C-UPPSATS. En återfallsstudie i kriminalitet

Transkript

1 C-UPPSATS 2009:162 En återfallsstudie i kriminalitet - den meningsfulla sysselsättningens betydelse Jessica Lagbo Luleå tekniska universitet C-uppsats Sociologi Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Socialt arbete 2009:162 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--09/162--SE

2 En återfallsstudie i kriminalitet den meningsfulla sysselsättningens betydelse. Jessica Lagbo Luleå Tekniska Universitet C- uppsats Sociologi Institutionen för Arbetsvetenskap Handledare: Saila Piippola

3 Förord Jag vill passa på att tacka de människor som gjort det möjligt för mig att över huvudtaget fortsätta studera på universitetet men även dem som gjort denna studie möjlig. Först och främst vill jag tacka Bengt- Erik Holmsten som trodde på mig och pushade mig när jag inte trodde på mig själv. Min familj och mina vänner har självklart bidragit med stöd genom hela min studietid. Andra jag vill lyfta fram är familjen Sörensen som visade mig ett nytt sätt att se på utbildning och sist med inte minst vill jag tacka min sambo som stöttat mig genom så mycket. De som gjort denna studie möjlig är alla mina informanter som ställt upp och öppet samtalt kring sina erfarenheter. Ett särskilt tack vill jag utdela till min handledare Saila som gjort ett otroligt bra jobb och gett mer stöd än jag tror hon anar. TACK! 2

4 Sammanfattning Studien är av kvalitativ art där syftet är att beskriva och analysera orsaker till återfall i kriminalitet. Stämplingsteorin tillsammans med teorier kring gruppens påverkan på individen ligger till grund för studiens vidare arbete där stämplingen som avvikare kan påverka individen att själv identifiera sig som kriminell. Avvikaren i samhället är den som inte tillgodogjort sig samhället normer och denne stämplas då av maktinnehavarna i samhället. Grupptryck och grupptänkande syftar till den umgängeskrets som finns runt den enskilda. I egenskap av gruppen kan individen tänja på de gränser som annars skulle hindra den enskilda att handla orätt. Utöver den teorietiska delen i studien har nio informanter deltagit för att ge sin syn på fenomenet. Dessa nio har intervjuats och har sedan delats in i kategorier som; Arbetsgivare, verksamheter och individer med ett kriminellt förflutet. Resultat från kriminalvården visar på att de ofta bidrar till att stämpla de intagna, men de arbetar samtidigt med att motverka en vidare stämpling från andra i individens omgivning, detta genom att arbeta mot utslussning och familjevård. Credo är en icke vinstdrivande allmännyttig stiftelse som på uppdrag av bland andra kriminalvården arbetar med att placera klienter i familjevård, där de får social träning och träning i att anpassa sig till en fungerande vardag. En annan verksamhet som arbetar med att få ut tidigare kriminella i ett nytt och hederligt liv är KRIS som fungerar som stödpersoner och vägvisare för deras kamrater. Tidigare studier har visat att återfall sker beroende av den enskilda individen som gör ett val i livet. Min studie menar att detta val påverkas av omgivningen där den tidigare umgängeskretsen och bristen på en meningsfull sysselsättning utgör de största faktorerna som påverkar individen till att falla tillbaks i kriminalitet. Nyckelord; Avvikare, Orsaker och Återfall. 3

5 Abstract This study intends to describe and analyse the cause that makes individuals relapse into crime. The theory that the study base on is the stampling theory and theories about group pressure which both can be a cause to make individuals relapse. The stampling theory is about stampling individuals who doesn t follow the rules and who has ha deviant behaviour in general. The diverge individual is the one who hasn t profit the society s standard and because of that has been stamped by those in power. Group pressure and group thinking turns to the individuals company. The group gives the individual a chance to stretch the limits that would be seen as wrong in normal. In the practical part in the study I have contact 9 informants that has given their own theories about the phenomenon, these 9 people has been interviewed and organized in three categories those include; employers, organisations and individual with a criminal background. The results from the criminal care shows that they tend to stamp their clients but they work to replace their clients to family care and out passing, this to counteract further stampling from the society when they leave prison and the criminal lifestyle. Credo is a non-prize drifted organisation that cooperates with the criminal care to replace their clients into family care where they get social training and training to adjust them to a normal life. Another organisation that works to get people with a criminal background a normal and honest life is KRIS they are a support and guideline for their comrades. Earlier research has shown that relapse is cause because of what decision the individual makes in life. What I show with my study is that the relations and company in the surroundings and insufficient employment influence that choice and that s the main factor that makes the individual to relapse in criminality. Keywords; Deviant, Causes and Relapce. 4

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Forskningsfrågor Avgränsningar i studien Disposition Tidigare forskning Metod Etik Urval Reliabilitet och Validitet Stämpling Grupptryck och grupptänkande Avvikande Återfall Organisationer för ett hederligare samhälle Kriminalvården KRIS Credo Återfallsförebyggande program Resultat...24 Presentation av informanterna...24 Början till ett kriminellt liv...25 Förebyggande arbete mot återfall...26 Hinder eller möjligheter i arbetslivet...33 Klienterna och bemötandet från omgivningen...36 Kriminalvården...36 KRIS...38 Omgivningens bemötande...39 Orsaker till återfall Diskussion Slutsatser...52 Bilagor

7 1 Inledning Vad som ligger till grund för just denna studie är ett personligt intresse i sociologiska frågor kring vad som kan leda människor in i kriminalitet och vidare återfall i kriminalitet. En annan intressant aspekt på det hela är hur individer med ett kriminellt förflutet tas emot av samhället efter att ha avtjänat sitt straff. Diskussioner kring huruvida individer som begått olika brott ska få se dagsljuset igen kontra hur mycket de förtjänar en andra chans är något som cirkulerar i samhället. Alla har vi någon slags attityd till dem som utfört kriminella handlingar och hur de ska hanteras för att tjäna av sitt straff. Myllymäki (2008) har i en studie om återfall i kriminalitet synliggjort att återfall beror på individen själv som av olika anledningar väljer en kriminell livsstil. En anledning anses vara att kriminellt beteende är det enda dessa individer känner till och kan 1. Trots att den svenska kriminalvården med stöd av andra organisationer i samhället jobbar för att minska antalet återfall i kriminalitet kvarstår problemet med återfall. Brottsförebyggande rådet gjorde år 2004 en återfallsstudie som syftade till att visa hur återfallsfrekvensen såg ut under perioden , med hänsyn till olika utgångspunkter. Brottens art hade ingen betydelse då studien ämnade lyfta fram återfallsfrekvensen oberoende av vad individerna hade gjort. Utgångspunkterna för studien var bland annat att belysa hur många personer som återföll i brott inom en treårsperiod med hänsyn till hur många brott de tidigare begått. 21 procent återföll efter deras första lagförda brott medan de som inom en femårs period varit lagförda för mer än 10 brott, visade en återfallsfrekvens på 96 procent. I studien undersöktes även hur många som återföll inom en treårsperiod från första lagföringen vilket visade på ca 35 procent 2. Återfallsfrekvensen påverkas av vilka brott de lagförda individerna har begått, där mindre till något tyngre brott ofta visat sig ge en högre återfallsprocent än de som exempelvis begått skattebrott. Antalet återfallsförbrytare kan även te sig olika beroende på vilken straffpåföljd brotten lett till, där fängelsestraffade individer visar en högre tendens att falla tillbaks än de som dömts till böter 3. Enligt Brottsförebyggande rådets undersökning Kriminalstatistik 2007 var antalet återfall i brott ca 38 procent år Dessa återfall ägde då rum inom en treårsperiod från det första 1 Myllymäki, R. (2008) 2 Brottsförebyggande rådet. Kort om återfall i brott ( ) 3 Louise Ekström. Återfall i brott- en översikt ( ) 6

8 lagförda brottet 4. Återfallsfrekvensen bland brottslingar varierar avsevärt beroende på om den kriminella tidigare begått brott och dömts för detta eller om de är förstagångsförbrytare. Då dessa undersökningar ställs mot varandra ses en ökning i antalet återfall i procentform mellan åren Vilket gör återfall till ett aktuellt och problem. 1.2 Syfte Uppsatsen ämnar beskriva och analysera orsaker till återfall i kriminalitet Forskningsfrågor Vad består kriminalvårdens återanpassningsarbete av? Hur ser den frigivnas möjligheter till arbete ut efter avtjänat straff? Vad är orsaken till att frigivna faller tillbaks i kriminalitet? Vilka verksamheter samverkar till att förebygga återfall i kriminalitet? 1.3 Avgränsningar i studien Studien avser att behandla vad som kan orsaka att individer faller tillbaks i kriminalitet. Jag kommer även att behandla vad Kriminalvården, KRIS och Credo gör för att förhindra att återfall sker. Arbetsgivare har även fått ta ställning till huruvida ett kriminellt förflutet utgör ett hinder eller inte vid nyanställning av personal. Vid återfall i kriminalitet behandlas inte återfall i specifika brott, då brott i denna studie avser kriminellt handlande som lett till straff. Att falla tillbaks i kriminalitet handlar alltså om att återgå till att handla kriminellt oavsett vilken handling det än må vara. Studien begränsas inte till någon särskild ort eller kommun, då intervjuer har genomförts med personer på olika geografiska platser i Sverige. Studien beaktar inte någon specifik åldersgrupp eller kön, dock har intervjuresultaten bidragit till att vuxna hamnat mer i fokus än ungdomar inom området för återfall i kriminalitet och arbetet med att förebygga att återfall sker. Det centrala för studien blev att lyfta fram vad intervjupersonerna ansåg ligga bakom ett återfall. 1.4 Disposition Kapitel ett inleds med att presentera varför jag valt att fokusera på just ämnet återfall som följs av en kortare presentation av tidigare forskning. Syfte och frågeställningar lyfts fram och det är även här avgränsningarna för arbetet gestaltas. Andra kapitlet ger en mer utförlig bild av vilken tidigare forskning som ställs i relation till denna studie, där två tidigare C-uppsatser 4 Brottsförebyggande rådet. Kriminalstatistik 2007 ( ) s. 239, 7

9 ansetts mest relevanta i förhållande till syftet för denna studie. Tredje kapitlet utgörs av ett metodavsnitt som beskriver studieprocessen, det vill säga vilken typ av metod som ligger till grund för studien. I kapitlet tas det även upp vilken instrumentering som valts för att på bästa sätt besvara syftet. Kapitel tre är sedan uppdelat i tre mindre kapitel som presenterar de etiska riktlinjerna och hur urvalet gått till vid sökandet efter informanter. Den tredje delen behandlar studiens reliabilitet och validitet. Kapitel fyra utgörs av teori delen i studien där stämplingsteorin och teorier kring grupptryck och grupptänkande utgör den större delen. Dessa följs sedan av en begreppsdefinition av avvikande och återfall. Efter detta följer kapitel fem som behandlar de verksamheter som arbetar med att förhindra återfall, vilka ges en mer utförlig presentation. Sjätte kapitlet består av studiens resultat som presenteras med brödtext som förstärker de citat som följer. Kapitel sju och åtta knyter samman teori och resultat i en diskussion som följs av slutsatser med förslag på vidare forskning. 8

10 2 Tidigare forskning Rosmarie Myllymäki skrev år 2008 en c- uppsats om Kriminalitet livsstil eller misslyckande; en studie om återfall i kriminalitet, där hon ville redogöra varför vissa individer väljer kriminalitet som livsstil och varför de har svårt att bryta upp med denna livsstil efter att ha avtjänat sitt straff. I en del av arbetet studerade hon även kriminalvården. Den viktigaste frågeställningen i relation till denna uppsats är; Var ligger problemet till återfall- är det fel på rehabiliteringen och återanpassningen till samhället eller är det individerna som inte kan bryta upp från den livsstil de har? 5 Undersökningen bygger på intervjuer med kriminella som under tiden för intervjuerna befann sig på anstalt på grund av pågående straff. Väldigt lite blir sagt om vad som får frigivna att återgå till kriminaliteten, men Myllymäkis undersökning visade på att återfallen många gånger har skett på grund av ekonomiska skäl och bristande skyddsnät i samhället, hon menar även att personerna i fråga inte vet om något annat 6. Det är ett spännande liv En intervjustudie om varför man väljer att inte avbryta sin kriminella karriär av Karoline Karlsson (2006) visar att motivationen blir avgörande när det kommer till att avsluta eller fortsätta sin kriminella karriär. Karoline kommer fram till att intervjupersonerna i studien måste känna sig motiverade att lägga ifrån sig sitt missbruk i första hand för att sedan kunna lämna det kriminella beteendet. Även det faktum att individen omger sig med andra i samma situation gör att tryggheten de känner skulle försvinna vid ett avståndstagande av den kriminella livsstilen. Nätverket är individens trygghet och bidrar till svårigheterna med att avsluta den kriminella karriären. En annan slutstats är att uppväxten många gånger bidragit till att individerna inlett en kriminell livsstil från början 7. 5 Myllymäki, R (2008) 6 Myllymäki, R (2008) 7 Karoline, K (2006) 9

