KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN BJÖRKÄNGEN LÄSÅRET

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN BJÖRKÄNGEN LÄSÅRET

2 Innehållsförteckning Inledning...4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...4 Underlag och rutiner...4 Organisation och förutsättningar...5 Normer och värden - Plan mot diskriminering och kränkande behandling...5 Process/insatser...6 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...6 Utveckling och lärande...6 Verksamhetsmål...7 Process/insatser...7 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...7 Resultat...8 Analys...8 Utvärdering...8 Verksamhetsmål...8 Process/insatser...8 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...8 Resultat...9 Analys...9 Utvärdering...9 Åtgärder för utveckling...9 Process/insatser...9 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...9 Resultat...10 Analys...10 Verksamhetsmål...10 Process/insatser...10 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...11 Resultat...11 Analys...11 Verksamhetsmål...12 Process/insatser...12 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...12 Resultat...12 Analys...12 Utvärdering...13 Åtgärder för utveckling...13 Verksamhetsmål...13 Process/insatser...13 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande...13 Resultat...14 Analys...14 Utvärdering...15 Förskola och hem...15 Resultat enkät...15 Analys...15 Utvärdering...15 Åtgärder för utveckling

3 Kultur- och utbildningsnämndens mål...16 Bedömning av förskolans kvalitet...17 Sammanfattning

4 Inledning Björkängens vision är att utforma verksamheten så att barnen kan känna trygghet och glädje över att vara på förskolan samt att barnen känner att de har inflytande över sin vardag. Vi arbetar åldersinriktat för att kunna möta och se varje barns utveckling och lärande just där barnen befinner sig. Vi pedagoger är lyhörda för vad som intresserar barnen och väljer att planera verksamheten utifrån det. Vi tror att en vardag där barnen kan påverka och som innefattar deras intressen bidrar till en positiv lärmiljö och på så vis tror vi att barnen lär i för dem meningsfulla sammanhang. Vi vill få barnen att tro på sin egen förmåga därför ger vi barnen tid att prova och försöka själva utifrån deras förutsättningar för att öka deras självständighet och självkänsla. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Björkängens arbete med dokumentation och reflektion fortsätter att utvecklas, vi har under det här läsåret köpt in ipads till varje avdelning vilket underlättar och utvecklar vårt dokumentationsarbete. Bland annat ser vi att barnen är mer delaktiga inom dokumentationsarbetet nu mot föregående år. För att få föräldrarna mer medvetna om innehållet i vår likabehandlingsplan skulle denna vara diskussionsämnet på vårens föräldraråd, dessvärre blev detta inställt på grund av för få deltagare. Avdelning Hjulet har fortsatt arbeta med Tecken som stöd, TAKK. Enligt förra årets kvalitetsredovisning önskade vi fler svar på föräldraenkäten. I år har vi påmint föräldrarna att svara via mejl och anslagit på våra informationstavlor. Vi har köpt in boken Teknikgrytan för att få inspiration till vårt arbete med teknik. Underlag och rutiner I våra arbetslag har vi gemensam pedagogisk utvecklingstid en gång i veckan där reflektion och planering sker. Vi utvärderar vårt målarbete genom att diskutera kring aktiviteter och dokumentation. I vårt dagliga dokumentationsarbete använder vi ipad, internet, samtal, foto, film, observationer och ljudupptagningar. Vi dokumenterar vad vi gjort och upptäckt, detta bidrar till att utveckla verksamheten och det dagliga arbetet i barngrupperna. Här är barnen delaktiga efter intresse och förmåga och detta hjälper också till att utveckla verksamheten. Vi har synliggjort barnens dokumentationer och verksamhetens innehåll genom att på ett aktivt sätt utnyttja våra anslagstavlor och bildskärmar. Vi har erbjudit föräldrar utvecklingssamtal två gånger och föräldramöte en gång under detta läsår. En föräldraenkät har skickats ut under vårterminen. Det är ett underlag där vårdnadshavare har möjlighet att uttrycka hur de upplever sina barns vistelse på förskolan samt komma med tankar och förslag om verksamheten. Vi har även haft ett 4

