Årsplan 2016 Kommunstyrelse

Transkript

1 Årsplan 2016 Kommunstyrelse

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Kommunfullmäktiges uppdrag Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar Strategiska förutsättning Finansiella mål (indikatorer) Strategiska mål God ekonomisk hushållning Omvärldsanalys Kommunanalys Styrning Verksamhetsuppföljning Internkontroll Personalresursplan Motioner och uppdrag Gemensamma spelregler politik - förvaltning Kommunstyrelsens budgetdirektiv Samarbetspartiernas berättelse - Målstyrningens konsekvenser Utmaningar Nya initiativ Tilläggsuppdrag Resultatmål Övriga kommentarer Strategi Balans mellan kvalitet, volym och ekonomi Förvaltningens åtagande Resultatmål med handlingsplaner Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Attraktiv arbetsgivare Underhåll på trygg och säker nivå Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten 35 Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

3 Barnfattigdomen ska minska Öka andelen kollektivtrafikresenärer Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Planerade verksamhetsvolymer Verksamhet Personalåtgärder - kommentarer till budget Ekonomiska åtgärder - kommentarer till budget Sammanställning av sektorernas underlag till förvaltningens årsplan Investeringsplan Ekonomiska sammanställningar Driftplan Finansieringsplan Investeringsplan Bilagor Bilaga 1: Ärenden med status uppdrag förvaltning Bilaga 2: Pågående motioner augusti 2015 Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

4 1 Inledning Dubbla utmaningar Kungälv fortsätter att vara en kommun med fokus på tillväxt. Vi är i en fas där vi genomför åtgärder som kräver investeringar. Under tillväxt kommer kommuners kostnader tidigare än vad intäkterna gör. Det gör att vi står inför en stor utmaning att klara den ekonomiska balansen. Det innebär att prioriteringar behöver göras. Viss verksamhet som vi gör idag kommer att behöva prioriteras bort för att genomföra tillväxten. Vi kommer med stor sannolikhet också behöva sänka kvalitén inom vissa områden. Vilka områden och hur mycket är en fråga som vilar tungt på politiken att definiera. Här kommer mod att krävas av oss alla, då det är betydligt enklare att välja till än att välja bort. Det är dock viktigt att klara av både prioritering och tillväxten så att vi kan hantera den andra stora utmaningen, demografin. Vi har tydligt sett under 2015 att kostnaderna för äldreomsorgen ökar i en takt som inte kan hanteras genom att fortsätta i gamla hjulspår. Ett sätt att lämna gamla hjulspår är att fortsätta utveckla och dra nytta av att Kungälv är organiserad i en förvaltning. Det möjliggör att verksamheter som involverar flera sektorer kan organiseras på ett annat sett. Vi har till exempel börjat med att hantera Kungälvs stadskärna med en programansvarig som ges ett mandat att koordinera och prioritera linjens arbete. Detta arbetssätt behöver och kommer att utökas till fler delar av verksamheten, bland annat hur vi utför vår äldreomsorg på ett ekonomiskt hållbart sätt och som ger nöjda äldre medborgare. Jag tror att vi många gånger behöver påminna oss att som med allt förändringsarbete krävs det att vi håller i och håller ut för att gå i mål. Som avslutning konstaterar jag att för att hitta nya lösningar på framtidens utmaningar krävs att vi har medarbetare, chefer, politik och ett näringsliv som har mod. Mod att tänka nytt, kreativt och att våga hålla i och tänka långsiktigt. Magnus Gyllestad Kommunchef Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

5 2 Kommunfullmäktiges uppdrag 212/2015 Rambudget med utblick mot 2023 (Dnr KS2015/318) Beslut 1. Strategiska förutsättningar, strategiska och finansiella mål fastställs för planperioden Skattesatsen till den borgerliga primärkommunen fastställs till 21,44 (tjugoen kronor och fyrtiofyra ören) per skattekrona, det vill säga oförändrad skattesats 3. Kommunstyrelsens driftram för 2016 fastställs till 2 189,0 miljoner kronor, enligt resultaträkning 4. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta Årsplan för Årsplanen skall innehålla resultatmål enligt Modell för styrningen i Kungälvs kommun, samt detaljbudget. Årsplanen skall redovisas för kommunfullmäktige i november. 5. Uppdrag ges till ekonomiberedningen att utarbeta förslag till detaljbudget för den politiska organisationen inom ramen 18,0 miljoner kronor 6. Kommunstyrelsens investeringsram för 2016 fastställs till 590,0 miljoner kronor, varav 450,0 miljoner kronor för skattefinansierade och 140,0 miljoner kronor för avgiftsfinansierade investeringar 7. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att utarbeta förlag till investeringsplan för beslut i kommunfullmäktige i november. Planen skall omfatta åren med utblick mot Planen skall innehålla driftkostnadskalkyler 8. Uppdrag ges till kommunstyrelsen att under 2016 följa upp verksamheten och redovisa måluppfyllelsen. Redovisning till kommunfullmäktige skall ske per april och augusti 9. Uppdrag ges till miljö- och byggnadsnämnden och sociala myndighetsnämnden att a. Inom ramen för nämndens uppdrag och givna förutsättningar till kommunstyrelsen lämna förslag till mål och verksamhetsinriktning för år 2016, b. Följa upp mål, program och andra planer samt redovisa uppföljningen till kommunstyrelsen, c. Ta initiativ till utveckling och effektivisering samt skapa förutsättningar för att mål, program och planer kan genomföras 10. Uppdrag ges till kommunens ägarombud på bolagsstämmorna för Kungälv Energi AB, BOKAB Och Bagahus AB ( bolagen ) att föreslå och rösta för att a. Bolagen i samband med budget och investeringsplan, enligt ägardirektiv, till kommunstyrelsen skall redovisa hur man kan medverka till att kommunfullmäktiges strategiska mål uppfylls. 2.1 Kommunfullmäktiges strategiska förutsättningar Strategiska förutsättning Förtydligande Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov (Strategiska förutsättningar) Kommunens verksamhet fungerar och utvecklas optimalt när ekonomin inte är överordnad medborgarnas behov, personalens arbetssituation eller verksamhetens kvalitet, utan snarare när Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

6 dessa tre perspektiv tillåts samspela och värderas lika. Insikten om att den goda ekonomin är den starkaste garanten för framtida generationers välfärd får likväl inte glömmas bort. Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov uppnås genom långsiktighet och ett genomgående arbete med målstyrning och uppföljning Finansiella mål (indikatorer) Indikator Beskrivning Målvärde Överskottet skall uppgå till minst 2 % av skatter och statsbidrag år Den ekonomiska påfrestning som pensionsutbetalningarna medför skall lindras genom försäkringslösning Soliditeten skall under perioden hålla sig inom intervallet 9 % till 12 % Sociala investeringar i förebyggande socioekonomiskt arbete motsvarar 0,5 % av skatter och generella statsbidrag Investeringarnas självfinansieringsgrad i den skattefinansierade verksamheten skall under ramperioden vara 40 % eller högre. Överskottsmålet är 3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Målet nås i följande steg; 2 % år 2016 samt 3 procent 2017 till Det är nödvändigt att nå ett driftöverskott i kommunen som kan skapa utrymme för viktiga investeringar och säkerställa att inga ytterligare förskjutningar sker av kostnader sett ur ett generationsperspektiv. De sociala investeringarna är kostnader i strikt ekonomisk bemärkelse. Dessa kostnader skall inte räknas med i bedömningen av om överskottsmålet är uppnått eller inte. Under den närmaste tioårsperioden kommer pensionsutbetalningarna att öka varje år. Genom att kommunen nu har lyckats att avsätta pengar (282 MSEK i bokslut 2013) till framtida utbetalningar av pensioner och en första upphandling av försäkringslösning gjorts kommer den årliga påfrestningen på likviditet och kostnader att begränsas. Härigenom underlättas också för kommunstyrelsen att driva verksamheten inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige anger. Soliditet är ett finansiellt nyckeltal som anger hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, eller omvänt, hur stor andel av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditeten kan öka genom att driftsöverskottet används till investeringar eller att man betalar av på sina skulder. Under planperioden kan soliditeten att sjunka under enskilda år på grund av hög investeringsnivå och därmed hög upplåning. Under planperioden i stort skall den hålla sig inom angivet intervall. Socioekonomi är ett sammansatt begrepp som ytterst syftar till att skapa en direkt koppling mellan ekonomi och socialt arbete, mellan utanförskap och kostnaderna för det samma. Genom att påvisa de långsiktiga kostnaderna för utanförskapet vill vi motivera till tidiga sociala investeringar eftersom de lönar sig. Med tidiga insatser kan vi hjälpa människor innan de hamnar i utanförskap. Detta är en stor vinst för individen, men också för samhället och samhällsekonomin. Sociala investeringar idag är ett sätt att minska kostnaderna i framtiden och säkra välfärden för kommande generationer. De sociala investeringarna är inte investeringar i strikt ekonomisk bemärkelse. För att kunna betrakta dem som investeringar avsätts medel från tidigare överskott i en fond som används för dessa investeringar. En förutsättning för att kunna genomföra de sociala investeringarna är alltså att uppsatta överskottsmål nås. Investeringarnas självfinansieringsgrad är den andel av investeringarna som finansieras av kassaflödet från den egna verksamheten. Resterande investeringar måste lånefinansieras. Under planperioden och de närmaste åren därefter kommer investeringsbehovet att vara mycket högt, och kommunen kommer att behöva lånefinansiera en stor del av sina investeringar. På sikt behöver verksamheten kunna finansiera merparten av sina egna investeringar. Den långsiktiga ambitionen är att självfinansieringsgraden skall öka. 2% 0 12% 0,5% 40% Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

7 2.2 Strategiska mål Kommunfullmäktiges (KF) Strategiska mål Förtydligande Arbetslösheten är en synnerligen kostsam företeelse för såväl den enskilda individen som för kommunen och samhället. En slösaktig företeelse vi inte har råd med. Arbete åt alla i Kungälv kan inte skapas ensamt av kommunen, ett samarbete med föreningar och företag är såväl nödvändigt som självklart för att skapa så bra förutsättningar för arbetstillfällen som möjligt. I Kungälv finns arbete åt alla Dessutom går det att effektivt hjälpa människor till jobb genom ett kunskapslyft. Detta kan bestå av stödanställningar, praktikplatser och utbildningar, vilket i sin tur markant förbättrar förutsättningarna för fler jobb i Kungälvs Kommun. Det är också viktigt att arbeta för att varje ungdom i kommunen skall ha en vettig sysselsättning, genom att ges möjlighet till antingen jobb, utbildning eller praktik. Det är viktigt att vuxenlivet inte inleds i arbetslöshet. Ett gott lokalt företagsklimat går hand i hand med en politik för arbete åt alla. Det kan handla om att kommun och företag hjälps åt för att förse växande företag med rätt kompetens och att människor är rustade för att ta de jobb som finns. Det kan också handla om att ha en god dialog med våra företag och att ge en snabb och kompetent service åt företag som vill växa eller etablera sig i vår kommun. Attraktivt boende Minskad segregation Minskad miljö och klimatpåverkan Mest attraktiva boendet i Västsverige. Trivsamma boende- och fritidsmiljöer inbjuder till ökad inflyttning. Alla ska ha rätt till en bra bostad. En bostad, såväl i staden, kommundelen som på landet och kusten. För att klara jobben och bostadsbyggandet så krävs det en aktiv bostadspolitik, tydliga lokala mål för bostadsbyggande samt åtgärder för att minska bygg- och hyreskostnader. Bostadsbyggnationen och samhällsplaneringen ska präglas av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Ett starkt samhälle ger varje individ möjlighet att vara den unika människa man är samtidig som det ger trygghet och gemenskap åt grupper och enskilda. Samhällets styrka bygger på det sociala kapital som uppstår i ett samhälle där människor möts, utvecklar tillit och känner ett gemensamt ansvar för varandra. Skolan är den viktigaste arenan för att bygga detta gemensamma sociala kapital i samspel mellan personal, elever, föräldrar och andra vuxna. Kompetensutveckling för pedagoger som arbetar med barn och unga krävs för att motverka utanförskap. Segregation får vare sig uppstå i eller förstärkas av skolan. Kungälv skall ligga i framkant som miljökommun. Kungälv skall därför bidra till en minskad övergödning och förbättrad ekologisk status. Det skall ske en minskning av koldioxidutsläppen och förbättra luft- och vattenmiljön. Miljöledningssystem skall införas och ett miljöpolitiskt program skall beslutas. Kollektivtrafiken i kommunen skall öka och tillgängliggöras för fler. Människor rör sig idag över större områden för att ta sig till arbete, utbildning och fritidsaktiviteter. Kommungränser varken ska eller bör vara ett hinder. Vi är en växande region och god kollektivtrafik är en förutsättning för att klara den utvecklingen. Kollektivt resande ska vara enkelt, smidigt, billigast och smartast. En del av våra investeringar bör riktas mot insatser som bidrar till minskad miljöpåverkan och investeringsmedel bör avsättas för att nå våra miljö- och klimatmål. Gör rätt från början investera i barn och unga Vi måste göra rätt från början med mindre grupper i förskolan och fler vuxna i skolan. Lika chanser kräver olika resurser. Investeringar i det pedagogiska innehållet i kombination med förmågan att sätta barnens behov i centrum och minskade barngrupper stärker kommunens varumärke och blir en framgångsfaktor när barnfamiljer väljer att bosätta sig i vår kommun. Detta stödjer tillväxten och de bostadspolitiska målen. Minskade barngrupper främjar lärandeprocessen för barnen, och ökar möjligheten att lyckas i det vuxna livet. Investeringarna, i skolan och i fritidsverksamheten, ska anpassas så att de stödjer barns behov. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

8 2.3 God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det för den kommunala verksamheten ska finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Grundläggande är att verksamheten ska bedrivas kostnadseffektivt och ändamålsenligt samt att varje generation ska bära kostnaden för den service den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Kungälvs kommuns styrmodell, antagen av KF samt uppdaterad version 2014 beskriver modellen för styrning och uppföljning. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

9 3 Omvärldsanalys Tillväxt och BNP Tillväxttakten i den svenska ekonomin har legat på ca 2,5 procent de senaste två åren. En viss acceleration kan skönjas de senaste kvartalen. Mycket tyder därför på att BNP-tillväxten stiger till omkring 3 procent både i år och nästa år, vilket är starkare än den långsiktiga trenden. Sedan inledningen av 2014 har investeringarna gett det största bidraget till BNP-tillväxten. Därefter följer privat respektive offentlig konsumtion. Nettot av utrikeshandeln har däremot minskat och dämpat utveckling av BNP. Tillväxten i hushållens konsumtion har saktat in, men hushållens goda finansiella ställning med stigande disponibla inkomster, högt sparande och kraftigt ökade tillgångspriser talar för att hushållens efterfrågan ökar i god takt kommande år. Ökningen av den offentliga konsumtionen har demografiska orsaker. Den växande befolkningen, med en större andel äldre, ökar behovet av vård, omsorg och skola. Investeringarna visar på en tydligt stigande trend som omfattar flertalet branscher. Snabbast ökning står bostadsbyggandet för. Uppgången bedöms fortsätta, även om tillväxttakten sannolikt har toppat. Frågetecken kring exporten består Industrins investeringar är dock dämpade. Orsaken är den svaga globala efterfrågan. Omkring 75 procent av industriproduktionen exporteras och efter en sju år lång stagnation i exporten av varor är investeringsbehovet begränsat. Indikatorerna för den globala efterfrågan pekar inte på någon förbättring i närtid. Det ser alltså ut som att stagnationen i varuexporten fortsätter året ut. Exporten av tjänster fortsätter däremot att växa snabbt. Uppgången är särskilt kraftig när det gäller informations- och telekommunikationstjänster samt företags- och tekniska tjänster. Trenden bedöms vara fortsatt god. Bättre arbetsmarknad men måttliga löneökningar Arbetsmarknaden är delad. Andelen sysselsatta av befolkningen är mycket hög i vissa grupper, men låg i andra. Samtidigt förefaller matchningsproblemen ha ökat. Det finns sannolikt lediga resurser på arbetsmarknaden, men inte mer än att det har börjat uppstå flaskhalsar på vissa håll. Arbetsmarknaden förbättras ytterligare framöver. Det talar för att löneglidningen tilltar. Däremot blir sannolikt de avtalsmässiga löneökningarna lägre än vid den förra avtalsrundan från Orsaken är att den hårt prövade exportindustrin utgör utgångspunkten för löneavtalen. Sammantaget stiger de totala löneökningarna men hamnar ändå lägre än de senaste 15 årens genomsnitt på 3,2 procent. Riksbankens avvägningar Inflationen exkluderas energi (KPIF-inflationen) har stigit till ca 1,5 procent under sommaren från ca 0,5 procent för drygt ett år sedan. Inkluderas energi är uppgången av inflationen mindre då priserna på drivmedel har fallit. Kronan har stabiliserats i år och det finns redan tecken på att effekterna på inflationen av den tidigare kronförsvagningen håller på att avta. Löneökningarna är sannolikt heller inte tillräckliga för att KPIF-inflationen varaktigt ska uppnå 2-procentsmålet. Orosmoln Risker för en sämre utveckling är på kort sikt främst förknippad med orosmolnen i vår omvärld. På längre sikt är de obalanser som byggs upp på den svenska bostadsmarknaden en risk. Möjligheter till en högre tillväxt står bland annat köpstarka hushåll för. De kan lätta på plånboken mer än väntat. Vad gäller penningpolitiken överväger risken för att Riksbanken vidtar fler åtgärder än bedömt. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

