Promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för Slopad gruppregistrering till mervärdeskatt

Transkript

1 REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00048 Er referens: Fi2014/ (10) Skatte- och Tullavdelningen Att. Ann Linders Finansdepartementet S Stockholm Via e-post till fi.registrator@regeringskansliet.se Promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för Slopad gruppregistrering till mervärdeskatt Bankföreningen har erhållit rubricerade promemoria på remiss. Föreningens svar begränsas till förslaget om slopande av gruppregistrering till mervärdesskatt. Föreningen hänvisar i promemorians övriga frågor till remissvaret från Näringslivets skattedelegation (NSD). Sammanfattning Bankföreningen avstyrker regeringens förslag att slopa möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt. Svenska Bankföreningens synpunkter kan sammanfattas enligt följande: Skälen till att reglerna infördes i mervärdesskattelagen (1994:200, ML) från den 1 juli 1998 har inte förändrats. Skälen var att den finansiella sektorn inte ska diskrimineras av mervärdesskattelagstiftningen på grund av det sätt den organiserar sig på, och i synnerhet inte eftersom den i många fall inte kan välja organisationsform fritt på grund av annan tvingande lagstiftning. Vissa affärsmodeller och organisationsstrukturer drabbas betydligt hårdare än andra av att inte kunna använda möjligheten till gruppregistrering. Ett exempel är lokalt förankrad bank- och försäkringsrörelse. Skattelagstiftningen ska vara neutral oaktat organisationsform (divisioner inom ett och samma bolag eller ett antal dotterbolag). Inkomstskatteregler om koncernbidrag motiveras av detta skäl och detsamma bör gälla för mervärdesskatt. Ett slopande av gruppregistreringsreglerna i Sverige innebär att den svenska bank- och försäkringsbranschen får högre kostnader och därmed sämre förutsättningar att konkurrera med företag i andra länder som tillämpar dessa regler. Gruppregistrering eller andra former av gruppundantag tillämpas på samtliga av den svenska branschens viktigaste konkurrensmarknader.

2 2 (10) Högre kostnader för svenska banker och försäkringsföretag måste i slutändan bäras av företagens kunder, dvs. svenska hushåll och företag. Regeringens skäl till att slopa reglerna saknar underbyggnad och står i stark kontrast till regeringens resonemang i fördragsbrottsprocessen mot Sverige beträffande de nationella reglerna om gruppregistrering i mål C-480/10 av den 25 april Finansiella tjänster är sammansatta tjänster vars karaktär i mervärdesskattehänseende ofta är svår att bedöma. Slopad gruppregistrering ökar osäkerheten i den skattemässiga bedömningen av transaktioner mellan företag i en koncern eller intressegruppering och skapar därför merarbete för företag, Skatteverket och domstolsväsendet. Ett slopande av reglerna helt och hållet är en mycket drastisk åtgärd; i stället bör regelverket ses över och sammanvägas med andra, idag obligatoriska regler med liknande verkan som den gruppregistreringen har för mervärdesskattefri verksamhet (3 kap. 23 a mervärdesskattelagen baserad på artikel f) i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) samt de så kallade slussningsreglerna om avdragsrätt i 8 kap. 4 p. 5 ML). Ikraftträdandetidpunkten är orimligt kort och bör tidigast inträffa per den 1 januari Ett besked om senarelagd ikraftträdandetidpunkt måste meddelas omgående. Bakgrund till dagens regler Frågan om gruppregistrering i mervärdesskattesystemet aktualiserades i samband med skattereformen 1991, som bland annat innebar basbreddningar inom mervärdesskatteområdet. Företag inom de skattefria områdena fick till följd av basbreddningen vidkännas ökade mervärdesskattekostnader i form av icke avdragsgill ingående skatt. Företrädare för den finansiella sektorn samt politiker i riksdagen pekade på framför allt på kraven i lag att försäkringsföretag måste bedriva verksamhet i olika bolag och att mervärdesskatten på intern fakturering av ADB-tjänster och administrativa tjänster därmed ökar de koncerninterna kostnaderna, vilket bidrar till sämre konkurrenskraft i förhållande till utländska konkurrenter. En utredning tillsattes och i betänkandet SOU 1992:121 föreslogs bland annat regler om gruppregistrering för företag inom den finansiella sektorn. Utredningens förslag ledde inte till någon lagstiftning vid den tidpunkten. I samband med företagskooperativa utredningen SOU 1996:31 uttalades att de mervärdesskattekostnader som uppkommer för länsförsäkringsbolagen inte kunde undvikas på samma sätt som i andra försäkringsföretag genom s.k. tillikaanställning, men att problemet skulle kunna lösas om gruppregistrering på mervärdesskatteområdet infördes. Skatteutskottet uppmanade regeringen att återkomma till frågan och i ett betänkande (bet. 1996/97:SkU6) ansåg utskottet att regeringens analys av frågan också borde avse

3 3 (10) frågan om möjligheten att införa gruppregistrering även utanför den finansiella sektorn. Regeringen återkom till frågan i vårpropositionen 1996/97:150 i vilken uttalades att frågan om gruppregistrering inom den finansiella sektorn måste beredas vidare såvitt avsåg situationen i andra länder inom EU samt avseende kostnaderna för införandet av en dylik reglering. Efter framlagda förslag i Ds 1997:8 Gruppregistrering i mervärdesskattesystemet och prop. 1997/98:148 fick reglerna sin nuvarande utformning. De företag som kom att omfattas var finansiella företag vars tjänster var undantagna från skatteplikt enligt 3 kap. 9 och 10 ML och som stod under Finansinspektionens tillsyn, näringsidkare med huvudsaklig inriktning att tillhandahålla finansiella företag varor och tjänster, samt kommissionärsföretag och kommittentföretag i kommissionärsförhållande enligt dåvarande lagen om statlig inkomstskatt (SIL). Reglerna trädde i kraft den 1 juli Skälen till införandet av gruppregistrering har inte förändrats Enligt förarbetena till bestämmelserna om gruppregistrering infördes reglerna där behovet kan bedömas vara som störst (prop. 1997/98:148, s. 30), nämligen för bank- och försäkringsbranschen. Skälen sammanfattades enligt följande i propositionen (s. 30): Vad som anförts om mervärdesbeskattningens snedvridande inverkan på bank- och försäkringsbranschens interna verksamhetsformer och därmed på deras inbördes konkurrensförmåga, samt om deras internationella konkurrensutsatthet och det angelägna i att banker och försäkringsföretag tillförsäkras samma verksamhetsbetingelser som motsvarande företag i ett flertal andra EG-länder, kan enligt regeringen anses utgöra sådana starka skäl som talar för ett införande av gruppregistrering inom denna sektor. Svenska Bankföreningen anser att skälen för att tillämpa gruppregistrering är lika aktuella idag som vid tidpunkten i slutet av 1990-talet då reglerna infördes i den svenska mervärdesskattelagen. Sedan reglerna infördes 1998 har de bakomliggande skälen till och med blivit ännu starkare. Följande faktorer styrker detta. Organisation i den finansiella sektorn De finansiella företagens verksamhet regleras i särskild lagstiftning för kreditinstitut, värdepappersföretag, försäkringsföretag, m.fl. kategorier. Företagen är i princip förhindrade att driva annan verksamhet än den verksamhet som de har erhållit tillstånd för av Finansinspektionen att bedriva. Detta gäller t.ex. inom bank och försäkring och fondverksamhet. I finanskrisens spår har dessutom kraven på ytterligare uppdelning av viss finansiell verksamhet i separata juridiska personer för att hålla särskilt riskfylld eller

4 4 (10) skyddsvärd verksamhet åtskild tilltagit. Ett aktuellt exempel på detta är det nya EUförslaget om obligatorisk separation av tradingverksamhet från traditionell bankverksamhet, s.k. subsidiarisation. 1 När finansiell verksamhet drivs i flera legala enheter inom en och samma koncern eller intressegruppering anses det av kostnads- och effektivitetsskäl ofta mest rationellt att samordna vissa interna gemensamma funktioner. Detta gäller för exempelvis IT-tjänster, management, övergripande administration, ekonomistyrning, ekonomi och redovisning, teletjänster, produktutveckling, intern juridisk rådgivning, reklam och marknadsföring, personaladministration, utbildning, betalningsservice, intern revision, m.m. Tjänsterna är till sin natur sådana som de enskilda företagen i gruppen annars själva skulle fått utföra för att driva sin verksamhet. Den finansiella sektorns sätt att organisera sig ska inte styras av skattelagstiftningen. Detta gäller idag på inkomstskattesidan (koncernbidragsreglerna) och det ska också gälla för mervärdesskatten. Eftersom den finansiella sektorn dessutom inte fritt kan välja hur de vill organisera sin verksamhet är det högst rimligt att möjligheten till gruppregistrering för mervärdesskatt bibehålls. Konkurrens Ett av de främsta skälen till att införa gruppregistrering i Sverige var konkurrensskäl; dels ville man undanröja mervärdesbeskattningens snedvridande effekter på grund av olika verksamhetsformer hos olika finansiella företag vilket i sig påverkade företagens inbördes konkurrensförmåga, dels ville man att den svenska branschen skulle ha samma konkurrensförutsättningar som finansiella företag i andra länder, (prop. 1997/98:148, s. 28). De svenska gruppregistreringsreglerna bygger på artikel 11 i mervärdesskattedirektivet. Den bestämmelsen nämner ingenting om att hänsyn måste tas till konkurrens mellan företag, vilket annars är vanligt med bestämmelser i mervärdesskattedirektivet som identifierats kunna leda till dylika problem. Däremot stadgar regeln att medlemsstaterna får införa regler som förhindrar skatteundandragande eller skatteflykt. Det är således inte gruppregistreringsregeln i sig som skapar risk för konkurrenssnedvridning, vilket regeringen synes mena i sin promemoria (s. 49). En faktor som dock blir betydelsefull för konkurrensen är när finansiella företag som verkar inom EU (och resten av världen) inte får samma spelregler på skatteområdet. Reglerna om gruppregistrering är frivilliga att införa för medlemsstaterna inom EU. Sverige valde att införa reglerna några år efter EU-inträdet. 1 KOM(2014) 43.

5 5 (10) Fler länder inom EU har sedan Sverige införde reglerna också infört regler om mervärdesskattegrupper, se bifogad undersökning av Ernst & Young från april I takt med ökad gränsöverskridande handel med finansiella tjänster på EU:s inre marknad är detta en viktig faktor i konkurrenshänseende. På de viktigaste konkurrensmarknaderna för de svenska bankerna (Danmark, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Polen, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland) tillämpar åtta av elva länder gruppregistrering. Luxemburg, Litauen och Polen tillämpar en variant av gruppregler baserade på andra artiklar i mervärdesskattedirektivet. En utländsk bankfilial som verkar i Sverige och som konkurrerar med svenska banker får en konkurrensfördel jämfört med de svenska bankerna om filialen ingår i en koncern i utlandet inom vilken gruppregistrering tillämpas. Den utländska filialen kan utnyttja de synergieffekter som uppstår inom gruppen i hemlandet och kan därmed få ett lägre kostnadsläge än de svenska bankerna har i Sverige. Detta får snedvridande effekter på konkurrensen. Marknaden för finansiella tjänster blir alltmer global och de finansiella företagen agerar på många marknader. Olika lönelägen och olika skatteregler, t.ex. avseende gruppregistrering, är faktorer som får betydelse för möjligheten att konkurrera. Slopas gruppregistrering i Sverige finns det en risk att koncerninterna tjänster hellre förläggs i andra EU-länder, eller i länder utanför EU, där löneläget är lägre. Visserligen ska förvärvade tjänster från utlandet mervärdesbeskattas i Sverige om det rör sig om skattepliktiga tjänster och köparen inte är en filial till den som tillhandahåller tjänsten, men priset blir lägre än om tjänsterna utförs i Sverige. Dessutom försvinner andra skatter från Sverige och den svenska arbetsmarknaden drabbas när arbetstillfällen försvinner. Möjligheten att flytta tjänster är dock större för stora aktörer än för små. Således kommer de mindre finansiella företagen inte ha samma förutsättningar att anpassa sig, som de större aktörerna har. Detta innebär i sig en snedvridning av konkurrensen på den svenska finansiella marknaden. Det är därför av stor vikt att de svenska mervärdesskattereglerna inte avviker i förhållande till situationen på de marknader där våra svenska bankföretag verkar och att utländska banker inte på grund av bättre villkor i sina hemländer får en gynnsammare kostnadsbild än svenska banker i Sverige. Regeringens skäl för att slopa regelverket I promemorian framställs tillämpningen av gruppregistrering som ett sätt att kringgå beskattning med mervärdesskatt. Det betonas att det är särskilt intressant för företag som bedriver undantagen verksamhet att bilda mervärdesskattegrupper. Regeringen påtalar också att mervärdesskattebefrielsen i sig innebär att en större andel av samhällets resurser än vad som är samhällsekonomiskt optimalt kan tillfalla den finansiella sektorn. Det sägs också att priset på finansiella tjänster blir högre

6 6 (10) eftersom ingående mervärdesskatt inte kan dras av. Mervärdesskatten övervältras på kunderna. Enligt regeringens resonemang säljer de finansiella företagen till följd av mervärdesskattebefrielsen och reglerna om gruppregistrering, mer tjänster och ökar därmed sina vinster. Den sammantagna skattefördelen innebär, enligt regeringen, att den finansiella sektorn ökar på bekostnad av andra sektorer. I promemorian går man inte närmare in på frågan hur undantaget egentligen slår i finansiell verksamhet. Mervärdesskatt är en skatt på slutlig konsumtion, dvs. den ska endast belasta slutkonsumenten. De finansiella företagens kunder är såväl slutkonsumenter (privatpersoner), som vanliga skattskyldiga företag. Det faktum att ej avdragsgill ingående mervärdesskatt ligger dold i priset på en finansiell tjänst höjer priset och skapar en dubbelbeskattning med mervärdesskatt, en s.k. kumulativ effekt, i förhållande till kunder som är skattskyldiga företag. Företagskunderna saknar nämligen möjlighet att göra avdrag för den dolda mervärdesskatten i prissättningen till sina kunder. För konsumenter, som saknar avdragsrätt för ingående mervärdesskatt, är frågan om dessa - såsom påstås i promemorian - erhåller billigare finansiella tjänster än vad som hade varit fallet om mervärdesskatt hade utgått. Effekten av en undantagen beskattning i förhållande till bankernas privatkunder skulle kunna anses kompenserad av dubbelbeskattningen av bankernas företagskunder, och resultatet av detta blir i så fall en neutral skatteeffekt och ingen underbeskattning av sektorn i sin helhet i förhållande till statsbudgeten. I promemorian framhålls vidare att ett slopande av gruppregistreringen undanröjer konkurrensproblemen mellan stödföretag i en mervärdesskattegrupp och fristående företag som bedriver liknande verksamhet. Svenska Bankföreningen känner inte igen denna beskrivning av påstådd konkurrenssnedvridning och regeringen redovisar inte heller några belägg för dessa påståenden i sin promemoria. Argumenten står också i bjärt kontrast till vad regeringen uttalade i samband med fördragsbrottsprocessen i EU-domstolen om gruppregistreringsreglerna mot Sverige, C-480/10. I målet uttalade den svenska regeringen bland annat följande (p.30): Bestämmelserna i ML kommer inte heller i konflikt med principerna om skatteneutralitet och likabehandling. Bestämmelserna innebär nämligen inte någon snedvridning av konkurrensen, eftersom företagen i finans- och försäkringssektorn endast konkurrerar med varandra. Dessa företag befinner sig inte heller i en jämförbar situation med företag i andra sektorer.--- Såsom påtalats ovan utförs gruppgemensamma funktioner (IT, ekonomi, HR, management, etc.) oftast inom ett och samma bolag i gruppen. Detta görs av kostnads- och effektivitetsskäl. De centraliserade gruppgemensamma funktionerna är, som påtalats ovan, således tjänster som normalt utförs inom ett och samma företag eller för en grupp av företag som verksamhetsmässigt hör ihop. Utöver de gemensamma funktioner som beskrivits ovan kan företag som bedriver verksamhet som är intimt förknippad med kärnverksamheten i en bankrörelse i vissa fall ingå i en

7 7 (10) mervärdesskattegrupp. De får ingå i gruppen om de till huvudsaklig del omsätter tjänster till finansiella företag inom gruppen. Det kan t.ex. röra sig om ett inkassobolag eller ett finansbolag. Verksamheten i dessa bolag kan oftast lika gärna ingå i det huvudsakliga bankbolaget men har av olika skäl förlagts i separata legala enheter. Den verksamhet som bedrivs i dessa bolag hör emellertid intimt samman med bankverksamheten (annars skulle de inte få vara medlemmar i gruppen). Att verksamhet bedrivs i olika legala enheter inom den finansiella sektorn är inte märkligare än om ett fullt skattskyldigt industriföretag väljer att förlägga en verksamhetsgren i ett separat bolag i koncernen. Svenska Bankföreningen finner skälen till att slopa gruppregistrering besynnerliga i förhållande till vilka skälen var för att införa reglerna på 1990-talet. Det synes vara regeringens uppfattning om att finanssektorn visar för höga vinster som är det huvudsakliga skälet till att reglerna plötsligt ska slopas, trots att samtliga goda skäl för att införa reglerna finns kvar. De ursprungliga skälen tillmäts plötsligt mindre eller ingen alls betydelse. Den konkurrenspåverkande effekten som påtalas i promemorian har inte belagts med några fakta som stöder påståendet. Detta är enligt Bankföreningen en stor brist i förslaget som därför synes vila på osäker grund. Väsentlig administrativ lättnad med gruppregistrering Finansiella tjänster och försäkringstjänster är idag befriade från mervärdesskatt. Skälen till skattebefrielsen är att det anses tekniskt svårt att beskatta dessa tjänster. Det kan t.ex. vara svårt att identifiera ersättningen för tjänsterna i fråga, vilken utgör beskattningsunderlaget för mervärdesskatten. Förutom svårigheterna att bestämma beskattningsunderlaget består ofta tillhandahållanden av finansiella tjänster av en knippe tjänster som tillsammans kan utgöra en huvudsaklig (finansiell) tjänst, eller, i vissa fall, en rad separata tillhandahållanden som ska beskattas var för sig (undantag eller skatteplikt beror på karaktären på tjänsten). Bedömningen av tillhandahållandenas karaktär i mervärdesskattehänseende är en grannlaga uppgift och är vanliga bedömningsfrågor i såväl skatterättsnämnden som i våra förvaltningsdomstolar. I en koncern eller annan gruppering av finansiella företag slipper man med dagens gruppregistreringsregler att göra en bedömning av transaktionens karaktär vid gruppinterna tillhandahållanden. Finansiella företag som väljer att organisera verksamheten så att gruppgemensamma stödtjänster centraliseras kan göra detta utan att eventuella skattekonsekvenser behöver uppstå. Detta är en väsentlig administrativ lättnad. Denna förenkling avlastar även Skatteverket i administrativt hänseende och begränsar dessutom antalet domstolstvister rörande den mervärdesskatterättsliga karaktären av interna, ofta verksamhetsspecifika tillhandahållanden inom finansiella koncerner samt prissättningen av dessa flöden. Detta innebär en tydlig samhällsekonomisk vinst.

8 8 (10) Behov av att ta ett samlat grepp om reglerna i mervärdesskattelagen I samband med införandet av gruppregistreringsreglerna i ML genomfördes en obligatorisk regel i mervärdesskattedirektivet om så kallad kostnadsdelning, nuvarande artikel f) i mervärdesskattedirektivet. Regeln genomfördes i 3 kap. 23 a ML. Bestämmelsen i direktivet innebär en skyldighet för medlemsstaterna att tillämpa ett undantag för tjänster som tillhandahålls av fristående grupper av personer vilka bedriver en verksamhet som är undantagen från mervärdesskatt. Reglerna syftar till att undanta tjänster som är direkt nödvändiga för att bedriva den undantagna verksamheten och priset ska motsvara andelen av de gemensamma utgifterna. Undantaget får inte befaras vålla snedvridning av konkurrensen. Regeln, som har fått en snävare utformning i ML än lydelsen i direktivet, får till effekt att tillhandahållanden som sker mellan medlemmar i en grupp som är undantagna från mervärdesskatt inte beskattas och att man därigenom inte blåser upp gemensamma kostnader med mervärdesskatt inom gruppen. Bestämmelsen har inte åberopats i någon större utsträckning i svensk rättstillämpning men det bör framhållas att regeln synes få ett liknande syfte och en liknande verkan som den för medlemsstaterna valfria regeln i artikel 11 om gruppregistrering i mervärdesskattedirektivet, trots att regeringen i prop. 1997/98:148 (s. 64) uttalar att regeln inte kan tillämpas i de fall då förutsättningar för gruppregistrering föreligger. Det bör framhållas att bl.a. Storbritannien, Luxemburg och Litauen i sin nationella lagstiftning infört bestämmelser om kostnadsdelning som uttryckligen omfattar finansiella företag. En annan regel i ML som syftar till att undanröja kumulativa effekter av mervärdesskatten inom en koncern i vilken det ingår företag som bedriver skattefri verksamhet är den så kallade slussningsregeln i 8 kap. 4 första st. 5 ML. Regeln stadgar en avdragsrätt för koncernföretag för alla förvärv av tjänster som i sak avser en skattepliktig verksamhet även om tjänsten förvärvats via ett företag i koncernen som bedriver skattefri verksamhet. Avdragsrätten gäller dock endast om det förvärvande företaget skulle haft avdragsrätt vid eget förvärv. Svenska Bankföreningen anser att den nuvarande regleringen i ML för situationer där det föreligger skattefri verksamhet visar att det sedan länge funnits en avsikt att undvika kumulativa effekter av mervärdesskatt vid interna transaktioner. Bankföreningen förordar därför att det tas ett samlat grepp om dessa olika regler i ML. Detta för att skapa ett mer robust och förutsebart regelverk, med bibehållande av den administrativa lättnad och undvikande av kumulativa effekter av mervärdesskatt som mervärdesskattebefriad verksamhet skapar i koncerner och andra intressegrupperingar och att frågan om ett eventuellt slopande av dagens momsgruppsregler anstår i avvaktan på resultatet av en sådan utredning.

9 9 (10) Ikraftträdandetidpunkt Svenska Bankföreningen anser att förslaget med ett ikraftträdande per den 1 januari 2015 är orimligt, speciellt mot bakgrund av att ett formellt beslut i riksdagen inte kan förväntas förrän sent i december För de berörda finansiella företagen har förslaget varit känt under kortare tid än ett år. Det förestående riksdagsvalet är ytterligare en osäkerhetsfaktor kring förslaget. Att de finansiella företagen på några veckor efter att det formella beslutet har fattats ska ha såväl systemstöd som administrativa rutiner på plats för att klara den ökade rapportering, som kommer att krävas för att de ska uppfylla mervärdesskattelagens krav vad gäller exempelvis inlämnande av momsdeklarationer och periodisk sammanställning för varje enskilt bolag är enligt Bankföreningen orimligt. Under denna korta tidsperiod ska dessutom Skatteverket hinna utfärda nya momsregistreringsnummer till alla gruppbolag. Utöver detta ska alla bolag inom den finansiella sektorn, som idag ingår i en mervärdesskattegrupp hinna informera berörda externa motparter, såsom kunder och leverantörer om förändringen. För många företag kommer ett slopande av gruppregistreringsreglerna att kräva omfattande systemanpassningar, som är både tidskrävande och kostsamma och som vanligen inte kan produktionssättas just innan ett årsskifte. De finansiella företagen har i över 15 år med iakttagande av regulatoriska krav organiserat sin verksamhet utan att behöva ta hänsyn till annat än företagsekonomiska överväganden. Regeringens förslag ändrar på ett dramatiskt och oväntat sätt förutsättningarna för företagens affärsbeslut utöver dessa överväganden. De förändringar i form av företagssammanslagningar, överflyttning av personal och funktioner, ändrad styrning, process- och systemanpassningar m.fl. som nu behöver vidtas, kan vara mycket genomgripande. Organisatoriska förändringar av här aktuellt slag kräver omfattande och tidskrävande förberedelser och en längre tids implementering. Med hänsyn till ovanstående är den föreslagna ikraftträdandetidpunkten inte rimlig, och i synnerhet inte eftersom ett beslut i lagstiftningsfrågan inte kommer att föreligga förrän sent i december 2014, i bästa fall ett par veckor före ikraftträdandet. Det är därför rimligt och angeläget att de ändrade reglerna träder kraft tidigast den 1 januari 2016, eller minst ett år från det att ett formellt beslut har fattats av riksdagen. Ett besked om senarelagd ikraftträdandetidpunkt måste meddelas omgående.

10 10 (10) SVENSKA BANKFÖRENINGEN Thomas Östros Ulrika Hansson Bilaga till yttrandet: Undersökning utförd av EY på uppdrag av Bankföreningen under våren 2013 om mervärdesskattegrupper inom EU samt Norge. På grund av en otydlighet i frågeställningen kompletteradess undersökningen av en särskild fråga kring genomförandet av artikel 11 i mervärdesskattedirektivet. Frågor om undersökningen kan ställas till Ulrika Hansson på Bankföreningen eller Jesper Öberg på EY.

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29