Projekt PKMC hösten våren 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projekt PKMC hösten 2012 - våren 2013"

Transkript

1 PKMC-nytt Ansvarig utgivare: Annika Hedelin, , Redaktör: Iréne Johansson, , December 2012 Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum Postadress: Regionens Hus GÖTEBORG Telefon Fax Besöksadress: Svangatan 4 Hemsida: E-postadress: pkmc@vgregion.se Annikas ruta I detta nummer av PKMC redovisar vi olika aktiviteter som vi deltagit i under sommaren och hösten och en sammanställning av de projekt som vi nu arbetar med på uppdrag av EU, MSB m fl. Forskning och utveckling är en viktig del av PKMC:s verksamhet. Resultaten använder vi i våra utbildningar, när vi skriver planer och vid inträffade händelser. Vi har under åren försökt att ligga på framkant inom det katastrofmedicinska området såväl nationellt som internationellt. Detta har bl a inneburit att vi nu har ett mycket stort nätverk där vi kan utveckla ämnet tillsammans. Vårt avtal med ALSG i England är ett sådant exempel som i sin tur gett mycket stora kontaktytor världen över. Nätverket är också en viktig part vid de tillfällen det inträffat allvarliga händelser. AmbuAlarm har nu funnits som en del av PKMC i snart fyra år. AmbuAlarms lokaler är också reservcentral till SOS Alarm och används som en del av SOS Alarms verksamhet med dirigering och prioritering två gånger i veckan, detta för att den skall vara väl intrimmad om vi måste starta verksamheten i denna reservcentral. Vi nyttjar den också vid stora publika evenemang, som t ex Göteborgsvarvet. Verksamheten kommer att utvecklas än mer när nya hjälpmedel att mäta olika delar av den prehospitala verksamheten, som nu finns att tillgå, också implementeras i AmbuAlarms verksamhet. Regional tjänsteman i beredskap, som enligt föreskrifter skall finnas i varje landsting, är dygnet runt larmväg in till Västra Götalandsregionen. Larm kan komma från statliga myndigheter, regionala och lokala verksamheter men också från andra länder. Vi har bl a avtal med MSB att dygnet runt vara medicinska konsulter för deras svenska personal som alltid finns i olika delar av världen. RTiB lotsar frågorna till rätt specialitet och rätt nivå inom och utanför sjukvården (t ex veterinär, apotek). RTiB:s roll har förändrats under åren. Under den första femårsperioden var huvuddelen av larmen orsakade av händelser i trafiken. Senare år har larm som beror på interna händelser i regionen ökat och är nu ca 40 % av alla larm. Som exempel kan nämnas IT/telefoni/medicinsk-teknisk utrustning och brist på vårdplatser. Under februari 2013 kommer sammanställningen av 2012 års verksamhet med RTiB och RBL (regional beredskapsläkare) att finnas tillgänglig. Prognosen på antalet larm för 2012 är 575. Regionala sjukvårdsgrupper, med läkare och sjuksköterskor som har särskild utbildning att arbeta prehospitalt, kommer enligt beslut i regional katastrofmedicinsk kommitté att få en ny organisation fr o m februari Ambulanssjukvårdens sjuksköterskor kommer att ansvara för att bemanna sjukvårdsgrupperna. Vid behov av läkare kommer de ambulansläkare som finns inom verksamheterna, RBL och ambulanshelikopterläkarna att larmas. RTiB har också en god personkännedom och kan om så behövs larma läkare med prehospital utbildning och träning från de olika sjukhusen. Bland annat finns den utbildade stödstyrkan med läkare och sjuksköterskor som har genomgått utbildningar för att kunna verka i annat land då svenskar drabbats. Den utrustning som idag finns på sjukhusen kommer att finnas kvar. Utbildning av ambulanssjukvårdens sjuksköterskor har påbörjats. Ansvarig för detta är överläkare Per Örninge, PKMC. Sjukvårdsgrupper som krävs vid stora allvarliga händelser larmas via RTiB. Inom EU-projektet DITAC har italienarna med enkät till 27 länder redovisat att kunskapen bland sjukvårdspersonal som arbetar på sjukvårdsinrättning vad gäller planer, organisation m m vid stora oönskade händelser är lägre än bland dem som arbetar prehospitalt. Detta stämmer väl med den bild vi har från PKMC. Utbildnings- och övningsinsatserna för den prehospitala vården har prioriterats inom hela Sverige under många år. Det är nu viktigt att kunskapshöjning för den hospitala vården sätts i fokus under kommande år. Vid en allvarlig händelse kommer sjukhus och primärvård att få kraftigt ökad belastning på många enheter. En idag redan slimmad organisation kommer att ställa stora krav på en intrimmad organisation och hög kompetens hos personalen. En grundkunskap att kunna improvisera efter, underlättar då man måste fatta svåra beslut i en pressad situation. Socialstyrelsens föreskrifter om landstingens katastrofmedicinska beredskap är nu reviderade och de nya föreskrifterna kommer i slutet av februari. Detta innebär att alla planer måste revideras under Vid årsskiftet tar Mats Kihlgren över chefsrollen på PKMC och han tar också över ansvaret för nästa PKMC-nytt som kommer ut den 15 mars. Jag kommer att finnas kvar på PKMC till senare delen av maj. Till sist vill jag önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Annika Hedelin Beredskapschef PKMC-nytt December

2 Projekt PKMC hösten våren 2013 PKMC ansvarar för/alternativt deltar i ett stort antal regionala, nationella och internationellla projekt. Nedan finns en sammanställning av aktuella projekt. Vill du veta mer om något projekt kontakta annika.hedelin@vgregion.se DITAC EU Amir Khorram-Manesh, Per Örtenwall, Annika Hedelin Luftburen ambulanssjukvård EU Pontus Rotter Prehospital triage, jmf studier Prehospital vård i Iran Doktorand Gbg Universitet Doktorand Gbg Universitet Klar juni 2013 Utrymning av vårdinrättning MSB Per Örtenwall Amir Khorram-Manesh Stora publika evenemang MSB Annika Hedelin Carin Nero, Amir Khorram-Manesh, Annika Hedelin Krisstöd i samverkan MSB Börje Wenander, Agneta Nero Epidemi/pandemi MSB Martin Wahl Vädervarning MSB/SMHI Annika Hedelin Upphandling personlig skyddsutrustning MSB/Skåne 2012 Gib Åhlén CBRNE (ansökan inlämnad) MSB Anders Kullbratt, Gib Åhlén Åtgärder vid krissituationer Regeringskansliet Annika Hedelin (expertgrupp) Åsa 2 TUCAP Pontus Rotter, Johanna Thörnqvist TUCAP testbädd TUCAP Bengt Asplén Leonardo da Vinci Tyskland Annika Hedelin EHCOM EU Annika Hedelin, Per Örninge, Birger Kollberg METIS Vinnova Bengt-Arne Sjökvist, Per Örninge Ledning och samordning (LOS) ett projekt inom MSB Projektet, som startat under hösten, skall vara klart den 1 juli 2014 och är uppdelat i fyra delprojekt: 1. Teoretiska förutsättningar projektledare Lars Ekman 2. Stabsmetodik projektledare Lennart Olofsson 3. Lägesbild och informationsdelning projektledare Maria Järnbäcker 4. Kompetens projektledare K Forslind Mer information om delprojekten kommer under våren Frågor besvaras av annika.hedelin@vgregion.se Nytt 2013 Socialstyrelsens nya föreskrifter Katastrofmedicinsk beredskap kommer i början av Regeringsuppdrag; Åtgärder vid allvarliga krissituationer redovisas sommaren/hösten PKMC-nytt December

3 Delregionala nätverk inom CBRNE (farliga ämnen) Länsstyrelsen är sammanhållande i ett CBRNE-nätverk i länet. I nätverket finns, förutom Länsstyrelsen, representanter för Försvarsmakten, Kustbevakningen, Polismyndigheten, Tullverket, SOS Alarm, Västra Götalandsregionen och kommunerna. I syfte att stimulera till ytterligare stärkt lokal förankring och samverkan inom CBRNE-området har fyra delregionala nätverk etablerats; Göteborgsregionen, Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad. Inbjudan till delregionala tematräffar har under hösten skickats till alla organisationer som samverkar vid en olycka eller annan händelse inom CBRNE-området. För dem som inte har nåtts av inbjudan, kontakta mig för ytterligare information. Gib Åhlén, gib.ahlen@vgregion.se FAKTARUTA C-händelse Händelse med skadliga kemikalier B-händelse Händelse med sjukdomsalstrande mikroorganismer RN-händelse Händelse med joniserad strålning E-händelse Händelse med explosiva ämnen SOS Alarm renodlar organisationen inom Vård Organisationsförändringen gäller från den 1 januari Under våren har SOS Alarm arbetat med ett internt kvalitetsarbete inom en rad olika områden. Resultatet av detta är att vi genomför några organisatoriska förändringar. Förändringarna görs för att åstadkomma en enklare och mer effektiv organisation där ansvar och resurser bättre följs åt. Organisationsförändringen innebär att vi skapar en tydligare medicinsk linje och flyttar verksamhetsansvar och ambulansprioritering med sjuksköterskor till en sammanslagen enhet, SOS Vård. Arbetet med patientsäkerhet fortsätter att genomsyra hela den medicinska linjen. Det här ger oss bättre förutsättningar att leda, planera och följa upp verksamheten i enlighet med Socialstyrelsens krav på god vård i HSL. Det skapar även nya möjligheter till affärs- och kvalitetsutveckling av tjänsterna ambulansdirigering och ambulansprioritering och ett fortsatt arbete med Forskning och utveckling. Vi ser även möjligheter att ytterligare förstärka partnerskapet med våra kunder, säger Åke Kjellin tf Affärsområdeschef Vård. Organisationsförändringen gäller från den 1 januari Källa: SOS Alarms hemsida PKMC-nytt December

4 Höstens gränsrådsmöte Gränsrådsmötet för hösten genomfördes i Sarpsborg i Norge. I vårt samverkansarbete med Norge är det nu Norges tur att vara värd för mötena under två år. Därefter går ordförandeskapet över till Sverige. Höstens möte behandlade framför allt slutrapporten för EU-projektet Grensestrategisk Krisehåndtering en grensestrategisk samarbeidsplan for ekstraordinærie hendelser og kriser. Rapporten finns utlagd på Länsstyrelsens hemsida Tidigare projekt har framför allt behandlat räddningstjänstens ansvarsområde men i detta projekt har även andra aktörer från krisarbetet deltagit. I utvärderingen av projektet kan man läsa att projektet ytterligare har befäst nätverket för samverkan över gränsområdet. Projektet har öppnat dörrarna för samverkan och samarbete som bedöms ske i ett fortsatt gränslöst perspektiv. Till vårens möte kommer en översyn av avtalen om samarbete att ses över och en övning kommer att planeras. Frågor besvaras av Agneta Nero, agneta.anderssonnero@vgregion.se Korten nedan visar några av de personer som deltagit i gränsrådsmötena under hösten. Från vänster: Jan-Erik Gustavsson och Ulf Gustavsson från Länsstyrelsen Västra Götalands län och Lars Barkestedt från Polismyndigheten Västra Götaland Terje Surdal och Ketil Grav, Alarmcentralen Brann Øst Arnfinn Haugberg, Østfold politidistrikt Gunnar Nyseth, Østfold politidistrikt PKMC-nytt December

5 Ny resurs i SkaS Resursbilen är utrustad med basmaterial som bårar, filtar, värmetäcken m m för ett mindre antal drabbade. Bilen innehåller också ledningsmaterial/ dokumentation och utmärkning (kategori), RAKEL m.m. Resursbilen larmas ut av ambulanschef i beredskap SkaS. Personalen som står på larmlistan är samtliga PS-instruktörer med lång erfarenhet av prehospitalt arbete. Enheten kan larmas ut av RTiB, inom Skaraborg sker utlarmning via ambulanschef i beredskap SkaS. Här nedan ser ni några bilder på bilen. Frågor om bilen besvaras av Magnus Danielsson, Jonas Åsberg eller Ove Berlin, ambulanssjukvården SkaS (söks via telefon ). Resursbilen kommer att gå ut på olyckor mer rutinmässigt från och med 15 januari 2013, men kan om behov finns användas redan nu. Leif Carlsson, leif.carlsson@vgregion.se Beredskapssamordnare SkaS Denna enhet ersätter INTE befintliga vagnar. PKMC-nytt December

6 Seminarier, utbildningar och övningar Seminariedagar Planering, genomförande och utvärdering av stora publika evenemang oktober i Täby Seminarieansvarig: Annika Hedelin Bakgrund MSB tog 2008 fram Säkerhetsguide för evenemang - en guide för hur myndigheter/organisationer bör planera för evenemang (musikevenemang). Guiden har reviderats 2011 och skall vara en vägledning för alla berörda i hur ett säkert evenemang kan planeras. Annika Hedelin har deltagit som sjukvårdens representant i den grupp som tagit fram och reviderat guiden. Socialstyrelsen har sedan 2009 gett Västra Götalandsregionen/PKMC i uppdrag att genomföra nationella utbildningar inom området. Utbildningarna har varit fokuserade mot sjukvård, men övriga myndigheter/motsvarande har getts tillfälle att följa kursen. Intresset har varit stort och ett behov av gemensam kunskapsuppbyggnad har varit tydligt. Då Socialstyrelsens utbildningsbidrag till landstingen upphörde januari 2012 var dessa kurser inte längre möjliga att genomföra. En utvidgning att ta med olika typer av publika evenemang, t ex sport och demonstrationer, är av värde för samtliga parter. Antalet evenemang ökar i landet och detta ställer krav på arrangörer och myndigheter att genomföra trygga och säkra upplevelser för besökaren. Mot bakgrund av ovanstående ansökte därför PKMC 2012 om medel hos MSB att genomföra tre seminarier under , vilket beviljades. Syfte och mål är bl a att skapa en samsyn på planering, genomförande och efterarbete av stora publika evenemang och att ge ökad kunskap om ansvarsområden. Erfarenhetsutbyte lokalt, regionalt, nationellt och internationellt är också en viktig del av seminariet liksom att ge alla aktörer ett bra verktyg och stöd för att genomföra säkra evenemang. Allt för att öka samhällets totala krishanteringsförmåga. Innehåll i stort - säkerhetsguide - erfarenheter från Storbritannien - erfarenheter från Almedalsveckan - arrangörens ansvar - läktarvåld - polisen, räddningstjänsten och sjukvårdens arbete före, under och efter - table top-övning Seminariedagarna genomförs med anföranden, diskussioner i plenum och i grupp samt en table top-övning. PKMC-nytt December

7 Deltagarna i detta första seminarium kom från hela landet och representerade polis, räddningstjänst, sjukvård, arrangörer och kommuner. Utvärderingen visade att det var mycket positivt med det breda deltagandet från olika verksamheter, att inledningsanförandena var relevanta och att diskussionerna var givande. Under 2013 kommer ytterligare två seminarier att genomföras; 5-7 mars i Varberg och 8-10 oktober, där platsen ännu inte är bestämd. Läs mer i inbjudan på vår hemsida Efter dessa tre seminarier kommer sammanställning av erfarenheter och förslag till utvecklingsområden att presenteras. Resultatet skall lämnas till MSB. Frågor besvaras av annika.hedelin@vgregion.se och birger.kollberg@vgregion.se Stoppa Invasionen Temadag om B-händelser Årets temadag kring B-händelser var som tidigare välbesökt. 145 personer från såväl sjukvård, smittskydd, miljö- och hälsoskydd, krisberedskap samt samverkande organisationer samlades i Stenhammarsalen, Göteborgs konserthus. Det varierande programmet samt arrangemanget som helhet mötte stor uppskattning. B-händelser skiljer sig från andra allvarliga händelser inom katastrofområdet eftersom de nästan alltid startar i liten skala och relativt omärkligt. Initialt hörs, syns och märks inget. Om det vill sig illa kan dock utvecklingen bli mycket snabb, i värsta fall exponentiell. De ämnen och tillstånd som kan bli aktuella är både gamla och helt nya, välkända och i det närmaste okända. En vaksamhet och reaktionsförmåga för att förvänta sig det oväntade och agera tidigt, i många fall redan på misstanken, kan vara avgörande för att begränsa eller till och med hejda ett större utbrott, en epidemi. Det största hotet mot modern sjukvård idag är resistenta bakterier. Regionala STRAMAöverläkaren Tinna Åhrén lotsade oss genom förekomsten och spridningen av mer eller mindre resistenta bakterier med olika bokstavskombinationer allt från MRSA till TDRTBC. Vi i Skandinavien är än så länge relativt förskonade från dessa agens men vi lever inte helt isolerade från omvärlden. Så länge vi kan förhindra eller fördröja deras ankomst till vår vårdmiljö är dock mycket vunnet både med avseende på lidande och vårdkostnader. Ett klokt och restriktivt antibiotikabruk är en av hörnstenarna i detta försvar liksom praktiserande av adekvata hygienrutiner vid alla vårdtillfällen. Om vi inte gör vad vi kan idag, kan vi kanske inte göra något imorgon, eller hellre No action today, no cure tomorrow. Vårt främsta och mest konsumerade livsmedel är vatten. Det är också via vatten som de flesta och största utbrotten kommit. Mer än fem vattenburna utbrott per år finns sammanställt hos SMI! Olof Bergstedt på Göteborg Vatten AB redogjorde för risker och beredskap mot vattenburen smitta. Samhället är trots alla sina sofistikerade system väldigt sårbart till och med vad gäller kontaminering av vårt dricksvatten. Och även inom dricksvattenhanteringen tillkommer nya agens som kräver nya desinfektionsmetoder av vårt dricksvatten. För att tidigt upptäcka och åtgärda utbrott är vaksamhet och olika typer av övervakningssystem A och O. Tom Andersson från SMI och Livsmedelsverket redogjorde för pågående projekt utgående från händelser i stället för, PKMC-nytt December

8 som vanligast, sjukdomsbaserat. Idealt vore kanske detektorer/sensorer hos var man vars resultat kan poolas och ge tidiga varningssignaler. Exempel på smart phone-applikationer gavs men som än så länge kanske kändes lite som science fiction. Resultat av övervakning koordineras och rapporteras nationellt och internationellt inte minst genom vår anslutning till IHR (International Health Regulation). Smittskyddsläkare Per Follin redogjorde för innebörden och hur långt vi kommit med implementeringen av IHR inom Västra Götalandsregionen. Eftermiddagen upptogs av uppdatering av läget samt kunskap kring tuberkulos, redogörelse för aktuella difterifall samt aktuella utbrottshändelser av betydelse inom Västra Götalandsregionen: Vektorburna infektioner, Hepatit A på förskola, Invasiv meningokocksjukdom samt SSSS på SSS som egentligen blev SSSS på SkaS Skövde (Staphylococcal Scalded Scin Syndrome). Det samlade intrycket av dagen var att B-området är och förblir stort, föränderligt och i allra högsta grad både spännande och påverkbart. Till det senare krävs dock både nya metoder och kunskaper, något som dagen väl förmedlade. Martin Wahl Beredskapsöverläkare martin.wahl@vgregion.se På bilderna t v syns Smittskyddsläkare Per Follin Bitr smittskyddsläkare Birgitta Arnholm Martin Wahl, regional beredskapsöverläkare, PKMC Bitr smittskyddsläkare Eva Lindhusen Lindhé Bitr smittskyddsläkare Leif Dotevall PKMC-nytt December

9 MIMMS-kurs i Baku, Azerbajdzjan september 2012 MIMMS genomförs nu i många länder, se Per Örtenwall och Annika Hedelin ingår i den internationella fakulteten och deltog i den första kursen i Baku, Azerbajdzjan. Kursansvariga från England hade vid flera tillfällen varit i Baku för att få en bild av hur sjukvården där är organiserad och vilka resurser de har vid en allvarlig händelse. De studerade också hur en händelse på oljeplattformar är planerad att hanteras. Detta underlag använde vi i genomförandet av kursen. Kursdeltagarna kom från Azerbajdzjan, Georgien, Turkiet och Ryssland, flertalet av de 33 deltagarna var läkare. En "tillämpad" övning genomfördes under en eftermiddag på järnvägsstationen i Baku. Scenariot var ett tåg som körde in i en byggnad där det fanns kemikalier. Deltagarna i kursen fick på plats organisera upp arbetet, samverka med polis och räddningstjänst m m. Som instruktör på kurser i andra länder med andra förhållanden lär man sig mycket. Vi har det välordnat i Sverige men allt kan göras bättre och att kunna plocka delar, ibland mycket enkla lösningar, med hem till den egna verksamheten är stimulerande och utvecklande. Ytterligare information lämnas av annika.hedelin@vgregion.se Som vid alla kurser i annat land var det vissa språksvårigheter vilket innebar att varje moment tog längre tid än vad vi är vana vid. Därför var kursen under fyra dagar, en MIMMS-kurs som genomförs i Sverige är på två dagar. Språksvårigheterna var särskilt tydliga under de praktiska momenten med radiokommunikation. En utmaning för oss instruktörer var att genomföra de flesta moment i kursen utan det material som bl.a används vid table top-övningarna. Inköp av legobitar i en närliggande leksaksaffär fick agera alla symboler från ambulanser och polisbilar till patienter. Materialet, som blivit fast i tullen i Baku anlände inför sista momentet under kursens sista dag. Engelsmännen använder pappersdockor som agerar patienter, i Sverige brukar vi ha markörer från t ex vårdskolor. PKMC-nytt December

10 Den första simuleringskursen MacSim i Asien PKMC har medverkat i utvecklingen av simuleringskursen MacSim i Sverige. Simuleringstekniken är numera intressant vid utbildning inom katastrofmedicin. Man simulerar helt enkelt en stor olycka/katastrof med riktade scenarier och patientkort. Data om patienterna är tagna från aktuella händelser, t ex Madridbombningen. Eftersom båda input och outcome data om varje patient är kända, kan patienterna följas genom vårdens olika nivåer från platsen där händelsen inträffade till transport och på sjukhus. Dessutom kan alla ledningsfunktioner, t ex sjukhusledningar och regional ledning, testas med denna typ av simuleringsmodell. Simuleringsprogrammet är ett verk av professor Sten Lennquist som har lång erfarenhet inom katastrofmedicin. Programmet ingår i ett avhandlingsprojekt som bedrivs av Kristina Lennquist Montán med handledarna Per Örtenwall och Amir Khorram- Manesh från PKMC. Sjukvårdspersonal från ett flertal europeiska länder har sedan 2009 tränats med hjälp av MacSim. Under den 5-9 november genomfördes kursen i Bangkok i samarbete med NIEM (National Institute of Emergency Medicine) i Thailand. Under de första två dagarna utbildades 24 instruktörer i hanteringen av patientkorten och bekantade sig med simuleringsmodellen. Därefter, under de tre efterföljande dagarna, genomgick 40 studenter den basala utbildningen med olika scenarier. Kursen var uppskattad och lägger grunden för ytterligare samarbete med Thailand och andra ASEAN länder framöver. Ytterligare frågor besvaras av Amir Khorram- Manesh, amir.khorram-manesh@vgregion.se PKMC-nytt December

11 Instruktörsutbildning i praktisk pedagogik PKMC har sedan flera år avtal med Advanced Life Support Group (ALSG) i Manchester, Storbritannien och genomför ett antal utbildningar inom akutsjukvård och ledning enligt ALSG:s pedagogik. Avtalet innebär också att vi utbildar instruktörer till de olika kurser som genomförs på PKMC, dvs MIMMS (ledning på skadeplats), HMIMMS (ledning på sjukvårdsinrättning), APLS (för barnläkare) och MedicALS (för akutläkare). I vår utbildningskatalog presenteras alla kurser som vi idag genomför i Sverige. Årets General Instructor Course (GIC) har genomförts och vi har nu nio nya instruktörer (8 läkare och 1 sjuksköterska) som kan undervisa på ALSG Swedens kurser. Vi välkomnar de nya instruktörerna till våra ALSG-kurser! Ytterligare information lämnas av annika.hedelin@vgregion.se Andrew Coleman från UK undervisar blivande instruktörer inom ALSG MRMI i Stockholm Under november 2012, ägde den första MRMI-kursen 1 i Sverige rum i Stockholm i samarbete med Karolinska sjukhuset och ESTES (European Society for Trauma and Emergency Surgery). Den medicinska insatsen vid allvarliga eller extraordinära händelser påverkas av transport, kommunikation, samordning och ledning både utanför och inne på sjukhus. Skälet till att dessa komponenter övas/belyses samtidigt är att de hänger ihop med/ är beroende av varandra, och detta angreppssätt ger både en bra realism och framför allt bra möjligheter att utvärdera resultatet både av insatsen som helhet och av dess olika led. Kursen går igenom de viktigaste parametrarna för effektiv, realistisk och noggrann utvärdering och uppföljning. Deltagarna tränar även på att göra triage på individuella patienter. Kursen är helt 1 MRMI Medical Response to Major Incidents PKMC-nytt December

12 interaktiv och startar med en dags förberedande utbildning i grupper, följt av två hela dagar av simuleringsövningar. Nytt för denna kurs, jämfört med tidigare kurser, var deltagandet av ledningspersonal från polis, räddningstjänst och regionala ledningsgrupper som tillsammans med deltagare från över 20 länder arbetade under fyra lärorika dagar. Kursen bygger på MacSim-metoden (Mass Casaulty Simulation) som anordnades i Göteborg förra året, men som tyvärr inte var så välbesökt som denna. Vill du veta mer, kontakta amir.khorrammanesh@vgregion.se Premiär för APLS i Umeå Den oktober gjorde APLS (Advanced Paediatric Life Support) sin debut i Norrland, närmare bestämt på Kliniskt träningscentrum, Umeå universitetssjukhus. Att transportera allt material som används under kursen från Göteborg till Umeå var omöjligt men via det goda samarbetet med personal på plats i Umeå lyckades vi få ihop en stor del av den utrustning vi behövde för att genomföra utbildningen. Vi hade fem instruktörer från Sverige och två från England på denna kurs där 18 elever, från mestadels de norra delarna av Sverige, genomförde kursen med bravur. Med tanke på de fina förutsättningarna som finns med både lokaler, material och hjälpsam lokal personal så kan vi konstatera från PKMC:s sida att det är fullt möjligt att genomföra APLS-kurs i Umeå med gott resultat. (se utdrag från utvärdering nedan). Frågor besvaras av andreas.berner@vgregion.se Jag tycker kursen som helhet var.. 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 % Dålig Mindre bra Ganska bra Mycket bra Lediga platser på Kurser/utbildning våren 2013 ordnade efter sista anmälningsdag Kurs Kurstid Sista anmälningsdag Farliga ämnen - C/RNE 5 feb 1 jan HMIMMS 20 mars 1 feb MIMMS 2 dagar mars 1 feb Stabschefsutbildning mars 15 feb Katastrofmedicinsk beredskap grundkurs 25 april 15 mars MIMMS 1 dag 4 juni 1 maj Anmälan till kurserna skickas till anne-marie.engstrom@vgregion.se PKMC-nytt December

13 Mats Kihlgren ny chef på PKMC Det är med spänning jag ser fram emot att ta över efter Annika som chef på PKMC, men innan jag tillträder kan det vara lämpligt med en liten presentation av mig, min bakgrund och hur jag ser på uppdraget som chef på PKMC. Jag startade min karriär 1978 som brandman inom dåvarande Brandkåren Göteborg men rätt snart började jag specialisera mig mot den prehospitala vården eftersom även ambulanssjukvård ingick i tjänstgöringen. Efter att varit verksam några år i den s k OLAambulansen studerade jag till sjuksköterska i slutet på 80- talet och fortsatte vara aktiv i ambulanssjukvården. I början på 90-talet läste jag anestesiutbildningen, den utbildning som då låg närmast akut- och ambulanssjukvård. Strax efter utbildningen tillträdde jag som chef för ambulanssjukvården inom Räddningstjänsten Göteborg. Det var en stor utmaning att som sjuksköterska i en räddningstjänstbaserad organisation driva frågor i ambulanssjukvård. Kvartalsporträttet År 2002 lämnade jag Räddningstjänsten för en tjänst som chef med fokus på prehospital akutsjukvård inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sjukhuset är under ständig utveckling och när jag nu lämnar SU är jag verksamhetschef för område Ambulans och Prehospital Akutsjukvård, populärt kallad APA. Ambulanssjukvården har under de tio år jag varit chef på SU genomgått en stor förändring. Verksamheten är väl integrerad i sjukhuset och fokus ligger nu på utveckling av vårdkedjor - patienter skall i möjligaste mån passera förbi akutintaget och hamna direkt på vårdavdelning. Från 10 oktober 2012 tar nu SU över verksamheten i egen regi efter att ha haft större delen av ambulansverksamheten på entreprenad. Under mina år som chef har jag haft ett stort intresse för organisation och ledning vilket bl a resulterat i att jag läst in en magisterexamen på Förvaltningshögskolan. Det känns rätt att nu lämna över till en ny chef för ambulanssjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och kunna fokusera på ett nytt regionalt uppdrag med andra utmaningar. Jag vet att det finns en stor kompetens inom PKMC och jag litar på att mina nya medarbetare kommer att sätta mig in i de arbetsuppgifter som ligger framför mig. För mig innebär tjänsten många nya utmaningar, det är ett regionalt och även nationellt uppdrag där verksamheten hanterar alla typer av större händelser inom sjukvården, inte bara större olyckor. I PKMC finns också en stor erfarenhet av att bedriva utbildning och forskning i ämnet katastrofmedicin. Tillsammans med Annika och min blivande chef Ann Söderström för jag nu en diskussion om hur övertaget skall ske utan att verksamheten tappar tempo. I inledningsskedet kommer jag att försöka avsätta tid till att träffa alla de samarbetspartners som jag vet ligger inom verksamheten och jag ser det som självklart att ni som på olika sätt är en del av regionens beredskapsorganisation hör av er om ni har tankar och idéer kring hur vi fortsättningsvis skall utveckla den regionala katastrofberedskapen. För ytterligare information, kontakta mats.kihlgren@vgregion.se PKMC-nytt December

14 Rapporter och andra lästips Rapport från NATO:s övning Georgien 2012 Georgien ligger mellan Turkiet, Ryssland, Armenien och Azerbajdzjan. Knappt 4,5 miljoner invånare bor i landet, varav cirka 1,5 miljoner bor i huvudstaden Tbilisi. Språket är georgiska men nästan alla pratar också ryska. Engelskan fungerar hjälpligt på restauranger och hotell, men turismen är begränsad. Georgien är allierat med USA, och därmed NATO-allierad. Landet är mycket betydelsefullt för USA eftersom det är sista landet mot Ryssland i öster. En gata i Tbilisi är till och med döpt efter George W. Bush. Stora byggprojekt finansieras av USA och landet genomgår en snabb modernisering. Fantastisk västerländsk arkitektur möter den gamla ryska arkitekturen i huvudstaden. Landet har en del egen olje- och gasproduktion men är också transitland för ryska gasledningar. Fortfarande är det ett utpräglat jordbrukssamhälle med bl.a. stor vinproduktion. Bakgrund och syfte med övningen NATO-organisationen EADRCC, The European Atlantic Disaster Response Coordination Centre, med säte i Bryssel arrangerar årligen en större katastrofövning med NATO-allierade länder. Vanligtvis läggs övningen i ett mindre välutvecklat land. Förra året hölls övningen utanför Moldaviens huvudstad Chisinau, och i år strax utanför Tbilisi i Georgien. Det övergripande syftet med övningen är att samträna olika nationers USAR- (Urban Search And Rescue), CBRN- (Chemical, Biological, Radioactive, Nuclear) och Medivac-organisationer (medicinsk evakuering). Dock när man frågar chefen för EADRCC, Guenter Bretschneider, framkommer att huvudsyftet är en politisk övning. NATO har 70 procent av världens försvarsbudget, och det politiska värdet av att 31 NATO-allierade länder samövar nära ryska gränsen spelar säkert en stor roll. All den utrustning som amerikanarna fraktade till övningen efterskänktes till Georgien. hade planerats under nästan ett års tid med flera internationella möten i Tbilisi under våren/sommaren 2012, Main Planning Conference och Final Planning Conference. Under själva övningen deltog cirka 3000 personer från 31 nationer. Genomgång och träning pågick september, var själva övningen och det hela avslutades den 27 september med sammanfattande uppföljning av övningen. Övningen skedde i samarbete med Georgiens inrikesdepartement. Stora inhemska resurser utnyttjades. På övningsplatserna hade Georgien knutit upp lokal räddningstjänst, ambulanser och polis. Övningen PKMC-nytt December

15 De övergripande målen med Georgien 2012 var: - att öva samarbete och civil katastrofplanering - att öva EADRCC (Euro-Atlantic Disaster Response Coordination Centre)och EADRU (Euro-Atlantic Disaster Response Units) - att öva framförallt CBRN, USAR (Urban Search And Rescue) och större brandbekämpning - att öva mobila triage-enheter och ett mindre fältsjukhus - att öva Georgiens kapacitet på lokal, regional och nationell nivå samt förmåga att rekrytera internationell hjälp. - att underlätta och praktisera samarbete och koordination mellan olika internationella enheter och team, framför allt USAR och CBRN. Övningen inriktades huvudsakligen mot brandbekämpning, CBRN och USAR. Relativt få medicinska team var närvarande. Den medicinska delen av övningen var begränsad. Georgien visade upp ett uppblåsbart mindre fältsjukhus. Här fanns 10 platser för stabilisering och triagering, en mindre enhet för kemisk bekämpning, tre operationsplatser, en IVA-plats och 12 observationsplatser. Sjukhuset var av god europeisk standard med teknisk utrustning som t.ex. infusionspumpar till narkosmedel. Delar av tältet var skänkt från svenska försvaret, tillverkat i Trelleborg 1991! Basfakta kring övningen Den 20 september 2012 inträffade en jordbävning i centrala Georgien med amplituden 6,8. Många byggnader förstördes, tusentals människor drabbades och delar av el- och mobiltelefonnätet slogs ut. En industri med produktion av mycket hälsovådliga ämnen rapporterade stor läcka. Flera vattenreservoarer skadades och färskvattenförsörjningen slutade fungera. Järnvägstrafik i stora delar av Georgien slogs också ut. All hälso- och sjukvård i området blev kraftigt överansträngd. Stora resursbrister uppstod. På regeringsnivå i Georgien beslutades att det behövdes internationellt stöd med: - UNDAC team (UN Disater Assessment and Coordination Team). - Räddningstjänstteam - USAR (Urban Search And Rescue) team som letar efter överlevande i rasmassorna - Fältsjukhus - CBRN-team - Team som kan återuppbygga vattenförsörjningen - Team som kan återuppbygga mobiltelefonnätet. Övningen Sju övningsplatser hade byggts upp. 1) Järnvägsolycka 2) Buss som hade rasat ner i en ravin 3) Skadad pipeline med explosioner 4) Raserat bostadsområde 5) Kemiindustri som hade rasat 6) Tuberkulossjukhus med farligt laboratorium som hade rasat 7) Översvämningskatastrof där hus hade blivit dränkta damm hade rasat. Utvärdering Hela utvärderingsgruppen om cirka 20 stycken var enig om att det fanns ett stort engagemang, förståelse, inlevelse och försök till samarbete. Emellertid finns alltid kommunikationsproblem, som inte bara är radioproblem, utan också tolkbrist och språkförbistring, vilket försvårar samarbetet. Georgien 2012 invigdes av inrikesministern och hela övningen betydde oerhört mycket för Georgien. På skadeplatserna ville därför Georgien visa upp sin utrustning och kunskap. Samarbetet med andra nationer underlättades inte av detta. PKMC-nytt December

16 Tolkningen sköttes huvudsakligen av universitetsstuderande från Tbilisi som hade sina begränsningar framför allt vid faktadiskussioner. Olika utrustningar, utbildningar, kulturella skillnader och förhållningssätt vid en stor skadeplats var ytterligare utmaningar. övning hållas i Sverige, om finansieringen går att lösa. Övningsområdet kommer då att förläggas till MSB:s skola, Revinge, utanför Lund. Sveriges deltagande i övningen Georgien 2012 Från MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, kom nio stycken som representerande media, kommunikation, kris- och katastrofövning och säkerhet. Lars Hillerstöm, säkerhetsansvarig för övningen, var sammanhållande för gruppen. Undertecknad reste på uppdrag av Socialstyrelsen och PKMC, Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, i Västra Götalandsregionen för att följa den medicinska delen av övningen. Vid pennan Den medicinska evakueringen fungerade generellt sett bra, men övningens resurser hade kunnat utnyttjas bättre. Hundratals skademarkörer fanns ute på skadeplatserna med bra skadekort angående vilka skador som fanns. Uppsamlingsplatser, triagering på skadeplatser, transporter och bedömning på fältsjukhuset fungerade bra. Många internationella USARteam hade också medicinsk personal i sina grupper, men tyvärr utnyttjades inte dessa i samarbetet med georgierna inne i de raserade byggnaderna. Rashundar hittade de skadade i byggnaderna men räddningspersonalen påbörjade inte triagering och behandling med spjälkning av frakturer, första förband, halskragar etc innan evakueringen från skadeplatsen. Vissa uppsamlingsplatser saknade skugga/skydd, och i 30 graders värme blev det mycket varmt för de skadade i väntan på avtransport. Per Wiger, per.wiger@vgregion.se Chefläkare Alingsås lasarett Utvärderingsgruppen har efter avslutad övning gjort en sammanställning av övningen och vår teamleader Kevin Woods från USA kommer att rapportera detta till EADRCC i början av november var EADRCC-övningen planerad till Israel, men Turkiet har protesterat mot detta. Förmodligen blir det ingen övning Eventuellt kommer 2014 års PKMC-nytt December

17 Samhällsinriktat säkerhetsarbete Under fyra dagar i oktober genomfördes i MSB:s regi en kurs i Samhällsinriktat säkerhetsarbete för beredskaps- och säkerhetssamordnare i kommuner och landsting. Vi var 25 personer från olika kommuner och landsting som deltog, varav sex från Västra Götalandregionen. Syftet med kursen var att ge deltagarna kompetens inom samhällsskydd och beredskap för att kunna driva och initiera processinriktat säkerhetsarbete. Ett annat syfte var att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande. Föreläsningarna under veckan hade olika teman men gemensamt för de flesta var att vårt arbete styrs av lagstiftningen och måste byggas upp efter detta. En annan tydlig signal i alla föreläsningar var att krisberedskapen skall byggas på en risk- och sårbarhetsanalys. Olika metoder och verktyg för risk- och sårbarhetsanalyser presenterades. Vi fick även prova på att genomföra en risk- och sårbarhetsanalys. Vi delades upp i två grupper och gruppen för landstingens medlemmar hade ett scenario med farliga ämnen och där sjukhuset påverkades av drabbade och att skadeplatsen låg nära sjukhuset. Resultatet av grupparbetet visade på att det inte tar så lång tid eller är så svårt att genomföra en riskoch sårbarhetsanalys. Många bra synpunkter och förslag på åtgärder kom fram vid grupparbetet. Även om flera av oss hade viss vana av att genomföra en riskoch sårbarhetsanalys kom det fram nya tips och synpunkter som vi kunde ta med oss hem till vårt fortsatta arbete med krisberedskap. En annan betydelsefull del i arbetet som också tydliggjordes var vikten av samverkan. Vi är många aktörer som påverkas och allt planeringsarbete måste genomföras i samverkan. Avsnittet med risk- och sårbarhetsanalyser leddes av Eva Leth från MSB, Eva var även kursledare tillsammans med Hans Skoglund från MSB Sandö. Vi fick också en föreläsning av Per-Olof Michel från kunskapscentrum för katastrofpsykiatri som behandlade temat Att möta människor i kris. Han tog upp olika mänskliga reaktioner på en kris och presenterade den psykologiska första hjälpen som man bör använda vid krisarbetet. Veckan avslutades med en utvärdering och vikten av samverkan kom åter fram i denna utvärdering. Syftet med att öka förståelsen och förstå våra olika roller och ansvar i krisarbetet hade tydliggjorts. Alla blev godkända och diplom delades ut. Agneta Nero, Beredskapssamordnare agneta.anderssonnero@vgregion.se Birger Hedqvist Kumlander från Regionservice i Västra Götalandsregionen får sitt diplom av kursledarna Eva Leth och Hans Skoglund PKMC-nytt December

