Fördjupning av Översiktsplan Borensberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fördjupning av Översiktsplan Borensberg"

Transkript

1 Fördjupning av Översiktsplan Borensberg Miljökonsekvensbeskrivning Utställningshandling Johan Rodéhn P:\8098 FÖP Borensberg\13 Structor Nyköping AB, Brunnsgatan 29 C, Nyköping, Org.nr Tel:

2 Sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) avser Utställningshandling för fördjupning av översiktsplan Borensberg 2012, Motala kommun. Enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en översiktsplan upprättas som kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömda konsekvenser av presenterade förslag presenteras i MKB. Planen har som helhet goda förutsättningar att stärka Borensberg som boendeort och besöksort genom att platser knyts ihop och förtydligas. Bedömningen är att stadsbilden härigenom stärks. Genom att prioritera förtätning vid nybyggnation kan andra områden sparas från exploatering, vilket även innebär att befintlig teknisk infrastruktur kan användas. Vid förtätning riskerar man dock att bygga igen viktiga grönområden och rekreationsytor. Stora miljövärden finns inom planområdet inte minst synligt genom utpekade riksintressen för friluftsliv och kulturmiljö. Flera initiativ i planen kan stärka förutsättningarna för upplevelsen av orten och friluftslivet t.ex. genom att platser tillgängliggörs och att anläggningar tillkommer som stödjer rekreation (torg, småbåtshamn, etc.) Samtidigt förändrar tillkommande bostadsområden dagens landskap längs kanalmiljön. Den konsekvensen bedöms som måttlig i förhållande till möjligheterna att med detta tydligare definiera skillnaden mellan stad och land, möjligheten att anpassa gestaltning till kanalmiljön samt möjligheten att i samband med detta öka tillgängligheten längs kanalstråket. Att spara den gröna jordbrukskilen söder om kanalen bedöms som positivt eftersom dagens landskap längs kanalen då kan sparas i större omfattning, men samtidigt skapas inte en lika sammanhållen bebyggelse för orten. En god gestaltning krävs i kommande planeringssteg för att säkra önskemålet om att exploatering ska stärka Borensbergs karaktär och kulturmiljö. Sammantaget bedöms inte föreslagen plan utgöra påtaglig skada på riksintressena och konsekvensen bedöms som måttlig. I flera delar kan planens genomförande stärka värdena för friluftslivet och det finns goda förutsättningar att anpassa bebyggelsen till kanalmiljöerna och även stärka sambanden mellan stad och land. Flera planerade områden berör områden som idag utgörs av strandskydd. Friluftslivsvärdet för strandskyddet kan i flera delar stärkas i den mån som områden utvecklas med god tillgänglighet för allmänheten och passager med kontinuitet. Naturmiljövärdet för strandskyddet skyddas genom att områden närmast vattendragen lämnas oexploaterade i enlighet med fria passagemöjligheter. Föreslagna områden kompletterar befintlig bebyggelse och kommer att knyta ihop olika områden. I Borensbergs närområde finns en god tillgång till oexploaterade stränder. Föreslagna områden bedöms som acceptabla utifrån ett strandskyddsperspektiv, men bygger på att områden utformas med god tillgänglighet. En större miljöpåverkande anläggning föreslås i planen - att dagens båtplatser på norra sidan om Motala ström utökas och blir en småbåtshamn. En samlad välordnad anläggning för att möta behovet av båtplatser är positivt eftersom det begränsar behovet av båtplatser i andra lägen samt att miljöeffekter kan kontrolleras. Etableringen innebär dock arbeten i vatten, t.ex. muddring, vilket kräver tillstånd för vattenverksamhet. Satsningar för ökad båttrafik medför direkta effekter (muddring) och indirekta effekter (ökad båttrafik och belastning på vattenmiljöer). Precis som i andra orter så sker mänsklig påverkan på närliggande vattenmiljöer. Det är angeläget med kommunala initiativ för att förbättra vattenmiljöer vilket kan handla om allt från att öka anslutna enheter till kommunalt avlopp till en utvecklad dagvattenhantering och miljömässigt båtliv. 2

3 Planen som sådan kan inte sägas orsaka att miljökvalitetsnormer för vatten inte kan klaras även om det finns initiativ som kan påverka vattenmiljöer. Planen prioriterar framförallt att ortens industriverksamheter expanderar i norr, vilket är positivt på grund av att risk för störning vid bostäder är mindre där än i söder. Generellt bör gällande skyddsavstånd följas för verksamheter invid t.ex. vägar och hästverksamheter för att begränsa störningar. En expansion av orten i sydostlig riktning kan få negativa effekter på naturmiljö genom förlust av eller påverkan på ekmiljöer, men även förlust av produktiv jordbruksmark. Inom de områden där det har identifierats en risk för betydande miljöpåverkan har förslag till skadeförebyggande åtgärder föreslagits och alternativ har vägts mot varandra. Förslag har även getts för hur positiva effekter kan förstärkas. Sammantaget bedöms planförslaget i huvudsak vara i enlighet med miljömålen, vilket kan bli ännu tydligare om strategiska prioriteringar görs bland de alternativa utvecklingsvägar som diskuteras i planen. 3

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE PROCESSEN MILJÖBEDÖMNING MEDVERKANDE AVGRÄNSNING GEOGRAFISK AVGRÄNSNING SAKLIG AVGRÄNSNING TIDSMÄSSIG AVGRÄNSNING ALTERNATIVREDOVISNING NOLLALTERNATIVET PLANFÖRSLAGET ÖVRIGA ALTERNATIV MILJÖKVALITETSNORMER OMRÅDESBESKRIVNING TIDIGARE PLANERING RIKSINTRESSEN OCH NATURA STRANDSKYDD OCH FRILUFTSLIV MILJÖ OCH RISKFAKTORER VATTENFÖRHÅLLANDEN NATUR- OCH KULTURMILJÖ JORDBRUKSMARK EFFEKTER OCH KONSEKVENSER HÄLSORISKER AV FÖRORENINGAR OCH RADON NATURMILJÖ, STRANDSKYDD OCH FRILUFTSLIV KULTURMILJÖ OCH STADSBILD HUSHÅLLNING MED JORDBRUKSMARK KLIMAT OCH SÅRBARHET LOKALA STÖRNINGAR VATTENVERKSAMHETER OCH VATTENFÖRVALTNING MILJÖMÅL GIFTFRI MILJÖ LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG/LEVANDE SKOGAR ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP GOD BEBYGGD MILJÖ ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV UPPFÖLJNING REFERENSER

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte I den kommunomfattande Översiktsplanen från 2006 (ÖP 06) beskrivs Borensberg som en tillväxtort med utvecklingspotential. Genom sitt sjönära läge och Göta kanals attraktionskraft i kombination med goda pendlingsavstånd från både Motala och Linköping finns förutsättningar för en fortsatt och ökad tillväxt framöver. Viktiga komponenter för framtiden är tillkommande av nya småhustomter och industrimark. För att specificera utvecklingsmöjligheterna för Borensberg tas en fördjupning av översiktsplan fram för orten. Enligt Plan- och bygglagen och Miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en översiktsplan upprättas som kan antas få betydande miljöpåverkan. Kommunen har gjort bedömningen att fördjupningen av översiktsplanen för Borensberg och dess konsekvenser kan antas medföra betydande miljöpåverkan, varför en miljöbedömning ska genomföras. Enligt Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska genomförandet av översiktsplaner nästan undantagslöst antas medföra betydande miljöpåverkan p.g.a. sin geografiska utbredning, och planerna ska därför miljöbedömas. Syftet med miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Huvudsyftet med miljöbedömning är enligt miljöbalken att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas. Inom ramen för miljöbedömningen ska en skriftlig redogörelse, miljökonsekvensbeskrivningen (MKB), upprättas. I MKB ska den betydande miljöpåverkan som planen kan antas medföra identifieras, beskrivas och bedömas. Bedömningarna av konsekvenser är relativa och utgår dels från objektets värde och dels från påverkans omfattning. En stor påverkan på ett objekt (t.ex. ett naturområde eller en recipient) av litet värde kan bedömas som liten konsekvens medan en mindre påverkan på ett objekt av stort värde kan bedömas som en måttlig konsekvens. En stor påverkan på ett värdefullt objekt blir en stor konsekvens. Konsekvensbedömningen baseras på skyddsvärden i omgivningen och påverkans omfattning. Storlek på konsekvenser kan i översiktlig planering ofta inte anges eftersom exakta lägen och utformningar i många fall inte är helt klarlagt i sådant skede, men kan vara avgörande för konsekvensers omfattning och karaktär. 1.2 Processen miljöbedömning Processen med miljöbedömning löper parallellt med planprocessen för den fördjupade översiktsplanen. I början av processen ska alltid ett samråd ske med berörd länsstyrelse avseende avgränsning och detaljeringsnivå. Planen ska också göras tillgänglig för övriga berörda myndigheter och allmänheten. Förslag till avgränsning och detaljeringsnivå togs fram i juli 2010 och samråd hölls med Länsstyrelsen kring detta. Ett särskilt planmöte hölls den 10 augusti 2010 där tidiga miljöbedömningar av planen lyftes fram i plangruppen och justeringar av planen diskuterades mötet har utgjort en del i strävan att integrera miljöaspekter i planen. Processen fortsätter med plansamråd, vars syfte är att förbättra underlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. De synpunkter som framförs sammanställs därefter i en samrådsredogö- 5

6 relse. Efter justering av planförslaget, till följd av inkomna synpunkter, genomförs en utställning av planförslaget. Efter utställningstiden sammanställs inkomna synpunkter. Om synpunkterna inte medför några väsentliga förändringar är det sannolikt att kommunfullmäktige antar planen. 1.3 Medverkande Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats av Structor Nyköping. Uppdragsledare för MKB:n har Johan Rodéhn varit. Mats Dorell har bistått i kapitlet om förorenad mark. Structor har även tagit fram underlag i form av kartläggning av förorenade områden samt bullerutredning för Rv. 34. Medverkande från Motala kommun har framförallt varit Anna Säfström och Leif Sjögren. Arbetet har skett i samverkan med Bengt Smideman, Smideman Arkitekter, som har tagit fram fördjupningen av översiktsplanen. 2 Avgränsning 2.1 Geografisk avgränsning Geografiskt omfattar konsekvensbeskrivningen primärt planområdet. I de fall åtgärder inom planområdet medför betydande påverkan på närliggande områden och värden ska även dessa ingå i bedömningen. Miljöaspekter som även berör områden utanför planområdet är t.ex. påverkan på berörda vattensystem och vattenförekomster. 2.2 Saklig avgränsning Enligt miljöbalken ska konsekvensbeskrivningen innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. Vid beskrivning av konsekvenserna för dessa miljöaspekter läggs tonvikten på de miljöaspekter som, vid samråd med länsstyrelsen, ansågs vara strategiskt viktiga att beakta, d.v.s. kulturmiljö, landskapsbild, naturmiljö, friluftsliv och rekreation, hälsa och säkerhet, boendemiljö och hushållning med jordbruksmark. 6

7 2.3 Tidsmässig avgränsning Bedömningar av miljöpåverkan har genomförts dels för exploateringstiden dels för driftsfasen, d.v.s. kontinuerlig påverkan när planen är genomförd till fullo. 3 Alternativredovisning 3.1 Nollalternativet Nollalternativet innebär att den fördjupade översiktplanen inte fullföljs och träder i kraft. Prövningar av nya etableringar kommer att ske med nuvarande översiktsplan och de riktlinjer som finns i denna som grund. I takt med att förutsättningar inom orten förändras och utbyggnad av områden utpekade i den kommunomfattande ÖP:n sker, blir de riktlinjer som finns i översiktsplanen allt mer föråldrade och inaktuella. Ett nollalternativ skulle innebära att man saknar en tydlig strategi för framtida utbyggnad och utveckling av orten. Utbyggnaden av bostäder riskerar att ske utan att viktiga övergripande frågor har diskuterats och utan att olika alternativ har konsekvensbedömts och vägts gentemot varandra. Utbyggnaden av nya verksamheter och industrier riskerar att försenas då det saknas ledig planlagd mark. 3.2 Planförslaget Planförslaget går ut på att genom översiktlig planering bereda områden, för i första hand kommande bostäder och industrimark, för att möta och ta till vara den tillväxt som bedöms kunna ske i Borensberg framöver. Planförslaget innebär att utvecklingspotentialen ses över för ett stort antal områden i och kring Borensberg. Planförslaget tar särskilt tillvara möjligheter för att förtäta och knyta ihop staden genom att möjliggöra bostäder i strategiska lägen. Grundprincipen är att bygga inifrån och ut, där det i vissa lägen finns undantag från den principen. Planförslaget innebär att vattenkontakten tas tillvara och förslag ges för att strömmen och kanalen ska bli mindre av barriärer och deras potential tas tillvara. En tydlig tanke med planförslaget är att skapa en stadsmässighet, genom att skapa tydliga kvarter, tydliga gaturum, torgrum, parkrum så att man upplever den offentliga miljön. Planförslaget ger alternativ för utveckling av industriområden, dels i norr och dels i söder. Planförslaget ger även möjlighet till strandnära exploatering, t.ex. landområdena intill Motala ström och Göta kanal, vilket kräver dispens från gällande strandskydd. Utökade möjligheter ges för båtplatser längs Motala ström i form av en välordnad småbåtshamn, vilket kräver muddring i Motala ström. 3.3 Övriga alternativ Enligt miljöbalken ska rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas. Inget alternativ som väsentligt avviker från det berörda planförslaget har formulerats inom ramen för översiktsplanearbetet med tillhörande samrådsprocess. Motivet till detta är att det inte har ansetts rimligt att behandla ett alternativ med betyd- 7

8 ligt större befolkningstillväxt än den som visas i planförslaget. En något mindre befolkningsökning än vad som beskrivits i MKB:n skulle endast ge en gradvis skillnad i konsekvensbeskrivningarna varför ett sådant scenario inte har beskrivits. Alternativ hanteras härav främst i form av alternativa lokaliseringar och utformningar av enskilda objekt för vilka för- och nackdelar diskuteras i planen. Dessa parallella alternativ beskrivs och bedöms inom den här miljöbedömningen. 4 Miljökvalitetsnormer De miljökvalitetsnormer (MKN) som finns i Sverige gäller vatten, luftföroreningar, buller samt särskilda områden för fisk- och musselvatten. Planområdet berör inte något av de områden för fisk- och musselvatten som anges i bilaga 1 till förordningen om miljökvalitetsnormer för särskilda fisk- och musselvatten. Enligt ÖP 06 bedöms MKN för luft inte överskridas i kommunen inom överskådlig framtid. Motala kommun berörs inte av MKN för buller. Planen berör MKN för vatten vilket hanteras i kap. 6.7 Vattenverksamheter och vattenförvaltning. 5 Områdesbeskrivning Borensberg är efter Motala den största tätorten i kommunen. Orten ligger strax intill sjön Boren och genomlöps av både Motala ström och Göta kanal. Längs vattendragen finns riksintressanta natur- och kulturmiljöer. Borensberg är en ort med lång industriell historia och där turismen efterhand har fått ökad betydelse. Huvuddelen av orten ligger norr om vattendragen. Bostadsbebyggelsen på orten utgörs till övervägande del av friliggande villor huvudsakligen lokaliserade i den norra delen. Norr om Borensberg vidtar större utbredda skogsområden. Området söder om vattendragen utgörs till stora delar av jordbruksmark som innehåller både åkermark och betesmark, ofta med stora naturvärden. I dagsläget finns industriområden både i norr och i söder. I norr finns t.ex. en avfallsanläggning, ett värmeverk och en träindustri och i söder finns en stor plastindustri och en betongindustri. Genom sitt sjönära läge utmed kanalstråket har Borensberg fina boendemiljöer och ett strategiskt läge med pendlingsavstånd till Motala och Linköping. Orten har ett relativt stort serviceutbud och även ett lokalt näringsliv. 5.1 Tidigare planering I gällande ÖP (2006) anges att Borensberg är en tätort som växer och som har förutsättningar att fortsätta växa de kommande åren. Borensberg uppfattas av många som ett intressant boendealternativ på bekvämt resavstånd från Motala och Linköping. Borensberg är väl försörjt med busstrafik med relativt hög turtäthet mellan Motala och Linköping. ÖP anger att samhällsplaneringen ska ges en sådan inriktning som gynnar kollektivtrafik, framförallt vid lokalisering av ny bebyggelse, samt stimulera utbyggnad av cykelvägar inom tätorterna. ÖP anger att det för Borensberg bör finnas planberedskap för i genomsnitt tio nya villatomter och fem nya lägenheter 8

9 om året. Inriktningen i ÖP är att i det korta perspektivet ska tillväxt främst ske i söder och öster för en balanserad tillväxt av orten. Motala kommun har tagit fram en klimat- och energiplan för Planen anger att Motala kommun genom stor miljöhänsyn i sina beslut och sin verksamhet ska sträva efter ett hållbart samhälle. Verksamheten ska styras i en riktning som bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen med ett särskilt fokus på en begränsad klimatpåverkan. Utsläppen av växthusgaser i Motala kommun, uttryckt som koldioxidekvivalenter, ska år 2020 vara lägre än 2 ton per invånare. Som delmål ska utsläppen år 2012 vara lägre än 2,7 ton per invånare. Klimat- och energiplanen anger fysisk planering som ett viktigt forum för resultat i klimatarbetet, liksom hållbara transporter. 5.2 Riksintressen och Natura 2000 Miljöbalken anger att områden som är av nationell betydelse för vissa samhällsintressen kan klassas som riksintresse. Det innebär i sin tur att områdets värden är så stora att de ska ges företräde vid beslut som rör användning av mark och vatten i området. Flera riksintressanta värden finns i och i anslutning till Borensberg. Åtgärder som påtagligt kan komma att skada ett riksintresse får inte komma till stånd. Från Boren och österut förbi Borensberg utgör Motala ström, Göta kanal samt omgivande landskap riksintresse för kulturmiljö. Göta kanal är en kommunikationsmiljö med landets främsta kanalmiljö anlagd mellan åren Kanalen är av stor teknikhistorisk betydelse. I Borensberg ligger Kanalinspektorsbostaden, slussvaktarbostället, Göta hotell, Gästgivaregården, Västanå herrgård och stenvalvbron från år Byggnader, broar och andra anläggningar ingår i kanalmiljön. Intresset utgörs av kanalmiljön genom Motala kommun med omgivande landskap och bebyggelse. Göta kanal är i sin helhet av riksintresse. Boren och Göta kanal med omgivande landskap utgör riksintresse för friluftsliv. Friluftsliv längs Göta kanal idkas både av båtresenärer och av personer som rör sig längs kanalen till fots eller med cykel. Riksintresset Göta kanal har ett värde för båtsport och kulturstudier. Den slingrar sig genom ett omväxlande kulturlandskap på sin väg mellan Vättern och Östersjön. Människors upplevelse av kanalmiljön är central för riksintressets värde. Vålberga mosse är av riksintresse för naturvård, ingår i Natura 2000 och är naturreservat. Området betecknas inom Natura 2000 som skogbevuxen myr. Göta kanal öster om väg 34 utgör ytterligare ett Natura 2000 område. Rv 34 utgör riksintresse för kommunikationer men planen bedöms inte behöva försvåra utnyttjandet av anläggningen. Skulle kortare skyddsavstånd mellan bostäder och Rv 34 väljas än vad planen anger behöver nya bedömningar göras samt att det skulle vara en viktig fråga om utredningsområde vid Rv 34 utreds närmare. Vid genomförande av planen bör dialog om utformningar vid Rv 34 ske mellan kommunen och Trafikverket. Vid detaljplaneläggning av bostäder nära Rv 34 kan åtgärder behövas för att klara bullerkrav på bostäder. 9

10 Figur 1. Riksintressen, Ljungs vattenskyddsområde och bulleravgränsning från skjutfält vid Kvarn. 5.3 Strandskydd och friluftsliv Strandskyddet syftar till att skydda strandzonen både för naturvården och för friluftslivet. Det generella strandskyddet omfattar land och vattenområden 100 meter från strandlinjen vid normalt vattenstånd. Strandskyddet är utökat till 150 meter för Boren och Göta kanal. Miljöbalken anger vilka åtgärder som inte får vidtas inom strandskyddade områden samt vilket förutsättningar som gäller för dispens och upphävande. Motala har 2006 tagit fram en Kommunal skyddsstrategi för områden av intresse för friluftsliv, rekreation och naturvård. Syftet med projektet är att bevara skog med höga värden för natur och friluftsliv som en resurs för ett attraktivt boende och en rik fritid. Skyddsstrategin kommer att ge vägledning i det fortsatta skyddsarbetet för de kommunalt ägda skogarna. Skogsnaturmarkens värde för friluftsliv, rekreation och naturvård ska sammanvägas. Strategin ska även syfta till att föreslå lämpliga skyddsformer för olika områden och peka på hur de olika områdena kan tillgängliggöras för friluftsliv och rekreation samt ge ett underlag för framtida skötsel av enskilda skogsområden. Ett inriktningsmål är att parker och tätortsnära grönområden ska upplevas som välskötta, trygga och attraktiva. Områden med höga naturvärden på kommunal mark ska värnas, vårdas och visas så att den biologiska mångfalden och kulturmiljövärden 10

11 bevaras och utvecklas samt gynnar rekreation och friluftsliv. Av strategin framgår att Dansätter samt Bergvalla/Hälla har särskilt högt värde för friluftslivet. Dansätter nyttjas flitigt av det rörliga friluftslivet. Skolan i området, Dansäterskolan, nyttjar naturmarken för sin utomhuspedagogiska verksamhet. Bergvalla/Hälla är ett välbesökt friluftsområde och det genomkorsas av många stigar. I området finns även ett elljusspår och Bergvallaskolan har sin skolskog i området. Kommunens mark i Bergvalla/Hälla ingår i ett större skogsområde med gott om stigar och motionsspår. Här har bl.a. en vilsestig och ett vindskydd uppförts. Skogsområdenas naturvärden utgår från kommunalt naturvårdsprogram. Figur 2. Kommunal skogsmark i och i anslutning till Borensberg Klimat och sårbarhet 5.4 Miljö och riskfaktorer Ett klimat i förändring ställer särskilda krav på fysisk planering. Den globala medeltemperaturen beräknas öka med mellan ca 1,5 och uppemot 7 C fram till För Nordöstra Götalands del ökar årsmedeltemperaturen enligt beräkningar med mellan 4 5 C till Temperaturhöjningen beräknas bli som störst under vintern. Nederbörden över Sverige förväntas under det närmaste seklet öka med %. För nordöstra Götaland beräknas ökningen till 10 %. I ännu högre grad än för temperaturen gäller att variationerna är stora mellan olika år och olika decen- 11

12 nier 1. Nederbördsökningen beräknas bli som störst under vintern. Under kommande sekel förändas både frekvensen och omfattningen av extrema väderhändelser. Ökad nederbörd och mer intensiva regn ökar risken för översvämningar, erosion, skred och ras längs sjöstränder och vattendrag. Periodvis uppträder ökad markfuktighet och förhöjda grundvattennivåer vilket kan leda till såväl skador på befintliga byggnader och anläggningar som till problem vid nybyggnation. Risken för översvämning av sjöar och vattendrag beräknas bli störst i sydvästra Sverige och betydligt mindre förändring är att vänta i nordöstra Götaland. De största förändringarna för översvämning i Borensberg till följd av ett förändrat klimat hör därför främst samman med ökad risk för plötsliga skyfall 2. Oavsett klimatförändring sker återkommande översvämning. En översiktlig översvämningskartering har tagits fram för Motala ström Karteringen ger underlag för vilka områden som skulle kunna ligga under vatten vid ett 100-årsflöde. Beräknat 100-årsflöde har gjorts utifrån historiska flöden och tar inte hänsyn till kommande klimatförändringar. Karteringen ger dock information om särskilt utsatta områden. Figur 3. Översvämningsrisk i form av beräknat 100-årsflöde 3 1 SMHI, SMHI, Räddningsverket,

13 5.4.2 Föroreningar i mark Befintliga och tidigare verksamheter kan ha gett upphov till att vissa områden och tomter förorenats. Risk finns även för förorenade fyllnadsmassor. 34 misstänkt förorenade objekt finns inom området för den fördjupade översiktsplanen. De identifierade objekten ligger främst inom befintliga industriområden och i centrala Borensberg. De flesta av objekten är endast identifierade utifrån den typ av verksamhet som bedrivs/har bedrivits. Risken för människors hälsa och miljö vid respektive objekt har i de flesta fall inte undersökts. Figur 4. Misstänkt förorenade områden i Borensberg. Vid fem av objekten har en så kallad MIFO 1-utredning utförts, d.v.s. en översiktlig inventering av föroreningsriskerna. Dessa områden är; - En skjutbana ca 1,5 km nordost om Borensberg. Användning av hagel i ammunition Riskklass 2 (fas 1). - Ett malmupplag i det södra industriområdet. Riskklass 4 (fas 1). - Plastindustri, Arla plast i det södra industriområdet. Tillverkning av plast samt takpannor. Tidigare täktverksamhet för betongproduktionen samt deponi. I en samlad bedömning tilldelas området riskklass 3 (måttlig risk). De huvudsakliga grunderna till bedömningen är lång verksamhetstid med möjlig användning av ämnen av hög till mycket hög farlighet. F (Västanå 9:2, 9:3 och 10:3 Inventerat objekt med ett flertal branscher enligt ovan: Riskklass 3 (fas 1). 13

14 - Glasindustri vid vandrarhemmet/glasbruket. Verksamheten har omfattat hantering av glaskross, glasblåsning och kylning av glas m.m. Även om användning av arsenik inte finns dokumenterat, bedöms det kunna vara en risk att ämnet förekommer inom området. Det deponerade materialet/utfyllnadsmaterialet som ligger i Motala Ström kan ha orsakat en större förorening i sedimenten, men antagandet är osäkert. Objektet tilldelas riskklass 2, stor risk, med bakgrund mot att det handlar om föroreningar med mycket hög farlighet i ett område med mycket stor känslighet. F (Kanaljorden 1:1 Inventerat Glasbruk: Riskklass 2 (fas 1)). - Motala Ströms Snickeri/Borensberg. Snickeriverksamhet med målning/lackering (sen omkring 1970-/80-tal). F (Brunneby-Hälla 1:267, 1:324, 3:18 Inventerad bransch ytbehandling med lack och färg eller lim samt Sågverk: Riskklass 3 (fas 1). Området ligger vid Hällalund. Övriga misstänka förorenade områden har inte inventerats utan endast identifierats genom en branschklassning, d.v.s. utifrån typ av verksamhet som har bedrivits. Områdena berör bland annat bilvårdsanläggning, drivmedelshantering, verkstadsindustrier, deponier, kemtvätt och småbåtshamnen vid Strömmen. Gemensamt för de branschklassade områdena är att det kan finnas föroreningar på området, och det har inte alltid konstaterats finnas föroreningar genom provtagning. Enligt uppgifter från SPIMFAB 4 har en verksamhet som har hanterat drivmedel sanerats, och ytterligare en sådan anläggning har bedömts som ren. Det kan inte uteslutas att det kan finnas ytterligare förorenade områden som idag inte har identifierats. Vid exploatering inom industriområden eller där det har förekommit någon industriell verksamhet bör man vara beredd på att det kan finnas föroreningar Radon Stora delar av Borensberg utgör högriskområde för radon. Särskilt i de södra delarna finns ytnära lager av alunskiffer, som ökar riskerna. 4 Spimfab: Oljebolagens gemensamma saneringsprogram omfattar fastigheter på vilka detaljistförsäljning av motorbensin till vägtrafikfordon har bedrivits och där verksamheten upphört mellan den 1 juli 1969 och den 31 december Försäljningsstället ska ha varit tillgängligt för allmänheten. 14

15 Figur 5. Radonrisker i Borensberg Djurhållning nära bebyggelse En ridanläggning finns i Svansätter i norra Borensberg och hästverksamhet finns även vid Korsbäck. Fler lantbruk med djurhållning finns i anslutning till Borensberg. Djur har en positiv inverkan på människors välbefinnande och det är en tillgång att man såväl på landet som i anslutning till boendemiljöer har möjlighet att ha djur. Vid bedömning av skyddsavstånd till t.ex. ridanläggning brukar hänvisning ofta göras till Boverkets Allmänna råd 1995:5 Bättre plats för arbete. I denna rekommenderas ett skyddsavstånd på 500 m till större ridanläggning. Mycket har dock hänt i forskningen sedan 1995 och flera myndigheter har sedan dess minskat rekommenderat skyddsavstånd. Socialstyrelsen hänvisar till 200 meters skyddsavstånd till hästverksamhet som utgångspunkt för bostäder i nya detaljplaner. Att myndigheter har minskat avståndet beror på att forskning på senare år har visat att hästallergen inte sprids så långt som man tidigare har trott 5. Bedömningar om skyddsavstånd bör ske från fall till fall beroende på lokala faktorer Vägar, buller och risker Riksväg 34 passerar i utkanten av Borensberg. Den har en viktig funktion i den omfattande arbetspendlingen mellan Motala och Linköping. Trafikflödet förbi Borensberg ligger på ca Länsstyrelsen i Skåne län,

16 rörelser per dygn varav cirka 10 % är tung trafik. En bullerutredning 6 har utförts 2010 för utredning av ljudnivåer orsakade av vägtrafik i området kring riksväg 34/36 vid Borensberg. Riktvärden för trafikbuller fastställdes i mars 1997 när Riksdagen antog den s.k. infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Vid nybyggnad av bostäder bör följande riktvärden för buller från vägtrafik normalt inte överskridas: 30 dba dygnsekvivalent ljudnivå inomhus 45 dba maximal ljudnivå inomhus nattetid 55 dba dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad 70 dba maximal ljudnivå på uteplats i anslutning till fasad ÖP anger att det finns ett stort behov av att förbättra standarden på väg 34 för att möta ökande trafikflöden. Genom riksvägens läge strax utanför orten är bullerproblemen från trafiken idag små 7. Det är dock viktigt att ta hänsyn till buller från vägtrafiken vid utökning av bostads- och verksamhetsområden i riksvägens närhet. Det finns andra vägar som löper genom Borensberg som kan alstra buller, för vilka det i de flesta fall saknas bullerutredning. Skjutfältet för markstridsskolan vid Kvarn är av riksintresse för totalförsvaret. Avgränsningen för bullerstört område ligger nordost om orten och berör således inte planområdet. Se figur 1. Figur 6. Vägtrafikbuller från riksväg 34/36 genom Borensberg. 6 Structor Akustik AB,

17 Rv 34 utgör rekommenderad väg för farligt gods. Enligt Räddningsverket är farligt gods ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö och egendom, om de inte hanteras rätt under transport. Farligt gods avser bland annat explosiva ämnen, brandfarliga ämnen, giftiga gaser, smittförande ämnen och radioaktiva ämnen. Enligt Länsstyrelsen i Östergötland 8 har skyddsåtgärder vidtagits för Rv 34 norr om Boren samt söder om Norrbysjön. Syftet har varit att skydda vattentäkterna Boren och Ljung Svenska kraftnäts planerade kraftledning Svenska kraftnät planerar en ny 400 kv kraftledning förbi Borensberg, del av den planerade Sydvästlänken (Hallsberg Nässjö). Ansökan om koncession för denna del av sydvästlänken har lämnats till Energimarknadsinspektionen och beslut för kraftledningens sträckning öster om Borensberg har tagits, se figur 7. Det finns omfattande forskning om möjliga hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. Världshälsoorganisationen (WHO) konstaterar att nuvarande forskning inte bekräftar att det finns några hälsoeffekter av exponering för låga nivåer av elektromagnetiska fält. Det finns dock studier som tyder på en viss ökning av leukemirisken hos befolkningsgrupper som exponeras för magnetfält på 0,4 μt eller mer (avser långvarig exponering för 50 Hz magnetfält i bostäder). Däremot ses ingen riskökning under 0,4 μt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att gränsvärden gällande elektriska fält och magnetfält ska kunna sättas. I stället har fem myndigheter Arbetarskyddsstyrelsen (numera Arbetsmiljöverket), Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Statens Strålskyddsinstitut (numera Strålsäkerhetsmyndigheten) tagit fram en vägledning för beslutsfattare. Myndigheterna rekommenderar gemensamt följande försiktighetsprincip: Om åtgärder, som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas. Svenska Kraftnäts policy gällande magnetfält är som följer; Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska Kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Svenska kraftnäts beräkning av elektromagnetiska fält kring en 400 kvledning är att riktvärdet 0,4 μt uppnås 80 meter från ledningens centrum vid strömstyrkan 800 A. 8 Riskperspektiv på transporter av farligt gods,

18 Figur 7. Svenska kraftnäts planerade ledningsträckning för en 400 kv kraftledning förbi Borensberg Vattenförhållanden Sjön Boren är kommunal dricksvattentäkt. Enligt Motala kommuns ÖP pågår arbete med att fastställa ett skyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för Boren. Föreskrifterna för ett vattenskyddsområde kan reglera till exempel schaktning, hantering av kemikalier, spridning av gödsel, upplag av timmer, vägsaltning med mera. I vissa fall krävs det tillstånd från kommunens miljönämnd för att utföra vissa arbeten. Vissa verksamheter kan vara helt förbjudna. Boren (SE ) och Motala ström (SE ) utgör även vattenförekomster för ytvatten enligt vattenförvaltningen, se kap. 4 och 6.7 om miljökvalitetsnormer. Grundvattenförekomster i sedimentärt berg utgörs av Motala-Klockrike (SE ), Bergs slussar (SE ) samt Borensberg (SE ). Vattenskyddsområde för Ljungs vattentäkt innebär att inre och yttre skyddsområden finns sydost om planområdet. Se figur 1. Det finns även en observationszon för skyddsområdet i Ljung. Observationszonen berör vattenområden inom delar av Borensberg samt Boren. Syftet med observationszonen är att synliggöra vattenförsörjningsintresset så att hänsyn tas till detta vid olika verksamheter och vid fysisk planering. 5.6 Natur- och kulturmiljö Ett kommunalt Naturvårdsprogram finns antaget Traktens eklandskap och de naturvärden som är knutna till dessa utgör en betydande del av utpekade naturvärden. Eklandskapet och tillhörande hävd har såväl naturvärden som kulturella värden. Om eklandskapen långsiktigt ska kunna behålla och utveckla sina kvaliteter krävs i vissa fall att mängden ekbevuxna marker ökar och att betet återupptas i igenvuxna miljöer. Så gott som hela planområdet utgör värdetrakt för ekmiljöer inkl. orten Borensberg. Eklandskapet och tillhörande hävd har såväl naturvärden som 9 Svenska kraftnät,

19 kulturella värden. Utpekade värden i Naturvårdsprogrammet framgår i sin helhet av och presenteras i karta i FÖP Borensberg. Kulturmiljövärden har översiktligt presenterats i samband med riksintressen (5.2) då landskapet längs Göta kanal och Motala ström är riksintresse för kulturmiljö. Både landskapet och befintlig bebyggelse har i stor utsträckning betydelse för kulturmiljön. Andra element i kulturmiljön är fornlämningar, se figur 8. Figur 8. Fornlämningar i och i anslutning till Borensberg. 5.7 Jordbruksmark Jordbruksmarken är en mycket viktig resurs. Åkermark att odla i och betesmark att släppa betesdjuren på är förutsättningar för att kunna producera vår livsnödvändiga föda. Städernas allt större utspridning av bebyggelse för bostäder, handel och kommunikationer kommer i konflikt med det grundläggande behovet av åkermarken för livsmedelsproduktion. Speciellt allvarlig blir denna konflikt när det handlar om övriga samhällsintressens exploatering av den allra bördigaste åkermarken. Enligt miljöbalken är jordbruk av nationell betydelse; Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Det bördiga Östgötska slättlandskapet sträcker sig ända in till Borensberg, och utgörs ofta av högproduktiv spannmålsodling. 19

20 6 Effekter och konsekvenser Beskrivning av effekter och konsekvenser 6.1 Hälsorisker av föroreningar och radon Marken i Borensberg innehåller generellt höga halter radon, speciellt kopplat till hög alunskifferförekomst. Risken för att människor kan komma att utsättas för halter över 200 Bq i hus är stora i samband med förtätning i Borensberg om arbetet inte blir riktigt utfört. Radonpåverkan kan innebära en förhöjd cancerrisk. Med radonsäkert utförande i bebyggelsen vidtas åtgärder så att negativa konsekvenser för människors hälsa kan undvikas. Vissa av de förorenade områden som har identifierats omfattas av de förtätningsområden och andra initiativ som föreslagits i planen och negativ påverkan kan därför inte uteslutas. Föroreningssituationen kan i vissa områden behöva utredas innan åtgärder vidtas. Om sanering krävs inför exploatering kan det medföra positiva miljöeffekter, då en befintlig förorening avlägsnas. Bristfälliga åtgärder kan medföra att människor och miljö utsätts för föroreningar. I nordvästra hamnen föreslår man att antalet båtplatser utökas, vilket även medför att antalet platser för båtupplag på land behöver utökas. Föroreningar kan antas förekomma i marken vid befintligt båtupplag. Även nya ytor för båtupplag bedöms på sikt bli förorenade, även om vissa mycket giftiga färger i dag är förbjudna. Vid en jämförelse med de områden som i planen utpekats som utbyggnadsområden, kan följande noteras: Inom den östra delen av verksamhetsområdet i norra Borensberg finns en avfallsdeponi, vars läge och utbredning bör utredas vidare om anläggnings- och byggarbeten ska utföras i området. Inom området med framtida småstadskaraktär i centrum söder om Göta kanal finns tre misstänkt förorenade objekt, bland annat har det funnits en verkstadsindustri med ytbehandling, där man har funnit föroreningar i mark, vatten och byggnader. Vid arbeten i den befintliga byggnaden och i marken kring byggnaden måste ytterligare undersökningar, samt troligen sanering av objektet utföras. Inom område med framtida småstadskaraktär i centrum norr om Göta kanal finns hela 13 misstänkt förorenade objekt. Ett fåtal av dem har undersökts och bara två har åtgärdats, men inte nödvändigtvis till föroreningsnivåer som krävs för att t.ex. bygga bostäder på marken. Vid arbeten i byggnader och mark på fastigheter där det ligger/har legat verksamheter enligt ovan, måste föroreningssituationen utredas ytterligare. Eventuellt kan byggande, schaktning och annat anläggningsarbete medföra behov av kostsamma saneringsinsatser. Den norra hamnen är också identifierad som ett misstänkt förorenat objekt. Arbeten i samband med en utökning av hamnen kan medföra att vissa delar av området måste saneras. Tidigare verksamheter längs Strömmen kan även ha inneburit att sedimenten i Strömmen har förorenats vilket kan få betydelse för en utökning av småbåtshamnen. 20

21 6.1.2 Jämförelse med nollalternativ I nollalternativet sker också en utbyggnad och alternativet innebär egentligen ingen skillnad i detta fall. I nollalternativet saknas dock en övergripande rekommendation för utbyggnad i området vilket kan leda till att frågan om förorenad mark förbises, alternativt att det inte finns samma beredskap för åtgärder i de områden som bebyggs Skadeförebyggande åtgärder Vid nybyggnation bör alltid radonförekomst i marken kontrolleras. Byggnationen bör även byggas i radonsäkert utförande med möjlighet att ventilera bort eventuella höga halter av radongas. Enligt miljöbalken är det förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen eller kommunens miljönämnd) vidta en avhjälpandeåtgärd med anledning av en föroreningsskada i ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning, om åtgärden kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna och denna risk inte bedöms som ringa. I anmälan ska det visas hur avhjälpandeåtgärden ska genomföras. I samband med FÖP Borensberg har det gjorts en översiktlig utredning av förorenade områden i samhället och behovet av åtgärder har bedömts övergripande 10. Vid detaljplaneläggning ska föroreningarnas omfattning klargöras och för ett antagande av detaljplan finns krav på att projektet ska kunna bära sina saneringskostnader Beskrivning av effekter och konsekvenser 6.2 Naturmiljö, strandskydd och friluftsliv Förutsättningarna för rekreation bedöms kunna stärkas med planförslaget, bland annat genom satsningar på nya strandpromenader och fler båtplatser. Genom att de flesta ytor närmast Motala ström och Göta kanal undanhålls från exploatering kommer det att finnas stor framkomlighet för friluftslivet, särskilt om tillkommande områden detaljplaneras så att det finns gång- och cykelmöjlighet med kontinuitet längs vattendragen. I flera delar bedöms föreslagen plan kunna utveckla möjligheterna för människors upplevelse av Göta kanal utifrån ett friluftsperspektiv, särskilt då tillkommande områden planeras på ett sätt som kan stärka kulturmiljön samt att framkomligheten blir fortsatt god och i vissa fall kan utvecklas. Att nya bostadsområden tillkommer inom riksintresseområdet innebär att delar av området tas i anspråk och i viss mån förändrar dagens landskapsbild med ett ökat inslag av bebyggelse. Konsekvensen bedöms som måttlig. Att en grön kil med jordbruksmark kan sparas (utpekat som utredningsområde) söder om kanalen innebär att dagens kulturlandskap kan bestå långt in mot orten. Samtidigt innebär det att en inte helt sammanhållen bebyggelse kan åstadkommas. Utpekade utredningsområden söder om kanalen innebär att områdena utreds vidare för bostäder men att det är för tidigt att peka ut dem som nybyggnadsområden. Områdena utgör del av den gröna korridor som löper från jordbruksmarken i söder och vidare upp i skogslandskapet i norr. Med bostäder i utredningsområdena följer konsekvenser för kulturpräglat landskap, jordbruks- 10 Structor Nyköping AB,

22 mark, eklandskap/naturmiljö, strandskydd m.fl. Konsekvensernas storlek är relaterat till vilka delområden som exploateras samt omfattningen på exploateringarna. Exploatering av Näs söder om kanalen (område 13) bedöms medföra små-måttliga konsekvenser för berörda värden eftersom det till stor del kompletterar befintlig bebyggelse. Exploatering av västra delen av utredningsområdena bedöms medföra små-måttliga konsekvenser för berörda värden eftersom utbredningen inte hindrar grönkorridorens kontinuitet och även här blir en komplettering till befintlig bebyggelse. Däremot skulle en utbyggnad av bostäder i de centrala delarna av grönkorridoren/jordbrukskilen bedömas medföra stora konsekvenser för den lokala naturmiljön, jordbruksmarken och upplevelsen av landskapet. Det innebär även att de delar av utredningsområdet som ligger centralt i jordbrukskilen även kan medföra negativ påverkan på riksintressena friluftsliv och kulturmiljö. Övriga områden skulle kunna utvecklas utan större konsekvenser. För bibehållen kontinuitet av grönkorridoren bör området mellan Klaktorp och Sågarhem (område 5) utformas så att naturmark kvarstår på någon delsträcka. För utredningsområdet norr om strömmen bedöms bullerpåverkan från Rv 34 bli en viktig utredningsfråga i fortsatt utredningsarbete. Små - måttliga Stora Stora Små - måttliga Figur 9. Indikation av de sammantagna konsekvenserna inom och i angränsning till utpekade utredningsområden söder om kanalen utifrån berörda värden om dessa framöver skulle planeras för bostadsområden. 22

23 Förtätning och komplettering av bebyggelsen i Borensberg kan i vissa lägen komma att påverka eklandskapet. Påverkan kan uppstå i de fall som bebyggelse direkt berör ekar, men värdetrakten för ekmiljöer kan även påverkas om bebyggelse påverkar tillhörande naturvärden eller fragmenterar landskapet. Mellanliggande mark kan vara viktig för spridning av till eklandskapet knutna arter. Sammantaget görs bedömningen att med en utbyggnad enligt planen, så finns förutsättningar för ekmiljöer och anslutande naturmiljöer av god omfattning och kvalitet. I centrala Borensberg kan förtätning av bebyggelsen leda till att viktiga grönområden och lekoch rekreationsytor försvinner eller förminskas, vilket kan leda till att människor i mindre utsträckning rör sig till fots eller med cykel i de centrala delarna. Om man vill promenera, leka eller bara sträcka ut sig på en gräsyta, kan man få lov att ta bilen ut från centrum. Stora satsningar på gång- och cykelvägar kan dock innebära en förstärkning av rekreationsmöjligheterna och god tillgänglighet till rekreationsområden. Genom att planera för ett område med hästboende skapas förutsättningar för långsiktigt underhåll av viktiga naturmiljöer, genom betespåverkan. Det finns en risk att det blir svårt att upprätthålla betespåverkan i direkt anslutning till bostäder då erfarenheten visar att det ofta uppstår konflikter med djurhållning när bostäder byggs. Att förlora betet i dess närmiljö skulle innebära en förlust av naturvärden. Planförslaget innebär ett antal initiativ inom strandområdena längs Motala ström och Göta kanal. I de fall som stränder bebyggs kan hydrologin i strandzonen förändras och skapa nya förhållanden för flora och fauna. Den rödlistade (NT) sumpviolen växer längs stränderna på ön och söder om kanalen. Fuktängar och strandskogar på svämsediment är typiska växtplatser, och den återfinns oftast i översta svämzonen. Arten har på andra lokaler påverkats negativt av dikningar och röjningar samt om vattenreglering sätter vårflodsdynamiken ur spel. Inför att planer på nya verksamheter på ön realiseras bör lokalisering och utformning studeras mer i detalj för att anpassa verksamheterna till eventuell konflikt med sumpviol. I stora delar har den närmaste strandzonen lämnats fri från exploatering vilket innebär att påverkan på naturmiljön till stor del kan begränsas. Planen föreslår ett bostadsområde i skogsområdet i de södra delarna av Jutberget mellan Klagstorp och Sågarhem. Skogsområdet är av lokalt intresse (klass 4) enligt naturvårdsprogrammet. Ett bostadsområde enligt planen skulle innebära att mindre delar av området förändras och påverkas. Små till måttliga effekter bedöms för lokalt friluftsliv då Jutberget är ett välbesökt friluftsområde. Möjligheter för passage bedöms som viktigt för att mildra effekterna, vilket även har betydelse för att bevara grönkorridoren som fortsätter i jordbrukslandskapet söder om kanalen. Planen medför att flera områden som omfattas av kommunal skyddsstrategi (skogsområden) aktualiseras för bebyggelse vilket är negativt för tillgången på mark för friluftslivet. Strandskyddade områden Planen föreslår exploateringar inom strandskyddade områden längs Motala Ström och Göta kanal vilket kräver dispens från strandskyddet (alternativt upphävande). Förtätning av de centrala delarna av Borensberg innebär att huvudsakligen redan ianspråktagna ytor utvecklas. Andemeningen i planen är att utveckla dessa områden så att det sker i förening med dagens kultur- 23

24 miljöer så att Borensbergs karaktär kan stärkas. I övrigt så lämnas de flesta områdena närmast vattendragen fria från exploatering vilket kan innebära att passagemöjligheter även framöver kan klaras vilket bedöms som nödvändigt för att inte göra intrång på strandskyddets syften. Nya exploateringar planeras en bit från vattendragen även om dessa fortfarande hamnar inom strandskyddszonen. Utifrån friluftslivsaspekten (som är ett av syftena med strandskyddet) bedöms föreslagna områden som acceptabla förutsatt att tillkommande områden utformas med transparens så att det finns passagemöjligheter med kontinuitet för gång och cykel i zonen närmast vattnet och genom områdena. Passagemöjligheterna bör utformas så att dessa uppfattas som allmänna områden med god tillgänglighet. Utifrån naturvärdena (som är det andra av syftena med strandskydd) så är det få idag icke ianspråktagna strandzoner som berörs av planförslaget. Det naturmässiga intrånget i strandskyddade områden bedöms som måttligt eftersom idag orörda zoner närmast vattnet kan undanhållas från exploatering samt att föreslagna områden kompletterar befintliga ortsstrukturer och områden liksom att det finns stora områden med orörda stränder i Borensbergs övriga närhet. Sammantaget visar ovanstående att förslagen i planen bör kunna utformas på ett sätt som är förenliga med strandskyddets syften och konsekvenserna kan bli små till måttliga samt i vissa fall utvecklande för såväl strandskyddets syften och berörda riksintressen. Det bygger dock i vissa delar på god gestaltning i kommande planeringssteg samt att allmänhetens tillgänglighet säkerställs Jämförelse med nollalternativ Nollalternativet kan innebära att risken för att verksamheter tillkommer i mindre strategiska lägen ökar, som en följd av frånvaro av en övergripande utvecklingsstrategi. Då det inte finns någon tydlig strategi att tillämpa vid förtätning, kan orten istället tänkas bli mer utspridd, vilket kan kräva att mer naturmark tas i anspråk och att viktiga naturområden riskeras. Nollalternativet innebär att strandskyddade områden i mindre utsträckning tas i anspråk för exploatering vilket är särskilt positivt för naturvärden. För friluftslivet är det mer tudelat då både initiativ som stärker respektive begränsar förutsättningarna för friluftslivet kanske inte möjliggörs i ett nollalternativ Skadeförebyggande åtgärder Verksamheter på ön mellan Göta kanal och Motala ström bör i möjligaste mån placeras ovan svämzonen, så att befintliga naturvärden kan bevaras och utvecklas. Grunden för att undvika skada på sumpviol är att översvämningsdynamiken i området inte får störas eller att biotop tas i anspråk. För att begränsa skador och för att förstärka positiva effekter både för friluftsliv och för naturmiljö, bör området utvecklas i samklang med befintliga naturvärden. Beroende på vilka verksamheter som väljs kan närmare bedömning göras och hänsyn tas. Vid exploatering bör så många värdefulla ekar som möjligt sparas, och skador på träden inkl. rötter bör undvikas i byggskeden. Negativ påverkan på eklandskapet kan begränsas genom att det södra industriområdets expansion i sydost begränsas, liksom övrig expansion i detta landskapsrum. Att främst prioritera utveckling av industrimark i norra Borensberg kan spara värdefulla ekmiljöer i söder. 24

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET 1(7) Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN Upprättad: 2015-10-21 Standardförfarande Antagen av SBN: 2017-12-19 I enlighet

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Syftet med att upprätta en ny detaljplan för del av

Läs mer

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN 1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som

Läs mer

betydande miljöpåverkan

betydande miljöpåverkan Undersökning om 1(9) 2019-08-30 betydande miljöpåverkan tillhörande ändring av detaljplan för del av fastigheten Händelö 2:41 med närområde inom Kvillinge i Norrköpings kommun (Fliset 1 med närområde)

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN 1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära

Läs mer

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM Behovsbedömning 1(8) SPN-000/000 tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM i Dagsbergs socken i Norrköping kommun, upphävande av del av detaljplan den 18 oktober 2016 ANTAGANDEHANDLING Antagen

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4

BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag

Läs mer

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde 1(10) tillhörande program för. inom Norsholm i Norrköpings kommun

BEHOVSBEDÖMNING. Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde 1(10) tillhörande program för. inom Norsholm i Norrköpings kommun SPN-468/2007 214 1(10) BEHOVSBEDÖMNING tillhörande program för Fastigheten Norsholms gårdsområde 1:171 med närområde inom Norsholm i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 17 augusti

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun

B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun 1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd

Läs mer

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten

B EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten SPN-143/2008 214 B EHOVSBEDÖMNING Programområde 55 Åby Jursla tillhörande program inför detaljplan för fastigheten Jursla 1:26 med närområde inom Jursla i Norrköpings kommun, fysisk planering den 7 juli

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN

BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-10-17 BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-

Läs mer

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning KS15.508 Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-04-14

Läs mer

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning 1(9) tillhörande ändring av Förslag till stadsplanebestämmelser för kvarteret Kronan i Norrköping inom Gamla staden (Kronan 8) den 20 maj 2019 reviderad

Läs mer

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo

Läs mer

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten

Porten 11 ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten 1(8) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Porten 11 med närområde inom Hageby i Norrköping den 12 juni 2013 ANTAGANDEHANDLING Antagen: 2013-09-10, 158 Laga kraft: 2013-10-17 Genomförandetidens

Läs mer

tillhörande program för del av fastigheten Kanaljorden 1:1 med närområde (Norsholms kanalområde) inom Norsholm i Norrköping

tillhörande program för del av fastigheten Kanaljorden 1:1 med närområde (Norsholms kanalområde) inom Norsholm i Norrköping 1(8) SPN 561/2006 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande program för del av fastigheten Kanaljorden 1:1 med närområde (Norsholms kanalområde) inom Norsholm i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, planenheten den

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING GODKÄNNANDEHANDLING. del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) 1(7) tillhörande program till detaljplan för

BEHOVSBEDÖMNING GODKÄNNANDEHANDLING. del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) 1(7) tillhörande program till detaljplan för 1(7) SPN-583/2008 214 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande program till detaljplan för del av fastigheten LINDÖ 2:1 med närområde (Lindö småbåtshamn) inom Lindö i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Standardförfarande. 1(9) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10. Med närområde inom Hageby i Norrköping

SAMRÅDSHANDLING. Standardförfarande. 1(9) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10. Med närområde inom Hageby i Norrköping 1(9) Behovsbedömning SPN 2016/0043 214 tillhörande detaljplan 1 för fastigheten Ramen 10 Med närområde inom Hageby i Norrköping den 9 juni 2017 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för. inom Kvillinge i Norrköpings kommun (VA-område 5 och 10 norra).

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för. inom Kvillinge i Norrköpings kommun (VA-område 5 och 10 norra). 1(6) Kungssten ett starkt kuperat område ursprungligen bebyggt med fritidshus BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för Graversfors, delen NORRA KUNGSSTEN inom Kvillinge

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

ANTAGANDEHANDLING. 1(7) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun. 1(7) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gamla Rådstugan 1. med närområde inom Gamla staden i Norrköping

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gamla Rådstugan 1. med närområde inom Gamla staden i Norrköping Behovsbedömning 1(6) SPN 2010/0113 214 tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gamla Rådstugan 1 med närområde inom Gamla staden i Norrköping den 29 september 2017 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft:

Läs mer

GODKÄNNANDEHANDLING. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande program inför detaljplan för kvarteret Drag. med närområde inom Nordantill i Norrköping

GODKÄNNANDEHANDLING. 1(8) Behovsbedömning. tillhörande program inför detaljplan för kvarteret Drag. med närområde inom Nordantill i Norrköping 1(8) Behovsbedömning tillhörande program inför detaljplan för kvarteret Drag med närområde inom Nordantill i Norrköping den 18 mars 2014 reviderad 27 maj 2015 GODKÄNNANDEHANDLING Godkänd i SPN: 2015-06-16,

Läs mer

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning 1(9) tillhörande ändring av Detaljplan för kvarteret Lyckan 14 inom Gamla staden i Norrköping den 27 september 2018 SAMRÅDSHANDLING Antagen i SPN/KF:

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Piperskärr 3:1 m.fl. intill Enbacken, Lofta, i Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNIG/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Kommunstyrelsens förvaltning 2014-04-29 Behovsbedömning/

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(12) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9

ANTAGANDEHANDLING. 1(12) Behovsbedömning. tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9 1(12) Behovsbedömning tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gruvstugan 1:9 med närområde inom Kolmården i Norrköpings kommun den 27 augusti 2015 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2015-12-09, 257

Läs mer

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan

Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Sävar S:23 inom Skeppsvik i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheten Sävar S:23 inom Skeppsvik i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2016/00170 Datum: 2018-01-15 Handläggare: Clara Persson Harlin för fastigheten Sävar S:23 inom Skeppsvik i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning av

Läs mer

betydande miljöpåverkan

betydande miljöpåverkan Undersökning om 1(9) betydande miljöpåverkan tillhörande detaljplan för fastigheten Spinetten 2 inom Klockaretorpet i Norrköping den 9 april 2019 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2019-06-11, 134 Laga kraft:

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Ormen 21 med närområde 1(7) Tillhörande detaljplan för. inom Kneippen i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Ormen 21 med närområde 1(7) Tillhörande detaljplan för. inom Kneippen i Norrköping 1(7) SPN 711/2007 BEHOVSBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för Kvarteret Ormen 21 med närområde inom Kneippen i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 23 september 2008 A N T A G A N D E

Läs mer

B E H O V S B E D Ö M N I N G

B E H O V S B E D Ö M N I N G 1(8) B E H O V S B E D Ö M N I N G tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 9 april

Läs mer

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun

Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun 1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av

Läs mer

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Undersökning om betydande miljöpåverkan Undersökning om betydande miljöpåverkan 1(9) tillhörande detaljplan för fastigheten Spinetten 2 inom Klockaretorpet i Norrköping den 24 januari 2019 SAMRÅDSHANDLING Antagen i SPN: Laga kraft: Genomförandetidens

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

B EHOVSBEDÖMNING. del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) tillhörande detaljplan för. inom Saltängen i Norrköping

B EHOVSBEDÖMNING. del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) tillhörande detaljplan för. inom Saltängen i Norrköping Vårt diarienummer SPN-474/2009 214 B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) inom Saltängen i Norrköping, fysisk planering den 8

Läs mer

Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl.

Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl. Detaljplan för Timmersdala 1:16 m.fl. Behovsbedömning med checklista Upprättad 2018-01-09 Dnr PLAN.2014.20 Sektor samhällsbyggnad Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen

Läs mer

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(6) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn. tillhörande detaljplan för kvarteret Kopparkypen

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(6) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn. tillhörande detaljplan för kvarteret Kopparkypen Behovsbedömning Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn 1(6) 214 tillhörande detaljplan för kvarteret Kopparkypen med närområde inom Berget i Norrköping

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING B PL 398 Detaljplan för Kv. Nifelhem 7 Köpings tätort, Köpings kommun BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 Planområdet Nifelhem 7, avgränsat med vit streckad linje. 398 BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-16 1 (9) B Planens

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl

Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl 1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs

Läs mer

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER Bilaga 5 till avfallsplan för fyra Dalslandskommuner 2018-2025 2018-06-26 Miljöbedömning av avfallsplanen För Dalslands

Läs mer

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun). 1(6) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande tillägg till detaljplan för en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun)., fysisk planering

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Hörneå 8:539, Dnr 2017/02325

Behovsbedömning av detaljplan för Hörneå 8:539, Dnr 2017/02325 1 (7) Umeå kommun 2018-03-19 Diarienummer: BN-2017/02325 Miljö- och hälsoskydd Behovsbedömning av detaljplan för Hörneå 8:539, Dnr 2017/02325 Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(9) tillhörande ändring av Detaljplan för en del av Ljura 1:1 m.fl. (Ljurafältet) inom Ljura i Norrköpings kommun

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(9) tillhörande ändring av Detaljplan för en del av Ljura 1:1 m.fl. (Ljurafältet) inom Ljura i Norrköpings kommun Behovsbedömning 1(9) tillhörande ändring av Detaljplan för en del av Ljura 1:1 m.fl. (Ljurafältet) inom Ljura i Norrköpings kommun den 7 maj 2018 Plangräns för tillägg SAMRÅDSHANDLING Antagen i SPN: Laga

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(9) SPN 2015/ tillhörande detaljplan för fastigheten Mamre 2. inom Hageby i Norrköping.

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(9) SPN 2015/ tillhörande detaljplan för fastigheten Mamre 2. inom Hageby i Norrköping. Behovsbedömning 1(9) tillhörande detaljplan för fastigheten Mamre 2 inom Hageby i Norrköping den 21 mars 2018 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2018-05-15, 114 Laga kraft: 2018-06-18 Genomförandetidens

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Behovsbedömning / Avgränsning sid 3 Planens syfte sid 3 Checklista för miljöbedömning sid 4 Motiverat ställningstagande / Avgränsning sid 9 2(9) Behovsbedömning/ Avgränsning Enligt

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län

Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning

Läs mer

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun

Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Hammar 1: 62, Hammarö kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som leder

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING STANDARDFÖRFARANDE

BEHOVSBEDÖMNING STANDARDFÖRFARANDE 2018-01-12 2018-01-09 PLAN.2017.2 Fastighet SKOGVIK 1:1 BEHOVSBEDÖMNING STANDARDFÖRFARANDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING PLANENSSYFTE OCH HUVUDDRAG... 1 ALTERNATIV LOKALISERING... 1 STÄLLNINGTAGANDE/AVGRÄNSNING...

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Behovsbedömning för detaljplan Ripvägen m.fl, Strömma delområde S4B.

Behovsbedömning för detaljplan Ripvägen m.fl, Strömma delområde S4B. VÄRMDÖ KOMMUN 2011-02-01 Dnr 10/STN0160 Behovsbedömning för detaljplan Ripvägen m.fl, Strömma delområde S4B. Bakgrund Strömma är ett av kommunens prioriterade förändringsområden där planläggning och utbyggnad

Läs mer

inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län

inom Täfteå i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2015/02276 Datum: 2016-02-22 Handläggare: Anders Dieter Aubry för fastigheten Täfteå 10:64 och del av Täfteå 5:19 inom Täfteå i, Västerbottens län Behovsbedömning

Läs mer

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området. Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras

Läs mer

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun

Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2018-02-28 SBN/2017:377 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Samrådshandling Ändring av detaljplan för Mälarbaden,

Läs mer

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun

Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Antagen av kommunfullmäktige 2013-11-25 Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Bilaga 1 Landsbygdsutveckling

Läs mer

Bedömning av betydande miljöpåverkan

Bedömning av betydande miljöpåverkan VALLENTUNA KOMMUN 2016-04-06 SID 1/ 10 Bedömning av betydande miljöpåverkan Detaljplan för Kumla-Stensta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Checklistan utgör underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter

BEHOVSBEDÖMNING. SAMRÅDSHANDLING Dnr: DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET. FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. Illustration: White arkitekter SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2014-0331 Illustration: White arkitekter BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN HÖGLANDSSJUKHUSET FASTIGHETEN Västanå 4 m.fl. SAMRÅDSHANDLING 1(7) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

Detaljplan för del av fastigheten Långviken 1:39 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för del av fastigheten Långviken 1:39 inom Tavelsjö i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning Samråd Sida 1 av 7 Diarienummer: BN2016/01033 Datum: 20161204 Handläggare: Nelli Nilsson för del av fastigheten Långviken 1:39 inom Tavelsjö i, Västerbottens län Behovsbedömning av detaljplan

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län

Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Konc: 7082 Samrådsunderlag Befintlig 20 kv markkabel längs riksväg 21 i Hässleholms kommun i Skåne län Oktober 2018 Bg: 5967-4770

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för

Bedömning av miljöpåverkan för Bedömning av för detaljplan HOGSTAD 13:1 m fl i Hogstad, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun

Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Hjo kommun Samhällsbyggnad Madeleine Turén (kompletterad av Louise Eriksson) Behovsbedömning av detaljplan för Norra industriområdet norr om Kv. Kättingen, Hjo stad i Hjo kommun Hjo stad i Hjo kommun Planens

Läs mer

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsförvaltningen Behovsbedömning SAMRÅD För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län Sida 1 av 7 Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken

Läs mer

Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län

Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län 1 (6) Behovsbedömning av Upphävande av detalj- och byggnadsplaner inom Risbäcks by Dorotea kommun, Västerbottens län Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen

Läs mer

Underlag för behovsbedömning av MKB för detaljplan Gäller detaljplan för kolonilottsområde Område 1 Spiken/Hammaren

Underlag för behovsbedömning av MKB för detaljplan Gäller detaljplan för kolonilottsområde Område 1 Spiken/Hammaren Underlag för behovsbedömning av MKB för detaljplan Gäller detaljplan för kolonilottsområde Område 1 Spiken/Hammaren Slutsats En helhetsbedömning är att planens genomförande inte kommer att bidra till betydande

Läs mer

UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN

UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN Detaljplan för Vevstaken 5 m.fl. Skogstorpa UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN Enligt Miljöbalken 6 kap 3-8 ) ska kommunen genomföra en strategisk miljöbedömning när genomförandet av en plan eller ett program

Läs mer

Behovsbedömning - checklista

Behovsbedömning - checklista 2018-06-19 DNR 2018-055 Behovsbedömning - checklista Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av planer, program eller ändringar, om dess genomförande kan antas medföra en betydande

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Gul färg föreslås i aktuell detaljplan överföras från Trönninge 25:1 till Trönninge 3:31 i enlighet med tidigare skrivet avtal om fastighetsreglering. (karta eller flygbild över planområdet) BEHOVSBEDÖMNING

Läs mer

Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering

Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering ÖREBRO KOMMUN 2017-10-26 Sam 493/2014 Bilaga till MKB Planeringsunderlag till översiktsplanen Områden för vindkraftsetablering Stadsbyggnad orebro.se Box 33400, 701 35 Örebro Stadsbyggnadshus 1 Åbylundsgatan

Läs mer

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20

Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 reducerar magnetfält Mätning av magnetiska växelfält: Kåbäcken 2013-03-14/20 Projekt 11410 Uppdrag Att kartlägga lågfrekventa magnetfält från en kraftledning vid Kåbäcken, Partille. Uppdragsgivare Pär-Anders

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2014-11-20 Miljökonsekvensbeskrivning Färg e rigat an Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Innehållsförteckning Inledning...3 Avgränsning...3 Alternativ...3 Förutsättningar

Läs mer

Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen möjliggöra för bostäder inom fastigheten Rönnbäret 2.

Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen möjliggöra för bostäder inom fastigheten Rönnbäret 2. UNDERSÖKNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN STRATEGISK MILJÖBEDÖMNING Enligt Plan- och Bygglagen (2010:900), Regeringens proposition 2016/17:200 Miljöbedömningar och enligt Miljöbedömningsförordning (2017:996)

Läs mer

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning 1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista

Läs mer

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning

Läs mer