Stenåldersboplats vid Söderåkra ålderdomshem

Transkript

1 Stenåldersboplats vid Söderåkra ålderdomshem RAÄ 315, Brod 2:1, Söderåkra sn, Torsås kn, Småland Arkeologisk för- och slutundersökning 1992 Kenneth Alexandersson Hans Persson Rapport Mars 2007 Kalmar läns museum Nationella rapportprojektet 2007

2 RAPPORT Datum KLM obj nr 72/92 KLM dnr 1389/92, 1748/92, 1762/92 Lst dnr , Landskap: Småland Kommun: Torsås Socken: Söderåkra Fastighet: Brod 2:1 Fornl. nr: 315:1 Arkeologiska för- och slutundersökningar utförda under perioden / av Michael Källström och Hans Persson. Övrig personal: Astrid Sellinge-Sjöberg, Kenneth Alexandersson, Liselotte Källström, Jonny Eriksson, Roger Norrliden Ekonomiskt kartblad 4G 1d Söderåkra X Y Z möh Uppdragsgivare: Torsås kommun, Box 503, Torsås Dokumentation (* = bifogas till ATA) Fynd, KLM nummerserie: 34604:1 845, fyndlista bifogas Situationsplan, skala: Se bilagor Plan, skala: Se bilagor Profil, skala: Se bilagor Resultat publicerat i: Kalmar län 1993 Övrigt material ingående i rapport Manus*, utdrag ekonomiska kartan*, utdrag karta fr LFV*, negativ, kontaktkopior*, skiss Undersökningsresultat Föreliggande tre undersökningar från 1992 kom av olika orsaker inte att avrapporteras i anslutning till undersökningen. Den slutgiltiga sammanställningen gjordes först under februari 2007 av Kenneth Alexanderson som en del i det nationella rapportprojektet. Det har förflutit 14 år mellan det att undersökningen genomfördes och det att rapporten blivit sammanställd, en tidsperiod som är allt annat än acceptabel. Till grund för rapporten ligger fältdokumentationen och textstycken författade av Hans Persson (fältarbetsledare). De ursprungliga textstyckena har i största möjliga mån använts i original. I några fall har de blivit avkortade av undertecknad då tolkningarna (t ex strandlinjenivåerna) visat sig vara felaktiga och inte förenliga med ny kunskap om områdets tidigare utveckling. Kunskapen om olika skeden i Söderåkras kulturhistoriska och geologiska utveckling har fördjupats genom åren. Trots att föreliggande undersökning inte blivit publicerad har de resultat den lämnade trots allt varit en viktig del i denna process. Det finns däremot ingen anledning att försöka sig på en mer ingående kulturhistorisk tolkning baserad på denna undersökning. Under det stora arkeologiska projekt som föregick ombyggnationen av väg E22, mellan åren , genomfördes en rad olika undersökningar i områdets närhet. En av de undersökta ytorna ligger i direkt anslutning till föreliggande undersökningsyta (Alexandersson m fl 2001). För en modern kulturhistorisk tolkning av området hänvisas till rapporter och artiklar publicerade i samband med E22-projektet (se Magnusson 2001, Alexandersson m fl 2001, Dutra m fl 2001, Petersson 2001, Rubensson m fl 2001). 2

3 Inledning I samband med en specialinventering inför en planerad utbyggnad av sjukhemmet i Söderåkra påträffade personal från Kalmar läns museum i februari 1992 en boplats i åkermarken. Fynd utgjordes av slagen flinta, porfyr och kvarts. Länsstyrelsen beslutade att den planerade exploateringen skulle föregås av en arkeologisk förundersökning, vilken utfördes i september samma år. Syftet var att få en uppfattning om hur stor del av boplatsen som skulle beröras av den planerade utbyggnaden. I oktober och november genomfördes en arkeologisk undersökning, varvid samtliga boplatslämningar inom exploateringsytan undersöktes och dokumenterades. I anslutning till den arkeologiska undersökningen skedde ytterligare en förundersökning i fastighetens östra och södra del, föranledd av schaktning inför ny VA-ledning. I det följande kommer boplatsens topografi och fornlämningsmiljö samt den forskningshistorik som berör boplatsens närmaste omgivningar att beskrivas, varefter den aktuella undersökningens olika delar kommer att behandlas i separata avsnitt. I slutet av rapporten finns sammanställningar av dokumentationsmaterialet i form av anläggningsbeskrivningar, fyndtabeller, 14 C-lista, protokoll från makrofossilanalys mm. Det klassificeringsschema som stenmaterialet sorterats efter är utarbetat av Göteborgs arkeologiska museum (Andersson m fl 1978). Termen slagen porfyr, kvarts eller flinta, avviker från schemat och avser en artefakt som är bearbetad men inte går att klassificera som redskap, kärna, avslag e d (i sorteringsschemat motsvaras denna term av övrig -flinta, -porfyr etc). Fig 1. De ytor i anslutning till ålderdomshemmet som undersöktes åren 1992 och

4 Topografi Den nu aktuella boplatsen är belägen i tätortens nordöstra utkant, 500 m norr om Söderåkra kyrka. Boplatsen ligger liksom sjukhemmet och kyrkan på en större ås med nordsydlig sträckning. Åsen har sitt högsta parti mellan sjukhemmet och kyrkan, ca 20 möh. Själva boplatsen ligger i åkermark på åsens östsluttning, vilken sluttar ner mot Bruatorpsån. Geologiskt består jordarterna i området av lättare morän med sand, mo och grus. Stora partier i åkermarken är steniga och blockrika. I det omgivande landskapet finns dalbottnar vilka domineras av mer finkorniga och lerig sediment, bl a i anslutning till Bruatorpsån. Landskapet mellan Söderåkra och Kalmarsund (ca 2 km österut) har genomgått stora förändringar i samband med Östersjöns forna strandlinjeförskjutningar. Kunskapen om de olika strandlinjenivåerna är av avgörande betydelse då man studerar stenåldern längs kusten av Kalmarsund. Efter litorinastrandhöjningarna har havsytan på grund av landhöjningen långsamt sänkt sig till dagens nivå. Fig 2. Kartan visar placeringen av ålderdomshemmet. E22:ans nya sträckning är inte med på kartan. Fornlämningsmiljö och historik Området mellan Söderåkra och Kalmarsund är rikt på fornlämningar. Förutom ett tiotal gravfält och ett 30-tal ensamgravar (rösen, stensättningar) föreligger det åtskilliga lösfynd från stenålder och bronsålder, framförallt i form av trindyxor, skafthålsyxor, båtyxor och olika typer av flintyxor. Fram till början av 1990-talet hade endast ett fåtal arkeologiska undersökningar genomförts i socknen. Under genomfördes några specialinventeringar av Kalmar Länsmuseum vilket kom att utöka antalet registrerade boplatser i trakterna 4