10 4 Kommunanalys Prognos för skatteintäkter, bidrag och utjämning för år 2016 Sammanfattning Skillnaderna mellan prognoserna i april och februari är hänförliga till Ny skatteunderlagsprognos Preliminär kostnadsutjämning Reviderad och preliminär LSS-utjämning Nytt anslag för kommunalekonomisk utjämning Prognosen från SKL avseende kommunens skatter och statsbidrag visar en förändring från 2,264 mdr till 2,292 mdr dvs en positiv avvikelse på + 27,8 mkr. I summan ingår kompensation för slopade sociala avgifter för unga med drygt 9 mkr. Det bör observeras att det finns förslag till förändringar inom kostnadsutjämningen som avser förskolemodellen och modellen för Individ och familjeomsorg. Förslaget har varit ute på remiss och svar har lämnats i juni. Något beslut har inte tillkännagivits. Eventuella förändringar är inte inkluderade i ovanstående beräkning. I de beräkningar som finns i remissen får Kungälvs kommun en ökad avgift på sammanlagt ca 18,6 mkr. Skatter + 4 mkr SKL har gjort en fördjupad analys och justerat skatteunderlagets utveckling. Det finns både positiva och negativa faktorer. En svagare sysselsättningsutveckling påverkar alla åren men för 2016 finns förändringar av grundavdragen och höjning av taket för arbetslöshetsersättning som ger positiva effekter på skatteunderlaget nedrevidering -1,7 mkr 2016 upprevidering +4 mkr Kostnadsutjämning + 11,6 mkr En ny prognos har presenterats. Kungälvs kommun går från att betala en avgift på 18,5 mkr (436 kr per invånare) till att betala en avgift på 7 mkr (164 kr per invånare). Den enskilt största förändringen finns inom modellen för äldreomsorg där kommunen har en bättre struktur än riket men att avståndet minskat och kommunen minskar sin avgift till systemet med 272 kr per invånare. Förändringen beror på att de flesta faktorer är uppdaterade med de senast kända värdena från SCB. De delmodeller som inte är uppdaterade är delmodellen för IFO och delmodellen för befolkningsförändringar. Delmodellen för befolkningsförändringar berör dock inte Kungälv. I IFOmodellen däremot kan det ske större svängningar. Uppdatering sker först i oktoberprognosen. Den del som inte är uppdaterad är andel med ekonomiskt bistånd över 6 månader. Varje individ som uppfyller kriteriet medför ett förbättrat utfall på ca 100 tkr för respektive kommun. Om kommunens andel med långvarigt ekonomiskt bistånd ökar jämfört med riket kommer uppdateringen att ge ett positivt utfall och minskar andelen blir följden ett negativt utfall i IFO-modellen. Det är denna variabel som föreslås slopad i det nya förslaget. LSS-utjämning + 6,1 mkr En ny prognos har också presenterats för LSS-utjämningen. Även där får vi ett större bidrag jämfört med Svängningarna inom detta system är relativt stora mellan åren fick kommunen 0,9 mkr från systemet beräknas vi få 7 mkr. (2014 var bidraget 16 mkr.) Anslaget för kommunalekonomisk utjämning - Regleringsbidrag/avgift + 3,0 mkr Regleringsbidraget/avgift används för att staten skall ha kontroll av den totala kostnaden för utjämningssystemet och för finansieringsprincipen vid nya reformer. Ökningen är hänförlig till Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

11 slopade arbetsgivaravgifter för unga som kommunerna kompenseras för. Dessutom regleras förändringar som görs med anledning av reformer i samband med övergången från tidigare regerings budget till de nya regeringens budget. Nettoförändringen blir 3 mkr. Följande reformer har tagits bort ur statsbidragspåsen 2016 Utökat undervisningsstöd i matematik i åk 7-9 Obligatorisk kartläggning/bedömning nyanlända elever I vårpropositionen finns många verksamhetsförändringar som regeringen vill genomföra. De genomförs med riktade statsbidrag. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

12 5 Styrning Styrning är ett arbets- och beslutsflöde som säkrar att det som är beslutat uppnås och att när störningar uppstår man snabbt kan fatta beslut för att hantera en eventuellt ny situation. Grundprincipen för Kungälvs kommuns styrkedja är enkel: Kungälvs kommun följer en årsplanering, årshjul för planering och uppföljningen. Detta ger förutsättningen för olika instanser att bidra med sin del i styrkedjan. Årshjulet är en levande process som är under ständig utveckling. Kommunfullmäktige anger i RAMBUDGET strategiska mål och ekonomiska villkor för kommunstyrelsen som i sin tur formulerar resultatmål till förvaltningen. Förvaltningen analyserar sitt uppdrag och återkommer med förslag till ÅRSPLAN, förvaltningens åtagande till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige fastställer resultatmålen. Kommunstyrelsen följer under budgetåret upp förvaltningens arbete och rapporterar till kommunfullmäktige vid tre tillfällen. Eventuella avvikelser analyseras och kommunstyrelsen fattar beslut om åtgärder för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Allt som kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen vill uppnå, ryms med självklarhet inte inom de ekonomiska ramarna. 5.1 Verksamhetsuppföljning Avgörande för att förvaltningens åtagande skall lyckas är en tät uppföljning av årsarbetare, volymförändringar och ekonomi. Följande schema beskriver uppföljning på kommunstyrelsenivå under 2015 Ekonomiska styrprinciper: Fastställd budget gäller och avvikelser ska rapporteras så snart de upptäcks. Detta hanteras så att när förvaltningen i uppföljningen upptäcker en konflikt mellan mål och villkor ska den lyftas till kommunstyrelsen. Beroende på den ekonomiska utvecklingen under året kan på det viset nya beslut ändra den prioritering som framgår av detta dokument. Ekonomiska reserver budgeteras centralt. Det innebär att om någon sektor hamnar i en situation där nya förutsättningar uppstått ska inte hela förvaltningen behöva engageras för att hjälpa till att ekonomiskt hantera det som uppstått. Å andra sidan vilar ansvaret att vidta åtgärder i första hand på enhet, därefter sektor och sedan förvaltning. 5.2 Internkontroll Ytterst handlar Intern kontroll om Att säkerställa att de uppdrag och mål som fastställs i kommunfullmäktige faktiskt genomförs och får avsedd effekt. o Att identifiera risker o Att i förebyggande syfte kontrollera att policyn, regler och riktlinjer följs Intern kontroll är till sin karaktär något som organisationen själv, genom föreskrifter och rutinbeskrivningar eller som särskilda kontrollåtgärder genomför som naturliga inslag i arbetsprocesserna. Syftet med den interna kontrollen är att säkerställa att kommunens verksamheter Följer tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer På ett tillförlitligt sätt rapporterar och informerar om den finansiella utvecklingen och om verksamhetens resultat Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

13 Eliminerar och upptäcker allvarliga fel och brister Överhuvudtaget bedriver verksamhet och använder personal ändamålsenligt och kostnadseffektivt Plan för intern kontroll kommer att redovisas som en verksamhetsplan. Förvaltningen kommer att redovisa uppföljningen av den interna kontrollen i sammanhang med hela styrkedjan, alltså i årsredovisning och verksamhetsberättelser. 5.3 Personalresursplan Det grundläggande syftet med Personalresursplan är att på ett optimalt sätt hantera resursen Personal på ett sådant sätt att det tydligare matchar verksamhetens behov och därmed ökar kostnadseffektiviteten. Detta är speciellt viktigt då personalen är den resurs som utan tvekan innebär den största kostnaden och tillika möjliggöraren. Genom ökad struktur och planering effektiviseras arbetssätt och synsätt så att en flexiblare användning av arbetskraften möjliggörs. Förvaltningens plan är att i ett inledande steg fastställa organisationsstrukturer på befintliga enheter och sektorer. Denna kartläggning kommer att ske under början på Därefter skall en genomlysning ske på vad de olika enheterna/funktionerna har för mål och hur de kopplas på mot de övergripande verksamhets- och politiska mål. När detta är genomfört kan en analys göras med syfte att tydliggöra vilka befattningar och kompetens som behövs utifrån de behov som finns för att leverera den nivå på verksamhet som politiken fastställt. Utifrån detta kan en organisationsbild tydliggöras och värderas av Förvaltningsledningen, som har ett ansvar att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett optimalt sätt. Avsikten är inte att återgå till forna statiska personalstater utan att tydligare hitta styrverktyg för chefer på olika nivåer inom sektorn. Cheferna behöver ha ett tydligt mandat att besluta över vilka tjänster som ska finnas utifrån behov. Syftet är att hjälpa till att skapa en struktur som underlättar vid volymförändringar och eventuella nyanställningar. Medvetenheten/Utveckling om hur ekonomin påverkar varje anställning behöver troligen generellt ökas bland cheferna. Tanken är att skapa ett system där chefen har möjlighet att planera för sin verksamhet med både tydlighet och hållbarhet. Som en del i att bygga ett bra stödsystem för chefen skall HR och Ekonomi gemensamma stödja uppföljningar tillsammans med chefen. Inte för att besluta över huvudet på chefen och inte heller för att ta ifrån chefen mandatet att besluta utan för att underlätta inför beslut och förståelse. 5.4 Motioner och uppdrag Vid sidan om Årsplanen får förvaltningen under året bland annat också hantera motioner och uppdrag. Ur prioriterings- och effektivitetssynpunkt är det angeläget att hela årsuppdraget ses i ett sammanhang. Förvaltningen har därför valt att bilägga dessa två sammanställningar i Årsplanen: Motioner Ärenden med status uppdrag förvaltning 5.5 Gemensamma spelregler politik - förvaltning Samverkan politik - förvaltning Förvaltningen arbetar enligt fastställd Årsplan och utför endast mycket begränsade arbetsinsatser därutöver, utan formella uppdrag från kommunstyrelsen Sektorchef ska ges kännedom om när andra kontakter mellan enskilda politiker och personal Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

14 än ren informationssökning tas Sektorchef skall ha kontinuerlig dialog kring kvalitetsförändringar med utskottsledaren. 5.6 Kommunstyrelsens budgetdirektiv Förvaltningen har arbetat med alla delar av budgetdirektivet med utgångspunkt styrkedjan. Ur Kungälvs kommuns styrmodell: Kommunfullmäktige anger, med visionen som grund, strategiska mål Kommunstyrelsen konkretiserar de strategiska målen i form av resultatmål och bekräftar sitt åtagande gentemot kommunfullmäktige via årsplanen Grunden för åtagandet utgår ifrån dialog med förvaltningen I förvaltningens förslag till Årsplan 2016 har vi därför valt att koppla delarna i budgetdirektivet till resultatmålen. Utöver budgetdirektivet har förslaget till Årsplan främst påverkats av: Den långsiktigt önskvärda utvecklingen uttryckt i kommunfullmäktiges strategiska mål och strategiska förutsättningar Kungälvs kommuns befolkningsprognos Resultat, utfall och måluppfyllelse innevarande år Förvaltningens/verksamhetens förmåga Statens budget Den samhällsekonomiska utvecklingen Samarbetspartiernas berättelse - Målstyrningens konsekvenser Samarbetspartierna ska bygga ett modernt och attraktivt Kungälv! Vi ska ha ett samhälle som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. Vi ska ha balans mellan ekonomi, kvalitet och behov. För att nå dit måste vi våga utmana oss själva. Stuprör ska rivas och broar byggas, för att nå en mer resultatinriktad organisation. Vi ska ha ordning på ledning, styrning och uppföljning. Vi har antagit utmaningen att öppet redovisa de kostnaderna och göra kalkyler utifrån verkligheten och ej som tidigare, basera dem på en tillväxt och inflyttning som inte blivit av. Vi skall med kraft ta tag i våra stora utmaningar och ta ansvar för att lösa dem. Som exempel kan nämnas att det under de två tidigare mandatperioderna, 8 år, enbart byggts 20 vårdplatser för äldre trots ett skriande behov. Vi tar nu fram en plan för 200 stycken, för äldre har rätt till omsorg, inte att stå i kö. Samarbetspartiernas vallöften skall infrias! Små barn skall ha det bra, därför minskar vi barngrupperna och gör Sveriges största satsning på lärarna i grundskolan. Ingen skall behöva leta bostad, vi skall bygga bort bostadsbristen. Folk skall kunna åka mer buss på landet och våra pensionärer skall kunna åka fritt i vår egen kommun nästa år, för det gynnar hälsan och miljön. Unga skall lära sig att arbete är grunden för välfärden och antalet familjer med barn som lever i fattigdom och utan kontantmarginal skall minskas. Vi vill skapa ett mer jämlikt och hållbart Kungälv. Att få ordning på ekonomin, investeringar och våra politiska strategiska mål kräver prioriteringar. Vi måste välja för framtiden. En del verksamheter måste renodlas, andra slås samman. Skattehöjning är inte aktuellt i närtid, vi måste jobba med det vi har. Sammantaget kan detta innebära att vi kommer anställa fler personal inom vissa verksamheter, som förskola och äldreomsorg, inom andra områden kan antalet anställda komma att bli färre. Denna utmaning antar vi. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

15 Utmaningen Utöver kraftigt ökande volymförändringar inför 2016 måste vi hantera dryga 50 miljoner som har baserats på det felaktiga antagandet om att tillväxten skulle varit större. Denna utmaning är nu inarbetad i driftsramarna och påverkar kommunstyrelse, nämnders och bolags verksamhet och investeringar. Mål är till för att uppnås, men framtida budgetprocesser kräver såväl en ordentlig omvärldsanalys som nytänkande och en påtaglig inkomstförstärkning i närtid, för att klara tillväxtmålen, överskotten, investeringsåtagandena och för att samtidigt långsiktigt hålla upplåningsvolymen på en rimlig nivå. Sammantaget krävs förändringar och en process med prioriteringar mellan olika kvalitetsfrågor, genom målfokusering, samordning och principstyrning. De ekonomiska åtgärderna i Årsplan 2016 kan sammanfattas som Att i först hand och till största del krävs åtgärder som syftar till ökad effektivitet utan att påverka kvaliteten i kommunens verksamheter och utbud (Förvaltning 3.0). Att i andra hand och till betydligt mindre del krävs också lägre driftskostnad inom vissa områden, vilket kan ge lägre kvalité, men skall ske med lägsta möjliga politiska målkonflikt. I arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare för medborgarnas bästa och för att ge kommuninvånarna en god service med hög kvalitet, pågår ständigt arbetet med att förbättra och förädla strukturen, kulturen och ledarskapet. All kommunal verksamhet syftar till högsta möjliga service till invånare, företag, föreningar och besökare. Våra ledord är medborgarfokus, respekt, öppenhet, ordning och reda. För att nå kommunfullmäktiges strategiska mål och kommunstyrelsens resultatmål samt uppfylla lagstadgad verksamhet måste vi ständigt arbeta för att de resurser vi har till vårt förfogande används på ett så effektivt sätt som möjligt. Omfördelning av resurser till där de gör störst nytta är nödvändigt. Det innebär att verksamheter kan komma att renodlas, utföras av extern aktör eller slås samman. Vissa verksamheter kommer behöva fler personal, som förskola och äldreomsorg, andra färre. Principer Att finna balans mellan ekonomi, kvalitet och behov, klara av volymökningar och reformer kräver tydliga politiska prioriteringar och en effektiv förvaltning som arbetar i tvärprocesser mellan sektorer och vågar tänka utanför invanda mönster. Samarbetet med externa aktörer skall utvecklas. I valet mellan mjuka och hårda värden och att säkerställa investeringar kan ett tillfälligt lägre belopp för underhåll accepteras. En styrande princip är att skapa resurser genom att utveckla beställarkompetensen, detta kan bland annat påverka entreprenadverksamheten. Principiellt är det också viktigt att se över självfinansieringsgraden inom upphandlingsområdet och finansiering av marknadsplan och event. Samarbetspartiernas satsning på sociala investeringar, SÖP, kräver tvärprocesser mellan olika sektorer, samarbete med externa aktörer och skall leda till effektiv och resultatinriktad verksamhet som minskar segregationen i utpekade områden. Avtal, taxor och bidragssystem ska ses över och vara transparenta, rättvisa, lagliga och följa dagens samlade behov. Exempelvis måste avtal kring lokaler ses över för att vara likvärdiga. Vi ser gärna att föreningslivet ges större frihet och får ett större ansvar. Kvarnkullen och dess drift kan till exempel ske via föreningar. Styrande är likabehandlingsprincipen för lokaler och bidrag, oavsett huvudman. I arbetet med att styra mot prioriterade mål måste flera omprioriteringar göras inom olika verksamheter, det kan exempelvis handla om att pröva en minskad frekvens för gällande postturer, se över arbetsuppgifter inom informationsområdet, energirådgivning och kommunens Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

16 bemanningstjänst. Utbudet och möjligheten att möta och utöva konst och kultur har ökat i Kungälv. Kommunen har genom Strandverket på Marstrand fått en konsthall av internationell klass. I och med den stora ombyggnaden av Mimers hus hamnar fokus för konst och kultur i större utsträckning på barn och unga, i linje med kommunfullmäktiges mål. I samarbete med Göteborgsregionen och VGR är Kungälv med i en serie utställningar med tillhörande föreläsningar. En ny utställningsyta i Stadshuset ger större möjligheter för exempelvis lokala konstnärer och skolklasser att visa sina verk. Konsthallen i Mimers hus kan frigöras till att användas till en rad andra aktiviteter. Vi måste se över Kungälvs infrastruktur för IT-användning i skolorna för att effektivisera användandet och minska felanmälningar. Det kan kräva investeringar i nya IT-verktyg och att två klasser delar på en uppsättning IT-verktyg. Skolmåltiderna innehåller i allt större utsträckning ekologiska livsmedel. Vi ligger redan nära 2016 års mål om 25% ekologiska livsmedel. Dessa har upphandlats på ett smart sätt vilket i många fall inneburit lägre kostnader än för konventionellt odlad mat. Som ett led i arbetet med ett hållbart samhälle kommer fler vegetariska alternativ att erbjudas och eventuellt införs en vegetarisk dag i veckan under Den sociala sektorns utmaningar är att minska kostnaderna för den stigande volymen inom hemtjänsten. Renodling och omstruktureringar kommer att krävas på några områden ex. demensteamet, aktiveringspedagogerna och arbetsmarknadsenhetens organisation. En satsning på kompetensutveckling kommer att ske för att möta behovet av ökad kompetens inom demens. Såväl Samhällsbyggnad som Servicesektorns stora utmaning är att inom en snäv och begränsad ekonomisk och personell ram möta kommunens ambitiösa bostadsmål. En möjliggörare är att aktivt pröva nya arbetssätt och metoder. En styrande princip är att i större grad än tidigare utveckla den interna beställarkompetensen och förmågan att arbeta i projektform med fokus på leverans. Det kan i sin tur innebära att viss utförarkapacitet inte längre skall utföras i egen regi utan istället kommer att vara föremål för extern upphandling. En annan bärande princip handlar om att tydligt prioritera de investeringar som direkt bidrar till att nå kommunfullmäktiges strategiska mål och följaktligen kan andra investeringar skjutas fram i tid och därmed kan driftkostnadskonsekvenser för 2016 mildras. Ytterligare en styrning är att mjuka värden, skola, äldreboende, funktionshinder prioriteras före hårda värden såsom gator och vägar. Som ett led i detta kan det planerade underhållet komma att påverkas negativt. I övrigt krävs att statliga reformer genomförs och balanseras gentemot lokala reformer Utmaningar Utmaningar och utvecklingsarbete inför 2016 med utblick 2019 Rambudgeten 2016 hanterar ytterligare dryga 50 miljoner som tidigare ej redovisats tydligt eller varit känt. Detta är nu inarbetat i driftsramarna och påverkar kommunstyrelse, nämnders och bolags verksamhet och investeringar. Mål är till för att uppnås, men framtida budgetprocesser kräver såväl en ordentlig omvärldsanalys som nytänkande och en påtaglig inkomstförstärkning i närtid, för att klara tillväxtmålen, överskotten, investeringsåtagandena och för att samtidigt långsiktigt hålla upplåningsvolymen på en rimlig nivå. För att klara styrningen med balans krävs inkomstförstärkningar. Samarbetspartierna för fram 14 förslag/principer för utveckling. Man betonar vikten av dialog och samarbete med nämnder, bolag, chefer och enheter, fackliga organisationer, andra myndigheter, företag och föreningar. Förvaltningen har analyserat utmaningarna och ser kopplingar till resultatmålen. Här redovisas analysen av utmaningarna och i koppling till resultatmålens handlingsplaner. I åtagandet ingår Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

