En Världsomsegling. Förskolan Skeppet 2008/2009. med

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En Världsomsegling. Förskolan Skeppet 2008/2009. med"

Transkript

1 En Världsomsegling med Förskolan Skeppet 2008/2009

2 Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik. Alla barn skall få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. (Lpfö 98)

3 Inledning Under det här läsåret kommer vi på Skeppet att arbeta i ett projekt som vi kallar En Världsomsegling. Anledningen till att vi väljer att arbeta i projektform är att vi vill lyfta barnens lärande och synliggöra det, både för barnen, oss själva och föräldrarna, men även för alla andra som vill veta vad vi gör på Förskolan Skeppet. Med hjälp av världsomseglingen får vi en röd tråd i verksamheten och knyter samman de olika aktiviteterna på Skeppet. Att projektet har namnet En Världsomsegling kommer från att förskolan heter Skeppet och att vi tillsammans är upptäcktsresanden som utforskar världen omkring oss. Under världsomseglingen jobbar vi i arbetsgrupper i vilka vi får olika uppdrag att forska kring. Barnens egna funderingar kring det vi jobbar med ligger till grund för det fortsatta arbetet i grupperna. Barnen får även öva sig i att sätta ord på sitt eget lärande. Detta gör vi genom att tillsammans med barnen efter varje träff i arbetsgrupperna och efter rörelseleken dokumentera vad vi gjort, vad vi lärt oss och vad vi ska göra nästa gång. Detta för att lyfta deras medvetenhet om sitt eget lärande och deras inflytande över det fortsatta arbetet. Välkommen ombord! 3

4 Syftet med Världsomseglingen Under vår Världsomsegling vill vi att barnen ska bli medvetna om och se sitt eget lärande. att barnen utvecklar sin samarbetsförmåga. att barnen ska upptäcka glädjen av att röra på sig både i rörelse leken och i naturen. stimulera barnens nyfikenhet och vilja att lära sig. erbjuda barnen en möjlighet att bekanta sig med ord, begrepp och termer i sin begynnande förståelse av skriftspråket och matematiken. erbjuda barnen möjlighet att upptäcka olika material och tekniker att använda i sitt skapande i de estetiska uttrycksformerna. att barnen utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur. 4

5 Uppdragens innehåll Arbetet med uppdragen och rörelseleken innehåller bland annat följande områden: Estetiska uttrycksformer Vi vill att barnen ska upptäcka olika materiel och tekniker att använda i sitt skapande. Matematik och fysik Vi bekantar oss med fysik och matematiska termer genom konkret mattelek. Allas lika värde Vi vill att barnen ska få en förståelse för att allt omkring oss är lika mycket värt oavsett om man är människa, djur eller växt. Utepedagogik och biologi Vi vill att barnen ska få uppleva naturen och få en förståelse för vikten av att vi värnar om miljön och hur de själva är delaktiga i naturens kretslopp. Motorik och samarbete Vi vill att barnen ska kunna samarbeta med andra mot ett gemensamt mål. Vi vill även att barnen ska upptäcka glädjen av att röra på sig. I en del texter nämns namn som Lugnet, Hemliga rummet, Hytten och Hjärtat. Det är namnen vi har på våra rum på Skeppet. 5

6 6

7 Det egna valet Inför varje etapp under världsomseglingen kommer Kapten med sin kista som innehåller fyra uppdragspåsar. När dessa uppdrag presenterats väljer varje barn enskilt den arbetsgrupp som han eller hon vill vara med i. Det gör de genom att sätta sitt foto bak och fram i fickorna. Fotona sätts bak och fram för att undvika att det egna valet ska påverkas av kompisarnas val. Med detta vill vi få barnen att våga göra egna val och stå för sina val. Här kan ni se några bilder på hur det kan gå till. Kapten och uppdragspåsarna 7

8 8

9 Kapten Kapten, som är vår vägledare och uppdragsgivare, kommer att titta förbi ibland under resans gång och fråga oss vad vi gjort och hur vårt arbete går i grupperna. Nu vill han presentera sig själv och säga några viktiga ord innan resan börjar. Jag heter Kapten och jag har fått äran att få med mig Skeppets alla barn som besättning på min världsomsegling. För att resan ska gå bra krävs det att vi kan samarbeta tillsammans. Jag har hört att ni är intresserade av djur och natur och det ska vi forska mer om under vår resa. Men för att resan ska bli så bra och lärorik som möjligt vill jag att ni ställer frågor till mig som vi tillsammans forskar fram svaret på. Följ med, för nu kastar vi loss och seglar ut på vår Världsomsegling! Men ni är ju landkrabbor, så det är nog bäst att vi börjar på... 9

10

11 Etapp 1 - Marken 11

12 12 Foton från vår djurparksresa

13 En djurparksresa För att ge oss en bra start på världsomseglingen bjöd Kapten med oss på en resa till en djurpark. Eftersom vi var så många som skulle med hade Kapten ordnat en stor buss som vi alla rymdes i. Han hade även ordnat en guide som visade vägen och en chaufför som körde bussen. På vår resa såg vi en massa spännande djur i alla möjliga storlekar. Det blev en vild resa då vår chaufför inte riktigt körde som man brukar. Visst var det så att vägen var väldigt guppig, men att vi kastades till både höger och vänster berodde nog inte bara på vägen. Chauffören gasade på så vi flög bakåt i sätena. Som tur var hade vi säkerhetsbältena på oss, så vi klarade av att hålla oss kvar på våra sittplatser. När vår guide såg ett djur i sin magiska kikare ropade hon till chauffören som då tvärbromsade så hårt att vi nästan flög framåt. Än en gång räddade säkerhetsbältena oss. När vi stod stilla och tittade på djuren passade vi även på att sjunga sånger eller läsa ramsor om det djur vi såg. Då vi åkt genom hela djurparken tackade vi Kapten, guiden och chauffören för en guppig, men trevlig resa. På resan genom djurparken såg vi: en rockspindel, ko, ekorre, björn, mask, skata, några hönor, myggor, kråkor, älgar och tre olika stora bockar. När vi kom tillbaka till Skeppet väntade Kaptens kista på oss och när vi lyckats lösa mattegåtorna, fått fram rätt kombination till låset och öppnade kistan såg vi uppdragspåsarna. Av ledtrådarna i påsarna kunde vi lista ut att uppdragen under den första etappen skulle handla om: småkryp, maskar, tam- och bondgårdsdjur, samt skogens djur. 13

14 Visste du att......spindeln har åtta ben och myran har sex ben?...gräshoppan kan hoppa en meter långt?...myran lägger ägg som blir larver, larverna blir till puppor och sedan nya myror?...kopparödlan är en ödla utan ben? 14

15 Småkryp I gruppen Småkryp låg fokus på de mindre djuren i vår natur, djur såsom: myror, spindlar, skalbaggar, ormar, ödlor, möss m.m. Inledningsvis i vårt arbete tog vi oss ut i naturen och barnens första uppdrag var att leta efter de djur vi kommit överens om var småkryp. Med oss hade vi luppar som barnen fångade djuren i. Vi träffades nästa gång i Hytten för att titta närmare på våra myror och spindlar i lupp och för att se hur de verkligen ser ut och vad som skiljde dem åt, t. ex. hur många ben och ögon de hade, hur stora eller små djuren var mätt i cm. Barnen fick samarbeta två och två och konstruera sina egna myror och spindlar med hjälp av byggklossar. Vid ett annat tillfälle utforskade vi gräshoppan och kopparödlan närmare. I Hemliga rummet har vi skapat med olika tekniker och verktyg. Barnen tillverkade sin egen myrstack och sitt eget spindelnät. De fick vid en träff välja ett av djuren som de sedan ritade, målade, klippte och klistrade på flera sätt. I 3D-format skapade barnen gräshoppor, spindlar och kopparödlor. I Lugnet har småkrypen fått liv i form av rim och ramsor, detta för att väcka nyfikenheten för språket. I Hjärtat fokuserade vi på samarbete i form av dramalek och där sjöng vi även våra egengjorda småkrypssånger tillsammans. Visste du att......spindeln ser och hör dåligt och att den känner vibrationer istället?...myrans ögon heter fasettögon? 15

16 Visste du att......daggmasken har fem par hjärtan som är muskulösa blodådror?...att jättedaggmasken i Australien kan bli upp till tre meter lång?...att daggmasken inte har något skelett, utan att den istället har en kroppsvätska som stabiliserar kroppen? 16

17 Maskar Under den första etappen på vår världsomsegling fick vår grupp i uppdrag att forska kring daggmaskar. Vad är en daggmask? Vad gör en daggmask? För att ta reda på detta läste vi om daggmaskar och fann en hel del intressanta fakta om maskar som ingen av oss visste innan. Vi fick även reda på att maskar hjälper till med förmultningen av saker som finns i jorden eller ligger på marken som t ex löv. Men hur är det med andra saker som slängs i naturen? Förmultnar allt som hamnar på marken? Som ett experiment spikade vi fast saker av olika material på en bräda och grävde sedan ner brädan i skogen. Till våren kommer vi att gräva upp den för att se vad som hänt med de olika sakerna som vi satte fast. Det vi satte fast var bl a äpple, tyg, plastknapp och kapsyl. Det ska bli spännande att se vad som hänt på ett halvår. I gruppen har vi givetvis varit ute och grävt efter mask för att på nära håll få se hur de ser ut och få känna på dem. Med den kunskapen med oss har vi sedan ritat och målat maskar. Vi har gjort egna maskar av lera. Lermaskarna målades och sedan monterades en lermask på ett svart papper. Dessa ritade vi av och sedan förstorade vi teckningen och färglade den med kritor. 17

18 Visste du att......grisen rullar sig i lera för att svalka sig? 18

19 Tam- och bondgårdsdjur Efter vår resa till djurparken fick vi i uppdrag av Kapten att forska kring tam- och bondgårdsdjur. Vid första träffen funderade vi över vilka djur som kan bo på en bondgård. Förslagen var många: älgar, lejon, björnar, hajar m fl. Att kor bor i en ladugård och hästar bor i stall var de överens om, men bondgård, vad är det? Efter en del funderande och diskuterande kom vi fram till att djurens olika hus tillsammans med bondens hus kallas en bondgård. Vi enades sedan om sju djur som vi ville forska mer om. Det blev: ko, häst, hund, katt, gris, höna och kanin. Kapten gav oss även några frågor att fundera på kring varje djur. Hur ser djuret ut? Vad äter djuret? Hur ser djurets familj ut? Vilken nytta har vi människor av djuret? Förutom att titta i böcker och studera bilder på de olika djuren har vi jobbat mycket med sång, sagor, lekar och att skapa egna djur i olika material. Man kan fundera länge på hur kycklingen gör för att komma ut ur sitt ägg. Barnen gav mig i uppdrag att ta reda på det och det visade sig att kycklingen har en liten tagg på sin näbb som den använder sig av för att knacka hål på skalet. Att kon har fyra magar var något nytt. Tro om den har en godismage? Nä, kon har ingen godismage utan magarna heter våmmen, nätmagen, bladmagen och löpmagen och kon använder dem för att kunna smälta sin mat. När vi forskade kring hästen började vi med att kasta hästskor mot en pinne. Barnen funderade på varför det heter hästsko och hur den sitter fast på hästen. Ett av barnen berättade att man spikar fast skon på hästens fötter och att den behöver hästskon för att inte göra illa sig när den springer. Vi har format en häst i pappersmosaik och det kräver att man har studerat bilder på hästar och funderat på de olika detaljerna som hästen består av. Kottdjuren vi gjorde var mycket populära att göra. Att jobba med limpistol var nytt och spännande. Andra saker som satte fart på fantasin var den flygande grisen. Har grisar vingar på riktigt? Kan de flyga? Hur ser grisen ut? Vi letade fakta om grisen och vi upptäckte att grisen inte har några vingar, men en lustig svans. Våra egna fantasigrisar som vi skapade, de fick både knorr och vingar. 19

20 Visste du att......en vuxen igelkott har 6000 taggar? Visste du att......en ekorre kan hoppa fem meter, t.ex. mellan två träd? Visste du att......räven och grävlingen är skogens vanligaste rovdjur? 20

21 Skogens djur Uppdraget från Kapten till vår grupp var att arbeta med den svenska skogens djur. Vi arbetade inomhus med vår grupp, för det mesta genom att använda oss av bilder och faktaböcker. Barnen fick berätta vilka djur som bor i skogen. De räknade upp älg, rådjur, varg, igelkott, grävling, räv, hare, ekorre och bäver. Barnen började berätta mycket om djuren t.ex. om deras utseende, hur de låter och vad de äter. Så började barnens nyfikenhet till att forska om skogens djur. Vi började med att titta på bilder och säga vad det var för djur. Efter den, enligt barnen, lätta uppgiften fick de välja ett djur för att sen rita av det. Mycket beröm till de fantastiska teckningarna, för det är inte lätt att rita av en bild. Sedan användes dessa alster som ritningar för att förvandla djuren till vackra 3D-figurer. Här fick barnen använda det material de ville och de var bra på att ta hjälp av varandra. På vår skogsvandring upptäckte de hur djurens spår ser ut. Ser alla djurspår lika ut? Kan man se andra spår efter djuren än deras avtryck från klövar och tassar? Barnen började att prata och diskutera, några sa: Man kan bara se på fotavtrycken. Medan andra sa att man kan se på deras bajs, eller spillning som det heter, och på kvistar och på träd. För bävern är lätt att se var han har varit med sina tänder. Ser våra fotspår lika ut som djurens? var det någon som frågade. Så fram med målarfärg och papper. Här gäller det för barnen att samarbeta för att det ska bli några fotspår. Barnen skrattade och hade roligt, för det kittlas lite när man stryker på färgen under fötterna. Under skogsvandringens gång spelade barnen memory, använde frågekort, sjöng sånger och gjorde ramsor om djuren, t.ex. Björnen sover, Räven raskar över isen, Igelkotten rund och go m.fl. 21

22 22 Etappen avslutades med en redovisning...

23 ...av arbetet i de fyra arbetsgrupperna 23

24 Barnens egna ord... I gruppen Småkryp har vi lärt oss: Var myrorna bor och att myran har sex ben Att göra en egen natur på Skeppet till djuren. Att spindlarna finns mellan pinnarna på tråden i nätet. Att vara tillsammans i en grupp. Att spindeln har åtta ben och åtta ögon, ögonen heter punktögon. Att myrans ögon heter fasettögon och det är en massa sexhörningar tillsammans. Att spindeln inte hör eller ser, den känner vibrationer. Att en gräshoppa kan hoppa lika långt som en mätare (1m). Att när kopparödlor dött börjar de lukta illa, då slänger man dem. Att de är i stacken (myrorna). Att myrorna har ett huvud, en mag- och bakdel. Att man kan göra saker på olika sätt och att det blir samma. Var vi kan hitta småkrypen. Myrramsan. Att skriva myra själv. Att leka myra. Att måla med fingrarna. I gruppen Maskar har vi lärt oss: Jag har lärt mig att rita som jag gjorde och lärt mig att jag har gjort lera. Jag har lärt mig rita bättre. Att man ska tvätta händerna sen efter man har gjort maskarna. Att göra maskar av lera. Att inte bränna sig på limpistolen. Att he jord på limmet. Jag har lärt mig att limma. Jag har lärt mig att måla på det där papperet. (Wellpapp). Jag har aldrig målat sånt, så det är första gången. Att gräva ner saker så vi kan se om det ruttnar. 24

25 ...på sitt lärande I gruppen Tam- och bondgårdsdjur har vi lärt oss: Att tuppen har en kam. Att hönan kan väga 2 kg och tuppen 3 kg. Att mjölken kommer från kon. Att kor har fyra magar. Att bygga hästar i papper. Att göra hästar av kottar. Att sätta knorr på grisen. Att katten har små taggar på sin tunga så den kan dricka mjölk. Att grisar kan äta. Hur hästen ser ut. Att hästpappan kallas hingst. Att hästbarnet kallas föl. Jag har lärt mig en ny lek. I gruppen Skogens djur har vi lärt oss: Att vara försiktig i skogen när det är älgjakt. Att igelkotten går i idé. Hur älg- och rådjursbajs ser ut. Att skogens konung är älg. Spring och skrik inte när man träffar en björn. Djurens spår och spillning. Att titta på en bild och rita av den. Att vara noggrann när man ritar. Att skriva av. Att samarbeta. Djurens höjd. Att djurens bajs heter spillning. Att spåren av djuren ser inte lika ut. 25

26 26

27 Slutord T änk att det finns så många olika arter av djur och småkryp runt omkring oss, och vad roligt det har varit att få forska kring dessa arter. Nu är den första etappen på vår Världsomsegling till ända, men det måste väl finnas mer att utforska där ute, eller hur? Det är nog bäst att vi gör en djupdykning i en ny etapp och lär oss mer om världen omkring oss. Kapten har ju levt större delen av sitt liv på havet och han har berättat många spännande historier om livet där ute. Han har sagt att det finns massor av djur som lever i vattnen på vår jord och att vi alla måste ha vatten för att överleva. Kapten kommer nog snart med nya uppdrag åt oss. Han har faktiskt redan skickat en gåta så vi kan klura på vad nästa etapp kommer att handla om: Vad är moln gjorda av? Javisst! Etapp två handlar om det livsviktiga... 27

28

29 Etapp 2 - Vattnet 29

30 30

31 Kapten har ordet Nu har vi kommit till mina kära hemtrakter, nämligen vattnet. Under många år har jag seglat på haven och kämpat mot både gäddor, bläckfiskar och skräddare. Eftersom ni är min besättning vill jag att ni forskar kring vatten och lär känna det djurliv som finns däri. För om man är på ett skepp är det viktigt att ha kunskaper om livet på och i vattnet. Jag kommer att hälsa på hos er med min kista och ge er nya uppdrag att forska kring. Men först ska vi ut och resa! Vi ses snart! /Kapten Nya uppdrag på väg. 31

32 32 Foton från vår resa

33 En undervattensresa Den här etappen handlar om vatten och om djur i och kring vatten. Precis som i första etappen ordnade Kapten en resa åt oss. Men den här gången kunde vi inte åka buss, för vi skulle resa under vattenytan. Vi tog därför plats i en u-båt. Kapten ringde till sin vän chauffören, som av en händelse var ute och snorklade i farvattnen alldeles i närheten. Medan chauffören simmade till oss hörde vi vågornas skvalp mot u-båten och måsarnas skriande i skyn. En underbar dag för en resa i böljan den blå. När chauffören klivit ombord gav Kapten klartecken och så började resan. Man skulle kunna tro att en färd i vattnet är en lugn och harmonisk resa, men det beror nog på vem som sitter bakom ratten. För den här resan blev även den väldigt, hur ska vi säga, ojämn. Kanske var det för att chauffören var tvungen att väja för alla färggranna fiskar som vi såg utanför u-båtsfönstren, eller så kanske det var de stora simfötterna som ställde till det för vår chaufför. Med oss i u-båten var även denna gång guiden, som med sin magiska kikare kunde se flera olika arter av djur på långt håll där nere i djupet. Chauffören styrde dit guiden och Kapten pekade. När vi var nere på botten kunde vi se snäckor och musslor och när vi var långt ute på havet hörde vi blåvalarnas sång. Andra djur vi sjöng om och såg på vår resa var: en krabba, mört, groda, skräddare, tio gäddor och ett stim andra fiskar. När vi tittade i Kaptens färgglada uppdragspåsar kunde vi ana att denna etapp skulle handla om vatten, däggdjur, fiskar samt skaldjur. Om du vänder på bladet så kan du läsa om vad vi gjorde när vi utforskade vattnet och dess invånare. 33

34 Visste du att varmt vatten är lättare än kallt?

35 Vatten Vårt uppdrag av Kapten var att utforska vatten. När vi diskuterade vilka som behöver vatten kom vi fram till att alla behöver vatten, människor, djur och växter. I ett experiment där vi färgade vattnet i två flaskor kunde vi se hur de vita blommorna förändrades, dag för dag, när de drack det färgade vattnet. Vi kände även på vatten i dess olika former: fast (is), flytande (vatten) och gasform(vattenånga). Vi tog in snö i ett stort provrör och upptäckte att det tog mycket mindre plats när det smälte till vatten, men vi upptäckte också att om vi frös vatten till is i en flaska så tog det större plats. Vattnet tar alltså olika mycket plats beroende på i vilket tillstånd det är. Vi utförde även andra experiment med vatten, t.ex. ytspänning, skiktning av varmt och kallt vatten och ett eget reningsverk där vi renade smutsigt vatten med hjälp av fin sand i ett kaffefilter. Vi provade även att använda aktivt kol i filtret och vattnet blev faktiskt renare i vårt reningsverk. Vatten finns runt omkring oss hela tiden, även om vi inte alltid kan se det. Vattnet färdas i det vi kallar för vattnets kretslopp. Det är fascinerande att upptäcka hur vattnet går runt i kretsloppet och att det är en livsviktig del för djur och natur. Utan vatten skulle vi inte överleva. Tillsammans skrev vi en saga om en vattendroppe och dess resa i kretsloppet. I sagan får vi följa vattendroppen när den avdunstar från sin sjö och svävar upp mot himlen och kondenserar och bildar ett moln tillsammans med andra vattendroppar. Där uppe på himlen blev det så kallt att vattendroppen förvandlades till en snöflinga som sakta seglade ner mot marken. Med hjälp av solen smälte snöflingan till en vattendroppe igen och åkte i diken till en stor fors och vidare hem till sin sjö igen. Till sagan ritade barnen teckningar som vi skannade in till datorn och satte ihop till en bok. En del skrev texten till sin teckning med hjälp av datorn. Alla barnen i gruppen fick en egen kretsloppsbok med vattendroppens resa. 35

36 Visste du att......blåvalens tunga väger tre ton? 36

37 Däggdjur Kaptens uppdrag denna gång var att vår grupp skulle jobba med däggdjur i vatten. Vi började med att fundera: Vad är däggdjur för något? Sen dök det upp en massa frågor från barnen. Vilka är de? Hur ser de ut? Kan de gå under vattnet? Frågorna blev många och krångliga. För att få svaren tittade de på bilder på djuren och då kände de genast igen dem. Det var delfin, tumlare, blåval, späckhuggare och säl. Barnen blev lyriska och visste på en gång vilket djur de ville arbeta med och så började äventyret och utmaningen på vårt uppdrag. Barnen tog bl.a. reda på vad däggdjuren äter, hur långa och tunga de kan bli, vad deras ungar kallas, hur de andas, varför sälen inte har hål uppe på ryggen m.m. När de var nöjda med svaren började barnen med jobbet att rita av det valda djuret för att kunna använda teckningen som ritning till lerklumpen som skulle förvandlas till en tredimensionell staty. Att jobba med lera kan ju vara lite arbetsamt innan man fått den lite mjuk så man kan forma den som man vill. Sakta men säkert såg man att ur klumparna började det träda fram en delfin, säl, blåval, späckhuggare och tumlare. Med statyerna på tork åker papper och pennor fram för att skriva fakta om djuren. Men det kan ju vara lite svårt att forma alla bokstäverna. Med pennan rätt i handen så träder det fram fina bokstäver som barnen skriver av från ett faktablad. När det individuella arbetet med statyerna var färdigt startade vi ett gemensamt arbete på en gigantisk blåval av wellpapp, som barnen sedan döpte till Blåis. De arbetade hårt med att fylla valen med tidningspapper för att den skulle få lite rundare former och häftade sedan ihop honom. När barnen målade honom använde de sprayfärg och då fick de ta på skyddsutrustning som bestod av plastsäckar och plasthandskar. Det var inte det lätttaste att hålla i burken samtidigt som man skulle trycka, speciellt inte när handskarna var lite för stora, men detta klarade barnen kanonbra. Barnen gjorde även ett andningshål, som kan spruta vatten, i valen och till det användes ståltråd och silkespapper. 37

38 Tankar om fiskar... Det finns en fisk som heter fiskpinne. Den bor i fiskpaket. Fiskpinnar fastnar på kroken och vi fiskar och de hamnar i lådan. Vi steker och äter. De har inga ögon men simmar till krokar ändå. Tankar om fiskar Benen som fiskarna har i kroppen är bra, den skulle vara isär utan ben.

39 Fiskar Vid första tillfället tittade vi närmare på hur en fisk ser ut inuti, genom att dissekera en regnbågslax. Det var ett spännande och klibbigt uppdrag som krävde både plasthandskar och förkläden. För att känna igen fiskens olika delar använde vi oss bl.a. av en plansch med en abborre, och vi lånade även en organdocka av skolsköterskan för att kunna jämföra fiskens och människans organ. Barnen upptäckte att fiskens hjärta inte såg ut som ett hjärta vi ritar. Vi kom slutligen fram till att människans hjärta ser ut på ett sätt (men ändå snarlik fiskens) och det hjärta vi ritar är ett kärlekshjärta. Andra skillnader mellan fiskens och människans organ som diskuterades var gälar och lungor. Vi pratade om vilka fiskar barnen kunde och de svarade: lax, gädda, mört, abborre, sik, regnbågslax, sill, strömming, öringar och surströmming. Efter röstning kom gruppen fram till att de ville lära sig mer om laxen. Nästa gång var uppgiften att göra en gemensam lax i genomskärning av hönsnät, tidningspapper, tapetklister och skrotmaterial. Vi kom överens om vilka delar på fisken som skulle finnas med och de viktigaste var hjärta, gälar, simblåsa, stjärtfena, bukfena, analfena, ryggfena, och bröstfena. Barnen fick höra en saga som handlar om laxen Tora som skulle simma hem till älven där hon var född och på vägen dit stötte hon på olika hinder såsom fördämningar och vattenfall. För att lösa detta använde hon sig av laxtrappor. Barnen fick sedan i uppgift att göra en gemensam laxtrappa. När laxtrappan färdigställts funderade vi över hur den används av laxarna, och vi funderade hur det gick till när Tora la rom (ägg). Vi avslutade denna etapp genom att bekanta oss med ännu ett nytt material, brunlera. Barnen använde sig av alla sina kunskaper om hur en lax ser ut och formade egna laxar i lera. Alla arbetade koncentrerat och det var viktigt för barnen att få med de olika fenorna som laxen har. Lite svårt var det att få till en bra mun med huggtänder. Vi torkade och målade lerfiskarna och tillverkade sedan en laxask med vattenmiljö där laxarna fick simma omkring. Sex barn var med vid tillverkningen av laxarna, och därför blev tungvrickaren Sex laxar i en laxask ett passade namn till vår laxlåda. 39

40 Visste du att......man får reda på hur gammal en mussla är genom att räkna ringarna på musselskalet?...musslor och blåvalar äter samma sorts föda? Båda två äter plankton. 40

41 Skaldjur Vårt uppdrag den här gången handlade om djur i vattnet. Det första vi gjorde var att göra ett besök i källarförrådet på storskolan för att se om vi kunde hitta något materiel om djur som lever i vattnet. Det var spännande. Där nere fann vi glaslådor med krabbor, musslor och sjöstjärnor som väckte vår nyfikenhet. Vi valde ut några av lådorna och gick sen vidare till biblioteket för att låna böcker som handlade om dessa tre djur. Vi bestämde att vi skulle börja jobba med musslor. Gruppen fick fundera på vad de ville veta om musslorna. De ville t.ex. veta: Hur blir pärlor till? Vad äter musslor? En del av barnen tog hjälp av sina föräldrar och letade reda på fakta om musslor via Internet. Vi fick veta att pärlan från början är ett sandkorn som kommit in i musselskalet och att det snurrar runt där inne och irriterar musslan som kapslar in sandkornet i ett ämne som kallas pärlemor. Vi tittade på en film som visade att musslorna äter plankton. När musslorna äter suger de in och filtrerar vattnet genom två rör. Musslans fiende i vattnet är sjöstjärnan. Vi kunde läsa att munnen på en sjöstjärna sitter på undersidan och att den har två magar. Andra funderingar som gruppen hade kring sjöstjärnan var: Hur många armar har den? Hur går den? Var sitter ögonen? Vi fick också veta att om sjöstjärnan tappar en arm så växer det ut en ny. När vi forskade om krabban visade det sig att även den fick en ny klo om den tappade en. Krabban går sidledes när den förflyttar sig och den andas med gälar. I en av böckerna kunde man se en lustig bild på en krabba som blåste bubblor. Vi undrade hur det kom sig. Det visade sig att om krabban är uppe på land för länge torkar gälarna och det bildas bubblor när krabban försöker andas. Vi avslutade denna etapp med att skriva en kasperteater som handlade om Krabban Kristina Helmersson och hennes vänner. 41

42 42 Etappen avslutades med en redovisning...

43 ...av arbetet i de fyra arbetsgrupperna 43

44 Barnens egna ord... I gruppen Vatten har vi lärt oss: Jag har lärt mig att känna på isen. Jag har lärt mig att stoppa händerna i vattnet. Jag stod still när jag var is. Att koka vatten. Att isen var kall men vattnet var ännu varmare. Att man kan göra rent vatten med sand. Att rita blommor. Att ge blomman vatten. Att hälla färg i vattnet på blommorna. Jag har lärt mig att göra saltvatten. Att kolla på ägget om det flyter eller sjunker. Att plocka snö och smälta den. Att göra en saga. Att skriva på datorn. Jag har lärt mig om vattnets kretslopp. I gruppen Däggdjur har vi lärt oss: Att de har andningshål. Att delfinens tänder är vassa och tumlarens är runda. Att blåvalen väger 150 ton. Att delfinen kan göra hopp och göra volter. Att sälen äter fisk. Att späckhuggaren äter sälar. Att blåvalen äter plankton. Jag har lärt mig göra R. Jag har lärt mig skriva späckhuggare. Jag har lärt mig skriva om djuren. Jag har lärt mig göra en val av konstigt papper (wellpapp). Att man måste ha mycket tidningspapper. Att pricka rätt med färgen. Att måla med sprayfärg. Att göra vatten som sprutar med ståltråd och silkespapper. 44

45 ...på sitt lärande I gruppen Fiskar har vi lärt oss: Att fiskar har ben. Att hjärtat är det viktigaste i hela kroppen för att det pumpar ut blodet. Att fiskarna andas med gälar. Att människan andas med lungor. Att fisken har en simblåsa som gör att den kan flyta. Att använda limpistol. Att göra en fisk av snö. Att fiskar kan hoppa i en laxtrappa. Att fisken lägger rom i små gropar på botten. Att göra fiskar av lera. Att fiskar inte sover som vi gör, de vilar genom att simma lugnt omkring, oftast på dagen. I gruppen Skaldjur har vi lärt oss: Att musslan har pärlemor i skalet. Att musslor bajsar. Att musslor kan spruta in och ut med vatten. Att kammusslan öppnar och stänger sitt skal när den förflyttar sig. Att sjöstjärnor äter musslor. Hur man gör krabbor i lera. Att det kommer bubblor ur krabbans mun om den inte får luft. Att sjöstjärnan sväljer sin mat hel. Att sjöstjärnan har två magar. Att sjöstjärnans mun sitter på undersidan. Att sjöstjärnans ögon sitter längst ut på armarna. 45

46 46

47 Slutord Nu är det dags att hänga kläderna på tork för nu är vattenetappen avslutad. Är det inte fantastiskt att vi lärt oss så mycket nytt? Jag hade till exempel ingen aning om att den lilla musslan och den enorma blåvalen åt plankton båda två. Men nu vet jag det och jag är jättesugen på att lära mig mer! Jag har hört att Kapten ska skicka nya uppdrag till oss. Det ska bli spännande att se vad nästa etapp kommer att handla om. Kaptens ledtråd till oss är att etappen kommer att handla om djur som lever i något vi andas. Vet du vad vi andas för något? Ja, du har nog redan listat ut att etapp tre handlar om djur i... 47

48

49 Etapp 3 - Luften 49

50 50

51 Kapten har ordet Vet du om att det finns en annan sorts skepp än de som seglar på haven? Jo, det är sant! Det finns faktiskt luftskepp. De ser ut som jättestora avlånga ballonger som seglar i luften, men tyvärr så finns det inte så många kvar i världen. Däremot finns det många luftballonger som man kan åka med. Tänk att få sväva i luften som en... som en... Ja, vad finns det för djur som svävar i luften egentligen? Det borde vi forska mer om! Jag ska höra med min vän chauffören om han inte kan ta med oss på en härlig flygtur. Sedan får ni mina nya uppdrag och kan börja utforska djurlivet i luften. Lycka till med uppdragen! /Kapten 51

52 Foton från vår resa Visste du att......man får en luftballong att stiga genom att värma luften i den? 52

53 En luftballongsresa Chauffören hälsade oss välkomna ombord i luftballongen. Det kändes lite pirrigt att kliva ner i korgen. Kapten försäkrade oss om att chauffören kunde hantera varmluftsballongen, och så steg vi upp i det blå. Då det var så underbart väder med strålande sol och endast några få moln på himlen började vi vår ballongfärd med att sjunga Solen skiner, himlen är blå. Det som är lite speciellt med en luftballong är att man inte kan styra den på samma sätt som en buss eller u-båt som vi åkt på de tidigare resorna. En ballong åker nämligen åt samma håll som vindarna blåser. Men Kapten lugnade oss och bad guiden ta fram sin magiska kikare och spana efter djur i luften. Det tog inte lång tid innan hon såg det första djuret, en mygga. Guiden frågade oss om vi kunde någon sång om myggan. Klart vi kunde det. Vi sjöng och läste ramsor om alla djur som vi såg på vår resa. Ballongfärden var inte alls så guppig och vild som de tidigare resorna, utan den var lugn och fridfull och det var en härlig känsla att sväva ljudlöst i luften. Men då såg guiden plötsligt ett djur, som hade en mycket vass kroppsdel, komma flygande rakt mot oss. Det var ett bi och det ville vi inte krocka med. Chauffören ropade åt oss att blåsa allt vad vi kunde, först uppåt, sedan åt höger och sedan åt vänster. Tack vare att vi samarbetade så bra kom vi undan biet. Men det var inte det enda djuret som hade en vass kroppsdel, utan vi fick hjälpas åt att komma undan flera djur. Nu kanske du undrar vilka djur vi egentligen såg där uppe i luften. Vi såg en nyckelpiga, örn, kråka, uggla, fladdermus och så såg vi fem fina fåglar som satt på en gren. När vi slutligen landade på Skeppet igen med en duns, klev vi ur korgen och tackade chauffören, guiden och Kapten för en trevlig resa som nästan tog luften ur oss. Nu längtade vi efter nya uppdrag att jobba med. 53

54 Visste du att......nyckelpigan utsöndrar en gul vätska från lederna i benen om den känner sig hotad?...nyckelpigans blod är gult? 54

55 Flygande insekter Vi började med att fundera över och berätta för varandra om vilka insekter vi kände till som kunde flyga. Myggor, flugor, humlor, trollsländor och nyckelpigor var de djur som nämndes. Nästa steg blev att bestämma vilken insekt vi skulle fokusera oss på. Efter en del funderande och tittande i böcker blev det nyckelpigan som valdes ut. Tankekartan som vi gjorde visade att barnen gjort en hel del iakttagelser kring nyckelpigan. Vi pratade kring det som skrivits ner och funderade på hur vi nu skulle göra för att få veta om uppgifterna stämde. Genom att läsa i böcker och använda Internet trodde barnen att de skulle hitta svaren. Barnen gav även sig själva en uppgift till nästa gång; att fråga dem där hemma vad de visste om nyckelpigan. Genom att läsa högt hur faktaböcker och utdragna sidor från Internet om nyckelpigan ökade vår kunskap om nyckelpigan. Det visade sig att nyckelpigan är en sorts skalbagge och att antalet prickar på ryggen inte betyder hur gamla de är utan att de tillhör olika arter av nyckelpigor. Genom att titta på bilder uppmärksammades det att nyckelpigan bestod av flera kroppsdelar. Vi bestämde oss för att titta närmare på hur nyckelpigan egentligen ser ut. Vi började med att måla nyckelpigor som vi trodde att de såg ut. Sen jämförde vi våra teckningar med bilder ur böcker. Utifrån det vi såg byggde vi sedan en stor nyckelpiga i papper med alla de olika kroppsdelarna som huvud, mellankropp, bakkropp, ben, flygvingar, täckvingar o.s.v. Vid flera tillfällen önskade gruppen att få skriva ner saker om nyckelpigan. Förutom egna ordkort så gjorde vi en korsordsfläta tillsammans. Vi avslutade etappen med att blicka tillbaka på tankekartan vi gjorde i början och konstaterade att vi kunde mycket om nyckelpigan redan innan, men att vi också har lärt oss en massa nya saker. 55

56 56

57 Rovfåglar Några som både andas luft och även förflyttar sig i luften är fåglar, vår grupp fick i uppdrag att lära oss mer om rovfåglar. Barnens första tanke om dessa var att det är väldigt stora fåglar. Vi började med att titta på två filmer som handlade om ugglor och örnar. Vi fick då veta att rovfåglar är väldigt skickliga jägare, det beror på att de har väldigt bra hörsel och syn. De jagar mindre djur såsom möss, sorkar och småfåglar. Vi tittade även i böcker som handlade om rovfåglar och det fanns fina bilder där vi tydligt kunde se de vassa klorna och den kraftiga näbben. Vi valde sedan att lära oss mer om ugglan. Nästa gång fick laget Flax flax fick möta laget Ugglan glas i en rafflande ugglesport. Frågorna handlande om ugglan, vad den äter, hur den ser ut, hur den låter osv. Det blev en jämn kamp då båda lagen hade otroligt bra minne ifrån filmen vi sett gången innan. Vi funderade också över det här med att ugglan flyger. Hur går det egentligen till? Alla var överens om att ugglorna nog måste flaxa väldigt fort med vingarna för att kunna flyga. När ugglan kommer flygande hörs det knappt och ofta överraskar den sina byten. Vid nästa tillfälle pratade vi om vilka ugglor som lever i Sverige. Berguv, Lappuggla, Fjälluggla, Hökuggla, Kattuggla, Pärluggla, Hornuggla, Jorduggla och Sparvuggla är de vanligaste arterna. Vi tittade på fotografier och ritade sedan av varsin uggla. Vi kom fram till att ugglor kan se väldigt olika ut både när det gäller färgen på fjädrarna och storleken. Visste du t.ex. att Sparvugglan bara är 16 cm medan Berguven kan bli lite mer än 70 cm lång! Vi fortsatte sedan vårt uppdrag med att göra egna ugglor av kottar. Det var viktigt för barnen att få med de vassa klorna och den kraftiga näbben, och till detta använde vi piprensare och stora makaroner som vi målade oranga. Vi funderade också på det här med ugglans hörsel. För hur vi än tittade i böckerna så såg vi aldrig några öron, lite konstigt med tanke på att de hör så bra. Men det är nämligen så att ugglans öron är två hål som sitter gömda bakom fjädrarna. De har alltså inget ytteröra som vi människor har, men trots det kan ugglorna höra minsta lilla ljud som t.ex. en mus ger ifrån sig. Våra fina kottugglor fick sedan bosätta sig på en gren som vi hittat ute i skogen vid ett tidigare tillfälle. 57

58 Visste du att......hanarna har starkare färger på fjädrarna än honorna? 58

59 Småfåglar Det uppdrag som Kapten gav oss var att arbeta med småfåglar, sådana som vi t.ex. ser utanför våra fönster vid fågelbordet, i träden eller i skogen. I första början var det papper, penna och barnens kloka huvuden som arbetade när vi gjorde en brainstorming där de funderade på: Vad är en fågel? Hur ser en fågel ut? När de kände sig nöjda med sina tankar kring fågeln tittade de på bilder för att se om fågeln såg ut som de hade sagt. Därefter packade vi en ryggsäck med kikare, fågelbok, bröd och två lockfåglar som kan kvittra när man trycker på dem. Det var en talgoxe och en bofink. När vi packat klart promenerade vi iväg mot skogen. När vi nästan var framme tog vi fram våra fåglar så de fick kvittra den sista biten. Det tog inte lång stund förrän barnen hörde att fåglarna i skogen svarade och efter en stund hörde barnen att våra lockfåglar lät likadant som fåglarna i skogen. Barnen tog fram kikarna och fågelböckerna för att se om de såg fåglarna. Men när man fågelskådar ska man försöka vara tyst och det kan ju vara lite svårt när man blir ivrig att vilja se fåglarna. Tyvärr såg vi inga fåglar, vi hörde dem bara. Barnen gav dock inte upp. De tog fram brödet som fanns i ryggan för att locka fram fåglarna och sökte även spår efter dem, men utan resultat. Men inga sura miner här inte för att vi inte fått se någon fågel, för vi hade ju fått höra deras kvitter. Efter fågelskådningen bestämde barnen att de ville jobba med talgoxen. Med ett foto som ritning och med silkespapper och lim som materiel skapade barnen en talgoxe med de tydliga kännetecknen gult bröst med svart streck samt vita kinder. Till detta skrev barnen fakta om talgoxen. Barnen ville skapa en fågel av något material som de inte brukar använda i vanliga fall, så vi tog fram ballonger, gipsbindor och vatten. Sen var det bara att sätta igång med att blåsa och gipsa för att få fram en fågelkropp. När det var färdiggipsat var det dags för fåglarna att få fjädrar, näbb och ögon. Men när de blev klara och barnen tittade på fågeln tyckte de inte att den liknade en talgoxe för den hade inte samma färger som talgoxen, men de skapade en ny fågelart som heter Fantasi. 59

60 60

61 Andra flygande djur Kaptens uppdrag till oss i vår grupp var att forska kring andra djur som flyger. Vi började med att prata om vilka andra djur vi kände till som kan flyga eller glidflyga. Vi kom på flygande ekorrar, flygfiskar, flygande ormar och fladdermöss. Det djur barnen ville forska mer om var fladdermusen. Till att börja med gjorde vi en tankekarta där barnen fick berätta vad de visste om fladdermusen. Med kartan som utgångspunkt kunde vi nu forska vidare och ta reda på om det vi sagt om fladdermusen verkligen stämde. Med hjälp av böcker och Internet letade vi reda på fakta om fladdermusen. Det visade sig att vi faktiskt hade rätt bra koll på fladdermusen, men att det t.ex. fanns över ettusen olika arter av fladdermöss visste vi inte. Nu när vi hade studerat fladdermössen närmare fick gruppen i uppgift att skapa två fladdermöss, en enskild fladdermus och en gemensam. Vi började med den enskilda. Vi hade hittat ett fladdermuspyssel där man skulle göra en fladdermus av bl a en toarulle och en flirtkula. Arbetet gick fantastisk smidigt och med lite hjälp av varandra så var fladdermössen snabbt färdiga. Den andra samarbetsfladdermusen skapades av skrotmaterial. Vi delade upp gruppen i två mindre grupper som skulle skapa var sin skrotfladdermus. När arbetet började så märktes det att erfarenheter från tidigare etapper snabbt kom till användning. Ett barn sa nämligen att man kunde använda hönsnät för att göra kroppen. Så blev det också. Hönsnät användes både till kroppen och till vingarna. Med hjälp av limpistol täcktes nätkropparna av silkespapper, skinn och päls. Under arbetets gång kunde man se hur de två grupperna inspirerade varandra. Då den ena gruppen kommit på en lösning för t.ex. huvudet, så anammades den idén snabbt i den andra gruppen. Detta medförde att de färdiga fladdermössen var rätt lika varandra, men ändå inte. Och det är ju precis så det är bland de riktiga fladdermusarterna. De är både lika och olika varandra. Vi gjorde även Fladdermusspelet som är ett frågesportdataspel med frågor om fladdermössen. Barnen har hittat på frågor och svar och spelat in dessa med hjälp av datorn. 61

62 62 Etappen avslutades med en redovisning...

