Boken om Frödinge Sågverks AB & Hällerums Trävaru AB Boken om Frödinge Sågverks AB Hällerums Trävaru AB

Transkript

1 Boken om Frödinge Sågverks AB & Hällerums Trävaru AB Boken om Frödinge Sågverks AB Hällerums Trävaru AB

2

3 Boken om Frödinge Sågverks AB Hällerums Trävaru AB

4 ii

5 iii

6 Copyright: 2012 Frödinge Sågverks AB och Hällerums Trävaru AB. Projektredaktör, research och textbearbetning: Janne Larsson Redaktionskommitté: Christer Karlsson, Torbjörn Svensson, Janne Larsson och Daniel Svensson Foto: Örjan Karlsson, Anders Nilsson, privata bilder från Frödinge Sågverks AB och Hällerums Trävaru AB Bilder också från Assar Svensson, Torgny Klingstedt och Gullringens Bygdeförening samt Vimmerby kommuns bildarkiv, fotograf: A. Ohrlander. Grafisk form: Peter Winqvist, Örjan Folcke Utgiven av: Frödinge Sågverks AB Adress: Frödinge, Vimmerby. Tfn: E-post: Hemsida: Hällerums Trävaru AB Adress: Hällerum 224, Vimmerby Tfn: E-post: Hemsida: ISBN: Tryckeri/bokbinderi: Ecoprint Produktion: Roxx Communication Group AB Adress: Box 164, Vimmerby Tfn: , E-post: Hemsida: Tack till alla som ställt upp på intervjuer och medverkat, granskat texter samt i övrigt bidragit. Frödinge Sågverks AB och Hällerums Trävaru AB. September 2012 Frödinge Sågverks AB & Hällerums Trävaru AB reserverar sig för eventuella tryck- och faktafel i boken. iv

7 Innehåll Inledning...vi kapitel 1: två anrikra sågverksindustrier...1 Händelser i vår omvärld 1912 och En stark och genuin koncern...5 Tryggar råvaruförsörjningen till sågverken...7 Certifiering...8 kapitel 2: två anrika sågverksindustrier...9 Skogen gav arbete och inkomst kapitel 3: från vattenkraft till modern högteknologi Industrialiseringen utvecklade sågverken...20 Frödinge en bygd i förändring kapitel 4: frödinge sågverks ab...27 Grundades efter vinterstormen Banade väg för fotbollen Tredje generationen Karlsson tog över...40 kapitel 5: hällerums trävaru ab...49 Hjälpte Karl med ett viktigt startkapital...50 Karl Svensson etablerade sitt första sågverk Sönerna förde sågverkstraditionen vidare Ett avgörande vägval vid generationsväxlingen Leder idag verksamheten i Hällerum Hällerums Trävaru AB idag...80 Arbetet i skogen krävde muskulösa huggare...82 Sågverken blev den industriella basen Källor v

8 Inledning Frödinge och Tuna är två socknar i Vimmerby kommun i nordöstra Småland, där framför allt lantbruket och skogsnäringen har präglat bygden genom sekler. Det är en bygd med rik tillgång på skogsråvara. För att på bästa sätt ta hand om och förädla den skog som växer in på knutarna har det resulterat i olika verksamheter som skapat viktiga arbetstill fällen i bygden. Här blomstrade en gång i tiden många sågverk. De flesta har försvunnit men två anrika, fina sågverksrörelser lever i hög grad fortfarande. Dessa är Frödinge Sågverks AB och Hälle rums Här ses Åke Svensson, en av sönerna till Karl Svensson som grundade Hällerums Trävaru AB Trä varu AB, som sedan 2007 är ett gemensamt bolag, men båda drivs som två separata enheter specialiserade på olika områden. I Frödinge sågar man gran medan skogsråvaran i Hällerum är furu. Sågverken i Frödinge och Hällerum är också exempel på industrianläggningar som hör till de allra mest typiska, inte bara för Vimmerby kommun utan för hela Småland. Här har sågade trävaror varit en viktig exportprodukt sedan 1700-talet och sågverks näringen har utgjort en basnäring under hela den industrialiserade eran. Syftet med den här boken är att berätta historien om Frödinge Sågverks AB och Hällerums Trävaru AB, genom att spegla utvecklingen från gångna tider fram till nutid. Kontrasten är synnerligen stark till hur man under svunnen sågverkshistoria stod och langade bräder och gick och bar plank på axelkuddar till hur arbetet numera utförs. Idag är datoriserade och helautomatiserade såglinjer med avancerad elektronik, olika styrsystem och fotoceller vardag i produktionen. Gemensamt för dessa två sågverk är att de aldrig har ryggat för ny teknik, tvärtom har de legat i framkant genom strategiska investeringar i senaste teknik. Hällerums Trävaru AB är det äldsta av de två sågverksföretagen och har en historia som sträcker sig hundra år bakåt i tiden. År 1912 startade Karl Svensson sin vi

9 Tunga manuella moment på sågverken är idag borta, men för att säkra hög kvalitet på de trävaror som produceras krävs stor yrkeskunskap och ett vaksamt öga i processen. På bilden Tomas Pettersson vid produktionen i Hällerum. första sågverksrörelse. Sex år senare, 1918, grundade han sitt första stationära sågverk i Hällerum som genom åren har utvecklats till dagens moderna furusågverk. I grannsocknen var det Erik Karlssons stora intresse för skogen och dess näring som ledde till att han, mitt under brinnande världskrig, grundade Frödinge Sågverks AB På samma sätt som i Hällerum har också sågverket i Frödinge expanderat, vunnit nya landvinningar och gjort många viktiga tekniksprång. I boken visar vi även vad dessa två företag har betytt, och fortfarande betyder, för många på olika sätt. Dels genom alla arbetstillfällen som sågverken skapat, både direkt och indirekt, dels hur sågverken skapat möjligheter för avsättning av timmer för många skogsägare i närområdet. Inte att förglömma är naturligtvis alla de trävaror av hög kvalitet som varit möjliga att producera, tack vare stor yrkesstolthet och kunskap hos personalen. En viktig förutsättning för framgång är också goda relationer med skogsägare och timmerleverantörer genom alla år. Trävaror från Frödinge Sågverks AB och Hällerums Trävaru AB ingår idag i såväl bostäder som andra byggnader lika väl som i olika snickerier, i Sverige och även långt utanför rikets gränser. vii

10 viii

11 kapitel i Två anrika sågverksindustrier två anrika sågverksindustrier 1

12 Andra världskriget HMS Ulven Per Albin Hansson Mora-Nisse Karlsson De olympiska spelen i Stockholm 1912 sjönk oceanångaren Titanic på sin jungfruresa. Strindberg Raskenstam 2 två anrika sågverksindustrier

13 Händelser i vår omvärld 1912 och , året då Karl Svensson startade sin första sågverksrörelse i Hällerum, uppgick rikets folkmängd till personer svenskar emigrerade detta år. Populäraste namnen var Erik före Karl och Margit och Anna, det framgick i en tävling som Dagens Nyheter anordnade. Stockholm stadion invigdes och de femte moderna olympiska spelen arrangerades i Stockholm med stadion som huvudarena. Sverige vann medaljligan före USA. I Sverige härjade barnförlamning (polio) och författaren August Strindberg avled. Begravningståget till Norra begravningsplatsen i Stockholm bestod av sörjande, Stockholm hade då cirka invånare. Ett förslag om kvinnlig rösträtt i Sverige röstades ner av Första Kammaren. En svensk utredning visade att gårdfarihandeln hade ökat så mycket att övrig handel led ett avbräck. Läseböckerna Sörgården och I Önnemo avsedda som läroböcker i småskolan kom ut. Likaså introducerades traditionen att använda adventsstjärnor. Detta år inträffade också historiens största marina katastrof i fredstid när oceanångaren Titanic på sin jungfruresa över Atlanten kolliderade med ett isberg och gick till botten. Ombord fanns personer, varav personer omkom. Fartyget var bara utrustat med livbåtar för personer. Ombord fanns omkring 130 svenskar, av dessa omkom 90 personer. I vår omvärld skulle några år senare första världskriget ( ) bryta ut och ryska revolutionen äga rum (1917). 1943, när Erik Karlsson grundar Frödinge Sågverk, rasar andra världskriget i Europa och påverkar i hög grad även livet för många i Sverige, där Per Albin Hansson är statsminister. Den försvunna svenska u-båten HMS Ulven hittas minsprängd på svenskt vatten utanför Marstrand, ingen i besättningen överlevde. Det infördes skoransonering och lädersulor ersattes allt mer av träbottnar. Samtidigt blev detta år starten för en lång rad av Vasaloppssegrar för Nils Mora- Nisse Karlsson när han vinner Vasaloppet för första gången av nio. Sveriges riksdag inför nöjes skatt på dans! Den svenske sol-och-våraren Gustaf Raskenstam ställs inför rätta och döms året efter till 3,5 års straffarbete. Ett gott tecken på framtidstro, trots rådande tider, visade en framsynt Ingvar Kamprad genom att grunda det svenska företaget Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd, som kom att bli mera känt som IKEA kort och gott. två anrika sågverksindustrier 3

14 4 två anrika sågverksindustrier

15 En stark och genuin koncern Frödinge Sågverks AB förvärvade år 2007 Hällerums Trävaru AB. Årsproduktionen i koncernen uppgår till närmare kubikmeter sågad vara, varav ungefär två tredjedelar av volymen plan- eller profilhyvlas. Närmare 70 procent av hela produktionen i Frödinge och Hällerum exporteras. Totalt uppgår omsättningen till cirka 165 miljoner kronor per år och antalet anställda ligger på ungefär 45 personer. Samgåendet 2007 innebar att två välkända och anrika sågverksföretag, båda belägna i norra Kalmar län i nordöstra Småland och Vimmerby kommun, fick en gemensam ägare. Såväl Frödinge Sågverks AB som Hällerums Trävaru AB har genom åren visat en mycket intressant utveckling och har båda lång historia. Hällerums Trävaru AB är äldst och har sin grund i det första sågverk som Karl Svensson startade för hundra år sedan. Frödinge Sågverks AB är något yngre men kan år 2013 summera sjuttio år sedan Erik Karlsson grundade företaget. Alltjämt är det två skilda produktionsenheter, belägna ett par mil från varandra, men som numera arbetar tillsammans mot gemensamma mål. Ett första beslut blev att satsa på två träslagsrena sågverk, vilket innebär att Frödinge Sågverks AB uteslutande sågar gran och Hällerums Trävaru AB är ett renodlat furusågverk. Framför allt skapar detta stor flexibilitet och bättre möjligheter att möta efterfrågan på marknaden och att snabbt kunna ställa om till nya kundkrav. Genom att samordna resurser på olika sätt ökar man också sin konkurrenskraft, vilket leder till en ännu starkare aktör på marknaden. Produktionsmässigt ser man på gemensamma lösningar och hjälper också varandra vid behov. Såg verken jobbar integrerat inom framför allt administration, men också på försäljningssidan och säljer trävaror från varandras lager. Båda sågverksföretagen har genom åren visat stort intresse för ny teknik inom alla områden, vilket yttrat sig i viktiga investeringar och nya tekniksprång hela tiden. Frödinge Sågverks AB och Hällerums Trävaru AB har idag en synnerligen modern produktion med ett rationellt och effektivt flöde, genom hela processen. Det omfattar hela produktionskedjan från timmerintag, barkning, sågning, delning, råsortering, ströläggning till färdiga virkespaket. Teknikutveckling och nödvändiga investeringar har också bidragit till ett stort resursutnyttjande och ett högt råvaruutbyte. En av koncernens grundtankar är att utnyttja varje stock optimalt för högsta sågutbyte, där framför allt reducerbandsågtekniken med tunna sågsnitt borgar för detta. I koncernen ingår förutom Frödinge Sågverks AB och Hällerums Trävaru AB också Frödinge Skog AB. två anrika sågverksindustrier 5

16 6 två anrika sågverksindustrier Frödinge Skog AB har i nuläget sex anställda. Främre raden från vänster Karl-Bertil Johansson, Gertrud Pettersson och Kristoffer Bjerker. Bakre raden från vänster Jonas Persson, Joakim Rosén och Sören Davidsson.

17 Tryggar råvaruförsörjningen till sågverken Den 1 juli 2011 blev starten för Frödinge Skog AB, som i praktiken är ett renodlat inköpsbolag för anskaffning av skogsråvara till både Frödinge Sågverks AB och Hällerums Trävaru AB. Den huvudsakliga uppgiften är att köpa in tall- och grantimmer som leveransvirke och rundtimmer för att trygga råvaruförsörjningen till sågverken, nu och i framtiden. Inköpen kan gälla avverkningsuppdrag och att köpa skog på rot. Frödinge Skog AB köper även rotstock, massaved, lövkubb, lövtimmer och energisortiment. Tjänster man också erbjuder skogsägare är slutavverkning, gallring, röjning, föryngring, plantering, hjälp med att producera gröna skogsplaner samt ekonomi och juridik. Verksamhetsområdet sträcker sig från norra Kalmar län till södra delarna av Östergötland. Frödinge Skog AB har sex anställda, men beräknas sammantaget sysselsätta cirka 45 personer på heltid i närområdet, om man även räknar in entreprenörer, åkerier och andra som anlitas vid dessa uppdrag. I decennier har sågverken i Frödinge och Hälle rum varit viktiga köpare av råvara från skogsägare i närområdet. De har byggt upp goda relationer och viktiga leverantörsnät med många enskilda skogsägare, och är tacksamma över att ha fått förtroendet att ta hand om den fina råvaran i bygden. Skogsägarnas lojalitet har betytt mycket för sågverkens utveckling genom åren, vilket gör att man lägger stor vikt vid att värna om redan uppbyggda kontaktnät och det förtroende som ligger till grund för ett stabilt samarbete också i framtiden. Att köpa råvara från närområdet är samtidigt en viktig miljöaspekt, eftersom korta, lokala transporter till sågverken gynnar miljön. Sågverken i Frödinge och Hällerum har genom åren också etablerat kontakter med entreprenörer, som anlitas vid avverkningsuppdrag. Kundanpassning av dagens trävaror kan man säga börjar redan ute i skogen. Skördarnas sofistikerade apteringsprogram gör det möjligt att förbereda speciella dimensioner, längder och kvaliteter. Genom skördarrapporten kan sågverken sedan se exakt vilka längder, dimensioner och kvaliteter som tagits ned. Att köpa råvara från närområdet ger korta transporter och är en viktig miljöaspekt. två anrika sågverksindustrier 7

18 Certifiering Frödinge Skog AB är certifierat enligt PEFC och innehar spårbarhetsbevis för FSC. Certifiering innebär att en produkt eller tjänst utförs enligt en viss bestämd standard. För vår del betyder det att vi skall efterfölja ett uthålligt, lönsamt och miljövänligt brukande av skogen och dess produkter. Vi skall ha utbildade och certifierade entreprenörer som bedriver en korrekt naturvård i skogen. Om man som skogsägare väljer att certifiera sin skogsfastighet betyder det att man ska ta hänsyn till nationella, kulturella och sociala intressen. En viss frivillig avsättning av den produktiva skogen skall avsättas för inriktning på naturvård. Det krävs även att skogsägare har en Grön Skogsbruksplan. Utöver vinsten att bedriva ett uthålligt skogsbruk betalas till skogsägare ett tillägg för certifierad virkesråvara. Frödinge Skog AB är ombud för att certifiera skogsägare. 8 två anrika sågverksindustrier

19 kapitel 2 Sågverkens historia sågverkens historia 9

20 Skogen gav arbete och inkomst Redan Gustav Vasa var medveten om Tunaläns värde fulla skogar. I ett brev till sin fogde i Kalmar, Germund Somme, skriver han år 1553 att det i Tunalän finnes mycken god skog och han uppmanar nu sin fogde att tala med tunaborna i ett betydligt vänligare tonläge än då han tidigare uttryckte sin förargelse över den förrädarhop som bodde i Tunalän. Skog- och skogsbruk tillsammans med jord och boskapsskötsel var också huvudnäringen i Tuna under flera hundra år. Skogen gav inkomster till dess ägare, men också arbetstillfällen och möjligheter till försörjning för många människor. Inte endast genom skogsarbete i form av avverkning, utan så småningom i en allt högre grad genom virkesframställning. Yxan var det första verktyget, med den kunde träden fällas och med den kunde det skräs stockar för olika slag av byggnation. Under och 1600-talet var tjära en viktig vara, inte enbart för befolkningen i de närmaste omgivningarna, nej, det var en för Sverige synnerligen viktig exportvara. I flera delar av Tuna finns också tjärdalar som vittnar om att denna produktion pågått långt in på 1800-talet. Tjärdalen anbringades på en liten kulle eller upphöjning och i den grävdes en trattformig grop som invändigt kläddes med granbark och jord. Ofta förstärktes också insidan med stenar, i varje fall i den nedre delen. I botten av denna grop gjordes ett hål som stod i förbindelse med den väl täckt ränna där tjäran kunde flyta ut i kärl där den samlades. För denna tjärbränning användes främst några år gamla stubbar som finfördelades, och så fylldes gropen med detta material. Därefter tändes tjärdalen, täcktes över med mossa och ris för att minska lufttillförseln, och efter något dygn började tjära sippra fram. I ett byaprotokoll från mitten av 1700-talet framgår att tjärdalen i Fjälster var byns gemensamma egendom och angelägenhet. Röken och doften från kolmilor spreds över tunabygden under några århundraden. I skogarna höggs klenvirke som restes till kolmilor. Från de små sågverken kom också ytor och material som kunde användas vid kolningen. Kolet var en eftertraktad vara, den kom till användning vid ett flertal bruk och så småningom som drivmedel för maskiner och till och med för bilar. På en mängd platser i Tuna socken finns kolbottnar som minner om kolning och om kolarnas liv. Rester av kolarkojor ger oss en bild över de primitiva förhållanden som kolarnas liv innebar. Milorna skulle resas, täckas, tändas och framför allt vaktas så att kolningen inte övergick i öppen eld. Därefter kunde kolet krattas ut och ösas upp i boxar för vidare transportering till brukarna. Visserligen var Tuna rikt på skog, men de verkligt stora avverkningarna och sågverken fanns främst vid 10 sågverkens historia

21 Bilden är från 1949 och visar Kalle Nilsson, Sven-Erik Karlsson och Valter Gustavsson som här var syssselsatta med massavedsbarkning. den norrländska kusten. Här fanns också sågverk av helt annan storlek än i övriga delar av landet, och dessutom betydligt tidigare, redan i mitt av talet fanns ramsågar med 7-9 finbladiga sågar. Dessa valsade finbladiga sågblad importerades bland annat från Holland, för driften av dessa ramsågar krävdes vattenkraft och då av en större dimension än vad de småländska åarna förmådde ge. Sågverkens historia går emellertid tillbaka till 1400-talet. I Vadstena Klosters Jordebok från år 1500 omnämnes en sågequarn vid Forsvik i Västergötland, i närheten av Vätterns västra strand. Att just detta kloster ägde en av våra tidigaste sågverksanläggningar tyder på att våra första sågverkskonstruktörer varit präster och munkar. Vi föreställer oss munkarna instängda i sina celler, avstänga från sågverkens historia 11

22 yttervärlden genom tjocka klostermunkar, men det rätta förhållandet var ett helt annat, munkarna fick på denna tid lära sig ett eller flera yrken. Klostrens tid av timmersågande verksamhet skulle dock få ett brått slut. I samband med kyrkoreformationen konfiskerades klostrens egendomar och övergick till kronan. På så sätt fick den konung som genomförde reformationen, nämligen Gustav Vasa, mycket att beställa med de tämligen små, nyanlagda sågequarnarna, och han gav de små sågverken sitt fulla stöd. Tuna var rikt på vattendrag, och vid många av dessa byggdes också små sågverk. Ett vattenhjul drev ett kraftigt sågblad som arbetade sig genom stockarna. Den tidigaste sågen i Tuna var troligen en s.k. krono såg i Kulltorp. Dylika sågar anlades i Syd- och Mellansverige redan på 1500-talet och det var således härifrån övriga Sverige lärde sig att använda vattenkraften för framställning av virke. Att en sådan såg funnits i Kulltorp framgår av gamla dokument där Kulltorp år 1580 ålades att från kronosågen leverera 50 tolfter bräder till Kalmar. Det finns också uppgifter som visar att Gustav Vasa långt tidigare ålagt Kulltorp liknande leveranser. En av de första typerna av vattendriven såg kallades nickesåg och bestod av ett kraftigt blad som genom vattenkraften drogs upp och ner genom stocken. Så småningom ersattes nickesågens blad med den cirkelklinga, utvecklingen gick framåt. Sågverk av denna typ fanns på många orter i Tuna, fanns det lämpliga vattenflöden, ja då fanns det kraft att driva dessa sågar. Men det fanns en enklare variant av sågverk, den kallades för kransågning, här skedde sågningen med en tandad såg som drogs av två personer. Man rullade upp stockarna på en ställning, märkte med krita ut den önskade tjockleken på brädet och så kunde sågningen börja. En man stod på översidan av ställningen och stocken och en man, undersågaren, stod under stocken. Så drogs sågen och nötte sig centimeter för centimeter genom stocken. Kunde man på så sätt få fram ett 20-tal plankor eller bräder, då hade sågarna utfört ett ordentligt dagsverke. På flera platser i Tuna fanns så sent som i slutet av 1800-talet rester kvar av dessa, bland annat i Knastorp och Gunnarsmåla och så sent som i början av 1900-talet kunde äldre tunabor berätta om Olle på Lia. Denne Olle på Lia var född i torpet Degerhult under Väderumsgodset och blev senare hälftendelägare i en gård i Fjälster. Det berättas att han var en god sångare och fiolspelare, men också att denne, Olle på Lia, var en skicklig kransågare. Driften vid vattensågarna var givetvis i hög grad beroende av vattentillgången, det fick ibland göras dammar eller dämmor för att reglera vattentillförseln. Is och kyla kunde också ställa till förtret och i slutet av 1800-talet brann en såg i Vånga ner till grunden. Vattnet hade frusit och för att få bort isen användes så mycket värme att elden tog fart och ödelade sågen. Det torde annars ha hört till ovanligheten att en vattensåg härjades av eld. Under den senare delen av 1800-talet började allt fler sågverk att drivas med ångmaskiner. Nu blev det en helt annan kraft och produktionen ökade väsentligt. Dessa maskiner eller lokomobiler kunde 12 sågverkens historia

23 Sju sågverksarbetare i Frödinge 1952 har tagit rast. I främre raden från vänster ses Ragnar Andersson, Janne Gustavsson och Einar Axelsson. I bakre raden från vänster Valter Gustavsson, Per-Erik Nilsson, Kalle Nilsson och Sven-Erik Karlsson. transporteras till skogrika trakter och så kom tillfälliga sågplatser att få en stor spridning. Flera av dessa tillfälliga sågverk kom emellertid att bli stationära i form av fasta anläggningar, drivna av ångmaskiner eller som senare drevs av råoljemotorer. Samtidigt utrustades sågverken med modernare anläggningar, kantverk, hyvelverk etc. Ett av de första sågverken av denna typ var Tuna Gårds sågverk som, när det omkring år 1900 flyttades från Lövås till Roslätt, utrustades med en ångmaskin. Övergången från vattendrift till ångmaskin vid dessa sågverk har berättats av Erik Karlsson i Spångenäs som i sina Minnesanteckningar från min hembygd berättar om sin morfar Per August Persson, född den 9 februari 1843, och som arrenderade Holmen under Tuna Gård. Denne Per i Holmen var en händig och kunnig man, som berättat att han under senare hälften av 1800-talet varit om att restaurera och bygga ett nytt vattenhjul för att få kraft till sågverket. Den så kallade dammen vid Tuna herrgård var fordom en mindre sjö som sträckte sig mellan sågverkens historia 13

24 Dambäck och fram mot kyrkogården. Dess utlopp mot Tunasjön vid Lövås bildades ett fall som sedan sekler tillbaka använts för att dra ett vattenhjul som gav kraft till en såg och säkerligen också någon kvarn. Den vatten drivna sågen hade endast en stor stockklinga men saknade kantverk vilket gjorde, att om virket skulle kantas, fick man först blocksåga stockarna. Vid kalla vintrar hände det att vattenhjul och vattenrännor blev helt nedisade och det tog då flera timmar att hugga bort isen för att kunna påbörja sågningen. De plank och bräder som sågades fördes sedan med oxforor till Figeholm, varifrån de skeppades vidare. Omkring år 1900 inköpte Hammarskjöld en ångmaskin, den nya ångsågen blev förlagd till Roslätt och här blev Frans Larsson utbildad till maskinist. Den nya sågen blev också utrustad med kantverk, hyvleri och spånhyvel. Dessutom med en stickhyvel för hyvling av takstickor, i första hand till ladugårdar och uthus. Ett 20-tal år senare fanns flera liknande sågar i Tuna och här bör nämnas Hällerums sågverk startat av Karl Svensson år Denne hade emellertid haft transportabla sågverk tidigare, bland annat vid sjön Möckeln. Hällerums sågverk är ett av ortens få sågverk som utvecklats och fortfarande är i full verksamhet. Ett sågverk som möjligen startades något tidigare var Johan Nilssons såg i Kvilleholm och som senare drevs av hans son Ossian Johansson. Längre fram på 1900-talet tillkom Eric Östs sågverk i Knastorp, Sixten Nilssons sågverk i Väderum och John Johanssons såg i Gunnarsmåla. Under 1940-talets senare del inköpte Nässjö Stolfabrik ett markområde i närheten av Vibo. Nässjö Stolfabrik var vid denna tidpunkt stora tillverkare av möbler, framför allt av stolar. I Vibo uppfördes en sågverksbyggnad utrustad med sågbänk och cirkelklinga och här sågades under några år björkkubb, som så småningom fraktades till Nässjö där de förädlades till stolsitsar, stolben och stolpinnar. I slutet av 1800-talet hade efterfrågan på skog för virkessågning ökat oerhört kraftigt. Stora skogsbolag mer eller mindre skövlade stora arealer. I en tidningsartikel från den 16 januari 1889 berättas om en stor skogsavverkning i Tuna: Vid Syserums och Kulltorps ägor i Tuna socken har nu påbörjats en stor skogsavverkning. Den stora trävarufirman Broms i Stockholm, som förut inom Tjust härad köpt betydliga skogspartier till avverkning, har nu inköpt Syserums och Kulltorps skogar för att avverkas och exporteras till utlandet. Icke mindre än mellan man skola sysselsättas vid dessa skogshyggen, varav man kan finna, att det är frågan om ett större företag. Det är liv och verksamhet upp i Tuna sockens skogsbygder, där det ena mastträdet efter det andra faller för yxan och sågen. Att det fanns masthöga träd i Tuna finns ett synbart bevis för vid ingången till Hembygdsparken i Tuna. Där ligger, väl bevarat, en granstock som mäter 48 meters längd. Den har för länge sedan fått benämningen Tuna gran och hade vuxit upp på Tuna Gårds ägor alldeles vid sidan om landsvägen i närheten av Hembygdsparken. Menard Karlsson 14 sågverkens historia

25 sågverkens historia 15

26 16 sågverkens historia

27 sågverkens historia 17 I hembygdsparken i Tuna kan man skåda en väl bevarad granstock som är nära 48 meter lång. Det vittnar om vilka resliga träd som har vuxit i trakten.

28 18 sågverkens historia

29 kapitel 3 Från vattenkraft till modern högteknologi från vattenkraft till modern högteknologi 19

30 Industrialiseringen utvecklade sågverken Sågverksbranschen är ett tydligt exempel på hur industrialiseringen har utvecklat sågverken i flera viktiga steg. I början var vatten- och vindkraft helt avgörande för att kunna bedriva verksamhet. Därefter kom ångmaskiner och ångkraften, följt av elektricitet och förbränningsmotorn. Senare kom i hög grad hydraulikmotorer att förbättra och underlätta arbetet på sågverken, följt av modern teknik med automation och datoriseringen. Bakom industrialiseringen och samhällsutvecklingen har alltid människans ständiga strävan att se och skapa nya möjligheter varit en viktig drivkraft. Ser vi på de första sågverken så krävde de mankraft för att dra sågen upp och ner genom stocken på höga bockar. Övergången till vattenkraft eller vindkraft underlättade därefter arbetet att såga timmer. Kraftöverföringen löste man genom att sågblad var drivna av forsande vatten eller vind, via sinnrika tranmissioner. Ångkraften blev nästa viktiga utvecklingsskede och möjliggjorde konstruktionen av snabbramarna som mobila cirkelsågverk, drivna av lokomobiler. Ångmaskinerna eldades med sågspån. Under denna epok flottades timmer där det var möjligt, samtidigt behövdes också transportmöjligheter på land. Detta ledde till att järnvägar började byggas och anläggas från stora kalhyggen till nyuppförda sågverk. För transporter till havs användes bogserbåtar som drog stora timmersläp långa sträckor utefter kusten. Järnvägen nådde våra bygder 1877, då sträckan Vimmerby-Hultsfred invigdes. I Hultsfred anslöt banan till Nässjö-Oskarsham. Två år senare invigdes smalspårsjärnvägen mellan Hultsfred och Västervik. Därmed fick kommunens sydöstra delar flera hållplatser eller stationer, bland annat i Spångenäs och Tuna. Norrut från Vimmerby, förbi Södra Vi och Gullringen och vidare mot Linköping, dröjde järnvägen till Fyra år senare, 1906, tillkom en avstickare till Västerviksbanan, från Vimmerby till Spångenäs som också passerade Hällerum genom sågverkets område. Den senare sträckan lades ner För att underlätta virkestransporter hade Vimmerby en smalspårsförbindelse med Ydre mellan 1923 och Genom elkraften, som gjorde sitt intåg efter ångdriften, kunde man gå ifrån komplicerade transmissionslösningar. Sorteringsbord, flistuggar och barkmaskiner kunde drivas separat. Fläktmotorer gjorde det möjligt att bygga och använda virkestorkar. Cirkelsågar drevs med fotogenmotorer. Förbränningsmotorn bidrog också till att lastbilar började användas för transport av timmer och sågat virke. Nya och bättre transportlösningar gjorde också att större inlandssågverk började växa upp och det tidigare beroendet av sjötransporter minskade. Nästa revolutionerande utvecklingsskede var hydraulmotorns intåg, vilket radikalt skulle komma att underlätta arbetet på sågverken. Efter andra världskriget 20 från vattenkraft till modern högteknologi

31 Foto: Vimmerby kommuns bildarkiv, fotograf: A. Ohrlander. Bilden från Spångenäs 1910 visar ett blomstrande nytt samhälle. Järnvägen, där man bland annat fraktade timmer, tillkom Det var en avstickare till Västerviksbanan, från Vimmerby till Spångenäs. I Hällerum passerade järnvägen genom sågverkets område. Järnvägen lades ner På sista turen den 31 augusti 1958 åkte bland annat Göte Svensson i Hällerum tur och retur till Vimmerby. importerades från USA de första lyfttruckarna som var hydraulmanövrerade. På sågverken ersattes enstyckshanteringen med pakethantering tack vare truckar. Lastbilar fick kranar och truckarna kunde hantera hela timmerlass. Det var också under denna epok som lastbilar övertog en betydande andel av transporterna av färdiga trävaror. Inlandssågarna låg också centralt i sina råvaruområden. Stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i branschen fick automatiseringen, genom ny elektronik och datoriseringen. Successivt har modern teknik, genom hela flödet och produktionskedjan, tagit över det arbete som en gång utfördes manuellt. Detta ledde till att antalet mantimmar reducerades till mindre än en tiondel av antalet jämfört med hur det var under ångmaskinsepoken. I skogen ersatte avancerade processorer och skogsmaskiner, med inprogrammerade apteringsinstruktioner, de tidigare skogshuggarna. Utvecklingen har dessutom resulterat i sågverk specialiserade inom olika områden och nischer. från vattenkraft till modern högteknologi 21

32 Ett tåg kommer lastat till Yxerns hållplats vid Krogfall. Spåret från Blägda trafikerades i ett halvsekel fram till början av 1940-talet. 22 från vattenkraft till modern högteknologi

33 Frödinge en bygd i förändring Frödinge är en mycket gammal odlingsbygd och många fornlämningar i bygden vittnar om tidiga odlingsplatser, men det var först efter skiftesreformerna på 1800-talet som åkermarken röjdes och befriades från större och mindre stenar. Genom att bygga upp stenmurar runt åkrarna kunde nyodling ske på tidigare ängsmarker. Något som påtagligt påverkade socknen var skiftesreformerna, som tillkom för att få en rättvisare fördelning av jorden i stora byar med små hemmansdelar och skiftande kvalitet på åker och ängsmark. Av naturliga skäl var det lättare att genomföra skiften i mindre byar med några få ägare än i större byar med många ägare. När en förrättning var klar och skiftet fastställt skulle det verkligt svåra genomföras, nämligen att ta ner husen och flytta isär dem eller bygga nya vilket tog sin tid. Där det var tvillinghus som i byn Boda sågades huset mitt itu. För att kunna färdas i bygden hade gästgiverier och gästgivare stor betydelse. Alternativen var att själv ta sig fram till fots eller till häst, ofta på knaggliga vägar. För att förbättra kommunikationerna, framför allt för person- och postbefordran, upprättades ett nät av gårdar med övernattningsmöjlighet, enkel matservering och droskstation. Uppdraget som gästgivare kunde cirkulera men också gå i arv. En känd gästgivare i Frödinge under många år var August Karlsson eller som han kallades Gästgivarn. Hans äldste son Erik Karlsson skulle senare komma att grunda Frödinge Sågverk. Taxan för en skjuts från Frödinge till Vimmerby var en krona och tolv öre vid mitten av 1940-talet. Droskan fungerade också som Doktorsskjutsen vilket var dåtidens ambulans. Vid ett tillfälle hade en man i Frödinge sågat av sig en arm. Ensam körde August Karlsson honom så snabbt hästen kunde springa. Färden till Vimmerby lär bara ha tagit runt 20 minuter och vid framkomsten var en stor del av vagnen nedblodad. Gästgivarna transporterade också gods, bland annat körde man många tunnor med potatis till Västervik. En viktig vara från hamnstäderna var lysfotogen som var nödvändig för att få hjälplig belysning i bostäder och ladugårdar under vinterhalvåret. Fotogen fick inte transporteras på järnväg, utan måste fraktas med hästar och senare med lastbil. Sjön Yxern fick tidigt stor betydelse både som transportled och för fisket. De många öarna och kobbarna gjorde Yxern till en fiskrik sjö. Främst fångade man den feta och näringsrika braxen, som var en uppskattad fisk av många när fattigdomen var stor. Flera båtar och pråmsläp använde sjön som transportled. Järnvaror och trävirke fraktades ner i sjöbäckenet mot Ankarsrum. På vägen tillbaka hade de med sig olika förnödenheter till byar, brukshandel och bofasta. Järnvägslinjen Norsholm-Västervik-Hultsfred (NVHJ) byggdes 1879 och sjötrafiken kompletterades från vattenkraft till modern högteknologi 23

34 Transporten ut från torvmossen underlättades så småningom av motorkraft och lastbilar. samtidigt genom ett två kilometer långt stickspår, från Blägda station till Krogsfall där det slutade vid en stor brygga vid Yxerns strand. Stickspåret fick stor betydelse för olika transporter i bygden. Timmer och virke fördes ut ur skogarna. Runt Yxern växte det upp mindre ångmaskinsdrivna sågverk och virke drogs på pråmar med en bogserbåt. En viktig verksamhet i bygden var även torvbrytning. Redan 1912 började man bryta torv i Höghults mosse. Torv som användes till strö i stallar. Verksamheten pågick i 70 år. Man kan gott säga att det var den första industrin i Frödinge, men sysselsatte aldrig mer än 30-talet anställda. Balar med torvströ skeppades med båt och pråmar över sjön Grindeln till järnvägsstationen i Hällerum. Därifrån transporterades sedan torven vidare till kunder i norra Småland och Östergötland. Efterhand övertog lastbilar torvtransporterna. Bygdens lantbruk ledde även till mejeriverksamhet som blev en basnäring i Frödinge. Redan i början på förra seklet startade Dalens mejeri, likaså ett mejeri i Grinderum och i grannsocknen etablerades Tuna mejeri. I Sevede härad fanns det 1925 nio små mejerier och totalt 37 mejerier i norra Kalmar län. Frödinge mejeriförening ledde till starten för Frödinge mejeri Smör och ystvaror fraktade gästgivaren August Karlsson till Vimmerby. Senare kom ostkakor att känneteckna Frödinge mejeri. Ostkaketillverkning startade i mitten på 1950-talet. 24 från vattenkraft till modern högteknologi

35 från vattenkraft till modern högteknologi 25 Ostkaka är den produkt som idag mest förknippas med Frödinge mejeri.

36 26 från vattenkraft till modern högteknologi

37 kapitel 4 Frödinge Sågverks AB frödinge sågverks ab 27

38 Grundades efter vinterstormen 1943 Skogen har i alla tider haft en stor betydelse i de skogrika småländska bygderna, vilket det också hade i Frödinge. Skogsbruk, skogsnäring och skogens produkter har skapat arbetstillfällen och haft stor ekonomisk betydelse för många, även långt före sågverksindustrins blomstring i slutet av 1800-talet. Försörjningsbasen för de cirka invånare, som var bosatta i Frödinge socken i mitten av 1800-talet, var framför allt jorden och i någon mån skogen. Odlingarna var främst korn och havre till fodersäd samt råg och potatis. Till djuren användes även skogen när betesmarker saknades, men ett bekymmer var att betande djur inverkade menligt på tillväxten och skogsföryngringen. Gästgivare August Karlssons äldste son Erik Karlsson ( ) i Frödinge visade tidigt ett intresse för skogen och vad den kunde ge. Han fick därför gå en kurs på skogs- och lantmannaskolan i Osby. Vid avslutningen gav föreståndaren alla elever ett råd: Skogen står sig. Håll fast vid den. Skaffa gärna en skogsgård. Hemma i Frödinge tog den nyutexaminerade Erik fasta på det, så vid sidan av jordbruket började han såga timmer och hade ett litet flyttbart sågverk. En råoljedriven tändkulemotor drev verket. I arbetslaget ingick två sågare, en kantare, en kombinerad timmer rullare och maskinist plus plankbärare och stabbläggare. När skogsägare i bygden ville sälja rotposter kontaktade många Erik Karlsson, som även köpte skogspartier och högg allt manuellt vid den här tiden. Det mobila sågverket flyttades mellan olika avverkningsplatser och timret kördes ut ur skogen med häst. Eriks far, gästgivare August Karlsson som hade gästgiveri i Frödinge, köpte 1928 en svart Chevrolet. I sin bil körde han nästan allt som gick att frakta, i viss mån användes bilen även för att frakta trävaror. Samtidigt hade gästgiveriet hästar och det var körningar till Oskarshamn, en del till Västervik eller vart gästerna nu skulle åka. Erik Karlsson var bosatt med sin hustru Britta på gården Lundsberg, som låg vid Frödinge kyrka, cirka en kilometer från nuvarande sågverk. Paret fick sönerna Sven-Erik och Karl-Inge samt dottern Ulla. Sven- Erik föddes 1928 och växte upp i familjens lantbruk men fick tidigt, precis som sin far, ett intresse för skogen. Men att Sven-Erik senare i livet helt skulle ägna sig åt sågverksrörelse var mer en slump. En sak visste han emellertid tidigt, lantbruket var inget för honom, har han berättat. Sven-Erik var 15 år gammal när hans far startade Frödinge sågverk 1943 och han kom direkt in i verksamheten. Även yngre brodern Karl-Inge började senare arbeta på sågverket. När andra världskriget utbröt stannade mycket av den verksamhet som var knuten till skogsnäringen av. En ljuspunkt i detta mörker var att Frödinge fick elektricitet 1939, vilket skulle få stor betydelse. Sven-Eriks minnen från krigsvintrarna är den 28 frödinge sågverks ab

39 Sven-Erik Karlssons stora intresse för innovationer har gjort att han aldrig har ryggat för ny teknik. Genom alla år har Frödinge Sågverk investerat i toppmodern produktionsutrustning. frödinge sågverks ab 29

40 I mörk hatt till vänster ses Erik Karlsson, som mitt under brinnande världskrig grundade Frödinge Sågverk 1943, här tillsammans med hans son Sven-Erik, en virkesmätare från Vetlanda samt Per-Erik Nilsson och Karl Johansson. stränga kylan. Under flera vintrar i rad sjönk kvicksilvret i termometern ner mot minus trettio grader, ibland lägre än så. Dessutom var det djup snö att pulsa i var Sven-Erik 14 år och gick och konfirmerade sig. Han har berättat om en händelse då han och Gunvor, som senare blev hans hustru, skulle gå till kyrkan en mycket kylslagen söndag. Sven-Erik bodde visserligen bara några hundra meter från kyrkan i Frödinge, men Gunvor hade mer än en kilometer att gå. Trots att det denna söndagsmorgon var minus 42 grader hindrade det inte Sven-Erik och Gunvor att traska iväg till kyrkan i den bistra kylan. Under hela konfirmationstiden var det närvaroplikt vid gudstjänsten på söndagarna. Året därpå följde en mycket mild vinter och en vinterstorm den 2 mars 1943 fick en avgörande betydelse i Frödinge Sågverks historia. Eftersom vintern varit mild och blöt var det ingen tjäle i backen, vilket gjorde att stormbyarna fällde stora mängder träd. Bara över en natt blev det plötsligt mycket skog att ta hand om. Sven-Erik har beskrivit den här stormen som värre än både stormarna Gudrun och Per, som drog fram över bygden under senare år. 30 frödinge sågverks ab

41 Efter stormen 1943 låg träd kors och tvärs och om vartannat överallt i skogen. Hur skulle all värdefull råvara kunna tas om hand? Erik Karlsson var inte sen att se möjligheterna som öppnades. Han skulle ju kunna utveckla sitt ambulerande sågverk till en mer stationär verksamhet. Det handlade nu om att på bästa sätt försöka ta hand om allt vindfällt timmer i trakten och någon skulle ju såga upp det. Sagt och gjort tog Erik Karlsson vid denna tidpunkt beslutet att starta ett stationärt sågverk, vilket blev Frödinge Sågverks AB, som han grundade En nyckelfråga var att snabbt få tag i nödvändig sågverksutrustning. Erik fick nys om en ångmaskin som stod på en nerlagd fabrik i Nelhammar mellan Ukna och Edsbruk. En stor ångmaskin hade utannonserats i Vimmerby Tidning. I sällskap med sin son åkte han för att titta på ångmaskinen, och det blev affär. Erik hade nu en ångmaskin för att kunna driva sitt sågverk, men han behövde också utrustning för att kunna såga timret. Erik visste att byggmästare Ivar Andersson hade en del utrustning och frågade om han kunde tänka sig att hyra ut en stockbänk och ett kantverk och så blev det. Utrustningen monterades upp och strax före midsommar 1943 sågades den första stocken på Frödinge Sågverk. Under lång tid sågades uteslutande stormfällt timmer och i takt med att verksamheten tog fart skaffade Erik snart egen och modernare utrustning. När Frödinge Sågverk grundades fanns samtidigt en rad små sågverk i bygden. Det var gårdsågar och bysågar, ambulerande och fasta. Efter kriget hade Sevede kommun, det vill säga Rumskulla, Pelarne, Vimmerby och Frödinge socknar som låg söder, öster och väster om Vimmerby stad, totalt 27 sågverk. Bara i Frödinge socken var antalet 6-7 sågverk i slutet av 1940-talet. Sven-Erik Karlssons första jobb på sågen blev att sköta ångmaskinen. Det var tidiga morgnar för honom. Redan vid fem-snåret begav han sig till sågen för att elda ångmaskinen med spån så att den hade fyr klockan sju när manskapet skulle börja såga. En annan arbets uppgift för honom var att rulla timmer till stockbänken. Dagpenningen uppgick till fem kronor. Man sågade ungefär från april fram till juni, övrig tid under året stod sågen stilla. På hösten och vintern fick man i stället bege sig ut i skogen för att hugga. Teknik har alltid varit Sven-Eriks intresse så redan 1949 köpte sågverket den första motorsågen. Märket var Jobu, ett norskt fabrikat, men det var en tung pjäs. Säkert vägde den här motorsågen minst tio kilo minns Sven-Erik. Ändå var det ett stort tekniksprång och en lättnad att kunna använda motorsåg i skogsarbetet. Tidigare hade det krävt två man, som sågade från var sitt håll, när man skulle fälla ett träd. Ett bekymmer var transporterna från skogen till sågverket. Men Hans och Per-Birger Karlsson, som var bröder till Erik, hade åkeri. De hade startat rörelse under kriget med gengasdrivna bilar. Nu åtog de sig att köra timmer till sågen, men lastmöjligheterna var begränsade och det gick bara att rulla på stockar för frödinge sågverks ab 31

42 En vanlig syn på sågverken en gång i tiden var att manskapet bar virket på särskilda axelkuddar ut till brädgården. Det var innan truckar gjorde sitt intåg. Frödinge sågverk skaffade sin första truck frödinge sågverks ab

43 hand. Skulle de frakta virke fick de lasta planka för planka på bilflaket När kriget var över och freden ett faktum sålde Svenska Kronan ut bilar som de inte längre behövde. Hans och Per-Birger kom över ett sådant fordon. Det var en 90 hästars bensindriven lastbil som formligen slukade bränsle. Förvisso kostade bensinen då inte mer än öre litern men drivmedel skulle ju anskaffas auktionerade Erik Karlsson ut sitt lantbruk, men behöll den äldsta hästen och två vagnar. Hästen var en stor ardenner och hette Tor och var länge en trotjänare på Frödinge Sågverk. Tor användes för att både köra stockar och sågat virke. Sågat virke som lastades på vagnen hade olika dimensioner och kördes ut till brädgården för att torka. Enligt Sven-Erik var hästen så klok och van att när de skulle lasta av stannade han vid rätt stapel med rätt virkesdimension. Efterhand som verksamheten utvecklades i Frödinge tillkom kunder både i Sverige och utomlands. Sågverkets första exportorder kom från Tyskland direkt efter krigsslutet och var okantad snickerifuru. I början levererades också en del virke till hamnen i Oskarshamn, där det skeppades ut för transport till England. Det mesta levererades ändå inom landet och mycket sågat virke gick till husfabriken Standard hus i Hultsfred. En del lastades på järnväg i Vimmerby för vidare transport till Tyskland, som tidigt blev en stor och viktig marknad för den småländska furan. Virke av hög kvalitet var eftertraktat och behövdes när man byggde upp landet igen efter krigets förödelse. Skogsråvaran till Frödinge Sågverk kom under de Att lasta ett virkeslass var en svår och krävande arbetsuppgift. Bilden är från tidigaste åren från socknen, men mottagningsområdet utvidgades efterhand. För att lasta timmer började sågverket på 1950-talet använda virekranar, men det krävde ändå tre man för att lasta en bil. Sven-Erik har berättat att en man körde kranen, en fick sätta saxen på stockarna och en fick ta emot. På detta sätt utfördes transporter och lastning under många år till den första elefantkranen kom. För driften av sågverket tjänade ångkraften fram till 1950 då i stället elkraft fick ersätta den gamla ångmaskinen. En uppgörelse med Sydkraft ledde till att kraftbolaget lät bygga en 900 meter lång ledning, en avstickare över mossarna, och kopplade på sågverket till elnätet. Det gjorde att ångmaskinen såldes och gick till skrot. Något som Sven-Erik långt senare kunde känna en viss ånger för, tänk om vi hade haft kvar den gamla klenoden säger han i vår intervju. Elektrifieringen gav Frödinge Sågverk helt andra möjligheter. Man kunde nu placera ut flera elmotorer frödinge sågverks ab 33

44 som drev olika maskiner. Drivremmar, som under ångmaskinsepoken varit 20 meter långa, behövde inte längre vara speciellt långa. En av de stora tekniska milstolparna i sågverkets historia var när man körde igång den första hyveln 1951, vilket ökade sysselsättningsgraden på sågen. Nu kunde man hyvla virke som hade legat och torkat under sommaren. Snart arbetade 8-10 man på sågen. Sven-Eriks stora intresse för ny teknik resulterade i att sågverket 1958 installerade en barkmaskin och flistugg. Genom barkmaskinen blev det möjligt att ha två stockbänkar, som tog in timmer och två sågklingor klöv blocken. Tack vare flistuggen kunde man nu börja leverera flis. Tidigare hade restmaterial från sågningen använts till bränsle i traktens kolmilor. Två herrar, Paul och Göran Paulsson i Höghult åtog sig att köra flis från sågverket till Edsbruk. Det blev ungefär ett lass varannan dag. Samtidigt var tillgången på timmer god och sågverket gick nu på högvarv. Under flera år sågade man i skift. Till de stora och revolutionerande tekniknyheterna inom sågverksindustrin räknas gaffeltruckens intåg. Frödinge Sågverk skaffade den första trucken Sven-Erik hade kommit över ett gammalt lastbilschassi hos Be-Ge Bil i Oskarshamn. Detta blev den första trucken, som utvecklades tillsammans med smidesfirman Liljegrens i Vimmerby. Den nya trucken innebar ett otroligt framsteg och kom direkt till stor användning. Sågverket byggde nämligen 1957 sitt första virkesmagasin där trucken användes när man reste takstolarna. Efter några år köpte sågverket den första färdiga trucken, en LMV från Lidhults Mekaniska Verkstad. Under 1960-talet och en bit in på 70-talet hade Frödinge sågverk 59 anställda. Den sågade virkesvolymen uppgick till omkring kubikmeter furu och gran per år. Delvis hade leveranserna ändrats jämfört med tidigare. Mycket virke gick fortfarande till England, men en exportmarknad som började växa var Danmark. Till Frödinge anlände allt oftare danska chaufförer för att hämta trävaror. Tyskland var ändå den största marknaden. Samtidigt fortsatte Frödinge Sågverk att leverera mycket virke till Standardhus eller Hultsfreds-Hus, som blev namnet på en av Sveriges största husfabriker. En viktig milstolpe i sågverkets utveckling är satsningen på en bandsågslinje. Den första bandsågen köptes 1961, sju år senare tillkom ytterligare fyra. Bandsågsgruppen gjorde att stockbänkar togs bort. En dubbel klinga sågade block och i bandsågen sönderdelades blocken i olika dimensioner. Sågverkets första torkanläggning byggdes 1966 och fyra år senare tog man i bruk ett nybyggt hyvleri. En stor händelse var också att företaget samtidigt investerade i ett justerverk. Såglinjen utvecklades i mitten på 1970-talet genom ytterligare två bandsågar, som användes för att reducera block och ersatte den tidigare dubbelklingan. En teknikutveckling som resulterade i ett högre uttag och gjorde att man fick ut mer virke per stock. Senare investeringar har bidragit till ett ännu högre resursutnyttjande av råvaran. 34 frödinge sågverks ab

45 Hästen Tor var länge en trotjänare på Frödinge Sågverk. Karl Nilsson är här på väg till sågen med frödinge sågverks stockar. ab De körde 35 även sågat virke från sågen till brädgården för torkning.

46 bland annat skador, böjar och kraftiga så kallade rotben noteras. Alla uppgifter lagras och utgör grund för ersättningen till leverantörerna. När timret anländer utför Virkesmätningsföreningen en opartisk inmätning och varje parti får ett redovisningsnummer. En milstolpe i sågverkets utveckling var när de första truckarna kom. Genom åren har det blivit ett antal olika modeller. Truckföraren här heter Inge Andersson. Frödinge Sågverk hade egna anställda huggare. I början kördes timret ut från skogen med hästar till bilväg. År 1967, samma år som vi fick högertrafik i Sverige, skaffade Frödinge Lill-Nalle som var den första skotaren. Det var en gul traktor med driv på vagnen. I början på 1980-talet var det dags att köpa skördare. Sven-Erik och sonen Christer begav sig en tidig morgon från Frödinge och satte kurs mot Ljusdal i Hälsingland, där de skulle titta på en maskin. När vi kom fram vid 16-tiden, berättar Sven-Erik, var det kolsvart ute men vi kunde ändå inspektera skördaren. Det blev affär och sågverket var därmed ägare till en två år gammal maskin. Det dröjde inte länge förrän ännu en skördare köptes in hade Frödinge Sågverk byggt en mätstation för inkommande timmer. Vid inmätning mäts längd och dimension, likaså sker en kvalitetsbestämning, där Ett stort tekniksprång och en rationalisering var när Frödinge Sågverk investerade i råsortering Tidigare hade sex-sju man ströat virket när det kom ut från sågen. Genom råsorteringen klarade nu två man detta arbete. Nuvarande kontorsbyggnad i Frödinge byggdes Tidigare hade man bara haft ett kontor ovanpå en virkestork, vilket inte var den ultimata lösningen. Dels förde torken mycket oväsen, dels kunde det ibland uppstå lite dråpliga situationer som när någon kom och frågade efter Erik eller Sven-Erik på sågen och fick svaret att de sitter på torken! På området, där man en gång i tiden spelade fotboll på Björnskans, tillkom 1990 ett nytt stort virkesmagasin. Två år senare byggde man två kammartorkar och 1994 ersattes det tidigare justerverket med ett nytt tog sågverket i bruk ett nytt, helautomatiskt timmerintag. Som vi kan se har verksamheten under årens lopp utvecklats och moderniserats på många olika sätt - hela tiden på befintligt industri område och i en lagom och försiktig takt. Fortfarande är Sven-Erik Karlsson verksam på sågen i Frödinge. Varje morgon beger han sig vid sextiden till sågverket och flyttar fram i torken och ser även till pannan. Men som han säger: idag styr jag själv när jag kan komma och gå. 36 frödinge sågverks ab