17 därmed att utmaningarna är en del av förvaltningens fortsatta arbete med sektorernas verksamhetsplaner som kan resultera i aktiviteter och indikatorer med målvärden som är realistiska. Förvaltning steg 3.0. Utmaning 1 (U1) För 8 år sedan infördes en samlad förvaltning med syfte om ökad hushållning. Nästa steg måste tas, där volymkompensation exempelvis kompletteras med processorienterat utvecklingsarbete med en plan för en årlig effektivisering om 3 procent med bibehållen kvalitet. Syftet är att stödja resultatmålet om Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället. Kopplas till resultatmål: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning av resultatmål: Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Önskad effekt ev målkonflikt: För att minska risken för målkonflikt gällande kvalitet inom de olika delarna är det viktigt att en kontinuerlig dialog sker mellan förvaltningens olika delar och politiken. Då det kommer att finnas behov av prioriteringar med koppling till avtagande marginalnytta, som kan tolkas på olika sätt beroende på förmåga till helhetsperspektiv och även politisk vilja. Ytterst måste avgöranden inom förvaltningen ligga hos Förvaltningsledningen och hos Kommunstyrelsen inom politiken, detta inom ramen satt av Kommunfullmäktige) Implementering: För att uppnå detta skall förvaltningen under 2016 påbörja implementeringen av program och portfölj. I praktiken innebär det att budget inte enbart kommer att läggas på linjeorganisationen, som brukligt har varit fram till idag. Några steg har redan tagits de senaste åren där Förvaltningsledningen budgeterat vissa poster centralt, ex löneökningskostnader, volymökningar och underhåll. Nästa steg som nu kommer att ske är att även portföljer och program kommer att införas som komplement till linjen (ex skola och äldreomsorg mm) och funktioner (ex volymökningar och underhåll). Det första som kommer att sjösättas är programmet centrumutveckling. Det kommer att blir den del som blir försöksverksamheten. Med stor sannolikhet kommer ytterligare geografiskt område att komplettera centrum under Det bedöms också som troligt att ett försök med en portfölj kommer att ske under året, nämligen social hållbarhet. Under detta kommer ett antal funktioner att samlas som idag organisatoriskt ligger i olika delar i förvaltningen. Syftet med att införa detta arbetssätt är att få ut mer på helheten och fortsätta jobba bort stuprören som fortfarande finns mellan vissa verksamheter eller även inom vissa enheter. Målet är att effektivisera med 3%. I praktiken skall samma kvalitet ges till invånarna med en lägre produktionskostnad. Det som idag kostar 100 kr kan enbart kosta 97 under Dock behöver volymer räknas upp, men med samma logik, 3% lägre kostnad mot För att uppnå detta kommer även en budget för utvecklingsprojekt att budgeteras central och ägas av Förvaltningsledningen. Att som idag redan från början fördelat alla medel innebär att förändringsprojekt är svåra att budgetera då medel först skall hämtas från redan fördelade budgetar. Strategi för ökad tillväxt och fler i arbete, beslutad av (PNU 3 mars 2015) skall bidra till fler i arbete och färre i försörjningsstöd, utbildningsinsatser/samordning och ökade skatteintäkter (U2) (även initiativ 1) Koppling till Samarbetspartiernas politiska plattform :Tillsammans med företag och föreningar ska Kungälvs Kommun utveckla en lokal arbetsmarknadspolitik med sikte på att ge alla Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

18 unga sommarjobb och en väg in på arbetsmarknaden. Genom att hjälpa människor till jobb genom stödanställningar, praktikplatser, utbildning skapas ett kunskapslyft för fler jobb i Kungälv För att skapa framtidstro krävs en aktiv vuxenutbildning, som i dialog med andra aktörer skapar en utveckling i det lokala näringslivet och med det en fungerande arbetsmarknad.kungälvs kommun ska medverka till att göra det möjligt för flyktingar att själva försörja sig och bidra till tillväxten i kommunen. Vuxenutbildningens uppdrag är att medverka till ökad tillväxt och fler jobb och en väl fungerande arbetsmarknad. Vuxenutbildningen bör utveckla uppdragsutbildningar i samverkan med det lokala näringslivet. Vuxenutbildningen skall även bidra till att minska beroendet av försörjningsstöd. Kopplas till resultatmål: Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Tolkning av resultatmål: Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Önskad effekt - ev målkonflikt: Under mandatperioden ska 2000 nya bostäder färdigställas. Kungälv ska ha Sveriges lägsta arbetslöshet. Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Tillsammans med externa aktörer ska Kungälvs kommun utveckla en lokal arbetsmarknadspolitik med sikte på att ge alla unga sommarjobb och en väg in på arbetsmarknaden. Fler ska hjälpas till jobb genom stödanställningar och utbildning. Sommarjobb åt alla unga behöver utarbetas tillsammans med externa aktörer. För att alla ska erbjudas arbete krävs en ökning med 300 jobb, från 400 till 700. Det beräknas öka kostnaden för kommunen med 2 mkr, från 3 mkr till 5 mkr. Vuxenutbildningen i Kungälvs kommun har kapacitet att öka antalet utbildningsplatser under förutsättning att intern finansiering ökar. I dagsläget anpassas antalet utbildningsplatser till ramarna med minskad extern finansiering from Implementering: Det politiska arbetet med strategi för ökad tillväxt med fler i arbete är under dialog. Beslut väntas som kan påverka verksamhetsplaner och åtagande i någon verksamhetsdel, dock inte de ekonomiska ramarna. Kungälvs kommun kommer under 2016 att fungera som möjliggörare för samarbete mellan olika aktörer - föreningar, företag och kommun - genom att skapa arenor och samverkansprojekt. Vid upphandling av större tillväxtprojekt ska kommunen att lägga in krav på anbudsgivarens sociala ansvarstagande, att skapa arbetstillfälle i kommunen. När det gäller sysselsättning för flyktingar har arbetsförmedlingen ansvar under de första 2 åren. I övrigt har vi det uppdraget inom AME att stödja de som inte kommer ut i egenförsörjning, vi har också samarbete med Vuxenutbildningen kring SFI. Det vi skulle kunna trycka på är att arbeta med språkpraktik, att man kommer ut i arbetslivet även om språket inte är på SFI-nivå och att vi kombinerar praktik och språkinlärning. Personalpolitiskt program och Strategi för högre frisknärvaro skall bidra till högre effektivitet och kvalitet (U3) Kopplat till resultatmål: Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

19 uppföljningen av avvikelser och tillbud Tolkning av resultatmålet: Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud. Önskad Effekt: Målet med att ta fram ett Personalpolitiskt program samt Strategier för ökad frisknärvaro är att ge ett samlat, politiskt förankrat underlag för vidare arbete med att utveckla vårt personalpolitiska och hälsofrämjande arbete så att vi når visionen om att vara en Attraktiv arbetsgivare. Det personalpolitiska programmet är av övergripande karaktär och avses fungera som samordnande för de flesta olika styrdokument och aktiviteter som finns inom området. Strategier för högre frisknärvaro har också som mål att på sikt sänka sjukfrånvarokostnaderna samt skapa hälsosammare arbetsplatser. Implementering: Båda dokumenten har tillkommit på initiativ från politiken och arbetet med dem leds av ledamöter från PNU. Hr-enheten har bjudits in till att vara delaktiga samt getts möjlighet att lämna synpunkter på innehåll och omfattning. Det personalpolitiska programmet är i princip färdigställt och har antagits av PNU. Målsättningen är att det ska antas i KS den 16 september samt i KF den 8 oktober. Samverkan har också skett med de fackliga representanterna. Efter det startar arbetet med att uppdatera redan befintliga och eventuellt ta fram nya styrdokument mm utifrån programmet. En plan behöver också tas fram för förankring och kommunikation i organisationen av innehållet i det personalpolitiska programmet. Arbetet med att ta fram en Strategi för högre frisknärvaro framskrider och beräknas vara klart under hösten Planen är att detta dokument ska innehålla hälsobefrämjande aktiviteter med syfte att öka frisknärvaron på våra arbetsplatser. Olika aspekter inom området hälsa tas in i den pågående diskussionen för att finna en framkomlig och genomförbar väg. En del av strategin kommer troligen att vara att pröva några hälsofrämjande aktiviteter vid en arbetsplats inom vår organisation. Dokumentet ska efter samverkan med de fackliga representanterna antas i KS och KF. Samordningsgruppen för kollektivtrafik (U4) Kopplat till resultatmål: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället. Tolkning av resultatmålet: Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Önskad effekt: Genom att förvaltningens samlade resurser inom kollektivtrafikområdet används på ett effektivt sätt skapar det möjligheter för finansiering av reformer inom kollektivtrafiken. Implementering: Förvaltningen skall: införa en organisation för styrning och uppföljning av samhällsbetalda resor införa fria resor för pensionärer ta fram underlag för beslut för fria resor för unga vissa tider på dygnet eller perioder inom kommunen ta fram underlag för ett eventuellt införande av Göteborgstaxa vid motorvägsmotet Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

20 skapa samverkansprojekt mellan kommun, region och västtrafik identifiera kommande utmaningar inom kollektivtrafiken i ett kort och långt perspektiv ta fram ett beslutsunderunderlag för att genomföra resor i egen regi till och från daglig verksamhet Detaljerad plan för att bygga ikapp behovet av vård och äldreomsorgsplatser för att också minska överkostnaden i hemtjänsten. Planen skall omfatta ett flertal verktyg och brytpunkter för kostnadseffektivitet - särskilt boende kontra hemtjänst (U5) Tolkning av utmaningen Att bygga ut antalet äldreboendeplatser så att full behovstäckning skapas samt att brytpunkten vid 120 timmar helst kan tillgodoses. Kopplat till resultatmål: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning av resultatmålet: Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Önskad effekt Prioritering i konkurrens med övriga investeringsbehov. Ett äldreboende för ca platser för de som har störst behov prioriteras dels av humanitära skäl, dels av ekonomiska, för inflyttning i december Detta kan innebära att annat som är mindre akut skjuts på framtiden. Sektorns bedömning är att ca 140 platser nya äldreboendeplatser behövs inom de närmaste fyra åren.. Implementering: En handlingsplan är framtagen där förstudie kommer att påbörjas under hösten 2015 för verkställighet för 2016 och framåt. Objekten ligger med i lokalbehovsanalysen och medel för deras förstudier och projektering finns med i förslaget till investeringsplan Behovet av vårdoch äldreomsorgsplatser bedöms vara ca 200 platser under tiden I de fall behovet kan tillgodoses i hemmet med stora hemtjänstinsatser är det en möjlighet. Vid 120 timmar/månad är kostnaderna i nivå med en boendeplats, därefter är särskilt boende kostnadseffektivare för kommunen. När man bygger trygghetsboende så är det av stor vikt att de planeras väl utifrån kommande behov och att det ligger nära kommunikationer och affärer. Behovet av lägenheter följs upp årligen då nya fakta kan förändra förutsättningar som kan påverka behovet tex lagkrav. Fokus den närmaste perioden är framförallt: Intresset för parboende Hur trygghetsboendet på Komarken kommer att påverka efterfrågan. Hur flyttmönstret från trygghetsboende till särskilt boende kommer att gestalta sig Behovet av korttidsplatser i förhållande till sjukhusen. Nationell äldrestatistik och trendbrott. Objekten ligger med i lokalbehovsanalysen och medel för deras förstudier och projektering finns med i förslaget till investeringsplan Fram till 2023 behövs ytterligare ca 60 nya boendeplatser. Här föreslås förstudier för nya äldreboenden med ca 48 lägenheter vardera, på Kongahällatomten, Sigillet, Komarken 1:1 och Nordmannatorget samt tillbyggnader På två befintliga äldreboenden, Solhaga sen redan projekteras och Ytterbyhemmet med sammanlagt Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

21 ca 47 platser. Därefter bör förstudier göras inför kommande ersättningsboende för Fridhem och Båtmansgärde för att en total planeringsbild kan skapas. Ett äldreboende för ca platser för de som har störst behov bör prioriteras inför 2016 dels av humanitära skäl dels av ekonomiska skäl. Eventuellt kan annat som är mindre akut skjutas på framtiden. Kan andra sektorer effektiviseras lokalmässigt? Investeringsöversyn. Tillväxtprioriteringen är mjuka värden. Hårda investeringar som infrastruktur, bilar, skjuts fram till förmån för kärnverksamhet som vård, skola omsorg. Styrande i investeringsprioriteringen är också driftkostnadssänkande investeringar. Komponentavskrivningar skall tillämpas och investeringsmedel i olika avtal med till exempel Trafikverket, kan behöva ses över (U6) Kopplat till resultatmål: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning av resultatmålet: Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Önskad effekt: Rätt prioritering Implementering: När det gäller prioriteringen av investeringar och att mjuka värden prioriteras över hårda så har det beaktats i gällande sortering. I revideringen av investeringsplanen har flera hårda än mjuka investeringar prioriteras bort. Samtidigt har en bedömning av de infrastruktursatsningar som ändå ligger med i planen och de investeringar som kan knytas till t.ex. investering i en skola prioriterats högre än investeringar som inte har koppling till mjuk verksamhet. Driftkostnadssänkande investeringar har vägts in och prioriterats. Komponentavskrivningar prövas i några investeringar. Investeringar där kommunen är medfinansiär, t.ex Trafikverket, redovisas på särskild lista för att inte belasta övriga investeringar. Upphandlingseffektivitet, följa KF beslut med tydligare roller, styrning och uppföljning. Ökad omvärldsanalys i syfte att få ner investeringskostnader i tunga kärnverksamheter med bibehållen kvalité vid exempelvis byggnation av vård och omsorgsboenden och skolor med exempelvis 20 procent (U7) Kopplat till resultatmål: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning av resultatmålet: Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Önskad effekt: Genom att utveckla upphandlingsarbetet och våra processer bidrar kommunen till kvalité och affärsmässighet på marknaden. Resurserna nyttjas på bästa möjliga sätt till kommuninvånarnas nytta. Ev målkonflikt När vi idag utför byggnationer har vi högre ambitioner än vad lagen kräver till exempel avseende miljökrav (ex stadshuset) för att minska investeringsutgifterna kan detta Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

22 vara en faktor som vi behöver ha dialog kring. Implementering: utveckla de olika rollerna i upphandlingsprocessen hela förvaltningen Utveckla uppföljningen inom upphandlingsområdet hela förvaltningen Utveckla omvärldsanalysen - KLS Se över styrningen av genomförandeprocessen av investeringarna - KLS o utvecklad samordning i investeringsprocessen från beställning till genomförande o utvecklad synkronisering av investeringarna, både i processer och tid. Tydligare underlag och konsekvensbeskrivningar Tydligare produktionsplaner Samtliga taxor och avgifter måste underlätta, stödja och ta ordentlig höjd för den ökade tillväxtproduktionen (U8) Kopplat till resultatmål: Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Tolkning av resultatmålet: Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Önskad effekt - ev målkonflikt: Avgifter och taxor lyfts främst fram som intäktskälla för Kungälvs kommun men det finns givetvis andra aspekter av avgiftsfinansiering som inte ska glömmas bort. Taxehöjningar på vissa områden som bl.a. kultur- och fritidsverksamheten, hamnverksamhet och vård och äldreomsorgen kan resultera i en ökad intäkt om cirka 3 miljoner kr/år. Intäkter som tar höjd för tillväxten i kommunen. En avgifts/taxa påverkar de kommunala budgetarna direkt och indirekt. De direkta effekterna uppstår på grund av att nya regler och minskade avgifter ökar finansieringsbehovet. Indirekta effekter avser framför allt hur hushållens ekonomiska beteende påverkas av ändrade regler och avgifter men också hur kommuner väljer att förändra strategiska variabler som bl.a. kompetens och bemanning. Kulturverksamhet är kommunernas frivilliga åtagande, så när som på biblioteken. Att avgiftsfinansiera verksamheten i ökad utsträckning medföra inga legala hinder. Däremot bör man istället fundera två gånger över konsekvenserna. Att ta ut större avgifter av besökare skulle troligen innebära en minskad kulturkonsumtion. Samma resonemang kan tillämpas på fritidsverksamheten. Ett utbud inom fritid och kultur som inkluderar fler individer och grupper bidrar till ett ökat innanförskap och inkludering i samhället. Effekten av ökade taxor och avgifter kan påverka utanförskapet med hänvisning till bl.a. integrationen för nyanlända och barnfattigdom. En annan effekt av avgiftsförändringar eller uteblivna intäkter kan till exempel vara att kommunerna väljer att förändra personaltätheten som påverkar barn- och äldreomsorgens kvalitet och därmed dess värde för brukaren. Implementering: Huvudprincip är att taxorna ska vara indexreglerade och beslut om avgift- och taxehöjningar tas i Kommunfullmäktige i samband med budgeten i november. År 2012 gjordes en allmän översyn av kommunens taxor och avgifter där man kom fram till följande systematisering 1. Taxor som är möjliga att reglera utifrån index 2. Taxor vars konstruktion behöver analyseras inför eventuellt nya beslut Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

23 3. Taxor som följer index eller som årligen ses över utifrån annan princip 4. Taxor som inte är lämpliga att reglera utifrån index Det mesta är genomfört och klart, men det finns områden som fortfarande behöver ses över. KoS. Höjning av taxor och avgifter i kultur och fritidsverksamheten(mimers Hus och fritidsanläggningar) kan ge en möjlig intäktsökning på cirka 1 miljon kr. Det pågår en utredning av kommunens föreningsbidrag som kommer påverka taxe- och avgiftsnivån i verksamheten. Utredningen väntas vara klar i början av SHB Allmän översyn bör göras av taxorna inom områden som är direkt berörda av tillväxt exv. VA och renhållning. SeS. Hamnverksamhet i Marstrand skall vara helt avgiftsfinansierad, och inte som idag - i delar - skattefinansierad med 1 milj kr. I övrigt bör hamnverksamhetens olika delar ses över för att tydliggöra finansieringen. VoÄ. Höjning av kostavgiften om 10 % kan ge möjlig intäktsökning på cirka 1 mkr Avtagande marginalnytta skall belysas. Inte sällan är de sista delarna i kvalitetshöjningen också de dyraste. Därför önskas frågan belyst om det kan finnas, mycket marginella kvalitetsjusteringar/försämringar, som kan ge en stor ekonomisk effekt (U9) Kopplat till resultatmål: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning av resultatmålet: Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Tolkning av utmaningen: Lagen om avtagande marginalnytta kallas den nationalekonomiska lag som gör gällande att marginalnyttan avtar. Marginalnytta innebär individens nytta av den sista konsumerade varan eller tjänsten. I normala fall antas denna nytta vara av avtagande karaktär där den totalt sett ökar för varje extra konsumerad vara men den senaste varan ger en mindre nyttoökning än den näst senaste. Med andra ord, ju fler enheter av en vara som man konsumerar desto mindre nytta har man av en ytterligare enhet. Önskad effekt - ev målkonflikt: Eftersom lagen om avtagande marginalnytta utgår från ett individuellt konsumtions/nyttoperspektiv kan det självklart för den enskilde uppfattas som en ren sänkning av kvaliteten inom ett område där vederbörande har stor nytta/behov. Implementering: Lagen om avtagande marginalnytta kan även användas som ett tankesätt i förvaltningens generella effektiviseringssträvan på enhetsnivå. Att kritiskt reflektera över om vi gör rätt saker, rätt prioriteringar, om vi använder våra resurser på bästa sätt. Ett konkret exempel är att värdera varje rekrytering vi gör. Kommer ytterligare en resurs ge oss den utväxling vi behöver eller kan vi istället välja att inte rekrytera och istället arbeta på ett annat sätt. Eller ska vi rekrytera inom ett annat område där behovet och därmed utväxlingen är större? Teoretiskt kan tankesättet även appliceras på kvalitetshöjande åtgärder som ligger framför oss och som ännu inte är genomförda. Varje investering vi gör innebär på ett eller annat sätt en kvalitetshöjning och därmed en framtida kostnad. Varje beslut som fattas inom politik och förvaltning innebär på ett eller annat sätt en kvalitetshöjning och därmed en framtida kostnad. Huruvida nyttoeffekterna uppstår vet vi först när investeringen eller beslutet är genomfört. Prioritering bland dessa beslut blir därmed centralt. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

24 Fastighetsstrategin skall följas i alla delar, lokaleffektivitet nyttjas. Varför också plan för egna fastigheter, lokaler, subventionerade lokaler tydliggörs. Gratis lokaler är inte förenligt med lagstiftning eller likabehandlingsprincip. Därför krävs en hyresöversyn, möjlig avyttring skall tydliggöras (U10) Kopplat till resultatmål: Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning: Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Önskad effekt: Kostnader ska kunna följas: Kostnader/kvm Kostnader/verksamhet Kostnader/objekt Implementering: Utgångspunkter: Fastighetsstrategi Lokalbehovsanalys, Lokalresursplanering Redovisning av ägda o inhyrda lokaler, hyreskostnad, hyresnedsättning och hyresfria Samhällsutvecklingsenheten har ansvar för kommunens fastigheter. En aktiv process pågår med lokalresursplanering som drivs av lokalresursplanerare och lokalresursgruppen. Ett kontinuerligt arbete pågår och är inarbetat i årsplanen. Man arbetar aktivt i processer med fokus på effektiviseringar för kommunens fastigheter. Ett verksamhetssystem kommer att implementeras under hösten 2015, analys av lokalkostnaderna. En plan för markavyttring, exploateringsbudget i detalj med avkastningskrav som stödjer tillväxtmålen på bostadssidan skall arbetas fram för perioden. Tävling respektive tilldelning skall värderas, långsiktiga avtal med externa exploatörer ska värderas. Utgångspunkten är att mark, planlagd eller ej, är en resurs, den resursen skall avyttras i olika former, så kassaflöde och ekonomiska mål klaras för att hålla den långsiktiga upplåningsvolymen på en rimlig nivå (U11) Tolkning Kommunens fastigheter ska kunna ses som en möjlig del i kommunens finansieringsplan gällande tillväxt samt därigenom tillfälligt ökade driftskostnader. För att balansera långsiktiga tillväxtmål och ekonomisk hållbarhet över tid med det kortsiktigt ökade behovet av driftsmedel krävs noggranna avvägningar gällande varje enskilt objekt. Mål om långsiktighet kräver också att viss del återinvesteras i nya fastigheter i attraktiva delar av kommunen. Önskad effekt - ev målkonflikt Kommunen ser över sitt fastighetsinnehav för att öka avyttringen i nivå med ökade behov på finansieringssidan. Det innebär noggranna avvägningar gällande varje enskilt objekt. Politisk styrning av andelen bostäder i olika upplåtelseformer vid exploatering har avgörande betydelse för avkastningen under kommande år. I hög- till normalkonjunktur blir det hävstångseffekt på olika former av äganderätter. Implementering Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

25 En verksamhetsplan för markavyttring och exploatering arbetas fram där den ekonomiska styrningen blir en huvudfråga. Verksamhetsplanen behöver kompletteras med målsättning om avkastningsnivå per mandatperiod. Styrdokument kring exploatering och fastighetsprocesser färdigställs. Personalstrategiska åtgärder kring kostnadsutveckling, kompetensutveckling Ansvar, Inflytande, Heltid, Deltid, Arbetspraktik, Sommarjobb, Attraktiv arbetsgivare, Beredskap vid omställning (U12) (även initiativ 3) Kopplat till resultatmål: Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud Samt till Strategiska förutsättningar (Balans mellan ekonomi, kvalitet och behov), Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Tolkning av resultatmålet: Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud. Samt Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Önskad effekt: Ta ett gemensamt grepp för att öka samordningen och samla kunskapen om de olika beståndsdelar som begreppen personalstrategier och personalkostnader består av, samt hur dessa inbördes eventuellt samverkar med varandra. Implementering: Inledningsvis behöver en kartläggning och analys göras för att definiera de olika begreppen inom utmaningen samt att hitta gemensamma nämnare. Eftersom frågeställningarna utgår från ett brett perspektiv av företeelser inom personalområdet behöver en del tid ägnas åt hur det kan sammanställas på ett pedagogiskt lättförståeligt sätt. Exempel på områden som kan studeras mera ingående är till exempel; -Kompetensutveckling, Anställnings- och rekryteringsstrategier, -Bemanningsprojekt, - Organiseringsbehov, Ledarskap, -Kostnadseffektivitet, -Politiska mål m m Det är rimligt att koncernbolagen tar sin del av ansvaret, även det ekonomiska, för de tillväxtutmaningar som kommunens grundplanering kräver. Liksom att det ett gemensamt ansvar när det gäller den unika satsningen på sociala investeringar. I denna kontext skall ägardirektiv och ändamålsparagrafer belysas (U13) Tolkning av utmaningen: Kommunens helägda bolag styrs genom ägardirektiv. Det är kommunfullmäktiges ekonomiberedning som ansvarar för dessa varför utmaningen till största delen är en fråga för den politiska organisationen. Förvaltningens roll handlar om verksamheten, ansvaret och utförandet. Ur förvaltningens perspektiv tolkar vi utmaningen så att de helägda bolagens resurser i möjligaste mån ska tas i anspråk, att kommunens verksamhet ska utföras där den kan utföras mest effektivt oavsett juridiska och formella gränser. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

26 Kopplat till resultatmål: Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Tolkning av resultatmålet: Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Önskad effekt: I nuvarande ägardirektiv anges likalydande målsättning för de tre bolagen: Bolaget skall leverera mesta möjliga värde till kommuninvånarna/kunderna. Den sammanlagda effekten kan öka genom en kombination av ägarstyrning och samordning Implementering: Förvaltningens samverkan med bolagen sker i regelbundna möten mellan bolagens och förvaltningens respektive ledningar, men minst lika mycket sakfrågor, på golvet. Långsiktiga sociala investeringar är det mest ekonomiska en kommun kan göra. Kungälv måste bygga en ny modell för strategisk samverkan mellan olika samhällssektorer, i dialog med akademi, företag, ideella och fackliga organisationer, utveckla en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar (U14) Tolkning av utmaningen: Att få en struktur på de sociala investeringar som görs och ska göras. Att visa på vilka vinster de sociala investeringarna innebär på lång sikt. Att sluta avtal med externa aktörer som t ex bostadsbolag, hälso- och sjukvård, arbetsförmedling och polis, för att tillsammans investera i ökad social hållbarhet och minskad segregation i områden med störst behov. Kopplat till resultatmål: Barnfattigdomen ska minska. Tolkning av resultatmålet: Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Önskad effekt: Minskad barnfattigdom och utanförskap Implementering: Vi har satt i gång tre sociala investeringar: o Teknikstöd i skolan o Riktad drogprevention o Multikompetenta team i förskolan med t ex psykologer och socionomer som samarbetar Vi har tagit fram en social översiktsplan och det sker i tre steg: Steg 1, innebär en kartläggning och analys över situationen i Kungälvs kommun. Den här delen har antagits av kommunstyrelsen 24 juni Steg 2, innebär en plan för genomförandet Steg 3, implementering av föreslagna program, projekt och aktiviteter Vi har under hela processen haft en styrgrupp med representanter från förvaltningsledningen (ekonomichef, kommunchef, skolchef, socialchef och sektorchef för kommunledningssektorn). Vi har även haft en workshop med politiker och ett möte med externa aktörer bestående av föreningar, arbetsförmedlingen, Göteborgs universitet med flera. Två dialogmöten har hållits med berörda politiker. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

27 5.6.3 Nya initiativ Nya initiativ kring tillväxt och personal skall arbetas in Samarbetspartiernas fyra initiativ nedan från 2015 skall på olika sätt vara en del av årsplan Strategi för ökad tillväxt och fler i arbete (Personal/Näringslivsutskott 3 mars 2015) Personalpolitiskt program (Personal/Näringslivsutskott 3 mars 2015) Strategi för högre frisknärvaro (Personal/Näringslivsutskott 3 mars 2015) Samordning kollektivtrafikfrågor (Kommunstyrelsen 25 mars 2015) Tilläggsuppdrag Samverkanspartierna nya ekonomiska politik 2015 med balansmål kring överskottet som skapat 15 miljoner i reformutrymme för ökad kvalité skall fortsatt gälla Kompetensutveckling för lärare Minskade barngrupper i förskolan Utbyggd kollektivtrafik med anropsstyrd trafik på landet Förstärkt grundbemanning på vård- och omsorgsboenden Resultatmål Nuvarande 16 resultatmål från 2015 står sig i all väsentlighet inför årsplanearbetet. Dialog sker kontinuerligt under budgetprocessen. Förvaltningen redovisar resultatmål med förslag på indikatorer och måltal inom ramen för åtagandet. Där redovisas även de aktiviteter som bedöms vara viktiga att genomföras på KS-nivå. I sektorernas verksamhetsplaner kommer resultatmålen konkretiseras i handlingsplaner med indikatorer, måltal och aktiviteter som tas fram och genomförs i verksamheterna Övriga kommentarer EU, nationella och regionala beslut Nyligen presenterades regeringens vårproposition. Det kommer också snart ett förslag från Västra Götalandsregionen. Dessa förslag kommer påverka Kungälv och vår egen budget. EU har också öppnat för nya fonder och projektmedel. Alla dessa externa faktorer skall belysas i budgetprocessen inför årsplan 2016, i syfte att stödja och genomföra Kommunfullmäktiges mål. Roller, ny styrkedja och uppföljning 2016, med utblick 2019 Samtliga nämnder och bolag inom koncernen ska i årsplan 2016 ges en tydligare målstyrning och samordning utifrån Kommunfullmäktiges beslutade politiska mål. Samtliga nämnder skall ha tydliga mål, en tydlig ansvarskänsla med budgetförståelse i sin nuvarande verksamhet och aktivt bidra till målet om Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället. Medborgarna skall stå i centrum, tjänstegarantier skall tydliggöras, blir exempelvis inte bygglov eller annan myndighetsutövning utförd i rätt tid skall medborgare, företag eller sökande tydligt kompenseras. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

28 6 Strategi 6.1 Balans mellan kvalitet, volym och ekonomi Kungälvs kommun ska ha en politisk styrning där det råder balans mellan ekonomi, kvalitet och behov. Det kräver nya och utvecklade arbets- och förhållningsätt. Utgångspunkten är att en välskött ekonomi är en förutsättning för en god välfärd, om behoven i välfärden förändras som påverkar kvalitén, skall en fungerande avvikelsehantering balansera kvalité och ekonomi. Enbart ekonomiskt resultat medger inte uppfyllda behov eller god kvalitet. Kommunstyrelsens ekonomiska drifts- och investeringsram för 2016 ska användas till verksamheterna enligt beslutad Årsplan. Avvikelser från mål och medel ska upp till politisk behandling och prioritering. Kommunstyrelsen eftersträvar en planerad uppföljning och analys av samtliga resultatmål i ett Årshjul. Löpande uppföljning i Kommunstyrelsen ska ske utifrån Rambudgetens strategiska mål, Årsplanens resultatmål och en bedömning av balansen mellan ekonomi, kvalitet och behov. Huvudpunkterna i Kungälvs kommuns långsiktiga strategi är: God personalpolitik och attraktiv arbetsmiljö Minska pensionsåtagandets (ansvarsförbindelsen) likviditetspåverkan genom sparande och försäkringslösning Sänka lokalkostnaderna Utveckla hemmaplanslösningar Öka samarbete och samverkan med andra kommuner inom SOLTAK Arbeta målmedvetet för att sänka kostnaderna för inköp genom att täcka in alltfler områden med ramavtalsupphandlingar och genom att höja avtalslojaliteten. Styrning av verksamheten med fokus både på hushållning och kvalitet balans Socioekonomiskt perspektiv vi bryter utanförskapet och inkluderar alla medborgare. Det socioekonomiska perspektivet gäller för alla våra samlade resurser och arbetssätt. Kommunstyrelsen och förvaltningen utvärderar och förändrar arbetssätt och arbetsprocesser för att uppnå större brukarnytta, inom de ekonomiska ramar kommunfullmäktige ställer till förfogande (Förvaltning 3.0) Kommunstyrelsen och förvaltningen arbetar med långsiktigt fokus Kommunstyrelsen och förvaltningen utvecklar kommunens kvalitetsledningssystem Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

29 7 Förvaltningens åtagande Strategiska val för åtagandet i Årsplan 2016 Som bas och utgångspunkt för fördelning av ekonomiska ramar till sektorer gäller: o Prognosen i tertialrapport 1, avstämd mot tertial 2 o Lönekostnadsökning kompenseras fullt ut o Volymökning kompenseras fullt ut Förvaltningens antagande om volymökning är 59 Mkr. Om/när den antagna volymökningen uppstår kommer driftkostnaderna att uppstå. Förvaltningens förhållningssätt till den antagna volymökningen är att det bedömda anslaget endast ska användas i den mån det är motiverat utifrån faktisk ökning. o Driftkostnadskonsekvenser av investering kompenseras fullt ut Reformer ligger utanför Årsplanen och är inte beräknade ur resursperspektiv. Eventuella finansieringsbehov får lösas när de uppkommer Tolkning 7.1 Resultatmål med handlingsplaner Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället Förvaltningens resurser ska nyttjas på ett effektivt sätt, där samordning och helhet är överordnat, för att nå bästa och mest långsiktiga effekt för samhället. God ekonomisk hushållning råder när de finansiella målen är uppfyllda samtidigt som de verksamhetsinriktade målen visar god måluppfyllelse. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter 2016 Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner: Utmaning 1 (U1). Förvaltning steg 3.0. För 8 år sedan infördes en samlad förvaltning med syfte om ökad hushållning. Nästa steg måste tas, där volymkompensation exempelvis kompletteras med processorienterat utvecklingsarbete med en plan för en årlig effektivisering om 3 procent med bibehållen kvalitet. Syftet är att stödja resultatmålet om Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället U 4. Samordningsgruppen för kollektivtrafik skall stödja målet; Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället om ökad hushållning med kommunens samlade medel och ge möjlighet att finansiera framtida reformer inom kollektivtrafiken så som exempelvis fria resor för pensionärer samt fria resor för unga, vissa tider på dygnet eller perioder inom kommunen. Dialog skall också påbörjas om möjligheten att införa så kallad Göteborgstaxa motorvägsmotet. U 5. Detaljerad plan för att bygga ikapp behovet av vård och äldreomsorgsplatser för att också minska överkostnaden i hemtjänsten. Planen skall omfatta ett flertal verktyg och brytpunkter för kostnadseffektivitet - särskilt boende kontra hemtjänst. U 6. Investeringsöversyn. Tillväxtprioriteringen är mjuka värden. Hårda investeringar som infrastruktur, bilar, skjuts fram till förmån för kärnverksamhet som vård, skola omsorg. Styrande i investeringsprioriteringen är också driftkostnadssänkande investeringar. Komponentavskrivningar skall tillämpas och investeringsmedel i olika avtal med till exempel Trafikverket, kan behöva ses över. U 7. Upphandlingseffektivitet, följa KF beslut med tydligare roller, styrning och uppföljning. Ökad omvärldsanalys i syfte att få ner investeringskostnader i tunga kärnverksamheter med bibehållen kvalité vid exempelvis byggnation av vård och omsorgsboenden och skolor med exempelvis 20 Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

30 procent. U 9. Avtagande marginalnytta skall belysas. Inte sällan är de sista delarna i kvalitetshöjningen också de dyraste. Därför önskas frågan belyst om det kan finnas, mycket marginella kvalitetsjusteringar/försämringar, som kan ge en stor ekonomisk effekt. U 11. En plan för markavyttring, exploateringsbudget i detalj med avkastningskrav som stödjer tillväxtmålen på bostadssidan skall arbetas fram för perioden. Tävling respektive tilldelning skall värderas, långsiktiga avtal med externa exploatörer ska värderas. Utgångspunkten är att mark, planlagd eller ej, är en resurs, den resursen skall avyttras i olika former, så kassaflöde och ekonomiska mål klaras för att hålla den långsiktiga upplåningsvolymen på en rimlig nivå. Indikator Beskrivning Målvärde Ekonomi, KS budgetuppföljning (Mkr) Behov (Utfall i förhållande till planerade volymer) Kvalitet (Ranking Tidningen Fokus undersökning Här är det bäst att bo ) Hur väl följer utfall nettokostnad den budgeterade planen för kommunstyrelsen I kommunstyrelsens tertialrapportering redovisas 36 volymtal från förvaltningens olika verksamheter. Volymtalen följer upp hur väl planerade volymer överensstämmer med verkligt utfall. Avvikelser indikerar att de behov planen bygger på inte stämmer med verkligheten. För nionde året i rad har Fokus rankat Sveriges alla 290 kommuner. Här hittar du listan. Med hjälp av fem underkategorier och 45 variabler har allt, från huspriser och arbetslöshet till bredbandstillgång och antalet sportanläggningar, granskats. Fyra delsegrare och en totalsegrare har utsetts, nedan hittar du listan med kommunernas totala placering. Observera att vissa kommuner har samma placering då de har fått identiskt index efter en sammanvägning. Bäst att bo 2014 har även genomgått en större förändring sedan förra årets rankning och det går därför inte att dra några direkta slutsatser av en förändring i placering från 2013 för en enskild kommun. Fokus kommunrakning publiceras delvis i Fokus nummer 20/2014, den kompletta listan med unika siffror och analyser finns i en exklusiv digital tidning. Aktivitet Extern granskning av Kungälvs kommun Beskrivning Avseende kvalitet, behov och ekonomi Exempel; KFI, Kommunkompassen, Kommunrating (ej aktuellt) Tolkning Attraktiv arbetsgivare Kungälvs kommun är en arbetsgivare som lockar till sig nya medarbetare och där medarbetare trivs och vill stanna. De fackliga organisationerna är en resurs i uppföljningen av avvikelser och tillbud Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter 2016 Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner: U 3. Personalpolitiskt program och Strategi för högre frisknärvaro (PNU 3 mars 2015) skall bidra till högre effektivitet och kvalitet. (Initiativ 2) U 12. Personalstrategiska åtgärder kring kostnadsutveckling, kompetensutveckling, ansvar och inflytande, heltid och deltid, arbetspraktik och sommarjobb skall planeras. Syftet är att bli en mer attraktiv arbetsgivare med en god hushållning och med god beredskap vid omställning. Initiativ att utveckla i verksamhetsplaner: Strategi för högre frisknärvaro, PNU 3 mars (Initiativ 3). Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

31 Indikator Beskrivning Målvärde Antal sökande per ledig tjänst Sjuktal Sysselsättningsgraden för kvinnor Andel timanställda Vi vill följa antalet sökande per ledig tjänst över tid. Tillgången på arbetskraft minskar generellt i samhället under de kommande åren. Grupperna som kommer ut på arbetsmarknaden är mindre än de som går i pension. Vi vill följa sjuktalens utveckling över tid. Målvärdet är 2013 års siffra. Vi vill mäta utvecklingen av sysselsättningsgraden för kvinnor och män och vi vill mäta över tid. Målet är att sysselsättningsgraden för kvinnor ska öka och motsvara männens nivå. Tid som utförs av timanställda i förhållande till totalt arbetad tid. Målsättningen är att andelen utifrån 2013 års nivå ska minska Underhåll på trygg och säker nivå Tolkning Det vi äger och brukar ska vi sköta och vidmakthålla så att kapitalförstöring undviks Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter 2016 Aktivitet Statusredovisning av underhållsplan inför tertialrapport 2. Beskrivning Redovisning sker till förvaltningsledningen Ur fastighetsstrategin: Kommunen skall årligen upprätta en femårsprognos för fastighetsverksamheten. Kommunen skall årligen upprätta, revidera och kostnadsberäkna underhållningsplaner för fastighetsbeståndet. Aktuella underhållsåtgärder och planer redovisas inför årsbudgeten. Avvikelser från underhållsplanerna ska årligen redovisas i KF i samband med anmälan av detaljbudget till kommunfullmäktige. Tolkning Öka effektiviteten i vårt lokalutnyttjande God funktion för nyttjande verksamhet. Ekonomisk effektivitet för utförande verksamhet samt för service, drift och underhåll. Beskrivning Genom en samordnad professionell strategisk planering och lokalresursplanering ständigt utveckla och skapa effektiva lokallösningar både i delen och för helheten Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter 2016 Indikator Beskrivning Målvärde Lokalkostnader i relation till budget Lokalytor - antal kvm i egna lokaler Lokalytor - antal kvm i inhyrda lokaler Utfallet för lokalkostnader ska jämföras med den lagda budgeten. Redovisning av lokalytornas utveckling i antal kvm ska ske årligen: - kommunens antal kvm i egna lokaler Redovisning av lokalytornas utveckling i antal kvm ska ske årligen: - antal kvm i inhyrda lokaler Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

32 Tolkning Kungälvs kommun är drivande för ökad tillväxt och fler i arbete Genom ökad tillväxt bidrar Koncernen Kungälvs kommun till fler i arbete. Vi satsar aktivt på att tillsammans med andra aktörer (näringsliv, föreningar, andra myndigheter och kommuner, utbildningsanordnare) utveckla den lokala arbetsmarknaden. Ett kunskapslyft kan ge fler i arbete. Särskilda jobbsatsningar ska genomföras genom stödanställningar, praktikplatser, sommarjobb och utbildning, satsningar skall växla kostnader från försörjningsstöd till arbete och utbildning. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner: U 2. Strategi för ökad tillväxt och fler i arbete, beslutad av (PNU 3 mars 2015) skall bidra till fler i arbete och färre i försörjningsstöd, utbildningsinsatser/samordning och ökade skatteintäkter. (Initiativ 1) U 8. Samtliga taxor och avgifter måste underlätta, stödja och ta ordentlig höjd för den ökade tillväxtproduktionen. U 13. Det är rimligt att koncernbolagen tar sin del av ansvaret, även det ekonomiska, för de tillväxtutmaningar som kommunens grundplanering kräver. Liksom att det ett gemensamt ansvar när det gäller den unika satsningen på sociala investeringar. I denna kontext skall ägardirektiv och ändamålsparagrafer belysas. Indikator Beskrivning Målvärde Arbetslösheten i Kungälv Kostnader försörjningsstöd ska minska Antal stödanställningar Öppet arbetslösa, andel av den registerbaserade arbetskraften år. Målvärde sätt med ambitionen att arbetslösheten ska minska. Kostnader för försörjningsstöd (kan vara indikator för fler mål). Mäts vid tertialrapporterna och skall visa en minskande trend på årsbasis. Antal stödanställningar mäts i Tertialrapporter. Vi kan åta oss att öka med ca 20 st nya platser. Målvärdet blir då antalet platser vid årsskiftet 2014/ st. Antal sommarjobb * Antal sommarjobb mäts i Tertialrapport 2. Samma antal som 2014 Målålder är år det förekommer jobb upp till 21 års ålder. Förbättra Kungälv på Svenskt Näringslivs ranking Varje år genomför Svenskt Näringsliv en enkätundersökning om det lokala företagsklimatet. Företagare får betygsätta hur de upplever situationen för det egna företaget ur skilda aspekter. Undersökningen används för att ta fram en årlig rankinglista över det lokala företagsklimatet i Sveriges alla kommuner. Samtliga frågor redovisas i den öppna faktabasen om företagsklimat som finns tillgänglig på Enkätundersökningen genomförs i samtliga 290 kommuner under perioden september till december av ScandInfo på Svenskt Näringslivs uppdrag. Enkäten skickades till 200 företagare per kommun i kommuner med färre än arbetsställen och färre än invånare, till 400 företagare per kommun i kommuner med fler än arbetsställen eller invånare, till 600 företagare i Malmö och Göteborg samt 1200 företagare i Stockholm. Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens bedömning av Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen. Den frågan utgör en tredjedel av rankingen. De frågor som var och en utgör 1/18 av rankingen är: Service till företagen, Tillämpning av lagar och regler, Konkurrens från kommunens verksamheter samt Tillgång på medarbetare med relevant kompetens. Fem delfrågor om attityder utgör tillsammans 1/18 och två infrastrukturfrågor utgör ytterligare 1/18. I rankingen vägs också strukturella förutsättningar för företagande i respektive kommun in. Vi har valt ut sex statistiska faktorer från Statistiska Centralbyrån, SCB och UC AB. Varje statistisk faktor ges Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

33 Indikator Beskrivning Målvärde Avtalslojalitet Hur många får arbete eller går vidare till studier efter avslutade stödanställningar Gymnasieelever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Antal nyetablerade företag Insikt, förbättra Kungälvs kommuns ranking också en artondels vikt i rankingen. * Avtalslojalitet (mäts årsvis. Redovisas i bokslut) Målvärde 2015 Bättre än 87,9% Hur många får arbete eller går vidare till studier efter avslutade stödanställningar eller studier. Mäts för första gången. Avser ett nuläge. Vi följer en trend. Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning, oberoende var arbetet ligger. Siffran för respektive år avser avgångselever två år innan. Målvärdet för indikatorn är den genomsnittliga andelen etablerade studenter för riket. Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Undersökningen är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat. Insikt utgörs av en enkätundersökning där enkäten skickas till företag som haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen. De myndighetsområden som undersöks är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse (ej arrende), miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. I enkäten ställs frågor avseende sex serviceområden - information, tillgänglighet, kompetens, bemötande, rättssäkerhet och effektivitet Tolkning Antalet bostäder för unga, funktionshindrade, flyktingar och äldre skall öka Under mandatperioden skall antalet färdigställda bostäder öka i takt med förändrat behov Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner: U 5. Detaljerad plan för att bygga ikapp behovet av vård och äldreomsorgsplatser för att också minska överkostnaden i hemtjänsten. Planen skall omfatta ett flertal verktyg och brytpunkter för kostnadseffektivitet - särskilt boende kontra hemtjänst Indikator Beskrivning Målvärde Antalet lägenheter (<35 kvm) Antalet bostäder för flyktingar Antalet platser vid vård- och omsorgsboende Antalet lägenheter i trygghetsboende Antalet lägenheter vid LSSboende Svår att mäta! För att få fram data här krävs att man efter utfärdat slutbevis kontaktar byggherren och frågar om de vill uppge om och i så fall hur många av lägenheterna som är mindre än 35 kvm Vi ska kunna uppfylla avtalet med migrationsverket avseende mottagande av flyktingar och ensamkommande flyktingbarn i kommunen. Målvärde finns inte idag. Får kompletteras när avtal skrivits. Måltal är framlagt behov i lokalresursplanen Avser totalt antal lägenheter i trygghetsboende i Kungälvs kommun. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

34 Tolkning Antalet bostäder skall öka. Antalet detaljplaner skall öka. Genom en förändrad detaljplan- och bygglovsprocess ska antalet färdigställda bostäder öka. Under mandatperioden skall nya bostäder färdigställas, med målet att hälften är hyresrätter. Utgångspunkt för befolkningsökningen är den av KF fastställda översiktsplanen Prioriterade serviceorter: Marstrand, Kungälv/Ytterby, Diseröd Utgångspunkt är antalet bostäder Skapa en effektivare, öppnare och tydligare samrådsprocess vid handläggningen av bygglov- och detaljplaner samt kortare ledtider. Kommunen skall ej ha regler som överskrider Boverkets regler Det skall vara en variation av upplåtelseformer Byggande av bostäder kan ske både som nyproduktion och i så kallade omvandlingsområden Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Antal ansökta detaljplaner Antal ansökta och godkända detaljplaner Antal bostäder som fått slutbesked (Antal färdigställda lägenheter) Andel hyresrätter av färdigställda bostäder Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (Insikt) Antal inkomna planansökningar samt identifierat behov av detaljplan i godkänt projektdirektiv/förstudie Antal detaljplaner som vunnit laga kraft Denna indikator har ändrat namn från Antal färdigställda lägenheter. Enligt lagstiftning får man inte ta bostad i drift (flytta in) innan slutbesked erhållits Denna indikator kräver mycket "handarbete" för att mätas. Kan mätas där kommunen äger marken och har tecknat avtal med exploatören. För övrig nybyggnation behöver privata exploatörer kontaktas. Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning. Undersökningen är ett verktyg för kommunerna i arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat. Insikt utgörs av en enkätundersökning där enkäten skickas till företag som haft ett avslutat myndighetsärende med kommunen. De myndighetsområden som undersöks är brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse (ej arrende), miljö- och hälsoskydd samt serveringstillstånd. I enkäten ställs frågor avseende sex serviceområden - information, tillgänglighet, kompetens, bemötande, rättssäkerhet och effektivitet Årlig ökad nöjdhet hos medborgare/företag gällande bygglov (egen enkät) Omfattning: Enkäten omfattar bygglov, marklov, rivningslov samt förhandsbesked till både företag och privatpersoner. Samtliga beslut i nämnd samt delegationsbeslut är medtagna, både beviljade och avslag från januari tom april. Inga enkäter utskickades dock internt inom förvaltningen för kommunens egna ärenden. Det har inkommit 61 svar av 167 utskickade enkäter vilket ger en svarsfrekvens på 37 %. Inga påminnelser sändes ut. Tillvägagångssätt: Enkäten utskickad i brev med svarskuvert till alla som fått ett beslut under dessa fyra månader. Endast en enkät per sökande har skickats även om man haft fler ärenden under perioden. Enkäten är ej utskickad ihop med beslutet, utan en tid efteråt. Ökad nöjdhet gällande nöjd region index (NRI) Kungälv som en plats att bo och leva i SCB:s medborgarundersökning Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

35 7.1.8 Öka integrationen för nyanlända och minskat utanförskapet Tolkning Arbete med att öka integrationen för flyktingar och ensamkommande flyktingbarn Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Andel ensamkommande i studier/arbete Antal flyktingfamiljer i försörjningsstöd Antal flyktingar i arbete efter avslutad integrationstid, 2 år Andel (%) studenter som blivit godkända i Svenska för invandrare (SFI) kurs D inom 18 månader från kursstart. Sektor Arbetsliv och Stöd avser att ha alla ensamkommande barn i studier eller arbete Antal flyktingfamiljer som under etableringstiden (2 år) blir beroende av försörjningsstöd och som aktualiseras inom Flykting (stöd och försörjning). Anledningen till att de kommer till kommunens socialtjänst kan vara att de väntar på etableringsersättning eller där etableringsersättningen inte räcker till. Arbetsförmedlingen är ansvarig för flyktingar under etableringstiden (2 år). Detta innebär att det är de som har kontroll över vilka som kommer ut i arbete. De som inom de tåv åren kommer till kommunen är de som inte fått igång sin etableringsersättning eller där etableringsersättningen inte räcker. Svenska för invandrare finns i olika kurser och nivåer beroende på studentens bakgrund och förkunskaper. Kurs D är den kurs som gör studenten behörig till andra utbildningar inom vuxenutbildningen och kan därför ses som de viktigaste indikatorn för hur väl utbildningen lyckas med att ge invandrare goda förutsättningar för att komma vidare i jobb och utbildning. Tolkning Skolans kompensatoriska uppdrag skall minska segregationen och öka jämlikheten Skolan ska möta varje barn utifrån dess unika förutsättning. Behoven är olika hos elever beroende på deras bakgrund. Modellen, som ska skapa likvärdiga förutsättningar för eleverna, utgår ifrån fyra viktade faktorer. Föräldrarnas utbildningsbakgrund Migrationsbakgrund Familjer med försörjningsstöd Kön För att utveckla arbetet på skolan och höja utbildningens kvalitet ska lärare ges möjlighet att erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling genom kvalitativ fortbildning. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen avvikelse från modellberäknat värde, procentenheter, kommunala skolor. (Ersätter indikatorn Nationella prov i årskurs 9) Denna indikator räknas ut genom att vi tar det modellberäknade värdet (andelen godkända med beräknat utifrån socioekonomiska förutsättningar) för hela kommunen och drar ifrån de kommunala skolornas genomsnittliga värde. Då får vi en summa som blir utfallet i indikator. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

36 Indikator Beskrivning Målvärde Meritvärde i årskurs 9, avvikelse från modellberäknat värde Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) Fortbildning för lärare, kostnad Indikatorn visar avvikelsen mellan det faktiska värdet och det modellberäknade värdet. Modellberäknade värden för genomsnittligt meritvärde har tagits fram av SKL i en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå och Kön. Uppgifter avser elever vid Mimers Hus Gymnasium. Endast avgångsbetyg från nationella program redovisas. Indikatorn visar kostnad för kompetenshöjningsinsatser för lärare. Tolkning Barnfattigdomen ska minska Sociala investeringar ska beslutas utifrån en socioekonomisk översiktsplan som belyser de förutsättningar som finns i kommunen, i syfte att rikta insatser till områden där utanförskap och barnfattigdom är som störst. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner: U 13. Det är rimligt att koncernbolagen tar sin del av ansvaret, även det ekonomiska, för de tillväxtutmaningar som kommunens grundplanering kräver. Liksom att det ett gemensamt ansvar när det gäller den unika satsningen på sociala investeringar. I denna kontext skall ägardirektiv och ändamålsparagrafer belysas. U 14. Långsiktiga sociala investeringar är det mest ekonomiska en kommun kan göra. Kungälv måste bygga en ny modell för strategisk samverkan mellan olika samhällssektorer, i dialog med akademi, företag, ideella och fackliga organisationer, utveckla en samverkansmodell som tar sin utgångspunkt i centrala framtidsutmaningar. Indikator Beskrivning Målvärde Barnfattigdom Indikatorn är komplicerad att räkna fram. Antal barn i familjer med beroende av försörjningsstöd är ett lättare mått att ta fram. Inkomststandard den disponibla inkomsten dividerad med en norm för levnadsomkostnader vars storlek beror av familjens sammansättning. Normen består av baskonsumtion (exempelvis mat och kläder) och regionala kostnader för boende. Vid inkomststandard 1,0 har familjen precis den inkomst som krävs för att nå lägsta rimliga standard. Med låg inkomststandard (värden under 1,0) menas att familjen har en lägre inkomst än vad som krävs för att nå lägsta rimliga standard. I familjer med hög inkomststandard (2,0 eller högre) är inkomsterna tillräckliga för att försörja två familjer. Drogmissbruk (0-20 år) Biståndsinsatser inom socialtjänsten Sektor Arbetsliv och Stöd tolkar indikatorn genom att räkna antal ansökningar, anmälningar, annat sätt som inkommit. Detta kan i många falla tolkas leda till barnfattigdom. Sektor Arbetsliv och Stöd tolkar att denna indikator är riktad mot sociala investeringar. I dagsläget finns inte underlag som kan mätas. Denna indikator behöver utvecklas, förvaltning och politik tillsammans. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

37 Tolkning Öka andelen kollektivtrafikresenärer Skapa möjligheter för människor att göra hållbara transportval i sin vardag. Andelen som åker kollektivt, cyklar och samåker skall öka. Ensambilåkandet skall minska. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Utmaningar att utveckla i verksamhetsplaner: U 4. Samordningsgruppen för kollektivtrafik skall stödja målet; Samordning av resurser för effekt i Kungälvs-samhället om ökad hushållning med kommunens samlade medel och ge möjlighet att finansiera framtida reformer inom kollektivtrafiken så som exempelvis fria resor för pensionärer samt fria resor för unga, vissa tider på dygnet eller perioder inom kommunen. Dialog skall också påbörjas om möjligheten att införa så kallad Göteborgstaxa motorvägsmotet. Indikator Beskrivning Målvärde Antal anställda som ansluter till erbjudande om årskort Erbjudandet började erbjudas i april Antal pendelparkeringar i kommunen Antal resande med Grön express och Bohusbanan Antal resande med linjerna till Kärna och Diseröd Om 1-2 år kommer Västtrafik kunna leverera detaljerad resestatistik. I nuläget kan bussbolagen leverera information om totalt antal resande på hela sträckan. Dela upp indikator Grön express Bohusbanan och Kärna och Diseröd och lägga till Marstrand Vi kan bara få siffror för linjernas hela sträcka inte bara för den del som ligger inom kommunen. Men det är ändå ett mått på om kollektivtrafikåkandet ökar. Tolkning Minska energiförbrukning, utsläpp till vattenmiljö och koldioxidutsläpp Effektivisera kommunens egen energianvändning inom områdena fastighet, VA, anläggning, transport och gatubelysning. Minska koldioxidutsläpp från fossila bränslen både internt och externt i kommunen. Utsläpp i sjöar, älvar, bäckar och hav skall minska. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Antal VA anslutningar till fastigheter inom VA i kustzon (Ersätter indikatorn Öka andelen anslutningar till VA.) Fossila koldioxidutsläpp ton/invånare från lokaler samt fordon Förslag Anders Holm, Antal VA anslutningar till fastigheter inom VA i kustzon. Mäta på helår Avser hela kommunen, Fossila koldioxidutsläpp från trafik, arbetsmaskiner samt uppvärmning, ton per invånare Redovisningen sker med 2 års eftersläpning, d v s 2011 års resultat redovisas 2013, 2012 redovisas 2014 etc. 3 Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

38 Indikator Beskrivning Målvärde Energiförbrukning för uppvärmning av kommunens lokaler kwh/kvm (väderkorrigerad förbrukning) Självförsörjningsgrad av energi (elenergi) Energiförbrukning kommunal offentlig belysning, kwh/ belysningspunkt Avser all inköpt energi omräknat till kwh (kilowattimmar) för uppvärmning och varmvattenproduktion av kommunens lokaler under ett kalenderår, dividerad med lokalernas sammanlagda yta uppmätt enligt BRA (bruksarea). Den del som använd till uppvärmning skall vara väderkorrigerad med SMHIs energiindex. Andel förnyelsebar el producerad i Kungälvs kommun i förhållande till förbrukad mängd el inom kommunens gränser. Resultat redovisas med ett års eftersläpning års resultat redovisas i 2015 års indikator. Målvärde för 2020, 15% finns antaget i kommunens Energiplan (antagen av KF ) Total energiförbrukning delat på antal belysningspunkter i kommunen. Ändrat från 2015 vi får se över datan uppföljningssiffran kan behöva ändras. 4% Tolkning Systematisera och effektivisera kommunens miljöarbete Förvaltningen stödjer KF:s arbete med att ta fram ett politiskt miljöprogram. Parallellt utvecklar och organiseras förvaltningen för ett miljöledningssystem Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Förslag flytta till aktivitet Införa miljöledningssystem under Ett miljöledningssystem är ett verktyg för att effektivisera och rationalisera företags och organisationers miljöarbete. Det är en term för en organisations policyer, mål, rutiner, instruktioner, mallar och journaler rörande miljöområdet. Dito fristående eller sammanbundna system kan också finnas för kvalitets-, arbetsmiljö-, säkerhets- eller IT-området. Ofta är "dokumenten" sammanknutna i en mapp, pärm, datamapp eller i ett intranät. Syftet med ett miljöledningssystem är att styra och dokumenterat minska miljöpåverkan från organisationen. Miljöledningssystem kan certifieras ex. enligt standarden ISO eller registreras enligt EMAS-förordningen av en certifieringsrevisor respektive godkänd EMAS-kontrollant. Man kan också skapa ett miljöledningssystem efter egna kriterier, vilket vissa kommuner och organisationer gör. Ett sådant exempel är Serviceentreprenörerna Almega som har egna krav på sina medlemmars miljöledningssystem. Ett miljöledningssystem i enlighet med ISO serien bygger på en process som bland annat innehåller planering, genomförande, uppföljning samt åtgärder för kontinuerlig förbättring av en organisations miljöarbete (Wikipedia) 0 Tolkning Mindre barngrupper för högre kvalitet i förskolan Skollagen slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Förskolans uppdrag definieras i förskolans läroplan. Minskade barngruppsstorlekar bidrar till att skapa förutsättningar för förskolans uppdrag genom att pedagogerna får större möjlighet att ge alla barn de utmaningar och den stimulans de behöver för att känna lust att lära, utveckla demokratiska värderingar, få en trygg omsorg och för att större hänsyn kan tas till barnens olika förutsättningar och behov. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

39 Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Genomsnittligt antal barn per avdelning Personaltäthet, genomsnittligt antal barn per vuxen Genomsnittligt antal inskrivna barn per avdelning i kommunens förskolor. Genomsnittligt antal inskrivna barn per vuxen årsarbetare. Tolkning Kunskaperna hos elever och studerande ska öka Alla elever ska ha möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Stöd till elever i yngre åldrar är särskilt viktigt. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Nationella prov åk 6 Nationella prov årskurs 3 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 3 år, andel (%) Elever i åk 6 med lägst betyg E för ämnesproven i SV, Sv2, EN och MA, kommunala skolor, genomsnittlig andel (%) Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sv2 och MA, kommunala skolor, genomsnittlig andel (%) Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Uppgifter avser elever vid Mimers Hus Gymnasium. Endast avgångsbetyg från nationella program redovisas. Tolkning Fler barn och unga deltar i ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv Alla barn och unga ska ha möjlighet att utöva och ta del av kultur- och fritidsverksamhet. En väl utbyggd kollektivtrafik möjliggör detta. Erfarenhet från LUPP 2013 utgör grunden för breddning av kultur och fritidsaktiviteter. Mångfald och delaktighet ska stimuleras Fler elever ska ha tillgång till en plats i kulturskolan. En utökning av kulturskolan innebär en breddning det vill säga inte mer av samma Handlingsplan Förvaltningens påbörjade arbete 2015 fortsätter Indikator Beskrivning Målvärde Antal elever i kulturskola Antal aktiviteter redovisade inom LOK-stödet (Lokalt aktivitetsstöd) Antal utlån av media till barn och unga på biblioteken Anger totalt antal lån inklusive e-media och exklusive media lånade vid bokbuss. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

40 7.2 Planerade verksamhetsvolymer Fördelningen av de ekonomiska resurserna utgår bland annat från antaganden av volymökningar i verksamheterna. Därmed är det viktigt att noga följa upp utfall, identifiera och analysera eventuella avvikelser. I planeringen för 2016 är utfall och prognos från tertial en viktig utgångspunkt. Verksamhet Verksamhet Volymgrupper Volymtal Plan helår 2016 Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Försörjningsstöd + Gemensam mottagning Gemensam mottagning Barn och ungdom 0-20 år Missbruksenhet Antal behandlade ärenden som rör ekonomiskt bistånd, inom enheterna Försörjningsstöd+Gemensam mottagning Antal inkomna aktualiseringar 0-20 år Gemensam mottagning - Varav leder till nytt ärende, utredning (avslutstyp) Antal vårddagar institution 0-20 år Antal vårddagar familjehem 0-20 år Antal vårddagar konsultlett familjehem 0-20 år Intern öppenvård, biståndsbedömda insatser Uförarenheten-Barn och Ungdom Antal köpta insatser extern öppenvård 0-20 år Antal vårddagar institution 21- år Antal vårddagar familjevård 21- år Antal vårddagar externt boende med stöd 21- år Bostad med särskild service, antal brukare Egna boenden, vuxna Utförarenheten + Barn och ungdomsenheten Arbetslivscentrum Antal brukare daglig verksamhet Måltidsservice Antal serverade måltider totalt Kommunala fastigheter Elförbrukning (MWh) Bruksarea (BRA), egna fastigheter, m Bruksarea (BRA) inhyrda fastigheter, m Förskola Antal helårsplatser Pedagogisk omsorg Antal barn Förskoleklass Antal elever Grundskolan årkurs 1-9 Antal elever Fritidshem Antal barn Grundsärskola Antal elever Gymnasiet, Mimers Hus Antal elever Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

41 Volymgrupper Volymtal Plan helår 2016 Prognos helår T Utfall 2014 Utfall 2013 Mimers Hus/ Gymnasiesär Antal elever Vuxenutbildning Antal studerande i Kungälv Fristående förskolor Antal barn Fristående förskoleklass Antal elever Fristående grundskola Antal elever Fristående fritidshem Antal barn Fristående gymnasieskola Antal elever Platser Totalt antal platser, i egen regi Demenslägenheter/Psykogeriatriska lägenheter Omsorgslägenheter Köpta platser/ vårddygn Köpta årsplatser 1 0,9 0,14 Brukare i hemtjänsten Brukare med hemtjänst Antal brukare med trygghetslarm i ordinärt boende Ersatta timmar i hemtjänsten Timmar i hemtjänsten Personalåtgärder - kommentarer till budget 2016 kommer innebära behov av ett tydligare fokus på Kungälvs kommun som en attraktiv arbetsgivare, utifrån framförallt ett ledarskapsperspektiv. Rörligheten bland chefer, i både vår egen men också i kringliggande kommuner, är relativt hög vilket innebär att fortsatta satsningar på att behålla och attrahera chefer kommer att vara nödvändiga. De senaste åren har även tillgången på arbetskraft inom andra yrkesgrupper minskat. Detta är ett demografiskt problem som hänger samman med stora pensionsavgångar och betydligt mindre grupper som uppnått arbetsför ålder. En följd av detta är att det är allt svårare att rekrytera vissa yrkesgrupper och särskilda insatser kommer att krävas, utöver satsningar för chefer, för t ex ingenjörer, undersköterskor, socialsekreterare och förskollärare. Insatser för marknadsföring och rekrytering behöver öka under året för att verksamheterna ska kunna bemannas. Mot bakgrund av de ökade svårigheterna att rekrytera så medför troligen marknadsläget ett behov av att utjämna de löneskillnader som föreligger inom kommunal sektor gentemot övriga sektorer på arbetsmarknaden. En tydlig trend i hela samhället är att sjukfrånvaron ökar, Kungälvs kommun är inget undantag. Det finns därför behov av speciella insatser för att försöka bromsa och minska denna negativa utvecklingstrend. Stadshusets aktivitetsbaserade arbetssätt ställer krav på och förutsätter ett annat sätt att arbeta för de medarbetare som har sin arbetsplats där. Därför behöver arbetet bland annat med stödinsatser från ergonom inom företagshälsovården fortsätta kontinuerligt. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

42 7.4 Ekonomiska åtgärder - kommentarer till budget Finansiering/upplåning Med förslaget till investeringsbudget följer ett upplåningsbehov på 1 050,0 mkr brutto, av detta utgör 290,0 mkr amortering, varav 95,0 mkr avser Kungälv Energi AB. Hela nettoupplåningsbehovet, 855 mkr, hänför sig till Kungälvs kommuns behov. Investeringsplanen Investering och exploatering redovisas som del av denna Årsplan. Kalkylerade driftkostnader ingår i underlaget. I förhållande till kommunfullmäktiges rambudget har ett antal förändringar skett varvid de enskilda årens planeringsramar såväl under- som överskridits. Detta beroende på att vi när Årsplanen skrivs har mer aktuell information, framförallt om året 2016, än vid tidpunkten för beslut om rambudget. Avstämning mot rambudget, budgetår 2016 Förvaltningens förslag Rambudget Skattefinansierade investeringar 419 Mkr 450 Mkr Avgiftsfinansierade investeringar 253 Mkr 140 Mkr Exploateringsfinansierade investeringar 210 Mkr 100 Mkr Kommentar vattenverk Projektering av nytt vattenverk pågår. I förhållande till idéfaskalkylen (180 Mkr) ser vi utgiftsökningar som vi vill flagga för. I dagsläget är det inte möjligt att precisera någon siffra. Utgiftsökningarna beror på att det verk som nu projekteras är ett ytvattenverk (till skillnad från grundvattenverk) och att slam troligen behöver tas om hand lokalt. Taxekalkylering pågår parallellt I gällande investeringsbudget finns inrymt totalt 180 Mkr Utgiftsökningens påverkan ligger främst på åren 2017 och 2019 Driftplanen Kommunstyrelsens driftram ökar med 94 mkr jämfört med budget, från 2015 till Anslaget för den politiska organisationen är oförändrat 18,0 mkr. Kommunens kostnader överstiger budgeten för Driftram 2016 ökar med 34 mkr i förhållande till prognosen efter tertial 1. Det är detta belopp vi relaterar till i det följande: De behov och antaganden förvaltningen presenterar i årsplanen uppgår till 161 mkr och överstiger därmed ramtilldelningen med 127,0 mkr: Årlig kostnadsökning för uppdraget Minska grupperna i förskolan, 5,6 mkr Helårseffekt för uppdraget Ökad kollektivtrafikresande, 3 mkr Ökande efterfrågan på kommunens tjänster, volym, 59 mkr Ökande driftkostnader till följd av nyinvestering, 19 mkr Kostnadsökning/prisökning, 23 mkr För personalkostnadsökning för befintlig organisation budgeteras 45 mkr, grundat på antagandet om ökning med 2,75 %. Övriga anslagsökningar, 8 mkr o Program stadskärnan, 1,6 mkr o Räddningstjänstförbundet Kungälv- Ale, BORF, 1,3 Mkr o Förvaltning 3.0, utveckling/satsning för att nå effekt, 5,0 mkr Inom ovanstående ramtilldelning budgeteras (de största posterna kommenteras här): Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

43 Räddningstjänstförbundet Kungälv- Ale, BORF, budgeteras till 40,0 Mkr (38,7 mkr), efter avstämning med Ale kommun. För underhåll budgeteras 26 mkr, varav oförändrat 15 mkr för egna fastigheter (sänkt anslag med 7 mkr i denna årsplan) och 11 mkr för anläggningar. För försörjningsstöd budgeteras 24 mkr, vilket motsvarar 2015 års budget. För att finansiera kostnader och kostnadsökning enligt ovan föreslås: Förvaltningens åtagande o Ökad effektivitet genom vidareutveckling av en förvaltning ( förvaltning 3.0 ), tre procent på nettokostnaderna, 50 mkr o Tillfälligt minskad budget för underhåll av egna fastigheter, 7 mkr o Kommunchefen ges möjlighet att inom förvaltningens tilldelade budgetram göra nödvändiga omdisponeringar för att uppnå KS mål o Slutavräkning/delavräkning av exploateringsområden, 20 mkr Kommunstyrelsens åtagande o Godkänner åtgärder som bedöms påverka verksamhetens kvalitet, 20 mkr o Stödjer kommunfullmäktiges ekonomiberedning i arbetet med nya ägardirektiv till kommunens helägda aktiebolag. Ökad aktieutdelning behöver tillsammans med eventuellt ytterligare åtgärder ge 14 mkr. o Hemställer hos kommunfullmäktige om ökad ramtilldelning genom att senast kända skatteprognos används för att beräkna intäkter av skatter och statsbidrag 2016, brutto 25 mkr. 9 mkr utgör kompensation för höjda arbetsgivaravgifter för arbetstagare under 25 års ålder. Netto alltså 16 mkr. Riktade statsbidrag bevakas, söks och följs upp av förvaltningens sektorer. Förvaltningens analys av statens budgetproposition är att möjligheten att få bidrag villkoras av egna satsningar. I årsplanen förutsätts riktade statsbidrag kostnadsneutrala. Statliga reformer som planeras är inte budgeterade utan förutsätts finansierade i sin helhet genom statliga bidrag enligt den så kallade finansieringsprincipen mellan stat och kommuner. 7.5 Sammanställning av sektorernas underlag till förvaltningens årsplan Arbetsliv och Stöd Gemensam mottagning för socialtjänstfrågor, Funktionshinderverksamheten, Individ- och familjeomsorgsverksamheten (Barn- och ungdomsenheten, Missbruksenheten, Familjerådgivning/Kriscentrum, Social boendeverksamhet, Skuld- och budgetrådgivning), Utförarenheten, Försörjningsstödsenheten, Arbetslivscentrum (Daglig verksamhet, Enheten för arbete, rehabilitering och integration) samt Socialpsykiatrin. Fritidsgårdar, Unga Kungälv och Ungdomssysselsättning Kommunledningssektorn Kommunledningssektorns mål är att samla ett professionellt sektorsövergripande stöd till kommunledning och politik Sektorn består av sex enheter: Utveckling, planering och uppföljning, Kommunkansli och juridik, Humana Resurser/HR, Ekonomi och upphandling, Samhällsplanering samt Kommunikation. Kultur och Samhällsservice Bibliotek, Kulturskola, Kulturarrangemang, Föreningsbidrag, Fritidsanläggningar, Stöd till idrott och rekreation, Teater & uthyrning och Kundcenter. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

44 Samhällsbyggnad Översiktsplanering, Planering, Trafik Gata Park, Samhällsbetalda resor, Vatten och avlopp, Renhållning, Bygglov, Miljö, Tillstånd, Kart- och mätverksamhet Servicesektorn Projektledning bygg, Fastighets- och anläggningsteknik, Fastighetsservice, Måltidsservice, Lokalvård, Verksamhetsservice, Hamnverksamhet, Entreprenad, Transportcentralen och Bemanningsenhet Skola Förskola pedagogisk omsorg, Fritidshem, Förskoleklass, Grundskola, Grundsärskola, Gymnasieskola, Gymnasiesärskola, Vuxenutbildning, Familjecentral (tillsammans med MVC/BVC och Arbetsliv o Stöd). Vård- och Äldreomsorg Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Myndighets- och beställarenhet, 6 st Vård- och omsorgsboenden, Dagverksamhet, Korttidsboende, Öppen verksamhet (anhörigstöd, träffpunkter, kultur- och fritid), Hemtjänst inklusive larmpatrull, nattpatrull, Rehabenhet (rehabilitering, habilitering, hjälpmedelshantering, bostadsanpassning), Sjuksköterskeenhet (dygnet-runtverksamhet) samt Trygg hemgång-team. 7.6 Investeringsplan Förvaltningsledningen har lagt ett uppdrag till Investeringsgruppen att lämna förslag till en investeringsplan med samtliga nu kända behov för kommunen för perioden Förvaltningsledningen beslutade under 2014 att utse tf sektorchefen för Samhällsbyggnad och sektorchefen för Arbetsliv och stöd till styrgrupp för investeringsplaneringen. Sektorerna har för detta arbete bildat en investeringsgrupp. Rambudget är en utgångspunkt för arbetet, liksom Kommunstyrelsens budgetdirektiv. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt Kommunstyrelsen att i planering och genomförande: Vid behov omfördela objekt upp till 20 Mkr inom befintlig investeringsram för att kunna arbeta genomförandeinriktat och flexibelt Tillse att nödvändiga investeringar görs efter kloka avvägningar enligt 4-stegsprincipen för Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

45 att undvika dyra och kortsiktiga lösningar Förslag/principer ur budgetdirektivet som arbetas in i Investeringsgruppens arbete: Hårda investeringar skjuts fram till förmån för kärnverksamhet som vård, skola och omsorg. Driftkostnadssänkande investeringar skall prioriteras Komponentavskrivning skall tillämpas Investeringsmedel i avtal med statliga verk o myndigheter kan behöva ses över Följa fastighetsstrategin och återrapportera eventuella avvikelser till kommunfullmäktige Förvaltningens investeringsgrupp har arbetat in relevanta resultatmål, budgetdirektiv samt beslut ovan. Sammanfattning av investeringarna i fyra delområden Investeringsplanen innehåller många objekt och potter i hela verksamheten. Det kan vara svårt att utifrån bilagan förstå strukturen i investeringsplanen. Därför innehåller investeringsplanen fyra övergripande delområden som beskrivning av kommande investeringsbudget och investeringsplan fram till Inom varje delområde görs inte anspråk på att få med alla detaljer i alla objekt i beskrivningen utan fokuserar på helheten och inriktningen i respektive delområde. De innehåller även en utblick med sikte på Objekt beskrivs i vissa fall på flera ställen eftersom de ingår i planen både som delar i samlade geografiska program och som viktiga beståndsdelar i potterna. 1) Vårt största åtagande - Kvalitet och utbud i kommunens grundutbud Kommunen ska erbjuda attraktiva lösningar för de som vi redan har ansvaret för. Från tidig barnomsorg till kvalitet mot livets höst. Förvaltningen har identifierat en rad behov i redan befintlig verksamhet som utgör en stor del av periodens investeringsbehov. Vi vill även vara en attraktiv boendekommun. Fullmäktige har lagt fast planeringsinriktningen för befolkningsutvecklingen till att en bit in på 2020-talet nå nivån invånare. Som ett delmål skall det byggas 2000 bostäder inom mandatperioden Vi behöver vara attraktiva för de som väljer bostadsort. Kommunens grundutbud i service och omsorg är en viktig parameter vid val av bostadskommun. Barnomsorg, skola, fritids, fritidsanläggningar, kultur, omsorg om de särskilt behövande samt attraktiva stads- och närmiljöer utgör samlat ett paket vars kvalitet har en avgörande betydelse för att nå Kommunfullmäktiges målsättningar. Investeringsplanen innehåller en rad ersättningar och nybyggnationer av barnomsorgslokaler i alla kommunens serviceorter i syfte att tillgodose nuvarande behov och samtidigt stödja den förväntade ökningen av antalet elever samt att på lång sikt möjliggöra en minskning av barngruppernas storlek i förskolan. Arbete med detaljerad plan för att bygga ikapp behovet av vård- och äldreomsorgsplatser skall säkerställa att behovet av äldreboendeplatser täcks under perioden. Därutöver behöver förvaltningen med stöd av de allmännyttiga bolagen skapa möjlighet att bygga boende för den målgrupp som har omsorgsbehov men inte behov av äldreboende och de i gränszonen mellan äldreomsorgens och Arbetsliv-och stöds verksamheter. I samarbete med allmännyttan ska även fler servicebostäder skapas för funktionshindrade i behov av bostad med särskild service. Därutöver planeras investeringar i flera funktionshinderboenden under perioden. En viktig del av den kommunala servicen utgörs av Kultur- och fritidsanläggningar. Genom att erbjuda ett rikt utbud av fritidsmöjligheter och tillgång till kreativa och vackra miljöer blir vi en attraktiv kommun. Genomförandet av översiktsplanen i våra kommundelar Utifrån underlagen till beslutad översiktsplan (januari 2012) ska serviceorterna ges tydliga centrumbildningar. Avsikten är att samla servicefunktioner på en begränsad yta i syfte att hjälpa till Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

46 att skapa ett underlag med människor vilket i sin tur ger förutsättningar för kommersiell service. I serviceorterna är boendekvaliteterna viktiga för att skapa trygghet och attraktivitet. Behovet av kompletterande rekreationsfunktioner skapar förutsättningar för den befolkningsutveckling som översiktsplanen anger. Helt avgörande är den organiska vidareutvecklingen av de kommunala servicefunktionerna. Utmaningen för kommunen som organisation är att styra utvecklingen så att medvetna val görs och att kvaliteterna genomförs i den planerade ordningen för varje serviceort. Diseröd Tryggt, nära och lantligt! Vision 2020: Diseröd är en trygg och lugn boendemiljö med möjlighet att uppleva vacker natur på gångavstånd. Ett nytt centrum byggs i Diseröd. Det ska innehålla vidareutveckling av förskole- och skolfunktionen för att både höja kvaliteten och erbjuda nya invånare plats i de kommunala verksamheterna. Ett nytt allaktivitetshus med idrottshall kompletterar centrum. Biblioteket flyttas från skolan till allaktivitetshuset för att förstärka centrumfunktionen. Bostäder ska byggas i och i anslutning till centrum för att öka antalet boende. Ambitionen är att en ny närbutik ska etableras. Befintlig bussterminal flyttas från nuvarande läge till centrumtomten och kombineras med pendelparkeringsplatser. Inriktningen är att stärka kollektivtrafikstråket till och från Kungälv. På nuvarande bussterminal byggs bostäder med vacker utsikt över delar av Romelanda. Återvinningsstation och reningsverk behöver flyttas och förändras för att utvecklingen ska kunna ske. Under hösten 2015 är detaljplan för Diseröd centrum utställd för granskning. Genomförandet beräknas starta under våren För att ytterligare förstärka utvecklingen med nya bostäder arbetas detaljplaner fram för Hoffrekullen och Tyfter. Dessa båda detaljplaner kommer att innehålla upp emot 250 nya bostäder. Det är lämpligt med en successiv utbyggnation. I slutet av planperioden är även genomförandet av dessa detaljplaner igång och fram till utblicken är det tänkt att Diseröd har mer än 600 nya invånare. Kode Vision 2020: Kode har goda förutsättningar vad gäller kommunikation vilket medför stor potential att växa och stärka sin roll som serviceorten i norra delen av kommunen. I Kode finns goda förutsättningar för ett gott boende både genom sitt utmärkta läge i förhållande till havet och till de stora kommunikationsstråken genom kommunen. Stora strukturfrågor behöver hitta sin lösning. Passagen av Bohusbanan är en nyckelfråga, likaså är ytterligare tillgänglighet till trafiken på Bohusbanan viktig. Placering av centrum är en annan. Inom något år är VA-kapaciteten åtgärdad efter många år av begränsningar. Planeringsarbetet har inletts med fokus på infrastruktur samt kärnverksamheternas nuvarande behov. När det gäller möjligheten till en ny lösning för skola/förskola finns flera alternativ som nu utreds. Nya äldreboendeplatser tillskapas också under perioden genom tillbyggnad av Solhaga. När det gäller de strukturella infrastrukturfrågorna har förvaltningen inlett dialog inom Västra Götalandsregionen vilket är centralt för att kunna lösa väg och järnvägsfrågor i Kode. Dialog drivs även med Trafikverket. De planeringsprocesserna kräver långsiktighet och en omfattande förankringsprocess. Under inledningen av perioden genomförs en ÅVS(åtgärdsvalsstudie) ledd av trafikverket för att få fram beslutsunderlag till hur man kan gå vidare. Under senare delen av perioden behöver planeringsarbetet intensifieras för att även innefatta bebyggelseutveckling. Mot slutet av planperioden kommer de första fysiska åtgärderna kunna genomföras. Huvuddelen av utvecklingen ligger i Utblicken. Kungälv Ytterby Kareby Vision 2020: En tätare centralort bidrar till ett ökat underlag för kollektivtrafik och service vilket Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

47 är positivt för hela kommunens utveckling. I detta område avses en betydande del av kommunens tillväxt ske (tillsammans med Kungälvs centrum 65 % enligt ÖP). Med en så stor tillväxt följer stora behov på strukturell nivå samtidigt som utbyggnadstakten hålls hög. Det finns betydande utvecklingsområden i delområdets alla delar. Stora investeringar i samtliga kärnverksamheter runt om i delområdet ligger med i planperioden och ytterligare behov finns i utblicken, dessa avser både tillbyggnader och helt nya anläggningar. Några av dessa är Sparråsskolan som är en ny F-3-skola i Ytterby, ny förskola i Kareby, LSS-boende och förskola i området Nordtag samt nya äldreboendeplatser på Ytterbyhemmet. Det satsas även på fritidsanläggningar inom området. Under perioden byggs kommunal ridanläggning på Trankärr och ridskolan i Ytterby flyttar dit. Det är särskilt glädjande att kunna göra en stor åtgärd för framförallt flickors fritidsintresse. Det planeras även för att under senare delen av perioden bygga en multiarena på Ytternområdet. På strukturell nivå görs även satsningar inom infrastruktur och kollektivtrafik. För Kungälv och Ytterby ska vi verka för att upprätthålla en god kollektivtrafik men också förbättra utbudet till och från Kareby. I Kareby planeras ny koppling till E6 som kommer öka tillgängligheten för både Karebymedborgare och företagare. Det nya planerade motet i höjd med Kareby och väglänk mellan Kareby -Ekelöv är porten till Marstrand och stora delar av kusten. Arbetet med framtagande av vägplan pågår för fullt I Ytterby färdigställs planerade delar av centrum samtidigt som flera nya bostadsområden tillkommer i väster. Ridskolans flytt under perioden ger ytterligare tillväxtmöjligheter både under perioden och i utblicken. På strategisk nivå påbörjas arbete med förutsättningar för en framtida utbyggnad av centrum väster om järnvägen. Sparråsvägens förlängning som förbinder Torsbyvägen och Marstrandsvägen byggs inom perioden och utgör en av de viktigare strategiska åtgärderna. Förutom de 100 bostäder som precis färdigställts i Ytterby centrum planeras ytterligare drygt 300 bostäder bli klara för inflyttning inom perioden. Stadskärnan Kungälv Motorn i kommunens tillväxtarbete! Stadskärnan ska växa och utvecklas till Göteborgsregionen mest dynamiska plats för kulturella, administrativa, sociala och kommersiella möten av kranskommunerna. Boende, arbetsplatser, handel, kultur, idrott, nöjen och upplevelser ska ligga tätt, då skapas den attraktivitet, rörelse och dynamik som eftersträvas i Stadskärnan. Antalet boende och besökande i stadskärnan ska fördubblas fram till år En hög täthet ska eftersträvas och inriktningen ska vara en blandning av bostäder med olika upplåtelseform. Antalet arbetsplatser i stadskärnan ska öka genom en satsning på kontor i attraktiva lägen. Tillskottet av dagbefolkningen stärker även handel och andra verksamheter, samt bidrar till ökad användning av kollektivtrafiken. Att möjliggöra för ökat utbud och kvalitet inom kultur, idrott, nöjen, föreningsliv och upplevelser bidrar till en ökad attraktivitet för stadskärnan och hela kommunen som plats att leva och verka i. Besöksnäringen och handeln ska i samverkan stärka destinationen. På sikt är målet att handelsstråket som börjar i Västra gatan/strandgatan och Ytterbyvägen ska förlängas via Uddevallavägen, Vita Fläcken, genom den nya stadsdelen och fram till entrén till Komarken. Upprustningen av stadsmiljön till en plats som Kungälvsborna blir goda ambassadörer för samt ett stärkt varumärke och ökad kännedom om Kungälv ska fortsätta. Hållbar stadsutveckling ska vara ett av ledorden. Det kan vara t.ex. goda boendemiljöer som utvecklas och att det ska vara en jämställd stad med lika möjligheter för alla att utvecklas och leva ett gott liv. I arbetet med att utveckla stadskärnan eftersträvas en hög täthet mellan olika stadsdelar samt närhet inom staden så att staden byggs ihop till en helhet. Strandgatan och Västra gatan får nya bostäder och byggs samman till en hel struktur och befintliga fastigheter runt Västra tullen utvecklas och kompletterar Stadshuset. Västra tullen utvecklas till stadens mötesplats och torg, samt knyts tydligt samman med Ytterbyvägens handel och utbud. Investeringar planeras i stråket längs Uddevallavägen, den s.k. esplanaden eller promenaden förbi Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

48 Västra parken och mot Västra gatan och runt Västra tullen. Arbetet med att utveckla Uddevallavägen, Busstorget och Nytorget och hur området kopplar ihop och håller samman staden från Västra Tullen till Kongahälla startar upp under Här ska nya bostäder, kontor och handel och andra verksamheter växa fram efter öppnandet av det nya Resecentrum vid årsskiftet 2017/2018. Barriären E6 byggs delvis bort genom Resecentrum, som färdigställs under perioden och nya bostäder väster om E6 i Komarken tillkommer senare, samt en ökad täthet i Komarken bidrar till en ökad trygghet och berikar området med fler bostadsformer och upplåtelseformer. I direkt anslutning till Resecentrum sker också en stor om- och tillbyggnad av Thorildskolan som är en av kommunens tre högstadieskolor. Kopplingen till älven och närheten till rekreationsområdena runt stadskärnan ska vidareutvecklas ytterligare. En rad satsningar som aktivitetspark Bäckparken, utveckling av Strandparken och promenadstråket förbi Kexen bort mot Älvparken ligger inom perioden. Centrumstråket i Kungälv. Det gröna stråket i parker och gatumiljöer från Västra gatan till Nordmannatorget med kringliggande ytor. Det här stråket möter uppdraget om ett konststråk i Kungälv. Tillfälliga utställningsteman och aktiviteter är lämpliga i stråket och utformas för att ge både energi åt gatuliv och gröna lungor. Fler platser är tydliga välkomst- och målpunkter för besökare. Stråket ska också fungera som vägvisande genom att binda ihop olika centrala platser. Stråkprojektet har tillkommit för att vara flexibelt i förhållande till andra projekt och är därför inte strikt definierat inför varje år. Utvecklingen av stråket kan exempelvis följa genomföranden av detaljplaner och större projekt som Resecentrum eller Västra Tullen utan att helhetstankar går förlorade och för att bidra till en jämnare leveranstakt. Strandstråket i Kungälv. Mötesplatser och rekreationsytor på parkmark längs älven. Stråket ska ge medborgare och besökare möjlighet till varierade upplevelser, från rofyllt till aktivt och också skapa platser för evenemang. Stråket har också som uppdrag att binda ihop olika delar i staden och bidrar på ett antal platser till första intrycket av Kungälv. Liksom centrumstråket har detta projekt framtagits för att kunna vara flexibelt och i samråd följa genomförandet av andra projekt. Kärna Vision 2020: De korta avstånden är en av Kärnas styrkor liksom den lantliga karaktären. Utbyggnaden av VA innebär nya möjligheter för orten att utvecklas och stärka sin roll som serviceort i södra delen av kommunen. I ÖP ligger Kärna på ett framtida sekundärstråk, det innebär att de större satsningarna på serviceorten ligger längre fram i tiden. Samtidigt utgör Kärna serviceort för ett betydande omland och bör bli föremål för en centrumsatsning likt den i Diseröd i utblicken bortanför investeringsplan Kärna utgör också ett lokalt kollektivtrafiknav med pendlingsmöjligheter via Kornhall och Ytterby. Bussterminalen är nyligen tillgänglighetsanpassad och kan nu fungera som bytesstation för alla resenärer. För att ytterligare öka möjligheten till pendling är en utbyggnad av GC- nätet kring Kärna inlagd i perioden. I Kärna finns ett stort antal byggbara bostadstomter, ytterligare tillskott bedöms inte behövas under perioden. Inom perioden planeras en ny förskola samt vissa investeringar i fritidsanläggningar. Marstrand Vision 2020: stråket längs med väg 168 från Tjuvkil och ut till Marstrand är en av kommunens mest attraktiva miljöer. Detta innebär både stora möjligheter till utveckling samtidigt ansvar för att bevara områdets kvaliteter. Inriktningen i Marstrand följer översiktsplanen och de av Kommunstyrelsen beslutade 10- punkterna för Marstrand. Koön blir centrum för den kommunala servicen. Det gör att under Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

49 planperioden och inom utblicken fram till 2021 kommer att etableras skola, förskola och olika former av omsorgsboende/trygghetsboende på Koön. Ett centrum för de kommunala servicefunktionerna på t ex Hedvigsholmen är eftersträvansvärt då det skulle medverka till att förstärka centrumområdet och ge ytterligare underlag för annan kommersiell service. En stor strukturerande och gammal fråga är parkeringstillgängligheten. En parkeringsstudie pågår. Tanken är att hitta en parkeringsstrategi för Marstrand som effektiviserar dagens anläggningar och som möjliggör vidare utveckling av orten. Ytterligare en strukturerande fråga är standarden på v 168. Vårt sekundära stråk väg 168 är en viktig länk i både ett kommunalt och regionalt perspektiv. I höst beslutas det om trafiksäkerhetsåtgärder och GC-väg i Tjuvkil. Huruvida utbyggnaden av bostäder kan fortsätta i den takt vi önskar, kommer att diskuterats i samband med översynen av översiktsplanen. Länsstyrelsen har inte samma inriktningsmål som GR, VGR och kommunen. Under planperioden kommer Marstrands vattenverk rustas upp för att säkerställa vattenkvaliteten. Byggnation av bostäder pågår på Hareslätt och första inflyttning kan ske till årsskiftet 2015/2016. Detaljplanen för Båtellet på Marstrandsön beräknas antas under Genomförandet av översiktsplanen innehåller även betydande bostadstillskott i Tjuvkil och på Instön. Dessa är definierade i översiktsplanen som grannbyar till Marstrand. Detaljplanen för Tjuvkil beräknas vinna laga kraft vid årsskiftet 2015/2016. Det arbetet innehåller möjligheten att bygga förskola. Vidareutveckling av Instön ligger längre fram med tyngdpunkt i utblicken då det finns förutsättningar för kommunalt vatten och avlopp. Sammanfattningsvis innehåller investeringsplanen medel för vidareutveckling av vårt befintliga åtagande i kommunens alla delar. För uppdraget att öka befolkningsantalet ligger investeringarna huvudsakligen i Kungälv, Ytterby, Marstrand och Diseröd. Här samverkar detaljplaneläggning, investeringsplanering och genomförande. Bostadsbyggnationen sker genom en variation av upplåtelseformer med målet att hälften skall utgöras av hyresrätter. 2) Ett effektivare och mer hållbart resande Med hållbart resande avses resande och transporter som är effektiva och bra för såväl ekonomi och samhällsutveckling som hälsa och miljö. Arbete med hållbart resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och att påverka resandet innan resan påbörjats. En stor andel av bilresor som görs inom Göteborgsregionen är pendlingsresor, arbetsresor eller korta resor mellan 0-5 km. Resor som skulle kunna ersättas med gång, cykel eller kollektivtrafik. Hållbart Resande är ett sätt att aktivt motverka ökningen av sådana bilresor. För att kunna uppnå bl.a. kommunens miljömål räcker det inte att biltrafiken måste anpassas för att bli mer hållbar och att vårt bilberoende måste minskas. Vi måste börja använda mer alternativa färdmedel. Teknisk utveckling och alternativa, ickefossila bränslen är nödvändiga men inte tillräckliga åtgärder i transportsystemet. Vi behöver fokusera på att inspirera och uppmuntra våra medborgare att resa mer hållbart. Samt att erbjuda god kollektivtrafik, god infrastruktur för både cykel- och gångbanor men också trygga och säkra miljöer runt stråk och hållplatser. Inom delområdet kommer investeringsmedel läggas på fysiska åtgärder som bland annat att förbättra tillgängligheten till och från hållplatser, belysning på GC-banor och saknade länkar i tätortsmiljön samt pendelparkeringar. På landsbygden kommer 5 prioriterade GC-vägar anläggas inom en 5 årsperiod, se nedan. Västtrafik ansvarar för kollektivtrafiken men vi kommer att driva de frågor som kan leda till ett mer hållbart resande såväl på landsbygden som i och till och från våra serviceorter. Det pågår ett arbete med att justera taxorna för kollektivtrafiken i regionen. Det som är beslutat i Västra Götalandsregionen, VGR, är att i Kungälvs tätort ingår i periodkort Göteborg+ och Kungälv Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

50 tätort utvidgas till och med Kornhallsförbindelsen och angränsar Göteborg. Träder i kraft i början på år Cykelbanor på landsbygd Sträcka Längd (kilometer) Planerat färdigställande Solberga - Tunge skola 0, Tega - Staby 3, Tjuvkil 3, GC-paket: Kärna Torsby/Tofta 3, Stället - Risby 6, (Stället Ekelöv Risby) Vävra - Tjuvkil 3, Kareby - Kode 6, ) Destinationsutveckling skapa ännu stoltare ambassadörer. Ett betydande inslag i Kungälv är behovet av att lyfta den egna självbilden. När vi har positiva upplevelser ger det goda berättelser. De historiska berättelserna är många, berättelserna i nutid är färre. För att utveckla destinationen Kungälv behöver kommunen tydligare ta ledarskapet i omvandlingen för att ge rätt förutsättningar för näringslivsutveckling, livskvalitet och tillväxt. Stadsmiljöutveckling, hamninfrastruktur, besöksnäringen - i Kungälv, på Fästningsholmen, och i Marstrand - är centrala i destinationsutvecklingen. Ett antal övergripande satsningar ska skapa rätt förutsättningar för upplevelser, evenemang, turism och bredare handelsutbud. Parallellt måste skötselnivån i de offentliga miljöerna ökas för att vi ska vara goda värdar. Delområdet är även tänkt som en del av svaret på Kommunstyrelsens tio punkter för utveckling av Marstrand. Fästningsholmen - entrén till hela Kungälv. En upprustning och omdaning av Fästningsholmen pågår under planperioden. Syftet är att möjliggöra utvecklingsplanen för Bohus fästning och Fästningsholmen. Arbetet sker i nära samarbete med Bagahus och Statens fastighetsverk. En del i målsättning i arbetet kring stadens och Fästningsholmens utveckling är att koppla samman Fästningsholmen och gamla staden, däribland nytt torg på Fästningsholmen, en ny gånglösning över från Fästningsholmen till Gamla torget och stråket bort längs Strandparken m.fl. Människor ska känna sig inbjudna att röra sig i stråken genom staden och centrum länkas ihop. Flera av dessa satsningar arbetas in i investeringsplanen. Delområdet innehåller åtgärder för att öka tillgängligheten för besökare samt starta omvandlingen i enlighet med gestaltningen som Kommunfullmäktige har beslutat. Här finns bussangöring, båtangöring, torg, belysning, besöksservice samt infrastruktur för att kunna genomföra större arrangemang. Marstrand - ett av Sveriges ledande besöksmål. Hamn och kajinvesteringar, fortsatt utveckling av besöksinfrastrukturen med information- och parkeringsanläggningar kombineras med fortsatt utveckling av parkmiljöerna. Stigsystemen på Koön kommer under perioden inkludera södra Koön, Backudden och Rosenlundsområdet. Samarbetet med det lokala näringslivet ger arrangemang och verksamhet i de offentliga miljöerna. Runt Södra strandverket ska vi i samarbete med Statens fastighetsverk studera frågan om en promenadbrygga på land. 4) Säkrad dricksvattenförsörjning, utvecklat boende i kustzonen och minskad miljöpåverkan Kungälvs Vattenverk fattades beslut om att bygga ett nytt vattenverk och dess placering i Dösebacka. Kapaciteten på vattenverket ska klara utvecklingen i kommunen med ökad befolkning, Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

51 VA i kustzon samt omfatta leverans av vatten till kommunerna Ale, Stenungssund och Tjörn. Vattenverket beräknas vara i drift i juni år Detta år är kritiskt då man beräknar att kapacitetsbehovet från befolkningsmängden tangerar vattenproduktionen. Sommaren 2015 handlades entreprenör och konsulter upp för projektering samt byggnation av vattenverket. Systemval för ett ytvattenverk pågår och kommer resultera i ett färdigprojekterat vattenverk i slutet av VA i kustzon. Arbetet med den samlade samhällsplaneringen i kustzonen pågår. Under investeringsperioden innehåller programmet betydande satsningar i VA-infrastruktur. Överföringsledningar för att nå de av kommunfullmäktige utpekade områdena Aröd, Rörtången, Ödsmålsmosse, Tjuvkil, Instön, Marstrand och Kovikhamn/Vedhall är i flera fall färdigställda i slutet av perioden. Boendekvaliteten i det som redan finns ökar samtidigt som vidareutvecklingen enligt översiktsplanen kan intensifieras. Parallellt når vi bättre miljöstatus utmed överföringsledningarnas sträckor. Havsvikarna blir friskare. Matavfallsinsamling. Arbetet med att ställa om från säck till kärl i kommunen pågår. I samband med omställningen erbjuds abonnenterna insamling av matavfall i separat kärl. Genom att röta matavfallet kan vi sluta kretsloppet och återföra näringsrik biogödsel till jordbruksmark. Biogas kan ersätta fossila bränslen och ett drivmedel som är bättre både för miljön och hälsan. Matavfallsinsamlingen kommer att införas etappvis, område för område och samtliga abonnenter beräknas ha fått erbjudande om insamling av matavfall 2017 och därmed har alla abonnenter fått utbytt sin säck mot kärl. Generella potter Utöver fyra ovanstående delområden med riktade investeringar finns även ett antal generella investeringar i form av potter för bland annat trafiksäkerhet, lekplatsprogram, park-och strövområden runt om i kommunen. Potterna innehåller även investeringar för lokalanpassningar och energisparåtgärder i kommunala byggnader samt inventarier för kommunala verksamheter. Potten för energisparåtgärderna får enbart användas till energisparåtgärder som leder till minskade kostnader. Sammanfattning av volymer investeringar Investeringsplanen kan sorteras efter följande: Finansieringstyp (skatt, avgift, exploatering) Enligt ÖP med serviceorterna: Kungälv-Kareby-Ytterby, Marstrand, Kode, Diseröd, Kärna. De skattefinansierade investeringarna indelade per serviceort, se tabell nedan De skattefinansierade investeringarna delas även in verksamheter se tabell nedan. Observera att endast år 2016 är inom ram medan påföljande år är i planeringsläge. Skattefinansierade investeringar indelat per serviceort: Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

52 Skattefinansierade investeringar indelade per verksamhet: Grundvillkor och övergripande bedömningar för kommande investeringar Investeringsgruppen vill inledningsvis peka på att sammanställningen av investeringarna visar upp volymer som är högre än ramen som Kommunfullmäktige anslagit under perioden År ett, d.v.s. 2016, ligger förslag till skattefinansierade investeringar inom beslutad ram. För åren krävs mer bearbetning. I det här läget lämnas ramarna för 2017, 2018 och 2019 orörda. Förvaltningen föreslår alltså ingen ramjustering just nu. Investeringsplanen bearbetas vidare inför Årsplan Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

53 I år har investeringsgruppen valt, utefter givet budgetdirekt, att prioritera investeringar i kärnverksamhet framför investeringar i infrastruktur. Vi har även valt att göra en prioritering för år 1, dvs 2016 i en tvågradig skala 1 och 2. Prio1 är sådana investeringar som beror på volymökning, samhällsutveckling eller är en följd av en annan investering som klassas så som 1 t.ex. en gc-bana till en skola. Prio 1 är även arbeten som redan pågår från föregående år. Prio 2 är kvalitetshöjande investeringar, utredningar och andra investeringar som inte kan anses få lika stor effekt om de uteblir. Tanken är att en prio2 investering kan lyftas upp till en prio 1investering om en investering fastnar t.ex. i ett överklagande. Sektorerna har förfinat sitt planeringsarbete i behovsanalyserna. De prognoser som kommunen genom beslut lagt fast ligger till grund för arbetet. En analys är även gjord av detaljplaneringssituationen. Detta ligger nu som förutsättning för byggstart i alla de anläggningar som behöver ny detaljplan. Tidplanerna är i möjligaste mån synkade med sektorernas behov och möjligt genomförande. Förslagen för de skattefinansierade investeringarna bygger på att förvaltningen ska klara av den driftkostnadseffekt som investeringarna innebär. Volymökningarna som förslaget innebär förutsätter att sektorernas budgetbehov hanteras och kompenseras genom ordinarie budgetprocess med hushållnings- och effektiviseringsfokus likt tidigare år. Förvaltningens investeringsgrupp menar att det är troligt att det genom vidare samverkan i förvaltningen genom kommande kommunplanering borde vara möjligt att hitta ytterligare optimeringar/effektiviseringar tillsammans med sektorerna. Offentliga servicefunktioner behöver ligga tätt/förtätas i serviceorterna för att skapa intressanta etableringslägen för kommersiella funktioner samt för att samutnyttja lokaler över dygnet. Effekten är bättre samhällsekonomi genom tidsbesparing för individen/brukaren. Vårt uppdrag är att i en växande kommun, som i sig ger en naturlig volymökning av driftkostnaderna för sektorerna, investera för att på sikt effektivisera driftkostnaderna per utförd tjänst och funktion. Detta redovisas genom uppföljning av nyckeltalskostnader per sektor i förvaltningen. Grundvillkoren för en nyinvestering bör vara att den på sikt visar lägre styckkostnader och en effektivare verksamhet. För att möta det politiska uppdragets ambition om att växa och samtidigt ta hand om det vi redan har behöver organisationen arbeta med en ständig effektivisering. För att möta politikens mål om hushållning tas en plan fram för att uppnå en årlig effektivisering på 3 % med bibehållen kvalitet. Utrymmet för investeringar föreslås också öka genom att kommunen tillämpar differentierade avskrivningstider. Förvaltningen får anpassa organisationen efter uppdraget samt konsekvensbeskriva utfallet per bokslut. De avgiftsfinansierade investeringarna överstiger ram totalt sett under perioden. I dagsläget pekar dock prognoserna på att alla investeringar inte kan genomföras enligt tidplan, bland annat på grund av markägarfrågor. Grundvillkoren för de avgiftsfinansierade investeringarna är att de ska finansieras fullt ut genom de taxor och avgifter som kommunfullmäktige beslutar om. Det gör att en förutsättning för investeringarna i vatten och avlopp och renhållning är att det parallellt fattas beslut om nya taxor/avgifter som tar ordentlig höjd för den ökade tillväxtproduktionen. Investeringar i hamnverksamhet och parkering är skattefinansierade men däremot är driften avgiftsfinansierad. Vid tillväxt genom förtätning är en av framgångsfaktorerna att parkeringsfrågan löses på ett effektivt sätt. Förvaltningen kommer under inledningen av perioden titta på om ett kommunalt parkeringsbolag kan vara en del av lösningen. De exploateringsfinansierade investeringarna ökar under perioden. Kongahälla ska genomföras. Västra Ytterby samt Diseröd kommer att starta under perioden. Målsättningen om att genomföra 2000 bostäder under perioden får effekt på arbetsprocesser och tidsplanering. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

54 Förvaltningen behöver vara mer aktiv gentemot byggherrar som redan har byggrätter i lagakraftvunna detaljplaner. Förvaltningens bedömning av genomförandet är inarbetat i investeringsplanen. För de exploateringsfinansierade investeringarna gäller, om inte annat medvetet beslut fattas, att finansieringen av dessa ska vara klar genom avtal kopplat till genomförandet. För att möta en allt större efterfrågan och behovet av framförhållning är det troligt att det inom en ganska snar framtid blir aktuellt för kommunen att börja investera i sitt eget markinnehav och därmed ta lite större risk. Kommunen får då ligga ute med lite pengar för projektutveckling och detaljplaneläggning. Det bedömer vi vara helt möjligt att göra då den långsiktiga analysen är att Göteborgsregionen som helhet under överskådlig tid kommer att vara en tillväxtmarknad. Även om anläggningsinvestering i exploateringsprojekt är externt finansierad behöver de skötas under sin livslängd. Ett villkor (samma som för de skattefinansierade investeringarna) är då att det finns successivt utökad driftram som garanterar att anläggningen vidmakthålls enligt ordinarie avskrivningsregler. Genom att besluta om att överskott inom exploateringsverksamheten och avyttrande av fastigheter styrs mot kommunens anläggningstillgångar kan redovisningsmetoder tas fram som över tid ger effekt i form av utökat investeringsutrymme. Det bör ske genom att kommunfullmäktige årligen fattar separat beslut i samband med bokslut om att aktivt styra resultatet från reavinster och exploateringsöverkott mot ökad återbetalning av lån för minskade reella räntekostnader. Förtida beslut Ytterligare förtida beslut efterfrågas inte för Driftkostnadsutveckling och effektiviseringsbehov Driftkostnadseffekterna för investeringarna är prognostiserade i investeringsplanens sammanställning, se tabell nedan. Effektiviseringsbehovet för den skattefinansierade verksamhetsdriften är beräknat på antagandet att avskrivningar och ökat driftutrymme tillsammans ger ett schablonmässigt utrymme som för åren beräknas till 15 mkr per år. Kostnader utöver detta utrymme behöver hanteras genom effektiviseringar beskrivet i en procentsats samt eventuella neddragningar. I det här dokumentet tas endast hänsyn till helårseffekter, d.v.s. den totala effekten av en investering infaller året efter investeringen genomförts. Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

55 8 Ekonomiska sammanställningar 8.1 Driftplan Mkr Årsplan 2015 Driftplan tertial 1 Prognos tertial 1 Driftplan tertial 2 Ref orm er Kost nads ökn. Bedömt behov Förvaltn 3.0 Kvalitet underh. Exploat Förslag Årsplan Skola 976,4 981,4 991, ,7 5,6 12, ,3-23, ,9 Vård och äldreomsorg 406,6 408,8 439,8 447,5 0,7 448,2-9,8 438,4 Arbetsliv och stöd 337,0 363,3 384,2 389,2 6,1 395,3-8,1 363,2 Kultur och samhällsservice 90,5 86,3 87,8 88,2 0,5 88,7-2,2 86,5 Samhällsbyggnad 72,3 83,2 97,2 97,2 1,5 1,4 100,1-1,7 87,4 Servicesektorn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 KC/Kommunled ningssektorn 80,4 209,9 209,3 164,7 2,3 160,0-1,9 89,1 Målfokusering, politisk prioritering -20,0-20,0 Personalkostna dsökning 45,0 45,0-1,4 43,6 Driftkostn.-kons av investeringar 15,0 19,0 19,0 Underhåll, FMS 22,0-7,0 15,0 Underhåll, samhällsbyggnad 11,0 11,0 Stadshuset, evakuering 10,0 10,0 Försörjningsstöd 24,0 24,0 Räddningstjänst förbundet 38,7 1,3 40,0 Fästningsholmen 3,0 3,0 SOLTAK 1,0 1,0 Volym 59,0-1,5 57,5 Förvaltningsledningen 5,0 5,0 Stadskärnan 1,6 1,6 VA-verksamhet 0,0 0,0 0,0 Renhållning 0,0 0,0 0,0 Politisk verksamhet 18,0 16,0 16,0 16,0 18,0 18,0 DELSUMMA 2 150, , , ,5 7,1 23, ,5-50,0-27, ,2 Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

56 Mkr Årsplan 2015 Driftplan tertial 1 Prognos tertial 1 Driftplan tertial 2 Ref orm er Kost nads ökn. Bedömt behov Förvaltn 3.0 Kvalitet underh. Exploat Förslag Årsplan Finansiering -55,9-53,9-69,8-55,5-56,2 Reavinst 0,0 0,0-7,0 0,0 Exploatering 0,0 0,0-1,5-20,0-20,0 SUMMA 2 095, , , , ,0 VOLYM 35,0 35,0 TOTAL 2 130, ,0 8.2 Finansieringsplan Mkr Förslag Prognos Bokslut Bokslut Bokslut Ram Förändring av eget kapital 45,0 15,0 49,6-8,2 88,3 45,0 Av- och nedskrivningar 105,0 110,0 97,4 95,7 88,6 110,0 Medfinansiering och förskottering -127,0 Förändring avskrivningar 20,9 90,7 Förändring av pensionsskuld -40,0 22,4 Medel från verksamheten -17,0 125,0 167,9 178,2 199,3 155,0 Förändr. kortfristiga fordringar -111,8-322,6 Förändr. kortfristiga skulder 23,7-26,8 Förändring likv. medel drift -17,0 125,0 167,9 90,1-150,1 155,0 Investeringar Förändring värdepapper 94,8 Exploatering -210,0-25,0 Nettoinvest skattefin verks -419,0-345,0-310,1-148,1-300,0 Nettoinvest avgiftsfin verks -210,0-62,4-175,0 Investering bolag 0,0 Förändring likv. medel inv. -839,0-345,0-372,5-53,3 116,0-500,0 Finansiering Upplåning 1050,0 340,0 400,0 408,0 175,0 415,0 Upplåning bolag 95,0 0,0 0,0-27,0 95,0 Amortering -290,0-120,0-183,0-358,0-173,0-165,0 Placering pensionsmedel Förändring kortfristig del 20,0 Förändring utlåning 14,4 Förändring likv. medel fin. 855,0 220,0 217,0 23,0 36,4 345,0 Total förändring likv medel Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)

57 8.3 Investeringsplan Kommunstyrelse (KS), Årsplan (58)