11 3 Metod Då tidigare forskning inom området bygger på kvalitativ metod med intervjuer som instrumenteringsmetod, utgår även jag från denna metod för att kunna tillföra studien till forskningsområdet kring återfall i kriminalitet 8. För att nå en djupare förståelse för fenomenet passar den kvalitativa metoden även bäst då den kan ge mer innehållsrik information. Den kvalitativa metoden är riktad mot att beskriva ett fenomen i ord till skillnad från kvantitativ metod som baserar resultaten på siffror via enkäter exempelvis 9. En kvantitativ inriktning i studien skulle kringgå den djupare förståelsen som nås genom valet av kvalitativ metod. Vid utformningen av syftet växte tankarna kring lämplig teori att förankra studien till. Ett första led i uppsatsskrivandet blev därför att utarbeta teoriavsnittet och de begrepp som utgör fokus i studien, nämligen teorier om stämpling, grupptryck, avvikande och återfall. Instrumenteringen är strukturerad med fokus över vad som ämnas belysas och ifrågasätter vilken metod som ska användas för att nå den information som söks via informanterna 10. Jag har valt att göra semistrukturerade djupintervjuer med de flesta informanterna, medan jag har gjort kortare intervjuer med arbetsgivare då de används som informationskälla till vilka hinder och möjligheter en individ med ett kriminellt förflutet kan möta i sökandet efter arbete. Till intervjuerna har intervjuguider utarbetats, för att på ett tydligare plan fånga informanternas tankar kring exempelvis orsaker till återfall, erfarenheter av kriminalvården och vidare deras eventuella hinder och möjligheter i arbetslivet. Sammantaget har nio intervjupersoner deltagit i studien, dessa har delats in i tre kategorier; arbetsgivare, verksamheter och individer med ett kriminellt förflutet. Samtliga intervjuer har genomförts individuellt och har efter medgivande bandats för att sedan transkriberas, kodas och analyseras. Intervjuerna har tagit mellan femton minuter till en och en halv timme, tidens variationsbredd har att göra med intervjuernas omfattning då arbetsgivarna ställts färre frågor än exempelvis individerna med ett kriminellt förflutet. Mötesplatserna har bestämts av intervjupersonerna själva och har oftast varit på respektive informants arbetsplats där akustiken varit varierande som inneburit både lättsamma och något svårare transkriberingar, men de har även förekommit intervjuer i informanternas 8 Miles, M & Huberman, M.A (1994) s Miles, M & Huberman, M.A (1994) s Miles, M & Huberman, M.A (1994) s

12 hemmiljöer. Där akustiken varit sämre har det inte berott på buller utan det har snarare varit stora rum med ljudlig luftkonditionering. Två av tre arbetsgivare och verksamheterna redovisas med företagsnamn efter medgivande från informanterna. Arbetsgivarnas specifika befattningar har utelämnas och samtliga intervjupersoners namn har fingerats för att bevara intervjupersonernas anonymitet 11. Vid kodningen av transkriberingarna växte teman 12 som; Förebyggande arbete mot återfall, hinder och möjligheter i arbetslivet, klienterna och bemötandet från omgivningen samt orsaker till återfall. Miles & Huberman (1994) rekommenderar att kodningen sker i form av förkortningar i marginalen av materialet, vilket jag tillämpat men där jag istället antecknade ord som bygger upp de teman som presenterats. Analysen bottnar i att kodningen kontrollerats i relation till syfte och frågeställningar för att bygga upp temana 13, vilka sedan fungerat som rubriker i resultatet för att strukturera upp informanternas svar. 3.1 Etik Vetenskapsrådet inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning har som uppgift att granska och godkänna forskning som berör människor fysiskt och psykiskt. Jag har i studien tagit hänsyn till de krav som ställs på skribenter genom att fingera samtliga informanternas namn. Genom att ha vidtagit den åtgärden, samt informerat intervjupersonerna om studiens syfte, syftet med deras samverkan och redogjort för dem att de själva bestämmer om de vill avsluta sin medverkan, har jag tagit hänsyn till konfidentialitetskravet, informationskravet och samtyckeskravet. Nyttjandekravet vilket syftar till att endast forskaren har tillgång till det insamlade materialet har även framgått vid intervjutillfällena och har därmed också uppfyllts Urval Vid urval har jag utgått från Miles och Hubermans (1994) punktlista på vad som bör tänkas igenom innan kontakt tas med informanterna. I listan nämns bland annat om insamlingen av data från dessa informanter är relevant och om intressant information för fenomenet uppstår ( ) 12 Miles, M & Huberman, M.A (1994) s Miles, M & Huberman, M.A (1994) s ( ) 15 Miles, M & Huberman, M.A (1994) s

