Skogsbolagens motiv bakom valet av egenägd skog och virkesinköp

Transkript

1 Jenny Gustavsson Frida Robinsson Skogsbolagens motiv bakom valet av egenägd skog och virkesinköp The forest companies motives for owning or buying their supply of wood. Fastighetsekonomi C-uppsats Termin: Våren 2012 Handledare: Arne Fagerström

2

3 Förord Under våren 2012 har vi skrivit vår C-uppsats vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet inom ämnet företagsekonomi. Uppsatskursen har vart en lärorik och givande del av vår utbildning som gett oss stor insikt i det ämne som vi valt att fördjupa oss inom. Vi vill börja med att tacka alla de respondenter som tagit sig tid att ställa upp i vår undersökning med tid och arbete. Utan er skulle den här uppsatsen aldrig funnits. Ett stort tack går även till de gästföreläsare som har föreläst och inspirerat inom området under utbildningens gång. Vi vill även tacka vår handledare under kursen Arne Fagerström. Karlstad juni 2012 Jenny Gustavsson och Frida Robinsson 3

4 Sammanfattning Den svenska skogsmarknaden består av större aktörer samt mindre privata skogsägare. Bolagen försörjer de svenska skogsindustrierna med virke på olika sätt. Ett exempel kan vara att en aktör köper in virke från de privata skogsägarna för att senare sälja vidare eller använda till egna industrier medans en annan aktör äger egen skog som den avverkar ur för att också sälja vidare eller använda till industri. Varför väljer skogsbolagen att försörja industrierna på olika sätt? Motiven till deras val kommer i den här kandidatuppsatsen att undersökas. Uppsatsen är uppbyggd av en kvalitativ metod för att få bästa möjliga resultat utifrån de forskningsfrågor och det syfte som uppsatsen grundar sig i. Öppna intervjuer har genomförts med frågor anpassade till varje bolag. Sex stycken respondenter från fem olika skogsbolag har medverkat i uppsatsen. Respondenterna har valts efter kunskap inom området för att ett trovärdigt underlag ska kunna presenteras för läsaren. Undersökning är baserad på fem av Sveriges största skogsbolag; Stora Enso, Holmen, Bergvik skog, SCA och Sveaskog. Holmen, SCA och Sveaskog är företag som både äger egen skog och köper in virke från privata skogsägare. Stora Enso har idag ingen egen skog utan tillhandahåller virke till sina industrier genom långa avtal på avverkningsrätter samt inköp av virke från privata skogsägare. Bergvik skog är däremot ett bolag som enbart livnär sig på den egna skogen. Undersökningen har visat att det medföljer ett flertal risker med såväl ägandet av egen skog som virkesinköp. Företag med egen skog är mer utsatta för såväl naturrisker som nya politiska beslut angående natur och miljö. Däremot är bolag som är beroende av virkesinköp mer utsatta för pristoppar på virkesmarknaden vid konjunkturförändringar. Den egna skogen ses av flera företag som en trygghet för en säker virkesförsörjning till industrin och en långsiktig och trygg investering. Många av företagen som varit med i undersökningen har visat intresse för att utöka sitt skogsbestånd. Det här är något som förhindras av regleringar i Jordförvärvslagen (SFS 1979:23) som skyddar det privata skogsägandet i Sverige Nyckelord: skogsbolag, virkesinköp, avverkningsrätter, skogscertifiering, skogsindustri och skogsägande. 4

5 Abstract The Swedish forest market consists of bigger companies and small private owners. The companies are using different methods when supplying the Swedish forest industries with wood. One example may be that a company buys wood from a private forest owner, and resell it or use it in their own industries. Other companies may choose to have their own supply of forest and sell it or use it themselves. Why do forest industries provide their industries with wood in different ways? The reasons for their choices are investigated in this study. Qualitative method are used to best respond to the research questions and the purpose of this analysis. Open interviews have been conducted with six different persons from five different forest companies. The respondents were chosen based on their knowledge in the field to reach a credible result. The respondents represent five of Sweden s biggest forest companies; Stora Enso, Holmen, Bergvik Skog, SCA and Sveaskog. Holmen, SCA and Sveaskog are companies that both own their own forest and buys wood from private owners. Stora Enso do not own forest, they provide their industries with wood by buying from private owners and through long leases of cutting rights. Forest Company Holmen, is the only company that only rely on their own forests. The study has shown that there are a number of risks of ownership of forest as well as purchase of wood from other companies. Companies owning forests are more vulnerable to environmental disasters and policy decisions made by the government regarding the preservation of nature and the environment. In contrary the companies that does not own their own forest are more vulnerable to price fluctuations on the market. To own forest is seen by the companies as a security for safe wood supply and as a safe long-term investment. Many of the companies participating in this study are interested in expanding their own forest resources. This is something that is prohibited by the regulations in the Earth Acquisitions Act (SFS 1979:23), which protects the private forest ownership in Sweden. Keywords: forest companies, timber sourcing, cutting rights, forest certification, forest products and forest ownership. 5

