Kvalitetsarbete. Önnebacka förskola Solgläntan Förskolor Syd Munkedals kommun Inger Johansson Isabel Karlsson Pia Antonsson

Transkript

1 Kvalitetsarbete Önnebacka förskola Solgläntan Förskolor Syd Munkedals kommun Inger Johansson Isabel Karlsson Pia Antonsson 1

2 Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen... 3 Mål... 3 Eget formulerat mål... 3 Läroplanens mål 98/ Barnens utveckling... 4 Insatser åtgärder för att nå målet... 4 Koppling till forskning... 5 Dokumentation... 6 Information till vårdnadshavare... 6 Uppföljning... 6 Pedagogernas insatser... 8 Koppling till forskning... 8 Barnens utveckling... 9 Dokumentation... 9 Information till vårdnadshavare... 9 Utvärdering Pedagogernas insatser Barnens upplevelser Barnens utveckling Koppling till forskning Analys av utvärderingen Resultatets betydelse för fortsatt arbete Referenser

3 Grundfakta och förutsättningar Vår avdelning ligger på Önnebacka förskola. På Solgläntan arbetar två förskollärare och en barnskötare. En förskollärare arbetar heltid, en förskollärare arbetar tillfälligt 80 % och barnskötaren 75 %. Resterande tid täcks upp av kända vikarier. Vi har en 1-5 barngrupp varav 3 ettåringar, 5 tvååringar, 5 treåringar, 4 fyraåringar och 2 femåringar. 19 barn totalt. Lokalerna är ljusa och fina och ligger nära naturområden som vi tar vara på, vi går till skogen när det finns möjlighet, vi har gymnastik tillsammans med kaprifolen på tisdagar för de äldsta, kuddrummet varje onsdag och använder oss av vattenrummet på torsdagarna. Kartläggning av barnens intressen Vi har sett att barnen gärna tar med sig gossedjur till förskolan. För några barn innebär det trygghet, andra vill visa gossedjuren för kompisarna. Barnen har efterfrågat en leksaksdag igen och det innebär att de vill ta med sig något hemifrån för att visa upp och berätta om inför de andra barnen. Därför har vi valt att fokusera på gosedjur under hösten. Barnen har uttryckt önskemål om att de vill ha kalas, de vill ha leksaksdag, de vill äta kakor och bullar och de vill ha disco. Mål Eget formulerat mål Att utveckla barnens intresse och kunskap om nallar (björnar) samt främja deras intresse för att lära sig om varandras djur Att barnens gosedjur får vara med i verksamheten i större omfattning, både inne och ute Att barnen kommer att få vara delaktiga och ha inflytande över hur vi går vidare i värdegrundsarbetet med gosedjurtemat Att skapa en tryggare atmosfär, både inne och ute, för de barn som har behov av det. Läroplanens mål 98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, (s. 8) Utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, (s. 8) 3

4 Utvecklar sin förmåga att förstå och handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande, (s. 10) Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, (s.9) Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur, (s. 9) utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, (s.10) Barnens utveckling Vi började med vårt temaarbete i oktober Vi har inte delat in barngruppen i olika grupper. Vi ska arbeta i mindre grupper och anpassar efter barnens behov och gruppens sammansättning. Barnen var väldigt ivriga och nyfikna när paketet och brevet kom till förskolan. Barnen förstod att nallen kände sig ensam och ville gärna att nallen skulle få bli kompis med deras gosedjur. Fler barn än tidigare tog med sig gosedjur till förskolan och berättade om dem för sina kompisar. Under temats gång har barnen haft många olika frågor till nallen t ex om han har en familj, vad han tycker om att äta och hur gammal han är. Barnens tankar och reflektioner har besvarats av nallen via brev och dialogen har fortsatt. Barnen har tillsammans skapat ett hus där alla gosedjur bor och är tillgängliga på ett annat sätt än tidigare. Barnen har visat intresse för andra djur och just nu har barnens samtal fokuserats mycket kring bläckfiskar, vi har pratat om bläckfiskens tentakler, dess försvarsmekanismer, vart munnen sitter, vad de äter o s v. Barnens tidigare kunskaper och erfarenheter lyfts fram i dialogen. Insatser åtgärder för att nå målet starta upp temat med ett brev och en nalle i en låda barnen ska få ta med sig nalle eller gossedjur hemifrån Barnen får berätta om sin nalle inför de andra. Vad heter den? Hur ser den ut? Hur känns den? Hur luktar den? Hur fick du den? De yngsta fick med sig frågorna hem för att få hjälp av föräldrarna. arbeta med sång och musik, vi tar fram sånger med nalleanknytning och introducerar dem i barngruppen arbeta med kunskap om nallar och gosedjur, naturkunskap 4

