Redovisning av miljöledningsarbetet Dnr: 2015/59-1.1

Transkript

1 Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Dnr: 2015/59-1.1

2 Rektorsbeslut nr:27 Beslutsdatum: Dnr: 2015/ Redovisning av miljöledningsarbetet 2014 Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Del 1: Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad. Beslut om att inleda processen för att bli miljöcertifierad togs av Rektor i november Miljöpolicy Policy för hållbar utveckling (Dnr 2010/3035) Linnéuniversitetet präglas av att hållbar utveckling ingår som en integrerad del i verksamheten på alla nivåer och i alla delar av organisationen. Det innebär att Linnéuniversitetets utbildning, forskning, samverkan och administration utvecklas i balans med naturens förutsättningar. Utbildningen säkerställer studenters professionella och personliga utveckling samt aktiva delaktighet i arbetet för de globala värdena. Det innebär att Linnéuniversitetets studenter och alumni har grundläggande kunskaper om hållbar utveckling och förmåga att omsätta dessa inom sin egen disciplin. Lärare och forskare deltar aktivt i debatt och annan samhällskommunikation i frågor som rör hållbar utveckling. Universitetet är öppet för omgivningens önskemål om utbildning och behov av ny kunskap inom området. Universitet har gedigen och aktuell kompetens inom alla områden som rör hållbar utveckling. Det innebär att Linnéuniversitetets anställda fortlöpande utvecklar sin egen kunskap och förmåga att sprida metoder, synsätt och handlingar som bidrar till hållbar utveckling. Universitetet är ett föredöme i att sköta hållbarhetsfrågor i den dagliga verksamheten. Det innebär att Linnéuniversitetet är en socialt attraktiv arbetsplats, som använder sina resurser på ett uthålligt sätt och som förebygger problem såväl i den yttre miljön som i arbetsmiljön. Universitetet utvecklar kontinuerligt sina mål för hållbar utveckling och arbetet kvalitetssäkras genom extern revision. Det innebär att processerna och strukturen följer god professionell praxis och ledningssystemet är certifierat enligt ISO eller EMAS. Universitetet värnar om öppenhet och dialog kring sina miljömässiga och 2 (15)

3 sociala ambitioner genom att årligen redovisa sina resultat inom området. Linnéuniversitetet önskar samma öppenhet från leverantörer och samarbetspartners. Linnéuniversitetets policy för hållbar utveckling kommer att revideras under Miljöutredning Linnéuniversitetet genomförde en miljöutredning Aktiviteter med miljöpåverkan Betydande direkt påverkan: tjänsteresor, energiförbrukning, farligt avfall, användning av kemikalier, resursförbrukning. Betydande indirekt påverkan: utbildning, forskning, inköp/upphandling. Miljömål Särskilda hållbarhetsmål har tagits fram och som gäller under perioden Varje område har både övergripande mål och delmål. Delmålen kan ses som ett led i att uppfylla de övergripande målen. Följande värdering har gjorts av arbetsinsatserna och graden av måluppfyllelse; Uppfyllt, delvis uppfyllt, ej uppfyllt samt påbörjats eller är under planering. Saknas uppgifter har det också angetts. Under 2015 inleds processen med att ta fram nya hållbarhetsmål. Övergripande organisation och ansvarsfördelning Linnéuniversitets organisation och ansvarsfördelning för arbetet med hållbar utveckling ska vara tydlig och arbeta med den breda tolkningen som omfattar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet (HL 1 kap, 5 och SFS 2009:907). Delmål och gemensamma åtgärder Tydliggöra Rektors och Universitetsdirektörens delegationsordningar och vad de delegationsordningarna innebär för arbetet med hållbar utveckling i verksamheten. Uppfyllt. Ansvarig: Rektor, Universitetsdirektör 1 Dnr: LNU 2012/393 2 (5) 3 (15)

4 Utbildning Linnéuniversitetet ska vara en viktig positiv drivkraft för ökad kunskapsuppbyggnad inom hållbar samhällsutveckling. Alla studenter ska ha möjlighet att möta perspektivet hållbar utveckling under sin utbildning. För programstudenter ska perspektivet hållbar utveckling ingå i utbildningen (HL 1 kap, 5 ) Delmål och gemensamma åtgärder Ta fram sökbegrepp för bibliometriska mätningar av självständiga arbeten (motsvarande examensuppsatser) med inriktning mot hållbar utveckling i DIVA. 2 Uppfyllt. En smal definition och en bredare definition har använts vid utsökningarna. Öka andelen självständiga arbeten (motsvarande examensuppsatser) med inriktning mot hållbar utveckling jämfört med 2012 års nivå. Tabell 1. Antal studentuppsatser inom Hållbar utveckling År Utökad definition Smal definition Totalt antal forskningspublikationer Ej uppfyllt. Uppsatser med de bibliometriska sökbegreppen ser ut att förhålla sig på motsvarande nivå jämfört med Metoden utgår ifrån tillvägagångssättet som Håkan Carlsson, Göteborgs Universitet, har använt (2008: Smal sökning: begreppen hållbar* eller sustainable* söktes inom fälten titel, nyckelord och för forskningspublikationer även tidskriftstitel. Utökad sökning: sustainab* eller hållbar eller global warming eller global change eller biodiverse* eller global uppvärmning eller biologisk mångfald söktes inom fälten titel, nyckelord och för forskningspublikationer även tidskriftstitel, samt environment* eller miljö* i titelfältet. Helena Carlsson-Juhlin, Linnéuniversitetet (2014) 4 (15)

5 Redovisa hur programutbildningar integrerar hållbar utveckling med anknytning till sitt ämnesområde samt formulerar lärandemål i relevanta kurser. Delvis uppfyllt. Det har under 2013 gjorts en kartläggning av hållbar utveckling i grundutbildningen vid Linnéuniversitetet där förekomsten av hållbar utveckling i programutbildningar ingår. Det har däremot inte redovisats hur lärandemål formuleras i relevanta kurser. Utveckla valbara kurser och/eller temadagar för studenter inom hållbar utveckling. Uppfyllt. En särskild temadag för hållbar utveckling genomfördes den 25 november Valbara kurser är under utveckling. Ansvariga: Fakultetsstyrelser(motsvarande), Universitetsbiblioteket Inom utbildningar med en ojämn könsfördelning bland studenterna ska det finnas handlingsplaner för ökad rekrytering av det underrepresenterade könet. Ej uppfyllt. Det har gjorts vissa åtgärder för ökad rekrytering av det underrepresenterade könet, men det finns inte någon handlingsplan. Informera om universitetets arbete för hållbar utveckling vid introduktion av nya studenter. Ej uppfyllt. Ansvariga: Fakultetsstyrelser(motsvarande) Forskning och samverkan Linnéuniversitetet ska vara en viktig positiv drivkraft för ökad kunskapsuppbyggnad inom hållbar samhällsutveckling. Alla forsknings- och samverkansprojekt ska kunna redovisa i vilken mån projektet främjar hållbar utveckling. (HL 1 kap, 5 ). Målet finns även med i Plan för Lika villkor 2013 men bidrar också till universitetets sociala hållbarhet. 5 (15)

6 Delmål och gemensamma åtgärder -Ta fram sökbegrepp för bibliometriska mätningar av doktorsavhandlingar och forskningspublikationer för att kunna identifiera arbeten med inriktning mot hållbar utveckling. 3 Uppfyllt. En smal definition och en bredare definition har använts vid utsökningarna. Öka inslaget av hållbar utveckling inom forskningen vid Linnéuniversitetet. Tabell 2. Antal forskningspublikationer inom Hållbar utveckling År Utökad definition Smal definition Totalt antal forskningspublikationer Tabellen visar en svag ökning sedan 2012 av det absoluta antalet publikationer men också en procentuell ökning jämfört med det totala antalet publikationer. Från 1,7 % till 2,4%. 3 Metoden utgår ifrån tillvägagångssättet som Håkan Carlsson, Göteborgs Universitet, har använt (2008: Smal sökning: begreppen hållbar* eller sustainable* söktes inom fälten titel, nyckelord och för forskningspublikationer även tidskriftstitel. Utökad sökning: sustainab* eller hållbar eller global warming eller global change eller biodiverse* eller global uppvärmning eller biologisk mångfald söktes inom fälten titel, nyckelord och för forskningspublikationer även tidskriftstitel, samt environment* eller miljö* i titelfältet. De publikationstyper som analyserats för forskningspublikationer är: artikel i tidskrift, artikel- forskningsöversikt, bok, doktorsavhandling, kapitel i bok, konferensbidrag, licentiatavhandling, rapport samt redaktörskap för samlingsverk. Helena Carlsson-Juhlin, Linnéuniversitetet (2014) 6 (15)

7 Anordna behovsanpassade kompetensutvecklingstillfällen för lärare och forskare med fokus på respektive ämnes områdes betydelse för hållbar utveckling. Uppfyllt. En kurs i hållbar utveckling för lärare vid Linnéuniversitetet genomfördes för första gången Kursen kommer att ges igen hösten Ansvariga: Fakultetsstyrelser(motsvarande), Universitetsbiblioteket Inom projekt med externa parter ska dokumentation finnas över hur projektet bidrar till hållbar utveckling med avseende på jämställdhet, mångfald, integration, ekonomi samt miljö. Ej uppfyllt. Ansvariga: Dekaner/Prefekter/avdelningschefer (motsvarande), Fakultetsstyrelser(motsvarande), Samverkansavdelningen (motsvarande) Allmänna mål Upphandling och inköp Universitetet skall ständigt förbättra miljökraven och det sociala ansvarstagandet vid anskaffning av varor och tjänster. Delmål och gemensamma åtgärder I alla upphandlingar ska upphandlare ställa frågan om bästa alternativ avseende miljö och sociala aspekter enligt Miljöstyrningsrådets kriterier. Uppfyllt. Upphandlare har följt Miljöstyrningsrådets kriterier. En mycket stor andel av universitetets upphandlingar har enligt uppgift beaktat dessa värden under Utveckla ett system för att dokumentera och redovisa andel upphandlingar/inköp med miljökrav respektive krav på socialt ansvarstagande. Delvis uppfyllt. Sedan tidigare har andelen upphandlingar med miljökrav redovisats. Ett nytt e-handelssystem som kommer att införas under 2015 kommer göra det lättare att dokumentera och redovisa alla inköp med miljökrav. Ett system som visar socialt ansvarstagande är ännu inte utvecklat. 7 (15)

8 Anordna intern utbildning i att ställa och redovisa miljökrav och krav på socialt ansvarstagande för upphandlings- och inköpsansvariga. Ej uppfyllt. Öka andelen upphandlingar och inköp med miljökrav och krav på socialt ansvarstagande med minst 10 % i andel kontrakt jämfört med Områden där sådana krav inte är relevanta undantas. Uppfyllt. Andelen ökade under 2014 jämfört med 2012 och redovisar en ökning med 12,5 procentenheter. Alla inköpare/beställare ska kunna se miljöprioriterade val vid inköp/beställningar via universitetets e-handelssystem. Ej uppfyllt. Med det nya e-handelssystemet som införs 2015 kommer detta att bli möjligt. Mötesplatser Ansvariga:Dekaner/Prefekter/avdelningschefer (motsvarande), Ekonomiavdelningen Öka attraktiviteten som lärosäte genom att skapa en student- och medarbetarmiljö med stor mångfald där människors olikheter i kompetens, bakgrund, perspektiv och erfarenhet tas tillvara. Delmål och gemensamma åtgärder Skapa mötesplatser som workshops, föreläsningar, nätverk och diskussionsforum för studenter och medarbetare i syfte att främja det tvärvetenskapliga arbetet med hållbar utveckling. Uppfyllt. Arbetet med att skapa mötesplatser för studenter och medarbetare vid Linnéuniversitetet har under 2014 realiserats och flera sådana tillfällen planeras under Ansvariga: Dekaner/Prefekter/avdelningschefer (motsvarande) 8 (15)

9 Tjänsteresor Öka effektiviteten i universitetets tjänsteresor och transporter samtidigt som klimat- och annan miljöpåverkan minskar. Delmål och gemensamma åtgärder Minska de totala utsläppen av fossil CO2 från resor i tjänsten (undantaget långa flygresor, över 50 mil) med minst 10% jämfört med Ej uppfyllt. Utsläppen är lägre (2,8 %) under 2014 jämfört med Utsläppen ökade under 2014 med 8,2 % jämfört med 2013, busstrafik oräknad. Utsläppen ökade återigen under 2014 från att under 2013 nått målet. Tabellen nedan vill beskriva den del av tjänsteresor som sker med egen bil och där reseersättning betalas ut. Detta för att illustrera målområdets komplexitet. Tabell 3: Ersättning för egen bil i tjänsten. Antal km År Ersättning för egen bil i tjänsten. Antal km Öka andelen distansmöten med externa kontakter med 20% jämfört med Redovisas årligen per enhet. Uppgift saknas. Implementera rekommendationerna i Linnéuniversitetets Mötes-och resepolicy på alla enheter. Ej uppfyllt. Redovisning av bränsletyp för privata bilar i tjänsten införs i Primula. Ej uppfyllt. Ansvariga: Dekaner/Prefekter/avdelningschefer (motsvarande), Personalavdelningen, Ekonomiavdelningen 9 (15)

10 Lokaler och teknik Effektivisera energianvändningen i och minska miljöpåverkan från lokaler och teknikanvändning. Delmål och gemensamma åtgärder Genomför energivandringar i alla byggnader tillsammans med fastighetsägare och brukare med avsikt att ta fram energiplaner för effektiviseringsåtgärder på både kort och lång sikt. Ej uppfyllt. Energivandringar planeras för Ansvariga: Lokal-och serviceavdelningen Ta fram möjligheter och användarinstruktioner för central avstängning av datorer, skärmar och tillbehör när de inte används. Delvis uppfyllt. Vad gäller skrivarmiljön styrs många skrivare/kopiatorer centralt och går in i strömsparläge efter en minut. De skrivare som ligger utanför detta system planeras att fasas ut. Alla universitetsägda datorer har under 2014 utrustats med Windows 7, vilket har bättre energisparscheman än föregångaren. Antal fysiska servrar har minskat kraftigt de senaste åren då servermiljön till stor del har virtualiserats. Detta medför minskad elförbrukning. Universitetets standardsortiment av IT-utrustning ska innehålla den bästa utrustningen ur miljöperspektiv. Delvis uppfyllt. Det mesta av universitetets IT-utrustning köps in via inköpstjänsten Visum. Man följer här de statliga ramavtalen. Ansvariga: IT-avdelningen 10 (15)

11 Kemikalie-och avfallshantering Minimera risker i arbetsmiljö och yttre miljö genom säker hantering. Substitution av miljö-och hälsofarliga kemikalier så långt det är möjligt. Delmål och gemensamma åtgärder Fasa ut minst 5 miljö-och hälsofarliga kemikalier per enhet som berörs. Uppgift saknas. Det saknas en fullständig förteckning över vilka kemikalier som förekommer på universitetet. Rensa alla kemikalieförråd så att endast de kemikalier som används lagras. Delvis uppfyllt. Under 2014 har flera av förråden i Växjö och Kalmar inventerats och rensats på kemikalier. Kontrollera att rutiner för hantering av farligt avfall är uppdaterade i förhållande till senaste lagkrav. Uppgift saknas. Ansvariga: Dekaner/Prefekter/avdelningschefer (motsvarande), Lokal-och serviceavdelningen 11 (15)

12 Del 2: Uppföljning av miljöledningsarbetets effekter Antal årsarbetskrafter: 1698 Antal kvadratmeter lokalyta: m2 LOA 2.1 Tjänsteresor och övriga transporter Tabell 4: Utsläpp av koldioxid/kg och Kg CO2/årsarbetskraft=(1698) Kg CO2 Totalt Kg CO Flygresor under 50 mil Bilresor Tågresor 8,405 8,06 7,30 0,005 0,004 0,004 Bussresor * * 12,18 10,37 Maskiner och övriga fordon , Sammanlagt ovan Flygresor över 50 mil *uppgift saknas Beskrivning av insamlat resultat Sedan 2012 har antalet årsarbetskrafter minskat med 135 stycken. Från 1833 till Trots denna minskning har utsläppen ökat och är nu tillbaka på 2012 års nivå. Utsläppen från såväl korta som långa flygresor fortsätter att öka. I jämförelse med 2010 års siffror har dock bilanvändandet minskat med 34%. Användningen av distansmötestekniken är hög och ett resekort för anställdas tågresor har tagits fram. Hur uppgifterna är framtagna Uppgifterna är framtagna med hjälp av eget rapporteringssystem, resebolagens statistik och med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsmallar. Några preciserade resultat vad gäller bussresor har varit svårt att få fram. Anledningen till detta är att universitetets ekonomisystem inte innehåller uppgifter som gör att beräkningar av koldioxidutsläppen blir tillförlitliga. Bussbolaget Stensö Buss har under 2013 ändrat sitt redovisningssystem och säger sig inte längre kunna redovisa antalet körda km. 12 (15)