6 Innehållsförteckning 1.Inledning Problembakgrund Syfte Avgränsningar Disposition Företagspresentation Metod Deduktiv och induktiv strategi Kvalitativ och kvantitativ metod Valet av den kvalitativa metoden Tillvägagångssätt Datainsamling Den öppna intervjun Urval Analys av resultatet Tillförlitlighet och giltighet Teoretisk referensram Införskaffning av skogsråvaror för skogsbolagen Ägande av skogsfastigheter för juridiska personer Jordförvärvslagen Kostnader och intäkter Värdering och prissättning av skogsfastigheter Redovisning Skatteregler Risker Bolagens inköp av virke Köp av virke Fel och risker Prissättning av virke Ekonomiska beräkningar Miljöaspekter och certifiering Empiri Bolagens plats på marknaden Bergvik skog SCA

7 Sveaskog Stora Enso Holmen Risker på marknaden Risker virkesinköp Naturrisker Miljöhänsyn Fördelar och nackdelar med virkesinköp Fördelar och nackdelar med ägandet av skog Analys Utredning kring risktagandet för egen skog ställd mot inköp av virke Certifierings- och miljökrav utifrån olika val av virkesförsörjning Diskussion kring för- och nackdelar av företagens val av ägande av egen skog ställt mot inköp av virke Slutsats Slutreflektion Förslag till framtida studier Källförteckning Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Figur 1: Världens ledande exportörer Figur 2: Real prisutveckling under åren Figur 3: Jämviktspriset sätts där efterfråge- och utbudskurvan korsas. När marknaden är i jämnvikt har varan pris P1 och kvantiteten K Figur 4: Certifierad Skogsmark

8 1. Inledning I följande kapitel kommer en inledning till området att presenteras. Vidare kommer forskningsfrågor och syfte redogöras. Två skogsbolag försörjer skogsindustrier med virke. Den ena väljer att köpa in virke från privata skogsägare medan den andra äger egen skog som den avverkar ur. Varför väljer två skogsbolag att försörja industrierna på olika sätt? 1.1. Problembakgrund Träindustrin har alltid varit en bas för ekonomin i det svenska samhället. Tidigt var skogen en resurs som gav både föda och skydd. Föda i form av jakt och bärplockning samt skydd från väder och skydd åt skogens djur (Månsson 2004). Skogen har spelat en stor roll för Sveriges ekonomiska utveckling och välfärd (Brännlund et al. 2010). Ett träd är en fantastisk resurs och en byggsten i många produkter i dagens moderna samhälle. En stor del av våra bostäder har många beståndsdelar av trä som exempelvis byggnadsstommar och träfasader. Produkter som papper och möbler är exempel på varor som de flesta svenskar idag inte hade klarat sig utan i vardagen. Träden bidrar även till vår energi och värme i form av pellets, ved, biobränsle etcetera. (Rennel 2010). Sverige består av 22,7 miljoner hektar skog (Skogssverige 2012) vilket motsvarar hela 60 % av Sveriges landyta (Felton et al. 2010). Privatägda aktiebolag står som ägare till 25 % och statsägda aktiebolag äger 14 % av den svenska skogen. Privatpersoner är ägare till 51 % av den svenska skogen (Brännlund et al. 2010) och uppgår till cirka i antalet. De privata skogsägarna är starkt skyddade av den svenska lagstiftningen. Jordförvärvslagen reglerar skogsindustrin så att den inte ska konkurrera ut de privata skogsägarna och skyddar sysselsättningen och boendet i glesbygden. Privatägda och bolagsägda skogar drivs ofta i olika syften. Skogsbolag vill huvudsakligen att deras skogar regelbundet ska leverera virke till industrin över lång tid. I privatägda skogar är det däremot mer vanligt med hög aktivitet i perioder. Det här resulterar i hög avkastning i vissa skeden medan skogsägaren låter skogen stå relativt orörd tiden däremellan i syfte till tillväxt och värdeökning på skogen. Vid exempelvis arv, köp och överlåtelser är det vanligt att den största avverkningen görs i privatägd skog (Tjäder & Seth 2003). Skogsindustrin spelar en stor roll i den svenska ekonomin. Runt % av sysselsättningen inom industrin är kopplad till skogsindustrin. Råvaror från 8

9 skogsindustrin står för cirka 12 % av all varuexport samt utgör hela 3 % av Sveriges bruttonationalprodukt 1. Många produkter från den svenska skogsindustrin går till export. Sverige är världens näst största exportör av papper, pappersmassa och sågade trävaror totalt räknat. Sverige exporterar 85 % av pappers- och massaproduktionen till andra länder världen över (Skogsindustrierna 2010). Figur 1: Världens ledande exportörer (Skogsindustrierna 2010). Tillgången av skog är stor i Sverige. Dock kräver skogsindustrin mycket virke till sin verksamhet vilket gör att skogens resurser behövs. De största privatägda skogsbolagen i Sverige är Holmen, Stora Enso, SCA, Korsnäs och Billerud. Många av de här företagen äger stora arealer skog. Däremot väljer alla företagen dessutom att handla upp en stor del av det virket de behöver till verksamheten från privatpersoner. Det har att göra med både företagens ekonomiska aspekter samt den hårda regleringen när det gäller förvärv av skogsfastigheter för juridiska personer. Regleringen av förvärv av skog för juridiska personer utifrån jordförvärvslagen (SFS 1979:230) minskar utbudet och ökar konkurrensen och priserna radikalt på skogsfastigheter för företagen. Kandidatuppsatsen undersöker hur skogsbolag väljer att handla med skog för att få in virke till verksamheten. Hur väljer de sin fördelning mellan ägande av egen skog och upphandling av virke från privata skogsägare? Det är många påverkande aspekter som behövs beaktas i såväl skogsägandet som 1 Bruttonationalprodukt (BNP) är det sammanlagda värdet av varor och tjänster som har producerats i landet under (vanligen) ett år (Nationalencyklopedin 2012). 9

10 virkesinköpen. Företag med egenägd skog måste hålla sig till de skogsbruksplaner som upprättas (Bredström et al. 2010). De reglerar företagens uttag av virke ur skogsfastigheten. Politiska beslut är även en stor påverkande faktor som skogsbolagen har svårt att planera utefter (Fasano & Straka 2009). Växttiden på skog ligger dessutom på mellan år (Bredström et al. 2010) vilket innebär att planeringstiden blir lång och förändringarna många mellan att plantan sätts i jorden till att avverkning för densamma sker. Många förändringar i såväl företagen som i de statliga regelverken hinner ske under trädets livstid. Personerna som arbetade i företaget när plantsättningen skedde är oftast inte samma personer som finns kvar i företaget när avverkningen sker. Efterfrågan, utbudet och priset är något som förändras över tid och är en stor faktor som påverkar virkesinköpa men även ägandet av skog (Fasano & Starka 2009). Transportkostnader är även en aspekt som företagen får ta mer och mer hänsyn till med stigande kostnader på drivningsmedel. Det är många faktorer som påverkar priset och lönsamheten för företagen som är svåra att förhålla sig till och göra exakta beräkningar utefter. En undersökning görs för att analysera företagens val och resonemang kring upphandling av skog respektive virke ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv. Hur resonerar företagen för en långsiktig hållbarhet samt stabil och kostnadseffektiv tillgång på virke? Uppsatsen utmynnar i tre stycken underliggande forskningsfrågor: Vilka risker medföljer av ägandet av egen skog i förhållande till upphandlig av virke från privata skogsägare? Hur viktigt är miljö- och certifieringsaspekterna för företagen, gällande den egna skogen samt kraven vid inköp av virke? Vilka fördelar respektive nackdelar ser företagen med ägandet av egen skog och med virkesinköp? Forskningsfrågorna har lett från till uppsatsens syfte. 10

11 1.2. Syfte Syftet med undersökningen är att ur ett företagsekonomiskt perspektiv undersöka hur skogsbolag motiverar sina val i fördelning mellan ägande av egna skogsfastigheter eller upphandling av virke från privata skogsägare Avgränsningar Fallstudien till uppsatsen är gjord i Sverige men kan även vara tillämpligt internationellt då många av de medverkande företagen är etablerade även utanför Sverige. Det här gör att delar av uppsatsens resultat sannolikt är giltigt även utanför Sverige. Faktan i uppsatsen är begränsad till de tidsramar som löper under uppsatsperioden. Lagregleringar och studier som gjort efter kursens slutförande har inte tagits i beakt till uppsatsens resultat Disposition I första kapitlet presenteras bakgrunden till uppsatsens samt de forskningsfrågor och det syfte som ska besvaras. Här finns en kort presentation av de olika skogsbolagen som medverkat i undersökningen. I andra kapitlet presenteras vilken metod som har används till upplägget av uppsatsen. Här redovisas vilken data som har används och vilket tillvägagångssätt som bedrivits samt hur urval har gått till. I tredje kapitlet finns all relevant bakgrundsfakta inom området. Väsentlig teori är hämtad från vetenskapliga artiklar, avhandlingar samt facklitteratur. I fjärde kapitlet presenteras underlaget som tagits fram i form av intervjuer som har gjorts med de olika företagen. I femte kapitlet analyseras undersökningen som gjorts utifrån de genomförda intervjuerna med skogbolagen ställt mot teorin. I sjätte kapitlet dras slutsatser om undersökningen i sin helhet. Här tas även styrkor och svagheter med uppsatsen upp samt förslag till framtida studier. 11