5 föräldraråd det här läsåret. Vi har haft besök av två förskollärare från andra förskolor, både från vår kommun men även från Kumla, som gjort en kvalitetssäkrande undersökning (ECCERS) på Hjulet och Skruven. Varje avdelning har även haft verksamhetsbesök av förskolechef med efterföljande didaktiska samtal. Organisation och förutsättningar Förskolan Björkängen ligger centralt i Hallsberg i ett villaområde med grönområden i närheten. Förskolan består av tre avdelningar Lampan, Hjulet och Skruven alla med åldersindelade grupper och plats för sammanlagt 54 barn. Personalen består av sex förskollärare, tre barnskötare och två resurser. Varje arbetslag träffas två timmar i veckan för gemensam reflektion och planering. Personalen har också i genomsnitt två timmars egen reflektionstid i veckan. På förskolan finns en processledare på 5%. Processledarna på förskoleområdet ses cirka en gång i månaden för att arbeta med utvecklingsfrågor. Verksamheten har begränsat öppethållande två dagar per termin för kompetensutveckling. Arbetsplatsträffar (APT) sker en gång i månaden och innehåller bland annat forum för pedagogiska diskussioner. Det ger pedagogerna tillfälle att få reflektera och diskutera olika dilemman eller utvecklingsfrågor, vilket utvecklar vår verksamhet och vårt dagliga arbete tillsammans med barnen. En utvecklingsgrupp där en representant från varje avdelning ingår, tar fram underlag för de pedagogiska diskussionerna på förskolan i samråd med förskolechef. Tillsammans på hela förskolan har vi också husmöten en gång i veckan där vi möts och planerar och diskuterar kring verksamheten den kommande veckan. Förskolan har en VFU-handledare och tar regelbundet emot VFU-studenter. Tre av förskolans pedagoger har under detta läsår deltagit på kommunens matematikcirklar och en representant har gått på språknätverk. Sedan vårterminen 2014 har vi inte längre någon teknikprofil utan väljer istället att fokusera på områden som intresserar barnen här och nu. Enheten har tillgång till en vikariepool och en samordnare. Förskolan har även tillgång till ett elevhälsoteam som kan konsulteras vid behov. Det är främst specialpedagog, men även kurator och talpedagog som arbetar gentemot förskoleverksamheten. Det finns centralt placerade psykologer i kommunen. Rutiner för samverkan med BVC och socialtjänst finns. Normer och värden - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, 5

6 förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Process/insatser Anpassa vår miljö och skapa könsneutrala lekmiljöer Ser över resursbehov Föra levande samtal i arbetslagen och tillsammans med barnen Samarbeta med vårdnadshavare Arbetslaget tar hänsyn till varje barns kultur och bakgrund i den mån det går Arbetslagen arbetar för att uppmuntra och bejaka barnen när de samtalar och leker normbrytande Bemöta alla barn lika oavsett kön Vi anpassar material och arbetssätt utifrån ålder Ovanstående punkter är hämtade från vår Likabehandlingsplan. Denna kommer att revideras till hösten och nedan redovisas därför inget resultat utan endast hur arbetet har fortlöpt hittills. Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande Vi anpassar miljö och material efter barnens behov. Vi behandlar alla lika och respektfullt både barn och kollegor. Samtal tillsammans med barnen har skett kontinuerligt, främst om funktionsnedsättning och om hur man är en bra kompis. Vi pedagoger har ett neutralt förhållningssätt gentemot barnen då det uppstår funderingar kring t.ex. könsroller eller sexuell läggning. Vi ser att barnen utvecklat förståelse för att vi är olika och respekterar varandra. Vi pedagoger uppmuntrar barnen att lösa konflikter själva och lyssna på varandra. Vi vuxna finns med som stöd om de behöver hjälp. Den dagliga kontakten med vårdnadshavare är viktig för oss och samarbetet mellan båda parter om barnets bästa bidrar till barnets utveckling. Utveckling och lärande Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, 6

7 kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar...sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap....sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur.....ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra....intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. Verksamhetsmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor och samtala om naturvetenskap Detta mål hade vi även förra läsåret också men vi kände oss inte riktigt färdiga med det. Nu vill vi fokusera mer på samtal om naturvetenskap och att ge barnens chans att utforska. För att inte få målet för stort har vi fokuserat på djur och växter. Process/insatser Vi utgår från barnens intressen i planering av verksamheten. Vi söker svar på ipaden tillsammans med barnen. Vi jobbar i projektform och tar hjälp av vår vän Bobo som är en stor buktalardocka. Barnen är med och dokumenterar vad de gör och upptäcker. Vi pedagoger visar att inga frågor är dumma Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande Vi vuxna väljer att vara lyhörda och låta barnens intressen få driva arbetet framåt. Snart märker vi att barnen är intresserade av sniglar så vi startar upp ett tema kring det. Barnen är nyfikna och vågar uttrycka sina tankar, de bollar idéer mellan varandra och till oss vuxna. Vi använder vår ipad för att söka svar på barnens funderingar och frågor. Vi tillför material och sätter upp dokumentationer i hallen. Vi uppmuntrar och ser att barnen berättar för sina föräldrar om vad de gjort under dagen och vad de lärt sig. Vi pedagoger har valt att ha en nyfiken och uppmuntrande attityd gentemot barnens funderingar, vi ställer följdfrågor som vad tror du? och hur ska vi ta reda på det? På vår gemensamma pedagogiska utvecklingstid reflekterar vi över barnens agerande och intressen. Vi utvärderar även veckan som gått. Vi tillverkar en docka, Bobo, som är från planeten Tom-Tom i rymden. Bobo vet inget om vår planet så barnen får lära honom! Några barn gör filmer med Bobo om naturvetenskap som vi sedan tittar på tillsammans. 7