5 göra egna sagor, arbeta med bild och skriftspråk färglägga sitt egna nallekort som de får när de fyller år, de yngsta fick lite hjälp. arbeta med värdegrunden, med samtal och dramatisering introducera nya barnböcker med fokus på nallar, en del med inriktning på just värdegrundsfrågor arbeta med matematik, t ex form, antal, längd, vikt, bakning mm Pia, Bella och Inger ansvarar tillsammans för arbetet med temat. Vi har planerat, dokumenterat, fotograferat temats och barnens utveckling tillsammans. Den pedagog som påbörjat en aktivitet har fullföljt den, t ex barnens frågor till nallen besvarades av den pedagog som tog emot dem och den pedagog som intervjuade barnen skrev och fotograferade tillsammans med just de barnen. Detta för att följa upp barnens frågor, deras initiativ och för att få ett sammanhang i det vi gör. Koppling till forskning Särskilda föremål kan för vissa barn under en period innebära en trygghet som underlättar eller möjliggör en trygg övergång från t ex mammans famn vid lämning till pedagogens mottagande i hallen på förskolan (Lindahl, 1998). Snutten eller nallen kan användas av barnet som tröst på olika sätt, ibland kanske för att klara separationer eller vid krävande situationer. Ibland finns oskrivna regler på förskolan som just handlar om tröstföremål, t ex att nappen har vi bara när vi är ledsna eller sover, eller snutten och gosedjuren har vi bara på vilan, i soffan, eller när vi ska sova. Dessa oskrivna regler har oftast en bakomliggande tanke, men ibland kanske det är viktigt att se och söka förstå vad barnets egentliga behov innebär och vad bakomliggande orsaker är. Johansson (2003) anser att de saker vi har gemensamt på förskolan måste erövras och försvaras av barnen, medan den absoluta rätten till de egna sakerna är något som även de allra yngsta barnen förstår och anpassar sig efter. Även fast flera barn har med sig fler än ett gosedjur eller snuttar till förskolan så vet de flesta vilka gosedjur som hör till vilket barn. Hittar de en slängd napp eller ett tappat hårspänne på golvet så vet de oftast vem det tillhör, barn har som regel bättre koll vem sakerna tillhör än vi vuxna har. Vi lär oss i samspelet med varandra och vi lär på olika sätt. Med detta kvalitetsarbete har vi fokuserat på det spontana lärandet och där barnen huvudsakligen styr lärandeprocessen. Lindahl (1998) beskriver ett utvecklingsinriktat lärande där individen själv tar ansvar och styr över själva lärandet, som kan påverkas och ökas i en nära och uppmuntrande relation med en vuxen. Vi har tillsammans med barnen bestämt vad vi ska arbeta med och 5

6 hur vi ska gå vidare i temat. Saker som kommit upp och som vi velat veta mer om har vi på olika sätt tagit reda på tillsammans. Vi har haft många givande och intressanta samtal med utgångspunkt ur barnens egna funderingar och önskningar. Enligt Brodin & Hylander (1997) är relationen mellan barn och pedagog en lärande relation som syftar till att vidga barnens möjligheter. Tillsammans i barngruppen tittar vi på, undersöker och fascineras av allt omkring oss som intresserar oss och som vi vill veta mer om. Utifrån den nyfikenheten upptäcker vi och söker tillsammans kunskap om nya ting och företeelser som vi sedan pratar om tillsammans. Genom att samtala i barngruppen tillsammans om det vi upplevt, hört och sett kan den nya kunskapen och erfarenheten erövras av barnen. Dokumentation Vi dokumenterar barnens lek, texter och bilder genom observationer, samtal, intervjuer och fotografier. Vår tanke är att både dokumentera arbetet med temat och den fria leken kring värdegrundsarbetet. Barnen kommer att vara delaktiga genom att aktivt få vara med och bestämma på vilket sätt deras arbete dokumenteras och var dokumentationen hamnar, något kanske tas med hem, något hamnar på väggen och något hamnar i deras portfolio. Barnen har exempelvis fotograferat sina gosedjur själva och fått vara med och bestämma vilka bilder som skulle skrivas ut samt var bilderna skulle hamna. Information till vårdnadshavare Vi informerar om vårt kvalitetsarbete i ett månadsbrev i början av oktober, när inskolningarna är färdiga. I brevet berättar vi om vårt tema, vår tanke med det och att barnen gärna får ta med sig nalle/gossedjur hemifrån. Vi pratar med barnen och föräldrarna om det vi gjort under dagen och sätter upp olika dokumentationer på väggarna och hallen. Vi kommer även att informera mer om temat på föräldramötet. Vid hämtningen av barnen har pedagogerna och barnen oftast berättat för förädlarna vad för tokigt/roligt nallen har hittat på och vad han har sagt och gjort. Föräldrarna har fått kontinuerlig information under temats gång. Uppföljning November, Arbetslaget har under våra planeringstillfällen planerat och genomfört det vi hade tänkt med uppstarten av temat. Temat har funnits i verksamheten, nästan dagligen, och vi vuxna har haft bra kommunikation för att 6

7 föra arbetet vidare. Innehållet i temat har blivit större, pga. av barnens initiativ och intresse. Nallen har fått stor betydelse hos barnen och vi har exempelvis hört att barnen berättat för föräldrarna om nallen, breven som han har skickat och hans hus. Föräldrarna har varit delaktiga genom att hjälpa barnen att komma ihåg att ta med ett gosedjur till förskolan och hjälpt de yngre barnen att svara på frågorna om gosedjuret. Vår dialog med föräldrarna har kretsat mycket kring temat, om vad vi gjort och om vad barnen berättat hemma. Vi hade planerat att barnen skulle rita av sina gosedjur och göra dem i lera, men det visade sig vara för svår uppgift för de flesta så vi valde att göra annat istället. Leran blev istället en ljushållare lagom till första advent. Barnen har visat stort intresse för nallen/temat och många funderingar och frågor har ställts. De har varit engagerade i de planerade aktiviteter vi gjort och även varit med att driva temat framåt. Vi avslutade temat för detta år genom att ta med nallen till skogen och hjälpa honom att hitta ett bra ställe att gå i ide. Vi pratade om björnar och hur de gör när det blir kallt och vinter. Nästa dag gick vi till skogen och tog med oss nallen. Barnen enades om ett bra ställe där vi la nallen under en massa löv. Vi pratade om vad som skulle hända och hur det skulle bli till våren när det blir varmt igen. Några av barnens funderingar var: Men häxan bor ju i skogen, tänk om hon tar honom, Han kommer bli smutsig när han flyttar in i skogen, Tänk om han inte hittar någon grotta, Men nu finns det inga bär till nalle och Han är ingen riktig björn. Nästa tillfälle i skogen rusade barnen fram till granen där vi lagt nallen. Men han låg inte kvar, vad hade hänt? De såg att löven under granen var blöta och de kom fram till att han nog hade flyttat till ett annat, bättre ide. Han har nog flyttat in i en grotta, Jag tror han bor med häxan, Jag tror han bor där (pekar mot ett gammalt skjul). Vi pratade om att alla idéer var bra och att vi faktiskt inte visste var han hade tagit vägen. Vi bestämde oss för att vänta och se till våren, då skulle han ju komma tillbaka till oss på något sätt. I slutet av februari startade vi upp temat igen med ett brev, som nallen skickat, där det stod att han hade vaknat ur sitt ide och att han hade en överraskning åt oss. Nallen hade skickat med en karta och barnen följde den och fann nallen och hans två ungar vid kartans slut. Barnen hade även med sina egna gosedjur till skogen vid det tillfället efter att de uttryckt det som önskemål. Barnen fick sedan bestämma vad ungarna skulle heta, Lillis och Brunbjörn blev det. Att barnen fick ta med sig sina gosedjur till skogen var väldigt uppskattat och det har de fått göra fler gånger efter det. En dag letade barnen efter nallen och hans barn i deras hus, men de kunde inte hitta Lillis! Vi letade och letade och till slut sa vi att vi nog fick fortsätta att leta ute. Efter mycket letande hittade ett barn nallen i lekstugan! Ingen visste hur Lillis hamnat där, inte vi och ingen av barnen. Barnen var lättade över att Lillis kom tillrätta och kunde komma hem till sin familj igen. 7

8 Några veckor senare fick barnen ett nytt brev där nallen berättade att han ville ta tillbaka sina ungar till skogen och för att lära dem hur det är att vara björn. Han frågade om barnen ville ha en avslutningsfest innan och barnen skrek ut sin glädje Jaaa!. Barnen bestämde att de ville klä ut sig på avslutningsfesten, äta popcorn och dricka saft, musik och lekar. Bilder nedan är från nallefesten. Pedagogernas insatser Vi har tillsammans skapat materialet t ex nallen, paketet, breven och nallesånger. Det har funnits möjligheter att genomföra aktiviteterna som vi planerat, ibland i stor grupp och ibland i liten grupp. Oftast har man kunnat få feedback från en kollega eftersom vi oftast är två vid dessa tillfällen. Vi tar även upp detta på våra planeringsmöten så att alla i arbetslaget är delaktiga i de beslut som fattas. Vi har lyckats fånga barnens uppmärksamhet och intresse och byggt vidare på det i temat. Arbetet har lett till ökad nyfikenhet kring olika djur och lett till givande diskussioner som vi uppmuntrat och spunnit vidare på i verksamheten. Frågor som barnen ställt och vi inte kunnat svara på har vi tagit reda på tillsammans med dem. Vi har lånat många böcker kring björnar och även andra djur. Vi i arbetslaget har diskuterat det vi gjort, hur det gått, vad vi ska göra härnäst och barnen har haft stort inflytande över hur vi gått vidare i temat. Deras önskemål har vi i så stor utsträckning som möjligt försökt att genomföra. Efter stängningsdagen, där vi lyssnade på en föreläsning om barns inflytande, har vi blivit uppmärksammade på i vilken grad barnen verkligen har möjlighet till inflytande i vår verksamhet. Koppling till forskning Särskilda föremål kan för vissa barn under en period innebära en trygghet som underlättar eller möjliggör en trygg övergång från t ex mammans famn vid lämning till pedagogens mottagande i hallen på förskolan (Lindahl, 1998). Vi har av tidigare erfarenheter förstått att gosedjur eller tröstföremål bidrar till en trygghet för barnen. Flera av dem som inte brukade använda sig av gosedjur eller tröstföremål har nu med temat visat ett större intresse för dessa föremål. Detta har bidragit till fler varierade samtalsämnen mellan barn barn och barn vuxna samt ett tryggare klimat. Enligt Lindahl (1998) är ett utvecklingsinriktat lärande där individen själv tar ansvar och styr över själva lärandet, som kan påverkas och ökas i en nära och uppmuntrande relation med en vuxen. Vi har under temats gång sett att barnen har varit drivande och intresserade och detta har lett till att de har fått större kunskap inom området. 8

9 Barnens utveckling Barnen har under temats gång pratat om och kallat nallen för den nya nallen, ingen har lagt beslag på den utan den har varit allas. Barnen har lånat den och använt den vid olika tillfällen och om någon glömt sin nalle till samlingen har de fått låna förskolans istället. Majoriteten av barngruppen har haft med sig nallar och föräldrarna har också varit engagerade i detta genom att påminna och ibland även hämta om man glömt på morgonen. De aktiviteter vi gjort har varit uppskattade och vi har lärt oss mycket tillsammans under temats gång. Vi har exempelvis pratat mycket om värdegrund, om hur man är en bra kompis samt fakta om djur och natur. Vi hör i barnens diskussioner med varandra där de pratar om olika djur som de har haft med sig som gosedjur, många av deras reflektioner och frågor har lett till ny kunskap inom ämnet. Det har varit väldigt stor spridning bland gosedjur och många djurarter har varit inblandade. Vi har tillsammans med barnen lärt oss mycket om djur i skogen, i havet, i djungeln, på savannen, i öknen, på Antarktis och om stora rovfåglar. Vi har pratat om olika länder och hur människor och djur lever tillsammans, t.ex. en diskussion där vi pratade om att i Svalbard får förskollärare ha med sig gevär när de ska gå ut tillsammans med barngruppen. Dokumentation Vi har under året arbetat med dokumentation i lärgrupper och det vi tagit till oss där har vi sedan försökt att använda oss av i verksamheten. Vi har t ex börjat använda oss av spaltdokumentation och har blivit mer medvetna om barnens rätt och möjlighet att påverka det som dokumenteras och på vilket sätt. Vi har dokumenterat temat i portfolio samt gjort en gemensam temapärm. Vi har satt upp bilder i hallen och på väggarna, barnen har varit mer delaktiga i den processen nu än tidigare. Information till vårdnadshavare Vi har informerat föräldrarna om temats gång och avslut i flera månadsbrev samt på föräldramötet i november. Vi har muntligt berättat vad vi har gjort och vad vi ska göra med temat i verksamheten tillsammans med barnen. 9

10 Utvärdering Pedagogernas insatser Vi har, som planerat, i arbetslaget gemensamt ansvarat för utvecklingen av kvalitetsarbetet tillsammans med barnen. Under detta kvalitetsarbete har vi pedagoger kanske lyckats bättre på ett sätt genom att inte ha så höga krav på oss själva och själva prestationen, detta var något vi diskuterade efter sammanställningen av förra kvalitetsarbetet och en erfarenhet vi bestämde oss för att ta med till nästa gång. Tidigare tema ansvarade en viss pedagog för en viss grupp och dess aktiviteter och när pedagogen inte var tillgänglig föll just det tematillfället. Barnen har under detta tema med nallar och gosedjur varit mer delaktiga både innan och under själva temats gång, deras delaktighet och inflytande har varit viktiga för oss, kanske än mer än tidigare. Vi har under vårterminen haft en fortbildningsdag med föreläsning om barns delaktighet och inflytande, den gav upphov till många tankar om hur vi arbetar och på vilket sätt barnen har ett reellt inflytande i sin vardag på förskolan. Vi har även, i arbetslaget, deltagit i projektet KU8 och där fick vi bl a möjlighet att med andra pedagoger belysa och diskutera, med fokus på trygghet, hur vårt arbetssätt påverkar oss, barnen och vår verksamhet. Detta har lett till en större förståelse och än större anpassning för barnen i verksamheten. T ex har vi ett barn som går samma tider som en av pedagogerna för att möjliggöra en trygg och positiv vistelse för barnet. Ett annat barn som är mer blyg och känslig, ger vi större valmöjlighet i att t ex delta i olika aktiviteter och söker skapa situationer där hon känner sig trygg med kompisarna. Vi har vid samtal med barnen tagit barnens frågeställningar och gått vidare för att söka information t ex på datorn eller I-Pad n. Vi har även lånat böcker för att ta reda på mer fakta och få svar på våra frågor. Vi har vid alla avdelningsplaneringar tagit upp kvalitetsarbetet som punkt för att kunna driva temat vidare tillsammans med barngruppen. Temat har varit ganska omfattande och vi är nöjda med det vi gjort och hur vi tillsammans med barnen arbetat och sedan knutit ihop säcken. Vi är nöjda med vår insats i arbetslaget, vi har tillsammans ansvarat och genomfört aktiviteterna på ett bra sätt. Barnen har verkat nöjda, de har varit intresserade under temats gång och utifrån barnens kommentarer verkar de tycka att det varit roligt och lärorikt. Även föräldrarna har varit delaktiga genom att hjälpa barnen att få med sig gosedjuren till förskolan, föräldrarna har visat intresse för temat och t ex varit inne på avdelningen och tittat på nallens hus, nallens barn Lillis och Brunbjörn samt den dokumentation som funnits. 10

11 Barnens upplevelser Nu efter avslutat tema har vi samtalat med barnen kring temat. Några av de äldsta barnen har berättat för oss: Att det har varit roligt att träffa Nalle. Han har haft det bra och fått många nya kompisar. Att det finns så många olika nallar. Vilket tema menar du? Menar du med böckerna? Jaha, Nallen med de där barnen. Ja, det var roligt! Men det var tråkigt när vi skulle ta hem gosedjuren igen, det bestämde fröknarna. Festen var kul! Ja! Jag vill göra en sådan nallefest igen, då vill jag vara Batman istället! Det fick jag inte förra gången för mamma. Det var kul. Vi fick popcorn och saft. Vi fick bestämma musik också. Jag bestämde Roy och Roger. Någon annan önskade Canon style och den där med hatten. På nästa fest vill jag leka kurragömma. Kan vi ta med katten igen då (på nästa fest). Det ser ut som om det är en robotkatt, jag har aldrig klappat en robotkatt. Nallefesten var den bästa dagen i mitt liv! Nästa (tema) vill jag lära mig mer om regler och sånt. Att man inte slåss och sånt. Lära oss mer om boxning. Jag får inte boxas hemma för har inga boxningshandskar. Jag vill lära mer om sköldpaddor och nyckelpigor också. Såna kan man hitta ute nu! Jag tyckte faktiskt att vi skulle göra ett annat hus. Inte så smalt. Istället kunde man sätta ihop två lådor så det blev ett mycket större hus. Så alla fick plats. Det (temat) var ganska roligt. Allt var kul antar jag. Festen var ganska kort faktiskt, den var slut jättetidigt! Jag skulle vilja ha en till som den andra festen, den där speciella dagen du vet. Aslång var den. Det var bra att vi fick bestämma hela dagen, vi fick leka med gosedjuren och så. Jag skulle vilja ha djurtema. Jag gillar hundar, katter och kaniner. Kanske vi kan jobba med det nästa gång? 11

12 Barnens utveckling Redan tidigt under höstterminen blev barngruppen ganska väl sammansvetsad och de var måna om varandra och varandras välbefinnande. Barnen visade stor hänsyn till varandra och hämtade t ex tröstföremål om något barn var ledset. Barnen har fått med sig många nya kunskaper om björnar och deras levnadsätt, skillnader på olika björnsorter, vad de äter, hur många ungar de får m.m. Vi har pratat om andra djur som också går i ide, t ex igelkott och ormar. Barnen har även visat intresse för andra djur och vi har lärt oss mer om dem tillsammans, t ex bläckfisk, hajar och grodor. Vi har pratat om olika fåglar och att vissa fåglar flyttar på hösten för att sedan återkomma på våren. Vi har pratat om olika länder och vad det finns för olika djur på de olika kontinenterna och vad det beror på. Klimat och miljö har lett till intressanta diskussioner. Vi har lärt oss nya sånger och när barnen får välja så väljer de ibland någon av de nya sångerna. Vissa lekar vi gjort tillsammans har blivit nya favoriter och något som barnen efterfrågat, t ex Björnen sover och En liten nalle ville ut och gå. Nedan leker vi Gubben i lådan tillsammans med gosedjuren. Koppling till forskning Enligt Brodin & Hylander (1997) är relationen mellan barn och pedagog en lärande relation som syftar till att vidga barnens möjligheter. Tillsammans i barngruppen undersöker vi och lär oss om det vi vill veta mer om. Utifrån vår utbildning och det vi tagit till oss där, samt våra arbetserfarenheter i förskolan har vi genomgående arbetat på detta sätt och sett positiva utvecklingsmöjligheter i arbetet tillsammans med barnen. Analys av utvärderingen Utvärderingen visar att vi har nått våra mål med vårt kvalitetsarbete. Detta kan delvis bero på att vi denna gång inte delat in barngruppen i mindre grupper som den enskilda pedagogen ansvarat för, tidigare föll många planerade tematillfällen då barn eller pedagoger inte var närvarande. Detta kvalitetsarbete, med nallar och gosedjur, verkar barnen ha uppskattat mycket och de har varit engagerade och delaktiga under hela tiden som arbetet har fortskridit. Mängden gosedjur som har tagits med till förskolan har varit stor. Precis som forskningen visar har även de allra yngsta barnen en förståelse för rätten till de egna sakerna och alla de djur som tagits med till förskolan har varit en inspiration då vi fått mer material att utgå ifrån i temaarbetet och i verksamheten. Vi upplever att vi pedagoger blivit än mer uppmärksamma på att öka barns trygghet, inflytande och delaktighet i verksamheten. Även föräldrarna har varit engagerade och delaktiga i det vi gjort i verksamheten och det barnen upplevt på förskolan. 12

13 Resultatets betydelse för fortsatt arbete Utifrån analysen av resultatet kommer vi i fortsättningen att bygga vidare på barns verkliga inflytande i deras vardag och att vi tar vara på våra nyvunna kunskaper och erfarenheter angående detta. Till hösten ser förutsättningarna annorlunda ut med bl a ett förändrat arbetslag och detta innebär att vi måste ta ett nytt gemensamt beslut för vårt fortsatta pedagogiska arbete. Vi har under utvärderingen tagit del av barnens önskemål och bl a berättar de att de vill fortsätta med djurtema, olika sporter och fler fester. Referenser Johansson, Eva Små barns etik. Liber AB. Lindahl, Marita Lärande småbarn. Studentlitteratur, Lund. Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid Att bli sig själv. Liber AB. 13