12 Bilaga 1-5 består av intervjuhandlingarna som låg till grund för de intervjuer som har genomförts Företagspresentation Sveaskog Sveaskog är ett bolag som ägs av den svenska staten. Bolaget äger totalt 3,3 miljoner hektar i produktiv skogsmark som utgör 14 % av Sveriges yta. Det här gör bolaget till Sveriges största skogsägare med 720 anställda och en omsättning om sju miljarder kronor. Sveaskog säljer massaved, timmer och biobränsle (Sveaskog AB 2011 ; Sveaskog 2011). Bergvik skog Bergviks skog äger 8 % av Sveriges produktiva skogsmark vilket motsvarar 1,9 miljoner hektar. Bergvik skog har 72 stycken årsanställda och omsätter 2,6 miljarder kronor. Bolaget köper inte in något virke utan handlar med skogsfastigheter och är en leverantör av skogsråvaran. Bergvik skog förvärvade all skog som Stora Enso och Korsnäs tidigare ägde år De ingick då ett 15 år långt virkesavtal där de tillhandahåller avverkningsrätter till Stora Enso och Korsnäs (Bergvik skog 2012 ; Bergvik skog 2011). Stora Enso Stora Ensos industrier tillverkar papper, kartonger och träprodukter i deras svenska sågverk, pappers- och massabruk. Virket tillhandahålls av över privata skogsägare och ur avverkningsrätter från större skogsägande bolag så som Bergvik skog (Stora Enso 2012). SCA SCA äger 2,6 miljoner hektar skogsmark varav 2 miljoner hektar används för virkesproduktion. Det är idag Europas största privata skogsägare. SCA tillhandahåller bland annat tryckpapper, massa, sågade trävaror och förnybar energi. De har runt 500 anställda varav 50 stycken virkesuppköpare som är verksamma i norra Sverige (SCA 2012 ; SCA 2010). 12

13 Holmen Holmen är ett bolag som arbetar med skogsbruk och energi samt tillverkar tryckpapper, kartong och trävaror. Markinnehavet ligger på 1,3 miljoner hektar av detta används 1 miljon hektar till skogsbruk. Holmens koncern har en nettoomsättning om miljoner kronor (Holmen 2012 ; Holmen 2011) 13

14 2. Metod Kapitlet redogör för uppsatsens uppbyggnad och de vägval som gjorts. Även hur fakta har valts och hur intervjuer har genomförts. Uppsatsen grundar sig i fastighetsföretagande och råvaruhandel. Studien har influerats av företag vars industrier lever på skogsråvaran, vilket gör företagen beroende av skogsfastigheter. Syftet att undersöka skogsbolagens motiv vid val av virkesinköp eller ägandet av skog har tagits i beakt vid val av metod Deduktiv och induktiv strategi Den deduktiva strategin utgår från att författaren går från teori till empiri. Teorin är den vetenskapliga fakta som ligger till grund för ämnet. Empiri är den presentation av undersökningar som gjorts. Författaren samlar först in data innan insamlingen av empiri i den deduktiva strategin. Efter detta bedömer författaren hur väl teori och empiri stämmer överens. Den induktiva strategin är motsatsen till den deduktiva, författaren går från empiri till teorin. Undersökningen inom området görs efter insamling av empirin. Båda strategierna används för att tolka verkligheten (Jacobsen 2002). Den här uppsatsen präglas av en deduktiv strategi eftersom kunskap om forskningsområdet inhämtades innan undersökningen genomfördes Kvalitativ och kvantitativ metod I en studie kan två olika metoder användas, en kvalitativ eller en kvantitativ metod. Den kvalitativa metoden grundar sig i ord och förståelse. Författaren använder sig av mer djupgående intervjuer för att få fram klarhet i problem. Den kvantitativa metoden utgår istället från siffror, statistik och tidigare undersökningar. Metoden är ofta enkät- eller frågebaserad Författaren vill få struktur och ger ofta respondenten få svarsalternativ såsom ja eller nej (Jacobsen 2002) Valet av den kvalitativa metoden Uppsatsen är uppbyggd av en kvalitativ metod för att få mer klarhet och insikt i hur bolagen som är respondenter tänker och resonerar. Den kvalitativa metoden har hjälpt undersökningen till att få en mer öppen relation till respondenterna för att få ett giltigt och trovärdigt resultat (Jacobsen 2002). En 14

