Ett Piteå för alla med ökad mångfald

Transkript

1 de drygt 3600 som flyttade från Norra Botkyrka hade vård- och tydlig och än tydligare blir den om man tänker på att det finns drygt 200 miljonprogramsområden i Sverige och 197 kommuner som Jordbruksverket klassar som landsbygder. PÅ LANDSBYGDEN BO VILL MILJONPROGRAMSBOR MÅNGA bo på landsbygden för miljonprogramsbor. I undersökningen Sveriges det står högt i kurs att att visat har gjort vi som undersökningar flertal Ett drömboende är. På andra plats kommer Ett hus på landet, som 23,4 miljonprogramsbons vilket om frågan vi ställer * 2013 miljonprogram etagevåning eller takvåning. Trean, En villa i ett villaområde, är En ettan, än färre procentenheter två är bara vilket anger, procent 2011, visar liknande tendenser. Där svarar 77,2 procent av de 350 miljonprogramsborna som deltog att de kan tänka sig att bo på landet. Ungefär hälften kan tänka sig det under en period av livet och hälften 13,8 procent av de tusen respondenternas föredragna alternativ. Tidigare undersökningar, till exempel Jordbruksverket i Sveriges miljonprogram flyttade en dryg tiondel till andra delar av landet än Stockholms län, cirka 400 stycken. Det är siffror vi tog fram för att göra bilden av möjligheten omsorgsbakgrund. Där fanns också många lager- och transportarbetare, datatekniker, byggare och lärare. Av Norra Botkyrkas utflyttare år 2010 söker 365 av de som står i kö på arbetsförmedlingen i Botkyrka ett jobb som vårdbiträde. Den yrkestillhörigheten är också den enskilt största hos vård- och omsorgssektorn. Medan Hedemora visar på ett behov av hundra nyanställningar per år inom den kommunala vården de närmsta fem åren, kan tänka sig det rakt av. De kvantitativa studiernas svar rimmar med det som framkommer i de kvalitativa undersökningsmoment vi har genomfört åldrar. Det som lockar mest är närheten till naturen och att landet ses olika i miljonprogramsbor med intervjuer och fokusgrupper av form i som en bra miljö för barn att växa upp i. matchas väl av Norra Botkyrkas tillgång på densamma. Det tydligaste exemplet rör också det största behovet, det gällande arbetskraft inom * Ett Piteå för alla med ökad mångfald En undersökning baserad på medborgardialog om vägen dit

2 Denna rapport är sammanställd av Miklo på uppdrag av Piteå kommun mars Projektledare hos Miklo var Carlos Rojas. Research och processtöd hos Miklo Patricia Palma och Bilal Amara. Projektledare på Piteå kommun var Anna-Lena Pogulis. Fokusgrupperna genomfördes av Elisabeth Holmgren, Anna-Maria Nilsson, Stefan Bergmark, Anna Stamblewski, Fredrik Marklund, Maria Renström, Terese Edmark, Anita Grankvist, Anett Karlström, Vera Nilsson, Marie Lindgren, Helena Lundberg, Johan Brunström och Carina Ingesson från Piteå kommun samt Gun Wedin från Sparbanken Nord.

3 Innehåll PITEÅ ÖKAR SIN MÅNGFALD Ett första steg mot Piteås mångfald taget av representanter för dagens mångfald 4 Piteå har ett behov av ökad befolkning med ökad mångfald 6 Så här har resan hittills gått till 9 Vad betyder mångfald egentligen? 11 DIALOG & UNDERSÖKNING Vad har de boende för bild av Piteå? Är det ett Piteå för alla? 12 I fokusgrupper ger de sin bild av Piteå Piteåprofiler om Piteåmångfalden 17 När Piteåborna sätter agendan 25 Och i Open Space går samtalet vidare i större grupper Undersökningen på Mångfaldsdagen personer svarade på enkäten Vad säger tjänstemän och politiker då? 30 Intervjuer med några av de ansvariga för utvecklingen ANALYS OCH KONKRETA FÖRSLAG Konkreta förslag för att nå till ett Piteå för alla 32 Avslutande analys och förslag till handlingsplan 33 Och nu? Mer prat och mer verkstad! 39

4 Ett första steg mot Piteås framtida mångfald taget av representanter för dagens mångfald Piteå skall präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund det är ett av Piteå kommuns prioriterade övergripande mål. För att nå målet gav Kommunstyrelsen i uppdrag till den strategiska enheten på kommunledningskontoret att hitta vägarna dit. Den strategiska enheten i sin tur bestämde sig för att så tidigt som möjligt integrera Piteåborna i tänkandet, och det du nu läser är en sammanfattning av det första steget mot att uppfylla målet att växa in i en samhällsgemenskap med mångfald som grund. Ett första steg som Piteå kommun har tagit i samarbete med befolkningen i kommunen och då med personer som precis flyttat till Piteå likväl som personer som går tillbaka flera generationer i samma bygd. Deltagarna har varit från 13 till över 80 år gamla, haft olika nationaliteter, bakgrunder och perspektiv på livet. För att samordna det här arbetet och analysera resultatet av det, har Piteå kommun anlitat Miklo, ett analysföretag specialiserat på att stödja kommuners arbete mot en större mångfald. Totalt har över 200 Piteåbor varit med och diskuterat på olika möten och nästan 500 har delat sina tankar i skriven form. Deltagarna har också kommit med konkreta förslag som kommer kommunförvaltningarna till handa. Dessutom har Piteåbornas tankar, idéer och förslag analyserats av utomstående experter på social utveckling och stadsutveckling, experter som har tagit förslagen ytterligare ett steg och hjälpt till att formulera konkreta förslag till en handlingsplan för Piteå kommun. Texten som följer är en sammanfattning av dessa personers tankar, idéer och förslag. Tankar om att Piteå är bra men kan bli bättre. Om vad Piteå behöver för att bli en ännu bättre plats, och särskilt en 4

5 plats där mångfald växer, eller en plats som växer med mångfald. Eller helt enkelt både och. Analysen visar på konkreta förslag och lösa tankar. Och början på ett samtal som många av deltagarna vill skall fortsätta. Mats Berg, kommunchef 5

6 Piteå har ett behov av ökad befolkning med ökad mångfald Medelåldern i Sverige har sedan år 2000 stigit med ungefär 0,5 år och i Piteå har den stigit med nästan 2 år. Åldersgruppen 66 år och äldre förväntas öka med personer i Piteå från 2009 till 2019, samtidigt som åldersgruppen år minskar med personer. Flyttintensiteten i Sverige för unga vuxna har ökat från 6 procent i början av nittiotalet till ca 10 procent i slutet av 2000-talet. I Piteå visar statistiken att ungdomar i åldrarna år är mer flyttbenägna än resterande i Sverige. Det är orealistiskt att förvänta sig en konstant försörjningskvot i såväl Sverige som i Piteå. För att minska kvotens höjning är migration nödvändig, därför blir integrationsarbetet än mer centralt för såväl vårt land som i Piteå. Det finns en ökad polarisering i befolkningen. Flyttströmmarna utgörs till stor del av unga som ofta flyttar till universitetsorter eller större städer. Dessa trender påverkar Piteås demografiutveckling. Nationellt finns det fler fattiga barn, fler fattiga pensionärer, större skillnader i stu- 6

7 dieresultat i grundskolan, ökad andel unga i försörjningsstöd och bostadsbrist. Bostadssegregering ökar klyftorna i samhället, både ekonomiskt och socialt. Samtidigt är Piteås andel av utlandsfödda bland de lägsta i landet. Dessa trender påverkar Piteås demografiutveckling. Piteå som attraktiv boendeort vilar på värden i form av kultur, varierat boende, trygghet och delaktighet. För att utvecklas till en attraktiv boendeort och därmed öka invånarantalet har en strategi för inflyttning utarbetats. Strategin fokuserar på bostäder, kommunal service, Piteå som student och etableringsort, utökade möjligheter till pendling samt Piteås varumärke. Målgrupper som prioriteras är unga vuxna, vuxna i familjebildande ålder samt utlandsfödda. Förutsättningar för det arbetet är: En hög planberedskap för alla styrelser och nämnder En proaktiv allmännytta som främjar mångfald och social sammanhållning Förutsättningar för pendling till en större arbetsmarknad Värdet av en god förskola och skola 7

8 en siffra Med som ökad ledare inflyttning inom kommunen, följer tillväxt, såväl men politiskt vad driver tillsatta tillväxt? som de Hållbar tillsatta av kommuninvånarna, behöver förhålla sig till och förklara för, att tillväxt är inte enbart beroende av näringslivets villkor, utan också hur mycket de än känner så, så står varje samhälle i världen under det här århundradet av de miljöer inför en som uppluckring människor av det bor homogena, och verkar som i. man Exempelvis kan välja att visar omfamna, aktuell glädjas forskning åt och att utvecklas kultur har med, en eller stor stöta betydelse bort, sura för över en stads och gå attraktivitet. utan. Vår analys av varför invandrade svenskar väljer att flytta från under mindre kommuner är att de känner att en för stor del av deras medinvånare stöter I Piteå bort, surar är social och hellre uthållighet vill gå ett under. av de Hittar tre ben de ett som jobb, samhällsbyggandet stannar de, men gör de inte det, är det ingen idé att stanna kvar. Rent praktiskt går det vilar på och därav finns det ett direkt behov av att mångfalden i här att överbygga, enligt de vi mött som idag bor på landsbygden, genom att kommunen samhället och ökar. dess Frågan invånare är komplex, öppnar famnen samtliga genom nämnder föreningslivet och styrelser och genom har att låg det måluppfyllelse. vardagliga mötet Kommunledningskontoret blir välkomnande och får dessa har att av känna budgetberedningen i ögonen fått som ett likar. fördjupat När detta uppdrag inte inträffar, med att ja, leda då kanske arbete man för att ta sig sedda tänker fram att de metoder som på för det yttre hur organisationen är mer lika mig kanske skall uppnå kommer bättre att välkomna måluppfyllelse, detta då de flesta nämnder och förvaltningar har svårt att hitta mig och se mig som like. Då kanske man flyttar för att välja det. Det är så onödigt att bidra till att människor kommer till en punkt där de känner så. Oavsett nämndspecifika om vi talar om åtgärder invandrade som svenskar är relevanta eller nya för invånare att på från kort det och lång sociala sikt kontext främja som mångfald miljonprogramsområden i ett brett perspektiv är, så och drivs ta de ett i grunden bredare av anslag samma för sak: att ett skapa liv i handlingskraft trygghet, där önskan i frågan. om ett En liv i viktig trygghet, grund där en i arbetet fast är anställning att definiera för flesta mångfaldsbegreppet, är den viktigaste enskilda då det faktorn är ett för brett att uppnå begrepp detta. som Folk kräver vill flytta många till olika landet. metoder Siffran för 77,2 att hitta procent lösningar av alla miljonprogramsbor, som vi fick som svar i undersökningen från 2011, är som kan ge handlingskraft. fortfarande häpnadsväckande för mig. Att så många kan tänka sig att flytta till landsbygden är en sådan fantastisk förutsättning för alla landsbygdskommuner. Piteå Förstår har för vi att det 2014 är på valt riktigt, att det prioritera är öppet mål och målet: att det bara gäller att fokusera rätt, kommer väldigt mycket positivt att hända i framtiden. Piteå Omfamna skall präglas det, gläds av en åt samhällsgemenskap det, utvecklas med det. med mångfald som grund. MIKLO hjälper myndigheter, kommuner och försäkringsbolag att lyckas i miljonprogrammen. Företaget grundades 2008 av Zanyar Adami och Carlos Rojas. Det här uppdraget är utfört av Carlos Rojas och Marlena Batist för Jordbruksverket 2013.

9 Så här har resan hittills gått till Från kommunens sida har 15 tjänstemän från olika förvaltningar samt en tjänsteman från kommunens samarbetspartner Sparbanken Nord varit arbetets kärngrupp. Dessa har genomgått en utbildning i att arbeta med metoden fokusgrupper ledd av Carlos Rojas från analysföretaget Miklo. Miklo och Carlos Rojas har också haft en projektledarroll i undersökningen och ansvarat för att göra den avslutande analysen samt de förslag till handlingsplan som skapades utifrån undersökningen. Efter att tjänstemännen hade genomgått utbildningen genomförde desamma själva undersökningen som bestod av 16 gruppintervjuer, så kallade fokusgrupper, med Piteåbor. I grupper om 5 10 personer fick totalt drygt hundra Piteåbor frågor om hur de såg på Piteå och på Piteås möjligheter att växa med mångfald och växa till att rymma mer mångfald. Utöver de gruppintervjuer som gjordes intervjuade Miklo också fem personer från Piteå som på något vis har gemensamt att de gjort livsresor som uppmärksammats av andra och som levt sina liv med en annan identitet eller i en annan situation än den genomsnittliga Piteåbon av idén. Sådana personer som intervjuats kommer det att finnas fler av i framtiden, och intervjuobjekten blir därför intressanta att fråga närmare kring deras resor. Utifrån samma frågor gjordes även ytterligare en gruppintervju med enbart deltagare från HSO. Efter dessa tillfällen i mindre grupper bjöd Piteå kommun in till två stormöten. Ett på Strömbacka gymnasium, för gymnasister, och ett dagen efter på Nolia, för alla boende i Piteå som ville medverka. Det var möten i formatet Open Space, ett format som bygger på att det inte finns en agenda satt på förhand för de 3 4 timmar som mötet pågår. Tvärtom är det de som deltar själva som tillsammans sätter agendan för dagen. Den lista över ämnena som diskuterades på mötena är därför det som deltagarna själva tog fram och tyckte 9

10 var viktigast att diskutera, ingen annan. Det deltog 55 personer på Strömbacka och 130 på Nolia. Den 24 oktober fyllde också 497 personer i en enkät som delades ut på Mångfaldsdagen på olika restauranger. Enkäten bestod av frågor om hur de som svarade tänkte kring mångfald i Piteå. När då totalt över 700 Piteåbors tankar, idéer och förslag hade samlats var det dags för Miklos analysgrupp att titta på dessa tankar och utifrån dem formulera förslag till den handlingsplan som Piteå kommun skall upprätta. En handlingsplan som ska måla upp en väg mot målet: Ett Piteå för alla, ett Piteå som präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund. 10

11 Vad betyder mångfald egentligen? Deltagarna i samtalen fick den här frågan och svaren var väldigt olika. Nedan är några av känslorna folk uttryckte för att beskriva ordet mångfald och längst ner finner ni ett exempel på en definition från Sverige 2000-institutet som Piteå kommun hittills valt att använda sig av: Det handlar om normbrytande Motsatsen till enfald Att vi är olika, men i första hand är vi samma när det gäller att dela resurser och så, att vi har gemensamt sak. Ett värde i olikheter och att dessa respekteras Alla är liksom med på samma grej jättemånga olika personer, men ändå lika för vi bor i Piteå till exempel, vi blir lika behandlade. Alla är välkomna, mentalt och fysiskt. Nog är det att det är olika kulturer, olika sätt att leva som finns Att man kan vara den man är, inte bli ifrågasatt. Sverige 2000-institutets definition: Varje person är unik. Som individ bär var och en av oss med sig en uppsättning likheter och olikheter som gör oss till de unika personer vi är. Varje person bär också på fördomar om andra människor. Våra fördomar bygger oftast på de synliga och hörbara primära olikheterna. Aspekter som namn, hårfärg, hudfärg, språk, klädstil, ålder, kön och funktionshinder får oss att dra förenklade slutsatser om människor utan att nyansera våra upptäckter. De ytliga egenskaperna kan få oss att associera exempelvis till medias bilder av en viss folkgrupp och leda till att vi behandlar personen i fråga ofördelaktigt. 11

12 Vad har de boende för bild av Piteå? Är det ett Piteå för alla? I de 16 fokusgrupper där frågorna om Piteås framtida mångfald diskuterades ringade deltagarna in fördelar och nackdelar med Piteå idag. Deltagarna tog även fram fördelar som de såg var kopplade speciellt till möjligheterna som leder till mångfald och för att alla i Piteå skall kunna leva sitt liv som de vill. Vissa av grupperna var blandade Piteåbor i olika ålderskategorier och vissa bestod av personer tillhörande grupper som ryms inom lagen mot diskriminering funktionsnedsatta (psykiskt och fysiskt), HBTQ-personer, invandrade (nyligen invandrade samt bosatta sedan länge i Piteå, ensamkommande och barn till invandrade) och personer med ett religiöst engagemang. Ytterligare två grupper bestod av personer engagerade i föreningslivet eller andra typer av nätverk och organisationer, samt en grupp med personer som flyttat till Piteå från andra delar av Sverige. Deltagarna fick också prioritera vad de tyckte var viktigast att satsa på för att skapa ett Piteå för alla och de gav också sin bild av hur nära eller långt från en ideal plats för mångfald de tycker att Piteå är idag samt hur nära denna ideala plats som Piteå kan komma. Här är en sammanfattning av vad som sades under samtalen. En längre sammanfattning som också innehåller det som sades angående vilka grupper man upplever att det finns fördomar mot och vilken definition man ger ordet mångfald, till exempel, finns i bilaga A. 12

13 Viktigast för att bli ett Piteå för alla Att vara en attraktiv kommun Tillgänglig Utvecklad busstrafik Boende för alla Infrastruktur Levande landsbygd Hjärtat i stan, att det finns puls Attityder Respekt för varandra Lika rättigheter Att vi alla ses som en tillgång Tar tillvara på möjligheter Ha en positiv attityd Arbete Jobb åt alla i Piteå Företag som släpper in nyinflyttade Arbetsgivare som tar tillvara på möjligheterna med mångfald Möten Naturliga mötesplatser Arenor för utbyten och nya bekantskaper Integration, inte segregation Kunskap Utbildning för alla aktörer på alla nivåer Mer kunskap i samhället Projekt i skolan 13

14 Så nära är Piteå idealplatsen idag, enligt Piteåborna som deltog i fokusgrupperna. Hur nära är Piteå, idag, idealplatsen där allt detta finns? På ovanstående fråga svarar de flesta, på en skala 0 5 där 0 är mitt i prick på idealet, att Piteå ligger någonstans på på 2 eller 3 på skalan. På följdfrågan om hur nära Piteå har kapacitet att komma, tror nästan alla deltagare att Piteå kan hamna minst på 1 på skalan. Vad är bäst med Piteå idag? Närheten, allt finns så nära. Mysig småstad. Man känner mycket folk överallt. Skolorna. 14

15 Så nära kan Piteå komma att vara idealplatsen i framtiden, enligt samma Piteåbor. Vad är nackdelarna med Piteå idag? Finns inte mycket saker att göra eller ställen att samlas på, speciellt som ungdom. Dåliga transportmöjligheter inom kommunen och ut från den. Det är litet och slutet. Brister i tillgänglighet för funktionsnedsatta. 15

16 en siffra som ledare inom kommunen, såväl politiskt tillsatta som de Idealplatser, ur ett tillsatta av kommuninvånarna, behöver förhålla sig till och förklara för, att hur mycket mångfaldsperspektiv de än känner så, så står varje samhälle i världen under det här århundradet inför en uppluckring av det homogena, som man kan välja att omfamna, Örebro glädjas åt och utvecklas med, eller stöta bort, sura över och gå under Barcelona utan. Vår analys av varför invandrade svenskar väljer att flytta från mindre kommuner är att de känner att en för stor del av deras medinvånare stöter New bort, surar York och hellre vill gå under. Hittar de ett jobb, stannar de, men gör Stockholm de inte det, är det ingen idé att stanna kvar. Rent praktiskt går det här att överbygga, enligt de vi mött som idag bor på landsbygden, genom att kommunen Umeå och dess invånare öppnar famnen genom föreningslivet och genom att det vardagliga mötet blir välkomnande och får dessa att känna Norge sig sedda i ögonen som likar. När detta inte inträffar, ja, då kanske man tänker att de som på det yttre är mer lika mig kanske kommer att välkomna mig och se mig som like. Då kanske man flyttar för att välja det. Det är så onödigt Dåliga att bidra till exempel att människor kommer på platser till en punkt där de känner så. Oavsett om vi talar om invandrade svenskar eller nya invånare från det sociala Nazityskland kontext som miljonprogramsområden är, så drivs de i grunden av samma Sydafrika sak: ett liv under i trygghet, apartheid där önskan om ett liv i trygghet, där en fast anställning för de flesta är den viktigaste enskilda faktorn för att uppnå detta. Folk Danderyd vill flytta till landet. Siffran 77,2 procent av alla miljonprogramsbor, Nacka som vi fick som svar i undersökningen från 2011, är fortfarande häpnadsväckande för mig. Att så många kan tänka sig att flytta till landsbygden Umeå är en sådan fantastisk förutsättning för alla landsbygdskommuner. Stockholm Förstår vi att det är på riktigt, att det är öppet mål och att det bara gäller att fokusera rätt, kommer väldigt mycket positivt att hända i framtiden. Boden Omfamna det, gläds åt det, utvecklas med det. Rosengård Malmö Hertsön Nordkorea Syrien Ryssland Skåne Falköping MIKLO hjälper myndigheter, kommuner och försäkringsbolag att lyckas i miljonprogrammen. Företaget grundades 2008 av Zanyar Adami och Carlos Rojas. Det här uppdraget är utfört av Carlos Rojas och Marlena Batist för Jordbruksverket 2013.

17 Piteåprofiler om Piteåmångfalden Många är Piteåborna som gör intressanta saker med sina liv. Några får fler ögon på sig än andra både för sina framgångar och för de personer de är. Kombinationen av dessa erfarenheter berättar något om Piteås mångfald hittills, och de tankar som dessa Piteåprofilers erfarenheter skapat, berättar något om hur Piteås framtida mångfald kan utvecklas. Sex längre intervjuer gjordes inom ramen för undersökningen med Donna El-Jammal, Peter Wickström, Maria Strandberg, Lawino Maria Johnson, Bengt-Urban Bubbe Fransson, Regis Cabral och styrelsen för HSO Piteå. Här får du några axplock från dessa. Bengt Urban Bubbe Fransson Bubbe har varit politiskt engagerad sedan han var ung och har tidigare haft flera politiska uppdrag i Arjeplog, som arbetarekommunens ordförande och ledamot i kommunfullmäktige, samt kommunstyrelsens ordförande. Han är aktiv och engagerad i HBTQ-människors rättigheter och är sedan 2009 politisk chefredaktör på Piteå-Tidningen. Piteborna måste öppna upp sina egna nätverk till alla som flyttar in, vara mindre rädda. Bjuda in i de nya invånarna till deras grupper. Det vore också bra med mer socialt umgänge bland de som lever i stadskärnan och de som kommer från de angränsade byarna. Det jag tycker är att man behöver skapa fler mötesplatser, stimulera föreningsliv och näringsliv, vara med och jobba tillsammans för att skapa nätverk, skapa modeller, mentorsprogram, fadderprogram, skapa någon systematiserad modell för att överbrygga avståndet mellan nyinflyttade och Piteåbon, skapa första mötet, stöd till en sådan aktivitet. Man behöver fler förebilder som bryter mönster och normer, visa att det är möjligt, bryta mot det etablerade, bryta rädslan. Man behöver utveckla normkritiskt tänkande. 17

18 Maria Strandberg Maria är ordningsvakt och har engagerat sig för Piteås utsatta. År 2012 startade hon kampanjen Lika värda. Genom sitt arbete har hon kommit i kontakt med personerna på bänken, de som ofta kallas a-lagarna, och lärt känna många av dem. Det var genom möten med missbrukare som hon fick idén till att skapa Lika värda -kampanjen. Det viktigaste för att skapa ett Piteå för alla är att ha kunskap och inte vara dömande. Behandla alla som du själv vill bli behandlad och visa respekt för människor. Sparka inte på den som ligger ner, hjälp personen istället. I Piteå är flyktingarna ihop med HBT-personerna de mest utsatta. Detta på grund av att folk är så dömande mot dessa grupper. Det handlar om att se alla som lika värda: missbrukarna, de hemlösa, flyktingarna... De måste också framställas som positiva människor. Sen är det viktigt att folk skaffar sig kunskap om olika religioner och kulturer. Piteå skall vara öppet för alla. I Piteå har vi en slogan Det är till Piteå man kommer när man kommer hem. Om vi ska kunna skapa ett Piteå där alla känner sig välkomna så måste vi bli bättre på att samverka med media och kommunen, och skapa demonstrationer så att alla syns och hörs. De som flyttar ges bäst möjligheter om de erbjuds utbildning och jobb. Ha ett nära samarbete med företag och låta dessa företagare hålla föreläsningar, för med kunskap, dialog och möte kan det finnas möjlighet till praktik. En möjlighet för invandrade att vara delaktiga i föreningslivet. Det bör finnas en tydlig information om detta från kommunen, om vilka möjligheter det finns när de kommer till Piteå. Kommunen bör samverka med andra aktörer för att få fram denna information och göra den lättillgänglig. 18

19 HSO Piteå Handikappförbundens samarbetsorganisation arbetar för att ge människor med funktionsnedsättning full delaktighet och jämlikhet på samhällets alla områden. Från HSO Piteå intervjuades Börje Karlsson, Martin Skog, Ingrid Wallon, Ingegärd Bergvall, Thomas Berg, Anita Rönnbäck, Karin Sundberg, Anita Berglund och Hanna Ahlqvist. HSO och deras organisationer sitter inne på mycket kunskap som inte minst kommuner och myndigheter har stor nytta av. Vi måste bli bättre på att integrera, inte bara göra plats åt andra utan låta dem komma in på riktigt. Att göra det på riktigt, inte bara på papper, ge alla oavsett förutsättning och bakgrund en ärlig chans att komma in, att få vara med. Fördomar kommer vi alltid ha, man måste alltid jobba med det, en konstant fråga med bemötande, utnyttja resurser bättre, mötas, samarbeta, rätt kompetenser på tjänster, man måste förstå problemet. Föreningarna bemöts som att de bara gnäller, man blir inte professionellt behandlad, man måste ha verktyg, sammanlänka byggare, med handikappade som kan ge den riktiga bilden. Varför tar man inte reda på saker ordentligt? Byggtekniskt korrekt men funktionellt är den otillgänglig. Det finns för lite kunskap. Kontroller måste vara seriösa och att man provar att saker verkligen fungerar, det ska finnas en tillgänglighet för alla. Att göra det bra för dem på riktigt, inte bara på papper, ge alla en ärlig chans att komma in, att få vara med. 19

20 Donna El-Jammal matchas väl av Norra Botkyrkas tillgång på densamma. Det tydligaste exemplet rör också det största behovet, det gällande arbetskraft inom Donna vård- och kom omsorgssektorn. till Piteå som Medan sexåring Hedemora där hon visar växte på ett upp behov som av ett hundra av åtta nyanställningar syskon. Efter per att år inom ha gått den klart kommunala gymnasiet vården i Piteå de närmsta flyttade fem hon åren, till söker 365 av de som står i kö på arbetsförmedlingen i Botkyrka ett jobb Stockholm och gick Polishögskolan, varifrån hon tog examen som vårdbiträde. Den yrkestillhörigheten är också den enskilt största hos Nu de drygt har hon 3600 tjänst som i flyttade Stockholm. från Norra Botkyrka hade vård- och omsorgsbakgrund. Där fanns också många lager- och transportarbetare, datatekniker, I Piteå fick byggare man mycket. och lärare. Är man Av Norra från en Botkyrkas liten stad, utflyttare så är de år 2010 flesta sociala flyttade på en något dryg tiondel sätt. Detta till andra trots delar att man av landet säger än att Stockholms norrlänningar län, cirka inte 400 stycken. Det är siffror vi tog fram för att göra bilden av möjligheten är sociala, så sega och så där - jag upplever att det är tvärtom. Jag tydlig och än tydligare blir den om man tänker på att det finns drygt 200 söker miljonprogramsområden mig mer till folk, jag i Sverige vill ha och folk 197 runtomkring kommuner som mig. Jordbruksverket det klassar är för att som jag landsbygder. är från en stor familj, eller från Jag vet inte om Piteå. MÅNGA MILJONPROGRAMSBOR VILL BO PÅ LANDSBYGDEN Det var ju tjugo år sedan nu, men jag minns att vår familj blev inbjudna hem till folk och sådär, samhället omfamnade oss. Jag har Ett flertal aldrig undersökningar känt mig som som invandrare vi gjort har i visat Piteå. att Det det står har högt jag fått i kurs höra att senare. bo på landsbygden I Stockholm för pratar miljonprogramsbor. man mycket I mer undersökningen om invandrare Sveriges och svenskar, miljonprogram vilket 2013 vi * aldrig ställer har vi frågan gjort i om Piteå. vilket miljonprogramsbons drömboende är. På andra plats kommer Ett hus på landet, som 23,4 procent Jag tror anger, det viktigaste vilket bara är integrationen. två procentenheter Det är färre viktigt än ettan, så att En det inte etagevåning eller takvåning. Trean, En villa i ett villaområde, är blir invandrargänget mot svennegänget. Satsa mycket på barnen och 13,8 procent av de tusen respondenternas föredragna alternativ. Tidigare ungdomarna, undersökningar, det till är exempel jätteviktigt. Jordbruksverket Fritidsgårdar i Sveriges i Piteå, miljonprogram det har jag saknat. 2011, visar Det fanns liknande en, tendenser. Regnbågen, Där svarar som bara 77,2 procent blev dödare av de och 350 dödare. miljonprogramsborna Ha mer aktiviteter som för deltog att locka att de in ungdomar kan tänka sig och att barn bo på så landet. att inte familjerna Ungefär hälften flyttar. kan Sedan tänka sig har det ju under vi haft en en period annan av religion, livet och och hälften alltid bevarat kan tänka det, sig trott det rakt det vi av. tror De kvantitativa på. Och Halalkött studiernas fanns svar till rimmar exempel med inte det som framkommer i de kvalitativa undersökningsmoment vi har genomfört så i form vi fick av fokusgrupper åka till Luleå och eller intervjuer till Stockholm med miljonprogramsbor och handla det. i Jag olika har hört åldrar. att Det det som är lockar en anledning mest är närheten till att många till naturen invandrarfamiljer och att landet ses från den som tiden bra flyttade, miljö för att barn det att inte växa fanns upp i. mat. Moske? Det finns en liten bönelokal, * som de som använder betalar för själva. Det var faktiskt min pappa och en till som drog igång den

21 Lawino Maria Johnson Lawino Maria har drivit en yogastudio i Piteå och långtidspendlar numera med Skåne-Köpenhamn som andra arbetsort, där hon är verksam inom dans och yoga. Om du är helt glad och nöjd med den du är... då finns det ju inte så mycket chans att jag tycker att andra suger. Om jag är ok med att jag är bäst på vissa saker och suger på andra. Det finns en öppenhet i Piteå men jag märker också av andra saker. Det har hänt mig att jag undrat varför någon har ett grått moln över sig och inte hälsar tillbaka när man hälsar, och så ser jag att han precis satt upp nazistpropaganda. Eller att jag gick på en föreställning och säger ursäkta tre gånger för att få komma förbi till min plats, utan att bli hörd, och jag känner att om jag hade varit blond och bräkt på Pitemål så hade det varit annorlunda. Nu när man ändå bygger en ny mötesplats för kultur har man en chans att bygga en plattform där för möten. Det viktigaste för att vi ska bli ett Piteå för alla är att det finns en mötesstruktur som använder kultur för möten. En fara när man kommer in som ny till en stad, till en plats, till en värld, det är att man sätter sig i ett hörn, det hörnet som du är bjuden till. Så hamnar du där. Tänk att det finns en mötesplats där du får ta med hela ditt bagage, och får ta med hela din kultur samtidigt som du möts av en massa ny kultur. Alla måste förändra något. Du kanske måste känna att allt inte rasar bara för att andra gör på andra sätt. Du kan köra åt ett annat håll om du vill, den gamla vägen finns fortfarande kvar. Inget som händer förändrar berggrunden. Det går bra att öppna en indisk restaurang utan att det betyder att alla andra restauranger försvinner. Vår inställning måste vara att den här människan är värdefull, viktig, även om vi inte riktigt vet hur än. Jag själv, om jag förbereder och ska ta emot gäster i yogastudion, då behandlar jag gäster som Gud som kommer. Man måste ha förberett sig, det går inte att bara ta det på improvisation. 21

22 Regis Cabral Regis har doktorerat i vetenskapshistoria i Chicago, där han bodde innan ett jobberbjudande lockade honom till Piteå. Han har även jobbat som universitetslärare på Luleås högskola. Idag är han chef för organisationen FERPO som arbetar med projekt inom EU. Han är också aktiv politiker för Socialdemokraterna där han sitter med i nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning. I Piteå har vi ett problem mellan utbildade och lågutbildade. Mer konkret kan det handla om glappet mellan de som verkar på Acusticum där det händer mycket och andra delar av Piteå kommun. Det finns ett glapp där, ett modernt integrationsproblem. För dessa två grupper möts inte naturligt. Här måste kommunen ingripa och göra en insats. Vi har även ett stort problem med alkoholism i Piteå. Jag har hört att det ibland varit tal om att stänga ner Systembolaget. Alkoholisterna har en rasistisk attityd mot invandrade, anser jag. Detta skadar Piteås rykte och kan skrämma människor från att vilja flytta hit. Det finns även en avundsjuka mot invandrade med hög utbildning från vissa håll. Sedan finns ju mobbning som egentligen drabbar alla, men blir mer synlig mot invandrade. För att skapa ett Piteå för alla bör kommunen anstränga sig för att få folk att gå högre utbildningar. Detta är viktigt, eftersom vi lever i ett kunskapssamhälle. Det bör också läggas mer fokus på entreprenörskap här i Piteå. Genom att lyfta fram goda förebilder kan man lyckas med detta. När det kommer till personer som invandrat så är det viktigt att känna till sociala koder, något för skolorna att tänka på. Från kommunens sida bör man bli bättre på att ta tillvara på den kompetens som personer med utländsk bakgrund besitter. Ofta kan dessa personer flera språk och kommer från eller har en annan kulturell bakgrund. Vi lever i en globaliserad värld där internationella relationer är viktigt, som när det kommer till exporthandel till exempel. Dessa dubbelspråkiga, eller trippelspråkiga, sitter på en osynlig kunskap, en kulturell och en språklig. 22

23 Peter Wickström Peter är född i Piteå och är idag 36 år. Som 19-åring råkade han ut för en bilolycka där han tvingades amputera vänster ben. Han har under flera års tid tävlat på elitnivå inom rullstolstennis lyckades han med bedriften att vinna guld i Paralympics, som genomfördes i London. Idag är jag även utbildad sjukgymnast och jobbar med ett projekt för rörelsehindrade där rullstolsburna personer får testa på olika aktiviteter på gym. Tanken är att vår organisation skall bli större och locka till oss folk från andra områden såsom exempelvis Norrbotten och Västerbotten. Tidigare har det varit dåligt med utbud för oss rörelsehindrade här i Piteå. Det var också en anledning till varför jag stannade kvar i Stockholm där det fanns mer möjligheter. Samtidigt kunde man träffa andra som var i liknande sits. Men idag ser möjligheterna bättre ut även här i Piteå. Min rehab har varit bra och jag har fått bra resurser att jobba med sedan Sedan tycker jag om tillgängligheten i Piteå, att allt ligger nära. Det uppskattar jag. Piteå kan skapa fler och bättre möjligheter för funktionsnedsatta genom att förbättra tillgängligheten för rullstolsburna att komma in i affärer. Göra trottoarerna och hissarna bättre anpassade för rullstolsburna. Tillsätta fler ramper. Man skulle också kunna anpassa gymmen bättre genom att ha ett större utrymme mellan maskinerna så att man lätt kan ta sig igenom med rullstol. Det är egentligen små saker som många inte tänker på. Det är viktigt att göra även vardagliga ting tillgängliga så att man klarar sig på egen hand. Många i rullstol vill klara saker själva, speciellt då det finns fördomar mot rörelsehindrade om att vi inte klarar av att göra saker. Det måste till en attitydförändring, och den måste komma från alla håll. Man ska inte tycka synd om oss, det är inte rätt attityd. Var och en måste få möjlighet att klara sig på egen hand. Det är väldigt viktigt för självkänslan och självförtroendet. 23

24 När Piteåborna sätter agendan Efter de sexton fokusgrupperna bjöds det in till stormöte två gånger. Först på Strömbackagymnasiet för skolans elever och sedan på Nolia för allmänheten. Mötet arrangerades som ett så kallat Open Space, där deltagarna själva sätter agendan. 41 deltagare på Strömbacka och dryga hundratalet på Nolia bestämde då tillsammans vilka ämnen som var viktigast att diskutera kring när det kom till Piteås framtida utveckling mot ett Piteå för alla. Sammanfattningar från alla samtalen ser du i bilaga C. När allmänheten sätter agendan: Arbetsmarknad Främlingsfientlighet Mångfald Samer sänka tröskeln och hur öka mångfald Boende åt alla Mötesplatser/mötesformer för olika grupper (utlandsfödda) Funktionalitetsnormer Tillgänglighet (anpassnings av lokaler, ljus ljud och ramper) Integration, Diskriminering, utanförskap Landsbygdens betydelse för centrala Piteå (satsningar). Skolor. Kvantitet/Kvalitet på befolkningsökning. Bussar på helger. Bussar till landsbygden. Långträsk. Nätverk Ungdomar, skola, boende och jobb: Ungas framtid. Arbete istället för försörjningsstöd/arbetsmarknadsåtgärder Hälsa (framförallt Kvinnors och ungdomars) Aktiviteter för att visa olika kulturer Information, tillgänglig (Bland annat teckenspråk på piteå.se) 24

25 Även fysisk tillgänglighet. Boendeformer för + 65 centralt med gemensamma mötesplatser Asylboendet i Långträsk, aktiviteter mm. Meningsfull sysselsättning i väntan på beslut Attityder Värdskap Förutsättningar/resurser. Får mångfald kosta? Sociala krav i upphandling Att få jobb som invandrare när man kommer hit HBTQ frågor Dyra priser (skillnad mot södra Sverige) Äldreomsorg för döva Modersmålsundervisning. Möjlighet att få studera tillsammans i vanliga skolan. Språkundervisning efter skolan Kulturliv, fritidssysselsättning, Föreningsliv (dambad, fotoboll). 25

26 När gymnasisterna sätter agendan: Jobb Bussar Fritidsaktiviteter/nöjen Locka ungdomar att bo kvar i Piteå Mötesplatser Boende (billiga boenden) Kvällsaktiviteter/ uteliv Varmare klimat Aktiv stad Social integration Skolmat Mer dagaktiviteter Sporthus/Skatepark Aktivitets hus Vad skall byggas i Piteå Mer helgjobb till ungdomar Hur får vi mångfald? Skolmaten Boende Mer artister som uppträder. Mer musik i skolan. Shopping/Gallerior Jämställdhet 26

27 Undersökningen på Mångfaldsdagen Under Piteå kommuns arrangemang Mångfaldsdagen svarade 497 personer på en enkät som delades ut den dagen via ett antal restauranger. I enkäten fanns två frågor: 1. Vad är mångfald för dig? 2. Har du några förslag eller idéer till fortsatt arbete för mångfald? Svaren på enkäten understryker det som lyftes i samtalen under fokusgrupperna och intervjuerna. De ord som de som besvarade enkäten mest förknippar med mångfald är: Allas lika värde, acceptans och öppenhet. Många menar också att mångfald handlar om demokrati och rätten att bli accepterad och vara med. I svaren som vi fick i enkäten blev det tydligt att de tillfrågade med några få undantag står för att olikheter rörande exempelvis etnicitet, HBTQ-personer, ålder och kön är positivt och berikar ett samhälle. Även här efterfrågades fler öppna dialoger där alla skall kunna bjudas in och vara med i samhällsutvecklingen. Kort och gott, delaktighet och att allas röst skall vägas lika. Det som flest tillfrågade anger som förslag för det fortsatta arbetet för mångfald i enkäten rimmar också med idéerna som lyftes i gruppsamtalen. Fokus ligger på aktiviteter där alla kan mötas och umgås på samma villkor och där man kan dela med sig av sina erfarenheter. Naturliga mötesplatser efterfrågas och ett engagemang för att få unga att överväga och förmedla sina åsikter begärs och där finns förslag om att man skall börja informera redan på förskolenivå. Det finns en tydlig vilja att kommunen skall ta emot fler flyktingar, samtidigt som det tydligt uttrycks att kommunen måste verka mer aktivt för att integrera invandrade i arbetslivet. En svarar att Kommunen måste föregå med gott exempel och låta invandrare få praktikplatser inom kommunen. Andra lyfter ock- 27

28 Vad är mångfald för dig? Allas lika värde Acceptans/ Öppenhet Demokrati /Att få vara med/ Tillgänglighet/ Tillhörighet Integration av många olika människor Olikheter berikar Etnicitet kulturell olikhet/ likhet Jämställdhet Förslag på mångfaldsarbete Ordna olika aktiviteter för att blanda folk Engagera barn/ ungdomar Engagera olika kulturer till att visa upp sig/ matkurser/ dans Öka förståelse hos medborgarna/ företagen Bättre/ökad flyktingmottagning, Mer aktiviteter till EKB, hjälp nyinflyttade till jobb Föreläsningar/ Informera Verka för invandrare/ integration Kommunen ska fortsätta arbeta med mångfald / Gör ett bra jobb Mötesplatser Öppenhet för olikheter Piteåandans negativa ton 28

29 så att kommunen skall verka för att personer med funktionsnedsättning skall kunna få jobb hos företag, alternativt att kommunen själva skall anställa folk med funktionsnedsättningar. De tillfrågade önskar även ett samarbete mellan kommunen och näringslivet för att få in folk i arbetslivet. Flera efterfrågar också en Piteå folkfestival, en festival för alla, där boende i Piteå med omnejd skall kunna mötas. En festival/marknad där vi skall kunna dela med oss av våra olika kulturer. Mat, dans och pride var orden som dök upp flest gånger. Det fanns några som tycker att Piteandan var farlig för ett mångfaldsarbete i Piteå. Piteåbor är väldigt inskränkta, var exempelvis en kommentar. Sammanfattningsvis var aktiviteter kopplade till evenemang och möten de mest efterfrågade, detta tillsammans med informationsspridning av olika slag. 29

30 Vad säger tjänstemän och politiker då? Hur ser olika förvaltningar i Piteå kommun på initiativet att bli ett Piteå för alla, med en samhällsgemenskap med mångfald som grund? För att ha en bredare bild inför alla möten med Piteåborna intervjuades fyra tjänstemän och kommunstyrelsens vice ordförande. Deras känslor sammanfattade kan beskrivas som en entusiasm och en angelägenhet att göra det arbete som kommer att behöva göras riktigt bra. Nedan följer några utvalda tankar från var och en av dessa. Agneta Johansson Verksamhetsutvecklare på IFO, Individ- och familjeomsorgen Frågorna om mångfald behöver finnas i alla förvaltningar. Ett tag låg ridning för funktionsnedsatta på oss. Det är klart det ska ligga på kultur och fritid. Det är viktigt att medvetandegöra att de är medborgare som alla andra. För att vi ska bli trovärdiga när vi bygger mångfald, måste vi börja med oss själva. Jag kan inte spegla mig i människor som är som jag själv hela tiden... jag måste klara av att spegla mig i andra, och inte bara bygga trygghet genom att vara med såna som är som jag själv. Mats Berg Kommunchef Vi har en tendens att jobba i utvecklingsprojekt, och då känner de att kom inte och stör oss, vi belastar dem. Därför är det viktigt att det här är inget projekt, det är att ändra synsätt på och i kommunen. Det är en kultur, en värdering, inget som går att mäta. Det ska skära över allt vi gör. 30

31 Helena Stenberg Kommunstyrelsens vice ordförande (s) När frågan är uppe och alla måste leverera resultat så händer det faktiskt saker också. Det är viktigt att vi politiker säger att vi förväntar oss resultat i den här frågan. Jag vill att man faktiskt känner att det är viktigt: hur vi tänker när vi rekryterar eller när vi tar in praktikanter, till exempel. Men jag vill också att vi driver en debatt och samarbetar med både näringsliv och föreningsliv. Vårat rika föreningsliv tror jag är jätteviktiga i ett sådant här jobb. Carlos Pereyra Handledare kompetensförsörjning Vi behöver få de som flyttar hit från andra länder att stanna, att de känner sig väl mottagna, att det finns jobb, någon form av utbildning, att man talar om för dom att du behövs i det här samhället: Vi har nytta av dig för det här och det här, hoppa på den här extrakursen! Här ser man ju att i en storstad som Stockholm faller de mellan stolarna, det är svårare. Här blir det inte så, det är spännande för piteborna, att hjälpa, att vara värdfamilj. Fredrik Marklund Lärare och samordnare för Hållbar utveckling i Piteås skolor Ett mål är såklart att vi kan ha ungdomar och unga vuxna som är en naturlig del, både i mötet med Piteå men också med Piteborna. De olika gemenskaperna som finns både i föreningsliv och i kompisskap. För att komma dit behövs det mötesplatser. Inte så vansinnigt enkla att göra bra. Men med en dåres envishet måste vi försöka pröva oss fram tills vi hittat rätt. Och ständigt bearbeta och utvärdera. 31

32 Konkreta förslag för att nå till ett Piteå för alla som präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund I enkäten och under alla samtal har ett antal konkreta förslag på hur Piteå kan ta steg mot sitt mål om mer mångfald kommit upp, här är några av dem. Alla förslagen hittar du i bilaga A. Varje förening har en kontaktperson som bjuder in nyinflyttade Piteåbor till en information om föreningens verksamhet. Skoterturer, fara till Långträsk och ta med de som bor på asylboendet. Samla ihop en grupp i alla åldrar som är intresserade av mångfaldsfrågor och dylikt och jobba vidare med denna grupp och dessa frågor hela tiden. Att man har en dialog från stadshuset/politiker med dessa grupper. Ett aktivitetscenter, där det erbjuds flertalet saker på samma plats. Där skulle man kunna ta del av andra saker såsom, cheerleading, crossfit, utegym på ett enkelt vis. En skatepark där de äldre kan titta på medan de till exempel väntar på bussen är en annan idé. Översätta Piteå kommuns hemsida till teckenspråk och att även andra aktörer inom kommunen gör samma sak. Symbol/Pin/Brosch som visar att jag är öppen för möten och nya samtal Arbeta mot att en gata eller ett område blir isolerat/segregerat med bara invandrade från samma länder. Parkeringstillstånd för boende på landsbygden inne i centrala Piteå. Möjlighet att lära sig svenska i väntan på beslut från Migrationsverket. Fler bussturer, inte minst helger, till till exempel Öjebyn och Långträsk. 32

33 Avslutande analys och förslag VILL ARBETSSÖKANDE Vill arbetssökande miljonprogramsbor flytta till landsbygden om de erbjuds ett jobb där? Vad behöver de för att fatta ett beslut och göra SYFTE OCH MÅL LYCKAN PÅ LANDSBYGDEN? PRÖVA MILJONPROGRAMSBOR När alla tankar, idéer och förslag från de deltagande Piteåborna var samlade, bearbetades och analyserades materialet för att få fram konkreta idéer till vad Piteå kommuns handlingsplan skulle innehålla. Alla förslag finns i bilaga D och här följer en kort överblick av dem. verklighet av en flytt? Det var frågor som Miklo fick i uppdrag av Jordbruksverket att svara på efter att i rapporten Sveriges miljonprogram kommande arbetskraftsunderskott på landsbygden som kan minskas med och nuvarande ett identifierat landsbygder Sveriges för resurs en som rapporten och med de ställda frågorna var att identifiera vad berörda kompletterande den med Målet arbetskraftsöverskott. miljonprogrammens Det måste bli ett Piteå för alla överallt Genom att det växande Piteå blir ett landsbygdsfenomen likväl som ett stadsfenomen och aktiviteter, evenemang och förändringar kopplade till utvecklingen sprids över hela kommunen. Genom att undvika boendesegregation. Nybyggnation hamnar inte bara i redan populära områden och stödbostäder till till exempel socialförvaltningen sprids också över kommunen. Genom en lokaltrafik utan blinda fläckar. Helgtrafik till och från Långträsk och andra orter med asylboende och boende för ensamkommande möjliggör fritid inom kommunen. Genom en strategisk placering av asylboenden och boende för ensamkommande, i flera olika delar av kommunen, även centralt. Genom att Piteåborna ges möjligheter att träffas mer både på nya mötesplatser men framförallt genom att använda de mötesplatser som redan finns mer. Piteås kommun föregår med gott exempel genom att fortsätta vara nära sina invånare Genom att förebilderna som talar om utvecklingen i media och andra sammanhang är Piteåbor och inte bara politiker. Genom att ansvariga politiker och tjänstemän fortsätter skaffa sig mer kunskap om hur de kan arbeta vidare med mångfalden i samarbeta med Piteåborna. Genom att genomföra forskningscirklar, där boende inspirerar forskare att fördjupa sig kring sådant som är viktigt för lokalbefolkningen. kommuner skulle kunna ta för steg för att attrahera arbetssökande miljonprogramsbor, med den kompetens som kommunen behöver, och uppmuntra dessa att ansöka om utlysta tjänster inom den berörda kommunen. NYCKELN: INFORMATION SAMMANFATTNING på landsbygden har vi också konstaterat att det behov av arbetskraft som bo att sig tänka kan miljonprogramsbor många att identifierat ha att Efter med det överskott av arbetskraft som finns i Sveriges miljonprograms- tillfredsställa att går till upphov ger pensionsavgångar årens kommande de arbetskraftsreserv idag saknar kunskap om att det finns jobb att söka denna utgör som personer de att vi konstaterar studien här den I områden. är i stadskärnorna som deras bästa möjlighet att hitta det jobb, som de så det att om tro en i kvar lever och områden glesbefolkade mer Sveriges i arbetsmarknad som de idag inte känner till skulle väldigt många ge sig på den om information få arbetssökande de Skulle finns. söker, angeläget många välja att flytta till ett nytt hem i en ny hemort för att ta den erbjudna också skulle landsbygdskommun en i anställning en hitta de skulle och den söker landsbygdskommuner arbetskraft i andra länder istället för i de dagsläget i dimensioner: fler också har information på Bristen tjänsten. om den verkliga situationen i miljonprogramsområden gör att nästan ingen desinformationen starka Den tillgänglig. finns den där Sverige i områden desinformation, om landsbygden och dess möjligheter, att de inte tittar åt starka miljonprogramsbornas gör så hållet andra åt Och dit. sig söker det hållet. Nyckeln är alltså: information. Korrekt information. 6 33

34 En interkulturell agenda införlivas i föreningslivet Genom engagemang från föreningar för breddning och blandning både av medlemmar och av verksamheterna. Genom att föreningarna inbjuds att vara aktiva i genomförandet av handlingsplanen för ett Piteå för alla. Genom att evenemang får en strategisk roll för utvecklingen och befästandet av mångfalden i Piteå. Samverkan används som en nyckel för mångfald på arbetsmarknaden Genom att kommunförvaltningens rekrytering blir det bästa exemplet på hur en organisation byggd på mångfald kan utvecklas. Genom att locka personer andra kommuners miljonprogram att flytta till Piteå och på så sätt få del av dessas interkulturella kompetens. Genom att politiska partier med olika åskådningar gör gemensam sak kring mångfaldsfrågan. Genom en ny avsiktsförklaring med kommunens arbetsgivare, för att möjliggöra rekrytering av de nyinflyttade som behövs i Piteå. Genom en effektiv introduktion i kommunen genom exempelvis språkstöd, folkhögskola och mottagarfamiljer. Attityder och allmänhetens bild av utvecklingen prioriteras Genom att agera ryktespreventivt och ge rätt mediebild av utvecklingen fram till 2020 Genom en tydlig beskrivning av kommunens satsning på utveckling Genom en ordentlig riskanalys och ett förebyggande av oönskad attityd- och händelseutveckling Genom att skolans roll i utvecklingen av attityder blir starkare Begreppet Pitefamiljen diskuteras och utvecklas till det bästa det kan vara Genom kampanjer och ökad medvetenhet om att Pitefamiljen är viktig för utvecklingen som kommer 34