Gotlands Radioamatör Klubb - SK1BL nytt. Radioexpedition till fyren Kolka. Kallelse till GRK's årsmöte 9 mars 2003.

Transkript

1 Gotlands Radioamatör Klubb - SK1BL GRK-nyt nytt Radioexpedition till fyren Kolka Kallelse till GRK's årsmöte 9 mars 2003 GRK-nytt 1

2 Gotlands Radioamatörklubb Styrelsen Ordförande Vice Ordförande Sekreterare Kassör Klubbmästare Suppleant Suppleant E-post till hela styrelsen: SM1IRS SM1NVX SM1ALH SM1NFH SM1PYO SM1CQA SM1LPX Funktionärer Redaktör GRK-nytt Diplommanager Sambandsfunktionär SM1ALH SM1TDE SM1IRS Medlemsavgifter 2003 Ungdom under 18 år 60:- Ordinarie 150:- Hela familjen 200:- Postgiro: Bidrag till GRK-nytt sändes till SM1ALH Erik Jonsson Rommunds Alskog Ljugarn E-post: 2 GRK-nytt

3 Dagordning för GRK:s årsmöte 9/ Ordföranden öppnar årsmötet. 2 Val av ordförande för mötet. 3 Val av sekreterare för mötet. 4 Val av två justeringsmän och tillika rösträknare för mötet. 5 Frågan om mötet är stadgeenligt utlyst. 6 Godkännande av dagordningen. 7 Styrelsens verksamhetsberättelse. 8 Kassaberättelse och revisorernas verksamhetsberättelse. 9 Frågan om styrelsens ansvarsfrihet. 10 Val av styrelseledamöter för kommande verksamhetsår. Ordförande, sekreterare, klubbmästare och en suppleant (nuvarande -IRS -ALH, -PYO, LPX). 11 Val av revisorer för kommande verksamhetsår, jämte en suppleant, (nuvarade -LEG, LPT, HOW). 12 Val av valberedning (nuvarande -CIO, HPV). 13 Fastställande av medlemsavgift för kommande verksamhetsår. 14 Verksamhetsplan. 15 Budget. 16 Motioner. 17 DL-rapport. 18 Övriga frågor. 19 Mötets avslutande. GRK-nytt 3

4 YL0A/LGT -Den första amatörradioexpeditionen till fyren Kolka ARLHS LAT-006 WLH LH-0022 (ex. LH-1007) Det var redan förra året, alldeles efter Lettlands första amatörexpedition till fyren Akmenrags, som tanken uppstod om att organisera nästa expedition under 2002 till Lettlands enda havsö. På denna ö är Lettlands mest exotiska fyr belägen, nämligen Kolka. Amatörgruppens sammansättning var i stort sett som förra gången. Fyrplatsen, mitt i Irbensundet Redan i början av sommaren 2002 skickades ett brev iväg till ledningen för hydrografiska tjänsten i Rigas frihamn med en förfrågan från liepajaamatörerna om att få tillstånd att vistas på ön Kolka under fyrhelgen. Samtidigt med vår förfrågan inkom samma ansökan från kamrater i Riga. Vi tog då beslutet att förena våra krafter och verka gemensamt. Våra ansträngningar kröntes med framgång då de ansvariga inom hydrografiska tjänsten gav oss tillåtelse till att genomföra expeditionen vid fyren. I samband med detta så måste sägas att ingen av medlemmarna ur vårt kommando någonsin hade varit på ön där fyren Kolka är belägen. Vi beslöt att en nödvändig rekognocering måste ske två veckor innan expeditionen skulle genomföras. Då skulle vi titta på möjliga antennplatser och även kolla upp vilken övrig utrustning som skulle behövas. Vi kom överens med fyrmästaren om dag och tid för att besöka fyren. Efter att vi besiktat fyren med hänsyn till fältförhållanden, så sammanställde vi inne på ett kafé i Kolka en lista över utrustning, antenner, proviant och även uppgifter för expeditionens medlemmar, vem som skull ansvara för vad. 4 GRK-nytt Kaspars, betänksam över all packning Två veckor senare så begav sig följande amatörer sig iväg från Liepaja mot fyren på Kolka; YL2CI/Karlis, YL2GQG/Andris, YL2GUI/Egils och YL1ZF/Kaspars. Från Riga kom; YL2AO/Juris, YL3GMG/Marita, YL2KA/Jevgenij, YL2RR/Alexandr. I sista stund anslöt sig YL2CQ/Ervins från Dundaga.

