VERKSAMHETSPLAN FÖR 2011/2012

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN FÖR 2011/2012 Verksamhetsledning Ett år efter kårobligatoriets avskaffande står fortfarande stark i det studentfackliga arbetet men många utmaningar finns ändå inför det nya verksamhetsåret. Det gäller att bibehålla värdet för studenter att bli medlemmar i kåren och öka medlemsantalet ytterligare. Detta går hand i hand med att tydliggöra att, tillsammans med sektionerna och studentföreningarna, är en viktig del i livet som student, både för studierna och vid sidan av. Även samverkan med övriga kårer vid Umeå universitet; UMS och NTK, är en viktig del i en stark studentrepresentation, och därför bör denna öka. Efter kårobligatoriets avskaffande, och de förändringar som det innebar, är det tydligt att Umeå studentkår kan komma att behöva ändra i sin organisation, det första steget mot detta togs föregående verksamhetsår med den organisationsutredning som då genomfördes. Denna utredning ska nu utvärderas och användas i arbetet för att stärka kårens interna organisation. För att öka transparensen inom kårorganisationen ska utskott skapas kring varje presidial, på detta sätt involveras fler personer i kårens löpande verksamhet och insynen ökar. För att öka studenternas medvetenhet om kårens verksamhet ska kåren under hela året vara en synlig del i det dagliga studentlivet och därför se till att aktivt möta studenterna i deras vardag. För att även i framtiden kunna göra detta på ett bra och för studenterna tilltalande sätt, bör kåren också göra en utredning kring studenters attityder kring kårmedlemskapet och dess värde för studenterna. Övergripande ska: Verka för att sammanhållningen och samordningen av verksamhet med de andra kårerna ökar Utveckla kontakten med, samt formalisera strukturen mellan, kåren, dess sektioner och föreningar Öka kårens regelbundna aktiviteter för att synas mot studenterna Se över alla befintliga kostnader för studentkåren i syfte att prioritera och kostnadseffektivisera. Mer resurser till direkt verksamhet Genomföra en översyn av s organisationsstruktur som en uppföljning av 2011 års organisationsutredning Tillsätta en utredning i syfte att undersöka attityder till medlemskap i Sidan 1 av 13

2 Deltagande och studentinflytande ska: Införa utskott kopplade till respektive presidialies verksamhetsområde Verka för att stödja kårföreningar och kårsektioner genom regelbundna träffar Verka för att förbättra informationen om kårens företrädare och organisation Sidan 2 av 13

3 Information, externa relationer och arbetsmarknad Kårens arbete har senaste året, efter avskaffandet av kårobligatoriet, strukturerats om ordentligt. Mer fokus ligger nu på att locka studenter till kåren än tidigare. Efter ett års tid har det blivit allt mer tydligt att arbetet med medlemsrekrytering inte enbart är en fråga om hur man säljer kåren som varumärke, utan snarare om hur man får studenter intresserade av vårt arbete. Genom tydliga informationskanaler, smarta samarbetspartners samt studentanpassade arbetsmarknadsarrangemang kommer kåren närmare studenterna, och uppfyller därmed sin uppgift som studentkår. Info Genom en tydlig profilering av kåren som ett studentfackligt organ, för och av studenter, kommer vi att uppfattas som det vi vill vara. En tidigare brist i kårens arbete har varit vår tendens att synas för lite och när vi väl synts, har det varit i form av en ledning för studenter, inte en ledning av studenter. Kåren måste därför bryta den till synes hierarkiska jargongen vi virat in oss själva i och bli mer studentnära. Detta kan vi göra genom att konsekvent öppna upp för dialoger med gemene student, exempelvis i form av åsiktstorg och fler sociala arrangemang. En viktig uppgift för kåren, som inte alltid har varit prioriterat, är vår funktion som debattskapare. Att kritisera, debattera och berömma högskolepolitiska reformer, på lokal såsom på nationell nivå, är en viktig del av vårt arbete. För att få studenter engagerade måste vi se till att förmedla, inte bara vad vi gör, utan även vad vi tycker. ska: - Arbeta för att universitetet höjer kraven på hållbar upphandling inom exempelvis administration och kaféer - Genomföra fler aktiviteter i syfte att skapa intresse för, och diskussion kring, kårens verksamhet, organisation och åsikter - Fortsätta utveckla kårvalet, med målsättning på ett högre valdeltagande - Genomföra sociala arrangemang riktade mot i huvudsak kårmedlemmar - Verka för att öka och tydliggöra fördelarna med ett medlemskap i studentkåren - Anta en kommunikationsplan - Inom Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) verka för en samlad nationell definition och certifiering av vad som får kallas för "studentbostad" eller "studentlägenhet" - Avsätta medel för sponsring av kårföreningars och kårsektioners material samt undersöka möjligheten att erbjuda medlemmar tryckt kårmaterial Sidan 3 av 13

4 Arbetsmarknad En välutbildad befolkning är värt mycket för samhället i stort. Det är dock först när kunskaperna sätts i arbete som de får en betydande effekt. Att varje student någon gång under sin studietid kan koppla sin utbildning till ett framtida arbete är väsentligt, och måste därför kunna garanteras. Det studentkåren kan göra, utöver att bedriva påverkansarbete mot diverse organ och ledningar, är att hålla i arbetsmarknadsarrangemang tillsammans med studenterna inom respektive ämnesområde. Headhunt ska struktureras om till att bli mer folkligt och studentnära. Det så kallade nya Headhunt kommer att utarbetas tillsammans med respektive kårsektion för en tydligare inriktning på sin målgrupp. På så vis blir det också lättare att se till så att inga utbildningar faller mellan stolarna och glöms bort. Utöver Headhunt kommer kåren i samverkan med NTK och Studentkommunen att driva arbetsmarknadsarrangemanget Räkmacka. Skillnaden från tidigare år är att Räkmacka numera kommer att nå en betydligt bredare grupp studenter, samt att rekryteringsprocessen av studenter till arrangemanget öppnas upp för att verka mer inkluderande. ska: Tillsammans med kårsektionerna och deras föreningar se över möjligheterna att förändra Headhunt till att innehålla mer kvalitativa och nischade möten mellan arbetslivet och studenterna Samverka med enheten för näringsliv och samhälle vid Umeå universitet, samt Umeå kommuns näringslivsservice för att skapa kontakter mellan studenter och arbetsgivare Samverka med fackliga- samt arbetsgivarorganisationer i syfte att öka kunskapen bland studenter om regler och rättigheter på arbetsmarknaden, samt deras framtida branscher Externa relationer En viktig del av kårens profil utåt är dess samarbetspartners, inte bara för att vi kan erbjuda studentnyttiga tjänster och verktyg, utan även för att visa studenterna att vi är bra. Studentkåren måste alltid tänka på vilka det är vi syns tillsammans med, vilka vi sluter avtal med och för vems vinning/bekostnad vi gör detta. Samarbeten bör i första hand vara direkt studentnyttiga, exempelvis i form av gratis kollegieblock eller bra rabatter. Men i vår verksamhet är det en stor tillgång att få in externt kapital, därför kan rent ekonomiskt gynnsamma avtal även vara rimliga, mot att vi exempelvis marknadsför den andra parten. Projekt och samarbeten med ABF, Corona, Länsförsäkringar och Ultra kommer att vara extra prioriterat i år. ska: Tydligt och konsekvent redovisa kårens samarbetspartners gentemot medlemmar och allmänhet Verka för stärkta rabatter och förmåner för kårmedlemmarna, bl.a. i samarbete med kommunen och företag Sidan 4 av 13

5 Utveckla Campuskortets användningsområde genom att koppla fler studentnyttiga tjänster och erbjudanden till kortet Satsa på att finna och studentcertifiera de studentrabatter som idag ges av företag i Umeå Verka för att Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) förhandlar fram och studentcertifierar rabatter hos resebolagen Bostäder Enligt granskningen av bostadssituationen i studentstäderna som publicerades av SFS i augusti 2011 får en del studenter inte ett boende förrän i slutet på höstterminen i Umeå. Vid terminsstart i fjol var 200 studenter utan bostad och fick bo på vandrarhem eller hos vänner. ska verka för att en studentkö, parallellt med den vanliga bostadskön, införs hos AB Bostaden. En sådan lösning finns på flera orter runt om i Sverige, t.ex. i Örebro. Med två köer kan man samla köpoäng under hela sin studietid så att man sedan har chans att få en vanlig lägenhet när man slutat studera och kan på så sätt flytta ifrån studentboendet lättare. Detta skulle kunna vara en del av en lösning på boendekaoset i början på varje läsår. ska även genomföra en granskning av bostäderna hos AB Bostaden samt Balticgruppen för att ta fram åtgärdspunkter för modernisering, renovering och miljöanpassning. Kåren ska också informera om rätten att gå med i hyresgästföreningar för att allmännyttiga aktörer i högre grad ska styra hyran. ska: Arbeta för att det under verksamhetsåret genomförs en granskning av studenters boendesituation och utifrån resultatet ta fram åtgärdspunkter som framläggs gentemot exempelvis AB Bostaden. Arbeta för en modernisering, renovering, hyressänkning, standardhöjning och miljöanpassning av studentkorridorsboenden. Verka på nationell och lokal nivå för att hyrorna bestäms av allmännyttiga aktörer. Arbeta mot AB Bostaden för att en särskild studentkö införs, parallellt med den vanliga bostadskön. Sidan 5 av 13

6 Utbildningsbevakning och utbildningskvalitet Ett av kårens viktigaste uppdrag är att verka för att utbildningen på Umeå universitet håller en fortsatt hög kvalitet. Detta arbete sker på två olika nivåer; på nationellt plan ska kåren bedriva påverkansarbete genom att vara remissinstans och driva nationella frågor som gynnar studenterna som kollektiv. På universitetsnivå sker påverkansarbetet genom aktiv studentrepresentation i viktiga beslutande och beredande organ på alla nivåer inom universitetets organisation, dessutom ska kåren i dialog med universitetet utveckla och säkerställa kvalitén i utbildningen. Kåren har tillsammans med sektionerna i uppgift att hjälpa den enskilde studenten med råd och stöd i specifika ärenden. Det är även viktigt att en transparens gentemot studenterna skapas och att kunskapen om den enskilde studentens rättigheter i samarbete med sektionerna sprids genom bland annat; uppsökande verksamhet gentemot studenterna, information om studenternas rättigheter samt att verka för att öka deras insyn i aktuella utbildningspolitiska frågor. Samarbetet mellan utbildningsbevakarna på kårsektionsnivå och kåren centralt samt dialogen mellan de tre kårerna ska utvecklas för att skapa starkare band inom organisationen genom att bland annat stödja sektionerna i deras arbete med utbildningskvalité och utbildningsbevakning. Under tidigare år har studentkårerna lämnat in ett av de enskilt viktigaste dokumenten kåren producerar, nämligen Studentfallskrivelsen, till universitetet i syfte att belysa de generella problem och synpunkter vi har på universitetets utbildningar. Under året kommer kåren att fortsätta dialogen med universitetet och belysa de problem vi anser behöver åtgärdas enligt studentfallskrivelsen. Stora förändringar har skett inom den akademiska världen under de senaste åren, till exempel autonomipropositionen som lett till stora förändringar i universitetets sätt att arbeta och införandet av studieavgifter för studenter från tredje land, men även det nya kvalitetsutvärderingssystemet, förändringarna kring Umeå School of Education och omorganiseringen av Handelshögskolan. Det är av stor vikt att fortsätter arbeta aktivt med dessa frågor och belyser de nya och kommande problem som har uppstått under den fortsatta implementeringen och utvecklingen kring dessa förändringar. Detta görs genom kontinuerlig kontakt med kårsektioner, kårer (såväl lokalt som nationellt) och ett aktivt deltagande i berörda organ och grupper. En central del i all form av utbildning är den lärarledda undervisningen där studenterna ges möjlighet att tillgodogöra sig ny kunskap och fortbilda sig. Interaktionen mellan lärare och student bidrar också till en fördjupad förståelse för ämnet och en känsla av samhörighet. Den lärarledda tiden för missgynnade grupper står kvar på liknande nivåer som det gjort under en längre tid av år, samtidigt som studentantalet fortsätter öka. Detta blir i längden ohållbart. Kåren ska därför verka för att den nationella debatten om ökade anslag till grundutbildningen hålls vid liv. Den nuvarande resurstilldelningen till grundutbildningen tillåter i många fall inte en snittnivå på 15 lärarledda timmar i veckan, som föreslaget av SFS, och resurstilldelningen till grundutbildningen måste därför öka. Samtidigt minskar anslagen till universiteten vilket kommer att innebära att de kommer att tvingas till prioriteringar i syfte att spara pengar och effektivisera verksamheten. Det är kårens uppgift i dialog med universitetet att i detta effektiviseringsarbete se till att studenternas rättigheter och Sidan 6 av 13

7 möjligheter till utbildning och det livslånga lärandet inte glöms bort. Kåren måste därmed bevaka att de framtida anslagen till utbildning på grund-, avancerad och forskningsnivå används på ett optimalt sätt. Samtidigt som den lärarledda tiden måste öka, efterfrågar vi även mer tid med disputerade lärare. Vi är medvetna om att flera institutioner har en ansträngd personalsituation vilket får till följd att en orimligt stor andel av arbetet läggs på doktoranderna, ett merarbete som i många fall sker oavlönat. Umeå universitet har flest distansstudenter i landet visar statistik från Högskoleverket (Rapport 2011:2). Under hösten 2009 rörde det sig om studenter som studerade vid Umeå universitet. s kontakt med studenter på distans- och nätbaserade utbildningar har länge varit bristfällig men har under en senare period förbättrats. För kårens del måste detta arbete fortgå och utvecklas, det är annars väldigt lätt att dessa studenter glöms bort i arbetet med studenter på campus. Målet är att underlätta för dessa studenter att inhämta kunskap om sina rättigheter och skyldigheter gentemot universitetet. Internationella studenter har länge varit en bortglömd grupp, även för. Därför måste vi förbättra vårt arbete med att tidigt komma i kontakt med dessa studenter. Umeå universitet vill under kommande år stärka sin internationella profil och detta medför att Umeå studentkår måste bevaka, stärka och informera de internationella studenterna om deras rättigheter och skyldigheter, genom att bland annat ta fram mer material och information på engelska. Det har även visat sig att införandet av avgifter för studenter från tredje land radikalt har minskat antalet sådana studenter på framförallt magister- och masterutbildningar. Under det kommande verksamhetsåret ska belysa problemen dessa avgifter har inneburit och arbeta på ett nationellt plan för ett avskaffande av dessa avgifter. Problemen kring sommarkurser på universitetet har skapat en nedåtgående spiral där intresset från studenterna är svalt och institutionerna känner sig allt tveksammare till att anordna kurser. tror att om kårföreningarna får ökat inflytande över sommarkursutbudet vid institutionerna kan man därmed öka studenternas motivation och vända på den negativa trenden. Doktorandernas situation på universitetet skiljer sig i många avseenden från studenterna på grund- och avancerad nivå. Detta gör att vill fortsätta arbetet med att stärka och utveckla doktorandföreningarna, det är av allra yttersta vikt att doktorandernas påverkansarbete och samarbetsorgan fungerar och får möjlighet att utvecklas och stärkas. anser att det bästa påverkansarbetet kan genomföras av doktoranderna själva, kårens uppgift skall därför vara att bistå doktorandsektionen med stöd och stimulera utvecklandet av deras verksamhet samt att vara behjälplig i att föra fram deras åsikt i de påverkansorgan som dessa inte har möjlighet att delta i. Kåren skall även utveckla kontakten med doktorandkoordinatorn vid Studentcentrum för att i fortsättningen öka kunskapen kring doktorandernas situation och behov, samt utveckla och stärka banden mellan doktorandsektionen, övriga sektioner och kåren. vill under det kommande året arbeta med att stärka rättsäkerheten för forskarstudenter genom att verka för en gemensam Doktorandsektion och en forskarutbildningsbevakare, samt att granska Sidan 7 av 13

8 förekomsten av skuggdoktorander vid Umeå universitet. Det är ett sätt att stärka doktorandernas röst. På Umeå universitet idag kan det ofta vara svårt för studenterna att få tillgång till den litteratur och andra kunskapskällor som de behöver för att kunna genomgå kursen. Därför anser Umeå studentkår att det i större utsträckning måste finnas möjlighet för studenterna att lättare få tillgång till olika kunskapskällor som bland annat kompendier och att utbudet av kurslitteratur ökar markant på UB, samt att fler föreläsningar på grundnivå ska finnas tillgängliga med ljud och bild på Cambro. För att bredda rekryteringen till universitetet och ge studenter möjlighet att komplettera särskilda behörigheter och därmed bli berättigade till universitetsstudier vill att ett samhällsvetenskapligt basår, liknande det naturvetenskapliga basåret, inrättas på Umeå universitet. Regeringen har under hösten presenterat en kvalitetssatsning inom områdena humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik på sammanlagt 400 miljoner. Deras syfte är att stärka kvaliteten inom dessa områden, men för att finansiera förslaget kommer 440 miljoner dras in från lärosätena i form av medel som idag betalas ut för studenter som aldrig fullföljer sina studier. Denna kvalitetssatsning är snarare en illusion eftersom det är i huvudsak inom humaniora och samhällsvetenskap dessa nollpresterare idag finns. Regeringens förslag riskerar med andra ord att snarare försämra situationen för dessa, redan idag, ekonomiskt svagare utbildningsområdena. Ett annat problem är den signal regeringen riskerar att skicka till institutioner och lärare att sänka kraven på utbildningar med låg genomströmning i syfte att öka genomströmningen av studenter. Andra utbildningar med höga kravnivåer men med låg genomströmningen kan dessutom riskera att läggas ner då de riskerar att tappa sin ekonomiska bärkraft i framtiden. anser att regeringen istället bör fokusera på att reformera hela resurstilldelningssystemet till att fokusera på kvalitet i undervisningen, inte kvantitativa mål. Med dessa kvalitetssatsningar som regeringen nu aviserar urholkas bara ett redan ihåligt resurstilldelningssystem i ännu högre utsträckning. ska: Arbeta för att det i större utsträckning ska finnas möjlighet att ladda ner kompendier och mer kurslitteratur som PDF:er via fakulteter Arbeta för att ett miljö- och klimatperspektiv införs i alla utbildningar Genom uppsökande verksamhet få till stånd fler möten med studenter i syfte att informera om deras rättigheter Öka studenternas möjlighet till insyn i aktuella utbildningspolitiska frågor, bland annat genom seminarier i syfte att medvetandegöra högskolesystemets utveckling Följa upp universitetets granskning av lärarledd tid samt verka för att den lärarledda tiden ökar för missgynnade studentgrupper Genomföra en granskning av hur studentinflytandet fungerar vid institutionerna Verka för att praktik möjliggörs för studenter inom samtliga programutbildningar Sidan 8 av 13

9 Stödja kårsektionerna i deras arbete med utbildningskvalité och utbildningsbevakning Fortsätta utveckla arbetet med studentfallsskrivelsen som ett treårigt påverkansdokument Dela ut årets pedagogiska pris samt studievägledarpriset Arbeta för avgiftsfri utbildning för alla Verka för en ökad kontakt med internationella studenter samt att mer information och material finns på engelska Verka för att fler föreläsningar på grundnivå ska finnas tillgängliga med ljud och bild på Cambro Verka för ett ökat utbud av kurslitteratur på UB Ta fram en distansrapport i syfte att uppmärksamma problem och utmaningar som distansstudenter identifierar Tillsammans med DokSek verka för en universitetsgemensam Doktorandsektion samt forskarutbildningsbevakare Genomföra en granskning av förekomsten av skuggdoktorander vid Umeå universitet Planera och genomföra rättighetskampanjen doktorandrätt tillsammans med doktorandsektionen Verka för att det finns ett HBTQ- och genusperspektiv inom utbildningarna Jobba för att ett Samhällsvetenskapligt basår inrättas på Umeå universitet liknande det Naturvetenskapliga basåret Verka för att universitet och högskolor ej blir återbetalningsskyldiga för nollpresterare Sidan 9 av 13

10 Studiesocialt Idag är ungefär 60 % av de studerande på grundnivå vid Umeå universitet kvinnor, medan 60 % av de antagna till forskarutbildningarna är män. Unga med arbetarbakgrund eller utländsk bakgrund kommer fortfarande inte in vid universitetet i samma utsträckning som barnen till tjänstemän, födda i Sverige. Arbetet för en breddad rekrytering till universitetet har ännu inte uppnått målen om att de antagna studenterna ska spegla samhället. Högre studier borde vara en möjlighet för alla, därför ska genomföra aktiviteter och seminarier inom områden som genus, antirasism, sexuella trakasserier, tillgänglighet m.m. för att uppmärksamma de studiesociala problem som finns vid Umeå universitet. Projektet Studenter med barn ska fortsätta, och utvecklas mot att vara ett forum för studerande föräldrar. Där ska finnas en möjlighet att hjälpa varandra med att få vardagen att gå ihop och för föräldrar att driva sina intressefrågor vid universitetet. Under verksamhetsåret ska genomföra en granskning av jämställdhetsarbetet vid universitetet och likabehandlingsplanerna vid institutionerna, i och med denna granskning ska också det studiesociala nätverket Studsoc återupptas. Det uppskattade jämställdhetsprojektet Seriekrock ska stödja ekonomiskt, samt erbjuda projektgruppen ett kontor i s korridor. ska fortsätta verka för ett levande föreningsliv vid universitetet. Under våren och hösten ska mässdagar anordnas för föreningarna och de ska ha tillgång till bättre förvaringsutrymmen vid läsårets slut. Kåren ska utveckla registret för studentföreningar så att det blir uppdaterat och lättare att använda. I universitetets miljöarbete har kårerna ett inflytande, detta ska tas på större allvar läsåret 11/12. Universitetet håller på att miljöcertifieras enligt ISO14001 genom att det ska införas ett miljöledningssystem. Ett miljöledningssystem är ett verktyg för att analysera verksamhetens miljöbelastning, föra miljöarbetet framåt och följa upp det. I och med införandet av systemet kommer utbildningar hållas i miljöcertifiering och miljöpåverkan. ska under året arbeta för att information om miljöarbetet vid Umeå universitet också når ut till studenterna och att dubbelsidig kopiering ska vara ett steg i miljöförbättrande åtgärder. Kåren ska även verka för en förbättrad arbetsmiljö, bättre lunchutrymmen och fler studieytor. I höst sätter den parlamentariska socialförsäkringsutredningen igång. Det är en granskning av det svenska socialförsäkringssystemet som förhoppningsvis kommer mynna ut i konkreta, konstruktiva förslag på förbättringar av systemet. Denna förhoppning gäller inte minst studenterna. Umeå Studentkår ska under läsåret arbeta för att nå ut med information till studenterna om vad som gäller för dem angående socialförsäkringarna och bedriva ett påverkansarbete för att studenter i högre utsträckning än idag ska omfattas av det sociala trygghetssystemet. Till läsåret 2012/2013 ska en ny rapport av Utbildning Straffbart ha författats. Denna rapport ska på ett konstruktivt och enkelt sätt ta upp brister och problem inom det studiesociala området och peka på de fallgropar som trygghetssystemet idag innehåller. Ett exempel i det nuvarande socialförsäkringssystemet är att många som drabbas av sjukdom eller andra olyckor inte fångas upp idag och står utan inkomst då studiemedlet stramas åt vid missade högskolepoäng. Ett annat Sidan 10 av 13

11 exempel på fallgropar är problemen kring en vilande sjukförsäkringsgrundande inkomst, SGI. En student som innan studierna har arbetat och fått en högre ersättningsnivå i sjukförsäkringen anmäler ofta denna nivå som vilande för att få ut den högre ersättningen vid sjukdom. Men det många inte vet är att den upparbetade sjukersättningsnivån försvinner om man slutar att ta studiemedel, men fortsätter studera. Många gånger slår trygghetssystemet fel när det gäller studenter, därför ska i påverkansarbete mot den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, i författandet av Utbildning Straffbart, informationskampanjer och seminarier arbeta för att studenterna ska omfattas av ett bättre trygghetssystem i framtiden. Allmänt ska: Arbeta för att ett välfungerande miljöledningssystem ska införas på universitetet samt att universitetets ekologiska avtryck på sikt minskas Fortsätta utveckla kårens studentkopiering i syfte att främja dubbelsidig kopiering Arbeta för förbättrade arbets- och studiemiljöer för studenterna Arbeta för fler mikrovågsugnar vid Umeå universitet I samverkan med exempelvis Studenthälsan, International Office och UB, anordna utbildningar om hälsa och studievana Anordna en internationell mässa i samarbete med International Office Återupprätta Studiesociala nätverket Tillhandahålla akutlån för medlemmarna Genomföra mottagningsutbildning Författa Utbildning straffbart tillsammans med Uppsala studentkår, Stockholms universitets studentkår samt SACO studentråd Arrangera mässdagar tillsammans med kårens sektioner, föreningar samt övriga studentföreningar vid Umeå universitet Verka för fler och bättre förvaringsutrymmen och lokaler för studentföreningar Utveckla registret för studentföreningar Ekonomi ska: Arbeta för att bidragsdelen i studiemedlet höjs så att studiemedlet är över fattigdomsgränsen Arbeta för att studenter omfattas av de sociala trygghetssystemen Bedriva påverkansarbete för att förbättra studenternas ekonomiska och sociala situation Sidan 11 av 13

12 Arbeta för att karenstiden vid sjukdom jämställs med löntagarna och knyta rätten till vilande SGI till studier, inte studiemedlet Bedriva ett påverkansarbete för att CSN:s regler ändras med mål att utbetalningen av studiemedlet inte stramas åt vid missade högskolepoäng Sidan 12 av 13

13 Jämlikhet, jämställdhet, likabehandling ska: Göra en uppföljning av omorganisationen av Umeå universitets likabehandlingsarbete Aktivt stödja jämlikhetsarbete och genusgrupper vid Umeå universitet Aktivt verka för att arbetet mot sexuella trakasserier vid Umeå universitet stärks Fortsätta utveckla nätverket för studenter med funktionsnedsättningar och arbeta för ett funktionsnedsättningsanpassat universitet Arbeta för att universitetet förbättrar situationen för studenter med barn Ta initiativ till ett samarbete med sektioner och föreningar kring internationella kvinnodagen Arbeta för breddad rekrytering till universitet Arrangera en föreläsning kring feministiskt självförsvar i samarbete med någon extern aktör Genomföra ett event på temat antirasism Fortsätta stödja projektet Seriekrock Genomföra aktiviteter i syfte att skapa diskussion inom genus, makt och kön Studentdriven verksamhet ska: Tydliggöra studentföreningars rättigheter att verka på universitetet Stimulera studentföreningars verksamhet organisatoriskt och ekonomiskt vid Umeå universitet Utreda förutsättningarna för att etablera ett nattöppet, alkoholfritt fik på Campus Utreda förutsättningarna för att etablera en barnpassningsverksamhet på Campus Stödja och uppmuntra studentdriven verksamhet, såsom gym, kårhusverksamhet m.m Utreda möjligheten att skapa fler sociala mötesplatser där studenter kan träffas och umgås på campus under enkla sociala former Utreda förutsättningarna för Kårhusstiftelsen att driva Corona som kårhus Sidan 13 av 13