5 runt Söderåkra. De vanligaste boplatsindikationerna utgörs av slaget stenmaterial i åkermarken. Omedelbart norr och nordöst om sjukhemmet ligger fem boplatser i ett bälte som sträcker sig från åkermarken 150 m norr om fornlämning raä 315 till en höjdsträckning 500 m österut (raä 284, 285:1-3 och 293). Nivån varierar mellan 5 och 10 möh. På höjdsträckningen, som överstiger 15 möh, har registrerats ett fynd av en porfyryxa (raä 286:2). I området har även gjorts ett flertal oregistrerade fynd. Vid raä 284 en trindyxa, 150 m nordöst om denna en flintskära, vid raä 285:2-3 enkla skafthålsyxor, vid raä 293 en porfyryxa av obestämd typ. I höjdsträckningen sydöstra sluttning har påträffats en rombisk yxa och en håleggad yxa. De oregistrerade fynd som nämns i rapporten finns dokumenterade i Kalmar läns museums register över främmande samlingar. Sammantaget med de oregistrerade fynden visar boplatserna att området omedelbart norr och nordöst om fornlämning raä 315 har utnyttjats intensivt under stora delar av stenåldern och åtminstone tidvis under bronsålder. I samma sluttning som fornlämning raä 315 finns en boplatsyta 300 m söderut med slagen porfyr och kvarts (raä 294). Boplatsen är belägen på samma nivå, 15 möh. I det åkerparti som omger denna boplats har även gjorts ett fynd av en trindyxa, en klubba med skaftränna och en porfyryxa av obestämd typ. I det låglänta bäcken som ligger väster och sydväst om kyrkan har påträffats flera stenyxor (raä 124, 125, 126 och 127) i områdets nordöstra kant, ca m sydväst om fornlämning raä 315. Stenyxorna indikerar boplatser från sten- och bronsålder vilka till stora delar blivit bortschaktade i samband med tillkomsten av den nuvarande villabebyggelsen. Där denna bebyggelse har sin gräns intill Bruatorpsån ligger två boplatser på mindre moränryggar i det låglänta bäckenets mitt (raä 316). En tredje boplatsyta finns 100 m längre västerut, i svackans västra kant (raä 317). Längre ner längs Bruatorpsån uppvisar den låga ås som sträcker sig i nordöstlig riktning längs åns södra strand ett stort antal boplatser. Närmast ligger fyra boplatsytor ca 500 m sydöst om fornlämning 315 i anslutning till åsens nordvästliga utlöpare (raä 288, 289, 290 och 306). Här har bl a svallade flintavslag påträffats intill ån på en nivå lägre än 5 möh. En av boplatserna blev 1990 föremål för en arkeologisk förundersökning i samband med anläggandet av Söderåkra golfbana (Gustafsson 1992). Förutom redskap och avslag i flinta, porfyr och kvarts framkom stolphål och härdar. I samband med golfbaneprojektet påträffades ytterligare sex boplatser söder om ån, samtliga belägna på åsens nordöstra delar. Endast bråkdelar av den yta som kom att beröras blev förundersökt. I de smala schakten var det inte möjligt att knyta stolphål eller härdar till några konstruktioner. Men med hjälp av lösfynden och ett tiotal 14 C-dateringar kunde boplatsaktiviteter beläggas från sten- och bronsålder och under förromersk järnålder. Svallade flintavslag påträffades på tre boplatser, samtliga belägna under 10 möh (raä 303 och 305). Det svallade materialet bör vara avsatt före litorinaskedet. Förekomsten av en tidig bosättning vid åns lägre delar, före litorinastrandhöjningarna, stöds av en 14 C-daterad härd. Härden låg intill ån, 6,25 möh (raä 287, A14). På samma boplats hittades även en tvärpilspets av flinta. Längre söderut ligger på åsens högsta partier ett stråk av gravar i form av rösen och stensättningar, ofta på höjdlägen som något överstiger 10 möh, överblickande områdets mer låglänta delar (raä 19, 22, 26, 27, 28, 280 m fl). Stora Rör, det största röset med en diameter på 40 m, ligger drygt 1 km sydöst om fornlämning raä 315. Ca 300 5

6 m norr om Stora Rör ligger den tidigare nämnda boplatsen med 14 C-datering från bronsålder. Drygt 1 km nordöst om fornlämning raä 315 finns en liknande spridning av rösen och stensättningar, i höjdlägen som ansluter till de låglänta delarna omedelbart norr om Bruatorpsån (raä 16, 276, 279 m fl). På detta avstånd ingår i fornlämningsbilden även ett flertal odlingsrösen, så även i öster och sydöst (raä 120, 121 och 280). Förutom den förundersökning som utfördes 1990 på nuvarande Söderåkra golfbana har några mindre undersökningar gjorts i anslutning till tätortsbebyggelsen påträffades stolphål och härdar vid en förundersökning öster om Söderåkra kyrkogård, men dessa kunde inte knytas till några huslämningar, då boplatsytan låg i kraftigt sönderplöjd blockmorän (Alexandersson 1993). I marken fanns en lagerföljd bestående av två sotblandande sandlager åtskilda av ett lager med ren opåverkad sand. De två sotiga lagren innehöll bearbetad porfyr och flinta gjordes en förundersökning omedelbart nordöst om fornlämning raä 315, i åkermark och under en stenmur intill vägen mot golfbanan (Nilsson 1992). Förutom fyra mörkfärgade anläggningar (ej profilsnittade) framkom ca 50 m nordöst om fornlämning raä 315 ett 0,1-0,2 m tjockt kulturlager. Detta kulturlager påträffades i sluttningen nedanför fornlämning raä 315, på en nivå 5-10 möh. I kulturlagret och anläggningarna påträffades avslag av flinta och porfyr. Sammanfattningsvis kan sägas har merparten av de många nyupptäckta fornlämningarna i Bruatorpsåns närhet har fått en datering till sten- eller bronsålder. Det låglänta landskapet kring Bruatorpsåns dalgång har i mesolitisk och neolitisk tid utgjort en maritim fångstmiljö, som sedd i ett brett perspektiv har varit av mycket föränderlig karaktär. Svallade flintavslag och en 14 C-datering indikerar bosättning på låga nivåer under tidsskedet mellan Ancylussjöns och Litorinahavets strandhöjningar. Strandlinjen har återigen börjat sänka sig under bronsåldern för att under loppet av förhistorisk tid närma sig Österjöns nuvarande nivå. Den forna havsbottnen runt Bruatorpsån får efterhand en allt större betydelse som betesmark och i samband med stallhållningens införande även som slåtteräng. De lättare jordarna uppe på höjdsträckningarna har varit mer lämpade för åkerbruk. Förundersökning, ålderdomshemmet Utbyggnaden av Söderåkra sjukhem omfattade enligt den utvidgade detaljplanen en 6500 m 2 stor yta belägen omedelbart öster om det befintliga sjukhemmet. En fjärdedel av ytan skulle tas i anspråk för nya byggnader, resten skulle beröras av markarbeten för bl a gång- och servicevägar, parkeringsplatser, ledningsdragning, trädplantering. Den arkeologiska förundersökningen gjordes för att ta reda på i vilken utsträckning fornlämning raä 315 skulle beröras av exploateringen. Åkerjordens matjordsskikt banades av med maskin i elva provschakt om totalt 410 löpmeter, med en avtorvad yta på sammanlagt 418 m 2. Schakten var 1-1,4 meter breda utom i två mindre schakt om sammanlagt fyra löpmeter. Åkermarken bestod av ljus sandig humus innehållande rikligt med sten och enstaka block. Humusskiktet var 0,1-0,3 meter tjockt. Dessa vidgades till maximalt 5 meters bredd (för ritningar från förundersökningen av Valedningen se bilaga 3). Vid avtorvningen i samband med förundersökningen framkom tre härdar, ett stolphål med stenskoning och två gropar (A92-96). Vid borttagandet av humusskiktet framkom även ett sammanhängande lager i planområdets östra del som bestod av brunfärgad humös sand med ett sparsamt inslag av sot. Lagret påträffades 6

7 ca. 0,3 meter under markytan. Det var ca. 0,2 tjockt och fyndförande. Områden med anläggningar finrensades med skärslev. En provruta på 1,4 x 1 meter undersöktes med skärslev ner till orörd marknivå, varvid tio fynd påträffades. Vidare framkom i områdets västra del två mindre områden med påtagligt mörkfärgad humus samt enstaka fynd. Dessa mörkfärgningar bedömdes utgöra sönderplöjda kulturlager. Vid undersökningen konstaterades att fornlämningen var kraftigt sönderplöjd, de två härdar som undersöktes var inte djupare än 0,06 respektive 0,04 meter, med tydliga plogspår i anläggningarnas övre del (A92 och A94). Anläggningarnas jämna spridning i förundersökningsschakten gjorde att ytterligare anläggningar förväntades framkomma över hela exploateringsområdet. De anläggningar som påträffades vid förundersökningen, sex per 418 m 2, bedömdes i relation till den totala exploateringsytans 6500 m 2 motsvara ca 100 förväntade anläggningar. Det fyndförande lagrets utbredning österut kunde inte säkert fastställas pga pågående odling, men bedömdes ha en ungefärlig utbredning av 300 m 2 och en genomsnittlig tjocklek på 0,2 meter. Sammanlagt tillvaratogs arton fynd i samband med förundersökningen (KLM 34604: ) Huvudsakligen avslag av flinta och porfyr, samt enstaka brända ben. Bland fynden märks också en tvärpil (KLM 34604:837), daterad till perioden senmesolitikum-tidigneolitikum. I provgropen påträffades även en skärva från ett tjockväggigt keramikkärl med ljust, oxiderat gods och en mycket grov magring av kvarts som torde datera skärvan till tidig bondestenålder (KLM34604:843). Utanför provgropen påträffades en avslagsskrapa av flinta i undersökningsområdets centrala del (KLM 34604:829). Fynden ger alltså dateringar till stenålder men de goda topografiska betingelserna gör troligt att det berörda området har nyttjats även under andra tidsperioder. Koordinat-inmätning, höjdavvägning av schakt och anläggningar samt upprättandet av en schaktplan i skala 1:500 utfördes med geodimeter. Samtliga mätuppgifter från geodimetern finns lagrade i länsmuseets databas. Fem anläggningar undersöktes till hälften och dokumenterades genom ritning i plan och profil i skala 1:20. En av de framkomna anläggningarna undersöktes ej utan ritades enbart i plan. Denna anläggning undersöktes i samband med slutundersökningen (A6). 14 C-prov insamlades från tre anläggningar. Två av proverna daterades i samband med slutundersökningen (A1 och A4). Förundersökningen försvårades av att sockerbetorna som odlats i åkermarken inte var borttagna inom hela planområdet. Den tredjedel av ytan som var belägen längs områdets östra gräns kunde av denna anledning inte förundersökas. Förundersökning, VA-ledning I samband med schaktning för VA-ledning tillkom i november ytterligare en förundersökning i syfte att avgränsa raä 315 söderut. Den nya VA-ledningen skulle förläggas i sydsydvästlig riktning från slutundersökningsytan, parallellt med det befintliga sjukhemmets östra gräns längs en 120 m lång sträcka, och vidare i västnordvästlig riktning 105 löpmeter genom sjukhemmets parkmark. För samtliga ritningar från förundersökningen av Va-ledningen se bilaga 3. Medan schaktets förstnämnda del drogs parallellt med höjdsträckningen på en relativt jämn nivå kring 17,5 möh, steg marknivån i parkmarken till ca 19 möh i schaktets sydvästra kant. Öster om den befintliga byggnaden avtorvades åkerns matjordsskikt i ett sex meter brett schakt. Här visade sig schaktet ställvis innehålla störningar från 7

8 sentida markingrepp. I denna del lämnades luckor mellan tre avtorvade segment så att sammanlagt 85 löpmeter frilades. Sträckningens del i parkmarken torvades av i hela sin längd. Schaktet var här 2,5-5 m brett. Förundersökningsschakten omfattade totalt 190 löpmeter och 910 m 2. All avtorvning skedde med maskin. Områden med anläggningar finrensades med skärslev. En schaktplan ritades för hand i skala 1:500. Fem anläggningar undersöktes till hälften och dokumenterades genom ritning i plan och profil i skala 1:20. Höjdavvägning av schakt eller anläggningar utfördes inte, samtliga anläggningar och förundersökningens enda fynd framkom inom nivån 17-17,5 m h. Såväl åkermarken som parkmarken bestod av sandig humus med grus och småsten. Humusskiktet var 0,1-0,3 meter tjockt. Den del av schaktet som grävdes i åkermark öster om den befintliga byggnaden innehöll till större delen störningar som har kommit till i samband med byggnadens uppförande. I denna del framkom fem härdar (A92-96), av vilka en härd var något osäker (A96). I schaktets övriga delar framkom inget av antikvariskt intresse. anl nr typ storlek, m djup m fyllning 92 härd Ø 0,65 0,24 Sotig sand, skörbrända stenar. 93 härd Ø 0,45 0,10 Sotig sand, opåverkade och skörbrända stenar. 94 härd 0,92 x 0,50 0,18 Sotig sand, skörbrända och skärviga stenar. 95 härd 2,10 x 1,60 0,20 Sot och kol under kompakt skärvstenslager 96 härd /stolphål 0,76 x 0,44 0,30 1) Sotig sand, skörbrända och skärviga stenar. 2) Humus och eventuell skoningssten. Fig 3. Samtliga anläggningar vid förundersökning för VA-ledningen framkom i det störda området och var mer eller mindre skadade av sentida markingrepp. Förundersökningens enda artefaktfynd var ett stycke porfyr med tillhuggning som påträffades 2,5 m norr om A93 (KLM 34604:845). Lokalt förekommande bergarter som porfyr har använts under olika delar av stenåldern, med en kontinuitet in i bronsåldern. Resultatet av förundersökningen visar sammanfattningsvis att boplatslämningar förekommer i åkermarken omedelbart söder om den slutundersökta delen av fornlämning raä 315. Anläggningarna kan inte säkert dateras. Trots lösfyndet av slagen porfyr bör man på grundval av dateringarna från slutundersökningen förvänta sig samma spridning av boplatsaktiviteter över vitt skilda epoker inom den förundersökta ytan. Härden A92 framkom ca 75 m sydsydväst om övriga anläggningar. På grund av de många sentida störningarna i förundersökningsschaktet går det inte att avgöra om anläggningens isolerade läge avspeglar boplatsens periferi. Någon begränsning söderut av fornlämning raä 315 kunde alltså inte fastställas. I den del av schaktet som grävdes söder om det befintliga sjukhemmet saknades boplatslämningar helt. Detta tyder på att området längs den befintliga sjukhemstomtens södra gräns, intill höjdträckningens rygg, ligger utanför det förhistoriska boplatsområdet. 8

9 Fig 4. Planritningen visar de olika undesökningsytorna och dess inbördes förhållande. 9

10 Slutundersökningen Undersökningen inleddes med att matjorden avlägsnades med hjälp av maskin. I ett tidigt skede av undersökningen minskade uppdragsgivaren den ursprungliga exploateringgsytan varvid den östligaste delen ur planområdet inte kom att ingå. På grund av planområdets revidering avbröts undersökningen av den första provgropen (pg 1). I undersökningsområdets mest blockrika partier fick matjordsskiktet avlägsnas för hand med skyffel och fyllhammare. För samtliga ritningar från slutundersökningen av sjukhemmet se bilaga 5. Anläggningarna finrensades med skärslev. I vissa fall undersöktes hela anläggningarna, men merparten till hälften. Stenfria ytor provsållades om totalt 9 m 2. Provgropar om sammanlagt 32 m 2 undersöktes ned till orörd marknivå i kulturlagret intill undersökningsområdets östra begränsning, varvid lagerföljden sållades med 5 mm maskstorlek. Tre provgropar vattensållades med finare maskstorlek (pg 31-33). Kolprover insamlades från ett urval av anläggningarna från den avbanade ytan samt från tre anläggningar i kulturlagrets botten. Från långprofilen intill pg 27 (profil A-E) insamlades makrofossilprover. Anläggningarna ritades i plan och profil i skala 1:20. Merparten av provgroparna dokumenterades i profilsutsnitt i skala 1:20. Området och kulturlagret dokumenterades även i långprofiler. Höjdavvägning och inmätning av schakt och anläggningar utfördes med geodimeter, vilka finns digitalt lagrade på Kalmar läns museum. Anläggningarna Vid avbaningen framkom ca 300 mörkfärgningar. I samband med undersökningen avfärdades en stor del som stenlyft. Efter undersökningen kvarstod och dokumenterades ett 80-tal anläggningar. Ett fåtal av de framkomna anläggningarna kunde funktionsbestämma. Det fanns också uppenbara svårigheter att funktionellt koppla de olika anläggningarna till varandra. Inget av stolphålen uppvisade tydlig stenskoning. Flera koncentrationer av stolphål framkom, varav två bedömdes utgöra rester efter konstruktioner. Det gick inte att ge dem en mer precis bedömning än stolprad. Stolprad/inhägnad? Utgörs av sex anläggningar i undersökningsområdets centrala del. Stolpraden är belägen i södra kanten av en nästan stenfri yta, på relativt plan mark. Den stenfria ytan var oval med en öst-västlig sträckning, ca 7x10 m. Avstånden mellan stolparna var 1,4 m, med undantag för A55-56 som hade ett inbördes avstånd på ca 2 m. Stolphålen som ingår i konstruktionen är samtliga relativt grunda och små. I närheten av stolpraden framkom A58 och A59, vilka utgjordes av osäkra kokgropar. Sydöst om stolpraden (ca 20 m) framkom dessutom tre härdar (A4, A9, A60). Stolprad/huslämning? Konstruktionen består av fem anläggningar (A82-86) nedgrävda i stenig morän, ca 15 m sydväst om kulturlagerytan. Fyllning i de tre anläggningarna är likartad, gråbrunt, humöst grus. Fyllningen avviker även något i A83, gråaktig, kulturinfiltrerad. Samtliga anläggningar var fyndtomma. 10

11 Lab nummer Anl nr Anl. typ BP Datering 2 Undersökning Beta Stolphål? 7040± BC-5600 BC slutundersökning Beta Smidesgrop 1420± AD-880 AD förundersökning Beta Härd 2360± BC-202 BC förundersökning Beta Härd 2130± BC-20 AD förundersökning Beta Härd 850± AD-1287 AD slutundersökning Beta Härd 820± AD-1292 AD slutundersökning Beta Härd 3740± BC-1918 BC slutundersökning Beta Stolphål 5530± BC-4170 BC slutundersökning Fig 5. De analyserade kolproven från för- och slutundersökningen. Kulturlagerytan I östra kanten av undersökningsområdet framkom vi förundersökningen ett kulturlager direkt under ploggången. Detta var ljusare än matjordsskiktet och bestod av sandig grovmo med inslag av större stenar. I provgropen (PG A) från förundersökningen påträffades avslag av flinta och porfyr, en skev tvärpil samt en keramikskärva med grovt gods och grov magring. Kulturlagerytan ligger endast delvis inom undersökningsområdet med okänd utsträckning öster om schaktgränsen. Den utgrävda delen utgör ett avlångt område, ca 7x30 m stort med nordsydlig sträckning. Ytan ligger i en grund terrassliknande försänkning i östsluttande mark. I väster och norr är ytan kantad av spridda stenar och block som har en storlek upp till 0,7 m. Dessa ligger i en gles, oregelbunden ansamling runt kulturlagerytan. Över hela ytan upptogs efter borttagandet av matjordsskiktet med maskin sammanlagt 32 provgropar i form av m 2 -rutor (pg 2-33) (se bilaga 5). Innehållet i provgroparna sållades i korgar med maskstorlek 5 mm. I slutet av undersökningen blev det möjligt att vattensålla pg och då med mindre maskstorlek. Pg 2-4 grävdes i stick om tio cm, övriga provgropar grävdes i lager Att urskilja de olika lagren var ibland svårt pga diffusa gränser, sluttande nivåer, olika utbredning i plan och delvis bortplöjda partier. Av denna anledning utvidgades under grävningens senare del provgroparna till fyra öst-västliga schakt A-D. Av vilka B-D dokumenterades i profil. Dessutom ritades vissa av de ensamliggande provgroparna i profil. I botten på kulturlagret påträffades anläggningar nedgrävda i steril nivå. I tre av dessa togs kolprover. Vid slutet av undersökningen dokumenterades lagerföljden i undersökningsområdets nordsydliga långprofil F-K. I den östvästliga långprofilen A-E (intill schakt D) togs en serie makrofossilprover intill pg 27. Lagerföljden Lagerföljden följer exploateringsområdets topografi på men tenderar att slutta något kraftigare i norra delen. I södra delen sluttar lagerföljden även något mot norr (se bilaga 5). Lager 1 Ploggångens matjordsskikt var upp till 0,3 m djupt med största djup intill östra schaktkanten. Det bestod av gråbrun, sandig mylla med spridda stenar, ca 0,1 m stora. Matjordsskiktet togs bort nästan helt i samband med maskinavbaningen, några cm fanns fläckvis kvar, i ett bälte längs östra schaktkanten upp till ett par dm. 11

12 Lager 2 Direkt under ploggången och med otydlig avgränsning från detta framträdde som ett ljusare lager av blekgrå, humusblandad sand och mo. Det innehöll spritt grus och småsten och var ca 0,1 m djupt. Lagret steg i nivå mot väster och tunnades gradvis ut på grund av bortplöjning. Väster om en linje längs pg 28, 21, 8, 14, 16 var det helt bortodlat. Lager 3 Syntes som en ljust gulaktig skiftning i botten av lager 2 med i övrigt likartad fyllning och otydlig avgränsning mot detta lager. Horisonten kunde tydligt följas i den nordsydliga långprofilen från en punkt i höjd med långprofil A-E, sträckte sig ca 8 meter norrut för att saknas helt i höjd med pg 26 och norr om denna. Lager 3 var maximalt ca 0,1 m djupt i söder och tunnades ut mot norr. Horisonten uppmärksammades som eget lager skilt från lager 2 först i slutet av undersökningen. Lager 4 Bestod av brun, något gråaktig sand, humös och mörkare än lager 1-3, samt bitvis mindre grusigt än dessa lager. Lager 4 var 0,15-0,2 m djupt och lätt att följa över hela ytan utom i den sydligaste delen. Från långprofil A-E och söderut blev lager 3-4 successivt allt svårare att skilja från varandra; lager 4 fick ljust gråbrun färg, mer grus och småsten och allt mindre humus. Lagret var 0,2 m djupt och avsmalnande mot söder. Lager 5 Detta lager var ett tydligt övergångsskikt mellan lager 4 och steril sandig morän. Det hade samma gulaktiga fyllning som den sterila nivån men med distinkta flammor av mörkbrun humös sand, som i lager 4, i detta skikt fanns gott om grus och småsten. Lagret kunde följas över hela kulturlagerytan och var ca 0,2 m tjockt i norr för att tunnas ut mot söder. Söder om schakt D var lager 5 det enda distinkta lagret. Fynden Merparten av fynden utgjordes av slagen porfyr. I mindre kvantiteter gjordes fynd av slagen flinta, kvarts och kvartsit. Dessutom påträffades förhistorisk keramik samt enstaka fragment av bränd lera, brända ben och en del av en slipsten. I de övre lagren förekom recent material i form av tegel, glaserat yngre rödgods, delar från en kritpipa. För fyndteckningar se bilaga 2. Spridningen av lösfynden i plan är varierande. Generellt förekom spridda lösfynd av slagen porfyr, kvarts, och i mindre utsträckning flinta i ploggången över hela undersökningsområdet. Några koncentrationer av lösfynd kunde inte konstateras i anslutning till anläggningar (härdar, stolprader). Det tre stenfria ytor som provsållades innehöll inga fragment av lerklining (A6, A71, stolprad A). Bristen på fynd kring dessa anläggningar avspeglar genomplöjning. 12

13 Material Antal Vikt (g) Bränt ben 62 10,1 Flinta 10 7,7 Hälleflinta 5 29,1 Keramik ,7 Kristianstadsflinta ,2 Kvarts ,9 Kvartsit ,9 Lerklining Porfyr ,2 Sandsten ,6 Slagg 5 13,6 Sydskandinavisk flinta 27 47,3 Fig 6. Tabellen visar en sammanställning över det förhistoriska fyndmaterialet. I sammanställningen ingår inte obestämd bergart. Porfyr På den avbanade ytan förekom porfyren som ett naturligt inslag. Moränstenarna hade en storlek på upp till ca 0,1 m. Porfyren uppträdde i en rad olika kulörer från svarta till röda, men grå- och brunaktiga övergångsformer. Det slagna porfyrmaterialet från kulturlagret är av samma karaktär. Den slagna porfyr uppvisade inte alltid slagbulor eller slagvågor, däremot ofta slagstålar som löpte radiellt från plattformen. Följande kriterium användes för slagen porfyr: slagbulan eller utgångspunkten för strålarna ligger intill en slagplattform. Bland den slagna porfyren påträffades sex skrapor och en skrapa/kniv. Redskapen är i jämförelser med flintartefakterna svårare att klassificera. De består av avslag med grova och otydliga retuscher pga porfyrens struktur. Redskapen är relativt små; storleken ligger kring 25x20 mm. Redskapen påträffades mellan schakt B och D, samt i pg 32. Fyra av redskapen kom i lager 4 eller 5. I lager 3 och 2 kom vardera en skrapa, ytterliggare en i en provgrop med oklar lagerföljd. Totalt tillvaratogs 68 kärnor och 133 stycken med tillhuggning. De senare har i likhet med kärnorna ett flertal avspaltningar men kan genom sin avvikande form inte klassificeras som plattformskärnor eller bipolära kärnor. Den rumsliga spridningen över kulturlagerytan är relativt jämn. I den södra delen av den avbanade ytan påträffades ett större antal kärnor i pg 32 (11 st), stycken med tillhuggning hade här en jämnare spridning. I den norra delen påträffades många kärnor i pg 19 och pg 20 (6 respektive 8 st), vilket överensstämmer med 11 st i pg 21. Vid undersökningen påträffades 13 porfyr spån. Mot bakgrund av det låga antalet samt materialets grova kvalitet, är det frågan om det rör sig om en avsiktlig spåntillverkning eller om de endast har en metrisk överensstämmelse. Spånen påträffades i de sydligaste provgroparna (pg 16 och 18) samt i norra delen, provgroparna i schakt A och B. Huvudparten av spånen (10 st) återfanns i lager 4 eller 5. Totalt påträffades 328 porfyravslag med en sammanlagd vikt av 563 gram. I materialet har inkluderats ca 20 splitter (med största dimension <= 10 mm och en vikt understigande 0,5 g). Porfyravslag påträffades i samtliga provgropar, i genomsnitt 10 avslag 13

14 per provgrop. Mindre fyndkoncentrationer, begränsade till en eller två provgropar, förekom i alla delar av ytan utom i schakt C. Tydligast var dessa i schakt B (pg 19 och 20, med 20 resp 25 avslag), och i den närliggande pg 26 (28 avslag). Kvarts och kvartsit Totalt tillvaratogs 207 bitar kvarts med en sammanlagd vikt av 1280,9g. Den samlade mängden kvartsit utgjordes av 24 bitar som tillsammans vägde 126,9g. Huvuddelen av kvartsen utgjordes av avslag och avfall. I materialet ingick dessutom av ett 40-tal kärnor varav en möjlig mikrospånkärna. Bland kvartsiten fanns 4 kärnor, 3 spån och 1 mikrospån. Det är dock tveksamt om dessa är ett resultat av en medveten produktion. Flinta Vid undersökningen tillvaratogs en relativt liten mängd flinta, sammanlagt 85 bitar, med en total vikt på 174,2g. Bland dessa utgjorde sydskandinavisk flinta 32%, kristianstadsflinta 56% och den till typ obestämda flintan 12%. Bland flintan utgör redskapen en relativt stor andel. Bland fynden utmärker sig 2 tvärpilar och 8 skrapor. Det finns inget bland flintan som går att datera närmare än senmesolitikumtidigneolitikum. Keramik Vid undersökningen påträffades 146 bitar förhistorisk keramik, sammanlagt vägde dessa 489,7g. En av bitarna är streckornerad. Keramikbiten dateras till neolitikum. Den grova kvartsmagringen i kombination med godset och ytbehandlingen gör att biten bör dateras till tidigneolitikum. Det övriga keramikmaterialet är svårdaterat. En del av bitarna har en liknande magring som den ornerade biten och skall förmodligen ges en samtida datering. För flertalet av bitarna går det inte att datera dem närmare än till förhistorisk tid. Sammanfattande tolkning Som redan nämnts i förordet är det inte meningsfullt att, så här långt i efterhand, tolka resultatet från undersökningen vid sjukhemmet. De närbelägna ytor som undersöktes 1999 ger en tydligare bild av hur aktiviteterna i området är disponerade (se Alexandersson m fl 2001). Vid undersökningen inför sjukhemmet konstaterades att det förekom aktiviteter från senmesolitikum/tidigneolitikum fram till medeltid, vilket visade sig både i 14 C- dateringar och fyndmaterial. Vid undersökningarna inför E22:an visade sig att den kronologiska bredden i dateringen var stor. De äldsta fynden kunde med hjälp av strandlinjeförskjutningen dateras till tiden före 8300 BC. Vidare framkom också Kalmar läns äldsta väldaterade huslämning. Huset och de kringliggande anläggningar som kunde relateras till huset daterades till senneolitikum. I samband med undersökningen 1999 framkom också odlingslämningar i form av rösen och åderspår. Ett de odlingsrösen som framkom var långsträckt och låg i nord-sydlig riktning (Alexandersson m fl 2001:48f). En liknande stenkoncentration framkom vid undersökning av ålderdomshemmet 1992, som då felaktigt kom att tolkas som en äldre strandvall (Persson 1993). 14

15 Litteraturlista Alexandersson, K Söderåkra kyrkogård. Rapport Kalmar Länsmuseum, dnr 802/89 & 1004/90. Alexandersson Kenneth, Hennius Andreas, Lloyd-Smith Lindsay, Persson Maria, Petersson Magnus & Svensson Ingeborg Söderåkra. Ett boplatsområde från sten- och järnålder. E22-projektet. Kalmar läns museums arkeologiska rapporter 2001:8. Andersson, S; Cullberg, C; Rex, K; Wigforss, J Sorteringsschema för flinta. Fyndrapporter Rapporter över Göteborgs arkeologiska musei undersökningar. Göteborg. Berglund, B The post-glacial shore displacement in eastern Blekinge, southeastern Sweden. Stockholm. Berglund, E & Welinder, S Stratigrafin vid Siretorp. Fornvännen. Stockholm. Burenhult, G Arkeologi i Sverige. Del 1, Stockholm. Dutra Leivas Ivonne, Eklund Susanna, Gustafsson Malin & Karlsson Catarina Bruatorp. Ett långhus från äldre bronsålder. E22-projektet. Kalmar läns museums arkeologiska rapporter 2001:3. Gustafsson, S. 1992a. Rapport Kalmar Länsmuseum. Rapport över arkeologisk förundersökning på fastigheterna Söderåkra 2:2 och Kroka 3:5, 5:2, 5:4, 5:5 i Söderåkra sn, Småland. Hammarström, I Kalmar stads historia. del I. Larsson, L Ett fångstsamhälle för 7000 år sedan. Kristianstad. Nilsson, M Arkeologisk förundersökning, väg 1506, Stommagatan, Söderåkra sn. Rapportmanuskript, Kalmar Länsmuseum. Dnr KLM 1097/92. Olsson, E; Åkerlund, A Stenåldersundersökningar i östra Mellansverige år på 20 år. Stockholm. Persson, H. Stenåldersboplatsen i Brod, Söderåkra sn. Kalmar län Årsbok för kulturhistoria och hembygdsvård. Kalmar läns museum. Petersson, M Påboda. En svallad stenåldersboplats. E22-projektet. Kalmar läns museums arkeologiska rapporter 2001:5. Populär arkeologi Nr 1. Red.: Hagberg, U. Det fanns mången läcker fisk att välja på i forntiden. Lund. Rudmark, L Beskrivning till jordartskartorna Kalmar SO / Runsten SV. Sveriges geologiska undersökning. Uppsala. 15

16 Rubensson, L Området mellan Bergkvara och Söderåkra, Söderåkra sn, Torsås kn. Arkeologisk utredning. Rapport 1993:2, KLM. Rubensson, L Eket en järnframställningsplats från äldre järnålder, fornlämning 342, Söderåkra socken, Småland. Westergren, E Strandboplatsen i Ryssby/Mossberga, Ryssby sn. Kalmar län. Kalmar. Westergren, E Nya rön om Kalmarbygden. Kalmar Län. Kalmar. Lindeblad, K; Rajala, E Rapport Kalmar Länsmuseum. Tingby 9:2. Rajala, E; Westergren E Tingby - A Mesolithic Site with the Remains of a House. Meddelanden från Lunds universitets historiska museum Lund. Rosberg, A Rapport Kalmar Länsmuseum dnr 1108/91. Kalmar 2/ Kenneth Alexandersson 16

17 Tekniska och administrativa uppgifter Arkeologisk förundersökning, ålderdomshemmet Länsstyrelsens dnr: Kalmar läns museums dnr: 1389/92 Landskap: Småland Kommun: Torsås Socken: Söderåkra Fastighet: Brod 2:1 Ekonomisk karta: 4G 1d Söderåkra X-koordinat: Y-koordinat: Möh: Fältarbetstid: Antal arbetstimmar: 24 Maskintid: 24 Personal: Antikvarie Michael Källström Inmätning: Per Lindquist Preliminär rapport: Antikvarie Michael Källström Uppdragsgivare: Torsås kommun, Box 503, Torsås Sv/v neg. nr: Dia nr: Fynd nr: Fynden sorteras under det tillfälliga accessionsnumret KLM : Tidigare undersökningar: Arkeologisk förundersökning Kalmar läns museums dnr: 1097/92 Personal: Antikvarie Mikael Nilsson Fältmaterial och original förvaras på Kalmar läns museum. Arkeologisk undersökning, ålderdomshemmet Länsstyrelsens dnr: Kalmar läns museums dnr: 1748/92 Landskap: Småland Kommun: Torsås Socken: Söderåkra Fastighet: Brod 2:1 Ekonomisk karta: 4G 1d Söderåkra X-koordinat: Y-koordinat: Möh: Fältarbetstid: Antal arbetstimmar: 730 Maskintid: 72 Personal: Antikvarie Hans Persson Amanuens: Astrid Selling-Sjöberg, Kenneth Alexandersson, Liselotte Källström Grovarbetare: Jonny Eriksson, Roger Norrliden Inmätning: Per Lindquist Uppdragsgivare: Torsås kommun, Box 503, Torsås Sv/v nr: E E Dia nr: Fynd nr: Fynden sorteras under det tillfälliga accessionsnumret KLM :1-828, 846 Fältmaterial och original förvaras på Kalmar läns museum. 17

18 Arkeologisk förundersökning för VA-ledning Länsstyrelsens dnr: Kalmar läns museums dnr: 1762/92 Landskap: Småland Kommun: Torsås Socken: Söderåkra Fastighet: Brod 2:1 Ekonomisk karta: 4G 1d Söderåkra X-koordinat: Y-koordinat: Möh: Fältarbetstid: Antal arbetstimmar: 24 Maskintid: 24 Personal: Amanuens Astrid Selling-Sjöberg Uppdragsgivare: Torsås kommun, Box 503, Torsås Sv/v neg. nr: Dia nr: Fynd nr: Fynden sorteras under det tillfälliga accessionsnumret KLM :845 Fältmaterial och original förvaras på Kalmar läns museum. 18

19 Fyndlistor, för- och slutundersökningar. Bilaga 1

20 Sammanställning över det slagna stenmaterialet Material Sakord Antal Vikt sydskandinavisk flinta avslag 14 23,2 avslagskniv 3 15,5 mikrospån 1 0,1 skrapa 1 1,8 splitter 5 0,75 spån 2 0,3 stycke med tillhuggning 1 5,7 kristianstadsflinta tvärpil 2 2,1 skrapa 5 30,6 skrapa? 2 7,8 splitter 4 0,4 spån 1 1,6 kärna 1 1,9 kniv 2 28,8 avslag 27 38,2 stycke med tillhuggning 4 7,8 flinta avslag 6 3,3 spån 1 1,6 stycke med tillhuggning 3 2,8 porfyr avslag avslagskniv 1 5,1 kärna ,9 kölformigkärna 1 17,5 kärna? 1 2,8 kärna/knacksten 1 26,1 mikrospån 10 1,6 skrapa 2 9,2 skrapa? 4 46 skrapa/kniv 1 3,5 splitter 34 9,46 stycke med tillhuggning ,8 skivyxa 2 83,3 hälleflinta avslag 4 11,2 kärna 1 17,9 kvartsit avslag kärna 4 76,8 stycke med tillhuggning 2 14,1 kvarts avslag 63 92,8 kärna ,8 mikrospånskärna 2 8,2 mikrospån 1 0,05 splitter 22 2,85 spån 3 1,2 spån/kärna 3 2,1 stycke med tillhuggning ,9 bergart kärna 3 13,7 skrapa 1 10,7 spån 1 0,7 avslag 8 19,8 mikrospånskärna 2 2,1 stycke med tillhuggning 3 50,8

21

22 Fyndlista KLM 34604:1-845 Sm Söderåkra Brod 2:1 Fornl nr: 315 Arkeologisk undersökning F nr Ruta Anl Material Sakord Typ Ant Vikt(g) Keramik Kärl Keramik Kärl 1 1, Kvarts Kärna Mikrospånskärna 1 6, Porfyr Avslag 1 0, Keramik Kärl Porfyr Kärna Kölformigkärna Kristianstadsflinta Spån 1 1, Kristianstadsflinta Skrapa Avslagsskrapa 1 4, Porfyr Avslag 1 1, Keramik Kärl Keramik Kärl 1 7, Keramik Kärl 1 2, Keramik Kärl 1 3, Porfyr Yxa Skivyxa Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Avslag 2 1, Porfyr Avslag Porfyr Stycke med tillhuggning 1 4, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 2, Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Stycke med tillhuggning 1 3, Porfyr Stycke med tillhuggning Flinta Stycke med tillhuggning 1 1, Utgår Porfyr Skrapa Avslagsskrapa 1 4, Porfyr Skrapa? Avslagsskrapa 1 2, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 1, Kvartsit? Kärna 1 4, Porfyr Avslag Porfyr Avslag 1 8, Porfyr Kärna Porfyr Kärna Keramik Kärl 1 0, Kvartsit Stycke med tillhuggning 1 5, Porfyr Splitter 1 0, Kvarts Kärna Kvarts Stycke med tillhuggning 1 3, Porfyr Yxa Skivyxa Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Kärna Porfyr Kärna Porfyr Kärna Porfyr Stycke med tillhuggning 1 1, Porfyr Mikrospån 2 0, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Avslag Kristianstadsflinta Avslag 1 0, Kvarts Splitter 1 0, Kvarts Stycke med tillhuggning 1 1,1 den 21 april 2009 Sida 1 av 16

23 F nr Ruta Anl Material Sakord Typ Ant Vikt(g) Porfyr Mikrospån 1 0, Utgår Porfyr Stycke med tillhuggning 1 2, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Avslag 1 1, Utgår Porfyr Kärna Porfyr Stycke med tillhuggning 1 8, Utgår Utgår Porfyr Stycke med tillhuggning 1 4, Ben Brända ben 13 0, Ben Brända ben 4 0, Metall Övrigt 1 0, Porfyr Kärna 1 1, Kvarts? Avslag 1 0, Kvarts Splitter 1 0, Utgår Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Splitter 2 0, Porfyr Splitter 1 0, Porfyr Avslag 1 7, Krita Pipa 2 2, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 9, Kristianstadsflinta Skrapa Avslagsskrapa Porfyr Kärna 1 6, Porfyr Avslag 1 2, Kvarts? Avslag 1 0, Porfyr Splitter 2 0, Porfyr Kärna Porfyr Splitter 1 0, Porfyr Avslag 2 2, Porfyr Avslag Utgår Hasselnötskal Hasselnötskal 2 0, Ben Brända ben 1 0, Sydskandinavisk flinta Avslag 1 0, Flinta Avslag 1 1, Fajans Kärl 1 0, Kvarts Stycke med tillhuggning 1 4, Keramik Kärl Utgår Kvarts Kärna 1 1, Lera Lerklining Kristianstadsflinta Avslag 2 0, Utgår Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Splitter 1 0, Lera Lerklining 1 1, Utgår Utgår Porfyr Avslag 1 4, Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Splitter 1 0,1 den 21 april 2009 Sida 2 av 16

24 F nr Ruta Anl Material Sakord Typ Ant Vikt(g) Porfyr Stycke med tillhuggning 1 3, Keramik Kärl 1 1, Porfyr Avslag Porfyr Avslag 1 0, Utgår Bergart Stycke med tillhuggning 1 3, Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Avslag 1 0, Kvartsit Avslag 3 1, Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Stycke med tillhuggning Kvarts Avslag 1 0, Porfyr Kärna 1 3, Utgår Utgår Porfyr Splitter 1 0, Kvarts Splitter 2 0, Kvartsit? Avslag 1 0, Porfyr Spån 1 0, Porfyr Avslag 1 0, Utgår Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Kärna? 1 2, Flinta Avslag 1 0, Porfyr Avslag 1 1, Utgår Porfyr Stycke med tillhuggning 1 1, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 1, Porfyr Avslag 2 1, Porfyr Kärna 1 8, Porfyr Kärna 1 2, Kvartsit Stycke med tillhuggning Kvarts Stycke med tillhuggning 1 4, Keramik Kärl 1 0, Kvarts 2 0, Kvarts Avslag 1 1, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 1, Utgår Porfyr Skrapa? Lera Lerklining Lera Lerklining Lera Lerklining Lera Lerklining 1 6, Ben Brända ben 3 0, Slagg Slagg 1 0, Porfyr Avslag 1 1, Utgår Keramik Kärl 1 0, Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Avslag 3 2, Kvarts Stycke med tillhuggning 2 2, Kvartsit Kärna Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Kärna 1 3, Ben Brända ben 1 0,05 den 21 april 2009 Sida 3 av 16

25 F nr Ruta Anl Material Sakord Typ Ant Vikt(g) Lera Lerklining 1 0, Lera Lerklining 1 2, Ben Brända ben 2 0, Lera Lerklining Kvarts Splitter 1 0, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 0, Kvartsit Avslag 1 0, Porfyr Mikrospån 1 0, Kvarts Kärna? 1 2, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Stycke med tillhuggning Sandsten Slipsten Kvarts Spån/Kärna 3 2, Kvarts Stycke med tillhuggning Kvarts Kärna Kvarts Splitter 2 0, Kvarts Spån 1 0, Kvarts Avslag Porfyr Avslag 2 6, Porfyr Avslag 1 7, Kvartsit Avslag 1 9, Utgår Porfyr Kniv Avslagskniv 1 5, Porfyr Kärna Hälleflinta Avslag 1 3, Porfyr Avslag 1 1, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 9, Kvarts Kärna 1 2, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 4, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 0, Porfyr Skrapa? Avslagsskrapa 1 4, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 1, Porfyr Avslag 2 0, Porfyr Splitter 1 0, Porfyr Splitter 1 0, Porfyr Kärna 1 1, Porfyr Avslag 1 1, Sydskandinavisk flinta Avslag Kvarts Splitter 1 0, Keramik Kärl 1 0, Keramik Kärl 1 1, Porfyr Kärna 1 7, Flinta Avslag 1 0, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 7, Kvarts Stycke med tillhuggning 2 7, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Mikrospån 1 0, Keramik Kärl 1 2, Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Avslag 3 4, Ben Brända ben 1 0, Porfyr Avslag Kvartsit Kärna 1 13 den 21 april 2009 Sida 4 av 16

26 F nr Ruta Anl Material Sakord Typ Ant Vikt(g) Porfyr Stycke med tillhuggning Kvarts Avslag 2 0, Flinta Avslag 1 0, Kvarts Kärna 1 1, Porfyr Avslag 1 1, Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Avslag 1 1, Ben Brända ben 2 0, Keramik Kärl Tegel Tegel Kristianstadsflinta Avslag 1 1, Porfyr Stycke med tillhuggning 2 2, Kvarts Stycke med tillhuggning 1 1, Kvartsit? Kärna 1 1, Porfyr Avslag 3 2, Porfyr Avslag 2 0, Keramik Kärl Porfyr Spån 1 1, Hasselnötskal Hasselnötskal 11 0, Porfyr Avslag 5 1, Porfyr Avslag 2 1, Porfyr Avslag 1 0, Kvarts Splitter 1 0, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 0, Kvarts Kärna Mikrospånskärna 1 2, Porfyr Avslag 2 1, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 2, Kristianstadsflinta Avslag 1 0, Porfyr Avslag 1 2, Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Stycke med tillhuggning 1 1, Porfyr Stycke med tillhuggning 2 8, Keramik Kärl 1 0, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Avslag 2 0, Keramik Kärl 4 1, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 0, Kvarts Kärna Porfyr Stycke med tillhuggning 1 1, Kristianstadsflinta Splitter 1 0, Porfyr Kärna 1 6, Keramik Kärl 1 1, Porfyr Avslag 2 0, Kvartsit Avslag 2 1, Porfyr Splitter 2 0, Porfyr Avslag 1 1, Porfyr Avslag 1 1, Kvarts Kärna Porfyr Avslag 4 4, Porfyr Avslag 2 3, Porfyr Kärna 3 8, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 0,8 den 21 april 2009 Sida 5 av 16

27 F nr Ruta Anl Material Sakord Typ Ant Vikt(g) Porfyr Stycke med tillhuggning 1 4, Porfyr Kärna Kvarts Stycke med tillhuggning 1 2, Porfyr Avslag Kvarts Stycke med tillhuggning 1 2, Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Splitter 2 0, Keramik Kärl 1 4, Kvartsit Avslag 2 0, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 1, Kvarts Spån 1 0, Porfyr Splitter 2 0, Kvarts Stycke med tillhuggning 1 1, Porfyr Avslag 3 2, Porfyr Splitter 1 0, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 0, Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Stycke med tillhuggning 1 5, Kvarts Splitter 1 0, Porfyr Stycke med tillhuggning Porfyr Stycke med tillhuggning 1 1, Porfyr Avslag 2 1, Kvarts Mikrospån 1 0, Porfyr Avslag 1 2, Porfyr Kärna 1 3, Porfyr Avslag 2 0, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Skrapa/Kniv Avslags 1 3, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Avslag 2 1, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Avslag Porfyr Kärna 1 1, Kvartsit Avslag Porfyr Stycke med tillhuggning 1 2, Porfyr Avslag Porfyr Avslag 1 4, Kvarts Stycke med tillhuggning 2 2, Porfyr Stycke med tillhuggning Kvartsit? Kärna 1 7, Porfyr Avslag 1 1, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Kärna Kvarts Stycke med tillhuggning Porfyr Avslag 1 2, Porfyr Avslag 2 2, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Avslag 1 0, Porfyr Mikrospån 1 0, Tegel Tegel 1 0, Keramik Kärl Nyare tid 1 1, Kvarts Stycke med tillhuggning 1 2, Porfyr Stycke med tillhuggning 1 12 den 21 april 2009 Sida 6 av 16