8 Senare under vårterminen blommar barnens intresse för Bobo upp igen vi startar upp vårt kartprojekt. 1 Resultat Inga frågor är nu dumma. Alla säger öppet vad de tror och vad de vill undersöka. Barnen vill gärna diskutera och visa oss vuxna och andra barn vad de upptäckt och de sprider sina lärdomar. De kommer självmant med förslaget att söka svar på ipaden eller i böcker. Barnen redovisar själva med hjälp av anslagstavlan och fotoramen för andra barn vad vi har gjort. Barnens dokumentationer har drivit arbetet framåt. Analys Vårt förhållningssätt till barnens frågor och funderingar är öppet och uppmuntrande. Vi ställer mycket följdfrågor och utmanar barnen i deras tankar. Vi har startat i vad barnen tror för att sedan söka svar på olika sätt. Vi har använt samlingen som ett forum för att träna att lyssna på varandra men också för att prata inför varandra. Vi har använt ipaden som ett verktyg tillsammans med barnen. Vi har haft med barnen i hela processen eftersom projekten har utgått från deras intressen. Vi tror att vårt val av att arbeta i projekt ligger till grund för vårt goda resultat. Vi har valt att visa barnens dokumentationer från projekten just i hallen för att få föräldrarna delaktiga men något som vi snart märkte var att dessa dokumentationer även väckte intresse och samtal barnen emellan. Utvärdering Verksamhetsmål Barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Process/insatser Vi tittar på is och vatten Fryser in Babblarna och ser vad som händer när de tinar. Har vattenlek med barnen. Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande Vi valde att fokusera på vatten. Vid en samling fyllde vi ett mjölkpaket med vatten och stoppade i en Babbel som är en känd figur för barnen. Barnen fick sedan följa med till köket för att frysa in paketet samt att efter två dagar hämta ut paketet och undersöka vad som hänt. Barnen smakade, kände och undersökte isen tills den smälte. Vi såg att vattenleken tilltalade de flesta barnen och fångade deras intresse. Därför valde vi att ha olika vattenlekar flera gånger och vi tillförde olika material till vattenleken t.ex. material som flöt eller sjönk. Efter varje tillfälle utvärderade vi i arbetslaget för att se hur vi skulle gå vidare. Vi som pedagoger hade ett tillåtande och uppmuntrande förhållningssätt gentemot barnen i aktiviteten. 1 På s finns vidare beskrivning om Kartprojektet. 8

9 Resultat Barnen visade intresse och nyfikenhet när vi frös in Babbeln i ett mjölkpaket. Vissa av barnen reflekterar fortfarande över aktiviteten. Analys Vi känner att vi har väckt en nyfikenhet och ett intresse för enkel naturvetenskap och lagt grunden för ett kommande lärande. Vi tror att barnens intresse kan påverkats av att vi använde en Babbel som de känner till och tycker mycket om. Vi lät barnen vara med under hela förloppet och gav dem tid till att utforska. Då vi filmade vid tillfället och har kunnat pratat om det med barnen så kan vi fortfarande reflektera kring det med dem och vi märker att de kommer ihåg det. Utvärdering Åtgärder för utveckling Vi pedagoger är medvetna om att vi hade kunnat utvecklat arbetet vidare med is-vatten- Babblare. Detta för att barnen kunde fått en större upplevelse. Verksamhetsmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur. Process/insatser Vi arbetar med naturtema både i storgrupp och i mindre grupper Vi går på utflykter för att upptäcka och utforska. Pedagogerna fördjupar sig i de ämnen som barnen är intresserade av. Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande Eftersom vi arbetade ungefär tre gånger i veckan med vårt naturtema så kunde vi se att intresset för djur och natur växte. Vi märkte snart att våra utflykter till naturområden gav barnen chansen att upptäcka och utforska vår miljö och var en bra faktor till att jobba vidare i temat. Det skedde vändningar i temat när barnen fann olika småkryp när de var ute på gården och lekte. Barnen ville då inspektera och utforska, vilket gjorde att vi pedagoger istället fick lägga fokus i vårt tema på det som barnen var intresserade av just då för att få ett meningsfullt lärande. Vi såg också att barnen lockades av att forska på vår ipad tillsammans med en pedagog men intresset svalnade fort under arbetets gång. Vi tror att det blev så för att barnen verkade tycka att det skulle bli kul att jobba med vår ipad, men sen att det inte tyckte att själva forskandet var särskilt intressant. 9

10 Eftersom alla barnen i gruppen ligger på olika utvecklingsnivåer bestämde vi att det bästa arbetssättet i temat var att arbeta med gruppindelning där vi pedagoger bestämde vilka grupper barnen skulle vara i. Vi kunde snart se att blyga barn som annars inte deltog aktivt i aktiviteter blev mera delaktiga. Resultat Barnen har lärt sig mycket om de olika växter och djur vi arbetade med. De kunde återberätta och visa för kompisarna vad de lärt sig. De blyga och försiktiga barnen tog mer plats och deltog i aktiviteterna mer än innan temastart och början av temat. Forskandet på vår ipad hade inte någon stor bidragande orsak till att barnen lärde sig något nytt i temat. Analys Temat har varit meningsfullt för barnen därför att de har varit delaktiga och haft inflytande över arbetet under hela tiden. Det har varit så för att vi pedagoger lyssnat in barnen och varit tillåtande i att ändra och följa barnen i det som faktiskt varit intressant för dem. Att barnen fått arbeta med natur ungefär tre dagar i veckan har gjort att vi hunnit med mycket samt kunnat upprepat och fördjupat oss i det vi jobbat med. Det har också spelat roll för de blyga och försiktiga barnen som fått lång tid på sig att bli trygga i sin lilla grupp för att våga ta egna initiativ till att delta i våra aktiviteter. Vi inser att om vi ska jobba med forskande på vår ipad måste vi pedagoger vidareutveckla detta och kanske ställa oss frågan om just ipad är något som små barn ska använda när de forskar eller om själva upptäckandet och utforskandet är mer meningsfullt. Kanske forskande med ipad är för abstrakt för denna ålder eller kan det vara vi som behöver tänka om och göra på något annat sätt? Utvärdering Verksamhetsmål Barnen utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Process/insatser Vi använder TAAK (Tecken som stöd) kontinuerligt Delger föräldrarna vilka tecken vi använder på förskolan för att kunna göra dem mer delaktiga i barnens språkutveckling Smågrupper efter språknivå Litteratur anpassad efter barnens språknivå Språksamlingar med rim/ramsor, sånger eller andra språklekar. Att vi pedagoger medvetet använder ett nyanserat talspråk 10

11 Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande Vi såg att vissa av barnen endast använde TAAK vid fruktsamlingen och då bara om vi själva gjorde det. Övriga provade inte ens. Vid upprepade gånger på våra arbetslagsplaneringar bestämde vi oss för att bli bättre, men det fungerade ändå inte. Vid sidan om började vi använda bilder i olika sammanhang och vi såg direkt att det gav resultat. Barn som inte använde språket kunde nu visa på bilder vad de ville eller menade, och upprepning av bilder gav så småningom nya ord och ökat ordförråd. Det var då vi bestämde oss för att sluta använda TAAK och bara arbeta med bilder som ett arbetsverktyg. Vi hade under slutet av förra vårterminen och början av höstterminen uppmärksammat att barnen behövde utveckla sitt kunnande om färger och prepositioner. Därför började vi medvetet tänka på hur vi pratade i vardagen för att använda dessa begrepp, men vi planerade också in aktiviteter i samlingar. Det har tagit stor del av hösten och början av våren innan vi kunde se att flera av barnen behärskade att återberätta dessa begrepp. Resultat Vi pedagoger upptäckte snart att vår bristande användning av TAAK inte gav de resultat vi hoppats på. Vi ser nu i slutet av terminen att flera av barnen, mestadels de äldsta, kan de flesta färgerna och de prepositioner vi arbetat med. Prepositionerna är svårare och därför är de färre som kan dem. Barnen återberättar, leker och sjunger det vi bl.a. jobbat med vid samlingen. Barnen säger eller pekar till exempel vad de ska ha på sig eller vilken frukt de vill ha. Barnen har ökat ordförrådet. Användningen med ipaden har hjälpt till att öka barnens språkförståelse. Analys Anledningen till att barnen ökat ordförrådet, så som färger och prepositioner tror vi beror på att vi jobbat mycket med det både i storsamling och i grupperna där vi delat in barnen efter mognad/ålder/språkutveckling. Under höstterminen såg vi att de barn som hade behov av att använda TAAK inte gjorde det, istället var det de barn som redan hade språket som härmade efter oss pedagoger. Eftersom vi pedagoger inte kontinuerligt använde TAAK gav det heller inga resultat. Under våren såg vi istället att arbetet med bilder däremot gav goda resultat och därför avslutade vi TAAK och la mer vikt vid bilder. Barnen kan göra sig mer förstådda antingen genom talet eller kroppsspråket, vilket bl.a. kan bero på att de kan peka på bilder vad de vill ha eller menar. Arbetet med bilder har fungerat för att vi dels gjort det lättillgängligt för barnen att använda dem när de vill förmedla sig, eller till exempel ta egna initiativ till att ta reda på vilket klädesplagg som kommer efter varandra när de klär på sig. Genom att vi inriktat oss på vissa ord genom bilder ser vi att barnen tillägnat sig nya ord. Från att inte kunnat några ord alls till att kunna de flesta eller alla bilder. 11

12 Eftersom vi alltid sitter med barnen och samtalar, sätter ord och förklarar saker när de arbetar med ipad och i vardagen har det hjälpt till att öka språkförståelsen. Utvärdering Verksamhetsmål Barnen utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Process/insatser Samlingar i olika former kring Babblarna. Vi läser böcker om Babblarna. Vi dansar och sjunger om Babblarna. Vi använder oss av vår ipad. Vi har gjort en samlingspåse kring den röda Babbeln. Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande Vi ser att Babblarna fortfarande fångar barnens intresse. De blir glada och vissa av barnen uttrycker deras namn och vilken färg de har. Framför allt den röda Babbeln då vi har en samlingspåse med bara röda saker till den. IPaden är spännande, några av barnen verkar kunna se och relatera till filmer då de själva är med. Andra verkar inte kunna se sambandet än. Några av barnen vill se Babblarna dansa och sjunga på ipaden. Det är fortfarande lite för spännande när vi tar fram ipaden för att vi ska kunna filma då vi märker att leken avtar. Resultat Vi ser att flera av barnen känner igen färgerna. Intresset för att dansa till Babblarnas sång har svalnat lite grann hos barnen. Analys Vi pedagoger ser Babblarna som ett redskap och vi tror att det har smittat av sig på barnen. Syftet med samlingarna och samlingspåsen har varit att barnen ska få begrepp om Babblarnas namn och även börja uppfatta deras färger och det upplever vi att vissa av barnen gjort. Anledningen till att dansen och sången avtagit är förmodligen på grund av att vi varit ute mer och inte haft samma tid till sång och dans som i höstas och tidig vår. Vi har inte använt oss av böckerna kring Babblarna som vi hade tänkt. Vi pedagoger har varit lite för rädda om Babblar böckerna och placerat dem högt och svåråtkomligt för barnen. Detta kan ha påverkat intresset för böckerna, vi ser annars att intresset för böcker överhuvudtaget varit litet. Vi måste bli bättre på att använda ipaden i dokumentationssyfte. Vi ser det som något 12

13 bra att filma barnen för att sedan ge det vi gjort tillbaka till dem och prata om det. Utvärdering Åtgärder för utveckling Presentera böcker mer överlag samt visa och läsa böckerna om Babblarna mer. Vi känner att vi behöver använda ipaden mer frekvent i vårt dokumentationsarbete så barnen vänjer sig med att den finns med som ett verktyg utan att vara så spännande. Vi kan utveckla arbetet med påsar och babblare för att utmana barnen med fler färger. Verksamhetsmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. I början av terminen lyssnar och observerar vi barnen och upptäcker snart att de pratar mycket om filmer och tv-program. Vi väljer då att prioritera detta mål med önskan om att barnens kultur/värld hemifrån lyfts in i förskolan, att ge barnen en insikt i hur man gör film samt ge barnen ett dokumentationsverktyg som de kan använda. Process/insatser Vi utgår från barnens intressen i planering av verksamhetens innehåll. Vi använder vår ipad, fotopresentationer och appar Vi gör filmer tillsammans med barnen Vi jobbar i projektform och använder oss av vår vän Bobo som är en stor buktalardocka Pedagogisk dokumentation av barns lärande, verksamhet och pedagogers agerande Vi startade terminen med att göra riktig film tillsammans med några barn. Vi tillverkade även en stor docka, Bobo, som blev huvudperson i några filmer. Barnen fick prova på att vara veckans fotograf och några barn har fått provat på att filma. Det är intressant att se bilderna som barnen tagit eftersom de är tagna ur deras synvinkel och på saker som intresserar dem. Vi startar upp ett tema kring djur för att vi vill visa barnen hur stora djur är på riktigt. Nu provar vi olika appar och klipper ut barnens foton och sätter i skalor jämfört med deras favorit djur. Vi söker information om djuren på vår ipad. Barnen samtalar kring djur och storlek, de berättar att de är mindre än t.ex. en haj. Vi kunde sen under vårterminen starta upp ett stort projekt omkring Bobo och kartor som grundade sig på ett intresse från barnen. Kartprojektet, som det kom att kallas, varade i cirka två månader. Projektet startade med att några barn ritade mycket skattkartor medan några andra var väldigt nyfikna på vår vän Bobo. Efter gemensam 13

14 reflektion i arbetslaget beslöt vi oss för att låta Bobo försvinna. Han lämnade efter sig ett brev där han bad om hjälp han var nämligen vilse i Hallsberg! På en samling frågade vi barnen hur ska vi göra så att Bobo hittar tillbaka till förskolan? barnen kom med många kloka förslag; de sa att - vi kunde leta efter honom och vi kunde göra en karta till honom. Vi arbetade aktivt med projektet under två månader och dokumenterade kontinuerligt arbetets gång tillsammans med barnen. Projektet avslutades genom att vi gjorde en film på ipaden över hela projektets gång. Då vi har låtit barnen dokumenterat verksamhetens arbete har vi använt oss av ipaden, appar, internet, samtal, foto, film, barnen har ritat och skrivit. Vi har sedan synliggjort barnens dokumentationer genom att på ett aktivt sätt utnyttja anslagstavlan och bildskärmen i hallen och haft reflektions samlingar där barnen fått återberätta om det vi gjort i projekten. Då vi arbetat inom projekt har vi pedagoger utarbetat en arbetsgång. Då vi ser ett intresse från barnen ställer vi frågor -vad vet ni om...? Sedan söker vi svar tillsammans med de barn som är intresserade, svaren får barnens sedan delge sina kompisar. Sedan sammanfattar och reflekterar vi pedagoger kring det barnen sagt och gjort. Vi frågar sedan om de vill vi ta reda på mer? Resultat Vi och barnen använder ipaden och kameran som ett verktyg i vårt dokumentationsarbete. Barnen diskuterar och samtalar kring filmer, tv och bilder. De uttrycker sitt intresse i lek och samtal. Många barn har börjat skriva av text för hand till exempel namn på djur och filmkaraktärer. Barnen visar förståelse för att film är på låtsas och berättar och lär varandra det. Filmerna som gjorts har även blivit ett undervisningsmaterial inom naturvetenskap Barnen redovisar själva med hjälp av anslagstavlan och fotoramen för andra barn vad vi har gjort inom projekten. Analys Vi har undvikit att använda vår ipad till spel och istället fokuserat på bild, text, foto och film. Vår inställning till ipaden anser vi har bidragit till en god måluppfyllelse inom detta mål. Vi har varit lyhörda för barnens intresseområden. På samma sätt som naturmålet har vi haft stor vinning av att arbeta i projektform och med pedagogisk dokumentation. Vi har vart nyfikna vuxna som gett barnen möjligheter att dokumentera. Vi har provat ut olika redskap för dokumentation med hjälp av appar i ipaden som barnen sedan fått använda. Vi har låtit barnens dokumentationer ligga till grund för verksamhetens utveckling. Vi har valt att visa barnens dokumentationer från projekten just i hallen för att få föräldrarna delaktiga men något som vi snart märkte var att dessa dokumentationer även väckte intresse och samtal barnen emellan. Vi har plockat in mycket av det barnen tycker om och är intresserade av (Spiderman, Disneyprinsessor, djur mm). Barnen har varit med och skapat film och därav fått förståelse för hur det går till vid 14

15 filminspelning (repliker, klippning, filmtrick mm). Utvärdering Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Resultat enkät Enkät vårdnadshavare förskola 2014 Personalen bemöter mitt barn på ett bra sätt. 90,3% Personalen bemöter mig på ett bra sätt. 87,1 Jag får kontinuerlig information om vad som händer i mitt barns grupp. Informationen till mig om förskolans mål och verksamhet är bra. Jag har en bra dialog i mina kontakter med förskolans personal. Mitt barn har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten på förskolan 80,6% 80,7% 90,3% 67,8% Analys Vår svarsfrekvens har ökat jämfört med förra året då vi endast fick in 13 svar jämfört med i år då vi fick 31 svar. En anledning till ökningen är kanske att de flesta föräldrar fått en länk till enkäten utskickad på mejl och att vi bad dem att svara för att det är viktigt för vårt kvalitetsarbete. Utvärdering Åtgärder för utveckling Även om svarsfrekvensen i år har varit högre än föregående år så är vi inte riktigt nöjda. Vi vill sträva efter att få 100% svar. Vi vill dessutom sträva efter att få alla barn och föräldrar så nöjda att föräldrarna kryssar i att påståendena stämmer helt i enkäten till 15

16 kommande år. Kultur- och utbildningsnämndens mål Inom barnomsorg och skola har barn/elever och personal tillgång till den ITutrustning och det IT-stöd som krävs för uppfyllande av undervisning inklusive kommunikation med vårdnadshavarna. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X Andelen förskolor och skolor i Hallsbergs kommun som har Grönt flagg certifiering skall årligen öka. Målet är uppfyllt på vår enhet Uppfyllt Delvis uppfyllt Ej uppfyllt X 16

17 Bedömning av förskolans kvalitet Normer och värden Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Personalen erbjuder få tillfällen till träning i att leva sig in i andra barns situation. Få reflektioner görs tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning. 2 Lite kommunikation finns och tillrättavisningar präglar kontakten mellan barn och vuxna Personalen erbjuder till viss del till träning i att leva sig in i andra barns situation. Till viss del görs reflektioner tillsammans med barnen kring kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan personal och barn präglas av viss ömsesidig respekt Personalen ger barnen många möjligheter att träna på att leva sig in i andra barns situation. Många tillfällen ges också till att reflektera om kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och sexuell läggning Kommunikationen mellan vuxen och barn sker på barnens villkor med stor respekt för barnens egenvärde Språklig begreppsförmåga Barnen får få möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. Det finns få tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter Barnen får sällan leka med ord och träna ords betydelse Barnen får vissa möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. De får också vid vissa tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får ibland leka med ord och träna ords betydelse Barnen får många möjligheter att utveckla sitt intresse för skriftspråk utifrån sin egen nivå. 3 De får också många tillfällen att utveckla ett nyanserat talspråk och sina möjligheter att träna att lyssna, argumentera och stå för sina åsikter. Barnen får ofta leka med ord och träna ords betydelse Matematisk begreppsförmåga Barnen får sällan eller aldrig möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas sällan i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas sällan i att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får sällan träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Barnen får vissa möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas också till viss del i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också till viss del att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ibland träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar Barnen får många möjligheter att utifrån sin nivå använda matematik i vardagliga händelser. De utmanas ofta i möjligheterna att föra och följa matematiska resonemang. Barnen utmanas också ofta att kunna lösa vardagliga problem med hjälp av matematiska förmågor. Barnen får ofta träna att undersöka, reflektera över och prova olika lösningar på matematiska begrepp och egna och andras problemställningar 2 Vi har jobbat till viss del med detta i huset, men Hjulet har fokuserat mer på funktionsnedsättning 3 Lampan har inte fokuserat på att utveckla barnens intresse för skriftspråket 17

18 Naturvetenskapliga och tekniska förmågor Barn får sällan möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas sällan i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får sällan möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barn får ibland möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas ibland i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får också ibland möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barn får många möjligheter att urskilja teknik och naturkunskap i vardagen och utforska hur enkel teknik och naturvetenskap fungerar. Barn utmanas ofta i att bygga, konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Barnen får också många möjligheter att träna ett naturvetenskapligt förhållningssätt Barns inflytande Barnen får sällan möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Få tillfällen ges att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges få möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Barnen får till viss del möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Vid vissa tillfällen ges barnen möjlighet att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges till viss del möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Barnen får många möjligheter att uttrycka sina åsikter och tankar och därmed påverka förskolans vardag och sin egen situation. Många tillfällen ges att träna ett personligt ansvarstagande. Barnen ges många möjligheter att träna de demokratiska principer som innefattar beslutsfattande och samarbete Pedagogisk dokumentation Varje barns lärande följs i låg grad upp och dokumenteras. Förskolan vidtar få aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Att genomföra ständiga förbättringar är inte naturligt för verksamheten Förskolan har i låg grad en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns inga eller få tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. Varje barns lärande följs till viss del upp och dokumenteras. Förskolan vidtar till viss del aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är till viss del naturligt för verksamheten Förskolan har till viss del en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns till viss del tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. Varje barns lärande följs upp och dokumenteras kontinuerligt. Förskolan vidtar hela tiden aktiva åtgärder för att kontinuerligt följa upp och utvärdera dess verksamhet. Ständiga förbättringar är naturligt för verksamheten Förskolan har en kreativ lärmiljö där alla barn får utvecklas efter sin nivå och sin förmåga. Det finns tydliga rutiner för att dokumentera om barnen tycker att verksamheten är intressant, rolig och meningsfull. 18

19 Sammanfattning Förskolan Björkängen arbetar i projekt där det är barnens intresse som driver och formar projektet vidare för att nå hög måluppfyllelse. För dem är det viktigt att erbjuda barnen en vardag där barnen har inflytande och delaktighet och som utgår från deras intressen. Detta bidrar till att skapa en positiv lärmiljö och barnen utvecklas och lär i för dem meningsfulla sammanhang. Genomgående ser jag att pedagogerna kontinuerligt lyssnar in och tar vara på barnens intressen för att stimulera dem och utmana dem vidare. Pedagogerna har ett tillåtande och uppmuntrande förhållningssätt. De ser också att indelning i mindre grupper bidrar till att alla blir mer delaktiga och vågar uttrycka sina tankar och funderingar. De ser också att då de arbetat med projektet under en koncentrerad och längre tid så har det gett utrymme för upprepning och möjlighet till fördjupning för barnen. Pedagogerna är lyhörda inför vad barnen är intresserade av och organiserar om efter barnens intresse och respons. De reflekterar över verksamheten och ser vad de behöver förändra i förhållningssätt, arbetssätt, inriktning och lärmiljöer. Detta leder till att verksamheten ständigt utvecklas. Under året har pedagogerna arbetat med ipad. Detta har underlättat och utvecklat deras dokumentationsarbete. Dessa dokumentationer har utvecklat de pedagogiska reflektionerna. Det har också varit viktigt för dem att öka barnens delaktighet i dokumentationsarbetet. De har gett barnen möjlighet att dokumentera med ipad och kamera. Både pedagoger och barn har dokumenterat projekten vilket skapat tillfällen till samtal mellan barn-förälder, barnbarn, barn-pedagog och pedagog-förälder. Dokumentationerna har också gett barnen tillfällen för reflektion. Barnen har varit delaktiga i hela processen. Barnen har också getts möjlighet att forska, söka kunskap och arbeta med bild, text, foto och film via ipad. De har medvetet undvikit att använda den till spel. I detta arbete finns det en skillnad på äldre och yngre barn. De yngre barnen tröttnar fortare på att söka fakta via ipad. I matrisen bedömning av förskolans kvalitet har varje avdelning reflekterat runt de olika målen och kan tydligt se vad de behöver arbeta mer med. Ett genomsnitt på förskolan har sedan markerats i matrisen. Vi ser att vi alla måste arbeta mer med att reflektera tillsammans med barnen i vårt arbete med Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vårt arbete med barns inflytande under många år ger hög måluppfyllelse men är ständigt ett mål vi reflekterar runt. De flesta pedagoger har deltagit i kommunens satsning med matematikcirklar. Vi får inte stanna upp i arbetet med att utveckla barnens matematiska begreppsförmåga utan hålla det arbetet aktuellt. Vi kommer att fortsätta att utveckla ipaden som ett arbetsverktyg i bl.a. dokumentationsarbetet tillsammans med barnen. Vi ser också att vi kan utveckla arbetet med att ge föräldrar mer insyn i vår verksamhet och därigenom öka deras inflytande och delaktighet. Svarsfrekvensen på föräldraenkäten ökade men vi strävar efter att fler ska svara och känna sig nöjda med vår verksamhet. Pedagogerna som arbetar med de yngsta barnen har reflekterat över att de kan vara mer aktiva i att erbjuda barnen flera upplevelser i projektarbeten. Att arbeta i projekt ser vi som framgångsrikt för alla barns utveckling och 19

20 lärande och kommer därför fortsätta att utveckla den arbetsformen. Det är även stimulerande för pedagogerna vilket i sin tur leder till positiva lärmiljöer. Hallsberg Jessica Bengtsson Förskolechef 20