18 Övning ger strålande färdigheter? Den september 2012 anordnades en stor beredskapsövning inom RN-området, Radiological Emergency Field Operative Exercise (REFOX), i Skåne. I övningen deltog över 400 personer från nationella och nordiska beredskapsmyndigheter. Exempelvis var Försvarsmakten, FOI och Tullverket på plats. Övningens syfte var att öva förmågan att hantera radiologiska hot- och nödsituationer, särskilt antagonistisk händelse. I en del av övningen inbjöds även sjukvården, sjuksköterskor i ambulans och på akutmottagning, läkare och sjukhusfysiker. Deltagande från sjukvården Den del som riktade sig till sjukvårdspersonal var inte integrerad i övrig övningsverksamhet och utfördes på MSB:s övningsområde i Revingehed. Representanter från alla de personalkategorier som bjudits in deltog men deltagarna fyllde ungefär hälften av de platser som tillhandahållits. Undertecknad som arbetar på Medicinsk fysik och teknik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset var den enda deltagaren från vår region. Uppskattningsvis var hälften av deltagarna från de tre landsting där det idag finns kärnkraftverk. Detta trots att hotbilden inom RN-området täcker så mycket mer än kärnkraft. En nationell kärnkraftsolycka kommer ju dessutom att omfatta regioner utanför kärnkraftslänen. Övningen som blev en kurs? Är vi inte förberedda? Nja, av upplägget under de tre dagarna kan man ana att arrangörerna inte trodde att vi har särskilda goda kunskaper ute i landstingen. Övningen - man kan i en övning förvänta att deltagarna efter en scenariogenomgång får lösa olika uppgifter självständigt - visade sig snarare vara en kurs. De teoretiska lektionerna om strålning var förhoppningsvis alltför grundläggande för oss sjukhusfysiker men troligtvis ganska svårgenomträngliga för ambulansens sjuksköterskor. Det fanns dock tillfälle för mer praktiska övningar då mätinstrument och riktiga strålkällor kom fram. De teoretiska timmarna hade dock viss behållning då somliga av de inbjudna föreläsarna kunde förmedla personliga erfarenheter i ämnet. Övade vi inte då? Jo, vi hade övningar där transportolycka simulerades och omhändertagande av kontaminerad patient på akutmottagningen övades, med tyngdpunkt på det senare. Inför simuleringen av transportolyckan tränades vi t.ex. på att ta på och av skyddsdräkt 08. Efter några timmars övning med omhändertagande av patient på akuten fick vi besök av observatörer från andra delar av REFX som kom för att titta på hur vi arbetade. Hoppas vi gjorde ett någorlunda bra intryck. Några personliga reflektioner Att mäta strålning och att på ett korrekt sätt bedöma läget och risker är inte lätt i de flesta scenarios. Föreläsarna och vissa deltagare ställde stora förhoppningar på att sjukhusfysiker kommer och hjälper till med mätningar och strålsäkerhetsbedömningar. I många situationer kommer det att bli svårt att i praktiken få sådan hjälp. Det är då viktigt att enkla rutiner och verktyg för att klara av detta finns ute i berörda organisationer. En viktig förutsättning för att bedöma situationen och ta till lämpliga åtgärder är att ha rätt och tillräcklig information. För oss sjukhusfysiker är det viktigt att få tillgång till den samlade informationen om händelsen som finns för att kunna ge råd. Det är t.ex. mycket svårt att utifrån enstaka mätningar bedöma strålsäkerheten för vare sig personal som arbetar i händelsen eller för de patienter som är berörda. Det behövs god samverkan mellan regionens och länets olika delar för att ta omhand RNhändelser på ett bra sätt. Anja Almén, 1:e sjukhusfysiker, Sahlgrenska Universitetssjukhuset anja.j.almen@vgregion.se PKMC-nytt December

19 FLISA-kongress september 2012 Den september var det dags för FLISA:s årliga kongress. Landstinget Östergötland stod detta år som värd och kongressen gick av stapeln i Louise de Geer Konsert- och Kongressanläggning i Norrköping. Temat för kongressen var Samverkan i vardagen och vid allvarlig händelse Kongressen innehöll både utställare, posters och seminarier. Bland utställarna fanns möjlighet till diskussioner med andra deltagare samt representanter från företag. Vi hade bl.a. möjlighet att knyta kontakt och boka upp en instruktörsutbildning av intraosseös nålsättning med leverantören av EZ-10 samt möjlighet att få träffa leverantörer av utbildningsmateriel som används vid våra utbildningar. Kongressen gav möjlighet att på ett bra sätt fördjupa dessa kontakter med leverantörer och studera vad för nytt som är på väg in på marknaden. Bland seminarierna gav bl.a. Per-Åke Nilsson sin syn på hur Socialstyrelsen idag samverkar med regioner och landsting för att arbetet vid en allvarlig händelse skall fungera så bra som möjligt. Helene Nilsson och Eva Bengtsson, Landstinget Östergötland, redogjorde för hur långt arbetet med införandet av en nationell ledningsmodell prehospitalt kommit. Här redovisades siffror för hur många som utbildats inom PS samt MIMMS och de tog även upp behovet av en eventuell utbildning för dem som behöver spetskompetens inom området ledning på skadeplats (PS+). Carita Gelang, Daniel Johansson och Tobias Carlsson redogjorde för projektet AMBitiös. AMBitiös är ett samarbete mellan ambulanssjukvården Göteborg, akutmottagningen och medicinkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Projektet innebär att patienter med tydligt inläggningsbehov på medicinkliniken kan direktinläggas från ambulans. Ambulanspersonal stämmer av med läkare via telefon och kan gå förbi akuten direkt till vårdavdelning. Detta har gjort att denna patientgrupp fått ett snabbare omhändertagande samtidigt som man visade att projektet avlastar akuten betydligt. Projektet har nu permanentats. Detta var ett axplock av alla händelser från FLISA:s kongress i Norrköping. Ytterligare information kan lämnas av andreas.berner@vgregion.se Bilder från entren till FLISA-kongress 2012 föreställande ambulans från gamla Bohuslandstinget. PKMC-nytt December

20 SKL:s nätverksträff 16 oktober Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) nätverksträff med landets beredskapssamordnare hölls den 16 oktober i samband med SoS/SKL:s höstkonferens. Nätverket, som träffas två gånger om året, är ett forum för diskussion/information om aktuella frågor inom ämnesområdet. Från Västra Götalandsregionen ingår Annika Hedelin och Birger Kollberg i nätverket. Ämnen som diskuterades var bland annat: - Rapporter efter Utöya; Det finns flera norska rapporter om händelserna i Oslo och på Utöya framtagna av Helsedirektoratet, 22.julikommisjonen, Evalueringsrapport från Luftambulansetjensten ANS, Oslo universitetssykehus m fl. Därtill har Socialstyrelsen tagit fram en Kamedo-rapport. Utifrån rapporterna och av erfarenheterna i Norge kan en del slutsatser dras för svenskt vidkommande. - Nytt finansieringsförslag för Rakel innebärande ökade kostnader för landstingen. I dag finns knappt abonnemang i Sverige. Landstingen står för av dessa. Ekonomin för Rakel är i obalans, varför regeringen föreslagit förändringar För landstingens del innebär det bl a att avgifterna höjs samtidigt som takpriset tas bort. Konsekvensen blir att samtliga landsting aviserar att man kommer att begränsa sin utbyggnad. - Central och regional utbildningsverksamhet, som tidigare landstingen erhållit statsbidrag för, är föremål för en uppvaktning av SKL hos Socialdepartementet. SKL väntar på respons från departementet. - I SSIK-frågor har MSB tidigare stöttat landstingen i deras arbete med att öka robustheten i tekniska försörjningssystem och byggnadsteknisk säkerhet. Från september 2011 menar MSB att landstingen själva skall hantera dessa frågor med hänvisning till ansvarsprincipen. - Larmning av TiB: Landstingen rapporterar problem med KBX-funktionen hos SOS Alarm. Något intresse av att träffa hängavtal till MSB:s avtal med SOS Alarm fanns inte hos landstingen. - Alarmeringstjänstutredningen har till uppgift att se över och kartlägga samhällets alarmeringstjänst som den ser ut idag och att föreslå vad som skall ingå i tjänsten samt hur den skall vara organiserad och finansierad. Ett betänkande skall redovisas senast den 30 april Utredning av beredskapslagret pågår. Det råder oklarheter i landstingen om vad som finns i lagret idag. - Skyddsdräkter kan under en kort period beställas. Region Skåne samordnar. Nuvarande avtal går ut vid årsskiftet. Markus Planmo, som är SKL:s handläggare av krisberedskapsfrågor, ledde mötet på ett föredömligt sätt. Nätverket för landstingens krisberedskap (NLK) är ett bra diskussionsforum för kris- och katastrofmedicinskt ansvariga i landstingen. Frågor besvaras av birger.kollberg@vgregion.se SoS och SKL:s nationella krisberedskapskonferens 2012 Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting anordnar varje höst en gemensam nationell krisberedskapskonferens. Årets konferens hölls på Sigtunahöjdens Hotell och Konferens den oktober. Totalt deltog cirka 80 personer av vilka 48 representerade landsting/regioner. Övriga deltagare representerade Socialstyrelsen, MSB, SKL, försvarsmakten, regeringskansliet m fl myndigheter. Från Västra Götalandsregionen deltog Annika Hedelin och Birger Kollberg. Nedan följer ett urval av de ämnen som togs upp under konferensen. Nytt från Socialstyrelsen Johanna Sundvall informerade om aktuella frågor inom Socialstyrelsen. Myndigheten kommer att delas i två delar och en ny enhet skapas, tillsynsmyndigheten. Enheten för krisberedskap kommer att ligga kvar i GD-staben, vilket är en fortsatt markering av krisberedskapens betydelse inom Socialstyrelsen. Skälen för denna placering är bl a att verksamheten är myndighetsövergripande, planering och verksamhet samlas på ett ställe, korta beslutsvägar, tydligt mandat och tydliga roller för uppdraget, övergripande styrning. Ett viktigt uppdrag för enheten är att tydliggöra sitt uppdrag att svara för krisberedskapen. Utmaningar 2013: - Den egna krisorganisationen skall utvecklas. - Strategier för kunskapscentra skall ses över och utvecklas. PKMC-nytt December

21 - Avtal om stödstyrkan skall upprättas. - Förändringar i 2:4-anslagsansökningar. - Nya föreskrifter om katastrofmedicinsk beredskap planeras att införas 1 januari Aktuellt från SKL Markus Planmo redogjorde för några viktiga frågor med bäring på krisberedskapsområdet som SKL arbetar med. Bl a pekade han på finansiering av Rakel, alarmeringsutredningen, propositionen om samhällets krisberedskap 2013, slutsatser efter Utöya, centrala och regionala utbildningar, det robusta sjukhuset, robusta upphandlingar m m. Försvarsmaktens regionala staber Anders Jansson, stabsläkare vid Försvarsmakten, redogjorde för förändringar och Försvarsmaktens nya inriktning. FM har utvecklats från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Personalstyrkan har minskat från till man. Försvarsförmågan skall öka genom användbarhet och tillgänglighet nationellt och internationellt. Den framtida insatsorganisationen består av stående förband, kontraktsförband och kvalificerat hemvärn med nationella skyddsstyrkor skapas fyra militärregioner. Militärregion väst omfattar fyra län, Västra Götaland, Värmland, Örebro och Halland, totalt 83 kommuner. Regionerna skall - leda hemvärnets förband - samverka med samhället regionalt - leda säkerhets- och underrättelsetjänst inom regionen - genomföra regional försvarsplanering - stödja samhället i stort De regionala staberna tar i mars 2013 över den materiel som landstingen vid behov tidigare rekvirerat via Högkvarteret. FM har tagit fram en handbok för samverkan med andra myndigheter och aktörer. Syftet med handboken är att beskriva hur FM avser att samverka med andra vid olika beredskapsnivåer och olika typfall av händelser. Handboken skall vara klar Statlig ersättning till landsting från anslag 2:4 Krisberedskap 2:4 anslaget består av flera delar: - Ersättning för projekt riktade till centrala myndigheter och länsstyrelser. Finansiering av kortsiktiga satsningar för att utveckla och sätta igång verksamheter. Till grund skall det finnas en analys av behovet av föreslagna åtgärder och de skall ha påvisbara effekter på samhällets samlade krisberedskap och den samlade förmågan att hantera risker och dess konsekvenser. Ansökningarna skall vara förenliga med regeringens inriktning av anslaget. Slutligen skall åtgärderna vara väl avgränsade och uppföljningsbara. - Ersättning till kommuner och landsting LEH (enligt lag om extraordinära händelser). Landstingen delar på 10 mnkr och kommunerna delar på 282 mnkr för åtgärder som lagen om extraordinära händelser ålägger dem att svara för. - Ersättning till frivilliga försvarsorganisationer - Bidrag till ledningsplatser (länsstyrelser, landsting, kommuner) De medel ur 2:4-anslaget som kommer landstingen tillgodo är: - Statlig ersättning enligt LEH - Stöd till landstingens ledningsplatser - Aktiviteter som hålls samman av centrala myndigheter och länsstyrelser Inriktning ledning och samverkan MSB arbetar med ett projekt som syftar till att skapa en gemensam nationell grund för ledning och samverkan vid olyckor, kriser och att samordna och formalisera hur samverkan mellan olika aktörer skall se ut. Projektet startade i oktober 2012 och skall vara avslutat i juni Fem delprojekt ingår: - Riktlinjer för samverkan - Riktlinjer och rekommendationer för stab, ledningsstöd och metodik - Lägesbild och informationsdelning - Ramverk för teknik och system - Kompetens utbildning, övning, erfarenhet Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB arbetar med en handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet. Syftet är att skapa ett motståndskraftigt samhälle. Handlingsplanen är ett delmål för att uppnå strategin som syftar till att skapa ett motståndskraftigt samhälle med god förmåga att motstå och återhämta sig från allvarliga störningar. Handlingsplanen skall vara klar 2014 och fram till 2020 skall ske implementering, utbildning, legala grunder, finansiering, uppföljning och uppdatering av strategi. Återkoppling av landstingens RSA Utifrån av landstingen inrapporterade risk- och sårbarhetsanalyser har Socialstyrelsen analyserat och sammanställt resultaten. PKMC-nytt December

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Internationell verksamhet PKMC 2012

Internationell verksamhet PKMC 2012 Internationell verksamhet PKMC 2012 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum www.vgregion.se, pkmc@vgregion.se Förord Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum, PKMC, har sedan flera år ett brett

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer

Höstkonferens om landstingens krisberedskap

Höstkonferens om landstingens krisberedskap VÄLKOMMEN TILL Höstkonferens om landstingens krisberedskap Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har glädjen att bjuda in till årets

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 1 (11) Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Katastrofmedicinskt centrum KMC Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?

Läs mer

Regional plan för krisstöd till drabbade

Regional plan för krisstöd till drabbade Regional plan för krisstöd till drabbade Framtagen av: Arbetsgruppen för krisstöd Fastställd av Regional samordningsfunktion 2017-12-08 Senaste revidering: Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Processen...

Läs mer

EMS Köpenhamn Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning

EMS Köpenhamn Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning EMS Köpenhamn 2018 Under tre dagar fick vi ta del av senaste nytt inom ambulanssjukvård utifrån ett internationellt perspektiv. I programmet var det ett

Läs mer

Nytt från SKL. SKL Trygghet & säkerhet

Nytt från SKL. SKL Trygghet & säkerhet Nytt från SKL SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Extremism Internt skydd Rakel Krisberedskap

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006 ~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod

Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod Kommunal krisberedskap under kommande mandatperiod SMÅKOM 2014-11-27 Björn Myrberg Ekonomi- och planeringsdirektör En justerad överenskommelse om kommunal krisberedskap började gälla den 1 januari 2014

Läs mer

Redovisning CBRNE-övning

Redovisning CBRNE-övning www.lansstyrelsen.se/orebro Redovisning CBRNE-övning - Samverkansövning 3 oktober Dnr: 455-9117-2012 1 1 Bakgrund Örebro län är ett nordiskt logistik- och transportcentrum där det löper transportflöden

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland Nationell utredning Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland 1 Prehospitalt Transportmedicin Traumaenheter hela kedjan akut till rehab och kontinuerligt Alarmering

Läs mer

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting. Markus Planmo Trygghet och säkerhet

Sveriges Kommuner och Landsting. Markus Planmo Trygghet och säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting Markus Planmo Trygghet och säkerhet Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges största arbetsgivarorganisation. Intresseorganisation som driver medlemmarnas intressen. Erbjuder

Läs mer

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013 Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Giltighet Tills vidare. Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskap Revideras

Läs mer

Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018

Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018 samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Enheten för samverkan och planering Sofie Gustavsson Enligt sändlista Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018 De myndigheter

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen

Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen 6 februari 19 Ansvarig: Hans Ivarsson Katastrof- och Beredskapsöverläkare Region Skåne Region Skånes plan för händelser med farliga ämnen Godkänd Katastrofmedicinska rådet 190125 Inledning... 3 Samverkan

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap

Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap 2018-10-18 Dnr 4.5-10601/2018 1(6) Resultat av remiss för begrepp inom katastrofmedicinsk beredskap Begreppen i denna remiss är resultatet av ett terminologiarbete inom projektet Implementering av gemensamma

Läs mer

Utbildning inför allvarliga händelser

Utbildning inför allvarliga händelser Utbildning inför allvarliga händelser Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Kurskatalog 2014 UTBILDNINGSMODELL Utbildning, träning och övning inom det katastrofmedicinska området bedrivs på olika

Läs mer

Krisberedskap - förstudie

Krisberedskap - förstudie Revisionskontoret AM Rev/17022 Krisberedskap - förstudie Rapport 9-17 2 Krisberedskap förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga verksamheter.

Läs mer

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Regional utbildnings- och övningsstrategi Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud

Läs mer

REGIONAL PSYKOLOGISK OCH SOCIAL KRISBEREDSKAP

REGIONAL PSYKOLOGISK OCH SOCIAL KRISBEREDSKAP REGIONAL PSYKOLOGISK OCH SOCIAL KRISBEREDSKAP Ett samverkansprojekt om ledning och ansvar för psykologiskt och socialt stöd vid kriser, extraordinära händelser och katastrofer Abbe Schulman, projektledare

Läs mer

Stora pågående arbeten

Stora pågående arbeten Stora pågående arbeten Inriktning för samhällsskydd och beredskap Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Ledning och samverkan Strategi för CBRNE Nationell risk och förmågebedömning Arbetenas

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar?

Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Vår uppgift i eftermiddag Vilka författningar styr hanteringen av samhällsstörningar? Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar legala aspekter Krishanteringssystemet Regeringsformen - Offentligrättsliga

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare

Ebola erfarenheter av samverkan. Per Follin Smittskyddsläkare Ebola erfarenheter av samverkan Per Follin Smittskyddsläkare 1 Smittskyddens varierande perspektiv 21 landsting / regioner 21 smittskyddsläkare (SmL) Totalt 198 personer i landet (SmL, biträdande SmL,

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Strategi för förstärkningsresurser

Strategi för förstärkningsresurser samhällsskydd och beredskap 1 (8) Enheten för samverkan och ledning Jassin Nasr 010-240 53 21 jassin.nasr@msb.se Strategi för förstärkningsresurser Strategidokument samhällsskydd och beredskap 2 (8) Innehållsförteckning

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan Kris och katastrofmedicin

Utbildnings- och övningsplan Kris och katastrofmedicin HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER/DOKUMENTNUMMER Euan Morin, Joakim Strand, Åsa Hessel 2018-03-28 LS-LED18-1486 Utbildnings- och övningsplan 2018-2020 Kris och katastrofmedicin SID 1(11) Bakgrund Hälso- och

Läs mer

Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse. Politisk Styrgrupp Skaraborg

Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse. Politisk Styrgrupp Skaraborg Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse Politisk Styrgrupp Skaraborg 170922 Krisstöd/PKL PSYKOLOGISK / PSYKIATRISK Krisstödsledningsgrupp Peter Ekholm Ledningsansvarig PKL, SkaS Katarina

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07 Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden

Läs mer

Prehospital vård. översiktliga fakta

Prehospital vård. översiktliga fakta Prehospital vård översiktliga fakta 120918 Vad är prehospital vård? Prehospital vård är den vård som ges innan patienten kommer till sjukhus. Prioriterings- och dirigeringstjänst: tar emot samtal från

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS

ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS ÖVERENSKOMMELSE mellan parterna i Krissamverkan Kronoberg - SÅ SKA VI SAMVERKA I EN KRIS Det svenska krisberedskapssystemet bygger på samverkan mellan alla samhällets aktörer. Vi har alla en roll och en

Läs mer

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum: Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:

Läs mer

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Traumadagen Stockholm 14 september 2016 Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Monika Scott Näslund, psykolog www.katastrofpsykologi.se Regionalt kunskapscentrum

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare i Västra Götalandsregionen Verksamhetsrapport 2011 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 1 Sammanfattning Under 2011 larmades regional tjänsteman

Läs mer

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier

Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Sida 1 (5) Inbjudan till, och program 2014-års Känsöseminarier Årets seminarier genomförs på traditionellt sätt det vill säga delat i två olika delar med lite olika målgrupper, seminarierna har delvis

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Aktörsgemensam CBRNE-strategi Aktörsgemensam CBRNE-strategi 1 Det pågående projektet - processer och prioriterade områden i samverkan Livsmedelsverket Försvarsmakten Sjöfartsverket Kustbevakningen Trafikverket Transportstyrelsen Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Plan för krisstödssamordning

Plan för krisstödssamordning Plan för krisstödssamordning POSOM Mönsterås och Högsby kommun 2017 Dokumentet har antagits av kommunstyrelserna i Mönsterås och Högsby Bakgrund Landstingets och sjukvårdens planering för allvarliga händelser

Läs mer

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

Traumavårdsuppdrag

Traumavårdsuppdrag Traumavårdsuppdrag 2013-2015 Enheten för krisberedskap Johan Carlstedt 2015-03-13 Översikt 1. Uppdraget 2. Organisation 2013-2015 3. Mål 4. Omfattning 5. Delprojekt - frågeställningar 6. Genomförande 7.

Läs mer

Utvärdering. Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43

Utvärdering.  Regional samverkanskurs Publ. nr: 2011:43 Utvärdering Regional samverkanskurs 11 www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr: 11:3 Dnr: 5-5191-11 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... Målgrupp/deltagare....1 Förkunskapskrav... 3 Kursinnehåll... Planering

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008)

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008) Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap Handläggare: Ulla Hedström, REK YTTRANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 1 (6) Förslag till handbok

Läs mer

Händelser med farliga ämnen

Händelser med farliga ämnen Händelser med farliga ämnen 2 Nationens beredskap Den här filmen ger dig en inblick i hur nationens beredskap är uppbyggd för att hantera händelser med farliga ämnen. Filmen kan användas som information

Läs mer

Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden?

Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Hur hanterade vi risken för ebola i Sverige? Hur förstärker vi beredskapen i framtiden? Symposium Infektionsveckan och Mikrobiologiskt vårmöte Östersund 28 maj 2015 Ulf Törnebladh, moderator Enheten för

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Mötesanteckningar från expertgruppsmötet i nationella traumautredningen

Mötesanteckningar från expertgruppsmötet i nationella traumautredningen Protokoll 2013-10-08 Dnr 25031/2013 1(5) Generaldirektörens stab Tord Forsner tord.forsner@socialstyrelsen.se Mötesanteckningar från expertgruppsmötet i nationella traumautredningen Mötesdag: tisdagen

Läs mer

SKL om krisberedskap och civilt försvar

SKL om krisberedskap och civilt försvar SKL om krisberedskap och civilt försvar Säkra städer Fallstudier om hur fem större kommuner organiserar och styr arbetet med trygghet och säkerhet Borås Haninge Karlstad Kristianstad Örebro https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/sakra-stader.html

Läs mer

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 1 (14) Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar samhällsskydd och beredskap 2 (14) Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen?

Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen? Mötesplats SO Seminarium 5 Gemensamma grunder för samverkan och ledning - vilket stöd kan MSB ge vid implementeringen? Carina Forslind 2015-04-28 Innehåll i stort Presentera gemensamma grunder Informera

Läs mer

Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum - PKMC 2016

Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum - PKMC 2016 2016-07-15 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum - PKMC 2016 En sammanfattning av den regionala krisberedskapen och prehospitala akutsjukvården under första halvåret 2016. Organisationsutveckling

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och

Läs mer

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet

Läs mer

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s fyra roller avseende civilt försvar 1. Planerar totalförsvaret tillsammans med Försvarsmakten 2. Stödjer aktörer i arbetet med att genomföra den

Läs mer

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning

Läs mer

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s roll i totalförsvaret Henrik Moberg Verksamhetsansvarig, Civilt försvar Avdelningen för utveckling av samhällsskydd, MSB SME-D, 10 oktober 2018

Läs mer

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015

Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar Slutversion oktober 2015 SAMÖ 2016 1 (19) Aktörsgemensamma mål och målbeskrivningar oktober 2015 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Postadress: 651 81 Karlstad, telefon: 0771-240 240, e-post: samo2016@msb.se Länsstyrelsen

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser; Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Ökad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20

Ökad nationell förmaga och starkt samverkan vid olyckor och avsiktliga händelser med CBRNE enligt regleringsbrevet 2009 nr 20 samhallsskydd och beredskap Avdelningen för Utbildning, övning och beredskap Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering Monica Rhodiner 0x0 240 53 72 Monica.rhodiner@msb.se 20091215 Ert

Läs mer

Finansieringsprinciper

Finansieringsprinciper x samhällsskydd och beredskap 1 (7) Föredragande Samråd Godkänd av enhetschef Sofia Elfstrand Sara Zamore Asada och Camilla Odenberg Charlott Thyrén Finansieringsprinciper Anslag 2:4 Krisberedskap samhällsskydd

Läs mer

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Nils Edsmalm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, P 7 1 (7) HSN 1305-0577 Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering,

Läs mer

Utbildning inför allvarliga händelser

Utbildning inför allvarliga händelser Version Utbildning inför allvarliga händelser Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum Kurskatalog 2013 UTBILDNINGSMODELL Utbildning, träning och övning inom det katastrofmedicinska området bedrivs

Läs mer

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum Innehåll Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum........................................3 Detta är vårt mål.........................................................................5

Läs mer

Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget

Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget samhällsskydd och beredskap 1 (9) Övergripande inriktningsbeslut för 2013 för anslag 2:4 Krisberedskap samt sammanställning av verksamhet som tidigare delfinansierats av anslaget samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer