Framtid Bakgrund

Transkript

1 Framtid Bakgrund Tillgången till bra och väl fungerande hjälpmedel och en tillgänglig bostads och närmiljö är av avgörande betydelse för att förverkliga målen i äldre- och handikappolitiken. Hjälpmedel och tillgänglighet är också viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Detta och mera betonas i den strategi för funktionshinderspolitiken som regeringen lanserade i slutet av augusti i år. Strategin utgår från de nationella mål som beskrivs i den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79). En annan viktig utgångspunkt är de mänskliga rättigheter som slås fast bland annat i efterlevnaden av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med strategin är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp de kommande fem åren. Ny lagstiftning i form av en ny- plan och bygglag trädde i kraft den i maj I och med den nya lagstiftningen har dels förutsättningarna för arbetet med att öka tillgängligheten till den fysiska miljön och dels förutsättningarna för kommunens tillsynsarbete förbättrats. En fungerande tillsyn är ett grundläggande verktyg för att uppnå ökad fysisk tillgänglighet. Önskvärt vore att alla enkelt avhjälpta hinder skulle kunna undanröjas på allmänna platser och till lokaler dit allmänheten har tillträde. Om detta vore fallet skulle troligen behovet av hjälpmedel minska men ännu är vi inte där. Hjälpmedel och ny teknik får en allt viktigare roll för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett självständigt liv. Den pågående utvecklingen bidrar till att gränsen mellan konsumentprodukter och medicintekniska produkter/hjälpmedel börjar suddas ut, men också att det skett en ökning av antalet personer som använder hjälpmedel. En undersökning påvisar att mellan så stod medicinsk teknik för mellan 27-48% av vårdutgifternas ökning i OECD länderna. Medellivslängden för en 65-åring väntas enligt SCB:s framskrivning öka med 2,6 år till ca 87 år Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan åren 2010 och Vi lever längre med sjukdom och med funktionsnedsättningar och som en följd av detta ökar efterfrågan på rehabilitering, hjälpmedel och tillgänglighetsåtgärder. Cirka 70 procent av hjälpmedlen används av personer över 65 år och enbart en ökning av äldregruppen får därför direkta konsekvenser för hjälpmedelsanvändningen. Antalet personer med diagnostiserade demenssjukdomar ökar till följd av dels den större andelen äldre i befolkningen dels nya möjligheter att ställa en tidig diagnos. Förändringar sker även bland personer med insatser enligt LSS (Stöd och service till vissa funktionshindrade) och sedan 2004 har det totala antalet ökat med 14 procent. Den snabba demografiska förändringen ställer också krav på ökad tillgänglighet inom de flesta samhällsområden, inte minst inom boendeområdet. Bostadstadsanpassning och tekniska hjälpmedel kan göra att äldre kan kvarstanna i eget boende istället för att bo i särskilt boende för äldre. Det kan också förebygga sjukvårdskostnader i både slutenvården och öppenvården. Idag beräknas 5% av äldre över 65 år bo i särskilt boende. Hjälpmedelsinstitutet har kommunvis gjort en kalkylerad kostnadsjämförelse för eget boende och särskilt boende för Exempelvis beräknas i Falu kommun särskilt boende för motsvarande 5 % av våra äldre kosta 341 miljoner kronor i jämförelse med 13,6 miljoner kronor för alternativet eget boende med bostadsanpassning och hjälpmedel. För att den teknik som nu finns och som med största sannolikhet kommer att öka skall kunna erbjudas ett flertal krävs prioriteringar inom hälso- och sjukvård samt omsorg och en annan finansieringsform av en del hjälpmedel vilka idag betalas av skattefinansierade medel i landsting och kommun. Det räcker då inte att fokusera på stuprörsprioriteringar/siloprioriteringar (vertikala prioriteringar) vilket kan innebära att prioritera mellan olika sjukdomar inom en sjukdomsgrupp eller inom en verksamhet utan att man gör horisontella prioriteringar vilka innebär val mellan t ex olika verksamhetsområden. Medarbetare inom vården behöver stöd för sina prioriteringar och val, beslutsstöd. Olika metoder för kostnads- nyttoanalyser kan inom hjälpmedelsområdet användas som stöd vid prioriteringar. De som använder hjälpmedel har dessutom blivit alltmer aktiva och välinformerade om de hjälpmedel som finns och den produktutveckling som sker på området. Många av regeringens insatser syftar till att stärka individens möjligheter till inflytande över den egna vardagen. Detta gäller även hjälpmedelsområdet där målsättningen är att så många som möjligt ska ha rätt att själva välja hjälpmedel. Regeringen har därför tillsatt en utredning som har i uppdrag att lämna förslag på hur ett system av fritt val av hjälpmedel kan 1

2 utformas samt tydliggöra vissa frågor för att stödja, underlätta och främja införandet av fritt val av hjälpmedel i kommuner och landsting. Uppdraget ska redovisas senast den 2 december Regeringen vill också pröva hur teknik och andra hjälpmedel kan följa ungdomar med funktionsnedsättning från skolan ut till arbetslivet. Regeringen avser därför också att analysera möjligheten att genomföra en satsning på fritt val av hjälpmedel i gymnasieskolan i syfte att underlätta övergången från skola till arbetsliv. Personer med funktionsnedsättning benämns patient då de besöker traditionell hälso- och sjukvård och brukare då de sedan nyttjar förskrivet hjälpmedel. Med tanke på det som beskrivits tidigare kommer vi med största sannolikhet inte att längre ha riktigt så tålmodiga besökare inom hjälpmedelsverksamheten. Begreppet användare blir alltmer vanligt förekommande så vi går från att ha brukat brukare till att använda användare (jmfr engelskans user). Edgar Borgenhammar beskrev på tidigt 90- tal vikten av att inte betrakta brukare/patienter som tålmodiga utan att börja betrakta dem som vårdkonsumenter vilka är kapabla att göra egna val och ta egna beslut. Inledning Nedan följer en beskrivning av hur vi inom Landstinget Dalarnas hjälpmedelsverksamhet bidrar till de mål och den vision som finns på nationell nivå. Till vår hjälp har vi det arbete som pågår på Hjälpmedelsinstitutet och i vilket vi på olika sätt är delaktiga, den samverkan som pågår mellan hjälpmedelschefer/verksamheter i landet och inom sjuklöverns nätverk. Detta bidrar till att vi kommer att närma oss vår verksamhetsidé LD Hjälpmedel erbjuder habiliterings- och rehabiliteringsstöd, tolktjänst och hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättningar upplever delaktighet och bästa möjliga livssituation och vår vision Vi vill ha ett samhälle för alla tillsammans med våra kunder gör vi det omöjliga möjligt. Framtid- planering inom Landstinget Dalarnas hjälpmedelsverksamhet Valfrihetssystem inom vård och omsorg införs nu i hela landet. Fritt Val av hjälpmedel är en del i detta och ett komplement till den vanliga förskrivningen av hjälpmedel. Komplementet innebär att en rekvisition lämnas ut efter en behovsbedömning om förskrivaren bedömer att användaren kan ta ansvar för sin egen rehabilitering. Den som ger ut rekvisitionen är förskrivaren. Rekvisitionen kan sedan användas för inköp av hjälpmedel hos valfri leverantör. Med stor sannolikhet kommer den utredning som nu pågår på regeringsnivå att leda fram till beslutet att Fritt Val av hjälpmedel ska införas i hela landet. Resultatet av utredningen ska presenteras i december i år. I Dalarna vill vi vara väl förberedda och LD Hjälpmedel inbjuder nu alla berörda och intresserade till ett seminarium den 1 december om vad Fritt Val av Hjälpmedel kan innebära i vårt län. 2. I samband med bl.a. ovanstående förändras förskrivningsprocessen av hjälpmedel, Nya vägar till hjälpmedel. Den innebär att efter en behovsbedömning av insatser gjorts och där en insats kan vara hjälpmedel finns tre alternativa vägar: 1) användaren får en förskrivning av hjälpmedel. 2) användaren får en rekvisition vilken kan användas för inköp av hjälpmedel hos valfri leverantör. 3) användaren betalar själv kostnaden för hjälpmedlet. LD Hjälpmedels roll blir att introducera denna process till förskrivare i Dalarna. 3. LD Hjälpmedel kommer i samverkan med förskrivande verksamheter att införa ett nytt förskrivarstöd för de som förskriver hjälpmedel i landsting och kommuner. Detta stöd har till syfte att underlätta för förskrivare att kunna göra rätt val med utgångspunkt från användarens behov samt de regler och riktlinjer som finns. Stödet är webbaserat och innehåller en uppföljningsmodul. Det kommer att vara publikt så att det är synligt och användbart för hela Dalarnas befolkning. 4. Ett förstatligande av Tolkverksamheten kan komma att ske under Ett förslag kommer under november månad i år. Innehållet i verksamheten blir troligen detsamma men organisation/struktur kommer att förändras. 5. Hjälpmedelsverksamheten kommer i högre omfattning att få Dalarnas kommuner som kund när kommunaliseringen av hemsjukvården genomförs vid årsskiftet 2012/2013. För hjälpmedelsverksamheten kommer det troligen att innebära samverkan via en gemensam nämnd. Detta skulle bl.a. underlätta hanteringen av ett gemensamt regelverk samt nyttjande av specialistkunskap och gemensam hjälpmedelsförsörjning. 2

3 6. Inom kommunikationsområdet så är framtiden i högre grad digitala tjänster än hjälpmedel. Detta bl.a. på grund av den flora av olika smartphones och applikationer som till stor del med råd och stöd från kunnig personal inom hjälpmedelsområdet kan ersätta tidigare personliga hjälpmedel. Kanske ett komplement till sajter med nedladdningsbara applikationer i form av ett appotek med nedladdningsbara appar inom området för personer med funktionsnedsättning. 7. Värdet av att hjälpmedelsområdet finns med i öppna jämförelser och nationella kvalitetsregister är i framtiden stort. 8. Vissa hjälpmedel är så bra att de konkurrerar med normal funktion och som exempel kan ges den sydafrikanska sprintern som springer på proteser av karbonfibrer som till en början inte kvalade in till OS i London för att han ansågs ha för stora fördelar då han på grund av sin funktionsnedsättning fick lov att använda dessa proteser. 9. En utmaning i framtiden är den utveckling där olika hjälpmedel både kompletterar och ersätter olika behandlingar och ingrepp inom vården. Exempelvis så kräver olika former av viktminskningskirurgi t.ex. Gastric bypass maggördel för att resultatet av operationen skall bli lyckad vilket ökar kostnaderna för hjälpmedel. Det finns bra knäortoser vilka ibland ersätter olika former av knäplastiker vilket även det är kostnadsdrivande inom hjälpmedelsområdet men minskar kostnaderna inom ortopedi/kirurgin och framförallt de risker vilka kirurgiska ingrepp kan föra med sig. 10. Hälso -ekonomiska studier kommer att krävas för att veta vad som är kostnadseffektivt. Inom hjälpmedelsområdet pågår ett flertal hälso- ekonomiska studier som vi kommer att kunna ta del av genom det utvecklingsarbeten som pågår på Hjälpmedelsinstitutet , en förstudie görs av Hjälpmedelsinstitutet gällande att ta fram en Konsumenthemsida för personer med funktionsnedsättning för bl.a. val av hjälpmedel. Från denna skall sedan en länk finnas till landtingets publika sida. 12. En självklarhet är att olika tekniska hjälpmedel stimulerar till hälsa, delaktighet och livskvalitet. Olika former av ortoser och gånghjälpmedel gör att användare kan röra sig och vara delaktiga i olika social sammanhang. 13. Arbetet med att utveckla hjälpmedelsverksamheten nationellt pågår i 7-klövern vilken är en samverkan mellan landsting och kommuner i Dalarnas, Gävleborgs, Sörmlands, Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län. Vi samverkar för en bra och kostnadseffektiv hjälpmedelsutveckling i regionen, bl.a. genom gemensamma upphandlingar med ett kostnadseffektivt och funktionellt sortiment. Vi uppnår detta med en gemensam modell för upphandling och avtalsvård (36 pågående upphandlingar), att på den gemensamma hemsidan ha en förteckning över hjälpmedel för gemensamt nyttjande, använda varandras specialistkunskaper och resurser samt att göra kostnads- och nyttoanalyser. Att bibehålla och utveckla en hög kompetensnivå ska uppnås: 1)genom erfarenhetsutbyte och samverkan erhålla en hög kompetens hos hjälpmedelscentralernas personal inom regionen. 2)kollegiala nätverk. 3)belysning av kompetensfrågor. 4)gemensam fortbildning. En hög kvalitet ska uppnås genom: att för våra brukare/kunder i regionen tillhandahålla bra hjälpmedelslösningar, utvärdering av olika arbetssätt, att utveckla/jämföra nyckeltal och statistik, att jämföra riktlinjer. För att underlätta arbetet har en hemsida; 7-klovern.se har tagits fram. 14. I den användarförening som finns inom hjälpmedelsverksamheten nationellt har man tagit fram gemensamma processer vilka beskriver hjälpmedelscentralens olika delar. 15. Ett första utkast till en ny hjälpmedelspolicy är framtagen. 16. Ett projekt inom alternativ telefoni pågår (medel beviljat från Hjälpmedelsinstitutet), projektet syftar till att öka tillgängligheten till elektronisk fjärrkommunikation för målgruppen bestående av döva personer, personer med grav hörselnedsättning, dövblindhet, talskada eller språkstörning i alla åldrar, boende i Dalarna. Målsättningen med projektet är att ge: 1) en ökad kunskap om konsumentprodukter och tjänster hos brukare och personal inom hjälpmedelsverksamheten i Dalarna. 2) enhetliga riktlinjer och regelverk för förskrivning och stödinsatser vad gäller elektronisk fjärrkommunikation inom landstinget Dalarna. 3) ökad delaktighet och valfrihet för målgruppen. 3

4 17. Ytterligare projekt vilket har beviljats medel från Hjälpmedelsinstitutet är PACE med syfte att öka användningen av kognitiva hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar genom att ta fram ett program för analys av kostnader för och effekter av hjälpmedelsanvändning. Projektet skall presenteras på en mässa i oktober där ny teknik inom hjälpmedelsområdena kommunikation och kognition presenteras. Projektet genomförs i samverkan med psykiatrin och Handitek AB. 18. Kinaprojektet- i juni lämnade Hjälpmedelsinstitutet och LD Hjälpmedel en offert till avtalsparter i Guangdongprovinsen i Kina gällande stöd i uppbyggnaden av en hjälpmedelsverksamhet. I juli inlämnades en omfattande rapport från de kinesiska avtalsparterna till kinesiska myndigheter med den centrala kinesiska regeringen som sista instans. Planen från kinesisk sida är att bygga upp hjälpmedelsverksamhet i initialt 6 provinser ( ) och sedan i hela Kina (från 2015). Byggnaden i den första provinsen kommer att färdigställas under oktober/november och troligen sedan invigas av Sveriges barn och äldreminister Maria Larsson i början av Vår utställning vilken finns i Borlänge kommer att moderniseras till ett Resurscenter Smart Vardag Den övergripande målsättningen är att utveckla Resurscentret i dess hela omfattning med utbildnings-, informations-, rådgivnings- och samverkansinsatser kopplat till visningsmiljön. Resurscentret riktar sig till användare med olika behov och olika funktionsnedsättningar samt övriga intressenter. Utvecklandet av Resurscentret kommer att ske i etapper och förskrivare, befolkning och användare är delaktiga i processen. 20. Framtidens audionommottagningar i Dalarna är ett projekt vilket genomförts inom Hörselvården med syfte att utveckla och kvalitetssäkra LD Hjälpmedels hörselvård med syfte; 1) att bibehålla den goda kvaliteten för att möta kundernas krav för framtiden, 2) att ha kundernas förtroende även i framtiden så att de väljer LD Hjälpmedels hörcentraler, 3) är minst lika bra och kostnadseffektiva som motsvarande privata alternativ eller andra landsting, 4) kan hantera det fria valet som en möjlighet för verksamheten, 5) även fortsättningsvis är en attraktiv arbetsplats 21. Arbetet med att ta fram förslag på och sedan implementera en hjälpreda inom området skolhjälpmedel med syfte att utifrån elevens/studentens behov titta över ansvarsområden inom skola och landsting kommer att fortsätta under år Arbete pågår att ta fram ett förslag på bildandet av ett protesteam. Ett arbete för en grupp av användare med stort behov av samordning arbetet kring deras behov. 23. Fortsatt implementering av Syntesprojektet, ett projekt för att förbättra rehabiliteringen för äldre personer med synnedsättning och för att stödja utvecklingen av syncentralernas specialistfunktioner. 24. Av största vikt är att fortsättningsvis stödja förskrivare inom kontinensområdet för att i än högre utsträckning få en kvalitativ förskrivning där behovet är grunden för rätt förskrivning. Genom att förskriva rätt produkt finns stora ekonomiska besparingar att göra. 25. Ökade krav på spårbarhet vad gäller medicintekniska produkter kräver att hjälpmedelsverksamheten individmärker så gott som alla hjälpmedel. 26. Förändringar vad gäller att rekonditionera hjälpmedel kan komma att ske då lönsamheten med detta kan komma att minska på grund av att vissa enklare hjälpmedel blir billigare i inköp. 27. Medlen för kontinens hjälpmedel läggs ut till förskrivande verksamheter Fakturor gällande ortopedtekniska hjälpmedel går 2012 direkt till förskrivande verksamheter. 4

5 Vision 2025 Det är inte helt lätt att inom hjälpmedelsområdet skilja närliggande framtid från vision detta på grund av att utvecklingen går oerhört fort. Många gånger är det så att teknisk utveckling inom området för personer med funktionsnedsättning banat väg för annan teknisk utveckling t.ex. elektriska dörröppnare, fjärrkontroller och elektriska sängar. Intressant är att fundera kring hur framtida stamcellsforskning kan komma att påverka behovet av olika hjälpmedel. Även de ökade kraven på tillgänglighet i bostäder och offentliga miljöer kan få konsekvenser för behovet av hjälpmedel. Inom arbetslivet ökar kraven på att personer med funktionsnedsättning skall få jobb. Om så ej sker så klarar vi inte den ökade efterfrågan på arbetskraft. Detta kan medföra ett ökar behov av arbetsplatsanpassningar och därmed tekniska hjälpmedel. Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt liv. Robotarna kan kompensera för både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. De kan också vara en del i en framtida lösning inom vård och omsorg. En större utmaning än att minska olika fysiska barriärer i form av olika enkelt eller svårt avhjälpta hinder är att minska barriärer som finns mot personer med både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar i vårt samhälle. Slutligen vill vi betona vikten av att se hjälpmedel i ett sammanhang- en ökad investering i hjälpmedel skulle kunna ge en minskad kostnad i läkemedelsförbrukning och antal vårddygn och ge möjligheter till en ökad delaktighet och en förbättrad livskvalitet och därigenom en bättre hälsa. Från fragment till fungerande helhet Från stuprör till hängrännor 5