Tema. Vatten. åk 1 3

Transkript

1 Tema Vatten åk 1 3

2 Författare: Frida Moberg, 2013 Omslagsfoto: Jonas Ekström Illustrationer: Anna Magnusson Övriga illustrationer och foton: Foto sid 5: Smålandsbilder Kartor sid 7, 8 och 9: Jönköpings Kommun, ändrade av Anna Magnusson Foto sid 10: Jonas Ekström Illustrationer sid 12, 13, 17, 24, 29: Anna Magnusson Foto sid 16: Maria Sparf Foto sid 18: Fotofinnaren.se Teckning sid 18: Margareta Vretmo Foto sid 19, 21, 22: Frida Moberg Foto sid 20: Upptech Foto sid 31 37: Nationellt centrum för biologi Tack till Jan Liveus med kollegor på Nyarpsskolan 2

3 Innehåll Handledningens upplägg 4 Materialets förankring i samhället 4 Varför en lärarhandledning om Vatten? 4 Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten? 6 Fakta 7 De tre sjöarna i Jönköping 7 Rocksjön 7 Munksjön 8 Vättern 9 Vattenfakta 12 Vattnets kretslopp & vattnets former 12 Fotosyntesen 13 Ytspänning 13 Vattenanvändning & vattenfotavtryck 13 Utomhuspedagogik 14 Lektioner 15 Saker att låna på Upptech 15 I klassrummet- Förarbete för eleverna Vatten, vatten, bara vanligt vatten Du och vattnet Vatten i dig och i det du äter Vattenplaneten Grundvattenburk Vatten- förutsättningen för allt liv! Gör din egen vattenkikare 18 Förarbete för läraren 19 Hemlig påse 19 I ett vattendrag nära dig- Huvudlektion Upptäck livet under ytan Ytspänning Naturtavla 22 Tillbaka i klassrummet- Efterarbete Utvärdering Upptäck det ni hittade ute! Vad flyter och vad sjunker? Förorening i vattnet 24 Referenser 25 Tips på vidare läsning 25 Kopieringsunderlag 26 Nr 1 Vatten, vatten, bara vanligt vatten 26 Nr 2 Vatten i dig och det du äter 27 Nr 3 Vatten är förutsättningen för allt liv 29 Nr 4 Hemlig påse 30 Nr 5 Upptäck livet under ytan 31 Nr 6 Flyta eller sjunka 38 Nr 7 Förorening i vattnet 39 3

4 Handledningens upplägg Handledningen är uppdelad i 3 delar: 1. Materialets förankring i samhället 2. Faktaavsnitt a. De tre sjöarna i Jönköping b. Vattenfakta c. Utomhuspedagogik 3. Lektioner a. förarbete för eleverna, b. förarbete för läraren, c. huvudlektion och d. efterarbete 4. Pedagogisk planering Första kapitlet börjar övergripande. Varför finns detta materialet? Vi visar kopplingar till det globala samhället och minskar successivt ner till det lokala och till utbildningens roll för ett hållbart samhälle. Vi förankrar materialet i de gällande styrdokumenten så att du som pedagog skall känna dig trygg med att använda det. Vi börjar faktakapitlet med ett avsnitt om de lokala sjöarna i Jönköping, där du får kunskap kring sjöarna och dess historia. Nästa avsnitt handlar om vad vatten ärdess kretslopp, faser, hur vi använder vårt vatten osv. Det avslutande avsnittet handlar om pedagogiken när du är utomhus och undervisar, hur du kan göra så att lektionen blir så bra som möjligt. Kapitel tre kretsar kring lektionerna- inne och ute. Här får du ett antal förslag på förarbetsövningar som görs i klassrummet, utelektioner och efterarbeteslektioner när ni kommit in i klassrummet igen. Du väljer själv vilka övningar som passar din elevgrupp och beroende på hur mycket tid du väljer att lägga på arbetsområdet. Du kan även använda materialet som endast en kunskapsbank åt dig själv eller visa de delar av materialet som du tycker är lämpliga till din elevgrupp på activeboarden alternativt skriva ut dem. Övningarna i denna handledning är sådana som jag gjort med elevgrupper. Några av dem är sådana som jag kommit på själv, några som kommer från Upptechs kompetensbank och några som jag tror att jag kommit på själv men som jag i själva verket har gjort på någon workshop någon gång. Materialets förankring i samhället Syftet med detta material om vatten är att låta eleverna få lustfylld undervisning vid en sjö eller ett vattendrag, för att de skall känna en samvaro med sin närmiljö och på det sättet vilja skydda och värna om den på ett miljömedvetet och hållbart sätt. Varför en lärarhandledning om Vatten? Att miljöfrågorna har fått stor plats i massmedia är det nog ingen som kan säga emot. Det är allt från ökande temperatur på jorden, glaciärer som smälter, torka och översvämningar till överfiske, nedskräpning, kollaps av ekosystem, örnägg som blir för porösa och går sönder för tidigt och utrotningshotade arter. Allt detta sker på den globala arenan. Alla måste hjälpas åt att ta ansvar för att jorden ska må bra, alla måste hjälpas åt att arbeta mot en hållbar utveckling. Men vad innebär hållbar utveckling? Vi börjar med att reda ut begreppen definierade FN hållbar utveckling så här: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Den första och mest naturliga frågan att ställa sig utifrån definitionen är Vems behov är det som avses? Och vilka typer av behov avses? Räknas mitt behov av lyxresor och tio platt-tv i vardagsrummet? Eller handlar det om att alla ska få vara mätta och få dricka rent vatten? FN såg problematiken och på miljömötet i Rio de Janeiro 1992 utformades en fördjupad syn på hållbar utveckling. Hållbar utveckling kom att i fortsättningen innehålla tre dimensioner- en ekonomisk, en social och en ekologisk. Den ekonomiska dimensionen handlar till exempel om att vår ekonomiska utveckling ska gynna samhället utan att utarma naturligt kapital. Genom att vara sparsam med både mänskliga och materiella resurser kan en hållbar ekonomi uppnås. Den sociala dimensionen handlar om mänskliga rättigheter, att samhället byggs på ett rättvist, jämlikt och jämställt tankesätt. Den ekologiska dimensionen handlar om vår natur och den biologiska mångfalden. Genom att värna om vår jord och låta naturen sätta gränserna för människans inblandning säkerställer vi en hållbar utveckling. Se filmen Hållbarhet på 2 minuter på YouTube om du vill veta mer! Kanske har du hört talas om ekologiska fotavtryck och att vi teoretiskt sett använder fler jordklot än det enda som vi har? Ekologiska fotavtryck är ett begrepp för att se hur stor miljöpåverkan du gör eller som ditt land gör. Det går att mäta! Om vi skulle använda jorden på ett hållbart sätt, skulle varje individ i Sverige använda 1,8 hektar markidag använder varje individ 6,1 hektar. Detta innebär att om alla skulle leva som vi i Sverige och Europa gör, så skulle vi behöva 3 jordklot! Detta är ju inte hållbart alls! 4

5 Vill du läsa mer om ekologiska fotavtryck, gå då in på öppna materialet i din dator och välj sedan att öppna Att agera_handledning och läs på sidan 9. Hur ska samhället sprida den kunskapen? Årtiondet har av FN utsetts till årtiondet för utbildning av hållbar utveckling. På Rio-konferensen skapades Agenda 21, vilket nu ingår i kommuners policys. Skolor och universitet har numer skyldighet att arbeta med hållbar utveckling. Detta material är Upptechs strå till stacken. Friluftsfrämjandets pedagogik I Ur och Skur utgår från en trappa av delaktighet. De menar att om eleven får lära känna naturen på ett lustfyllt sätt ger det trygghet och en vilja att senare i livet ta hand om naturen och hjälpa till i arbetet med hållbar utveckling och mot ett mer miljömedvetet samhälle. Den skogen man lekte i som barn och den bäcken där man för första gången hittade småkryp vill man alltså hjälpa till att skydda. Att få möjlighet till utomhusundervisning ger många olika fördelar- bland annat att det är just då som eleven upptäcker och upplever sammanhangen i naturen! Den brittiska professorn Wynne Harlen är inne på samma spår. Hon skriver att barn som får möjlighet att bland annat samla, sortera och pröva sina idéer, blir bättre rustade att för att fatta beslut i framtiden och därmed leder det till en hållbar utveckling. Även Naturskyddsföreningen säger Det man känner till bryr man sig om. På WWFs hemsida finns också en interaktiv övning för årskurs 1-3 om ekologiska fotavtyck och betydelsen av att handla hållbart: elevrum/k-f-6/ekologiska-fotavtryck/ ekologiska-fotavtryck-handla-hllbart Men vatten då? Hur används det? På samma sätt som ekologiska fotavtryck mäter den miljöpåverkan du gör, så finns begreppet vattenfotavtryck som mäter hur mycket vatten du gör åt med per dag. Hit räknas det vatten som går åt när du borstar tänderna, lagar mat och tvättar kläder men också det vatten som går åt för att producera de kläder du har på dig och den mat du äter. WWF gjorde en studie 2008 som visade att varje svensk gör åt med vattnet i ca 40 badkar per dag! Exempelvis går det åt 2500 liter vatten för att producera 1 kg ris, liter för att producera 1 kg biff och 1000 liter till 1 liter mjölk. Här kan du läsa mer: vtmarkerstvatten/vattenfotavtryck/ vattenfotavtryck Vill du fördjupa dig i hållbar utveckling? Titta på Al Gores film En obekväm sanning. 5

6 Vad säger styrdokumenten om Tema Vatten? I kursplanen för NO går att läsa att med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Vidare att undervisningen i biologi skall syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Kursplanen påpekar även att undervisningen skall ge eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Vattenövningarna i denna lärarhandledning syftar till att ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om biologiska sammanhang i allmänhet och om vatten i synnerhet. Utifrån det centrala innehållet i kursplanen i biologi för år 1 3 är övningarna uppbyggda med en röd tråd från den första till den sista övningen. Vid varje övning står det centrala innehåll som är relevant för just den övningen. De kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 som gås igenom under temat är: - Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån egna upplevelser och utforskande av närmiljön. - Eleven kan/ / ge exempel på egenskaper hos vatten / / och relatera till egna iakttagelser. - Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen och människan / / samt om vatten / /. - Eleven / /namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. - Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. Ta hjälp av bedömningsstödet DINO när du bedömer elevens förmågor och kunskaper. För mer information om DINO: ly_fs/ !/menu/article/attachment/bed%c3%b- 6ma_f%C3%B6r_l%C3%A4rande pdf 6

7 Fakta De tre sjöarna i Jönköping FAKTA Rocksjön Vad är en klarvattensjö? Rocksjön är ett 79 hektar stort naturreservat som ligger mitt i Jönköping. Att promenera runt sjön och ut på spängerna är populärt bland många Jönköpingsbor, i normalt vuxentempo tar det ca 45 min runt och du kan då se och höra flera olika djur, växter och naturtyper. Naturtyperna du möter är en mesotrof klarvattensjö, våtmarker och sumpskogar i söder och parker och en sandstrand i norr. Har du tur kanske du kan se spår av utter och bäver- framförallt i början av spången vid John Bauers park. Letar du kan du hitta fler än 150 olika skalbaggsarter och Större kärrspindel- en av Sveriges största spindlar!! Under ytan finns ofta abborre, gädda, mört, braxen, sarv. Vi hittar också arter som har sin huvudsakliga hemvist i Vättern, men ibland vandrar in i Rocksjön. Dessa är till exempel röding, harr, sik och siklöja. Sjön tillhör, tillsammans med Munksjön, de artrikaste sjöarna i Jönköpings län och erbjuder goda fiskemöjligheter- men då krävs fiskekort. På sitt djupaste ställe är Rocksjön 11,2 meter djup, med ett siktdjup på cirka fem meter. Från Munksjön och Vättern vandrar fiskar in till Rocksjön, vilket bidrar till att det finns så många olika arter här. Vatten pumpas även kontinuerligt in till Rocksjön från Vättern. På grund av det näringsfattiga och syrerika vattnet från Vättern är Rocksjön en relativt välmående sjö. Dessa sjöar finns i områden där marken är mager, vilket gör att vattnet får få mineralämnen och sjön blir därmed klar. Sjön är alltså näringsfattig och har lågt ph-värde. Sjön blir därför känslig för sådan försurning som kommer med regn och vindar från industrier och bilar. Växtoch djurlivet är ofta minimalt. Här växer ofta vass, djurlivet består av abborre och gädda och botten består ofta av sand, grus eller sten. Naturreservat Eftersom Rocksjön är ett naturreservat gäller här speciella regler. Vissa regler ur allemansrätten gäller inte. Du får inte: förstöra eller skada fast naturföremål eller liggande eller stående döda träd eller buskar eller delar av träd eller buskar elda förutom på markerade platser ställa upp husvagn eller husbil sätta upp tavla, affisch, skylt, inskrift, eller därmed jämförlig anordning plocka eller samla in kärlväxter, mossor, lavar eller svampar, med undantag av bär och matsvamp för husbehov samla in ryggradslösa djur med undantag av att det med kommunens tillstånd är tillåtet att samla in ryggradslösa djur för undervisnings ändamål fiska kräftor annat än genom Jönköpings Sportfiskeklubb. Medföra okopplad hund Detta innebär att du får ta med din elevgrupp hit för att undersöka livet under vatten och för att upptäcka djuroch växtliv. Tänk bara på att inte ta med något hem av det ni hittar och hantera de djur ni hittar med försiktig- het. Alltså: Lämna endast fotavtyck och ta bara foton! Rocksjöns historia Våtmarkerna kring Rocksjön och Munksjön utgjorde en gång förutsättningen för var staden Jönköping skulle ligga. När staden flyttades på 1610-talet såg man att våtmarkerna gav ett naturligt skydd mot fienden och därför valde man just den placeringen. Under de första årtionden på 1900-talet använde man kärren runt Rocksjön som fodermark. Kärren på den norra sidan tillhörde Jönköpings stad och resten tillhörde bostället Rydhof. Ljungarums socken blev en del av Jönköpings stad 1909 och under åren därefter slutade man succesivt att använda marken på traditionellt sätt. Åren fram till 1900-talets början brukade man marken på ett sådant sätt att det bildades ett öppet landskap runt sjön. Detta öppna landskap kunde man se ännu på mitten av 1900-talet. Rocksjön med dess våtmarker och kärr har sedan staden Jönköping anlades, krympt till fördel för stadsbebyggelse. forts >> 7

8 Exempelvis vill man bygga bostäder och hanteverkslokaler på Kålgården på 1800-talet och därför fyllde man igen där. Gamla Flygfältet och nuvarande Herkulesvägen är också exempel på utfyllnader i Rocksjön. Även järnvägsspåret mot Ulricehamn är lagt på en utfyllnad. Rocksjöns namn Kärt barn har många namn brukar det sägas. För Rocksjön stämmer detta. I början av 1600-talet kallades sjön Röcksjön, och på kartor längre tillbaka i tiden ser vi namn som Råkasjön, Råksjön och Råckesjön. Sjön har även kal lats Ladugårdssjön efter den Kungsladugård som låg där Ryhov idag ligger. Mellan Rocksjön och Vättern låg en gång i tiden en by som hette Rockö. Från denna by kommer första delen av ordet Rocksjön. Munksjön Munksjön är liksom Rocksjön ett populärt promenadstråk och ett av Sveriges bästa metevatten av stor mört och gädda. Under ytan hittar du abborre, björkna, braxen, gers, gädda, gös, lake, mört, ruda, benlöja, sutare, ål, öring och signalkräfta gjordes en provfiskning av Munksjön. Den visade att det fanns lite av de fiskätande aborrfiskarna och mycket av karpfisk. Man hittade också mycket fiskyngel, vilket innebär att fortplantningen fungerar. Munksjön är en näringsrik sjö, med 20,4 meter på det djupaste stället. Det är den fjärde mest förorenade sjön i Jönköpings län. Avloppsvatten och industrivatten har i mer än hundra år runnit ut och förorenat sjön. Kvicksilver och kadmium överstiger gränsvärden i fisk och det kemiska ämnet Nonyfenol överstiger gränsvärdet i vattnet. Sjön anses som övergödd och med miljögifter, men ej försurad. Ett sätt att minska övergödningens konsekvenser är att pumpa vatten från Vättern till Rocksjön, för att sedan rinna ut i Munksjön och tillbaka till Vättern. Sjön tillhör det som kallas Tabergsåns vattensystem. Munksjöns historia Munksjön kallades förr för Lillsjön, och när staden Jönköping låg på väster hade befolkningen ingen direkt kontakt med den. När staden flyttades på 1600-talet (se Rocksjöns historia ) hamnade både hus och stadsliv nära vattenlinjen. Den anpassades successivt till både hantverkarnas och hushållens behov av vatten. Sjön blev en del av staden, den användes som badplats, som hamn och som lastplats. I mitten av 1900-talet och framåt började vägar och trafikleder att byggas och därmed avgränsades människornas möjlighet att använda sjön. Både hamnen och lastplatsen avvecklades. Avloppsreningsverket på Simsholmen byggdes omkring år I dag rinner det renade avloppsvattnet härifrån ut i Munksjön. FAKTA Vad är en näringsrik sjö? Den här sjön innehåller mycket näring, och därmed blir ph-värdet ca 7. Här finns bra förutsättningar för ett rikt växtoch djurliv. Konsekvensen av ett rikt växtliv är att bottnen är består av gyttja och gärna blir syrefattig. Dessa sjöar hittar vi ofta i tätorter och därmed är de ofta relativt förorenade. Pappersbruket vid Munksjöns västra del släppte ut allt sitt avloppsvatten orenat direkt i sjön fram till början av 1970-talet. Sedan dess har avloppsvattnet börjat renas mer och mer. Idag är Munksjön en uppskattad rekreations- och fiskesjö, men är också mottagare av avloppsvatten, både från Simsholmen och från pappersbruket. 8

9 Vättern Vättern är en näringsfattig klarvattensjö med en strandlinje på 52 mil! Sjön, med sitt största djup på 128 meter, är 135 km lång och 31 km bred på sitt bredaste ställe. I sjön finns inte mindre än 31 olika fiskarter samt signalkräfta. Det finns cirka 630 miljoner småfiskar i sjön (siklöja, nors och spigg) vilka tillsammans väger 1300 ton! Du hittar bland annat röding, öring, harr, lax, storsik, älvsik, sandsik, siklöja, nors, abborre, gers, gös, stensimpa, bergsimpa, hornsimpa, lake, gädda, storspigg, småspigg, ål, nissöga, mört, sutare, braxen, björkna, elritsa, sarv, benlöja, bäcknejonöga, flodnejonöga och regnbåge. Förutom dessa fångas ibland ruda och färna. Du kan också hitta 47 arter av växtplankton och 18 olika arter av djurplankton. Både fritidsfiske och yrkesfiske bedrivs här, cirka 90 % av de rödingar som tas upp ur sjön fiskas av fritidsfiskare, medan cirka 80 % av kräftorna som tas upp står yrkesfiskarna för. Några av fiskarna i Vättern innehåller miljögifter, framförallt kommer gifterna från forna utsläpp. Under framförallt och 1960 talen skedde stora utsläpp av näringsämnen till sjön vilket gjorde att man blev orolig att Vättern skulle bli övergödd. De senaste 30 åren kan man se att halten miljögifter har minskat kraftigt i sjön, men man ska ändå vara försiktig med att äta lax, röding och öring från Vättern. Enligt Länsstyrelsens miljörapport från 2011 regnade det faktiskt ner drygt ett ton bly och 3000 ton kväve över sjön. För att skydda och bevara Vättern och hjälpa till att samordna åtgärder för sjöns välmående finns Vätternvårdsförbundet. Förbundets medlemmar är bland annat kommuner, landsting, länsstyrelser och företag, och man arbetar med att driva och bevaka olika intressen runt Vättern. Exempelvis antogs den allra första vattenvårdsplanen 1970 där stora insatser gjordes för att minska andelen näring till sjön påbörjades. Rocksjön, Munksjön och Vättern är förbundna med varandra genom kanaler- Liljeholmskanalen förbinder 9 Vättern och Rocksjön, Simsholmskanalen förbinder Rocksjön och Munksjön och Hamnkanalen förbinder Munksjön och Vättern. Det får till följd att vissa arter som ursprungligen finns i en av sjöarna i dagsläget finns i alla tre sjöarna. Hur bildades Vättern? För ungefär miljoner år sedan bildades den sänka som sjön ligger i genom att jordytan rörde sig på ett sådant sätt marken delade på sig och gled isär (förkastning). Marken mellan sprickorna föll ner i sänkan. Under årens lopp har inlandsiser kommit och gått och efter den sista istiden för cirka år sedan blev Vättern en insjö, istället för att vara en havsvik. När isen smälte fylldes sjön med vatten och blev det som vi idag kallar för Vättern. I och med att tyngden av inlandsisen tryckte ner marken, sker en landhöjning när isen smälte bort. Den höjningen sker än idag. I den norra änden av sjön vid Motala är landhöjningen cirka 3,5 mm per år, medan den i söder endast är 2,6 mm per år. Landhöjningen sker med andra ord snabbare i norr än i söder. Konsekvensen blir att Vättern kantrar åt söder med cirka 15 cm på 100 år, och vi som bor i strandnära områden behöver flytta in mot land och att även järnvägen behöver flyttas in.

10 Sägnen om Jätten Vist och Visingsö Enligt sägnen hade Jätten Vist och hans fru varit på kalas i Västergötland och skulle gå hem till Småland igen. Jätten Vist tog ett långt kliv över Vättern, men hans fru hade inte lika långa ben och ropade därför till Jätten Vist att han skulle hjälpa henne genom att slänga ut en grästorva i sjön som hon kunde gå på. Det gjorde jätten, och grästorvan blev det som vi idag kallar Visingsö. FAKTA Biosfärområdet Östra Vätterbranterna Sveriges femte biosfärområde, Östra Vätterbranterna, invigdes i september Ett biosfärområde är ett område där olika metoder för hållbar utveckling kan provas. Områdena ingår i Unesco, och fokus ligger på att utveckla biologisk mångfald, att samarbeta med det lokala samhället och att utveckla det. Här tas det hänsyn till landskapet och dess historia, samtidigt som nytänkande och kreativitet inom området hållbar utveckling premieras. Vill du veta mer? Följ länken. OVB-ett-omrade-att-vara-stolt-over-webb.pdf 10

11 Visste du att...vätterns vatten helt har bytts ut efter 60 år...vättern har 21 yrkesfiskare människor per dag får sitt drickvatten från Vättern...Vättern har 111 registrerade skeppsvrak...vätterns högst uppmätta vattentemperatur är 25,9 o C (1995 och 1996)...Vätterns årsmedeltemperaturen är 7,8 C...Vätterns vattennivå varierar endast med +- 3 dm...vättern är Europas femte största sjö efter Ladoga, Onega, Vänern och Peipus...det finns kobbar, skär och holmar i Vättern...isen mellan Gränna och Visingsö 1946 gick upp först den 26 maj...vätterns djupbotten finns på 128 meters djup (strax söder om Visingsö)...på Vätterns djupbotten lever cirka 5000 småkryp per kvadratmeter...vätterns kalla vatten används för att kyla ner fabriker och andra anläggningar...vätterns vatten har analyserats sedan slutet av 1960-talet...det finns en till två insektsarter och en musselart som endast har påträffats i Vättern...Vätterns djur- och växtliv på stranden på minner om fjällnära områden på grund av det kalla vattnet...vättern höll på att få ett kärnkraftverk vid sin ena strand men som aldrig blev byggt 11

12 Vattenfakta Vattnets kretslopp & vattnets former Hur vattnets kretslopp fungerar är värdefullt för barn att känna till. Det innebär att vattnet cirkulerar runt, mellan de olika formerna gas, flytande och fast. Vattnet är ånga i gasform, rinnande vatten i flytande form och is som fast form. För att vattnet skall ändra sig mellan formerna krävs energi (värme). Inget vatten försvinner och inget vatten tillkommer- det är samma vatten hela tiden! Vattnet du dricker kan alltså ha legat stilla som is i en glaciär, uppsugen som byggsten åt en växande björk och avdunstad från björkens blad. En dinosaurie kan ha druckit vattnet eller en kung eller prinsessa kan ha kissat ut det. Värmen från solen gör att vattnet avdunstar från sjöar och vattendrag i form av ånga. Ångan stiger uppåt och kyls av och bildar små vattendroppar. Vattendropparna växer sig större, bildar moln och till slut blir de så tunga att de faller ner som nederbörd, t ex regn, snö eller hagel. Via grundvattnet rinner vattnet tillbaka till sjöar och vattendrag. Det avdunstar av värmen från solen och så var processen igång igen! Mängden vatten som finns på vår jord är detsamma hela tiden. Haven förlorar mer vatten genom avdunstning än vad de får vatten genom nederbörd medan marken får mer vatten genom nederbörd än vad de förlorar genom avdunstning. Tips 1: En fin plansch! Gå in på Multimediabyrånfaktagafik (i listen till vänster)- sök på vatten - välj Vattnets kretslopp. Tips 2: En kort film! Gå in på youtube.se, sök på Vattnets kretslopp och välj filmen från Vattenskolan. 12

13 WWF gjorde en studie 2008 som visade att varje svensk gör åt med vattnet i ca 40 badkar per dag! Exempelvis går det åt 2500 liter vatten för att producera 1 kg ris, liter för att producera 1 kg biff och 1000 liter till 1 liter mjölk. För att göra en kopp kaffe går det åt 140 liter vatten. Om vi väljer att endast titta på den mängd vatten som vi gör av med genom att tvätta, borsta tänderna och laga mat så kan vi se att varje svensk använder cirka liter vatten per år, vilket motsvarar 180 liter per dag. Av dessa 180 liter går det åt 65 liter för att duscha, borsta tänderna och tvätta oss, 35 liter för att spola på toaletten, 35 liter för att diska, 25 liter för att tvätta, tio liter för att dricka och laga mat och tio liter för övrigt. Fotosyntesen Fotosyntesen är något som många av oss förknippar med träd, blommor och växter. Faktum är att den största delen av fotosyntesen sker i våra hav. Det är växtplanktonen, algerna, i vattnet som omvandlar koldioxiden i luften till syre. På kemiskt språk ser det ut så här: Sol + H 2 O + CO 2 > O + socker Ett konkret sätt att beskriva fotosyntesen för våra unga elever är att berätta sagan om Kocken Klorofyll. I varje alg i vattnet finns en restaurang. I restaurangen är kocken Klorofyll den som lagar maten, en magisk sockersoppa. Hans spis är solen, och de ingredienser han har tillgång till är vatten och koldioxid (från luften). Han ställer sin stora kastrull på spisen och häller i vatten och koldioxid. Kocken Klorofyll rör runt i kastrullen, provsmakar och blir alldeles nöjd med smaken. Den var precis lagom söt och lagom mycket koldioxid i. Han ropar sen till alla de hungriga arbetarna i algen att maten är färdig. De är arbetarna som får algen att växa. Vattenanvändning & vattenfotavtryck Vår vattenanvändning kan räknas i på olika sätt. Bland annat kan vi genom begreppet vattenfotavtryck få reda på hur mycket vatten vi gör av med per dag. Här räknas allt du gör och har på dig- hur mycket vatten bomullen i dina kläder krävde, hur mycket vatten som gick åt att producera riset och köttet på din tallrik och så vidare. En skräddare använder sig av ytspänning för att röra sig över vattenytan. Ytspänning I de vattendroppar vi kan se finns massa vattenmolekyler. En vattenmolekyl, eller H 2 O består av två väteatomer och en syreatom. Att vattendroppen faktiskt stannar kvar i en droppe beror på en sammanhållande kraft som håller samman molekylerna mot yttervärlden. Den kraften är ytspänningen. Ytspänningen uppstår då vattnet kommer i kontakt med ett annat ämne, framförallt luft. Vi kan alltså säga att vattenytan hålls samman av ytspänningen. Att vissa djur kan gå på vattnet utan att sjunka ner beror på ytspänningen. Djuret går på ytspänningen och väger tillräckligt lite för att den ska hålla. 13

14 Utomhuspedagogik regnkläder och fika med något varmt att dricka. Var noga med att tala om för din elevgrupp att det krävs samma sak för en utomhuslektion som en inomhuslektion att lyssna och att genomföra de uppgifter som utdelas. Att vara ute och undervisa är oerhört roligt! Det ger dig en chans att utvecklas som pedagog, att utveckla din elevgrupp och att ge enskilda elever chans att förändra sina roller i gruppen. Undervisningen blir roligare om du varierar inlärningsmiljön med att vara både inomhus och utomhus. Ofta tycker eleverna att det är väldigt roligt att få möjligheten till utomhuslektioner, och det brukar vara intressant som pedagog att se vilka elever som visar framfötterna ute- det brukar nämligen inte vara samma som inne! Nyckelorden är VARM, TORR och MÄTT. Om du är blöt och hungrig fryser du och då kommer du per automatik inte kunna tillgodogöra dig undervisning. Detta gäller dig som pedagog såväl som för dina elever. Alltså är grundförutsättningarna för all typ av utomhusundervisning att se till att eleverna har kläder efter väder, gummistövlar, Tips: Se filmen Lärarförbundet möter Anders Szczepanski på Youtube. Saker att låna på Upptech Vattenkikare, stora (3 st) & små (5 st) Bestämningsmatta vid sjö och å (1 st) Tvåvägsluppar (10 st) Vattenhåvar (15 st) 14 Mikroskopkamera (USB) Bestämningslitteratur Skålar i olika storlekar Iskubsaskar

15 Lektioner I klassrummet Förarbete för eleverna Vi börjar med att låta eleverna tänka vitt och brett om vad vatten betyder för dem, för att sedan konkretisera var vatten finns i dem och var vatten finns runt omkring oss. 1. Vatten, vatten, bara vanligt vatten Aktuellt syfte ur kursplanen i Biologi år 1-3: Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på / / naturen. Utveckla förmåga att samtala om naturvetenskapligt innehåll. Material: Smartboard/Activeboard Karta över era närmsta vattendrag och sjöar Gör så här: 1. Fråga eleverna: Vad tänker du på när du hör ordet vatten? 2. Gör en mindmap med elevernas svar, exempelvis med programmet X-mind Ladda ned: Instruktionsfilm: 3. Avsluta med att spara mindmapen, skriv ut den och häng upp i klassrummet. 4. Var finns det vatten i er närhet? Skriv upp alla sjöar och vattendrag som eleverna kommer på. 5. Ta reda på hur de hänger ihop med varandra. Exempelvis vilka bäckar som rinner in (inlopp) i sjön och vilka som rinner ut (utlopp), varifrån kommer vattendragen. Använd exempelvis kartan från Faktakapitlet, avsnittet om Vättern. 6. Läxa: Under en vecka skall eleverna skriva upp/rita i vilka situationer de använder vatten (duscha, tvätta kläder, borsta tänder etc). Använd kopieringsunderlag nr Du och vattnet Hur mycket vatten finns i dig? Och var kommer det ifrån? Aktuellt syfte ur kursplanen i Biologi för år 1-3 Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Utveckla förmåga att samtala om naturvetenskapligt innehåll. Material: 4 litermått Activeboarden Gör så här: 1. Låt eleverna ha pappret/fotona med läxan från förra uppgiften framför sig. Sammanställ deras situationer på activeboarden. 2. Samtala kring situationerna. Du som pedagog kan ta hjälp av avsnittet Vattenanvändning. 3. Gå vidare med att fråga eleverna: Var finns det vatten i dig?. Hur mycket vatten finns det i dig?. Låt de fundera en stund. 4. Berätta sedan att 2/3 av kroppen består av vatten (Ungefär upp till armhålorna- visa på dig själv). 2 liter vatten lämnar dig som kiss (2 litermått), 1 liter som svett (1 litermått) och 1 liter via utandningsluften (1 litermått). 15

16 3. Vatten i dig och i det du äter Finns det vatten i dig? Hur vet du det? Finns det vatten i det du äter? Nu ska vi undersöka! Aktuellt syfte ur kursplanen i Biologi för år 1-3: Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Utveckla förmåga att samtala om naturvetenskapligt innehåll. Material: Genomskinliga plastpåsar Gummiband Päron (delade i tunna ringar) Äpplen (delade i tunna ringar) Apelsiner/clementiner (delade i tunna ringar) Vågar (halvklass-uppsättning) Kopieringsunderlag 2 Gör så här: 1. Dela ut en platspåse, ett gummiband och kopieringsunderlag 2 till varje elev. 2. Förklara för eleverna Nu ska vi strax sätta handen i påsen och sätta gummibandet runt handleden för att stänga till. Visa på dig själv! Vad tror du händer när du gör såhär? Tänk efter och skriv det/rita på ditt papper. 3. När eleverna har skrivit/ritat klart gör ni experimentet tillsammans. Ställ dig upp och spring på stället någon minut, så att du blir varm. Sätt dig igen. Trä in din ena hand i påsen. Sätt gummibanden runt handleden. Be den du sitter bredvid hjälpa dig om det är svårt!. 4. Titta och upptäck vad som händer! Det kan ta en liten stund, så ha tålamod! Till slut bildas små vattendroppar på insidan av påsen. Det är vatten från kroppen som avdunstar. 5. Vad hände? Fyll i på ditt papper alternativt rita. 6. Nu ska vi kolla om det finns vatten i den här frukten. Låt varje elev hämta två ringar av valfri frukt var. Eleverna ska nu jobba i par och hjälps åt. 7. Använd andra delen av kopieringsunderlag 2. Eleverna fyller själva i vilken frukt de har, väger den och skriver ner vad den väger. Eleven trär sedan ett snöre igenom och hänger upp frukten ovanför sin bänk. På detta sätt kan de titta på frukten när de vill och därmed se förändringen. Uppmärksamma förändringen då och då under de kommande dagarna. 8. Efter några dagar plockar du fram vågarna igen och låter eleverna väga sin frukt igen. Vad har hänt i utseende? Vad har hänt i tyngd? Fyll i kopieringsunderlaget. Frukten har skrumpnat ihop och blivit lättare eftersom vattnet har avdunstat. 4. Vår planet På jordklotet finns det cirka tusen kubikkilometer vatten. Vi låtsas att allt jordens vatten är 1 liter (10 dl). Aktuellt syfte ur kursplanen i Biologi för år 1-3: Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Utveckla förmåga att samtala om naturvetenskapligt innehåll. Material: Jordglob eller världskarta Två litermått, gärna genomskinliga Ett decilitermått Vanligt salt Gör så här: 1. Studera jordgloben eller kartan. Se hur mycket blått det finns! Nästan 2/3 av jorden består faktiskt av vatten! 2. Ta fram litermåttet, fyll det med vatten. Föreställ er nu att allt jordens vatten ryms i det här litermåttet. 3. Häll över 9,4 dl i det andra litermåttet. Häll i lite salt i vattnet. Av allt vatten på jorden så är så här mycket saltvatten. 4. Titta hur mycket vatten som är kvar i det första litermåttet, 0,6 dl. 0,6 dl motsvarar alltså så mycket sötvatten som finns på jorden. Av det är polarisar 0,2 dl (vill du kan du frysa in o,2 dl och ta fram nu), grund- och markvatten 0,4 dl, bäckar och floder 1 droppe, sjöar 1 droppe och vattenånga i atmosfären 1 droppe. 5. Hur mycket av den liter vi började med, tror ni är direkt tillgängligt för människan? Alltså som är tillräckligt rent och lättillgängligt för att dricka och bada i? 1 droppe! 6. Beskriv att allt detta vatten åker runt i ett kretslopp, inget vatten försvinner och inget vatten tillkommer (använd dig av avsnittet Vattnets kretslopp ). 16

17 5. Grundvattenburk I förra övningen pratade ni lite om grundvatten. Vad menas med grundvatten? Nu ska vi illustrera det konkret! Aktuellt syfte ur kursplanen i Biologi för år 1-3: Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Utveckla förmåga att samtala om naturvetenskapligt innehåll. Introduktion till Vattnets olika former: fast, flytande, gas. Material: Genomskinlig plastbalja (t ex akvarium) Sten, grus, jord och liten grästorva Genomskinligt plaströr, delat på längden Vatten Gör så här: 1. Lägg ner sten, grus, jord och gräset i plastbaljan så att det bildar ett landskap med kullar och dalar. Sätt plaströret på kanten av baljan, som en brunn. 2. Häll långsamt på vatten. Vattnet kommer nu sippra in i alla små håligheter och bilda grundvatten. I dalarna bildas det sjöar och i plaströret syns vattenhöjden. 3. Om du låter det stå ett tag i på ett ljust ställe, med plastfolie som tak, så kommer det bildas ett litet vattenkretslopp därinne (när ni samtalar om detta kan du använda dig av avsnittet Vattnets kretslopp ). 17

18 6. Vatten förutsättningen för allt liv! Komplettera gärna med NTA-temat Från frö till frö. Aktuellt centralt innehåll i Biologi år 1-3: Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Exempel på en växts livscykel. Material: 4 frön/plantor Jord 4 krukor turas om)och skriva ner antingen på kopieringsunderlag 3 eller i en gemensam PowerPoint (låt eleverna hjälpa till att skriva). Vad händer? Planta A får både solljus och vatten, Planta B får vatten men inget solljus, Planta C får varken solljus eller vatten och Planta D får solljus men inget vatten. Till slut kommer endast Planta A att leva. Foto: Fotofinnaren.se Gör så här: 1. Plantera fröna eller plantorna i krukorna. 2. Ställ en planta i ett fönster, där den får solljus (Planta A). 3. Ställ två plantor på ett mörkt ställe (Planta B och C). 4. Ställ den sista plantan på ett ljust ställe (Planta D). 5. Ge planta A och B vatten regelbundet. 6. Undersök vad som händer med plantorna under de kommande veckorna genom att ta kort (låt eleverna 7. Gör din egen vattenkikare Inför övningen Upptäck livet under ytan. Material: tom hushållsrulle plastfolie gummiband Gör så här: 1. Spänn en bit plast över den ena öppningen. Låt gärna plasten täcka så stor del av rullen som möjligt. 2. Sätt fast plasten med ett gummiband. 3. Klar att använda. Roligast ute! Vad är det som händer: Vattenkikaren fungerar som ett cyklop. Man ser bättre vad som finns under vattenytan men man behöver inte doppa sig, det går bra att ligga på bryggan och kika ner. 18

19 Förarbete för läraren Hemlig påse 1. Sy en påse i vanligt tyg med dragsko, ca 10x20 cm, alternativt be din syslöjdslärare sy en åt dig. 2. Skriv lappar med följande (en fråga per lapp) eller kopiera underlag nr 4: - Vad är egentligen vatten? - Hur känns vatten? - Hur luktar vatten? - Hur smakar vatten? - Hur ser vatten ut? - Vilken färg har vatten? - Varifrån kommer färgerna i vattnet? - Hur kan det se ut på botten där vattnet flyter fram? - Vilka djur kan tänkas bo i vattnet här? - Vad lever djuren av? - Varför har de valt att leva just här? - Finns det några faror här för vattnets invånare? - Vilka växter kan leva i vattnet? - Varför lever de just här? 19

20 Huvudlektion I ett vattendrag nära dig 3. Ta fram din hemliga påse (se avsnittet Förarbete för läraren). En elev åt gången drar en lapp, läser frågan högt och försöker sedan besvara den. Låt sedan gruppen få lägga till. När frågan är färdig, låter du nästa elev dra en lapp. Lägg inte tillbaka de använda lapparna i påsen förrän alla frågor är besvarade, så att ni inte riskerar att behöva besvara en fråga två eller fler gånger. Tidsåtgång: h 1. Samla elevgruppen vid den sjön eller det vattendraget ni skall upptäcka. Ställ er i en så kallad gnuggcirkel- det innebär att ni först står så tätt att ni nuddar varandras axlar, för att sedan ta ett halvt steg bakåt. Nu står ni på ett lagom avstånd från varandra för att alla skall kunna höra och se ledaren och varandra. Ni har också på ett effektivt sätt skurit bort omgivningens distraktioner och på så sätt ökat koncentrationen mot uppgiften. Du som ledare ställer dig också i ringen! I cirkeln är alla med, ingen är utanför, så var noga med att ingen står halvt bortvänd! 4. Gör övningen Upptäck livet under ytan, eventuellt även Ytspänning. 5. Bryt för fika när det passar, alla behöver inte fika samtidigt. Att fika utomhus ger ofta en känsla av samhörighet. För de elever som inte är vana att vara i naturen ger fikan en stund av att bara uppleva den i stillhet, utan krav på prestation. 2. Återkoppla till er vattenkarta i Förarbetesövning Vatten, vatten, bara vanligt vatten. Peka ut var inlopp och utlopp ligger i verkligheten. 6. Avsluta med övningen Naturtavla. 20

21 1. Upptäck livet under ytan Aktuellt centralt innehåll i Biologi år 1-3: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Kan göras: april- november 5. När ni har håvat klart, samlar du elevgruppen och går igenom djur för djur. Vilken är vanligast? Hittade ni något djur som ni inte vet vad är? Hur många hittade ni av varje sort? Var hittade ni flest djur? Sedan går ni igenom de olika djuren och pratar om deras livsmiljö. Det finns ju olika djur i olika vatten beroende av vilken miljö det är under ytan. Material: Håvar alt durkslag/sil fastsurrad på en pinne Burkar i olika storlekar, gärna genomskinliga eller vita. Laminerade A4ark med ett vattendjur per ark (se kopieringsunderlag nr 5) Bestämningslitteratur/bestämningsmatta Egengjorda vattenkikare Luppar Kamera/Ipad Gör så här: 1. Lägg ut de laminerade vattendjursarken på marken och ställ en liten burk i den avsedda rutan. Fyll burken med vatten. 2. Låt eleverna arbeta i grupper om två, med en håv, två luppar och en stor hink per par. Det materialet de får i sin håv lägger de ner i hinken och letar efter spännande djur! 3. De djur som eleverna hittar får de upptäcka försiktigt! Hur många ben? Hur ser den ut? Håll den i handen om du vil! Hur känns det? Försök artbestämma genom att i första hand jämföra hur djuret ser ut med bilderna på vattendjuren på de laminerade arken på marken. När de har hittat rätt, lägger eleverna ner djuret i den burken. I andra hand använder de bestämningsmattan och i tredje hand hjälper pedagogen till med bestämningslitteratuen. 4. Efter varje upphittat djur byter eleverna den som håller i håven. 21 Hittar du något av dessa djur? Här får du tips på vad du kan prata om! Snäckor: En snäcka är både hane och hona på samma gång. Några lägger ägg och andra föder levande ungar. De äter växter och alger som växer på blad och stenar. Andra är rovdjur eller asätare. Musslor: De äter alger och plankton som de får i sig genom att pumpa in vatten genom kroppen, filtrera bort det ätbara och sedan pumpa tillbaka vattnet ut i sjön. Dammusslor kan bli upp till 20 cm långa och kan pumpa in och ut 80 l slamvatten per timme. Iglar: Igeln är både hane och hona på samma gång men måste ändå träffa en annan igel för att få ägg och ungar. Broskigeln och blodigeln är parasiter och suger blod från andra djur medan t.ex. hästigeln äter mindre djur som insektslarver och maskar. Vattenskalbaggar: De flesta larver och vuxna vattenskalbaggar är rovdjur och äter t.ex. sötvattensmärlor och insektslarver. Som vuxna skalbaggar lever de i flera år och kan flyga. Ryggsimmare: detta djur lever av bl.a. insektslarver, grodyngel och buksimmare. På ryggsimmarens undersida hittar du två rännor av hår som är fyllda med luft. Dessa används både till att flyta med och till att andas. Om du hittar en stor ryggsimmare, tänk på att den kan bitas! Buksimmare: De flesta buksimmare är växtätare. De hämtar luftbubblor från ytan som de håller fast med antennerna och som de kan andas. De lockar på varandra genom att gnida benen mot varandra och på så sätt framkalla ljud. Skräddare: Skräddaren är ett rovdjur som suger ut innehållet ur andra djur med en snabel. Tack vare ytspänningen kan den springa omkring på ytan, men om ytspänningen försvinner då drunknar den (se nästa sida för experiment om ytspänning). Skräddaren övervintrar inne i mossa eller under en sten. Dagsländelarv: Några äter alger som sitter fast på vattenväxter medan andra äter döda växter som ramlat ner på botten. Den lever som larv från 360 dagar upp till två år innan den blir en fulländad slända. Sedan lever den endast några timmar. Larven kan spruta ut vatten genom stjärten och detta blir som en motor som hjälper den att fara fram i vattnet. Trollsländelarv: de här larverna är rovdjur. De äter grodyngel, insektslarver, maskar m.m. Trollsländelarven kan leva som larv i vattnet upp till fem år innan den blir

22 3. Naturkonst en färdig slända. Vattengråsugga: Det här djuret äter multnande växtdelar. Den har tio par ben och de mellersta använder de till att andas med. Sötvattenmärla: Detta lilla djur äter alger och döda växter. De kan bli upp till 20 mm långa och hanen är större än honan. Det här är en bra avslutande övning där varje elev får möjlighet att göra ett minne av dagen att ta med hem/ tillbaka till klassrummet. Aktuellt syfte i kursplanen för Biologi i år 1-3: Utveckla förmåga att framställa olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Material: Kartongbitar (15x15 cm) med en bit dubbelhäftande tejp på (ca 7x7 cm). Gör så här: 1. Ge varje elev en kartongbit med tejp på. Du eller eleven drar bort den skyddande pappersremsan på tejpen. 2. Eleven sätter nu fast diverse olika naturföremål med vattenanknytning på tejpen. T ex sand, vassbit etc. 3. Naturtavlan är klar! 6. Ta kort på respektive djurburk, t ex med Ipaden, och låt sedan eleverna försiktigt hälla tillbaka dem i vattnet. Är ni vid ett vattendrag som inte är naturreservat så får ni lov att ta hem några småkryp till skolan. 2. Ytspänning Hittar ni Skräddare? Skräddaren kan ju gå på vattnet! Men hur? Aktuellt syfte ur kursplanen i Biologi år 1-3: Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på / / naturen. Material: Skål eller glas Svartpeppar Diskmedel Gör så här: 1. Visa ytspänning genom fylla glaset med vatten. Häll på svartpeppar. Svartpepparen skall flyta på ytspänningen så att man ser vattnets yta. 2. Doppa fingertoppen i lite diskmedel och för den mot vattnet. Diskmedlet gör att ytspänningen försvinner och svartpepparen sjunker. På samma sätt sjunker en skräddare om ytspänningen försvinner. Använd dig av avsnittet Ytspänning. 22

23 Tillbaka i klassrummet Efterarbete 1. Utvärdering Aktuellt syfte i kursplanen för Biologi i år 1-3: Utveckla förmåga att framställa olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Material: Ett A5- papper till varje elev. Pennor Gör så här: 1. Varje elev funderar ut sitt bästa minne med utedagen. 2. Måla det. 3. Sätt upp alla minnen i klassrummet. 2. Upptäck det ni hittade ute! Aktuellt centralt innehåll i kursplanen för Biologi i år 1 3: Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Djur i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på vanligt förekommande arter. Material: Smartboard/activeboard USB-lupp Småkrypen ni hittade ute/fotona på det ni hittade ute Skrivpapper/Elevdatorer Modellera Potatis/äpplen Gör så här: 1. Titta på småkrypen genom USB-luppen (alternativt era foton), dra upp bilden på smartboarden så att alla ser tydligt. Hur många ben har varje djur? Hur många hittade ni av varje sort? 2. Gör ett stapeldiagram över de djuren ni hittade, antingen gemensamt på smartboarden eller individuellt. Vilket djur var vanligast? Vilket djur var ovanligast? 3. Låt eleverna välja ett av djuren ni hittade. Låt eleverna själva välja en av följande övningar (om tid finns: välj en övning till): Gör ett faktablad. Rita en bild till, gör i lera eller potatis/äppeltryck (kroppen) och rita dit antenner/ben med färgpenna. Skriv en saga om djuret: Mitt liv som, En ovanlig dag Jobba i par och gör en intervju. Den ena är djuret och den andra intervjuar. Spela upp för klassen. Gör djuret i modellera. Gör en utställning med klassens vattendjur. Använd pinnar, en skål med vatten/blått silkespapper, mossa etc som bakgrund. 3. Vad flyter och vad sjunker? Återkoppla till skräddaren ni hittade (om ni hittade en sådan) och till övningen om ytspänning. Aktuellt centralt innehåll i Biologi år 1 3: Materials egenskaper och hur material och föremål kan sorteras efter egenskapen/ / om de flyter eller sjunker i vatten. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Utveckla förmåga att samtala om naturvetenskapligt innehåll. Material: Stor hink (fråga i skolmatsalen) Gem Skalad apelsin Oskalad apelsin Kork Häftstift Stearinljus Diverse annat material som eleverna kan få välja Kopieringsunderlag 6 Gör så här: 1. Fyll hinken med vatten. 2. Börja med apelsinerna- Fråga eleverna vad de tror händer med den oskalade apelsinen? Kommer den flyta eller sjunka? Lägg i apelsinen i vattnet. 3. Vad händer med den skalade apelsinen i vattnet? Fråga eleverna. Lägg i den i vattnet. 4. Varför flyter den oskalade men inte den skalade? Låt eleverna komma med förslag. Ge ledtrådar successivt så att eleverna får tänka sig fram till svaret utan att du som pedagog lägger det i munnen på dem. Det som händer är att det finns luft i skalet på apelsinen, och därför flyter den oskalade men inte den skalade. Skalet fungerar alltså som en flytväst åt apelsinen. Det som har högre densitet=täthet än vatten sjunker, med andra ord, saker som är tunga för sin storlek sjunker och de som är lätta för sin storlek flyter. Man kan visa detta genom att pröva med en klump modellera, som klump sjunker den men om man formar den till en båt så att den bli större så flyter den. 5. Forstätt på samma sätt med de andra sakerna, och diskutera kring varför vissa saker flyter medan andra sjunker. Gör en tabell på tavlan- en kolumn med det som flyter och en kolumn med det som sjunker. 6. Låt eleverna prova själva och fylla i kopieringsunderlag nr 6. 23

24 4. Förorening i vattnet Återkoppla till grundvattenburken. Aktuellt syfte och centralt innehåll ur kursplanen i Biologi för år 1 3: Undervisningen i biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Utveckla förmåga att samtala om naturvetenskapligt innehåll. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Material: Grundvattenburken (från övningen Grundvattenburk ) Karamellfärg (gärna röd så att den syns ordentligt) Hårfön Kartan på ert närmsta vattendrag (från övningen Vatten, vatten, bara vanligt vatten ). Activeboard/Smartboard. Blöt svamp Kopieringsunderlag 7 Gör så här: 1. Ta fram grundvattenburken och återknyt till det ni pratade om förra gången ni hade den framme. 2. Nu har det byggts en fabrik på kanten till sjön. Ställ dit ett legohus. 3. En dag går fabriken sönder och det börjar läcka ut giftiga ämnen i sjön. Droppa i karamellfärg (rätt mycket) i vattnet. Se hur färgen sprider sig i vattnet. 4. Vad tror ni händer med livet under ytan nu? Fiskar och småkryp och växter?. Diskutera och samtala om det, låt eleverna först skriva på sitt eget papper (kopieringsunderlag nr 6), skriv sedan gärna upp elevernas tankar på activeboarden. 5. Vad tror ni händer med giftet om det börjar blåsa? Varje elev skriver ner sin hypotes. Fånga upp elevernas tankar på activeboarden. 6. Sätt igång hårfönen på steg 1 till att börja med, rikta den mot fabriken och ut mot vattnet. Titta på vad som händer! När det blåser sprids giftet snabbare ut i vattnet. 7. Säg att giftet lika gärna komma från avgaserna från en båt som kör på sjön. Kan ni komma på fler sätt som giftet kan komma från? När eleverna säger från regnet - Håll svampen över burken och krama ur vattnet, först med rent vatten (rent regn) och sen med karamellfärgat vatten (förorenat regn). Fånga upp elevernas reflektioner. 8. Ta nu upp kartan på ert närmsta vattendrag. Finns det någon fabrik i närheten? Titta på inlopp/utlopp- hur sprider sig giftet från tex en läcka från en båt? Tankarna från eleverna tar du upp på activeboarden. T ex: I Rocksjön, Munksjön och Vättern cirkulerar samma vatten, giftet har möjlighet att förorena alla tre sjöarna. Under 2011 regnade det ner 1 ton bly över Vättern och 3000 ton kväve. 9. Markera vikten av att försiktighet vid användning av giftiga medel, för miljöns skull. 24