5 Lite fakta: Fyren Kolka är belägen på ytterkanten av ett sandrev ca 5,2 km från kusten. Den konstgjorda ön byggdes under ledning av amiral Bozjenov, som var chef för ryska marinen under tsar Aleksandr III. Under vintertid tvingades drängar från trakten släpa stenar över isen, tippa ned dem i isvakar och på så sätt skapa en grund, på vilken man 1884 byggde fyren Kolka. På den tiden kallades den Domenskij-fyren. Området är på ca 2000 kvadratmeter. Fyren och öns andra byggnader är kringgärdade av en stenmur, vars höjd är ca 3,5 meter. Den skyddar mot vinden och havets krafter. Fyrbyggnaden är omkring 30 meter och ljushöjden 25 meter. Under sovjettiden fanns ett militär förband på ön. Efter att Lettland återupprättat sin självständighet har ön varit obebodd i nästan 10 år. Som en påminnelse från sovjettiden finns den blå färgen på väggarna inne i husen och ett antal järnkojer kvar. Nuförtiden är fyren helt automatiserad och någon betjäningspersonal behövs inte. Fyrens kraftförsörjning kommer från solceller och folk kommer ut regelbundet för tekniskt underhåll eller för att reparera skador. Kaspars, Andris, Egils och Karlis De enda årentruntboende som finns på ön är tre sälar och ett enormt antal mås, skarv och annan sjöfågel. Om fåglarnas dominans vittnar öns bländande vita stenar och byggnadernas tak. Den slutliga övertygelsen om vem som härskar på ön får man sluligen då man klivit iland på ön. Det finns inte en möjlighet att komma undan lukten från fågelspillning. Efter något dygn på ön så har man dock vant sig och märker knappt lukten. Fåglar är inte bekanta med lagstiftningen rörande behovsuträttning på offentliga platser och att gå barfota på ön är ett synnerligen slipprigt företag. Här och där ligger fågelkadaver i olika stadier av förruttnelse. Det enda avbrottet i fåglarnas anstormning var för några år sedan då en räv tog sig ut till fyren över isen. Han tog sig så flitigt an arbetet med ägg och fågelungar, att efter hans ankomst till fyren antog byggnadernas tak sin gamla naturliga röda färg. Vid Kolkaudden möts Östersjöns och Rigabuktens strömmar och vindar. Det är ett mycket besvärligt område för navigation med mindre fartyg, och de större fartygen är begränsade av det grunda vattnet. Vinden runt Kolka är heller inte att skoja med. På några timmar kan det blåsa upp så man inte längre kan ta sig ut till fyren. För några år sedan var det en konstnär som tog GRK-nytt 5

6 sig ut till fyren för att titta på solnedgången utan att lyssna till varningarna. På grund av väder och vind fick den olycklige se fem soluppgånger och fem solnedgångar. Sina krafter uppehöll han genom fem äpplen som han av en händelse råkat få med sig i fickan. Med detta i minne var vi ända fram till avfärden mot Kolka inte säkra på ifall vi skulle kunna ta oss ut. Ifall det skulle bli dåligt väder hade vi en reservplan. Inte långt från Kolka finns fyren Mikeltornis (Lettlands högsta fyr, 59 meter). Som tur var var fick vi av det himelska kontoret de allra bästa förutsättningar. Vindstyrka noll, sjöhävning praktiskt taget spegelblankt. Den gamla sovjetgeneratorn För att få ut den sista lasten, 500 kilo bränsle, fick vi göra en extratur ut till fyren. Från Liepaja hade vi tagit med oss en 3 kw bensingenerator av märket Misubishi (1 liter i timmen). Ett skepp kommer lastat Fyrmästaren Visvaldis var en mycket lyhörd person, som på eget bevåg ställt upp med att hjälpa oss ut till fyren. Det gjorde livet bra mycket enklare för oss. Vi slapp därmed att frakta en båt på trailer från Liepaja. Fyrmästarens båt var ganska liten, men det tog bara 40 minuter ut till fyren. Vi fick göra en noggran planering av packningen, så att vi inte skulle behöva göra så många turer. Vi fick ta med oss nödvändig apparatur, mat, generator och bränsel till densamma. Det fanns en generator från sovjettiden på 40 kw i fyren, men den drack hela 10 liter diesel i timmen. Tanken på att använda den generatorn föll naturligtvis med en gång. Vår lilla generator och dasset Så, omkring mitt på dagen 16 augusti var vi och apparaturen ute på ön och vi kunde börja installera oss. 6 GRK-nytt

7 Förutom fyren så finns det på ön ytterligare tre byggnader, i vilka ryms kök, vardagsrum, generatorrum och till och med en bastu. Vi hade tillgång till alla dessa platser fast vi använde oss bara av tre köket, ett arbetsrum och vardagsrummet. DX-77 upp i luften Som vi hade planerat, så upprättade vi två kortvågsstationer och en VHF-plats. Fyren användes som fästpunkt. Vi hängde upp en Delta loop för 40 meter och på 80 och 160 blev det en Inverted V. För att förstå öns omfång, så kan jag tillägga, att vi blev tvungna att vika slutet på 160 metersantennen i form av ett L. Vi monterade en GP DX-77 för och en 9 elements F9FT för VHF. På stationsplatsen för KV använde vi Kenwood TS- 570D och TS x Notebook, och på VHF en Yaesu FT-847. På grund av generatorns låga effekt fick vi glömma alla funderingar om slutsteg. I Kuldiga kör man fortfarande TV på kanal 1 (kanal 2 i Eu, övs. anm.), så köra 6 meter var inte möjligt i sydlig riktning från oss. Omkring klockan Z var en kortvågsplats nästan färdig och vi kunde börja köra. Efter 50 minuter CQ med 80 meters Inverted V på 20 meter (hi) uppenbarade sig de första 100 kontakterna. Under denna tid hade vi fått igång de andra stationsplatserna och efter att ha intagit en mindre middag var vi nästan fullständigt QRV. Som jag berättat tidigare, var vi redo att köra CW/SSB/RTTY. Nu råkar ILLW sammanfalla med SARTG RTTY, så i samband med detta var det ingen större idé att köra RTTY. Naturligtvis gick det att köra PSK/HELL/ MFSK/SSTV och andra typer av sändningsslag. Nu tar dessa typer av förbindelse mycket tid för varje QSO och det är heller inte så hög aktivitet, så det var inte lönt att slösa någon värdefull tid på dessa mode. Vi beslöt att så många som möjligt skulle få chans att köra oss, så vi inriktade oss på CW/SSB. Aktiviteterna fortsatte in på sena natten. Den större delen av kontakterna var på banden meter, och på gick det väldigt trögt eller så fanns det inga konditioner alls. Omkring Z (kl 02 lettisk tid) droppade den ena efter den andra operatören av så det var bara jag och YL2RR/Alexander kvar. Vi fortsatt några timmar till på CW, därefter somnade vi också in. GRK-nytt 7

8 Andris med SSB-pile Efter några timmar sömn fortsatte vi. Vi kunde inte klaga på intresset i omvärlden. Emellanåt hade vi till och med pile-up. I huvudsak Europa, men ibland öppnade det upp mot JA och även några VK/ZL. Vi fick ganska få W, och Sydamerika ville nästan inte alls höra oss fast vi hörde dem rätt bra på flera band. Det verkade ändå som våra nödfallsantenner fungerade rätt hyfsat. Det är klart att med saltvatten runt omkring och med hänsyn till antennernas placering så var det nästan en idealisk jord. Prov med nätfiske Den glada stämning fortsatte fram till mörket, då vi med våra kustmått tyckte det började blåsa rätt bra och bli lite vågor. Då man sitter här, rätt långt från kusten, ser allt annorlunda ut. Gänget, fyren och en del av antennparken Vår gamle vän Murphy hade inte glömt oss. Liksom på jäkelskap började vinden driva upp vågor på den sida där angöringspiren finns. Ifall vinden och vågorna ökar, så väntar oss samma öde som konstnären. Det kommer inte att var möjligt att nå fyren med båt. Karlis vid riggen och Jevgenij YL2CI/Karlis gick halva dagen och gladde sig över ett QSO med 4X på 10 meter. Kan tyckas att det inte var något speciellt, men kontakten genomfördes med vår 2 meters-yagi, och rapporterna var 59 båda vägarna! 8 GRK-nytt

9 Tillbaka på fasta landet Vattenstänken från vågslagen mot stenarna innanför vågbrytaren förvandlas till duggregn. Man kan bara gissa hur det känns på fyren då vinden blåser upp mot 30 meter i sekunden... En sådan syn gör nog ett starkt intryck. Vi tröstar oss med att förnödenheterna räcker än för någon tid och fortsätter vårt arbete. Efter lunch följande dag börjar det lugna av något och vinden lägger sig också. Vi får ta tillfället i akt att återvända till fastlandet. Vi tar ett gruppfoto som minne och snart är YL0A/LGT QRT. MTR Phone CW RY BND X Fr v.aleksandr/yl2rr, Juris/YL2AO, Andris/YL2GQG, Egils/YL2GUI, Jevgenij/YL2KA, Kaspars/YL1ZF, Marita/YL3GMG, Karlis/YL2CI och bojmannen Ervins/YL2CQ Slutligen dras båten upp ur havet Under de här dagarna körde vi 72 DXCC-länder och 22 WAZ-zoner. Hela expeditionen tackar ledningen för hydrografiska tjänsten i Rigas frihamn, chefen för fyravdelningen, fyrmästaren vid Kolkafyren Visvaldis Feldmanis för deras hjälp under planeringen av denna angenäma helg och YL3GMG för utspisning av det ständigt hungriga teamet. Historien går att läsa på lettiska, ryska och engelska på Liepajas radioklubbs hemsida och på svenska på Gotlands Radioamatörklubbs hemsida 73 es CU International Lighthous Lightship Weekend 2003 Kaspars YL1ZF GRK-nytt 9

10 TF/SM1TDE En lagom dyster kväll i mitten av februari satt jag och läste en tidning i vilken mina ögon fastnade på en annons om resor till Island. Mitt sportlov skulle börja två veckor senare och jag hade inga andra planer än att som vanligt åka till SM1 och sitta framför radion och hacka bärvåg en vecka. Varför inte åka någon annanstans? Sagt och gjort, dagen efter bokades en flygbiljett till vårat geografiskt sett mest avlägsna nordiska grannland. Jag hade inte så mycket tid över till planering av resan; som radioamatör har man ju lite speciella önskemål; läs: kunna få upp antenner på hotellet, vandrarhemmet eller vad man nu kan tänkas husera på. Under de senaste åren har jag haft ett antal mycket trevliga QSO med Gulli/TF8GX som bor i Keflavik ca 4 mil från Reykjavik. Drog iväg ett e- mail till honom med en liten stilla undran om han kunde rekommendera något lämpligt billigt QTH. Hans svar kom efter några timmar: Du kan bo här och köra från min station. Du behöver inte ta med någon egen rig. Ett sådant erbjudande kunde jag inte tacka nej till! Gulli med familj bodde i Malmö mellan och han tog sin första licens, SM7UVD, under denna vistelse. Familjen ville gärna ha besök från Sverige så att de kunde träna lite svenska och som varande lärare i detta ämne var jag synnerligen välkommen att hälsa på, hi! 10 GRK-nytt

11 Ett av mina favoritband är 50 MHz och jag hade varit i kontakt med den isländska telemyndigheten om möjligheterna att kunna få ett tillstånd under min vistelse, inget svar hade dock kunnat ges men för säkerhetsskull fick min TS-570S följa med. Vidare packades silver-bencher, tuner och 30 meter 450 ohms kabel ned i väskan. Peter/SM0BSO bidrog med en kabel för digitala moder (körda genom datorns ljudkort) så att jag skulle kunna bli QRV på RTTY. Lördagen den 23 februari var det så dags för avfärd. TF8GX mötte mig på flygplatsen och vi begav oss snabbt hem till hans minst sagt spektakulära QTH en liten bit utanför Keflavik. Gullis hus ligger på en hög klippa bara ett 10-tal meter från vattnet och utsikten är vidunderlig. Det är helt fritt över till både Japan, USA och Europa och ni som har kört honom vet vilken signal han brukar ha. Jag var bra sugen på att kolla hur det lät på banden; började på 18 MHz CW och kl 1748 UTC hade jag loggat 9A3GU som mitt första QSO från TF. (Första SM-station blev SM3GSK kl 1814z). Det tog ca 2 minuter innan jag spottats på clustret och med detta kom pilen. Underbart! Hade inte upplevt något liknande sedan jag gjorde FNtjänst i Libanon (SM1TDE/ 4U); det är något speciellt med att sitta i rätt ända av en pile-up. Jag lade snabbt märke till att banden betedde sig lite annorlunda jämfört med hemma i SM. Exempelvis så kom Japan kom igenom ca UTC på 21 MHz. Lågbanden (160 och 80m) var nästan helt tysta, 18 MHz gick ännu bättre än hemmavid och khz kom att bli mitt favorittillhåll under expeditionen. När man är på Island så går det inte för sig att enbart sitta framför en radio. Något som måste upplevas är deras helt unika natur och jag passade på att åka runt en hel del. Bl.a. besöktes Blå lagunen där man kan bada utomhus i 40 gradigt havsvatten trots att det är minusgrader i luften. Väl där är ett gyttjebad ett obligatorium också! (Uppvärmda utomhusbad finns överallt på Island, de har mer hetvatten och geo- GRK-nytt 11

12 termisk energi än de kan göra av med. Det pyser mest var stans på ön. De odlar bananer i växthus!) Andra utflyktmål som jag hann med var Geysir, Gullfoss (enormt vattenfall), Vatnajökull och Tingvallir, platsen för världens äldsta parlament. Jag hälsade även på en kväll hos TF3IRA i Reykjavik, deras motsvarighet till SSA. Det skall även tilläggas att Reykjavik är en fantastisk nöjestad! Tyvärr hann jag inte ta mig ut till Västmanöarna (IOTA EU-071) men fick i alla fall se ögruppen på håll Tillbaka till radion. Mitt mål för expeditionen var 4000 QSO och främst tänkte jag köra CW på WARC-banden. TF8GX är mycket aktiv, över QSO sedan han uppgraderade till HFlicens för fyra år sedan, men han kör mest SSB. Av den pile-up som snabbt bildades när jag kom igång på ett band att döma så var behovet av CW-QSO omättligt. Jag var QRV ca 10 timmar/dygn och växlade friskt mellan de olika banden. RTTY var i princip helt nytt för mig och kanske lades det lite väl många timmar på detta mode; QSO-raten var inte alltid den allra högsta precis men de 12 GRK-nytt flesta jag körde på RTTY fick nog ett nytt land. Den medhavda SM0BSOsladden fungerade ypperligt! Mången DX-pedition har talat sig varm om japanerna och deras trafikdisciplin. När det öppnade mot JA blev trycket ibland nästan för stort och jag fick gå över till att köra efter call-areas; sände jag JA1 K så svarade bara JA1:or, samt ett antal européer förståss Ibland hände lätt lustiga saker när jag körde JA. Låt säga att jag plockade callet JA1AAS och sände JA1AAS 5NN, det kunde då bli knäppt tyst (undantaget någon europé igen) på min lyssningsfrekvens. JA1AAS? 5NN. Då svarade JA1AAH! Det kallar jag trafikdisciplin! (En JA-pile låter ofta bättre än en del av den trafik vi har över vår egen repeater ) En annan sak jag minns var då jag hörde någon sända QRS PSE på min lyssningsfrekvens; jag tittade på elbuggens hastighetskontroll och upp-