13 Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som ämnar belysa ett specifikt fenomen och på denna grund görs även urvalet av informanter, vilket blir relativt få till antalet 16. Jag har därför valt informanter som kan anses relevanta för studiens syfte. För att få kontakt med individer med ett kriminellt förflutet som kan ha erfarenhet av återfall eller kunskap om detta använder jag mig av snöbollsurval 17 där jag utsett en bekant som huvudkontakt, som sedan hänvisat mig vidare till individer inom den informantgruppen. Miles & Huberman (1994) beskrev dimensional sampling som metod vid kontakttagandet med informanter som besitter kunskap inom ett särskilt område 18. Just denna urvalsmetod blev i studien aktuell då jag kontaktade Kriminalvården, KRIS och Credo, som har specifika kunskaper angående återanpassningsarbete och förebyggande åtgärder gällande återfall inom ramarna för deras metoder och arbetssätt. Skillnaden mellan kontakten med Kriminalvården, KRIS och Credo var att jag sedan innan är bekant med informanten på Credo. Av dem ville jag även nå en djupare förståelse av vad deras verksamheter arbetar för och vad de kan erbjuda den intagne respektive frigivne eller placerade för att förhindra dem att återfalla i kriminalitet. Urvalsmetoden har även använts vid kontakttagandet med arbetsgivare, som förväntades veta vilken policy de arbetade efter i anställningssyfte och hur de ställde sig i frågan om att anställa individer med ett kriminellt förflutet. Kontakten med informanterna har tagits via mail och telefon, där syfte och just deras betydelse för studien presenterats för att sedan mynna ut i en intervjuförfrågan. Jag började med att maila Kriminalvården i Luleå och använde mig då av en central mailadress. Efter bara några dagar fick jag svar av en kriminalvårdare som visade intresse för studien och som gick med på att träffas. Vidare hölls kontakten via mail för att bestämma datum för intervju och vart denna skulle äga rum, vilket blev ett besöksrum på anstalten. Även KRIS kontaktades via mail då jag kontaktade grundaren och ordföranden i verksamheten. Det var till en början svårt att få tid för intervju, men till slut bestämdes träff med en person som var verksam i KRIS och vidare kontakt med personen hölls via telefon. Intervjupersonen från Credo togs via telefon och tid och plats bestämdes vid första kontakten. Arbetsgivarna kontaktades alla via mail för att sedan övergå till en telefonkontakt vid planering av tid och plats, dessa var tre till antalet. 16 Miles, M & Huberman, M.A (1994) s Miles, M & Huberman, M.A (1994) s Miles, M & Huberman, M.A (1994) s

14 3.3 Reliabilitet och Validitet Reliabiliteten uppnås genom att resultatet och studiens aktuella teorier kan relateras till varandra i en diskussion. Den blir även starkare då resultatet besvarar studiens syfte med tillhörande frågeställningar. Reliabiliteten i denna studie är stark då teorierna kring stämpling och grupptryck är applicerbara på de resultat som kommit från samtliga intervjuer. Däremot kan det faktum att studien baseras på subjektiva uppfattningar av enskilda informanter utgöra ett hinder om studien skulle genomföras på nytt. Detta gäller främst de resultat som framkommit av arbetsgivarna i undersökningen, då de endast kan tala för just sin arbetsplats, huruvida de ställer sig positiva eller negativa till anställning av individer med ett kriminellt förflutet. Validiteten i studien blir hög då slutresultatet visar att det som ämnats undersökas har undersökts, det vill säga att syftet följer genom hela arbetet och bildar den röda tråden. Syftet blir besvarat då orsaker till återfall kunnat urskiljas i resultatet. Detta framkommer främst i kapitlet som behandlar slutsatserna för studien. 13

15 4 Teori Teorikapitlet innehåller de för studien relevanta teorierna kring omgivningens påverkan på individen i återfallssammanhang det vill säga stämplingsteorin. Efter den följer teorier kring grupptryck och huruvida individen tänker och agerar i samband med grupptillhörighet. Även två centrala begrepp ger sig till känna i slutet av detta kapitel; avvikande och återfall. 4.1 Stämpling Stämplingsteorin öppnar upp förståelsen för kriminaliteten, där Giddens (2003) menar att stämplingsteorin innebär interaktionen mellan avvikare och de icke avvikare i samhället 19. Vad som anses vara avvikande beteende avgörs av dem som bedöms inneha makten i samhället och är därför inte någon egenskap som individen föds med. Makten som Giddens talar om är de som arbetar under lagen och som kan sätta den moraliska utgångspunkten för andra att följa. Maktinnehavarna sätter en stämpel på dem som inte handlar efter vad andra anser vara norm i just det samhälle detta rör sig om. Vad stämplingsteorin ämnar reda ut är anledningen till varför vissa tilldelas denna stämpel. Avvikande beteende varierar även från samhälle till samhälle där olika företeelser kan ses som normala i ett samhälle, men kriminellt i ett annat. Giddens ger exempel på detta då han talar om att palla äpplen, vilket i ett samhälle med god ekonomi ses som normalt för de unga pojkarna att genomföra, det ska förstås som något som hör till uppväxten. Medan samma företeelse kan ses som en bana in i kriminaliteten i områden som präglas av sämre ekonomi 20. Ofta förekommer det att den mer välbärgade delen av samhället sätter stämpeln på avvikande från lägre sociala grupper 21. När individen väl blivit stämplad som kriminell leder detta ofta till att personen ifråga blir uppfattad av omgivningen och även arbetsgivare som opålitlig. Om man tillskrivs stämpeln som avvikare beror alltså mycket på vart individen bor. Giddens (2003) återger sociologen Howard Beckers teori där han menar att den avvikande identiteten är en produkt av stämplingen, snarare än att det skulle bero på det avvikande beteendet. Liksom Giddens menar Becker att det avvikande beteendet blir avvikande först när det stämplas som sådant 22. Knutsson (1977) tolkar Meads symboliska interaktionism som här spelar en stor roll. Det mest centrala för Meads tankar handlar om vikten av kommunikationsprocessen i utvecklandet av individens medvetande, som Mead betecknar som mind. Mead menar vidare att man i 19 Giddens, A (2003) s Giddens, A (2003) s Knutsson, J. (1977) s Giddens, A (2003) s

16 interaktionen med andra tar in den andres attityder i det egna medvetandet 23. Vilket vanligtvis sker redan i barnåldern genom lekar, där barnet tillåter sig själv att ta emot attityder från den generaliserade andre. Barnet låter därmed lekkamratens attityd bestämma den andres beteende i den sociala situationen. Den kriminella ska förstås som någon som inte låtit acceptera den generaliserade andres attityder. Individen är i och med detta osocialiserad i samhället och är således inte en god samhällsmedlem, då han inte tillgodosett sig samhällets rådande moral 24. I och med stämpeln möter den avvikande ett negativt bemötande från omgivningen som även påverkar den avvikande individens självbild. Giddens (2003) förklarar hur Edwin Lemert har utformat en modell, där det avvikande beteendet antingen samexisterar eller blir avgörande för individens identitet. Lemert talar här om primär avvikelse, vilket utgörs av lagöverträdelser som sällan upptäcks. Sådana avvikelser kan förbli perifera och påverkar därför inte den avvikandes självbild, de normaliseras. Det är när denna normalisering uteblir som individen kan stämplas som kriminell. När individen sedan börjar acceptera den stämpel som satts, ger Lemert detta termen sekundär avvikelse 25. I den stund individen accepterar stämpeln börjar han uppfatta sig själv som kriminell. Knutsson (1977) förklarar de primära och sekundära begreppen som att den primära avvikelsen utgörs av själva handlandet som kan klassas som avvikande eller accepteras. Den sekundära avvikelsen är en produkt av den primära avvikelsen, då individen accepterat stämpeln och denne genomgått en förändring där hans vidare beteende är ett resultat av stämplingen 26. Med andra ord betyder detta att individen genomgått en identitetsförändring och börjat handla i enighet med andras förväntningar. Stämpeln individen tillgodogör sig är på så sätt självuppfyllande 27. Knutsson (1977) menar att omgivningen kan beskyllas för att den avvikande inleder sin kriminella karriär då det är på grund av omgivningen som individen själv börjat identifiera sig som avvikare Grupptryck och grupptänkande När en individ faller för grupptryck innebär det att en förändring sker av det egna beteendet eller attityden till något. Individen går därmed ifrån sina egna normer och värderingar för att 23 Knutsson, J. (1977) s Knutsson, J. (1977) s Giddens, A (2003) s Knutsson, J (1977) s Bergström, G. (1997) s Knutsson, J. (1977) s

17 istället handla efter gruppens ställningstaganden 29. Angelöw och Jonsson (2000) hänvisar till tidigare experiment om grupptryck som genomfördes av Asch. Experimentet handlade om att ett antal manliga collegestudenter som tillsammans skulle bedöma en linjes längd som fanns presenterade på två kort. Detta resulterade i att många anslöt sig till ett felaktigt beslut på grund av att majoriteten varit av den felaktiga uppfattningen. Anledningen till att dessa män som hade en annan inställning inte stod för sina egna åsikter i frågan, visade sig genom intervjuer vara för att de känt rädsla för att avvika från gruppen. Andra hade i intervjuerna svarat att de följt majoriteten för att inte framstå som konstiga 30. Angelöw och Jonsson (2000) menar att människor med en negativ självuppfattning har lättare att falla för grupptryck. Individer i gruppen kan manipuleras genom straff eller belöning, eller hotas av uteslutning från gruppen om de skulle avvika. Detta för att nå en viss konformitet, det vill säga likformighet. Att vara avvikare i en grupp innebär i stort sett samma sak som att vara avvikare i ett samhälle, då individen i fråga uttrycker en annan attityd eller tänker på ett annat sätt än de övriga gruppmedlemmarna 31. I samhället blir detta tydligt då man bryter mot den allrådande normen. Grupptryck och grupptänk ger allmänt sett uttryck för samma fenomen, då det handlar om att tillgodogöra sig gruppens tankesätt och attityder framför sina egna. Ett resultat av grupptänkandet blir att gruppens förmåga att fatta väsentliga beslut begränsas. Då detta uppstår kan medlemmarna i gruppen uppleva sig själva som osårbara, detta innebär vidare att de avstår från att ta emot information utifrån som går emot gruppens inställningar till saker och ting. Grupptrycket blir ett resultat av grupptänkandet, vilket betyder att enskilda i gruppen inte vågar lyfta fram en åsikt som kan anses avvikande av övriga medlemmar. Gruppen som sådan genomgår en alieneringsprocess, där de enligt Angelöw och Jonsson (2000) förlorar kontakten med verkligheten och tillsammans får de varandra att fatta dåliga beslut 32. Riskförskjutning är ett fenomen som kan koppla samman grupptänkandet och kriminalitet, då handlingar som genomförs av kriminella grupper sker i enighet som grupp. De tar tillsammans större risker, där de själva inte kan stå som individuellt ansvariga för felaktiga beslut Angelöw & Jonsson. (2000) s Angelöw & Jonsson. (2000) s Angelöw & Jonsson. (2000) s Angelöw & Jonsson. (2000) s Angelöw & Jonsson. (2000) s

18 4.3 Avvikande Avvikande som begrepp är en social konstruktion, där omgivningen bestämmer vad som ska anses som avvikande handlingar eller beteenden 34. Avvikande är det som strider mot samhällets normer. Genom att avvika från normen har individen svikit det förtroende andra hade på den enskilde. Som samhällsmedborgare lever man efter de regler (normer) som finns i samhället, i hopp om att även andra följer dem 35. Cohen (1973) talar om avvikare i organisationer, men hans resonemang kan appliceras på samhället i stort. Knutsson (1977) bryter ner diskussionen om vad som kan ses som avvikande, där diskussionen resulterar i att reaktioner från omgivningen är det som avgör om ett beteende är avvikande eller inte, där negativa reaktioner blir det primära i detta avseende 36. Generellt är kriminalitet och avvikare historiskt konstant, det har alltid förekommit. Det som genom tiderna har förändrats är synen på vad som räknas som avvikande 37. Edwin Sutherlands resonemang om kriminalitet tolkas av Angelöw & Jonsson (2000) där Sutherland menar att kriminalitet kan vara ett resultat av gruppnormer, vilket kan förklaras på så sätt att individer som växer upp med en positiv syn på kriminalitet, har en större tendens att själva bli kriminella 38 Även Howard Kaplan tolkas av Angelöw & Jonsson (2000) där Kaplans syn på avvikande står i relation till individens jag. Kaplan anser att vi alla stävar efter att bygga upp en positiv attityd till det egna jaget och menar att en avvikande individ istället fått en negativ attityd till sitt jag. Detta kan ha uppstått genom individens uppfostran 39 eller genom den stämpel som omgivningen gett individen som gjort att denne själv börjat se sig som kriminell. Individen har fått en negativ självbild 40, vilket individen bekräftar genom sina avvikande handlingar 41. Avvikare måste straffas för att kunna förlåtas, men avvikelsen är redan skedd och lämnar efter sig en påminnelse om detta i form av minskad tillit gentemot den avvikande 42. Trots att det moderniserade samhället fört med sig individualisering och därmed alienation mellan samhällsmedborgarna, kan en avvikare förena de övriga i samhället. Detta genom att de 34 Angelöw & Jonsson. (2000) s Cohen, A K. (1973) s Knutsson, J. (1977) s Angelöw & Jonsson. (2000) s Angelöw & Jonsson. (2000) s Angelöw & Jonsson. (2000) s Giddens. (2003) s Angelöw & Jonsson. (2000) s Cohen, A K. (1973) s

19 tillsammans går ihop i gemensam aggression gentemot avvikare som hotar de resterande medborgarnas trygghet Återfall Återfall innebär att en kriminell lämnat den kriminella livsstilen, för att sedan återuppta det brottsliga beteendet. För att hålla sig borta från den brottsliga verksamheten måste den tidigare kriminella dagligen kontrollera sina kriminella tankar 44. Återfall har visat sig vanligt förekommande i samband med att den kriminella ska ingå en ny fas i livet, detta fast han inte riktigt lärt sig kontrollera tankarna och utan att ha visat sig klara av en sådan förändring 45. Brottsförebyggande rådets definition på återfall avser personer som åter blivit lagförda någon gång efter ingångslagföring, vilket betyder första lagföringen som brottsförebyggande rådets undersökning bygger på 46. Nationalencyklopedin ger i princip samma bild av återfall som sådan, då det handlar om personer som begått brott tidigare och sedan begår nya. De menar vidare att återfallsundersökningarna blir bristfälliga då alla kriminella inte blir upptäcka. Statistiken bygger därför endast på dem som blivit kända vid begångna brott och som på nytt blir verksam i kriminalitet Cohen, A K. (1973) s Bergström, G. (1997) s Bergström, G. (1997) s ( ) s. 1 Brottsförebyggande rådet. Publikationer, kort om återfall 47 ( )sökord; återfall 18

20 5 Organisationer för ett hederligare samhälle Kapitlet behandlar de tre för studien aktuella verksamheterna som arbetar för ett hederligare samhälle. Dessa verksamheter är kriminalvården, KRIS och Credo vilkas ambitioner kan sammanfattas med att de med sina metoder, program och handledning vill hjälpa kriminella och forna kriminella att hålla sig på rätt väg för att slippa återfalla i kriminalitet eller missbruk. Den rätta vägen är i detta sammanhang den väg individen väljer att gå utanför missbruk och kriminellt handlande. 5.1 Kriminalvården De delar som ingår i kriminalvårdens återanpassningsarbete är utbildning, arbete och behandling, som alla ska fungera för att ge den intagna större möjligheter att efter frigivningen kunna leva ett hederligt liv. Utbildningen som ges på samtliga anstalter motsvarar vuxenutbildning på både grund och gymnasienivå, samt svenska för invandrare. Vissa anstalter kan även erbjuda högskolestudier och yrkesutbildningar, det senare ges i sådana fall i samråd med arbetsförmedlingen. Kriminalvårdens mål är att genom dessa tre steg under vistelsen, kunna ge de intagna ny kunskap, nya färdigheter och förändra de intagnas tankemönster 48. Arbete på anstalten går under namnet KrimProd där de intagna på de flesta anstalter får möjlighet att syssla med bland annat; montering, snickeri, städ och tvätt. Kriminalvården arbetar efter en rad olika behandlingsprogram som bland annat; ART, BSF, och Brotts-Brytet 49. ART- Aggression Replacement Training riktar sig främst till klienter som begått våldsbrott och baseras på kognitivt beteendeterapeutiska metoder där motivationssamtal är framträdande. Inom kriminalvården arbetar man efter MI som står för motivationssamtal. I programmet utgår man från att våldsbeteendet är något inlärt, vilket betyder att det även kan förändras. För att träna in förändringarna i beteendet används rollspel och klienterna får även hemuppgifter att öva på mellan träffarna. I och med programdeltagandet träffas deltagarna tre gånger i veckan under en tio veckors period. ART består i huvudsak av tre komponenter: moraliskt resonerande, ilskekontroll träning och interpersonell färdighetsträning ( ) sökord; utbildning 49 ( ) sökord; utbildning 50 Kriminalvården behandlingsprogram ART 19

21 BSF- Beteende Samtal Förändring går ut på att förändra sitt sätt att tänka och agera utifrån MI. Klienten intervjuas utifrån ett semistrukturerat körschema för att både rådgivaren ska kunna öka sina färdigheter i metoden, samt för att klienten ska kunna öka sin beredskap för förändring. Tanken med MI som ligger till grund för BSF är att fokusera på viljan till att förändra sitt tankemönster utifrån vad klienten själv uttrycker. Med MI utgår man från att klientens egna ord påverkar individen mer än ord från någon annan. Rådgivaren ska tillsammans med klienten skapa en bild av önskad förändring med utgångspunkt från dagsläget 51. Brotts- Brytet har liksom kriminalvården i stort målet att de kriminella ska kunna återgå till ett normalt liv efter frigivningen, där de förväntas återuppta en god kontakt med sina anhöriga. Programmet är byggt på inlärningsteorier och kognitiv teoribildning och riktar sig till alla kriminella oavsett begånget brott. Individen står i fokus, vilket gör att brottet här inte får någon betydelse 52. Inför starten av programmet intervjuas klienterna för att bedöma deras motivation och lämplighet för deltagandet i gruppen 53. Programmet består av övningar som är baserade på teoretiskt framtagna färdighetsträningar, där görs kopplingar mellan stimulus beteende konsekvens och de lär sig känna igen sambandet mellan tanke känsla kroppsreaktion och handling 54. Sessionerna sker mestadels i grupp och deltagarna träffas 25 gånger, utöver detta träffas klienterna och gruppledarna enskilt tre gånger. Under sessionerna ställs klienterna inför brottet och vilka konsekvenser detta fått, samt vilket förhållningssätt de istället bör ha till detta och alternativa lösningar KRIS Kris står för Kriminellas revansch i samhället och fungerar som en kamratförering för klienter som friges från anstalt. De startade sitt arbete 1997 med endast 11 medlemmar, som nu hunnit växa till ca 5400 medlemmar och de vill bli fler. Medlemmarna består av tidigare kriminella eller drogmissbrukare som vill ta sig ifrån den kriminella livsstilen och få ett nytt hederligt liv i samhället. Tanken är att hjälpa de frigivna att inte falla tillbaks i brottslighet eller annat missbruk och föreningen erbjuder ett nytt, hederligt socialt nätverk. KRIS fyra grundprinciper 51 Kriminalvården behandlingsprogram Beteende Samtal Förändring - BSF 52 ( ) sökord; Brotts- Brytet 53 Kriminalvården behandlingsprogram Brotts- Brytet 54 ( ) sökord; brotts- brytet 55 Kriminalvården behandlingsprogram Brotts- Brytet 20

22 är: hederlighet, drogfrihet, kamratskap och solidaritet 56. KRIS främsta uppgift är att sprida sitt budskap om att de tillsammans med den frigivne kan stötta varandra och andra samt att hålla dem borta från den kriminella livsstilen. Vilket de gör genom att besöka anstalter och häkten samt genom tidningen: Vägen ut. Direkt efter frigivningen kan den frigivna erbjudas en så kallad frizon 57, där denne kan hålla till för att slippa driva runt i början av sitt nya liv. Vid sidan av den verksamhet som bedrivs för vuxna kriminella har KRIS även startat ett konsekvensbeskrivningsprogram för ungdomar, vilket gör dem synliga även på socialförvaltningen och frivården 58. KRIS arbetar aktivt med att föreläsa om vad föreningen både gör och vad den står för på anstalter, häkten och skolor. Att kris föreläser på skolor är för att ge eleverna en bild av vad kriminalitet och drogmissbruk har för konsekvenser, detta för att förebygga att de en dag ska hamna i samma situation som många av KRIS medlemmar varit i 59. KRIS presenterar fyra olika faser som aktualiseras vid kontakten med föreningen, för att sedan bli medlem och vidare arbeta sig uppåt inom KRIS för att få sin revansch i samhället. Som medlem får den frigivne tillgång till en egen madder eller fadder som 24 timmar om dygnet ska finnas till förfogade när det gäller stöd och även hjälpa den frigivna att ta de kontakter som kan behövas med olika myndigheter. KRIS bygger återigen på kamratskapen som byggs upp när individen väljer att bli medlem. Ett närmare steg till en god samhällsmedborgare blir individen efter tre års oavbrutet medlemskap i föreningen, då individen kan bli förtroendevald som innebär att man i KRIS namn ges möjligheten att bli en av dem som föreläser på redan nämnda instanser. Att vara förtroendevald kräver större ansvar och man kan i och med detta även bli berättigad till aktivitetsbidrag från arbetsförmedlingen 60. De flesta som går med i KRIS blir på ett eller annat sätt en del av styrelsen, vilket de kan bli efter två års medlemskap i föreningen. 5.3 Credo Credo är en ickevinstdrivande allmännyttig stiftelse som på uppdrag av socialdepartementet och socialstyrelsen startade Uppdraget startades på grund av att socialstyrelsen fått kritik angående att placerade vuxna behandlades illa inom sina familjehem. Credos uppgift 56 ( ) Kriminellas revansch i samhället (KRIS viktigaste uppgift) 57 ( ) Kriminellas revansch i samhället (KRIS viktigaste uppgift) 58 ( ) Kriminellas revansch i samhället (KRIS koncept) 59 ( ) Kriminellas revansch i samhället (KRIS koncept) 60 ( ) Kriminellas revansch i samhället (KRIS koncept) 21

23 blev att värna om de placerade och göra noggranna uppföljningar efter placering 61. Arbetet på Credo grundar sig på tanken om att alla kan förändras, men det innebär mycket vilja från den placerade själv. De riktar sig mot barn, ungdomar och vuxna och de arbetar efter ett flertal lagstiftningar som bland andra SoL (socialtjänstlagen), LVM (lagen om vård av missbrukare) och LVU (lagen om vård av unga) 62. Alla som arbetar inom stiftelsen har ett lösningsfokuserat förhållningssätt som bidrar till klientens delaktighet och inflytande över sin familjevårdsplacering. Arbetet kräver planering för varje enskild individ för att möta klientens behov och sedan jobba för att uppnå de uppställda målen. Tillsammans med familjehemmen utgör de ett team som arbetar miljöterapeutiskt, vilket innebär att klienterna lär sig möta vardagen och lär sig det som utgör basen i ett väl fungerande liv. Tanken inom Credo är att fokusera på det friska och jobba vidare med det. I dag är det sex medarbetare som arbetar som familjevårdskonsulenter på Credo, vilket innebär arbetsuppgifter som att utreda familjehem, intervjua klienter och sedan placera dem utefter matchning med familjerna. Placeringen kan ske på uppdrag av socialtjänsten eller kriminalvården, som är ett led i deras utslussingsarbete. De familjer som tagit emot klienter får sedan handledning av konsulenterna och de har ständig kontakt via telefon och får även besök en gång i månaden 63. Placeringen i familjevård innebär en successiv anpassning till samhället 64 då de får träning i att ta hand om boende, de lär sig social kompetens och de kan även där få möjlighet till arbetsträning 65. Ofta innebär arbetet att hjälpa till med sysslor som kan finnas på de gårdar som många gånger utgör ett familjehem 66. När det är dags att avsluta familjevården är väldigt olika beroende på uppdragsgivare, klientens problematik och Credo själva, som rekommenderar att en så kallad utslussning sker successivt även den. Med detta menas att klienten bör erbjudas att komma och gå som han själv vill i slutet och därmed växla mellan eget boende och boende i familjehemmet. Att detta rekommenderas beror på att klienten ska kunna känna trygghet och finna stöd då klienten står inför ett eget liv som ska präglas av eget ansvar Informant från Credo 62 ( ) 63 Informant från Credo 64 ( ) 65 ( ) 66 Informant från Credo 67 ( ) 22

24 5.4 Återfallsförebyggande program Bergström (1997) lyfter fram och tolkar Terence T. Gorski som tagit fram ett program för bland annat kriminella, där programdeltagarna gått igenom behandling men sedan fallit tillbaks i gamla mönster. Programmet går ut på att lära sig identifiera de egna varningssignalerna och hur de vidare ska hantera dessa. Det tar cirka tre månader för klienterna att genomgå detta program, men tiden varierar även beroende på hur starka individens kriminella tankemönster är 68. Programmet kan sammanfattas på så vis att individen får varningssignaler som ska genomgå en process i både tanke och handling, där klienten med tiden lär sig leva på ett hederlig vis och där klienten tar till sig nya tankemönster. Klienten ska tillslut lära sig att brottslighet är fel på många olika plan och lära sig tänka självständigt och med en vardaglig samhällelig moral 69. Programmet kan enligt Bergström (1997) fungera förebyggande, för att förhindra återfall så långt det är möjligt 70. Programmet kan liknas vid de program som Kriminalvården arbetar med där de intagna ska lära in nya färdigheter för att se på sitt kriminella handlade ur andra ögon. 68 Bergström, G. (1997) s Bergström, G. (1997) s Bergström, G. (1997) s

25 6 Resultat Presentation av informanterna Arbetsgivarna har intervjuats i en kommun i Norrbotten där en andel arbetstillfällen för tidigare kriminella finns att tillgå. Intervjun med kriminalvården och en av individerna med ett kriminellt förflutet ägde även den rum i Norrbotten. Övriga intervjuer har genomförts i södra Sverige eftersom verksamheterna finns lokaliserade där samt där personliga kontakter funnits till individerna med ett kriminellt förflutet. Nedan följer en kort beskrivning av varje intervjuperson. Arbetsgivare En av arbetsgivarrepresentanterna är Marika 34år som arbetar vid LKAB sedan ett och ett halvt år tillbaka. Marika har tidigare varit verksam inom socialförvaltningen i en kommun i Norrbotten. Jag träffade Marika på hennes arbetsplats som är noga övervakad och kräver passerkort från centralvakten närmare en kilometer från Marikas kontor. Den andra arbetsgivarrepresentanten är Lena 43år på socialförvaltningen i en kommun i Norrbotten. Intervjun men Lena genomfördes i hennes arbetsrum. Den tredje arbetsgivarrepresentanten är Peter 51år som arbetar på ett bilföretag i en kommun i Norrbotten. Peter har varit verksam i företaget sedan Intervjun med Peter har genomförts i hans arbetsrum. Organisationer för ett hederligt samhälle Stefan 34år jobbar som kriminalvårdare på kriminalvårdens ungdomsanstalt i Luleå, Sveriges enda anstalt för endast ungdomar. Anstalten ligger beläget i ett skogsbryn och är av säkerthetsklass E. Väl inne på anstalten ägde intervjun rum i ett av besöksrummen som annars är till för anhöriga som besöker de intagna. Tobias 47år har varit verksam inom KRIS som är en kamratförening för frigivna i fyra år. Föreningen verkar för att hjälpa den frigivne att återgå till ett drogfritt och hederligt liv i samhället. Intervjun ägde rum i en av KRIS lokaler i södra Sverige. 24

26 Sara 27år arbetar med familjevårdsplaceringar på en ickevinstdrivande allmännyttig stiftelse vid namn Credo. På Credo tar de emot uppdrag av bland annat kriminalvården. Jag mötte Sara i hennes bostad i södra Sverige. Individer med ett kriminell förflutet Oskar 31år är tvåbarnsfar och bor en bit utanför Stockholm. Idag lever Oscar ett liv utanför kriminaliteten då det tillhör hans förflutna och ungdomsåren. Han beskriver att livet förr präglades av vänner, något som i dag har bytts ut mot ett stilla familjeliv. Den andra informanten är Simon 28år som även han har lämnat kriminaliteten bakom sig för att istället finna sig i livet som en Svensson. Simon träffade jag i hans hem som han delar med sambo och tre katter i den norra delen av Sverige. Robert är 22år och hann knappt börja sin kriminella bana innan den var över. Efter att ha avtjänat samhällstjänst har även han hållit sig borta från de bråk som låg till grund för hans kriminella förflutna. Enligt Robert själv är det något han vuxit ifrån då det som hände bara hände på grund av att han var ung och dum. Början till ett kriminellt liv Under denna rubrik kommer bakgrunden till intervjupersonerna med ett kriminellt förflutet presenteras för att få en förståelse för vilka dessa individer är och möjligtvis ge en förklaring till hur de hamnat i en kriminell bana från början. En gemensam nämnare för de tre informanterna med ett kriminellt förflutet är att ingen av dem haft en problemfri uppväxt då den präglats av alkohol, grupptryck och kriminalitet. Ja min pappa han har han var alkoholist sen jag var lite och jag har inte träffat alla mina syskon förrän nu när min pappa gick bort för lite över ett år sen ( ) vad ska man säga jag har väl fått kämpa lite mer än andra fått göra tagit hand om familjen och morsan och syskonen. Robert 22år Individ med ett kriminellt förflutet 25

27 nä men det började ju med att man skulle vara lite tuff och hänga med gänget, små bus. Som alla barn gör ungefär förutom att det inte stannade där. Ja mycket av allting handlade om kompisar. Oscar 31år Individ med ett kriminellt förflutet Det var allt annat än en smidig uppväxt, jag har aldrig träffat min riktiga pappa och fick istället leva med en styvfar som inte alltid skötte sitt uppfostrande på bästa sätt. Då och då fick jag straff som att inte få titta på tv på flera månader eller sitta på rummet i flera dagar var väldigt vanligt jga fick dock aldrig stryk fysiskt, men den här typen av uppväxt gör att man automatiskt börjar söka ny familj och den brukar man hitta ute på gårdarna bland barn och ungdomar som lever ungefär exakt som man själv gör. Simon 28år Individ med ett kriminellt förflutet Intervjupersonernas bakgrund som presenterats visar vad som lett dem till kriminaliteten från första början. Robert berättar om sin pappa som levt som alkoholist, vilket har påverkat Robert på så vis att han varit den som fått ta det största ansvaret för resten av familjen. Oscar och Simon har sökt sig till kompisarna som blivit den sekundära familjen i deras fall. Tillsammans med kompisarna har vanligt bus lett till allt fler och tyngre handlingar som klassats som kriminella av dem själva och av samhället. Förebyggande arbete mot återfall Varje organisation arbetar förebyggande mot återfall, men på olika sätt för att komma en bit på vägen med att göra samhället till en trygg samvaro för oss alla. Kriminalvårdens uppgift är att verkställa straff men även att arbeta med förändring av de intagnas sätt att tänka och agera. En viktig del i kriminalvårdens arbete på anstalt är att återanpassa de intagna till samhället och arbeta för att anpassa individen till ett normalt, icke kriminellt liv efter avtjänat straff. ASI utredningen på anstalten utgör grunden för allt arbete kring den intagne. Utredningen ligger inte bara till grund för behandlingen eller val av program som ska genomföras under tiden på anstalten, utan den utgör även underlaget för eventuell familjevårdsplacering som kan vara ett led i utslussningsprocessen. ( ) ASI utredning görs på alla nya killar som kommer där man gör en grund till VRTn verksamhetsplanen som man bygger upp, då frågar man vilka problem eller områden kanske 26