Hälsa och samhälle EUTANASI OM SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT MAGNUS HÅKANSSON NEIM ISENI. 15 högskolepoäng Hälsa och samhälle

Transkript

1 Hälsa och samhälle EUTANASI OM SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT MAGNUS HÅKANSSON NEIM ISENI Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 15 högskolepoäng Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet Malmö Januari 2011

2 EUTANASI OM SJUKSKÖTERSKANS FÖRHÅLLNINGSSÄTT MAGNUS HÅKANSSON NEIM ISENI Håkansson, M & Iseni, N. Eutanasi om sjuksköterskans förhållningssätt. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde Omvårdnad, 2011 Ett aktuellt ämne är frågan om eutanasi. En grundläggande princip inom svensk sjukvård är att sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återupprätta hälsa och att lindra lidande samt att respektera patientens självbestämmande och integritet. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans förhållningssätt gällande aktiv dödshjälp i anknytning till obotliga sjukdomar. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter sökning i olika databaser med olika kombinationer av sökord användes slutligen 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, genomlästes, analyserades och presenterades. Resultatet av artiklarna visar att etiska principer oftast står mot varandra vilket gör det till ett svårt ställningstagande för sjuksköterskor. I praktiken blir det etiska dilemmat svårt för sjuksköterskan att moraliskt förhålla sig till. En majoritet av sjuksköterskorna anser dock att det är viktigt att lyssna till patienten och dennes anhöriga och att patientens autonomiprincip väger tyngst. Nyckelord: sjuksköterska, eutanasi, förhållningssätt, lagstiftning, kvalitativ forskning, Nederländerna, etiska dilemman, Sverige, etik, roll, obotligt sjuk 1

3 Nurses attitude to euthanasia MAGNUS HÅKANSSON NEIM ISENI Håkansson, M & Iseni, N. Nurses attitude to euthanasia. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, A fundamental principle in Swedish healthcare is the nurse s task to promote health, prevent illness, restore health, relieve suffering and respect the patient s right of self-determination and integrity. The aim of this study is to investigate how nurses should conduct to euthanasia. The method of this study is literature study where 10 scientific articles after perusal, examination and analysing have been presented. The result shows that the ethical principles often contradict each other and practically and morally makes it difficult to nurses to conduct to when patients wishes to end their lives. A majority of the nurses in the studies think that the patient s right of self-determination outweigh the ethical difficulty. Keywords: nurse, euthanasia, attitude, legislation, qualitative research, Holland, ethical issues, Sweden, ethics, role, terminally ill 2

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 PROBLEMFORMULERING & SYFTE 5 METOD 5 Databassökningar 6 Urval 6 Resultatanalys 6 Artikelns kvalitetsgranskning 7 Definitioner 7 BAKGRUND 8 Etiska principer 8 Livskvalitet 9 Land med laglig eutanasi 9 Motståndare och argument mot eutanasi 9 Förespråkare och argument för eutanasi 10 RESULTAT 10 Sjuksköterskans etiska värderingar och moraliska dilemman 10 Sjuksköterskans roll och delaktighet i eutanasi 11 Är sjuksköterskan för eller emot legalisering av eutanasi 12 ANALYS 14 Likheter och skillnader mellan artiklarnas resultat 14 Etiska principer 14 Livskvalitet 15 Argument för och emot eutanasi 15 METODDISKUSSION 16 RESULTATDISKUSSION 17 REFERENSER 20 BILAGA 1 23 BILAGA 2 24 BILAGA 3 25 BILAGA

5 INLEDNING Den senaste tiden har frågan om hur svårt sjuka människor på ett värdigt sätt kan få stöd att avsluta eller avstå från behandling fått mycket uppmärksamhet i media. När fallet Kim 1 utspelade sig tidigare i år aktualiserades frågan om aktiv dödshjälp på nytt. I samband med detta uttalade Socialstyrelsen ett klargörande gällande dödshjälp; en mycket svårt sjuk person har rätt till hjälp att avsluta livet på ett smärtfritt sätt men måste vara väl införstådd med vad detta innebär. Däremot är passiv dödshjälp, där en läkare stänger av en respirator och låter patienten dö utan smärtor, inte tillåten i lagen men inte heller förbjuden. Aktiv och läkarassisterad dödshjälp är däremot förbjuden och att betrakta som mord (Socialstyrelsen, 1992). Om passiv dödshjälp redan förekommer hur långt är då steget till den aktiva dödshjälpen? Resultatet är ju detsamma. Hur skall en sjuksköterska förhålla sig till å ena sidan en människas självbestämmande över sitt eget liv och sin kropp men å andra sidan vårdens etiska principer om att rädda liv? Samtidigt som vårdpersonal gör sitt yttersta för att rädda personer som begått allvarliga självmordsförsök legitimeras rätten att avsluta svårt sjuka personers liv. Etiska dilemman är förankrat i allt arbete i människobehandlande organisationer och som blivande sjuksköterskor ser vi detta som ett intressant ämne att problematisera. Vart går gränserna när det gäller patienters önskan att dö; mellan patienten som överlevt ett misslyckat självmordsförsök och den äldre kvinnan på äldreboendet som vill avbryta sin livsuppehållande behandling? Sjuksköterskan ska enligt kompetensbeskrivningen ha en humanistisk människosyn som grundar sig i att respektera patientens rätt till självbestämmande, integritet och värdighet. I yrkesrollen ska det även visas respekt för patientens egna värderingar och ståndpunkter. Dessa åsikter som patienten har kan sjuksköterskan föra vidare och då föra patientens talan. Sjuksköterskan skall därmed försöka ha en helhetssyn och samtidigt ha ett professionellt förhållningssätt till patienten (Socialstyrelsen, 2005). Socialstyrelsen (2010) gick ut i ett pressmeddelande att hälso- och sjukvårdslagstiftningen bygger på respekt för patientens autonomi och integritet. Det är betydelsefullt att patienten känner sig delaktig för att uppnå en ömsesidig och god vård. Det är då förbjudet för en läkare att ge en behandling till en patient som motsätter sig åtgärden. Vid fall där patienten är införstådd med olika behandlingsalternativ men tackar nej till livsuppehållande behandling skall detta respekteras. Enligt allmänna råd från Socialstyrelsen (1992) är en grundläggande regel att åtgärder, där syftet är att orsaka en patients död, aldrig är tillåten, inte ens om 1 Medias benämning av en 32-årig kvinna som skrev ett brev till Socialstyrelsen där hon vädjade om att få hjälp att avsluta sin livsuppehållande behandling. Kvinnan hade i många år varit bunden till respirator på grund av en sjukdom som gjorde att hennes hälsa försämrades. Hon vände sig till Socialstyrelsen för att myndigheten skulle ge vården tillåtelse att avbryta behandlingen (aftonbladet.se). 4

6 patienten själv begär det. Sjukvårdens uppgift är varken att påskynda eller förlänga döendet utan att hjälpa patienten att få avsluta sitt liv med så lite smärta under så värdiga former som möjligt. Däremot är alla åtgärder tillåtna som syftar till att öka patientens välbefinnande och som tar hänsyn till den sjukes integritet tillåtna. Intresset för den här uppsatsen är att ställa etiska principer och lagar gällande dödshjälp mot varandra. Studiens resultat ska kunna tydliggöra och skapa kunskap, för oss som blivande sjuksköterskor, om sjuksköterskans roll och delaktighet gällande dödshjälp inom svensk sjukvård. PROBELEMFORMULERING & SYFTE Svenska Läkaresällskapets etiska delegation offentliggjorde en ny regel i sina nya riktlinjer i oktober 2010 enligt följande; när alla andra behandlingsmetoder är uttömda bör patienter kunna få sövas in i döden. Nedsövning får dock bara förekomma när patientens förväntade överlevnad är mycket kort och symtomen är näst intill outhärdliga och behandling får endast ske efter samråd med patienten eller en nära anhörig (Expressen.se). Vart går gränsen mellan förbudet mot aktiv dödshjälp och rätten att avstå livsuppehållande behandling? Hur skall de rättsliga reglerna tolkas i relation till de etiska principer som finns inom sjukvården? Detta är bakgrunden till vår uppsats. Som blivande sjuksköterskor finner vi det tänkvärt och intressant att undersöka hur sjukvårdspersonal bör förhålla sig till patienter vars yttersta önskan är att avsluta sitt liv då vi kan komma att hamna i sådana situationer i vårt framtida yrke. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans förhållningssätt gällande aktiv dödshjälp i anknytning till obotliga sjukdomar. METOD Studien genomfördes som en litteraturstudie och grundades på analyser av publicerade vetenskapliga artiklar. Det innebär att tidigare dokumenterade kunskaper inom ämnesområdet granskades. Genom systematiska databassökningar och genomgångar av vetenskapliga artiklar samlades material in, genomlästes, granskades, sammanställdes och presenterades som löpande text i resultatet. Ändamålet är att finna likheter och skillnader i artiklarna och att jämföra artiklarnas resultat mot varandra för att få kunskap i ämnet aktiv dödshjälp. Detta i enlighet med vad Polit och Beck (2006) föreskriver. I studien har både kvalitativa och kvantitativa studier granskats. 5

7 Databassökningar Sökningen initierades i databasen Pubmed 2 därefter sökte vi på CINAHL 3 och PsycINFO 4 samt Cochrane Library 5. Sökorden som användes var: nurse, euthanasia, attitude, legislation, qualitative research, Holland, ethical issues, Sweden, ethics, role, religion world view, terminally ill, legalisation. Dessa sökord användes i olika kombinationer. Boolesk sökteknik användes och endast den grundläggande operatorn AND utnyttjades. Detta för att avgränsa och effektivisera sökningen (Östlundh, 2006). Olika kombinationer av sökorden i de olika databaserna samt antal träffar och använda artiklar sammanställdes i en söktabell (se bilaga 1). Urval För att ytterligare göra en litteraturavgränsning användes inklusions- och exklusionskriterier. Detta för att kontrollera kvalitén på artiklarna för att besvara vårt syfte på bästa möjliga sätt (Friberg, 2006). Inklusionskriterierna var att de skulle vara vetenskapligt granskade och publicerade mellan år Detta för att få så aktuella resultat som möjligt. Artiklarna som valdes skulle utgå från sjuksköterskans perspektiv gällande förhållningssätt till dödshjälp. Ett annat krav var att artikeln skulle innehålla bakgrund, syfte, metod, resultat, diskussion och referenser. Det var enbart texter på engelska som inkluderades. Det gjordes ingen distinktion i vilka länder studierna hade gjorts och ingen åtskillnad mellan kvalitativa och kvantitativa studier så länge syftet uppfylldes. Det sammanlagda resultatet var 10 stycken användbara artiklar till resultatet. Artiklarna handlar om professionellas inställning till och etiska aspekter av eutanasi samt lagstiftning på området i bland annat Nederländerna, Belgien, Australien, Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland, Storbritannien, Sverige, Ungern, Estland och Litauen. Resultatanalys Först läste vi noggrant igenom alla artiklarna för att få en uppfattning om hela underlaget och förde anteckningar under tiden. Därefter sammanställde vi alla artiklar i en bilaga till resultatredovisningen. Dels för att underlätta förståelsen för läsaren att sätta sig in i vad artiklarna handlade om och kunna bedöma artiklarnas relevans, men också som ett hjälpmedel för oss i den fortsatta analysen av artiklarna. I sammanställningen sammanfattade vi varje artikels syfte, metod och de viktigaste resultaten. Axelsson (2008) påpekar att en sådan sammanställning kan tydliggöra motsägelser i materialet samt skillnader vad gäller studiernas metoder. För att skapa en förståelse över resultatet som helhet skapade vi en struktur i form av enheter. Axelsson rekommenderar att skapa övergripande teman i materialet för att skapa en grundstruktur. Vi ansåg att vårt material utgjordes av följande tre teman; Sjuksköterskans etiska värderingar och moraliska dilemman, sjuksköterskans delaktighet och roll i eutanasin samt är sjuksköterskan för eller emot legalisering av eutanasi? Dessa tre teman utgör underrubriker som vi sedan tillfört data. När vi sedan gick igenom artiklarna och våra anteckningar kunde vi lättare sortera vad som hörde hemma under respektive tema. Ibland kunde en och samma artikel innehålla mer än ett tema. All data som skulle vara med i 2 En databas som rymmer medicinska tidskrifter och är den största internationella medicinska databasen. 3 Databas där samtliga vetenskapliga sjukskötersketidsskrifter ingår. 4 Databas som innehåller artiklar inom psykiatrin och som är relevanta för kurser inom Hälsa och samhälle. 5 Databas som innehåller tidskrifter inom medicin. 6

8 litteraturstudien sammanfattades och de olika delarna sorterades in i den struktur vi arbetade efter, ett så kallat deduktivt angreppssätt. Axelsson påpekar att en blandning av kvalitativa och kvantitativa studier ger materialet en bredd men är ändå inte helt oproblematisk. När vi integrerar dessa studiers resultat i vår litteraturöversikt är det viktigt att förstå att de olika studierna gjordes mot en helt annan bakgrund med skilda syften och kontext. Det är alltså inte helt lätt att finna meningsfulla samband och sammanbinda kunskap mellan studier med olika forskningsdesign från två olika forskningstraditioner. Artikelns kvalitetsgranskning Artiklarna kvalitetsgranskades med huvudpunkt på studiernas problemformulering, uppbyggnad och innehåll utifrån deras urval, metod, giltighet och kommunicerbarhet enligt kvalitetsgranskningsprotokoll av Willman m.fl. (2006). Artiklarnas kvalitet bedömdes utifrån bedömningsskalan bra, medel, och dålig. Av de tio artiklarna som bedömdes, bedömdes nio artiklar ha bra kvalitet och en bedömdes medel på grund av att den artikeln hade någon brist utifrån kvalitetsgranskningsprotokollet (presenteras som bilaga). De tio granskade artiklarna presenteras som bilaga. Definitioner Eutanasi åtgärd som företas inom sjukvården, t.ex. en stor dos morfin, för att förkorta en mycket svårt sjuk människas överlevnad (ne.se). Aktiv dödshjälp, läkarassisterad dödshjälp innebär att med aktiv handling agera avsiktligt vilket påskyndar döden i relation till skadan eller sjukdomen. Detta görs vanligen genom att ge höga doser läkemedel (Westrin & Nilstun, 2005). Passiv dödshjälp är lagligt i en del länder och praktiseras bland annat i Sverige. Passiv dödshjälp innebär att livet förkortas genom att man undviker medicinska och tekniska hjälpmedel för att hålla en döende person vid liv. Beslut om detta tas oftast av läkare tillsammans med patienten eller dennes anhöriga (Westrin & Nilstun, 2005). Terminal sedering är annan form av passiv dödshjälp och innebär att patienten i väntan på döden sövs ner till medvetslöshet; en handling som möjligtvis kan påskynda döden. Terminal sedering är möjlig att praktisera i Sverige (Tännsjö, 2009). 7

9 BAKGRUND Betydelsefullt för en studie inom området aktiv dödshjälp är att se på de etiska principer som omger sjukvården och sjuksköterskans yrkesroll. Därför berör vi detta först. Därefter tar vi upp begreppet livskvalitet som för sjuksköterskor är essentiellt och väsentligt för en god omvårdnad av patienter. Därefter tar vi upp ett exempel på ett land där eutanasi är lagligt. Väsentligt för en studie om sjuksköterskans förhållningssätt gentemot eutanasi är de argument för eller emot eutanasi. Här tar vi upp de vanligaste argumenten för eller emot och ger exempel på aktörer som är förespråkare eller motståndare till eutanasi. Etiska principer Enligt ICN:s etiska kod är sjuksköterskans uppgift att främja hälsa, att förebygga sjukdom, att återupprätta hälsa och att lindra lidande. Vid etiska dilemman skall dessa etiska principer vägleda och hjälpa sjuksköterskan (Socialstyrelsen, 2005). Stryhn (2007) tar upp olika etiska principer som skall fungera vägledande för sjuksköterskor. De innefattar respekt för patientens värdighet, integritet och autonomi. För att individen skall kunna ta ansvar för sina egna handlingar, juridiskt såväl som moraliskt, är förmågan till självbestämmande en förutsättning. Varje människa har en skyldighet att respektera andra människors autonomi men de har också rätt att bestämma över sitt eget liv gällande ansvaret för sin egen hälsa, vilket innebär att individen tar eget ansvar för att söka information och kunskap kring sin egen sjukdom och hälsa. Enbart med respekt för patientens självbestämmande och integritet kan god omvårdnad ske. I vissa situationer måste principen om patientens självbestämmande, autonomiprincipen, ge vika för andra principer. Sjuksköterskan eller annan sjukvårdspersonal kan ställas inför etiska dilemman när patienten gör val som enligt sjuksköterskans bedömning inte är bra för patienten. Hälso- och sjukvårdspersonalen har därför en skyldighet att försöka förskona patienter från skada. Inom svensk sjukvård är det en grundläggande regel att det inte får ingripas eller åtgärdas om det syftar till att orsaka en patients död. Även om detta skulle vara patientens uttryckliga vilja kan därför självbestämmanderätten i sådana fall inte respekteras (a.a.). En annan princip är rättviseprincipen som fokuserar på social rättvisa och den solidariska gemenskapen. Respekten för människors lika värde är en grundläggande princip i all sjukvård. Det vill säga att ingen patient får diskrimineras på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning, sjukdomens art eller dess orsaker (a.a.). Målet med godhetsprincipen är att vara god och inte skada varandra. Detta medför inom vården att den medicinska behandlingen har syftet att göra nytta genom att bota, lindra eller trösta. Allmän skyldighet för sjuksköterskan eller annan sjukvårdspersonal är att handla för att rädda människors liv. Båda principerna är nära besläktade men kan också ha olika konsekvenser för handlingssättet (a.a.). I en konkret situation är det inte alltid tydligt vilken princip som skall prioriteras eftersom ICN:s etiska kod är förpliktad att både främja hälsa, förebygga sjukdom, återupprätta hälsa och lindra lidande (Socialstyrelsen, 2005). 8