13 täcker att den står på närmare 220-takt, lika många ropade trots detta. Jag drog ned lite grann Det var extra roligt då någon bekant ropade in, bl.a. körde jag några av de Liepajabor som hälsat på oss på ön och som vi var ett antal på besök hos sommaren (Minns du, Harri?) Varje dag kl 09Z passades 14 MHz SSB efter SM, bl.a. kördes min kollega från SL0ZS Peter/SM0BSO ett antal gånger, både med egen signal och från SK0CT. Första SM1:an i loggen blev Bert/SM1CJV. Det kom att bli fyra QSO med Bert, andra SM1:or som loggades var SM1ALH, -CXE, -HPV och -MUT. Fick en pratstund med SM1WXC också som körde som second-op från -ALH. Fredagen den 1 mars loggar jag sista mitt QSO. Expeditionen avslutades kl 1909Z med RA3WDK på 21 MHz CW. Jag hade då 4232 QSO i loggen. Statistik: TF/SM1TDE QRV 23 februari 2002 kl 1748Z till 1 mars 2002 kl 1909Z QSO fördelat på CW 3533 st, SSB 387 st och RTTY 312 st. QSO/band/mode SSB CW RTTY 160m m m m m m m m m I loggen finns 233 QSO med SM (9 med SM1!), 560 med JA och 378 med Nordamerika. Loggen finns på Ni som önskar ett e-qsl kan hämta ett sådant på Riktiga QSL via byrån eller direkt. Jag spottades minst 143 gånger på dxsummit.com (DX-cluster.) Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till TF8GX med familj för deras enorma gästfrihet, de fick mig att känna mig som en i familjen direkt. Kör ni Gulli så hälsa från mig! Bland många andra som är värda en eloge kan jag nämna SM0BSO, SM5DJZ, SM0BDS, SM6CAS, SM6CTQ, SM0OY och SM1CJV. Nedan ett utdrag ur ett jag fick från just SM1CJV: Hej Eric/ Välkommen tillbaka,och tack för alla trevliga korta CW-qson,Jag hörde dej på alla möjliga tider,är mycket impad över din fina cw-teknik...då jag körde med 5W så var det faktiskt från Faludden och riggen var FT-817 och en FD-4,går ju få qso med qrp om man har en god op.i andra ändan hi... [ ]. 73 de Eric (TF)/SM1TDE GRK-nytt 13

14 SM0JZT minns Har precis flyttat till nytt QTH. Det fina med att flytta är att man får tillfälle att röra runt lite bland grejorna. I samband med detta trillade jag på en rolig skrift som många av er säkert känner igen ifrån 70-talet. Visst var det en spännande tid? Här är min berättelse. Jag har aldrig flyttat särskilt långt (förutom flytten ifrån SM1). Denna gång var det 1 kilometer och sist för 7 år sedan var det 200 meter. Nu känns det som att vi kommit i rätt hus, inte minst med tanke på att det här går att sätta upp ganska bra med antenner. Tomterna här i SM0 är inte så stora vilket har sina för och nackdelar. Vi radioamatörer vill gärna ha mycket plats för vår hobby. Däremot vill jag inte bara sätta upp antenner utan även hinna med att vårda ägorna. En vertikal sitter uppe bakom garaget så att jag nu är QRV på alla HF-band. Förutom det så kommer det förhoppningsvis upp en QUAD och lite andra vertikaler. Grejorna ligger redan beredda tills vårsolen värmer på. 70-tal och PR på Gotland Många av oss som idag är QRV på Gotland kommer ihåg då vi satt hemma eller körde omkring på ön med våra komradioapparater. Hemma skulle man ha en basstation där Hygain och Zodiac var dom märken som dominerade om pengarna fanns. Själv började jag med en 3-kanals Handic-rigg som var mycket vacker i orange och svart. Antennen var en hembyggd GP. Senare Första numret av Sudret 20 byttes dessa grejor successivt ut mot både rigg från ZODIAC och 3 elements YAGI. Dom vassa bilburna grabbarna hade antingen en förkortad eller ännu hellre oförkortad ¼-vågsantenn på bilen. Just en Swingmaster var väl det tuffaste man kunde bulta fast i biltaket på dåtidens VOLVO Amazon. Här om året kom jag i ett återfall av nostalgi över en sådan där swingmaster.. Men vad skall jag med en 2,5 meter lång vinglig pinne till på bilen för dom amatörband jag är QRV på i dag..??? Radioklubben versus Televerket!? Man kan inte annat än bli en smula nostalgisk när man sitter och bläddrar i första numret av första numret av klubbskriften för Radioklubben Sudret. På den här tiden var Radioklubben Sudret inte den enda även om den var väl 14 GRK-nytt

15 dominerande. De fanns andra klubbar. Just det faktum att det fanns ett behov av positivt samarbete om frekvens och klubbars medlemmar omskrivs i detta första nummer. Tidningens framsida pryds som du kan se av en råtta som golvat en katt. Råttan skall vara Radioklubben Sudret och katten skall väl vara Televerket som ser ut att ha synpunkter på hur kanal 13 skall användas. På den här tiden användes den kanalen som anropskanal för att man därifrån skulle övergå till annan kanal. Jovisst var vi väl inte alltid så kontanta med den högre makt som kanske Televerket då var. Men det har väll funnits rebeller i dom flesta av oss som kollat var gränserna går. Undersöker man inte så får man intet veta. Initiativet till denna skrift kom ifrån AK (AktivitetsKommiten). Syftet med tidningen var att hålla klubbens medlemmar informerade om vad som händer och sker inom och omkring klubben. För att kunna finansiera tidningen så önskade man annonsering av företag och mycket riktigt finner man en annons av TeknikService på Lännaplan 1. Just den firman låg på behagligt avstånd ifrån mitt dåvarande studie-qth vid Säveskolan. Bland tidningens 8 sidor i A5-fomat finner man även information om en förestående klubbfest i Östergarns bygdegård. För 25 kronor skulle man få öl, kaffe eller te och landgång. Musik och dans utlovas också vilket låter trevligt. Kanske något för GRK att fundera på? Klubbmärkestävling Längst bak i tidningen finner man så ett upprop till medlemmarna för att komma in med ett förslag på design av ett gemensamt klubbmärke. Vinnande förslag skulle b.l.a få medlemskapet för 1987 betalt. Men då var jag redan riktig radioamatör med signalen SM1JZT att vara stolt över. PR, en viktig rekryteringskanal Många är dagens radioamatörer som fick smak för hobbyn genom att köra PRradio. Idag är dom aktiva på PR-banden lätta att räkna in. På det sättet har vi kanske tappat en stor rekryteringsbas till förmån för andra kanske inte lika tydliga. Fortfarande vänder vi oss till teknikintresserad ungdom. Vi kan väl vara överens om att Internet självklart inte bara är en konkurrerande hobby utan även en utmärkt möjlighet till information och marknadsföring för vår hobby. [1] Ett av förslagen till klubbmärke GRK-nytt 15

16 AVS: Gotlands RadioamatörKlubb Gyle Ala Romakloster FÖRENINGS- BBREV SVERIGE PORTO BETALT PORT PAYÈ I November deltog undertecknad tillsammans med ett stort antal andra radioamatörer på den årligen återkommande hobbymässan. Vi fick här ett utmärkt tillfälle för att marknadsföra vår hobby för hobbyintresserade besökare. Denna mässa är väl unik i Sverige men liknande övningar arrangeras i många kommuner för att föreningarna skall kunna marknadsföra sig. Hur det är på Gotland vet jag inte men jag är säker på att fritidsförvaltningen borde veta. Amore! på tal om amatör. Min far SM1LBW Andreas gillar att vränga ord och brukar med jämna intervall göra mig uppmärksam på ett ords verkliga betydelse. Hur många har reflekterat över ordet amatör :s verkliga betydelse? Många känner till motsatsförhållandet till fackman eller yrkesverksam. Men amatör har även betydelsen av vän, älskare och vurmare. Så vi radioamatörer har ett älskvärt förhållande till vår hobby genom att vi inte behöver utöva det för vårat uppehälle. QRV på Ringen! Men den nya antennen på mitt nya QTH och med en mycket låg störningsnivå på 80 meter kan jag nu med glädje konstatera att jag kan bli QRV på Gotlands-Ringen igen. Vi hörs på KHz! / Tilman SM0JZT sm0jzt@svessa.se [1] 16 GRK-nytt