13 Utsläppsberäkningarna av tjänsteresor med egen bil blir en uppskattning, då ekonomisystemet inte kan sortera fram vilket bränsle som använts vid körningarna. Antagandet görs att det är bensin som använts som bränsle. 2.2 Energianvändning Energianvändning i lokaler Tabell 5: Energianvändning i lokaler kwh totalt Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt Tabell 6: Energianvändning i lokaler i relation till årsarbetskraft och lokalyta kwh/årsarbetskraft (1698 för 2014) kwh/m2 ( för 2014) Verksamhetsel Fastighetsel Värme Kyla Totalt Tabell 7: Energianvändning utanför lokaler kwh totalt El Normalårskorrigering Värmeförbrukningen är normalårskorrigerad. Eftersom 2014 var ett varmt år slår också detta igenom i statistiken genom högre förbrukningstal på grund av korrigeringen. 13 (15)

14 Förnybar energi Tabell 8: Förnybar energi Verksamhetsel 100% 100% 100 % Fastighetsel 100% 100% 100 % Värme 98% 98% 91 % Kyla 98% 98% 91 % Utanför lokaler % % % Totalt 99% 99% 95 % Beskrivning av insamlat resultat Energistatistiken visar att förbrukningen på samtliga redovisade parametrar ökar jämfört med föregående år. Antalet årsarbetskrafter och lokalytan har också minskat vilket slår igenom i ökade andelstal på detta område. Negativt 2014 var både för Kalmar(Nybro) och Växjö ett extremt varmt år. Detta påverkar den graddagsberäknade energiförbrukningen mycket negativt var 23% varmare än ett "normalår". Kalmars(Nybros) tot. gradagskorr. energiförbrukning/m2/år LOA har ökat under 2014 med ca +13,9kWh/m2, ca 6% till 221,7 kwh/m2/år. (207, 8 för 2013) Växjös tot. graddagskorr. Energiförbrukning/m2/år LOA har ökat marginellt med 2kWh/m2/år, ca 1% till 175,1 kwh/m2/år. (172,8 för 2013) Differensen mellan Kalmar(Nybro) / Växjö är ,6 kwh/m2/år. En ökning med 12 kwh/m2/år. Fjärrkylan i Växjö har ökat något(31,08 MWh), vilket beror på ett extremt varmt år (även sommaren). Verksamhetselen i Kalmar(Nybro) har ökat med 122 MWh. Detta beror mycket pga. att kyla mäts ej separat, utan belastar verksamhetsel. Fastighetselen har ökat både i Kalmar/Nybro(+181 MWh) och Växjö(+34MWh). Positivt Den förbrukade energin har minskat i Lnu:s lokaler i Kalmar/Nybro med -383, 06 MWh Den förbrukade energin för Lnu:S lokaler i Växjö har minskat med -718,47 MWh Den förbrukade energin har minskat totalt i Lnu:s lokaler med -1101,53 MWh Verksamhetselen i Växjö har minskat med -263,19 MWh Hur uppgifterna är framtagna Uppgifterna kommer från leverantörer och genom intern uppföljning och analys. 14 (15)

15 2.3 Miljökrav i upphandling Antal upphandlingar med miljökrav Tabell 9: Antalet upphandlingar med miljökrav Antal Anskaffningar med miljökrav Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 87,5% 71% 75 % Värde av upphandlingar med miljökrav Tabell 10: Värde i kr av upphandlingar med miljökrav Värde i kr Anskaffningar med miljökrav Anskaffningar totalt Andel anskaffningar med miljökrav 95% 80% 86 % Beskrivning av insamlat resultat I cirka 95% av alla upphandlingar ställdes miljökrav under Genom införande av e-handelssystem kommer även inköpare i sitt dagliga arbete får verktyg för att kunna välja miljömärkta produkter och tjänster samt kunna ställa krav på socialt ansvarstagande. Hur uppgifterna är framtagna Uppgifterna kommer från universitetets ekonomiavdelning. 15 (15)