsledare) gått en ledarutbildning i Lean och utifrån det har vi utvecklat systematiken i vårt förbättringsarbete ytterligare. Lean blir för oss ett sätt att med stöd av olika metoder ständigt arbeta med att förbättra våra processer med syfte att öka värdet för våra brukare. Med Lean delegeras mer ansvar till medarbetarna, eftersom det är de som känner verksamheten bäst. Tillsammans kan arbetslagen hitta de förbättringar och nya lösningar som leder till måluppfyllelse. Det bygger på att de är införstådda med verksamhetens mål och åtaganden.

17 Sida 17 (40) Vårt systematiska kvalitetsarbete baseras på våra resultat och en analys av dessa görs förskolevis, dels på utvecklingsdagar under året som uppföljning och vid vår utvärdering i maj. Det är viktigt att löpande och regelbundet återkoppla till årets mål, åtaganden och arbetet för att kunna följa upp och hålla tråden i det vi valt att fokusera. Vi har vårt pedagogiska årshjul som stöd för att säkerställa att återkoppling görs på våra mötesforum; Arbetsplatsträffar, ledningsgrupp, lokal samverkansgrupp och arbetslagsmöte Arbetsplatsträffarna följer ett Årshjul som säkerställer arbetsmiljö och pedagogisk utveckling. Förskolorna använder också en måltavla, hämtat från Lean, som ett sätt att ständigt koppla aktiviteter till våra mål. Dialogen kring mål och åtaganden förs också vid det individuella utvecklingssamtalet med respektive medarbetare där vi konkretiserar och samtalar förväntningar, arbetssätt och resultat. Arbetet utvecklas vidare till höstterminen med verksamhetsbesök och samtal i respektive arbetslag kring resultat, arbetssätt och utveckling. Kommunikationen sker dessutom med Medarbetarbrev varje månad som påminner om månadens riktning. Dialog via mail och sms förekommer dagligen med medarbetare, framför allt arbetslagsledare. Min lärande organisation medarbetarnas utveckling Beskriv hur du som chef/ledare skapar möjligheter för lärande i organisationen Vi betraktar varje förskola som ett arbetslag där alla medarbetare bidrar utifrån kompetens och kunnande till verksamheten. Alla medarbetare har ansvar för en basgrupp, men också för miljö och material samt har uppdrag gällande hela förskolan. Förskolorna är olika stora och inom varje förskola samarbetar vi på olika sätt och delar miljö och pedagogisk kompetens genom verkstäderna. Barnen lär av varandra, med varandra och tillsammans med vuxna. Enheten har en gemensam ledningsgrupp som har som uppdrag att leda strategiskt för att skapa likvärdig utveckling. Arbetslagsledarna tar där del av varandras kompetens och lärande sker vid alla möten. Vårt fackliga organ, Lokal samverkansgrupp, möts regelbundet och för dialog såväl kring pedagogisk utveckling som kring arbetsmiljöfrågor.

18 Sida 18 (40) Arbetslagen möts veckovis på morgonmöten där syftet är att leda drift genom att ständiga förbättringar. Alla arbetslagsledare har genomgått en utbildning i Lean 1. Vårt huvudfokus är att skapa ett värde för barnen genom att göra rätt saker och skapa en jämn arbetsfördelning där vi minimerar slöserier och skapar standardlösningar som alla känner till. Leanmötet gör att alla i arbetslaget är informerade om det som sker på förskolan samt att synpunkter fångas upp och behandlas löpande. Det pedagogiska arbetet utvecklas till stor del genom gemensamma reflektionsmöten och arbetslagsmöten där de pedagogiska processerna studeras tillsammans på förskolan. Vi är en stor förskoleenhet med många olika kompetenser spridda på förskolorna. Det utnyttjar vi genom kunskapsdelning och besök mellan förskolorna. En fortsättning på den utvecklingen är att vi till hösten startar upp interna nätverk kopplade till våra utvecklingsarbeten. Vi ser att alla våra möten; Arbetsplatsmöten, Arbetslagsmöten och Utvecklingsdagar är möjligheter till lärande genom ständiga förbättringar. Vi arbetar ju med att förbättra genom de resultat vi ser och det innebär naturligtvis ständig dialog om utveckling. Där är alla viktiga. Jag brukar säga; Tillsammans kan vi! Min utveckling som ledare medarbetarnas ledning Redogör för hur du som ledare utvärderar och utvecklar ditt ledarskap. Eftersom jag som ledare är en viktig del i vår organisation och dess utveckling ser jag min egen utveckling som nödvändig för att kunna leda medarbetarna utifrån resultat. Jag är själv förskollärare utbildad i början av 80-talet och har genom åren genomgått många typer av ledarskapsutbildningar eftersom jag redan i början av nittiotalet började arbeta som chef. En god hjälp har jag haft av den statliga rektorsutbildningen som under fem terminer fokuserade på ledarskapet ur olika perspektiv. Att leda människor utifrån individens förutsättningar och sätt att processa intresserar mig mycket och ledde till att vi låter alla våra medarbetare delta i kompetensutveckling, Human Dynamics. 2 1 LEAN Human Dynamics

19 Sida 19 (40) Detta för att kunna möta kunder, barn och dess föräldrar, utifrån att de är olika men också för att skapa goda arbetslag där olikhet är en tillgång och en viktig del i hur vi kan utvecklas. I samband med vår årliga Medarbetarenkät utvärderas jag som chef och ledare av mina medarbetare. Resultatet presenteras i en Ledarskapsrapport där områdena; Att förmedla stadens mål och budskap, Tydlighet Förväntningar och ramar, Återkoppling, En närvarande och coachande chef, Dialog och delaktighet, Öppenhet och respekt synliggörs. För att får fördjupad kunskap om resultaten har jag också haft dialog med samtliga medarbetare på det årliga utvecklingssamtalet. Vi har samtalat om förväntningar på mig som ledare och kring återkoppling och uppföljning och hur de ser att organisationen behöver utvecklas. Tillsammans i ledningsgruppen för vi en dialog om ledarskap generellt samt om hur jag kan stödja dem i sitt ledarskap och hur jag på bästa sätt kan skapa förutsättningar; Att leda dem att leda. Min biträdande förskolechef och jag har regelbundet reflektion efter möten, samtal och utvecklingsdagar, där mitt och hennes agerande granskas. I mitt eget utvecklingssamtal med min närmaste chef får jag återkoppling på mina resultat och hur jag hanterat mitt ledarskap under året. Jag har också löpande dialog med Stadsdelens olika stabsfunktioner för att skapa god relation och en utveckling av mitt ledarskap som genererar bättre resultat för min enhet. Medarbetare Våra medarbetares kompetensutveckling utifrån brukarnas behov och verksamhetens resultat. Beskriv hur ni säkerställer att medarbetarna kompetensutvecklas utifrån brukarnas behov och verksamhetens resultat. Analys av förra årets utvärdering, självvärdering och brukarenkät visade sammantaget vilka områden som vi behöver förstärka/utveckla. Detta ligger till grund för läsårets utvecklingssamtal och kompetensinventering. Alla föreläsningar och riktad kompetensutveckling ska ha en koppling till det utvecklingsområde som vi beslutat i förskolans Verksamhetsutvecklingsplan. Förutom detta tar vi också ett individperspektiv och ser på respektive medarbetares behov av kompetens, önskemål om utveckling och bidrag till verksamhetens utveckling. Vid behov har medarbetare möjlighet till fortbildning för

20 Sida 20 (40) eget behov och/eller handledning, för att detta indirekt leder till utveckling och lärande för brukarna. Medarbetarnas engagemang Beskriv hur du som chef/ledare skapar förutsättningar för att ta vara på engagemanget hos medarbetarna för utveckling av verksamheten. Genom en organisation där medarbetarna på respektive förskola har ett stort friutrymme att utveckla sin förskola i riktning mot resultaten har jag lagt tonvikten vid att tydliggöra ramar och riktlinjer samt regelbundet följa upp arbetet på respektive förskola. Vårt arbete med veckomöten är en grundläggande del där samtliga medarbetare ges utrymme att vara delaktiga och får eget ansvar. Jag tror att ansvar ger personalen lust att lyckas och vilja att bidra till helheten. Arbetslagen, alla medarbetare, har goda möjligheter att utforma det pedagogiska arbetet utifrån sin kompetens och lust. Organisationen En förskola Ett arbetslag ger större möjligheter att använda medarbetarnas engagemang för ett särskilt område. Ansvaret över verkstäderna fördelas inom personalgruppen och ger möjlighet att få bidra till det man själv upplever att man kan och tycker är kul. Vi har också medarbetarnas bidrag och önskemål för att utveckla vår verksamhet som stående punkt på våra utvecklingssamtal. Bekräftelse och återkoppling för medarbetare Beskriv hur ni ger erkännande till enskilda eller grupper av medarbetare. Som ett led i att uppmärksamma och konkretisera våra ledord Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig delade vi ut ett hedersutnämnande per ord/begrepp för första gången Förra året utvidgade vi med orden Likvärdighet, Lust och Lärande. Inalles sex hedersutmärkelser delas ut och i år har vi utvecklat nomineringsprocessen till att låta alla medarbetare lämna förslag och motivering till utmärkelsen. Vi vill också uppmärksamma medarbetare i vardagen och låter våra leanmöten ge utrymme för detta liksom all form av beröm som grupper och individer mer fördel kan få i storgrupp. Medarbetarbreven kan innehålla goda exempel från våra olika förskolor som har olika styrkor. Både i ledningsgruppen och i vår lokala samverkansgrupp är det ofta dialog utifrån goda exempel på hur medarbetare hanterat olika situationer. Vår egen facebooksida innehåller mängder av bilder på goda exempel från alla förskolorna och inspirerar andra, även utanför vår organisation.

21 Sida 21 (40) Våra Medarbetarundersökningar resultat, analys och trender Redovisa kortfattat resultaten från de senaste medarbetarundersökningarna. Redogör också för er analys av resultaten och vilka trender ni kan se NMI nöjdmedarbetarindex NMI nöjd medarbetarindex 73 (jmf stadsdelen 64) 2012 AMI aktivt medskapandeindex 81 (jmf stadsdelen 79) Medarbetarundersökningen gjordes om från 2011 till 2012 och använder numera ett nytt index mer jämförbart i landet. I samband med detta förändras också frågorna och blir därför svårare att jämföra från föregående år. De resultat vi hade vid 2011 års undersökning visar på medarbetare som i hög grad trivs och är nöjda med medarbetarskap, organisation och arbetsklimat. Vi ser att medarbetarna upplever att arbetsbelastningen är något hög och jämfört med resultaten från 2009 (2010 gjordes ingen undersökning) har vi något sämre resultat. De områden vi valde att arbeta med var arbetsbelastning och möjligheten att hinna med sina arbetsuppgifter. Vår analys 2011 visar på en ökad stabilitet där våra rutiner och vårt systematiska arbete börjat "sätta sig". Vi påbörjade här en dialog kring hur vi kan arbetsfördela och skapa effektiva arbetsmetoder genom Lean, vilket vi nu har implementerat. När vi under 2012 precis har utökat vår verksamhet med två befintliga förskolor, med annan kultur och rutiner, befarade vi att de inte skulle hinna få grepp om våra strukturer, mitt ledarskap och våra mål. Undersökningen visar dock på goda resultat inom alla områden. Vi har medarbetare med hög motivation och styrning. Då vår enhet är Södermalms största ser vi att förskolechef inte är lika synlig i verksamheten och skönjer en trend genom förskolorna på en osäkerhet i vad chef kan hinna se, på vilket sätt uppföljning sker och när återkoppling görs. I takt med att enheten växt har arbetslagsledarnas roll utvecklats till att bli mer av en förlängning av mig. Jag brukar också benämna arbetslagsledarna som "mina tältpinnar" i vårt stora cirkustält där jag själv håller upp mittpelaren tillsammans med min stab. Dialogen är därför viktig mellan mig och arbetslagsledarna bland annat när det gäller att sortera i personalfrågor och annat som de inte kan ansvara över. Arbetslagsledarna utbildas i arbetsmiljöfrågor och ledarskap för att bli mera kunniga inom området.

22 Sida 22 (40) En annan trend är att i takt med att vi synliggör vårt arbete för oss själva och för föräldrar blir vår organisation mer och mer effektiv och medarbetarna ser hur vårt systematiska kvalitetsarbete hänger ihop. Vi identifierar våra utvecklingsområden till ledarskapet återkoppling och uppföljning samt behov av att föra en dialog kring stadens vision. Vision och värdegrund Beskriv vilken värdegrund/gemensamma förhållningssätt ni har för er verksamhet. Beskriv också hur den togs fram och förankrades i organisationen. Vi är en förskoleenhet med en vilja att ständigt förbättra verksamheten mot en Likvärdig, Lustfylld och Lärorik verksamhet genom en organisation som är Tydlig, Tillåtande och Tillgänglig för brukare och medarbetare. Upprinnelsen till värdegrunden kom 2007 då vår enhet skapades. Vi hade en önskan om att det inte skulle vara ett lotteri för barnen och deras familjer vilken av förskolorna de hamnade på och strävade efter att skapa en likvärdighet i både verksamhet och förhållningssätt. Vi upplevde omedelbart att det var viktigt att vara tydlig med det vi erbjöd för att förväntningar och verklighet skulle stämma väl överens. Våra utvecklingsdagar och möten inledningsvis cirkulerade runt dessa begrepp och alltsedan dess har ledorden fått växa och innefatta allt som Hammarby Sjöstads förskolor står för. Alla sex ledord konkretiseras för medarbetarna genom den utmärkelse som varje år tilldelas dem som på olika sätt har utmärkt sig i att med sitt handlande symbolisera orden i arbetet med och för barnen. Orden används kontinuerligt som ett sätt att stämma av att vi gör rätt saker. Vid t.ex. förändringar i den pedagogiska miljön, vid diskussioner om förhållningssätt gentemot barn/föräldrar/kollegor eller vid planering av hur barnen ska få möjlighet till inflytande ställer vi oss aktivt frågan; Är det här tydligt, tillåtande och tillgängligt? Leder det till likvärdighet, lust och lärande? Vi ser att orden kan appliceras på allt i vår verksamhet och i vår organisation och återkommer ständigt till dessa.

23 Sida 23 (40) Från åtaganden/mål för verksamhetsåret till uppföljning Beskriv processen, det vill säga hur det gick till när ni tog fram era åtaganden/mål för året. Åtaganden och förväntat resultat formuleras av Förskoleavdelningens samtliga förskolechefer och är gemensamma för alla förskolor inom Södermalms stadsdelsförvaltning. Våra åtaganden är formulerade utifrån läroplan och nämndmål. Förväntat resultat baseras på föregående års resultat och bestäms av enheten. Vi ser en vinst med att åtagandena ligger kvar från år till år och att vi ändå utifrån våra egna mätningar kan formulera utvecklingsområden och arbetssätt lokalt på respektive förskola. Varje arbetslag gör i juni en strukturerad analys av resultatet av våra utvärderingar och utifrån denna kan vi se inom vilket/vilka områden vi ligger högt respektive lågt. På grundval av denna analys formulerar arbetslagen en Verksamhetsutvecklingsplan (VUP) för kommande läsår. I VUP planerar vi arbetet med våra utvecklingsområden utifrån rubrikerna Förhållningssätt; Temaarbete och projekt; Styrda och fria aktiviteter inomhus och utomhus; Dagsrutiner; Arbetssätt; samt Den pedagogiska miljön och material. Då förskolan analyserat sina resultat, identifierat sina utvecklingsområden och formulerat detta i en Verksamhetsutvecklingsplan (VUP) tas arbetssätt fram för respektive förskola. Förskolechefen tar del av alla förskolornas VUP och för en dialog kring förutsättningar, resurser och behov. Därefter väljer vi ut ett eller två områden som blir vår Kvalitetsgaranti för året och vårt fokus kommande år. Enhetens Verksamhetsplan skrivs därefter och blir ett övergripande dokument som omfattar samtliga våra förskolor. Beskriv hur er planering för årets uppföljning ser ut. Två gånger per år utvärderar vi vår pedagogiska verksamhet i Gemensam utveckling av de kommunala förskolorna i Södermalms stadsdelsområde (GUF). GUF bygger på sju identifierade målområden i läroplanen och varje termin utvärderar vi vår verksamhet utifrån dessa målområden.

24 Sida 24 (40) För att möjliggöra utvärdering behöver vi försäkra oss om att vi gör rätt saker i vår pedagogiska verksamhet. Inom vår enhet har vi därför tagit fram en gemensam form för att samla dokumentation, Utveckling- och lärandemappen. Den bygger på samma målområden som GUF och dessa målområden återfinns även i vår pedagogiska miljö i form av verkstäder. Vi ser att det har underlättat genomförandet av GUF avsevärt, eftersom vi nu säkerställer att vi under hela året har fokus på det som GUF mäter. Liksom alla kommunala förskolor i Stockholms stad genomför vi också årligen Kvalitetsindikatorn, en självvärdering som syftar till att synliggöra och tydliggöra förskolans verksamhet samt ge underlag till analys av förskolans resultat. Under våren genomförs Förskoleundersökningen, förskolans brukarundersökning, som utgör ett viktigt underlag för uppföljningen av våra åtaganden och vårt fortsatta utvecklingsarbete. Medarbetarundersökningen genomförs varje år och ligger till grund för uppföljning och analys av de åtaganden som rör chef/medarbetare. Analys av 2011/12 års GUF, kombinerat med resultaten från Kvalitetsindikatorn och Förskoleundersökningen visade sammantaget vilka områden som vi behöver förstärka/utveckla när det gäller våra brukare. I Verksamhetsutvecklingsplanen för läsåret 2012/13 identifierade vi social och emotionell utveckling samt demokratiska värderingar som våra främsta utvecklingsområden på samtliga förskolor inom enheten. Våra åtaganden/mål resultat och arbetssätt Beskriv era åtaganden/mål. Under varje åtagande ska ni beskriva förväntat resultat, arbetssätt och hur ni avser att följa upp respektive åtagande/förväntat resultat. Enheten har tio åtaganden. Till varje åtagande finns framtaget förväntade resultat, arbetssätt och metoder för uppföljning. Vi väljer att i det följande fördjupa oss i de åtaganden som rör vår kärnverksamhet pedagogiken (markerade med fet stil nedan). Förskolans verksamhet är miljövänlig Barnen möter ett varierat kulturutbud Barnen har grundläggande demokratiska värderingar

25 Sida 25 (40) Barnen har grundläggande förmågor för fortsatt utveckling, lek och lärande Barnen är delaktiga och har inflytande Barnen är förberedda inför övergång till förskoleklass. Föräldrar/Vårdnadshavare och förskola samverkar för barnens bästa. Chef och medarbetare har en gemensam bild av uppdraget och verksamhetens mål Chef och medarbetare har goda arbetsförhållanden. Enhetens ekonomiska resultat är positivt Arbetssätten för respektive åtagande följer en gemensam struktur. Våra åtaganden återspeglas i våra sju målområden: språk; matematik; naturvetenskap; bygg och teknik; rollek och drama; skapande samt rörelse/perception. Vi bryter ner varje målområde i uppföljningsbara kriterier. Utifrån dessa kriterier dokumenterar vi månadsvis varje barns utveckling och lärande och får därmed ett bra underlag för att utvärdera arbetet med barnen under året. Med dokumentationen som underlag kan vi utvärdera verksamheten och mäta måluppfyllelsen på ett strukturerat sätt. Den pedagogiska miljön på förskolorna är ordnad i verkstäder, också de baserade på våra sju målområden. Det blir ett sätt för oss att säkerställa att vi erbjuder rätt saker och att barnen har tillgång till aktiviteter inom alla områden i läroplanen. Utifrån vårt pedagogiska årshjul har hela enheten fokus att dokumentera barnens utveckling och lärande inom samma målområde samtidigt, vilket blir ett sätt att systematisera våra pedagogiska diskussioner och säkerställa att vi dokumenterar rätt saker.

26 Sida 26 (40) Pedagogiskt årshjul 2012/13 - Hammarby Sjöstads förskolor Utvecklingsdag Utvärdering 2012 GUF klar 30/11 Ansökan för BBS Verksamhetsmingel Vernissage för föräldrar - Demokratiska värderingar. Individuell språkplan upprättas. Inför GUF -Genomgång av materialet -Dialog i arb.laget, observationer, mall, sammanställning Lucia 13/12 Med föräldrar Oktober UL: Demokr. Värderingar Handlingsplan för BBS Utvecklingsdag VP 2013 Gemensam genom gång av resultat/åtaganden Uppföljning av GUF och VUP Föräldramöte Inför förskoleundersökningen Uppföljningssamtal 1/3 30/4 Uppföljning av utv.samtal Genomgång av underlaget - form, innehåll, samtalsmetodik Utvecklingssamtal /Introduktionssamtal 1/9-30/11 Genomgång av underlaget - form, innehåll, samtalsmetodik. Föräldramöte Information, presentation av verksamheten. September UL: Delaktighet o inflytande Utvecklingsdag läsår 12/13 Organisation - Arbetsfördelning, ansvarsområden mm Pedagogisk verksamhet - Traditioner - Grupper, veckostruktur, rutiner - Projekt innehåll / UL-mapp Handlingsplan för BBS Sommarförskola v Sammanslagning April UL: Naturvetenskap o teknik Inför GUF -Genomgång av materialet -Dialog i arb.laget, observationer, mall, sammanställning Planering av organisation 2013/14 Förskolans dag 24/5 Vernissage för föräldrar - årets utv.område Avslutningssamtal Avgångsbarnen Utvärdering GUF, Självvärdering Ansökan för BBS Utvecklingsdag Analys av resultatet från GUF, Självvärdering, och förskoleenkäten. VUP (verksamhetsutvecklingsplan) tas fram utifrån analysen. Avslut av årets UL-mapp Flytta över innehållet till pärm. Förbered nya pärmar. Planering av introduktion av nya familjer ht 2013 Åtagande Barnen möter ett varierat kulturutbud Förväntat resultat Förväntat resultat är att 90 % av barnen visar grundläggande skapande förmåga. 77 % av föräldrarna anser att kulturupplevelser och barns eget skapande ingår som en naturlig del i förskolans verksamhet. Arbetssätt Arbetssätt barns utveckling och lärande De kriterier som används för att mäta måluppfyllelsen för åtagandet är om barnet visar intresse för bild och form; sång och musik; dans och rörelse samt drama och rollspel. Vi erbjuder varje vecka aktiviteter inom ett eller flera av dessa områden och dokumenterar varje barns utveckling och lärande. I januari har vi särskilt fokus på att dokumentera skapande verksamhet, enligt vårt pedagogiska årshjul. Skapande verksamhet pågår ständigt i våra verkstäder. Här får barnen dagligen möjlighet att uttrycka sig genom skapande, sång och musik, dans, rörelse och drama. Vi ser att barnets eget skapande genom estetiska lärprocesser är ett bra arbetssätt för att skapa förståelse för olika fenomen som barnen intresserar sig för.