63 ...av arbetet i de fyra arbetsgrupperna 63

64 Barnens egna ord... I gruppen Flygande insekter har vi lärt oss: Att antalet pickar betyder olika arter. Att nyckelpigan äter bladlöss. Att nyckelpigan övervintrar i sprickor på träd och hus. Att nyckelpigan är en skalbagge. Att fåglarna inte tycker om nyckelpigor. Att nyckelpigan måste stå på ett grässtrå första gången den ska flyga. Att nyckelpigan har sex ben. Att nyckelpigan har ett huvud, en mellankropp och en bakkropp. Att nyckelpigan luktar med antennerna. Att vingarna som nyckelpigan flyger med heter flygvingar och att det röda skalet heter täckvingar. Att nyckelpigans blod är gult. Att nyckelpigan inte kissar på handen när man håller i den utan den sprutar ut en gul vätska från benen som är giftig. Att rita nyckelpigor. Att skriva ord i korsordet. I gruppen Rovfåglar har vi lärt oss: Att ugglan är en rovfågel. Att ugglan är en bra jägare. Att ugglan har jättebra hörsel. Att ugglans öron är hål som sitter bakom fjädrarna. Att ugglan kan se jättelångt. Att ugglor jagar möss. Att ugglan har vassa klor. Att ugglan har en krokig näbb. Att ugglan flyger jättetyst. Att ugglan flaxar jättefort med vingarna när den ska flyga. Att ugglan är vaken på natten när vi sover. 64

65 ...på sitt lärande I gruppen Småfåglar har vi lärt oss: Att de äter insekter. Att lyssna på fåglar. Att lyssna och söka i fågelboken. Att fåglar lägger ägg. Att skriva bokstäver. Vad talgoxen äter. Att talgoxepojken har tjockare streck. Att hane är pojke. Att hona är flicka. Att göra ägg av gips. Att blåsa ballong. Att göra fåglar. Att de bygger bo i ventiler. Att hanen har finare färg. I gruppen Andra flygande djur har vi lärt oss: Att måla. Jag har lärt mig att rita. Att samarbeta Att lyssna. Att fladdermöss bor i grottor. Att de sover upp och ner. Att göra fladdermöss. Att bygga fladdermöss av skrot. Att göra vingar. Att fladdermusen har päls på magen. Att fladdermusen har fem tår på varje fot. Att det var kul att göra gåtorna till frågesporten. Att limma på fladdermössen. Jag har lärt mig att spela in prat med mikrofon på datorn. Jag har lärt mig att prata snabbt. 65

66 Läroplansmål vi jobbat mot... Förskolan skall sträva efter att varje barn... utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker, utvecklar sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla sammanhang, utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen, liksom sitt kunnande om växter och djur, utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum, 66 utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,

67 ...under Världsomseglingen utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande, utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar, utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina upp fattningar, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egna förmåga, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikativa funktioner, utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. (Lpfö 98) 67

68 68

69 Slutord Nu är den sista etappen avslutad och nog har det varit en fanastiskt lärorik resa. Tänk så mycket liv det finns omkring oss som vi egentligen aldrig upptäcker eller tänker på. Alla småkryp som jobbar hela tiden och både stora och små fåglar som flyger i skogen och bland bergen. När vi går och lägger oss för att sova, är det andra djur som vaknar och börjar leta mat. Tänker man efter är det fascinerande hur allt hänger ihop i naturen, från den lilla myran till den enorma blåvalen. Då förstår man att det är viktigt att vi är rädda om alla växterna och alla djuren som lever i naturen. Men självklart är det viktigt att vi tar hand om oss själva också och det gör vi på Skeppet genom att vara ute mycket i den härligt friska luften året runt. För att bli lika starka som Kapten måste vi stärka musklerna i våra kroppar och det gör vi genom att bland annat åka skridskor och leka och röra på oss i gymnastiksalen på skolan. När vi rör på oss i gymnastiksalen kallar vi det för... 69

70

71 Rörelselek 71

72 72 Rörelselek

73 Rörelselek Vårt huvudmål på rörelseleken har varit att barnen ska tycka att det är roligt att röra på sig. Men vi har också eftersträvat att barnen ska känna en glädje i att lyckas och att våga prova på nya saker. Under året har vi arbetat med samarbete och motorik på rörelseleken. En utveckling har skett gällande barnens färdigheter att genomföra olika motoriska moment. Här kan vi se en förbättrad kroppskontroll och en medvetenhet hos barnen om varför det är bra att röra på sig. Man kan också tydligt se att det skett en utveckling i barnens förmåga till samarbete. Vi anser att barnen kan samarbeta på ett mycket bra sätt i både små och stora grupper mot ett gemensamt mål. Barnen har blivit väl medvetna om att deras eget agerande gentemot andra har betydelse för hur man själv blir bemött och hur man klarar en uppgift. Det skapar självförtroende hos barnen att veta att jag behövs för att vi tillsammans ska klara detta. Att lyckas och att våga prova nya saker har också en mycket positiv effekt på barnens självförtroende. Vi frågade barnen: Varför har vi rörelselek? Barnen svarade bland annat: För att röra på oss. För att ha kul. Därför vi tränar för vi ska bli starkare. Därför det är torsdag. Då har vi gympa. För vi ska lära oss nya lekar. Samarbeta. Så vi lär oss mer saker. 73

74 74 Rörelselek

75 Barnens egna ord på sitt lärande på rörelseleken Jag har lärt mig: att leka brandbil. att gå i tunnlarna. balans. att stå på ett ben. att krypa. lekar. att hålla ordning på varann. att samarbeta. att flytta ringarna. att åla. olika kroppsdelar. att springa till rockringarna när björnen vaknar. bokstäver. att bygga tunnel och bro med oss själva. att röra sig medan man är fastklistrad i varann. att lyssna. massagesagor. att springa snabbt. att inte vara arg. Då vet inte kompisen var den ska gå. höger och vänster. att bära bänkar. att gå med ögonbindel. att räkna påsarna i skattjakten. att kasta ballonger. att slappna av. att man kan leka med ballonger och göra dem till humlor och hjälpa dem. att lyssna på kompisarna så man hör vilken färg det är. att leka fågelleken. att man ska hjälpas åt. att göra kullerbytta. att tänka och se och lyssna. att skriva ord. Blåmes och ugglaberg (berguv). att man måste koncentrera sig ganska bra om man hänger upp och ner. 75

76 76 Rörelselek

77 Rörelselek 77

78 Tack för det här året! Under den här Världsomseglingen har vi utvecklats mycket, både barn och personal. Tillsammans har vi utforskat världen och erövrat många nya kunskaper. Kunskaper som vi tror ger barnen en bra grund att stå på inför sitt fortsatta livslånga lärande. Det har varit fantastiskt roligt att få arbeta tillsammans med denna härliga barngrupp. Under projektets gång har vi sett en tydlig utveckling hos barnen och vi känner att de har vuxit mycket både som grupp och som enskilda individer. Under arbetets gång i arbetsgrupperna och under redovisningarna efter varje etapp, har vi kunnat se ett stärkt självförtroende hos barnen och en ökad tilltro till den egna förmågan. Vi hoppas att du har haft en rolig och lärorik tid hos oss på Förskolan Skeppet. Vi önskar dig lycka till i livet och, som Kapten skulle ha sagt, fortsätt utforska världen! 78 Ingela, Maria, Marqs, Anna & Erika

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Förskolan Almbacken Lund November 2017 - Oktober 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 03 OKTOBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er fina rapport, nu ska ni få fira att ni fått Grön Flagg-diplomering!

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.

Läs mer

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014

Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Våra tankar kring temat:

Våra tankar kring temat: HATTIFNATTARNA Läsår 2016-2017 Våra tankar kring temat: Nytt tema för kommande läsår är "Den magiska boken" och kommer att handla om hur vi och vår värld en gång kom till. Vi kommer att gör en resa från

Läs mer

Våra tankar kring temat:

Våra tankar kring temat: HATTIFNATTARNA Läsår 2015/2016 Våra tankar kring temat: Nytt tema för kommande läsår är Barbapapa. Vi kommer att utgå ifrån boken "Barbapapas resa" Barbapapa växer upp i en trädgård och snart växer han

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg

MED ÖPPNA ÖGON. Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Text och musik och arrangemang: Gerd och Alf Strandberg Textbladet får skrivas ut och kopieras Talgoxen Hallå, hallå, hallå vad är det som står på? Nu kommer våren snart, helt underbart så klart! En talgoxe

Läs mer

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola 2014/2015 Avd 7 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning Arbetsplan Lillbergetsförskola avd 5 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet

Läs mer

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Tranbärets månadsbrev maj 2015 Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.

Sagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket. Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom

Läs mer

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN VÅRA VILDA DJUR RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN Rävens ungar föds på våren. Det blir mellan 3-6 ungar och ibland ända upp till 12 ungar i grytet. Rävar bor i skogen i ett hål i marken som kallas gryt.

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord

Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Musiklek med Susanne Lind, texter och ackord Välkomna F Gm 7 F Välkomna till Musiklek, idag ska vi ha det bra F Gm 7 F Vi ska sjunga och dansa och fira att alla kan va m Gm 7 F Gm 7 F Här här här, du är

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING 2015/2016 Miniröris Mål/ syfte: Att väcka lusten att röra på sig och träna på samarbete träna på att visa hänsyn och förståelse för varandra Alla som vill är med Vi sätter

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor För ett litet barn är det otroligt viktigt att lära känna sin kropp. Att förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom lukt, smak,

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Tranbärets månadsbrev november

Tranbärets månadsbrev november 2013-12-04 Tranbärets månadsbrev november Snart kommer han med skägget! Det ligger längtan och förväntan i luften. Vi myser, pysslar och firar jul här på förskolan. Julen är också en tid att rå om varandra

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

ENKEL Svenska Vilka skolämnen har du haft idag? 2. Vilka skolämnen tycker du bäst om? 3. Vilka skolämnen tycker du inte om?

ENKEL Svenska Vilka skolämnen har du haft idag? 2. Vilka skolämnen tycker du bäst om? 3. Vilka skolämnen tycker du inte om? ENKEL Svenska 5 Skolämnen I skolan har du flera olika skolämnen. Kanske du har några av dessa skolämnen på ditt skolschema? matematik - svenska - engelska - geografi - historia religionskunskap - samhällskunskap

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

V V I I ING K L LE. den snälla skeppskatten

V V I I ING K L LE. den snälla skeppskatten I I ING V V K L LE den snälla skeppskatten I I ING V V K L LE den snälla skeppskatten Text: Maarit Wall Illustrationer: Henrik Nilson Layout och produktion: Viking Line Mariehamn Tryck: Mariehamns Tryckeri

Läs mer

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra

Läs mer

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 En solig dag mitt i sommaren satt Zackarina på stranden och frös så att tänderna skallrade. Här, ta på dig badrocken, sa pappa. Han frös också. De hade varit i vattnet i säkert en timma, för Zackarina

Läs mer

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga.

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga. Kapitel 1 Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte Hajar är farliga. Ju vassare tänder hajen har desto farligare är den. Filip har fotograferat en haj. Filip tycker om att

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Børne- og Undervisningsudvalget 2014-15 BUU Alm.del Bilag 107 Offentligt Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E Språk och kommunikation

Läs mer

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?

Läs mer

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER

LITTERÄR FÖRLAGA FÖRST VAR DET MÖRKT... BOLLONGEXPEDITIONEN. www.filmcentrum.se JIMS VINTER Jims vinter JIMS VINTER GUN JACOBSON SVERIGE 2003. 13 MIN. REK. FRÅN 4 ÅR JIMS VINTER AV THOMAS TIDHOLM OCH ANNA-CLARA TIDHOLM FÖRLAG: ALFABETA ISBN13: 9789177121701 små pärlor disc 2 FÖRST VAR DET MÖRKT...

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Fenomen som undersöks

Fenomen som undersöks Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Loviselund Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Pluggvar familjens bästa vän!

Pluggvar familjens bästa vän! Pluggvar familjens bästa vän! Välkommen till min skog och Pluggvars vänner! Historien om Pluggvar och det perfekta kastet Långt inne i den djupa skogen bor en lustig figur vars namn är Pluggvar. Pluggvar

Läs mer

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse

Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser

Läs mer

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön 2014-06-05 Sid 1 (10) Handlingsplan för Guldsmedens förskola 2014/2015 Lådbilen Grön X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (10) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren

Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren ELEVBLAD - Blommor Blommande mångfald Plats: gärna en äng, hage eller vägren 1. Djurkort Tag fram ditt djurkort och fundera på: Är detta en trivsam plats för ditt djur? Skulle djuret kunna bygga ett bo

Läs mer

SKOGSLEKAR I TYRESTA

SKOGSLEKAR I TYRESTA SKOGSLEKAR I TYRESTA I DET HÄR HÄFTET FINNS NÅGRA ÖVNINGAR SOM HANDLAR OM SKOGEN OCH ÄR ANPASSADE FÖR BARN I FÖRSKOLAN. TANKEN ÄR ATT BARNEN SKA UPPTÄCKA OCH LÄRA KÄNNA SKOGEN GENOM ATT BEKANTA SIG MED

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Tisdag den 27 september 2016

Tisdag den 27 september 2016 Tisdag den 27 september 2016 Att arbeta i projekt Det vi gör idag hänger samman med det vi gjorde i går och kommer att påverka det vi ska göra i morgon Vad är projektarbete? Ett utforskande arbetssätt

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Sankt Pauli förskola 2016-2017 Planering och genomförande: Genomgång av barngruppens sammansättning och behov Läroplanens mål grunden för planeringen av den pedagogiska verksamheten.

Läs mer

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål! 1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi lära oss en massa om älgar. Vi får bland annat veta vad de äter, hur de ser ut samt varför tjurarna har horn. Men vem är Skogens konung? Och finns

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Tusen funderingar. Sporrens utvärdering ht16/vt17

Tusen funderingar. Sporrens utvärdering ht16/vt17 Tusen funderingar Sporrens utvärdering ht16/vt17 Fokus under året Det här läsåret har vi pedagoger på Sporren valt att fokusera på småkryp och biologi. Vi har tidigare år arbetat med naturvetenskap med

Läs mer

Fler övningar och lekar för ökad vattenvana

Fler övningar och lekar för ökad vattenvana Fler övningar och lekar för ökad vattenvana Övningar flyta och glida Stjärnan Stå i ring, varannan ligger på rygg eller mage. De andra drar ringen runt. På rygg Försök att ligga stilla på rygg i vattnet.

Läs mer

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

- Små skrivuppgifter som kan bli något stort, sätt inga gränser för fantasin och låt pennan glöda!

- Små skrivuppgifter som kan bli något stort, sätt inga gränser för fantasin och låt pennan glöda! - Små skrivuppgifter som kan bli något stort, sätt inga gränser för fantasin och låt pennan glöda! PLANETEN GODISHUSET Uppfinn din egen planet, beskriv vad den heter och hur den ser ut, vilka djur och

Läs mer

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först.

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Måndag v 43 Masken Pelle Jöns Nyfikna på maskar Tisdag v 42 Starten v 42 Syfte Masken Pelle Jöns

Läs mer

På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar.

På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar. På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar. Vi på Peter Lunds förskola har valt att satsa lite extra på matematik, naturvetenskap och teknik samt likabehandling i vårt arbete

Läs mer

Projekt/tema arbete Svea Montessori förskola Lilla avd.

Projekt/tema arbete Svea Montessori förskola Lilla avd. Projekt/tema arbete Svea Montessori förskola Lilla avd. Jaget är det mest centrala för det lilla barnet. Detta arbetar vi ständigt med i olika former, vårt arbete är att vidga barnets referensramar, att

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Berit Härd SIDAN 1 Författare: Berit Härd Vad handlar boken om? Boken handlar om Saga som går på ridskola. Hon ska äntligen få galoppera med hästen Billy. Mamma och lillebror Noel är också där och tittar på. De börjar

Läs mer

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4 Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer