För Godkänt krävs minst 12 poäng i kvalitativ metodik och minst 12 poäng i statistiska metoder. Tentamen består av totalt 10 huvudfrågor.

Transkript

1 KOD: Kurkod: PM35 Kurnamn: Metoder för pykologik forkning (5 hp) Anvarig lärare: Ulf Dahltrand / Petra otröm Tentamendatum: Plat: Viktoriagatan 30 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare amt ifogad formel- och taellamling. Student om ej har venka om modermål får använda ordok för överättning mellan venka och annat pråk. För Godkänt kräv mint poäng i kvalitativ metodik och mint poäng i tatitika metoder. Tentamen etår av totalt 0 huvudfrågor. OS! Detta är en anonym tenta, och detta förättlad kommer att ta ort före rättning. Skriv ditt namn och peronnummer på avedd plat nedan. Kontrollera att amma kodnummer tår på tentamen om på detta förättlad. Koden erätter dina peronuppgifter på tentamen. Notera koden på din talong nedan. Tentamenreultaten anlå med hjälp av kodnummer. Studenten namn: Studenten peronnummer: Giltig legitimation/pa är oligatorikt att ha med ig. Tentamenvakt kontrollerar detta. Kom ihåg att notera din kod på talongen nedan, riv av och ta med den innan du lämnar in tentamen. Om du tappar ort koden å kan vi inte ge ut den, utan du måte vänta till etyget är inlagt i Ladok Kod: Kur:

2 GÖTEORGS UNIVERSITET Pykologika intitutionen Kur: PM35 Datum: Plat: Viktoriagatan 30 Tid: Petra otröm Ulf Dahltrand Tentamen i Metoder för pykologik forkning För Godkänt kräv mint poäng i kvalitativ metodik och mint poäng i tatitika metoder. Tentamen etår av totalt 0 huvudfrågor. Var vänlig och SKRIV TYDLIGT.

3 KVALITATIV METODIK. Företäll dig att du fått i uppgift att med hjälp av dikuranaly underöka rådande dikurer om rökning. A) Välj en typ av dikuriv analy för att underöka ovantående forkningyfte och motivera detta val. (p) ) ekriv och motivera vilken typ av data du ka använda dig av (p)

4 . Nedan följer ett utdrag ur en vetenkaplig artikel. Välj den (endat en) kvalitativa analymetod om ät lämpar ig för att uppnå nedantående yfte, amt motivera ditt metodval. (4 p) Aim: Previou reearch ha documented a clear aociation etween drinking alcohol and engaging in criminal activity. However, it i unclear how thi relationhip i formed and maintained in young people. Such knowledge could e intructive in the appropriate deign and effectivene of prevention and intervention trategie. The aim of the preent tudy wa to gain a greater undertanding of thee two phenomena from the young peron perpective.

5 3. Willig ekriver olika typer av tolkning en kritik (upiciou) och en empatik form av hermeneutik. Förklara hur analyen går till enligt dea tolkninganater. (4p)

6 4. ekriv och förklara kortfattat vad följande egrepp har för inneörd inom kvalitativ analy (4 p): a) Teoretik ampling ) Turning point c) Tranparen d) Reduktion (fenomenologi)

7 5. Det är viktigt att välja rätt datainamlingmetod utifrån vad det är för typ av forkningfråga om kall evara. Reflektera kring vilken typ av kunkap vi kan komma fram till eroende på om vi gör ) en cae-tudy repektive ) en intervjutudie där antalet intervjuer tyr av mättnadkriteriet. (4p)

8 STATISTISKA METODER 6. (4 p) ekriv och förklara inneörden av följande egrepp och uttryck: Standardavvikele Normalfördelning Korrelation och korrelationkoefficient Typ I- och typ II-fel i amand med hypoteprövning (ignifikantetning)

9 7. (4 p) ekriv och förklara med exempel när det kan vara lämpligt att använda analymetoderna a) Chi-två-tet vid prövning av anpaning goodne of fit" (en variael) och ) Enväg variananaly för eroende mätningar.

10 8. (5 p) I en enkätunderökning om miljövänliga köpvanor fick kvinnor och män med olika utildningnivåer vara för var och en av 6 olika huhållprodukter om de valde ett miljövänligt alternativ eller inte. Man ildade edan en ummavariael om innehöll umman av antalet miljövänliga val för varje repondent. I en tvåvägvariananaly använde man edan ummavariaeln om eroendevariael och kön och utildningnivå om oeroende varialer (faktorer). Analyen reulterade i en ANOVA-taell om återge delvi ifylld nedan. Fyll i reten av taellen och ange om variananalyen gav några ignifikanta reultat. Tolka ockå reultatet utifrån de medelvärden om preentera nedanför ANOVA-taellen. Vilka villkor ör vara uppfyllda om denna variananaly kall vara giltig? Variationkälla df MS F Faktor Kön 88,6 Faktor Utildningnivå 45,0 Interaktion Kön*Utildningnivå,08 Inomcell (w) 04, Taell. Medelvärden i olika grupper. Utildningnivå Kön Grundkola Gymnaium Univeritet Total Kvinnor 8,9 9, 8,0 8,7 Män 6,8 8,6 7,06 7,35 Total 7,87 8,64 7,58 8,03

11 9. (3 p) I en tudie underökte man hur mycket en grupp tudenter läte (antal timmar per vecka) inför en tentamen i tatitik utöver chemalagd undervining. Kurdeltagarna fick ockå katta in egen förmåga att förtå tatitik. Tentamenreultatet noterade edan för varje tudent. Y tentamenpoäng egen kattad förmåga att förtå tatitik (-gradig kala, ju högre värde, deto törre förmåga) antal timmar a) En förta enkel regreionanaly utförde med tentamenpoäng (Y) om eroendevariael och kattad förmåga om oeroende variael. Följande ekvation och R-kvadrat erhöll: Y 0,96 + 0,5 R 0,6 Tolka ekvationen och R-kvadrat i ord. ) En andra enkel regreionanaly utförde ockå med tentamenpoäng (Y) om eroendevariael, men nu hade man antal timmar om oeroende variael. Följande reultat erhöll: Y -,48 + 3, R 0,6 Tolka nu denna ekvation och R-kvadrat i ord.

12 0. (4 p) I uppgift 9 utförde två enkla regreionanalyer med amma eroendevariael, men olika oeroende varialer. Man gjorde ockå en multipel regreionanaly med åda de oeroende varialerna inkluderade. Y tentamenpoäng egen kattad förmåga att förtå tatitik (-gradig kala, ju högre värde, deto törre förmåga) antal timmar Följande ekvation och R-kvadrat erhöll Y -,6 + 0,6 +,90 R 0,64 Notera att regreionkoefficienterna nu är något annorlunda i denna analy jämfört med koefficienterna i uppgift 9, vad kan det ero på? Tolka i ord regreionkoefficienterna i den multipla regreionanalyen? Kommentera ockå torleken på R-kvadrat.

13 PM35 VT 05 Ulf Dahltrand Formelamling Centralmått Typvärde T Median Md Aritmetika medelvärdet (eteckningen M förekommer ockå) Det met frekventa värdet Det mitterta värdet i en rangordnad fördelning n Spridningmått Variationvidd (Range) R mmm mmm Kvartilavvikele Q q 3 q Standardavvikele ( ) n Varian ( ) n Standardiering Z-poäng Z x S x Samandmått Korrelation (Pearon produktmomentkorrelationkoefficient) r xy Σ( )( Y Y ) ( ) Σ( Y Y ) Z xz y n Σ Enkel linjär regreion Σ( )( Y Y ) Regreionkoefficient Σ( ) Intercept a Y (kontant) Predicerade Y-värden Y a +

14 STATISTISK INFERENS Skattning med konfidenintervall Medelvärde ± t dd n df n - Hypoteprövning (ignifikantetning): Medelvärde Nollhypote H 0 : μ μ. Det finn ingen verklig killnad mellan populationerna. Den killnad om finn mellan tickprovmedelvärdena kan förklara av lumpen. Alternativ hypote H : μ μ. Det finn en verklig killnad mellan populationerna. Skillnaden mellan tickprovmedelvärdena kan inte enart förklara av lumpen. Alfa, α, är en eteckning för ignifikannivå

15 Standardavvikele i en amplingfördelning av medelvärden σ x σ x n Signifikantetning av enkilt tickprovmedelvärde vid känd populationtandardavvikele,.k. normaltet el. z-tet z x µ x σ x n t-tet: ett tickprovmedelvärde one ample t-tet t x µ x frihetgrader df n - n t-tet: två tickprovmedelvärden med oeroende mätningar independent ample t- tet

16 x x t frihetgrader df ( n ) ( ) + n x + n + n n n n + n t-tet för eroende mätningar paired ample t-tet t d frihetgrader df n (n antal differenvärden) d n Signifikantetning: frekvener Chi-två-tet vid prövning av anpaning goodne of fit" (en variael) (o oerved, e expected) Σ ( o e) e χ df k (k antal kolumner) Chi-två-tet vid prövning av oeroende (två varialer, kortaell) Σ ( o e) e χ df (k )(r ) (k antal kolumner, r antal rader) Förväntade frekvener e kr O k O n r

17 Variananaly Enväg variananaly för oeroende mätningar Variationkälla df MS F Mellan grupper n.j.. J - Inom grupper ii.j N - J df df W W MS MS W Total ii.. N - N n*j Grupper/Nivåer - j - J x x - x - j x J x x - x - j x J i x x - x - i i ij x ij n x x - x - n n nj x nj x. x. - x. j - x. J x.. totalmedelvärde Eta-kvadrat η T

18 Enväg variananaly för eroende mätningar (upprepad mätning) Variationkälla df MS F Mellan individer (A) J ( i... ) n Mellan tillfällen () n.j.. J - Reidual (A) ii i..j +.. (n )(J-) df df A A MS MS A Total ii.. N - Eta-kvadrat η T Tillfällen - j - J x x - x - x j J x x - x - j x J x. x. i x i x - x - i ij x x ij i. n x n x - x - n nj x x nj n x. x. - x. j - x. J x.. totalmedelvärde

19 Tvåväg variananaly för oeroende mätningar (etween uject deign) Variationkälla df MS F Faktor A ( x ) A MS A nj i.. x... I df MS A W j.... J Faktor ni ( x ). x + Interaktion A* n ( x. xi.. x. j. x... ) ij (I-)(J-) df df A A MS MS W MS MS A W Inomcell (W) ( ) w x ijk x ij. IJ(n-) df w x... x ijk N - Total ( ) Eta-kvadrat för faktor A Eta-kvadrat för faktor Eta-kvadrat för interaktion A η A A T η η A T A T ijk rad kolumn individ Faktor (j) j j j !!! 3! i!.!.! 3 3.!..! 3! 3! 33! Faktor A (i)! ! ! !!!! 3! i!.!.! 3 3.!..! 3! 3! 33!

20 Tvåväg variananaly för eroende mätningar (Mixed deign: upprepad mätning på en faktor) Variationkälla df MS F Mellan individer Faktor A ( ) MS A A nj xi.. x... I i Error ( x ) i. k x.. Inom individer J I(n-) j.... J Faktor (tillfällen) ni ( x ). x ij. i... j. + x... (I-)(J-) Interaktion A n ( x x x ) x x + x x I(n-)(J-) Error ( ) i. k ij. i.. ijk df df df A Ind Ind df df A A ( i) ( i) / Ind / Ind ( i) ( i) MS Ind MS MS MS MS (Interaktion mellan tillfälle och individ inom grupp i (/Ind (i) ) ) x... Total ( ) x ijk nij - ( i) / Ind A / Ind ( i) ( i) Eta-kvadrat för faktor A Eta-kvadrat för faktor Eta-kvadrat för interaktion A η A A T η η A T A T ijk rad kolumn individ Faktor (j) tillfälle j j j !!! 3!. i!.!.! 3 3.!...! 3! 3! 33!.3 Faktor A (i)! ! ! !!!! 3!. i!.!.! 3 3.! 3! 3! 33!.!

21 Regreionanaly Korrelation r xy Σ Σ( )( Y Y ) ( ) Σ( Y Y ) Enkel linjär regreion Population Y α + β + ε Stickprov Y a + + e Σ( )( Y Y ) Regreionkoefficient Σ( ) Intercept (kontant, 0 ) Predicerade Y-värden a Y Y a + Enkel och multipel regreion Fel e ( Y Y ) Reidualkvadratumma ( ) (reidual um of quare) Σ e Σ Y Y Regreionkvadratumma ( ) (regreion um of quare) Σ Y Y tot reg + re ( ) Y Y Σ ( Y Y ) Σ + Σ ( Y ) Y Determinationkoefficient eller förklarad variation r xy reg tot ; r yy reg tot ; R reg tot Juterat R ˆ ( ) R R N N k Reidualvarian (Mean quare reidual; Variance of etimate) y... k ( Y Y ) Σ MΣR N k k antal oeroende varialer ()

22 Reidualtandardavvikele ( )... Σ k N Y Y k y Signifikantetning av regreionkoefficent (enkel regreion) Regreionkoefficienten tandardfel ( )... k y Σ (Standard error of ) t-tetning; t frihetgrader; df (N-k-) Konfidenintervall t krit ± Multipel regreionanaly med två oeroende varialer Stickprov e a Y (Partiella) regreionkoefficienter r r r r y y y r r r r y y y Intercept 0 Y a (kontant) Standardfel för ( ). r y Standardfel för ( ). r y Signifikantetning av (partiella) regreionkoefficienter t

23 t Frihetgrader df (N-k-) Signifikantetning av hela modellen F R / k reg / df reg ( R )/( N k ) re / df re Frihetgrader df (k, (N-k-) Signifikantetning av killnad i R-kvadrat mellan två modeller ( R F törre R ) /( k k min dre ( R )/( N k ) törre törre törre min dre Med törre ave en modell om innehåller fler oeroende varialer än en mindre modell. Frihetgrader df [( k k ), ( N k ) ] törre min dre törre ) Partialkorrelation r y. R R y. y. Ry. Semipartialkorrelation r y y. y. (.) R R R r + r r + r y. y y(.) y y(.) Mått för att upptäcka outlier och oervationer med tort inflytande (diagnotik) Standardierad reidual ei ZRESID y... k

24 Studentized reidual e i i e SRESID ( ) ( ) Σ +... N i k y e i Leverage (hävtångvärde) ( ) ) ( N h i i Σ + Cook avtånd + i i i i h h k SRESID D Skillnad i -värde då ) (i DFETA en vi individ är med eller inte Konfidenintervall kring predicerade värden: En prediktor (enkel regreion) Standardfel för genomnittligt predicerat värde ( ) ( ) +. N i x y µ Prediktionintervall: Medelvärde µ ± t Y Standardfel för individuellt predicerat värde ( ) ( ) + +. N i x y y Prediktionintervall: Individuellt värde y t Y ±

25

26

27

28

29

30

31

32

33