Vård efter behov eller din plånbok? En rapport om vikten av en sammanhållen sjukvård där behovet sätts främst

Transkript

1 Vård efter behov eller din plånbok? En rapport om vikten av en sammanhållen sjukvård där behovet sätts främst Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen

2 2 (18) Innehållsförteckning Vård efter ditt behov inte din plånbok... 3 Är vården ojämlik?... 3 Tillåt inte dubbla väntrum... 7 Sänkta skatter = mindre pengar till vården... 8 Patientens rätt att välja sjukvård inte vårdföretagens rätt att välja patient Sälj inte våra sjukhus Vår politik för jämlik hälso- och sjukvård... 16

3 3 (18) Vård efter ditt behov inte din plånbok Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. 1 I Sverige är jämlik sjukvård något som tas som en självklarhet. Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf handlar också om rätten till jämlik vård. Hela det svenska sjukvårdssystemet bygger helt enkelt på principen att den som har störst behov av vård ska få det först oberoende av andra faktorer än just behovet. Det är den grundsyn som alltid har varit självklar för oss Socialdemokrater. Men den har de senare åren även antagits av det Moderata samlingspartiet, i alla fall i retoriken. Den här rapporten har till syfte att presentera Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionens politik för en jämlik vård men också att belysa hur Moderaterna medvetet har fört och för en politik för ökad ojämlikhet i vården. Det gör utifrån fyra olika aspekter: Möjligheten att köpa sig före Införande av marknadsprinciper istället för behovsprinciper Sänkta skatter ger mindre resurser Utförsäljning av offentlig verksamhet Rapporten kommer att avslutas med den socialdemokratiska politiken för en jämlik vård både nationellt och i Västra Götalandsregionen. Är vården ojämlik? I internationella jämförelser klassas den svenska sjukvården som en av de bästa. SKL har i en rapport gjort en belysning där olika internationella studier visar att den svenska sjukvården är bland de tre bästa i världen. I rapporten konstateras att styrkorna finns i effektivitet både medicinskt och kostnadsmässigt samt att den är jämlik. Det som brister är den upplevda tillgängligheten. Rapporten hänvisar bland annat till en studie gjord av den franske forskaren Bruno Palier. Han urskiljer det sociala målet att ge befolkningen lika tillgång till hälso- och sjukvård, det medicinska målet att garantera befolkningen högsta möjliga vårdkvalitet och bästa möjliga hälsa, det ekonomiska målet att kontrollera kostnaderna för hälso- och sjukvården samt det politiska målet att garantera patienterna valfrihet och de professionella grupperna 1 Hälso- och sjukvårdslagen 2

4 4 (18) inflytande. Slutsatsen är att de nordiska ländernas offentliga sjukvårdssystem förenar de bästa medicinska, sociala och ekonomiska resultaten, givet att resurserna inte är alltför begränsade. Däremot lyckas de inte alltid tillfredsställa befolkningens krav avseende lättillgänglig och patientorienterad vård. Bland annat de franska och tyska hälso- och sjukvårdssystemen har goda betyg på denna punkt samtidigt som de har avsevärda problem med höga kostnader och inte heller alltid når de bästa medicinska resultaten. 2 Trots det går det ofta att läsa om den ojämlika vården i Sverige. Det kan handla om att vården blir olika på grund av kön. Bland annat konstaterar Dagens Nyheter i en artikel att: Kvinnor får vänta längre på operation, får mindre dyra behandlingar än män och känner sig ofta sämre bemötta i vården. Men också män drabbas av att sjukvården har mannen som norm. 3 Det kan också handla om ojämlik behandling på grund av social status. I en studie gjord på drygt män med prostatacancer konstateras att det finns sociala skillnader i vården av män med svår prostatacancer. Patienter med traditionella arbetaryrken får mindre omfattande insatser än män med högre tjänstemannayrken. 4 En tredje faktor som ofta omnämns vid diskussioner om ojämlik vård är den geografiska faktorn. Det kan handla om tillgång till specialiserad vård. Avstånd till akut sjukvård eller kvalitetsbrister på grund av bemanningsproblem. Det kan också handla om olika prioriteringar i olika landsting. Sveriges Radios Ekonyheter konstaterar att personer som har en allvarlig ärftlig sjukdom och inte vill föra den vidare till sina barn ser möjligheterna helt olika ut beroende på var i Sverige de bor. I många landsting erbjuds behandling där embryon kan undersökas och väljas bort om de har anlag för sjukdomen. Men inte i alla. 5 Högre vårdbehov lägre vårdkonsumtion Samtidigt som dagens pensionärer är allt friskare och aktivare är den goda hälsan inte jämt fördelad. I Göteborg stads rapport om Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att den beräknade medellivslängden för män i Bergsjön och Askim skiljer nio år. 6 2 Svensk sjukvård i en internationell jämförelse, s.9 SKL DN Ojämlik vård när mannen är norm 4 Uppsala Nya Tidning Ojämlik vård vid prostatacancer 5 Sveriges Radio Ärftligt sjuka nekas hjälp med befruktning i norr 6 Delrapport 2014: Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

5 5 (18) Figur 1 Skillnad i medellivslängd mellan området (Göteborg) med högsta respektive lägsta värde Stora Askim Bergsjön Kvinnor Män I Bergsjön motsvarar den förväntade medellivslängden för män ( ) densamma i Colombia eller den Sverige under 1950-talet. Tabell 1. Återstående levnadsår vid födseln bland män 7 Bergsjön ,1 Sverige ,9 Colombia ,8 Sri Lanka ,7 Det är också tydligt att möjligheten att sköta sin hälsa skiljer sig. Bland de anmälda till Göteborgsvarvet har 63 procent läst minst tre år på högskola. 8 Klasskillnaderna syns dessvärre tidigt. Barnfetma är en tydlig klassfråga där skillnader beroende på social status är signifikant. 9 Sociala faktorer som utbildningsnivå, fattigdom och ursprung påverkar den upplevda och faktiska hälsan, konstateras i analys gjord av hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborg. 10 Det konstateras också att det finns ett samband mellan dålig hälsa och vårdkonsumtion, med ett undantag. Individer som är födda utanför norden har en sämre hälsa men konsumerar mindre specialiserad vård. Det är ett samband som också har noterats i exempelvis England. I Göteborg har den låga vårdkonsumtionen mötts genom att bygga upp ett nytt närsjukhus från grunden. Angereds Närsjukhus har till skillnad mot förmodligen alla sjukhus i Sverige byggt upp sin verksamhet utifrån de behov som finns hos patienterna i närområdet Nordin, Mikaela. Klassklyftor i löpningen. Jogg.se. 9 DN Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor. Västra Götalandsregionen Dnr HSN

6 6 (18) Brist på framtidstro skapar ojämlik vård En av den svenska sjukvårdens styrkor har varit och är fortsatt det höga förtroende som invånare och patienter har för den. Det är den främsta orsaken till att det även idag är relativt ovanligt med dubbla köer där de som har en privat vårdförsäkring kan köpa sig före den med ett större behov. I takt med rapporter om resursbrist inom vården och problem att kunna finansiera välfärden i framtiden försvinner framtidstron och förväntningarna på den svenska sjukvården. I rapporten morgondagens hälsokonsumenter illusionslösa individualister 11 framgår det tydligt att det finns en stor skillnad mellan vad befolkningen anser sig ha rätt till och vad de tror att man kommer att ha rätt till om 10 år. Den svenska medborgaren tror helt enkelt inte att samhället klarar av att finansiera det som man anser sig ha rätt till. Sjukvårdens finansiering och organisation är ett ideologiskt slagfält. I takt med en allt äldre befolkning och ett ökat sjukvårdsbehov kommer fler och fler ifrågasätta om det är möjligt att finansiera sjukvården enbart via skatten. Figur 2 Förväntningar om sjukvården om 10 år. (Kairos future) Få fri tillgång till färdtjänst Få en dyr operation även om man är väldigt gammal Få prata med läkare när man vill Få gratis tandvård Om 10 år tror jag att man som svensk medborgare kommer att rätt till Som svensk medborgare borde man ha rätt till Det som händer när man tappar tron till att sjukvården kan uppfylla de behov som man som patient kommer att ha om 10 år är att man ser sig om efter alternativ till den offentligt finansierade sjukvården. Ett sådant alternativ är att skaffa sig en privat vårdförsäkring. 11 Olsson, Mats. Opinion hälsa Del 1. Kairos Future

7 7 (18) Tillåt inte dubbla väntrum Bland det första den moderatledda regeringen gjorde efter maktövertagandet 2006 var att lagstifta om att göra det möjligt att sälja ut Universitetssjukhus och tillåta vård av försäkringspatienter på offentligt finansierade sjukvårdsverksamheter. Det innebär att patienter som har vårdförsäkring har en kö in i sjukvården och de som inte har försäkring har en annan. Men det är samma sjukvårdspersonal som ska genomföra sjukvården. Istället för att arbeta bort köerna inom sjukvården låter man oförsäkrade patienter vänta längre. De som har störst behov av vård får inte vård först. Det är de som har extra finansiering med sig som får vård först. Den grundläggande förutsättningen för att vård ska ges efter behov är offentlig finansiering av vården. Det är en princip som moderaterna säger sig vara för. I det moderata budgetförslaget för Västra Götalandsregionen 2015 skriver de att Hälsooch sjukvården skall vara gemensamt finansierad via skatten och tillgänglig för alla på lika villkor. 12 Intressent är att de inte säger att vården ska ges efter behov utan istället på lika villkor. Men om finansieringen ska ske via skatt. Varför är det då så angeläget att öka antalet personer som har en privat vårdförsäkring? I det moderatstyrda Uddevalla erbjuder kommunen sina anställda att teckna privat vårdförsäkring. I Göteborg har de motionerat om att göra detsamma. Jonas Ransgård (M) motiverar det hela i en debattartikel: Skulle man råka ut för något som kräver operation eller behandling av en specialist träder försäkringen in. Detta skulle dels innebära en trygghet för den enskilde att veta att man snabbt kunde få tillgång till vård och härigenom slapp långa väntetider, dels skulle det avlasta den offentliga sjukvården. 13 Den försäkrade får med andra ord gå före i en eventuell vårdkö. Den med större behov får finna sig i att vänta längre. För det är trots allt oftast samma läkare som genomför operationen. 12 Moderaternas Budgetförslag Västra Götalandsregionen GT 29 mars 2010

8 q2 8 (18) Figur 3 Antal sjukvårdsförsäkringar (Svensk Försäkring) Antalet personer med en privat vårdförsäkring har ökat i snabb takt under talet. 14 Från att år 2000 varit ungefär personer med en privat vårdförsäkring till att 2014 vara nästan personer med privat vårdförsäkring. Ökningstakten under perioden är i genomsnitt 12 procent 15. Med den takten skulle fler än 1,6 miljoner individer i Sverige ha en privat sjukförsäkring Vad är då problemet med privata vårdförsäkringar? Är det inte bra att mer resurser går till sjukvård. Problemet är att privat finansiering sätter principen av vård efter behov ur spel. Dubbla väntrum byggs upp där väntetiden förlängs för dem som inte är försäkrade då de som har privata pengar får gå före. Vid tecknande av en vårdförsäkring görs en hälsodeklaration. Den enskildes hälsoläge avgör dels nivån på försäkringspremien men också om personen ifråga över huvud taget är aktuell att teckna en vårdförsäkring. Pensionärer och personer med sjukdomshistoria får betala en högre premie eller vara utan försäkring. De med mest behov prioriteras inte först. Det är ännu ett slag mot pensionärer och sjuka. Sänkta skatter = mindre pengar till vården Sjukvården är till största del finansierad genom landstingsskatten. Men genom utjämningssystem och generella statsbidrag tillskjuts Västra Götalandsregionen nästan 8 miljarder kronor från staten. 16 De närmare 140 miljarder som den moderatledda regeringen har sänkt skatterna med under mandatperioden har finansierats med tidigare budgetöverskott, hårdare regler 14 Svensk Försäkring 15 Svensk försäkring, 16 Årsredovisning Västra Götalandsregionen 2013

9 9 (18) inom sjukförsäkringen och försämrad a-kassa. Skattesänkningarna drabbar naturligtvis också välfärd som sjukvård och skola. Konjunkturinstitutet (KI) konstaterar att Sammanlagt måste skatterna höjas med 120 miljarder kronor till 2018 om man ska klara av att nå överskottsmålet och samtidigt bibehålla det offentliga åtagandet. 17 För att inte behöva minska ned antalet anställda inom sjukvården krävs därmed annan finansiering. Den moderatledda regeringens lösning är privata försäkringspengar. Det sker alltså en medveten neddragning av den offentliga finansieringen för att skapa ett behov av ökad privat finansiering. Vinster i välfärden Merparten av den privata vårdverksamheten är offentligt finansierad via skatt. Med andra ord har en privat vårdverksamhet samma utrymme, till löner för personal och verksamhetsutveckling till gagn för patienten, som offentlig verksamhet. Kortsiktiga vinstkrav och vinstuttag till ägare minskar resursen till vårdverksamheten. Idag finns exempel på att privata företag inom välfärden tummar på kvaliteten för att kunna göra stora vinster. Det är oacceptabelt. Gemensamma resurser för välfärd ska gå till välfärd inte till aktieägares vinstuttag. Människor har rätt att förvänta sig god välfärd och att deras skattepengar används på ett bättre sätt. Genom att ställa fler och tydligare krav på bland annat bemanning kan kvaliteten förbättras och privata vinster avsevärt begränsas, samtidigt som mångfald och valfrihet i välfärden garanteras. Genom att införa nationella kvalitetslagar som reglerar vilka spelregler som ska gälla för privata utförare inom välfärden garanteras att resurserna används till det de är avsedda för. Personaltäthet och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska inte kunna vara väsentligt lägre i privata verksamheter än i offentliga. 17 KI: Skatterna måste höjas med 120 miljarder. Dagens Industri

10 10 (18) Patientens rätt att välja sjukvård inte vårdföretagens rätt att välja patient Lagen om valfrihetssystem (LOV) infördes delvis för att vårdval skulle finnas som modell för primärvården i hela landet. Det innebär bland annat rätt för vårdföretagen att etablera sig var de vill utan att behöva ta hänsyn till var de stora behoven finns. Det är rimligt att ha möjlighet att styra etableringar till områden där de största vårdbehoven finns. Den moderatledda regeringen tycks istället tycka att etableringar ska ske där de stora pengarna finns. I Västra Götalandsregionen inkluderar ersättningssystemet vårdtyngd och sociala faktorer. Det löser delvis problemet med etableringar bara där lönsamma patienter finns. LOV innebär också att privata utförare har rätt att ge extra tilläggstjänster mot avgift. Risken är uppenbar att det blir en drivkraft till att dra ned på den offentligt finansierade servicen och det blir plånboken, inte behoven, som avgör. Det handlar i realiteten om att skapa en grundläggande miniminivå med skattefinansierad sjukvård som alla har rätt till. Den som har råd skall sedan kunna köpa sig mer, bättre eller snabbare vård genom att betala ur egen ficka. Vårdval I Västra Götalandsregionen finns det jämförelsevis få vårdval inom sjukvården. Regionen följer lagen och genomförde en modell för primärvården i bred politisk enighet. Förutsättningarna för att bedriva primärvård i Västra Götalandsregionen kommer inte att ändras under kommande mandatperiod. Under mandatperioden har också en bred politisk överenskommelse gjorts om att införa vårdval rehab med start 1 september. I Västra Götalandsregionen föreslår Moderaterna att vårdval ska införas inom höftoch knäledsoperationer, utprovning av hörapparater, gynekologi och mödravård samt operation av grå starr. De skriver i sitt valmanifest att de är öppna för vårdval inom fler områden. 18 Söker man på vårdval Stockholm radas har det införts inom 28 områden 19. Bland annat för utprovning av hörapparater. Vad är då problemet med vårdval? Det grundläggande problemet är att patienten omvandlas till en vara på en marknad. Marknadsprinciper som inte hör hemma inom sjukvården sätter behovsprincipen ur spel. För oss socialdemokrater är det viktigt att patienten ska kunna välja var den ska få sin vård. Det vi vänder oss mot är påtvingade modeller som istället underlättar för vårdföretagen att välja patienter. 18 Valmanifest Västra Götaland inför valet 2014, Moderaterna Västra Götaland 19

11 11 (18) Det finns några viktiga aspekter när det gäller vårdvalssystem. De slår sönder sambanden inom sjukvården. Ingen sammanhållen sjukvård. Blir lätt en marknad med extratjänster. Onödiga ultraljud inom MVC, dyrare hörapparater inom hörselvården. Det finns andra sätt att korta köer Vårdval blir ett sätt för politiker att slippa ta ansvar Exemplet vårdval hörsel Ett av de vårdval som moderaterna vill införa i Västra Götaland är vårdval för utprovning av hörapparater. Det har införts bland annat i Stockholm och Skåne. Precis som i Västra Götalandsregionen var väntetiderna för att prova ut hörapparat oacceptabelt långa. Västra Götalandsregionen valde att flytta ansvaret för hörselvården från sjukhusen till en och samma utförare. I Stockholm och Skåne infördes ett system som innebär att patienten får en check på kr som fungerar som en grundersättning om patienten väljer att köpa sin hörapparat från hörselkliniken i stället för att låna från landstingets upphandlade sortiment. Systemet innebär att samma legitimerade audionom som ska bedöma behov, förskriva, och ge neutral rådgivning, samtidigt är försäljare av hörapparater. I regeringens nyligen antagna proposition om mer inflytande för den enskilde i valet av hjälpmedel, finns en rekommendation om att införa motsvarande system med fritt val-checkar i hela landet. I juni presenterade HRF (Hörselskadades Riksförbund) en rapport som visar avigsidorna med de checksystem som har införts i Stockholm och Skåne. 20 Västra Götalandsregionen har lägst priser för patienten i Sverige för att skaffa hörapparat. I Västra Götalandsregionen har vi inga avgifter utöver besöksavgiften som ingår i högkostnadsskyddet. Stockholm och Skåne har en hörselcheck vid privat utprovning. Det innebär att landstingen står för en del av kostnaden av hjälpmedel och att patienten får betala ur egen ficka om den vill ha bättre hjälpmedel. I Västra Götalandsregionen erbjuds bästa hjälpmedlet. Det genom en framgångsrik upphandling som en stor aktör kan göra. HRF visar i sin rapport på hur orimlig kostnaden kan bli för den enskilda patienten när marknadskrafterna styr istället för behovet Myternas marknad HRF,

12 12 (18) Urklipp från rapporten Myternas marknad (HRF 2014, s38) Hörapparat blev 15 gånger dyrare hos privat mottagning Försäljningspriset på hörapparater hos en del privata mottagningar ligger så långt över landstingens inköpspris att frågan är om prissättningen kan kallas rimlig. När Västra Götalandsregionen upphandlade hörapparaten Siemens Pure Micon 7 blev inköpspriset kronor. Patienter som provar ut denna hörapparat hos regionen betalar ingenting för den. Exakt samma hörapparat fanns under våren 2014 med på prislistan hos den auktoriserade mottagningen Audionomerna Stockholm. Här, i det privata sortimentet, kostade hörapparaten plötsligt mer än 15 gånger så mycket: totalt kronor. Gratis i Västra Götaland kronor i Stockholm Det här innebär att patienten får betala hela kronor ur egen ficka för denna Siemensapparat, efter att landstingets hörselcheck (3 040 kronor) hade dragits av. De flesta patienter behöver dessutom två hörapparater. Totalpriset landar då på kronor för hörapparater som en hörselskadad patient i Västra Götaland alltså kan få inom ramen för den offentliga hälso- och sjukvården. Även om hörselmottagningarna självklart måste ta höjd för omkostnader och vinstmarginaler vid prissättningen av hörapparater, så förefaller prisskillnaderna omotiverat stora. Patientkontrakt istället för vårdval Ett vanligt påstående är att vårdval ökar tillgängligheten till vården och att ökad tillgänglighet leder till att färre skaffar sig privat sjukvårdsförsäkring. Det är inte helt sant. Exemplet vårdval hörselvård visar att tillgängligheten kan lösas även utan vårdval. Vårdgarantin infördes Sedan det borgerliga regeringsövertagandet 2006 har antalet med privata vårdförsäkringar ökat från drygt personer till nästan personer. Det har skett samtidigt som köerna faktiskt har minskat inom det offentliga. Både Stockholm och Skåne är flitiga användare av vårdval. Stockholm klarar vårdgarantin bättre än Västra Götaland men Skåne klarar den sämre. Bäst i Sverige är Kalmar läns landsting.

13 13 (18) Tabell 2 Andel (%) som har fått vård inom vårdgarantins gränser juni 2014 VGR SLL SKÅNE KALMAR Besök (90) Behandling (90) Kontakt PV (0) Läkarbesök PV (7) Vi tror inte att Stockholm med sina vårdval är en förebild. Vi ser hellre på dem som har lyckats allra bäst. Det socialdemokratiskt styrda Kalmars modell med patientkontrakt är något som vi avser att införa i Västra Götalandsregionen. Tillsammans med ett effektivare användande av regionens resurser kommer vi återigen kunna minska ned antalet som har väntat för länge och dessutom skapa trygghet hos patienten. Vi vill ge patienten rätt till ett patientkontrakt som omfattar alla delar i vården: besök, undersökningar, röntgen, remisser. När vården och patienten har kommit överens om vad som skall göras och när, ska kontraktet fungera som en vårdgaranti som säkerställer att patientens sammanlagda tid för undersökning och behandling blir kort. I patientkontraktet ska preciseras: tidplan för remisser, återbesök och eventuella behandlingar. att övergångar mellan olika vårdenheter fungerar. Patienten ska inte själv behöva ringa runt till olika vårdgivare eller kökanslier. Det ska vara vårdgivarens ansvar att säkerställa att patienten får vård i tid. att det finns uppgifter till de personer patienten kan kontakta. Patienten ska känna sig trygg med vad som kommer att hända och till vem han eller hon ska vända sig om frågor uppstår. att vårdgarantin är en rättighet för patienten och en skyldighet för vårdgivaren. Patienten ska inte behöva vara aktiv och shoppa på en sjukvårdsmarknad för att få vård i tid. Det krävs ett politiskt ansvar för att säkerställa att alla patienter - även den som har begränsade möjligheter att hävda sina rättigheter - får vård i tid. 22 Inget svar

14 14 (18) Sälj inte våra sjukhus Under det moderatledda regeringsstyret har det vid upprepade tillfällen skett utförsäljningar av offentliga verksamheter till underpris. Ett av de mest kända exemplen är vårdcentralen Serafen i centrala Stockholm. Serafen såldes av det moderatstyrda Stockholms läns landsting till ett antal läkare vid vårdcentralen för ett underpris om kronor. Senare såldes vårdcentralen vidare för omkring 20 miljoner kronor. Utförsäljningen av Serafen och andra utförsäljningar har vid tidpunkten för utförsäljningarna varit olagliga enligt kommunallagen. Det har dock inte hindrat Moderatstyrda kommuner och landsting från att genomföra dem. Omöjliggör utförsäljning till underpris När en försäljning har skett till underpris eller på annat felaktigt sätt så har det inte fått tillräckliga konsekvenser. Medborgarna har inte fått sina pengar tillbaka. Mer pengar för en försäljning till underpris har inte kunnat krävas från köparen. Lagstiftningen har inte varit tillräcklig. Sedan 2013 finns en lag om tillämpning av EUs statsstödsregler. EUs statsstödsregler är bara tillämpbara om det påverkar handel mellan medlemsstater. EU:s statsstödsregler omfattar därmed nödvändigtvis inte alla situationer där allmän egendom säljs till underpris. Vad vi vill åstadkomma är heltäckande och tydliga regler som gör det omöjligt för svenska kommuner och landsting att sälja ut gemensam egendom till underpris. Om en sådan olaglig försäljning görs så ska köparen i efterhand kunna krävas på mer pengar. Utmaningsrätt Det är en stor skillnad mellan att sälja hela verksamheter och därmed avsäga sig möjligheten att styra innehållet mot att upphandla verksamheter under en bestämd avtalsperiod. Säljs verksamheten kan den inta tas tillbaka i offentlig drift om det anses vara lämpligt. Det är möjligt vid upphandling. I Västra Götalandsregionen säger inte moderaterna direkt att verksamhet ska säljas. Istället använder de sig av en innovation som de kallar för utmaningsrätt. Västra Götalandsregionen skall också införa en så kallad utmaningsrätt, vilket innebär att vårdgivare i alternativ drift skal ha rätt att utmana regionen på driften av en särskild verksamhet. Västra Götalandsregionen skall då antingen lägga ut verksamheten på upphandling eller ta fram ett vårdvalssystem för verksamheten, eller motivera varför verksamheten skall finnas kvar i egen regi Moderaternas förslag till Budget i Västra Götalandsregionen 2011, s13

15 15 (18) I budget 2015 har de omformulerat sig något: Regionen ska därtill återupprätta ett utvecklingskansli och införa en utmaningsrätt där företag får möjligheten att begära att delar av regionens verksamhet upphandlas som till exempel MIV (Material i Vården) och servicepaketen samt bjuda in externa entreprenörer vid upphandling av innovationer. 24 Innebörden är den att om personal inom en verksamhet vill ta över verksamheten så ska de få göra det. De skriver inte bara om utmaningsrätt det ska också vara möjligt att avknoppa verksamheter. För att ytterligare öka mångfalden och konkurrensen bör bland annat personal i offentligt drivna vårdcentraler ges möjlighet att genom öppna processer få knoppa av sin verksamhet. 25 I moderaternas värld är privatiseringar en fråga i sig. Patienternas behov av högkvalitativ sjukvård är inte viktig. Det viktiga är att till varje pris se till att verksamheterna privatiseras. Vi vill vända på principen. För oss är det ingen självklarhet att upphandlad verksamhet ska upphandlas återigen. Allt för ofta har politiken per automatik förlängt avtal eller gjort nya upphandlingar utan att ställa frågan om det är bättre att driva verksamheten i egen regi. Vi avser att använda oss av den principen när avtalen för upphandlade verksamheter löper ut. Det innebär inte per automatik att verksamheten tas över i egen drift. Om en upphandling ger ett mervärde för patienten och det totala vårdutbudet kan det vara rätt att genomföra den. 24 Moderaternas förslag till Budget i Västra Götalandsregionen Moderaternas förslag till Budget i Västra Götalandsregionen 2011, s8

16 16 (18) Vår politik för jämlik hälso- och sjukvård Sjukvård efter behov är en av grunderna för ett rättvist samhälle. Vård ska ges efter behov och aldrig efter tjockleken på din plånbok. Vi socialdemokrater vill säkerställa att den offentligt finansierade vården uppfyller de krav som regionens invånare har på den. Vi vill också se till att det inte skapas en marknad för vårdvalsmodeller som hotar en sammanhållen vård och där vinster i vården är styrande. För att kunna skapa en mer jämlik sjukvård krävs åtgärder på både regional och nationell nivå. Nedan redovisas ett antal förslag som vi avser att genomföra dels nationellt men även i Västra Götalandsregionen. Utöver dem krävs gemensamma insatser mellan kommun och region för att bryta hälsoskillnaderna. Fördela sjukvårdens resurser efter behov Mer marknadstänk fördelar resurserna fel. Bevara den avgiftsfria sjukvården för barn Ingen självklarhet att barnsjukvården är gratis. I Stockholm tas avgifter ut för besök på akuten. Stoppa utförsäljning av sjukhus Säkerställa att äldre med omfattande vårdbehov ska få en sammanhållen vård Vårdval inom specialistsjukvård skapar konkurrens mellan vårdverksamheter. Patienten behöver samverkan. Att inga fler vårdval införs under mandatperioden Vårdval skapar en mer ojämlik sjukvård och kortar inte sjukvårdsköer. Att upphandlad verksamhet alltid ska prövas mot offentlig drift när avtalsperioden löper ut Allt för ofta förlängs eller förnyas avtal. Varför ska det vara en självklarhet att upphandlad verksamhet fortsatt ska upphandlas? Införa nationella kvalitetslagar som reglerar vilka spelregler som ska gälla för privata utförare inom välfärden. Personaltäthet och andra kvalitetsrelaterade kostnader ska inte kunna vara väsentligt lägre i privata verksamheter än i offentliga Införa en offentlighetsprincip och meddelarfrihet för personalen i hela välfärden Inte bara inom offentlig verksamhet.

17 17 (18) Ställa krav på långsiktigt ägande, minst 10 år, för att få äga och driva offentligt finansierade välfärdstjänster Vården är inte till för snabba vinster till riskkapitalister. Ställa krav på öppna böcker och att ekonomin ska redovisas öppet på såväl koncern- som enhetsnivå Viktigt att pengar används till vård och verksamhetsutveckling. Stoppa möjligheten att köpa sig förtur (gräddfiler) på offentligt finansierade sjukhus. Vården ska finansieras gemensamt och ges efter behov. Öka resurserna till vården och anställa fler kompetenta medarbetare Vården behöver mer resurser. Socialdemokraterna satsar 2 miljarder mer än den borgerliga regeringen. Förstärka patientinflytande genom patientkontrakt med vårdplan och tidsgränser Patienten är ingen vara på en marknad. Patientens vård är det centrala. Tillsätta en kommission för jämlik hälsa för att minska folkhälsoklyftorna i landet. Införa fri tandvård till 25 år Framgångsrik och billig reform som samtliga borgerliga partier vill riva upp.

18 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen