Inspektion av verksamheten vid den fristående grundskolan The Modern School i Stockholms kommun

Transkript

1 RAPPORT 1 (16) Avdelningen för utbildnings- inspektion Ulf Lindberg Inspektion av verksamheten vid den fristående grundskolan The Modern School i Stockholms kommun 1 Inledning 1.1 Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras i 2 b kap. skollagen. I 7 anges vad som krävs för godkännande: Utbildningen skall godkännas, om 1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång, och 2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Utbildningen skall godkännas, om villkoren enligt ovan är uppfyllda, och om 1. skolan står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den fristående skolan, 2. [ ]och 3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning. Utbildningen vid fristående grundskolor regleras i 9 kap. skollagen. I 2 anges vad som krävs för godkännande: En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor,

2 2 3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal, 5. [ ] 6. [ ] 7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning. Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Enligt 14 kap. 7a skollagen ska skolan för elever i sådana fristående skolor som avses i 9 kap. erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. En fristående skola skall dessutom årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Huvudmannen skall iaktta sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. I 1 kap. 2 a skollagen finns en hänvisning till de bestämmelser i socialtjänstlagen som reglerar anmälningsskyldigheten till socialnämnden avseende barn som kan behöva nämndens skydd. 1.2 Genomförande Utbildningen vid fristående skolor för skolpliktiga elever står under tillsyn av Statens skolverk enligt 9 kap. 11 skollagen. Med anledning av detta har inspektion genomförts vid The Modern School i Stockholms kommun. Inspektionen ingår som en del i ett regeringsuppdrag om granskning av fristående skolor med konfessionell inriktning som skall avrapporteras den 15 januari Inspektionen har bestått av dokumentstudier och besök på skolan den 1 och 2 oktober 2003 av undervisningsråden Ulf Lindberg och Heidi Zetterberg. I inspektionen deltog även Skolverkets pressekreterare Helena Engqvist. Intervjuer har genomförts med huvudmannen, biträdande rektorn, ett urval av skolans lärare, skolsköterskan, ett urval av elever samt några föräldrar. Lektionsbesök har genomförts. Vid besöket genomfördes även en enkätundersökning med elever i år 4-6 och år 7-9 för att un-

3 3 dersöka hur skolan lyckats i sitt arbete att motverka kränkande behandling. Besöket genomfördes utan föregående information till huvudman eller skola. Inspektionen har inriktats på att kontrollera om skolans utbildning uppfyller kraven för godkännande enligt 9 kap. skollagen och 1a kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Även efterlevnaden av vissa övriga författningar som gäller för en fristående skola kontrollerades vid inspektionen. Uppgifter i TV-programmet Dokument Inifrån The Modern School och dess rektor förekom i TV-programmet Dokument Inifrån den 8 maj I programmet säger rektorn inför dold kamera att han inte gör anmälan till socialtjänsten om han misstänker att barn far illa i hemmet. Vi skickar iväg socialtjänsten om de kommer till skolan säger han i intervjun. att man redovisar en läroplan för Skolverket och en annan för föräldrarna. Vidare säger en person som uttalar sig för skolan att man blundar för om föräldrarna vill könsstympa sina barn. Enligt huvudmannen ges tittaren uppfattningen att den person som uttalar sig är biträdande rektor för skolan. Huvudmannen uppger till Skolverket att den person som uttalat sig på detta sätt inte var biträdande rektor utan en person, som under några veckor vikarierade som fritidsledare och modersmålslärare på skolan. Enligt de uppgifter Skolverket fått från skolhuvudmannen har denna person berättat för journalisten att en del av hans påståenden var rena lögner och att resten var hans personliga åsikter. Journalisten valde ändå att ta med uppgifterna i programmet. Den person som uttalade sig på detta sätt är inte längre anställd på skolan. Programinslaget föranledde Skolverket att göra dels ett oanmält besök den 16 maj 2003 vid skolans verksamhet i Rinkeby dels den 27 maj samma år ett besök på huvudmannens begäran vid verksamheten i Skarpnäck. De uppgifter som Skolverket fick i samband med dessa besök ingår i beslutsunderlaget för denna inspektion. Den 21 maj 2003 inkom ett brev till Skolverket (Dnr :2386) från två socialsekreterare vid Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. I brevet redogör socialsekreterarna för ett möte med rektorn för The Modern School. Mötet inleddes som ett utredningssamtal med rektorn angående en av skolans elever. Rektorn uppträdde enligt socialsekreterarna mycket obalanserat när han insåg att socialsekreterarna endast ville få en bild av elevens skolsituation och att de inte avsåg att skriva en rapport som skulle ge skolan extra resurser att anställa en resursperson för eleven. Den 19 september 2003 inkom en anmälan om brister i verksamheten på The Modern School (Dnr :2462). I anmälan påtalas att skolan

4 4 begärt och fått bidrag från Stockholms kommun för tre elever när de vistats utomlands under ett halvt år, att skolskjutsen inte fungerar bl.a. genom att den inte hämtar barnen på avtalad tid, att lärarna saknar pedagogisk erfarenhet och att skollunchen är undermålig. Skolverket har i kontakt med Utbildningsförvaltningen i Stockholms kommun erfarit att den anmälan som inkommit till Skolverket även inlämnats till kommunen. Den del av anmälan som rör kommunbidragen överlåter Skolverket till kommunens hantering. De övriga frågorna har behandlats i inspektionen. Skolverket har i samband med inspektionen dels haft kontakt med Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, dels med kommunens utvärderingsavdelning och tagit del av kommunens kontakter med och erfarenheter av skolan. Alla faktauppgifter i rapporten är förutom då annat anges hämtade ur insänt material eller lämnade av ledningen på skolan. Huvudmannen har tagit del av och getts möjlighet att lämna synpunkter på rapportens faktadel. 2 Allmänna förutsättningar för verksamheten 2.1 Skola The Modern School godkändes av Skolverket den 16 november 2000 (Dnr 2000:980 och 2000:981) som en fristående grundskola med förskoleklass i Stockholms kommun. Godkännandet gäller från och med läsåret 2001/02. Vid besöket hade skolan precis påbörjat sitt tredje verksamhetsår i en lokal i Skarpnäck. Den 9 januari 2003 inkom en anhållan från huvudmannen för The Modern School om Skolverkets medgivande att få öppna en skol- och förskoleverksamhet i Rinkeby. Enligt denna anhållan var verksamheten tänkt vara en filial till skolan i Skarpnäck. Rinkebyfilialen skall ha samma rektor som moderskolan och vissa lärare pendlar mellan enheterna. Den 14 januari beslutade Skolverket att medge denna utökning av verksamheten. Huvudmannen bedriver förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg under kommunens tillsyn i såväl Skarpnäck som i Rinkeby. Enligt elevlistor från huvudmannen var elevfördelningen den 6 november 2003 följande: År F Sa Antal elever Av eleverna bor 77 i Stockholms kommun. Resterande 16 elever bor i kranskommuner företrädesvis söder om Stockholm.

5 5 Av klasslistorna framgår att endast fyra elever har svenska som modersmål. Övriga elever läser svenska som andraspråk. Efter lektionstid erbjuder skolan fritidsverksamhet. Barnen har inom fritidsverksamheten olika aktiviteter som läxläsning, skapande verksamhet, uteaktiviteter och modersmålsundervisning. 2.2 Huvudmannens rättskapacitet Huvudman för skolan är Khalid El Mouselhi med personnummer Skolan drivs som en enskild firma. Huvudmannen uppger att han planerar att tillsammans med någon eller några av sina anställda bilda ett aktiebolag som skall kunna ta över huvudmannaskapet från den 1 januari Stabilitet Ekonomi Skolverket har fått ta del av skolans resultatredovisning för år 2002 och budget för år I resultatredovisningen för år 2002 översteg intäkterna på 6,7 mkr kostnaderna med knappt 2 %. För år 2003 har intäktsbudgeten ökat till 8,5 mkr och kostnaderna budgeterats till 8,3 mkr. Enligt budgeten kommer år 2003 att sluta i ett överskott motsvarande nära 3 % av intäkterna. Vid tidpunkten för inspektionen fanns dock flera tecken som tydde på bristande likviditet. Bland annat påstod lärarna på Rinkebyenheten att materialet till undervisning i Bild och form har börjat ta slut. Flera i personalen som Skolverket intervjuade kom in på skolans dåliga ekonomi. Insatser görs för att förbättra situationen. Ett sätt som nämndes var att skära ned arbetstiden för några personalgrupper. Huvudmannen har även övervägt att börja ta betalt för fritidsverksamheten. Än så länge är den dock avgiftsfri. Rektorn hävdade att Stockholms kommun håller inne elevbidrag och var i början av oktober skyldig honom cirka 600 tkr i innehållna bidrag. Stockholms kommun å sin sida säger att skolan har dålig ordning på rapporteringen av vilka elever som går på skolan. I de klasslistor, som skolan lämnar in tillsammans med en faktura på bidragsbeloppet, finns enligt kommunen ofta felaktigheter. Skolan begär enligt kommunen ersättning för elever som i själva verket är elever på någon annan skola. Vid telefonsamtal till Skolverket den 17 oktober 2003 informerar rektorn att Stockholm betalat huvuddelen av de fordringar skolan haft på kommunen. Han berättar också att han skurit ner tjänsterna för icke undervisande personal på skolan och på så sätt minskat skolans kostnader. Den omedelbara risken för skolan är därmed enligt rektorn undanröjd. Elevantal Den elevantalsprognos som redovisades vid huvudmannens ansökan om tillstånd angav elevantalet 110 elever läsåret 2003/04. Enligt rektorn är

6 6 målet oförändrat, men den dåliga publicitet skolan fick i samband med TV-programmet gör att rektorn tror att det kommer att ta längre tid att uppnå målet. De redovisade klasslistorna innehåller 93 elever i november Av dem går 24 elever på Rinkebyenheten. 2.4 Principer för intagning Enligt huvudmannen är skolan öppen för alla. Ansökningsdatum är det urvalskriterium som kommer att gälla om skolan skulle få fler sökande än det finns plats för. Hittills har det inte behövt användas. Rektorn berättade dock att någon förälder anmält sitt barn till skolan för att påbörja sin utbildning år Skolhälsovård Under skolans första två verksamhetsår har skolan inte haft någon skolhälsovård. Sedan höstterminens start i augusti 2003 har skolan anställt en skolsköterska. Hon finns på skolan två dagar per vecka. En dag är hon på moderskolan i Skarpnäck och en dag på filialen i Rinkeby. Vid inspektionsbesöket hade skolsköterskan ännu inte kommit igång med sitt arbete bland barnen. Hennes arbetstid har hittills gått åt till att göra upp en förteckning över vilken utrustning, som behöver inköpas för att möjliggöra hennes arbete. Hon har även fyllt i elevernas namn och personuppgifter till hälsojournalerna och rekvirerat journaler för de elever vars journaler förvaras på avlämnande skolor. Intervjun med skolsköterskan genomfördes den 1 oktober och då hade hon ännu inte fått någon lön från skolan varken i augusti eller september. Hon sa att hon inte hade för avsikt att arbeta kvar på skolan om hon inte fick den nödvändiga utrustningen och om hon inte fick lön. Skolhuvudmannen informerade Skolverket den 17 oktober att skolsköterskan fått lön och att nödvändig utrustning köpts in. Uppgiften bekräftades av skolsköterskan när Skolverkets representant mötte henne i samband med inspektion av en annan fristående skola. På skolans hemsida på internet framgår hur huvudmannen tänkt att skolhälsovården skall fungera. Där står skolsköterskan arbetar också i skolans elevvårdsteam tillsammans med kurator, specialpedagog och rektor. Hon medverkar också till viss del i undervisningen. Den delen av skolsköterskans arbete befinner sig än så länge på planeringsstadiet. Rektorn säger sig ha kontakt med en läkare, som skolsköterskan kan ta kontakt med när hon behöver tillgång till läkarkompetens. Uppgiften om att det finns en läkare som hon vid behov kan vända sig till bekräftades av skolsköterskan. 2.6 Registerkontroll Rektorn uppger att registerkontroll enligt lagen (2000:873) genomförs vid nyanställningar vilket styrktes av kopior på inlämnade registerutdrag.

7 7 2.7 Avgiftsfri utbildning Enligt rektorn och biträdande rektorn tillhandahålls utbildningen utan kostnad för eleverna och deras vårdnadshavare. Uppgiften bekräftades av de elever och föräldrar som intervjuades. 2.8 Skolmåltider Enligt skolans informationsmaterial erbjuds alla elever en lätt frukost och lunch. Mellanmål serveras till de barn som utnyttjar skolans fritidsverksamhet. Enligt en anmälan till Skolverket som gjorts av en elevförälder får barnen nästan ingen mat. Ibland består den erbjudna måltiden endast av smörgås. I samband med Skolverkets inspektion uppgavs att skolan tidigare köpt in skolmaten från en cateringfirma. Numera lagas maten till skolmåltiderna av anställd personal i skolans eget kök. Skolverket kunde konstatera att det fanns kök i båda skolenheterna. Intervjuade elever medgav att det har hänt att det funnits alltför lite mat, men att det inte händer ofta. I allmänhet kan vi äta oss mätta, sa de. 2.9 Bedömning Huvudmannen för The Modern School har under året haft stora ekonomiska svårigheter. Svårigheterna hänger åtminstone delvis samman med en turbulent elevsituation, där huvudmannen haft svårt att till elevernas hemkommuner redovisa vilka elever, som verkligen går på skolan. Även skolans redovisning av elevsituationen till Skolverket har varit oklar. På klasslistor daterade den 6 november 2003 redovisar skolhuvudmannen till Skolverket att skolan har 93 elever. På klasslistorna finns ytterligare 25 namn på elever som enligt listan har slutat på skolan. Då hemkommunerna haft behov av att kontrollera riktigheten av skolans elevuppgifter har utbetalningen av bidrag till skolan försenats och skolans ekonomiska situation blivit prekär. Då huvudmannen för skolan är en enskild firma vore en konkurs för huvudmannen fatal för verksamheten. Som beskrivits i avsnitt 2.2 har nuvarande huvudman planer på att tillsammans med några av sina anställda bilda ett aktiebolag, som skulle kunna ta över huvudmannaskapet för skolan. Ett överlåtande av huvudmannaskapet till aktiebolaget måste rapporteras till Skolverkets enhet för tillståndsprövning för godkännande. Skolverket bedömer att The Modern School för närvarande inte uppfyller de krav på stabilitet som ställs för fortsatt godkännande och rätt till bidrag. I övrigt bedömer Skolverket att skolan uppfyller de krav på allmänna förutsättningar som ställs.

8 8 3 Krav på att utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter som motsvarar det offentliga skolväsendet 3.1 Skolans organisation och ledning Skolan är uppdelad på två enheter, dels moderskolan i Skarpnäck och dels filialskolan i Rinkeby. De två enheterna leds båda av rektorn tillika huvudmannen. En av lärarna har rollen som biträdande rektor. Hans arbete är huvudsakligen förlagt till Rinkebyenheten, men en dag i veckan undervisar han i Skarpnäck. Rektorn har erfarenhet som modersmålslärare från bl.a. Sigtuna kommun. Han har studerat företagsekonomi och pedagogik på Södertörns högskola men saknar lärarutbildning. Den biträdande rektorn är utbildad 4 9- lärare med inriktningen Matematik och So-ämnen. Han har arbetat på The Modern School sedan januari år Anställningen är hans första lärartjänst. Eftersom rektorn saknar lärarutbildning och biträdande rektorn saknar erfarenhet har man anlitat en rektor för en kommunal skola som konsult. Konsulten står för schemaläggningen på The Modern School så att barnen ska få den undervisning de har rätt till. Rektorn och biträdande rektorn har ledningsmöte på kvällstid varje vecka. På ledningsmötet tas aktuella problem upp för lösning. Ibland deltar även konsulten i dessa möten. Vid intervjuer med lärarna framkom att många efterlyste en mer strukturerad ledning. Flera klagade på att schemat ofta ändras och att personal byts ut med kort varsel. Även eleverna nämnde schemaändringarna som ett problem. En intervjuad lärare sa att rektorn ofta tog till kortsiktiga lösningar när det uppkom problem i verksamheten. Rektorn medgav att schemat ändrats flera gånger och angav specifika personalproblem som orsak. En lärare sa att hon försökt få till stånd en styrelse för skolan. I styrelsen ville hon förutom skolledningen se representanter för föräldrar och elever. Hennes förslag hade ännu inte föranlett någon åtgärd. Eleverna är indelade i delvis årskursblandade grupper. På Skarpnäck är grupperingarna: förskoleklassen, år 1 2, år 3, år 4 5, år 6 7 och år 8-9. I Rinkeby är grupperingarna: förskoleklassen, år 1 2 och år Lärarkompetens Enligt en anmälan till Skolverket som gjorts av en förälder till en elev på skolan saknar lärarna pedagogisk erfarenhet. Skolverket kunde konstatera att antalet lärare är förhållandevis högt med tanke på elevunderlaget. De flesta av lärarna har svensk lärarutbildning för den utbildning de bedriver.

9 9 De flesta av lärarna är unga och för minst tre av lärarna är lärartjänsten på The Modern School deras första lärartjänst. Några av lärarna har dock flerårig erfarenhet. Klassläraren i år 3 5 i Rinkeby som är utbildad 1 7 lärare med inriktningen Svenska, So, har t.ex. arbetat 12 år som lärare i kommunala skolor i Stockholms kommun. Förutom klassläraruppdraget i år 3 5 har hon hand om läsundervisningen i år 1 2. I övriga ämnen i år 1 2 undervisar klassläraren, som är utbildad fritidspedagog. Klassläraren i år 1 2 i Skarpnäcksenheten har utbildning till förskollärare. I intervju uppgav hon dock att hon vikarierat många år som lärare på skolor i Sörmland. Utöver klasslärarna finns på Skarpnäck en lärare med specialpedagogutbildning. Vid besökstillfället arbetade hon som lärare för tre nyinvandrade elever som fick en förberedande svenskundervisning. Både i Skarpnäck och i Rinkeby finns modersmålslärare. I Skarpnäck erbjuds undervisning i modersmålen arabiska, persiska, kurdiska och somaliska. Läraren i arabiska i Skarpnäck undervisar deltid som modersmålslärare. I hans tjänst ingår även att undervisa i Hem- och konsumentkunskap samt i Teknik. Han saknar lärarutbildning. The Modern School köper även modersmålsundervisning för elever med modersmålen bosniska och serbiska av Språkcentrum, Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Alla elever i Rinkeby läser Svenska som andraspråk och deltar i modersmålsundervisning. I Rinkeby erbjuds undervisning i modersmålen arabiska och somaliska. All engelskundervisning i Rinkebyenheten sköts av en obehörig lärare som har amerikanska som modersmål. Han har även hand om viss engelskträning i förskoleklassen. Alla klasser från år 3 och uppåt får den övervägande delen av sin undervisning av lärare med utbildning för att undervisa åldersgruppen i ämnet. I synnerhet gäller det undervisningen i Svenska, Matematik, Naturorientering och Samhällsorientering som i såväl Skarpnäck som Rinkeby från år 3 genomförs av personal med relevant utbildning. Lärarna i år 1 2 saknar både läraren i Rinkeby och Skarpnäck relevant lärarutbildning, men båda har tidigare flerårig erfarenhet av undervisning på stadiet. I Rinkeby sker läsinlärningen för eleverna i år 1-2 genom att klassläraren i år 3 5 har hand om undervisningen. 3.3 Lokaler och utrustning Skarpnäcksenheten är inrymd i bottenvåningen på ett hyreshus. Lokalerna, som i viss mån är anpassade för undervisning, hyrs ut av HSB och har ursprungligen varit avsedda för förskoleverksamhet. Utrymmet utnyttjas maximalt till sista kvadratmetern. Genom att undervisningsgrupperna är små verkade det som om grupperna inte störde varandra trots trängseln. Möjligheter till omgrupperingar under pågående lektioner var dock små, men det förekom t.ex. när eleverna i förberedelseundervisningen hade

10 10 slutat för dagen. Klassrummen tjänar även som matsal i samband med frukost, lunch och mellanmål. Skolan har tillgång till viss utrustning för laborationer i fysik och biologi. För kemilaborationer i synnerhet sådana där giftiga och/eller illaluktande ämnen används är lokalerna enligt No-läraren otjänliga. Skolan, som i år för första gången har elever i år nio förhandlar med en kommunal skola i Björkhagen om att få hyra in sig i kemilaboratoriet. Skolan saknar helt både lokal och utrustning för Träslöjd. Enligt rektorn finns möjlighet att under en begränsad tidsperiod få hyra en träslöjdslokal på en skola i Hässelby. Textilslöjd är den slöjdform eleverna får undervisning i. Vi stickar, svarar eleverna på frågan vad de gör i slöjden. Skolverket kunde konstatera att det fanns en symaskin på skolan. Enligt rektorn har fyra symaskiner stulits från skolan under året och ekonomin har inte medgivit att dessa ersatts utan andra behov har prioriterats. Skolan har enligt huvudmannen temporärt fått sänka sin ambition för ämnet men gör ändå bedömningen att undervisningen klaras inom ramen för de nationella målen. Vid undervisningen i Hem- och konsumentkunskap utnyttjas skolans kök. I köket finns tre spisar. Undervisningen i ämnet sköts av läraren i Teknik och i Modersmålet arabiska. För musikundervisning utnyttjades dels en radio med CD-spelare och kassettbandspelare dels videoband. Skolan hade även en uppsättning med blockflöjter och rytminstrument. Idrottsundervisningen sker i en idrottshall, som skolan hyr av en närliggande kyrka. Att eleverna var mycket nöjda med detta framkom vid intervjun med dem. Alldeles utanför Skarpnäcksenheten finns en liten park som eleverna kan utnyttja på sina raster. Skolan använder också skolgården för en närliggande skola, Tornadoskolan, där det finns en större plan för t.ex. bollspel. I Rinkebyskolan var utrymmet per elev något större. Lokalerna ligger i ett hyreshus. Huset, som ägs av Stockholmshem som ingår i koncernen Stockholms Stadshus AB, ligger alldeles invid Rinkeby Torg. Skolan saknar skolgård i anslutning till lokalerna, men varje lunchrast går elever och lärare tillsammans till Rinkebyskolans skolgård. På så sätt får barnen dagligen tillfälle till utevistelse med lek och avkoppling. På Rinkebyenheten saknas utrustning för laborationer i naturvetenskapliga ämnen. De äldsta eleverna har just börjat år fem och ännu har avsaknaden av laborationsutrustning inte varit så stor. Skolan har ett eget kök och där kan vissa enkla experiment genomföras. Köket används även för undervisning i Hem- och konsumentkunskap. Skolan erbjuder för närvarande ingen Trä- och metallslöjd utan endast Textilslöjd. Enligt läraren utgår undervisningen från elevernas förutsättningar. Eleverna hade vid inspektionstillfället börjat träna att klippa. Det finns ingen symaskin på skolan.

11 11 Idrottsundervisningen har hittills skett utomhus, men skolan har från början av oktober hyrt en idrottssal i Husby, dit eleverna kommer att bussas. Lärarna omvittnade att eleverna har tillgång till läroböcker, vilket även Skolverket kunde konstatera. På Skarpnäcksenheten har lärarsituationen varit turbulent. Nya lärare har ibland underkänt de läroböcker som företrädaren valt och i stället köpt in nya böcker. Skolan har på så sätt fått ett litet förråd med läroböcker som kan användas av eleverna som ett referensbibliotek. Något annat bibliotek finns inte på någon av skolorna. Eleverna på Skarpnäcksenheten berättade att de med klassen varit på kommunens bibliotek, men de tyckte att det skedde alldeles för sällan. 3.4 Undervisningens innehåll och arbetsformer Skolan följer läroplanen Lpo 94 och skolans profilämnen är Engelska och Data. Eleverna läser Engelska både som vanligt ämne och som språkval. I skolans koncept ingår att eleverna skall få kunskaper så att de både kan fungera som självständiga individer och som medlemmar i en grupp. Därför säger rektorn att det är lika viktigt att läraren skall vara en handledare i elevens sökande efter kunskap som att eleverna får tillfälle att samarbeta i grupper i olika ämnesövergripande projekt. Den verksamhet Skolverket såg vid sitt besök var klassundervisning. Klasserna är dock mycket små, varför läraren har många möjligheter att individualisera inom klassens ram, vilket också skedde. En jämförelse mellan timplanen på The Modern School och timplanen i skollagens bilaga visar att eleverna på The Modern School erhåller 6713 timmars undervisning mot bilagans timmar. I Idrott och Slöjd får eleverna på The Modern School klart färre undervisningstimmar än vad som anges i skollagens bilaga. Skolhuvudmannen uppger att man inte lyckats hyra lokaler i den omfattning man önskat. Avvikelserna ligger dock klart inom ramen för de 20 % som bilagan medger för att tillgodose skolans val inom det offentliga skolväsendet. Genom att skolans val är Engelska, Data och Franska finns det möjlighet för de elever som väljer Engelska som språkval att få i stort sett dubbelt så mycket engelska som i grundskolan. No, Teknik och Data är också områden där skolan erbjuder avsevärt fler timmar än grundskolan. 3.5 Skolans resultat Det är för tidigt att uttala sig om skolans resultat. I Rinkebyenheten hade The Modern School haft ansvar för verksamheten en termin när besöket genomfördes. Vissa lärare är nyanställda sedan augusti I Skarpnäck har verksamheten pågått i två läsår. Här har man just genomfört Stockholmsprovet, som är det prov i Svenska Engelska och Matematik som kommunen genomför i alla sina egna skolor. Hur eleverna från The Modern School lyckats i provet i jämförelse med andra skolor var vid besöket inte känt.

12 12 Vid besöket i Skarpnäck sa lärarna att det finns både duktiga elever och elever med studiesvårigheter. Skolverket hade vid sitt besök på skolan tillfälle att träffa och intervjua två föräldrar till elever på skolan. Den ena var en mamma med en son i år 4. Sonen har tidigare gått i en liten grupp i en kommunal skola, men har börjat på The Modern School i augusti Mamman, som liksom pappan var helsvensk, sa att de var mycket nöjda med skolan så här långt och att deras son trivdes bra. Han tycker om skolans arbetssätt och säger att det alltid fanns personal till hands när han behöver hjälp, sa mamman. Den andra mamman som Skolverket träffade har också en son i skolan. Mamman, som hade svårt att tala svenska, hade tagit med en äldre son som tolk för att kunna tala med Skolverkets representanter. Hon berättade att familjen valt The Modern School därför att de bodde i närheten av skolan. Hon var mycket nöjd med den undervisning sonen fick och sa att hon hade haft bra kontakt med skolan. Hon framförde att även sonen var nöjd. 3.6 Bedömning De flesta lärarna på The Modern School har en lärarutbildning motsvarande sitt undervisningsuppdrag och de har även tillgång till läromedel i den utsträckning de behöver. Som framgår av rapporten anser dock flera av lärarna att skolans ledningsstruktur är oklar. Rektorn, som också äger den enskilda firma som är huvudman för skolan tar enligt intervjuade lärare ofta mycket snabba beslut, som med kort eller inget varsel för lärarna förändrar deras och elevernas arbetssituation. Personalbyten och schemaändringar sker ofta och utan förvarning. Flera av lärarna efterlyste en ledningsgrupp där förändringar diskuteras innan de genomförs. Skolan har inte tillgång till lokaler som medger laborationer i naturvetenskapliga ämnen, främst Kemi, som undervisning enligt kursplanen förutsätter. Skolverket bedömer att brister i beslutsfattandet på skolan ger dåliga förutsättningar för den arbetsro och kontinuitet som krävs för att ge eleverna en god inlärningssituation. Skolverket bedömer vidare att skolans lokaler för laborationer i Kemi inte uppfyller de krav som kan ställas för att garantera att eleverna i högre årskurser får en utbildning som ger kunskaper och färdigheter som motsvarar grundskolan.

13 13 4 Krav på att utbildningen skall motsvara de allmänna målen och värdegrunden i det offentliga skolväsendet 4.1 Skolans mål Enligt skolans informationsmaterial är The Modern School en fristående skola som motsvarar grundskolan och omfattar år F 9. Skolan är öppen för alla oavsett kulturell, politisk, nationell eller religiös bakgrund. Skolan säger sig satsa mycket på språk. Det tar sig uttryck i att alla elever läser extra Svenska och Engelska redan i förskoleklassen. Från höstterminen introducerar man även Franska redan i förskoleklassen. Skolan säger sig även satsa intensivt på dataundervisning. Skolans mål är enligt informationsmaterialet att stärka elevernas förmåga att ta personlig ställning till olika etiska och moraliska frågor samt att hantera individens frihet i samhället. Skolans profil är icke-konfessionell, men i den enkätundersökning som 15 elever i Skarpnäck och 5 elever i Rinkeby besvarat uppger 7 elever i Skarpnäck och 4 elever i Rinkeby att de går på en skola med konfessionell inriktning. På båda skolorna erbjuds möjligheter för elever att under ledning av en modersmålslärare dagligen förrätta bön enligt islamsk tradition. Verksamheten är dock frivillig för eleverna och äger rum på rasttid. En stor del av eleverna väljer att inte delta i bönestunderna. På Skarpnäcksenheten representerar eleverna många nationaliteter och troligen flera religioner medan elevgruppen på Rinkebyenheten är mer homogen. Rinkebyenheten har i januari 2003 övertagit lokaler och i viss mån även elever ifrån en annan fristående skola, som startade i samma lokaler i augusti 2000 men lades ned i december Den skolan hade konfessionell islamsk inriktning och det tycks som om eleverna och deras föräldrar inte observerat att skolans inriktning har förändrats. 4.2 Skolans arbete mot kränkande behandling och för jämställdhet Skolan har en mobbningsplan. Av planen framgår att den även gäller arbete mot varje form av kränkande behandling. Av svaren på elevenkäten tycks det som om arbetet mot mobbning och kränkande behandling varit framgångsrikt på skolan i synnerhet på Skarpnäcksenheten. På Rinkebyenheten har en elev svarat att han/hon känner sig mobbad av andra elever. Övriga elever har antingen svarat att mobbning inte förekommer på skolan eller att läraren eller någon annan vuxen genast ingriper om någon elev blir mobbad. På samma enhet framkom i intervju med en lärare att barnen nästan alltid slåss när de tror att ingen vuxen ser dem. Klasslärarna uppgav att de dagligen samtalar med eleverna om hur man skall uppträda mot varandra.

14 14 Skolan har inte redovisat någon plan för sitt jämställdhetsarbete. De allra flesta eleverna har dock svarat att de tycker att lärarna behandlar pojkar och flickor lika. I TV-programmet, som nämndes i rapportens inledning, sa rektorn att skolan inte anmälde till socialförvaltningen när skolan misstänkte att en elev for illa i hemmet. Vid inspektionen berättade både rektorn och biträdande rektorn att skolan vid flera tillfällen gjort sådana anmälningar. Tre sådana anmälningar var föremål för socialförvaltningens pågående utredningar när Skolverkets besök gjordes. I samma TV-program sa en person som uttalade sig för skolan att skolan blundade för om föräldrarna låter könsstympa sina barn. Vid vår intervju uttrycker rektorn sin personliga avsky för könsstympning. Han säger att den förekommer i vissa av de länder som hans elever kommer ifrån men att han inte känner till om någon av dem varit med om det. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande Eleverna har klassråd varannan vecka. Då turas de om att vara ordförande och sekreterare. En representant per klass utgör skolans elevråd som sammanträder två gånger per månad. På klassrådet är utflykter ett ämne som enligt intervjuade elever ofta diskuteras. Ett annat återkommande diskussionsämne är utrustning som behöver köpas in till skolan. I intervjuer med lärare och elever framkom att eleverna har möjligheter att påverka undervisningens innehåll och utformning. Eleverna uppfattade dock att inflytandet mycket berodde på den undervisande läraren. Någon styrning från skolledningen i detta avseende trodde inte eleverna att det fanns. Av svaren på elevenkäterna framgår att drygt hälften av eleverna tycker att de kan påverka undervisningens utformning och innehåll. 4.4 Allsidighet och saklighet i undervisningen Undervisningen i skolan följer de nationella kursplanerna och de läromedel som används är sådana som även används i andra skolor. Klasslärarna som undervisar i de flesta ämnena har i allmänhet en svensk lärarutbildning och säger att de undervisar på samma sätt som de skulle göra i vilken skola som helst. Lärarna som undervisar i modersmål härstammar som regel från länder där språket talas. I modersmålsundervisningen ingår även en undervisning om kulturen och hur man lever i dessa länder i enlighet med de nationella kursplanerna för modersmålsundervisning. 4.5 Elever i behov av särskilt stöd The Modern School har enligt intervjuade lärare en hög andel elever i behov av särskilt stöd. De flesta eleverna har ett annat hemspråk än svenska och de få elever med föräldrar som är födda i Sverige hade enligt

15 15 lärarna ofta någon form av skolsvårigheter. I intervju med en lärare på Rinkebyenheten konstaterade hon att alla elever var i behov av särskilt stöd. Skarpnäcksenheten har en lärare med specialpedagogisk utbildning, men hon arbetade vid inspektionstillfället endast deltid och då huvudsakligen med eleverna i förberedelseklassen. Skolan har en mapp för varje elev, där elevens utveckling dokumenterats. Några åtgärdsprogram för elever i behov av stöd har däremot inte upprättats. Inte heller hålls några elevvårdskonferenser. Efter Skolverkets besök på skolan har skolan ändrat sina rutiner. Huvudmannen uppger att elevvårdskonferenser numera hålls kontinuerligt var fjortonde dag. För varje elev som behandlas i elevvårdskonferensen upprättas åtgärdsprogram, som kommer att utvärderas efter en plan som framgår av dokumentet. 4.6 Skolans kontakt med hem, samhälle och arbetsliv På såväl Skarpnäcks- som Rinkebyenheten tillämpas ett system med information till elevernas vårdnadshavare i veckobrev. Föräldrarna inbjuds till utvecklingssamtal en gång per termin. Eleverna är inbjudna av skolan att vara med, men det är inte ovanligt att föräldrarna kommer ensamma. Föräldrarna inbjuds på lärarnas initiativ till föräldramöte. En intervjuad lärare på Rinkebyenheten, som haft ett föräldramöte med god uppslutning under hösten och inbjudit till ett andra möte vecka 41, sa att föräldrarna förväntade sig att det skulle vara mer böner i skolan. 4.7 Bedömning Skolverket kunde konstatera brister i skolans rutiner i arbetet med elever i behov av stöd. I rapporten beskrivs bl.a. att skolan vid inspektionstillfället inte utfärdade åtgärdsprogram för elever i behov av stöd. I samband med faktagranskningen av rapporten har skolan vidtagit förändringar i sina rutiner. Skolverket bedömer att, med de förändrade rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd, som huvudmannen redovisat, undervisningen vid The Modern School uppfyller de krav på att utbildningen skall motsvara de allmänna målen och värdegrunden i det offentliga skolväsendet. 5 Skolans kvalitetsarbete 5.1 Skolans kvalitetsredovisning Skolverket har fått ett dokument från skolhuvudmannen med titeln Kvalitetsredovisning för The Modern School avseende läsåret 2002/

16 I dokumentet redovisas följande som sådant som man lyckats med under det gångna året: Vi har höjt utbildningsnivån bland vår personal. Framför allt har det skett genom nyrekryteringar, men även genom vidareutbildningar. Vi har på ett bättre sätt dokumenterat och följt upp varje enskild elevs utveckling. Vi har lyckats med de första stegen mot en mer mångkulturell skola där elever med olika bakgrunder träffas och lär av varandra. Under läsåret 2003/04 anger man följande förbättringsområden. Vi ska arbeta för att ha behörig personal i alla ämnen. Vi ska utveckla vår fritidsverksamhet och se till att vår förskoleverksamhet kommer igång. Vi ska ha temadagar om bl.a. mobbning, hälsa och trafikregler. Vi ska utveckla ämnena slöjd, kemi och idrott. Vid intervjuerna framkom att flera lärare inte kände till kvalitetsredovisningen och dess innehåll. Huvudmannen uppger att en bidragande orsak till att lärarna inte kände till kvalitetsredovisningen var att flera lärare är nyanställda på skolan. 5.2 Bedömning The Modern School har ett dokument som benämns kvalitetsredovisning och som till viss del även kan anses utgöra en sådan. Dokumentet uppfyller dock inte de krav som ställs i förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1997:702). Där står att fristående skolor som är godkända och har rätt till bidrag skall årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar som innehåller en bedömning av i vilken mån målen för utbildningen har uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta om målen inte har uppnåtts. Den kvalitetsredovisning som The Modern School presenterat för Skolverket brister både i målformulering och åtgärdsbeskrivning. Framför allt är det enligt Skolverkets bedömning åtgärdsbeskrivningen som brister. En brist var också att kvalitetsredovisningen tycktes vara helt okänd för lärarna. Skolans kvalitetsredovisning var inte heller införd i SIRIS, som är Skolverkets databas för ändamålet. Skolverket bedömer att arbetet med den årliga kvalitetsredovisningen på The Modern School inte uppfyller kraven i förordningen.