10 Livskvalitet Birkler (2007) delar upp livskvalitet i tre olika begrepp; livstillfredsställelse, behovstillfredsställelse och självförverkligande. För att patienten ska få så bra livstillfredsställelse som möjligt bör dennes önskningar och förväntningar infrias. Patienten strävar efter att uppnå dessa ideal, om patienten inte uppnår dem ökar gapet mellan ideal och verklighet, då sänks patientens livstillfredsställelse. När behovstillfredsställelsen är svag visar det ett tecken på obalans, att patienten behöver något. Välbefinnandet ökar ju större behov som har tillfredsställts. Till exempel om en patient lider av smärta och får smärtlindrande medicin leder detta till frihet från smärta och därmed upplever patienten lycka. Människor som undgår fysisk och psykisk smärta uppnår inte bara lycka, utan också själslig harmoni och sinnesro. Det sista begreppet är självförverkligandet vilket innebär att alla har sin egen potential men själva förverkligandet måste var och en åstadkomma. Enligt Birkler finns det flera teoretiker som hävdar att livskvalitet bör betraktas som ett subjektivt fenomen. Varje enskild person måste fråga sig själv om sina handlingar har gjort honom eller henne lyckligare. Vid svaret nej bör individen välja en annan väg. Livskvalitet skiljer sig markant i förhållande till varje enskild patient. Sjuksköterskan måste respektera patientens subjektiva upplevelse av livskvalitet. Patienten bör således vara med och bestämma om vad som bör prioriteras. Birkler tar även upp att livskvalitet kan betraktas som någonting objektivt. Då den subjektiva definitionen av livskvalitet är förknippat med upplevelsen av välbefinnande är den objektiva livskvaliteten kopplat till kroppen och det materiella. Sjuksköterskan kan ställa upp objektiva kriterier för när en patient mår bra och uppfylls dessa betyder det att patienten har livskvalitet. Detta kan även vara fallet när sjuksköterskan gör bedömningen att patienten inte är kapabel att bedöma sin egen situation. Land med laglig eutanasi Enligt lag i Nederländerna skall patienten själv bedöma om hans eller hennes sjukdom är outhärdlig. Läkaren har då ett ansvar att undersöka och bedöma om det finns något inom den medicinska vetenskapen att ta tillhanda. Målet är att den bakomliggande orsaken som ger upphov till smärtorna skall försvinna. Det krävs även en second opinion från någon annan läkare. För att legal eutanasi skall utövas måste grunden till lidandet vara en somatisk eller psykisk sjukdom (Tännsjö, 2009). Motståndare och argument mot eutanasi De handikappades riksförbund tar ett klart avstånd mot aktiv dödshjälp. De menar att trovärdigheten och förtroendet för sjukvården minskar om aktiv dödshjälp legaliseras. En legalisering äventyrar att urholka människovärdet och stärker den negativa bilden på människor med funktionsnedsättningar. Föreställningar om att funktionsnedsättningar är ett omänskligt lidande ligger ofta bakom krav på dödshjälp. Detta på grund av att massmedia oftast uppmärksammar dödshjälp när det handlar om personer med funktionsnedsättning. De menar att samhället går mot en riskabel väg om människors subjektiva bedömning får avgöra vem som får leva och inte (Gregorson, 2010). För många är det helt otänkbart att döda en människa oberoende av skäl. Ett annat argument är att döden angår hela samhället och inte bara den som får dödshjälp. Den palliativa vården kan bli underutvecklad och respekten för liv minskar. Det kan också finnas läkare vars positiva inställning för dödshjälp kan leda till missbruk (Westrin & Nilstun, 2005) 9

11 Enligt argument som förs enligt Tännsjö (2009) kommer legalisering av eutanasi göra att vi till slut får ett system med bristfälliga grunder till att ta död på en människa och att svårt sjuka kommer välja eutanasi för att inte belasta samhället eller göra det jobbigt för närstående. Därmed kommer inte den palliativa vården att utvecklas utan eutanasi kommer att vara första prioritet. Förespråkare och argument för eutanasi För en legalisering av aktiv dödshjälp är det främsta argumentet patientens rätt att slippa lida. Enligt många bör detta argument kombineras med rätten till självbestämmande (Westri & Nilstrun, 2005). Det finns organisationer som Dignity In Dying med över registrerade medlemmar vars mål är att människor med obotliga sjukdomar ska kunna välja när de vill få sitt liv avslutat. Människor som lider ska själv kunna besluta utan sjukvårdspersonals inflytande (dignityindying.org.uk). Ett annat vanligt argument vid legalisering av eutanasi är att den palliativa vården inte kommer att hotas eftersom det är få som kommer att söka och få rätt till eutanasi, vilket i så fall kanske innebär att de förkortar sina liv med några veckor. Därför kommer den palliativa vården att bestå. En legalisering av eutanasi kommer inte ge oss oanade proportioner av fall med eutanasi, med hänvisning till empiriska erfarenheter av ett lagsystem med eutanasi som Nederländerna, där snarare motsatsen har inträffat (Tännsjö, 2009). RESULTAT Här presenterar vi sammanfattningsvis de resultat vi fått fram av genomgångna artiklar 6. Tre stycken olika genomgående ämnen framkom tydligt under analysprocessen då dessa ämnen genomsyrade artiklarna och bäst svarade mot vårt syfte. Utifrån dessa tre genomgående ämnen har vår analysprocess gått ut på att finna mönster i form av övergripande teman med tillhörande data och jämföra resultaten med varandra. Resultaten från artiklarna har vi genomgående ställt i relation till de ämnen vi tog upp i bakgrundsavsnittet. Därefter har vi, när vi tolkat vårt resultat, försökt dra slutsatser utifrån detta i resultatdiskussionen. Sjuksköterskans etiska värderingar och moraliska dilemman I en studie som handlade om eutanasi utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriver sjuksköterskor patienter som kräver eutanasi som stående inför en komplicerad fast funktionell process. Det svåra för sjuksköterskan är att mottaga en patients önskan om eutanasi och därefter förmedla informationen till vårdteamet (4). I en kvantitativ enkätstudie för sjuksköterskor framgick det att hela 92 procent av 3733 personer accepterade eutanasi för kroniskt sjuka. Troende sjuksköterskor, oavsett religion, kände starkt motstånd mot eutanasi jämfört med icke- religiösa sjuksköterskor. Religiösa sjuksköterskor tyckte inte att det var lämpligt att administrera legal medicin som människor dog av. Däremot kunde icke-religiösa sjuksköterskor tänka sig att ta sig an den uppgiften. Äldre sjuksköterskor försökte undvika eutanasi genom att förebygga det med god palliativ vård samtidigt som 6 De olika artiklarna finns kortfattat presenterade i Bilaga 4. 10

12 yngre var av motsatt åsikt (8). I vissa fall där läkaren hade bestämt att patientens önskemål om eutanasi skulle infrias motsatte sig sjuksköterskan det. De vanligaste meningsskiljaktigheterna var sjuksköterskans bedömning av patienten, där patientens hälsa inte ansågs vara i ett så pass dåligt skick för eutanasi och att det inte fanns några bevis för kroniskt lidande. I vissa fall administrerade sjuksköterskan eutanasimedicinen för att läkaren inte kunde hantera infusionssystemet optimalt (7). I en studie där sjuksköterskors, inom palliativ vård, syn på involveringen i vårdprocessen kring eutanasi studerades var många sjuksköterskor emot administreringen av eutanasimedicinen och ansåg att det var en läkaruppgift. Vissa uppgav känslomässigt motstånd till att döda någon annan människa, som en onaturlig handling för en sjuksköterska. Somliga ifrågasatte gärningen och vilken påverkan den skulle ha för självkänslan. Majoriteten tyckte inte att det var en lämplig delegering från läkaren att utföra denna handling, detta för att de ej känt sig delaktiga i eutanasiprocessen 7. Slutligen vill sjuksköterskorna poängtera att var och en skall ha en möjlighet att neka en sådan delegering på bra grunder. Vidare framkom att vissa etiska aspekter av eutanasiprocessen kunde ge komplicerade känslor, frågor och tvivel. Tack vare ovärderliga samtal med andra sjuksköterskekollegor efter eutanasiprocessen, kunde deras tro på att detta var den rätta vården byggas upp igen. För många sjuksköterskor var detta en traumatisk upplevelse där de moraliska aspekterna var tvungna att redas ut, ofta med en psykolog (3). En artikel som studerade vilka faktorer som ligger bakom när lekmän respektive sjukvårdspersonals anser att det är acceptabelt att avsluta en kroniskt sjuk människas liv framkom att i de fall patienten led av både fysisk och psykisk sjukdom, var de flesta handlingar godtagbara och acceptabla för sjuksköterskorna när patienten utförde den livsavslutande handlingen själv. När läkaren utförde den livsavslutande handlingen, oavsett om patienten uttryckt en önskan om att få avsluta sitt liv eller inte, upplevde sjuksköterskorna som mer problematiskt ur etisk synpunkt (2). Sjuksköterskans delaktighet och roll i eutanasi I artikel 3 upplevde deltagarna att sjuksköterskans inblandning i eutanasi processen började i ögonblicket när patienterna önskade eutanasi. Patienterna tyckte inte att inblandningen slutade efter deras död, då stöd skulle ges till anhöriga. Sjuksköterskor kände att de hade en viktig roll i eutanasi processen och att deras professionella inställning till eutanasi hade inflytande i patientens strävan. Många patienter ersatte eutanasiönskemålet med en önskan om palliativ vård efter att ha samtalat med sjuksköterskor, därmed kunde många ovärdiga avslut på livet undvikas (3). Genom hela vårdprocessen får sjuksköterskan en djupare förståelse och insyn i patientens lidande. Detta säkerställer att beslutet för eutanasi är giltigt. Vid genomförande av eutanasi så fick sjuksköterskans personliga övertygelser lämnas åt sidan för att möta patientens önskemål på ett respektfullt sätt (3). 7 Med eutanasi-process menar vi den process som uppstår när patienten uttrycker en önskan om att få avsluta sitt liv tills att patientens liv har avslutats samt den efterföljande vården med stöd till anhöriga. I olika länder ser den här processen annorlunda ut på grund av exempelvis lagstiftning 11

13 Artikel 5 och 7 handlar båda om sjuksköterskans roll i eutanasin. I 45 procent av 381 fall tog patienten upp önskan om eutanasi först med sjuksköterskan. Därmed hade sjuksköterskan en möjlighet att vara den första personen att diskutera eutanasi med patienten (5). Även i artikel 7 så visar sig liknande resultat. I 37 procent av 799 fall så är sjuksköterskan den första person som patienter tar upp sin önskan för eutanasi. Anledningar till detta är att patienter hade ett stort förtroende för sjuksköterskan, bland annat för att sjuksköterskan var mer lättillgänglig och kontinuerlig kontakt fördes (7). I 61 procent av 3733 sjuksköterskor instämde att patienter hellre väljer att vända sig till dem än till läkare (7). Vad gäller accepterade och nekade önskemål om dödshjälp hade sjuksköterskan ofta mer inflytande i accepterande än nekade beslut (5). Sjuksköterskorna rapporterade på olika sätt angående riktlinjer för eutanasi på sjukhuset. Enligt en tredjedel fanns inga riktlinjer, den andra tredjedelen visste inte om riktlinjer fanns och de resterande sade att riktlinjer höll på att utformas (5). Den viktigaste uppgiften sjuksköterskor hade var att stödja patienter och anhöriga under eutanasi processen (7). I artikel 4 som handlade om kommunikationen mellan sjuksköterska och patient i eutanasiprocessen togs åter igen det aktiva lyssnandet upp. Genom eutanasi processen beskrev sjuksköterskor att aktivt lyssnande genom att ställa öppna frågor var ett viktigt verktyg. Andra sätt att förbättra kommunikationen är att förse patienten med information och att närvara när patient och läkare träffas. Detta för att återge och tolka så att båda parter hade förstått varandra korrekt. Det är essentiellt att inte enbart samtala om eutanasi relaterade ämnen, utan att prata om alla möjliga saker, detta beskrevs som en god eutanasi vård (4). Sjuksköterskors slutliga inblandning i eutanasiprocessen slutar med utvärdering. Då tas det kontakt med anhöriga i en senare fas, då en möjlighet öppnar sig för anhöriga att åter samtala med sjuksköterskorna (4). Är sjuksköterskan för eller emot legalisering av eutanasi? Artikel 10 handlade om sjuksköterskors inställning till eutanasi och lagstiftning. Bland 1502 sjuksköterskor som svarat stödde 48 procent legalisering av eutanasi och 29 procent ansåg att läkarassisterad dödshjälp borde legaliseras. När åsikterna kring eutanasi och läkarassisterad dödshjälp kombinerades svarade 48 procent att varken läkarassisterad dödshjälp eller eutanasi borde legaliseras, 23 procent var för legalisering av eutanasi men inte läkarassisterad dödshjälp och 25 procent stod för legalisering av båda typerna av dödshjälp (10). Yngre sjuksköterskor var mer villiga att stödja en legalisering av eutanasi men inte läkarassisterad dödshjälp. När det rörde kön, var kvinnliga sjuksköterskor mindre villiga att stödja en legalisering av både eutanasi och läkarassisterad dödshjälp. Gällande yrkesbakgrund var sjuksköterskor som utbildat sig inom antingen palliativ vård eller smärtlindring mindre villiga att stödja legalisering av både eutanasi och läkarassisterad dödshjälp. Medan sjuksköterskor som jobbade under natten och de som hade en mer omfattande föreställning om dödshjälp, på så sätt att de arbetade inom den palliativa vården och var vana vid ge höga doser morfin, var mer villig att stödja legalisering av både eutanasi och läkarassisterad dödshjälp (10). 12

14 Enligt samma studie, där flera sjukhusenheter studerades med flera sjuksköterskor, var stödet för legalisering av eutanasi och läkarassisterad dödshjälp mer frekvent. Omvänt, stöd för legalisering av dödshjälp och läkarassisterad dödshjälp var svagare bland sjuksköterskor som arbetade inom de sjukhusenheter som var mer involverade i slutvård i livets slutskede, samt sjuksköterskor som arbetade i enheter som omfattas av insatser från antingen en psykolog eller välgörenhet/religiösa arbetstagare. Gällande sjuksköterskors medicinska specialistyrke var sjuksköterskor som arbetade i akut- och intensivvårdsavdelningar betydligt mer villiga att stödja en legalisering av både eutanasi och läkarassisterad dödshjälp än sjuksköterskor som arbetade inom smärtbehandling och palliativa vårdenheter (10). I artikel 9, som behandlade sjuksköterskors och läkares moraliska inställning till eutanasi, var sjuksköterskor något mer villiga att anse eutanasi acceptabelt i utvalda fall samt att lagen bör ändras. Studiens resultat visade inget samband mellan land och praktisk eutanasi. Sverige bekräftades som det land där stöd för legalisering av eutanasi var lägst. Det föreföll att sjuksköterskor var mer benägna än läkare att administrera läkemedel med syfte att avsluta livet och anse att lagen borde ändras (9). Både sjuksköterskor och läkare känner att beslut skall fattas från fall till fall och att en allmän lag inte kan ta hänsyn till komplexiteten i enskilda patientens tillstånd och patientens bästa. Slutligen är det känt att den illegala statusen i praktiken statuerar viktiga begränsningar och representerar samtidigt både en markör för den extraordinära gärningens art och ett skydd mot risken för missbruk (9). I en studie som gjordes undersöktes bland annat attityder till legalisering av eutanasi bland blivande sjuksköterskor. Studien utfördes genom att skicka ut två enkäter. I den första enkäten accepterade 42 procent eutanasi och 14 procent accepterade inte och 43 procent svarade vet inte. I jämförelse med tidigare undersökningar om attityder till eutanasi var andelen ''vet inte'' större (1). I allmänhet hade de yngre sjuksköterskestudenterna i större utsträckning en accepterande inställning till dödshjälp än de äldre. Resultatet visade vidare att de blivande sjuksköterskorna som var i ett tidigt skede av sin utbildning var mer benägna att acceptera eutanasi än de som befann sig längre fram i utbildningen. I en jämförelse med andra utbildningar inom sjukvård var läkar- och sjuksköterskestudenter minst benägna att acceptera dödshjälp. Studien visade ingen skillnad i uppfattning om legalisering av eutanasi utifrån kön och ålder (1). I en annan studie som gjordes av forskargrupp mellan år 1995 och 2000 (artikel 6) undersöktes vårdpersonal och icke-vårdpersonals inställning till eutanasi. Resultatet visade bland annat att en negativ inställning till rådande lagstiftning inte nödvändigtvis motsvarar att man är emot eutanasi. Mellan år 1995 (när den första studien genomfördes) och 2000 (den andra studien), skedde nästan ingen förändring bland sjuksköterskor gällande ändring i lagen om legalisering av eutanasi. De som var motståndare till eutanasi hävdade att ännu större andel än de tillfrågade var motståndare till att ändra lagen, likaså hävdades att 35 procent av sjuksköterskorna var emot legalisering av eutanasi och att 62 procent av sjuksköterskorna inte var emot eutanasi. Ett intressant resultat i 13

15 denna studie var att äldre personer var mindre benägna att stödja en förändring i lagen om att tillåta eutanasi samt att de utan religiös tillhörighet var mer benägna att göra det (6). ANALYS I analysprocessen har vi genomgående jämfört de olika artiklarnas resultat med varandra och sökt finna likheter och skillnader. Vi har även kopplat resultaten till de olika aspekterna vi tog upp i avsnittet Bakgrund. Likheter och skillnader mellan artiklarnas resultat Ett återkommande svar bland tillfrågade sjuksköterskor, oberoende av om de var för eller emot, var att eutanasi är en svår fråga att ta ställning till. I flera artiklar hänvisade en del sjuksköterskor till sin religiösa tro vad gällde ställningstagande emot eutanasi. I flera artiklar framkom en tro på att en god palliativ vård kan ersätta önskemål om eutanasi. Trots detta visade flera resultat att arbetande sjuksköterskor inom palliativ- och smärtlindringsenheter var mer positivt inställda till eutanasi än andra sjuksköterskor. Det framkom också ett mönster i form av att äldre sjuksköterskor i regel var mer emot eutanasi än yngre sjuksköterskor. Mer än en artikel uttryckte också i resultatet att utbildad vårdpersonal (läkare, sjuksköterskor) i större utsträckning än övriga människor i samhället har en negativ inställning till eutanasi. Det viktigaste mönstret vi lade märke till var dock att sjuksköterskor uttryckte att de hade en betydande roll i eutanasiprocessen på så sätt att de ofta var den patienten tog upp sina tankar om eutanasi med. En vanlig åsikt var också att ett aktivt lyssnande och stöd var en viktig bit i sjuksköterskans roll. En skillnad vi noterade var att administreringen av eutanasin varierade i olika artiklar. I en del var sjuksköterskan aktivt inblandad, men i andra var det läkaren som utförde hela handlingen med sjuksköterskan passivt närvarande. En annan skillnad mellan artiklarnas resultat var att det i en del uttrycktes att det saknades riktlinjer kring eutanasin medan i andra var detta inte en fundering som framkom. En intressant skillnad är även att läkare i högre utsträckning än sjuksköterskor var emot eutanasi. Etiska principer Trots att det finns vedertagna etiska principer för sjuksköterskor att tillgå verkar sjuksköterskor dock hamna i en konflikt vad gäller eutanasi. Exempelvis ICNs etiska koder skall vägleda sjuksköterskor vid etiskt svåra situationer. Ändå uttrycker en majoritet av sjuksköterskorna i de artiklar vi tagit del av en osäkerhet kring eutanasi. I flertalet artiklar har dessutom sjuksköterskor efterfrågat tydligare riktlinjer, i vissa fall saknades sådana helt. Det fanns de sjuksköterskor som av olika anledningar uppgav att de är helt emot eutanasi eller läkarassisterad dödshjälp. En anledning vissa uppgav var att de av religiösa skäl ansåg att eutanasi var fel. Detta kan dock ställas mot sjukvårdens etiska principer om patientens självbestämmanderätt. Dock strider godhetsprincipen mot autonomiprincipen. Detta leder till att sjuksköterskor måste ta ställning till vilken princip som väger tyngst i frågan om eutanasi. Å ena sidan 14

16 finns autonomiprincipen som säger att patienten har rätt att själv bestämma över sig själv och sin kropp. Å andra sidan finns godhetsprincipen som går ut på att sjuksköterskan skall lindra och bota, inte göra skada. Denna avvägning ger i sig upphov till etiska dilemman. Livskvalitet Ovanstående kan vidare kopplas till Birklers (2007) resonemang om livskvalitet. Är en svårt sjuk patients önskan att på ett värdigt sätt få hjälp att avsluta sitt liv måste detta betyda att patienten inte anser sig ha någon hög livskvalitet. Annars hade ju inte hans eller hennes önskan varit att dö. Infrias inte patientens önskan kommer ju inte patienten själv att anse att hans eller hennes liv innehar någon livskvalitet. Människor som får sina önskningar och behov tillgodosedda uppnår inte bara lycka, utan också själslig harmoni och sinnesro, det vill säga livskvalitet i Birklers mening. Här blir ännu en svår avvägning för sjuksköterskan; är livskvalitet en subjektiv upplevelse helt och hållet, eller finns det situationer där den bör betraktas som objektiv, när patienter bedöms av sjuksköterskan som inkapabel att fatta beslut. Argument för och emot eutanasi En del av de argumenten för respektive emot eutanasi vi tidigare tog upp i bakgrundsavsnittet kunde återfinnas hos de tillfrågade sjuksköterskorna i artiklarna. Till exempel känslomässigt motstånd till att döda en annan människa nämndes, oron inför att palliativ vård skulle bli eftersatt eller att det var möjligt att motverka eutanasiönskemål med god palliativ vård. Detta trots att det visat sig, som vi tidigare nämnde, att det i Nederländerna hade en motsatt effekt vad gäller palliativ vård, det blev alltså inte överdrivet stora proportioner av fall med eutanasi (Tännsjö, 2009). En del utryckte oro inför att människovärdet skulle minska och att människors subjektiva bedömningar ligger bakom beslut om vem som skall leva eller dö. 15

17 METODDISKUSSION Metoden som har använts är litteraturstudie. Detta för att få en överskådlig kunskap genom litteraturöversikt om hur sjuksköterskor förhåller sig internationellt, beroende på lag, religion och etiska principer, till aktiv dödshjälp Enligt Denscombe (2000) försöker forskaren genom en litteraturöversikt fastställa den befintliga kunskapen inom forskningsområdet och därmed besvara forskningsfrågor som ökar förståelsen för ämnet (a.a.). Anledningen till att en litteraturöversikt valdes var för att det bäst besvarade syftet. Axelsson (2008) påpekar att det finns flera olika sätt att genomföra en litteraturstudie på. Vi följde den modell Axelsson exemplifierade. Vår ambition låg i att ha en grundlig struktur som följde genom hela arbetet för att ha ett tydligt genomförande och presentation av resultatet. Vår ambition var även att göra en systematisk litteraturstudie. De artiklar vi använde oss av var primärkällor i form av publicerade vetenskapliga artiklar. Valet av dessa och metoden för genomförandet var på förhand bestämd och strategin för att finna dessa, samt urvalet; på vilka grunder de inkluderats och exkluderats definierades. Vår litteraturstudie innehåller även ett klart syfte och vi har analyserat de ingående artiklarnas resultat i förhållande till det vi tar upp i bakgrunden. Slutligen har vi kvalitetsgranskat artiklarna enligt Willman m.fl. (2006) bedömningsmall. De flesta sökningar gjordes med nyckelorden Euthanasia och Nurse i samtliga databaser, vilket gav ett stort antal träffar. Dessa träffar motsvarade inte exakt vad vårt syfte skulle uppfylla. Därefter kombinerades olika sökord med varandra för att hitta relevanta artiklar. Den ursprungliga idén var att hitta lika många kvalitativa som kvantitativa artiklar. Dock framkom det att betydligt fler kvantitativa artiklar hade publicerats, vilket gjorde vår strävan en aning svårare. För att komplettera de kvantitativa artiklar som hade hittats, söktes det enbart på de grundläggande sökorden och på kvalitativa artiklar. Då höjdes kvoten till våra användbara artiklar till uppsatsen. Utförandet av att använda både kvalitativa och kvantitativa artiklar gjorde att flera perspektiv framkom. Genom de kvalitativa artiklarna framkom upplevelser och de kvantitativa artiklarna gav ett generaliserbart resultat. Enligt Axelsson (2008) är det en fördel om litteraturstudier inom hälsoområdet omfattas av både kvalitativa och kvantitativa studier. Dels kan en del områden vara relativt outforskade och dels kan det ge möjligheten att studera ett område ur olika perspektiv. Enligt Axelsson har behovet stegvis ökat av översikter av befintlig forskning. Att genomföra en litteraturstudie som student krävs att ny kunskap söks samt hur kunskap ska värderas och sammanställas på ett lämpligt sätt. Det krävdes mycket tid och ansträngning för att hitta användbara artiklar. Det visade sig att en hel del forskning redan hade gjorts inom eutanasi men artiklar som besvarade vårt syfte, var desto svårare att finna. Många av de träffar som vi ansåg gav svar på vårt syfte, sakande mestadels diskussion eller resultat. Därför utelämnades många artiklar som ej kunde användas. Sökprocessen initierades med få nyckelord men för att begränsa antalet träffar lades ytterligare sökord till. Slutligen hittades 10 stycken användbara artiklar, vilket kom att motsvara den aktuella kunskapen inom området. 16

18 Det koncentrerades enbart på artiklar som publicerats på engelska, ett språk vi ansåg hanterbart, därmed kan vi ha missat artiklar med hög kvalité som på ett mer tillförlitligt sätt kunnat uppfylla vårt syfte. Därav hade vårt resultat möjligtvis kunnat se annorlunda ut. På grund av språk, lagstiftning och levnadsvillkor under andra förhållanden är det svårt att få fram studier från vissa delar av världen. Vad som gäller i ett land kan därför inte generaliseras till att gälla andra länder i världen. Det var enbart någon enstaka artikel som redovisade könsskillnader i förhållningssätt till eutanasi. Detta minskar trovärdigheten på det redovisade resultatet gällande genus. Vad gäller etnicitet antar vi på att det inte gjorts någon forskning gällande etnicitet och eutanasi. Vi har istället försökt fånga detta genom att välja artiklar från olika länder i världen. På grund av tidsbristen kan vissa artiklar ha förbisetts som kunde ha varit till nytta i litteraturstudien. Desto mer tid det lades på artikelsökningen, vilket resulterade i högre kvalité på artiklarna. Med tanke på att eutanasi är ett aktuellt ämne i Sverige såväl som internationellt, begränsades sökningarna till att enbart gälla artiklar mellan år Detta för att få ett så dagsaktuellt resultat som sjuksköterskor kan förhålla sig till. Syftet med vår litteraturstudie är inte att få fram resultat som är generaliserbara, eftersom det inte är möjligt inom ramen för en litteraturöversikt, vår förhoppning är däremot att vi får en fördjupad kunskap som även kan vara praktiskt användbar i vår framtida yrkesroll. Kunskapen vi får fram kan även utvecklas eller förbättra den verksamhet vi kommer att arbeta inom i framtiden. RESULTATDISKUSSION I sjuksköterskans dagliga arbete kan olika situationer leda till att sjuksköterskan ställs inför svåra situationer. Intresset i den här uppsatsen har varit när frågan om eutanasi uppstår. Hur skall sjuksköterskan förhålla sig när en patient med en obotlig sjukdom uttrycker en önskan om att avsluta sitt liv? När en patient meddelar sin vilja att avsluta sitt liv; kan sjuksköterskan då rättmätigt neka eller bevilja detta? I resultatet framkom att det oftast är sjuksköterskan som först tar emot patientens önskan om dödshjälp. En tänkbar förklaring till detta tänker vi oss kan vara att patienten utvecklat en bättre relation till sjuksköterskan då han eller hon tagit hand om patientens omvårdnad och framstått som mer tillgänglig för patienten. Under tiden patienten vårdas kan relationen ha utvecklats till att bli en öppen relation mellan sjuksköterska och patient, men också till de anhöriga. Därav anser vi, vilket också resultatet i den här studien tyder på, att det aktiva lyssnandet är en ytterst viktig och betydande del i sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Genom att skapa en nära och öppen relation till patient och de anhöriga kan sjuksköterskan utforska vad patienten uttrycker en önskan om, då eutanasi har flera olika betydelser, och bedöma hur allvarlig önskan är och vad den består i. Genom en öppen och förtrolig relation kan också sjuksköterskan ha ett öppet 17

19 samtal med patient och dennes närstående om vad hans eller hennes önskan verkligen innebär. Detta tänker vi är positivt på så sätt att patienten slipper gå igenom och bära på dessa svåra tankar ensam. Det kanske rent av kan leda till att sjuksköterskan kan erbjuda alternativa åtgärder, exempelvis smärtlindring, och patienten i sin outhärdliga desperation ges en möjlighet att omvärdera sitt beslut eller önskan. Genom de studier vi tagit del av i den här litteraturstudien framkommer att sjuksköterskor upplever eutanasi som en ytterst komplicerad och mångfacetterad fråga, som genom etik, lagstiftning och personliga värderingar blir svårt att ta ställning till. En tänkbar anledning vi finner till detta kan vara att det finns ett visst tolkningsutrymme i de etiska riktlinjerna. Sjuksköterskans innebörd av att lindra lidande kan variera inom den egna professionen men också med den enskilde patientens betydelse av begreppet. Då en sjuksköterska kan tolka ovanstående begrepp som att ett utrymme finns för att uppfylla patientens önskan då hänsyn skall tas till individens autonomi och så vidare kan en annan sjuksköterska anse att lindra lidande väger tyngre och att det strider mot vad han eller hon anser att sin yrkesroll inom sjukvården som omvårdare innebär. Den konflikt som uppstår mellan sjuksköterskans samvete och de riktlinjer på området som finns att tillgå kan medföra att det blir lättare för sjuksköterskan att helt enkelt inte vilja delta alls, än att ta en klar ställning för eller emot. Av resultatet framträdde att de blivande sjuksköterskor som var i ett tidigt skede av sin utbildning hade en mer positiv attityd till eutanasi än de som befann sig längre fram i utbildningen. En förklaring till den negativa inställningen kan vara att blivande sjuksköterskor som befann sig längre fram i utbildningen utvecklade en större förståelse av dödsförloppet och även kom till insikt om betydelsen av lämplig smärtlindring för patienten. En annan tänkbar anledning till en negativ inställning till eutanasi bland de blivande sjuksköterskorna är att legaliserad eutanasi riskerar att leda till att många som kanske egentligen inte vill dö kommer att be om dödshjälp av olika skäl; det kan vara så att de inte vill belasta samhällets resurser, kanske vill de att deras närstående skall slippa lida eller ändrar de sig men vågar inte säga till i tron om att det är för sent. För att åstadkomma den bästa vården för patienter menar vi att sjuksköterskor och läkare bör ha ett nära samarbete. Detta för att ett samarbete bestående av både läkare och sjuksköterskor kan tillföra de båda yrkesgruppernas unika perspektiv som sedan sammanförs i en gemensam handlingsplan för att bättre kunna hantera patientens önskan om eutanasi. De artiklar vi tagit del av visar att både sjuksköterskor och läkare anser att beslut skall fattas från fall till fall och att en allmän lag inte kan ta hänsyn till komplexiteten i enskilda patienters tillstånd. Då studier visar att sjuksköterskor ofta är de patienten först tar upp sin önskan om eutanasi med är det bra att sjuksköterskan har en inflytelserik roll för patienten och de anhöriga. Då vi sett att de olika etiska principerna kan stå emot varandra, vilket är grunden till att eutanasi är ett etiskt dilemma för sjukvårdspersonal, blir det också svårt att ta ett fast beslut ur lagstiftningssynpunkt. I sjuksköterskans etiska principer står det att sjuksköterskan skall lindra lidande och främja hälsa och välbefinnande. Om 18

20 sjuksköterskan då infriar en patients eutanasiönskemål strider det mot den etiska principen om att inte skada. Ur motsatt synvinkel skulle hjälp till att utföra eutanasi kunna ses som att sjuksköterskan respekterar patientens självbestämmanderätt. Vi tror dock att återkommande fall av eutanasiönskemål i grunden speglar ett plågsamt lidande. Nederländerna, som vi tog upp som ett exempel på ett land som i lagstiftning tillåter eutanasi, har tagit ett djärvt steg och tagit ställning till eutanasi och tillåtit det (under vissa omständigheter). Det innebär troligen att en avvägning mellan etiska principer gjorts och att patientens autonomi och integritet ansetts väga tyngst. En gissning är att Sverige kan tänkas gå i den riktningen, baserat på den debatt och de uppmärksammade fall i media där Socialstyrelsen beviljat önskemål om eutanasi. Socialstyrelsen, följt av Svenska läkaresällskapet, kort därefter gått ut med budskapet att de under i vissa omständigheter finns fall då eutanasi är godtagbart. Frågan är då om det inte är mer humant att tillåta eutanasi, som vår uppsats handlar om, i fall av obotlig sjukdom där en patient lider och anser sig sakna livskvalitet? Vi tar ej ställning till om så är fallet. En slutsats vi vågar oss på är dock att sjuksköterskans etiska värderingar blir moraliska dilemman i praktiken. 19