15 kvalitativ metod används för att förstå den intervjuade personens sätt att reagera och resonera kring olika frågeställningar. Metoden gör det också enklare att hitta ett eventuellt handlingsmönster och den som utför intervjun får en större förståelse för problemområdet (Trost 2005). Enligt Jacobsen (2002) är det enklare att skapa en närhet till respondenten om en kvalitativ ansats används, då ansatsen skapar närhet och tillit. Det här gör att respondenten har en tendens att öppna sig och känna sig mer trygg i intervjun och det framtida samarbetet. Vilket har stämt in på de intervjuer som har genomförts i den här uppsatsen Tillvägagångssätt För att skriva en bra uppsats kan Kvales sju Interview stadier användas, de förklaras på följande sätt: Det första stadiet är tematiserings stadiet, där ett syfte utvecklas med uppsatsen och problemområden framkommer. Design är andra stadiet där ett metodval sker, planering av arbetet och hur undersökningen ska utföras. Tredje fasen är intervjuerna, som samlar ihop underlaget till empirin där det är viktigt att vara påläst för att få fram det bästa möjliga resultat. I fjärde steget överföring till bearbetningsbar form gäller det att strukturera det underlag som samlats in i fas tre. Bearbetning och analys är nästa stadie då all fakta ska bearbetas och en analys av faktan träder fram. Författarna kommer fram till ett resultat som utgör den näst sista fasen. Här finns allt underlag klart och redo för att skapa en uppsats eller rapport. Rapportering utgör det sista steget. Författarna bestämmer sig för hur resultatet skall redogöras (Trost 2005). Den här kandidatuppsatsen har influerats av Kavles sju interview stadier. Stadierna har hjälpt uppsatsen att utvecklas på ett bra och strukturerat sätt Datainsamling Datainsamlingen är i teoridelen uppbyggd av fakta inhämtad från vetenskapliga artiklar, avhandlingar och facklitteratur inom forskningsområdet. Den öppna intervjun ligger till grund för uppsatsens empiridel. Undersökningen riktar sig till de största aktörerna på den svenska skogsmarknaden och en djupgående dialog och undersökning med bolagens representanter har genomförts. 15

16 Den öppna intervjun Intervjuerna har till största del genomförts som telefonintervjuer då det avståndsmässigt var svårt att få ihop personliga träffar med alla aktörerna. Även ytterligare information från respondenterna har skickats via e-post i samband med intervjuerna. Ytterst viktigt var att intervjun förblev ostörd, då det kan påverka resultatet av intervjun (Trost 2005). Öppna intervjuer har genomförts, då den här typen av intervju bättre får fram friare tolkningar och synpunkter från respondenterna. Det kan vara svårt om en strukturerad intervju tillämpas då respondenten har en tendens att bli vägledd till sina svar av den som håller i intervjun (Jacobsen 2002). Intervjuerna var inte standardiserade, det vill säga att slutna och standardiserade frågor inte har använts. Den som håller i intervjun väljer intervjuform och frågor efter den intervjuades beteende, det här gör det enklare att få ut mer och djupare information ur intervjuerna (Trost 2005). En intervjuhandling har funnits med under intervjuerna för att intervjun ska flyta på i ett bra flöde. Handlingen innehöll ämnen och frågor som var aktuella för undersökningen. Det är en fördel att lära sig ämnena som ska diskuteras under intervjun så att intervjun flyter på som ett samtal och inte liknar ett förhör. Den som utför intervjun ska följa den intervjuade personens tankar och svar med riktningar för att bästa resultat ska uppnås (Trost 2005). Det är dock viktigt att inte använda sig av intervjuhandlingen under hela intervjun. Det kan påverka intervjuns utfall och den som blir intervjuad kan inte ge en lika fri diskussion. Intervjuhandlingen ska därför enbart finnas med som en vägledning (Jacobsen 2002). För att genomföra en så bra intervju som möjligt finns det ett antal faktorer att ta hänsyn till innan och under intervjun. Enligt Häger (2007) är den viktigaste faktorn att skapa ett förtroende hos den intervjuade. Det gör att respondenten enklare anförtror sig åt den som håller i intervjun. För att skapa förtroende är det viktigt att vara påläst inom området och att besitta god kunskap om det som intervjun och undersökningen handlar om. Tonläget är en viktig aspekt som hjälper intervjun att flyta på ett bra sätt. Intervjun får inte ske på ett aggressivt eller anklagande sätt (Häger 2007). Intervjuerna i den här undersökningen har inriktat sig på företagsekonomiska strategier när det gäller skogsbolags inköp av skogsfastigheter och virke. Det anses av en del aktörer som företagshemligheter och strategier som bolagen inte vill att deras konkurrenter ska bli medvetna om. Innan uppsatsen 16

17 publicerades fick respondenterna chansen att läsa igenom och godkänna de delar av uppsatsen som de medverkat till. Möjlighet gavs att korrigera eventuella missförstånd mellan författarna och respondenten samt skapa en hög tillförlitlighet. Enligt Häger (2007) är det enklare för en anställd att prata mer fritt kring ett område om de vet att deras namn inte kommer att publiceras som källa. Respondenterna i undersökningen har erbjudits att inte nämnas vid namn, dock tackade alla respondenterna nej till erbjudandet Urval Vid användning av en kvalitativ metod är det viktigt att det finns en övre gräns på respondenterna. Enligt Jacobsen (2002) borde den övre gränsen ligga på max 20 stycken. När ett urval görs måste hänsyn tas till olika faktorer, en av dessa är tidsutrymmet som finns (Jacobsen 2002). Eftersom den här uppsatsen skrivs under en begränsad tid har undersökningen riktat sig till de aktörer som har störst marknadsandelar. Ett urval har i den här uppsatsen gjorts till fem stycken av de största skogsbolagen på den svenska marknaden. Sex stycken intervjuer har genomförts med väsentliga aktörer i branschen. Undersökningen riktar sig till de aktörer som har störst påverkan på marknaden för att få ut ett så trovärdigt och giltigt resultat som möjligt. Respondenterna har valts utifrån deras kunskap om företagets ställning och kunskap inom forskningsområde för bästa möjliga resultat Analys av resultatet Det första steget efter intervjuerna är att renskriva den dokumentation som framkommit (Jacobsen 2002). Dokumentationen består av anteckningar som tagits under intervjutillfällena. Faktasammanställningen som görs av det insamlade materialet är centralt då resultatet kommer att grunda sig på den dokumentation som intervjun har gett (Jacobsen 2002). När all dokumentation är sammanställd och renskriven är det viktigt att kategorisera och systematisera svaren. Här kan en del reducering av överflödig information ske. Det är dock betydelsefullt att kunna avgöra vilken fakta som är mest relevant för forskningsfrågorna. I den tredje fasen sker tolkningen av resultatet, här kombineras svaren från de olika respondenterna för att se vad undersökningen har gett för resultat (Jacobsen 2002). Alla ovanstående faser har noggrant tagits i beaktning under skapandet av analysdelen. Anteckningarna från intervjuerna 17

18 bearbetades och renskrevs direkt efter de olika intervjutillfällena för att få ett trovärdigt resultat Tillförlitlighet och giltighet En kvalitativ undersökning måste granskas kritiskt. Det är för att den data och det resultat som har presenterats ska vara giltigt och tillförlitligt. En prövning av uppsatsens giltighet benämns som validitet. Det förklarar till hur stor del en läsare kan lita på den data som har presenterats i uppsatsen (Jacobsen 2002). För att pröva giltigheten med uppsatsen har de representanter som medverkat i undersökningen fått lov att läsa igenom uppsatsen för att kommentera om viss fakta har presenterats på felaktigt sätt innan publikation av undersökningen skedde. Att respondenten läser igenom innan publikation kallas för giltighet vid första påseendet. Med detta menas att en kunnig person inom ämnet godtar och anser att resultatet är trovärdigt och relevant utifrån dennes kunskap inom området (Jacobsen 2002). Dock kan inte giltigheten av uppsatsen enbart bestämmas av den här prövningen. Det är även viktigt att kritiskt granska källor och information som presenterats av källorna (Jacobsen 2002). Källorna i uppsatsen har noggrant valts efter trovärdighet. Otillförlitliga källor har valts bort och har inte används som underlag i uppsatsen. Tillförlitligheten av uppsatsen och dess resultat kallas reabilitet. Reabilitet genomförs genom att tillvägagångssätten i undersökningen granskas. I en kvalitativ undersökning finns två effekter som kan påverka tillförlitligheten. Intervjuareffekten är en av dem. Med det menas att den som för intervjun påverkar den intervjuade personen genom olika faktorer så som kläder, tal, kroppsspråk och tonfall. Den andra påverkande faktorn är observationseffekten som syftar till sättet du observerar någon under ett samtal eller intervju kan påverka den intervjuades svar och tankar (Jacobsen 2002). Eftersom intervjuerna i uppsatsen genomfördes via telefon har de flesta av faktorerna ovan inte berörts, vilket höjer tillförlitligheten av resultatet. Viktigt för tillförlitligheten är att författaren är noggrann vid läsande av anteckningar från intervjuerna och analysen av dem. Därför är det viktigt att gå igenom faktan från intervjuerna medans det är färskt i författarens minne (Jacobsen 2002). Uppsatsens data har kontrollerats noggrant mot varandra för att läsaren ska få ett så trovärdigt resultat som möjligt. 18

19 3. Teoretisk referensram Nedan presenteras teori som ligger till grund för uppsatsens förståelse och analys Införskaffning av skogsråvaror för skogsbolagen De svenska skogsbolagen försörjer industrin med virke på olika sätt. Den största mängden skogsråvara kommer från avverkning från egenägd skog. Leveranserna från skogsbolagens skogar är dock inte tillräcklig för att underhålla industrins behov och därför köps även virke från privata skogsägare. I sista hand anskaffas virke till industrin genom import (Håkansson & Larsson 1998). Debatten om den svenska skogens resurser, värden och användning har alltid varit stor. Hänsyn ska tas till miljön samtidigt som skogen ska användas till vår materiella välfärd. Det ligger både politiska, samhällsekonomiska och företagsekonomiska aspekter i ägandet av skog. Strikta regelverk finns för att skydda och bevara den biologiska mångfalden samt motverka klimatförändringen (Brännlund & Lundgren 2010). Svensk reglering månar även om de privata skogsägarna för att gynna sysselsättning och boende i glesbygden (SFS 1979:230). Samtidigt ska skogsindustrin garanteras råvaror. Skogsindustrin är den största kommersiella brukaren av skogsråvaror. Skogsbeståndet växer samtidigt som efterfrågan ökar på råvaran. Det här beror mycket på den ökade efterfrågan på förnybara energikällor. Konkurrensen inom skogsråvaror ökar vilket pressar upp priserna på såväl virke som skogsmark (Brännlund et al. 2010) Ägande av skogsfastigheter för juridiska personer De privatägda skogsaktiebolagen äger idag cirka 25 % av all svensk skogsmark. Det svenska statsägda skogsaktiebolaget Sveaskog står som ägare till 14 % av den svenska skogen (Brännlund et al. 2010). De bolagsägda skogarna ligger framförallt i norra Sverige medan i södra delen av landet är den mesta skogen privatägd (Johansson & Lindestav 2011). Det är svårt för aktiebolag att få förvärvstillstånd för skogsfastigheter. Jordförvärvslagen har hårda regleringar för juridiska personer att få värdera skogsmark. Många aktiebolag arrenderar istället mark och avverkningsrätter av privata skogsägare (Tjäder & Seth 2003). 19

20 De stora skogsbolagen har tydliga långsiktiga mål och en framtidsplaneringstid på cirka 100 år. Det är viktigt för företagen att få största möjliga ekonomiska utbyte och samtidigt säkerställa en långsiktig hushållning av skogen. Skogsbolagen måste få intäkter på skogen både på lång och kort sikt (Håkansson & Larsson 1998) Jordförvärvslagen Det finns mycket regler kring förvärv av skogsfastigheter vilket beskrivs i jordförvärvslagen (SFS 1979:230). Jordförvärvslagen syftar till att gynna boendet och sysselsättningen i glesbygden. Den ser även till att behålla balansen mellan fysiska och juridiska personer. Juridiska personer ska inte få möjlighet att konkurrera ut fysiska personer på skogsfastighetsmarknaden. Det finns strikta regler för juridiska personer att förvärva skogsfastigheter vilket kan göra det svårt för dem att få förvärvstillstånd (SFS 1979:230). Om juridiska personer förvärvar en skogsfastighet, som inte ligger i glesbygdsområden eller omarronderingsområden 2, från en annan juridisk person (inte dödsbo) krävs inget förvärvstillstånd. Juridiska personer kan alltså fritt handla med sina skogfastigheter mellan varandra i dessa fall. Förvärv från en fysisk person eller dödsbo är däremot svårare att få igenom för en juridisk person. Det krävs alltid ett förvärvstillstånd från den juridiska parten. Som nämnt ovan är det däremot svårt för juridiska personer att få förvärvstillstånd vid förvärv av skogsfastighet av fysiska personer. Regleringen för förvärvstillstånd för juridiska personer finns i 5 Jordförvärvslagen (SFS 1979:230). För att en juridisk person ska få förvärva skog av en fysisk person krävs det att något av följande kriterier uppfylls: Den juridiska personen lämnar annan mark i utbyte mot den som förvärvas. Utbytesmarken skall ha ungefär samma produktionsförmåga. Fastigheten är avsedd för något annat än skogsbruk. Den juridiska köparen bedriver någon industriell verksamhet på orten där virkes från fastigheten skall användas. 2 Vissa utpekade områden med splittrade fastigheter som är så pass små skiften att det inte går att bruka skogen på ett ändamålsenligt sätt (Jordbruksverket 2011). 20

21 Det begärs förvärv på grund av särskilda skäl som inte strider mot jordförvärvslagens syfte. Ett särskilt skäl kan vara att underhållskostnaderna för fastigheten är så höga att det kan var svårt för en privatperson att klara av kostnaderna. Det kan bland annat bero på att det finns kulturhistorisk bebyggelse på fastigheten som kräver stort underhåll etc Kostnader och intäkter De främsta kostnaderna för skogsbolaget är den skogsvård, markvård och anläggningsåtgärder som krävs. Intäkterna fås främst i form av råvaror till industrin vid avverkning och gallring (Håkansson & Larsson 1998). Det är viktigt för skogsbolag idag att vara kostnadseffektiva inom skogsindustrin. Alla resurser planeras noga. De flesta kostnader grundar sig i gallringen och avverkningen av skogen. Slutavverkning sker ofta när skogen är år. Gallring, som görs för att ge bättre utrymme för kvarvarande träd att växa, sker ofta vart år cirka två till tre gånger innan slutavverkning (Bredström et al. 2010). Framtida intäkter bör diskonteras, det vill säga att man tar reda på vad en framtida intäkt är värd idag (Håkansson & Larsson 1998). Planeringen för hur skogsföretagen ska utnyttja sina skogfastigheter så effektivt och till så låg kostnad som möjligt är en viktig del för skogsbolagen. Årligen bör en årsplan göras för att uppnå lägsta möjliga kostnad. Syftet med en årlig plan är att minimera den totala kostnaden för all skörd under ett år. Den totala kostnaden är framför allt baserad på produktionskostnader, transportkostnader samt rörliga kostnader. I den planeras även hur företagen så effektivt som möjligt utnyttjar maskinerna, skördarna och skottarna i skogarna. Teamet som jobbar med avveckling och maskinerna är ofta långtidsanställda av skogsbolaget eller jobbar som självständiga entreprenörer. Det är viktigt att hålla kostnaderna för gallring och avverkning så låga som möjligt. En av kostnaderna är maskinernas driftkostnad. Det räknas fram en timtaxa för varje maskin och varje maskin bör användas så tidseffektivt som möjligt. När en förares pass är slut för dagen bör maskinen lösas av en annan förare. Transporten är en annan stor kostnad som utgör nästan 40 % av driftkostnaderna. Därför har planeringen av tillgång och skötsel av befintliga skogsvägar en stor del av den årliga planeringsplanen (Bredström et al. 2010). Utbildningsnivån på de anställda i skogsbolagen i Sverige är mycket hög. 21

22 Skogsbolagen har även mycket interna utbildningar för att hålla en hög kompetensnivå på de anställda. Det här resulterar såklart i höga utbildningskostnader för företagen (Håkansson & Larsson 1997). Skogsbolag använder sig av beståndskalkyler i sin planering. En beståndskalkyl tar hänsyn till kostnader för tjänster, maskiner, arbetsmoment, planteringskostnader, kalkylräntans storlek, tidpunkter för olika skötselåtgärder och pris på virke i olika kvalitetsklasser samt diameter. Åtgärderna i skogen är förenade med kostnader och intäkter som ger ekonomiskt positiva eller negativa resultat. Mycket av skötseln samt anläggningen är förknippade med negativa netton medan exempelvis avverkningen ger positiva netton. I slutändan är det viktigt att de positiva nettona är minst lika stora, gärna större, än de negativa nettona. De stora företagen har ofta ett behov av en jämn tillgång på virke från skogen. Det här kan ibland resultera i tidigareläggande av avverkningen för vissa skogspartier (Håkansson & Larsson 1998). Skogsvårdslagen (SFS 1979:429) syftar till att bevara den biologiska mångfalden samt att skogen ska skötas så att den långsiktigt ger en god avkastning. Att behöva ta natur- och kulturhänsyn kan ge minskade intäkter vid avverkning. Det här kan bero på att vissa träd måste lämnas eller att avverkningen blir mer tidskrävande då hänsyn till växtligheten och kulturlämningar i vissa områden måste tas. Däremot behöver inte miljöhänsynsåtgärder alltid vara en stor kostnad utan kan ibland till och med bli en besparing. Drivningskostnaderna vid avverkning kan minska då de träd som ska bevaras i många fall ligger i svåråtkomlig områden (Håkansson & Larsson 1998) Värdering och prissättning av skogsfastigheter Att värdera skogsfastigheter kan vara komplext och svårt. Det finns många olika faktorer som styr värdet på en skogsfastighet men framförallt är det skogsvolymen, det virke som finns att tillgänglig på fastigheten, som utgör grunden till prissättningen (Skogsforsk 2012). En ökad grovlek på träden ger en värdetillväxt. Det är viktigt vid värdering av skog att skapa sig en uppfattning om hur skogen är skött och vilken ålder den har, eftersom det har 22

23 en stor betydelse för värdet. Skogsbruksplanen 3 bör granskas noggrant. Även regionala skillnader påverkar skogens värde. Priset på skog är betydligt högre i tillväxtområden i förhållande till exempelvis Västernorrland och Jämtland där utbudet på skog är stort (Tjäder & Seth 2003). Andra parametrar som påverkar skogens värde är om det finns bostäder på fastigheten eller tillgång till jakt och fiske (Skogsforsk 2012). Den absolut största prispåverkande faktorn är dock hur mycket avverkningsbart virke det finns på fastigheten (Tjäder & Seth 2003). Avkastningsvärdet analyserar nuvärdet av framtida intäktsöverskott. Marknadsvärdet i sin tur ska visa det sannolika priset vid en försäljning på en öppen marknad. Det är svårt att värdera en skogsfastighet utifrån prisstatistik. Ortprismetoden 4, som ofta används vid värdering av villafastigheter, är svåranvänd när det kommer till skogsfastigheter. Det är svårt att hitta jämförelseobjekt för en skogsfastighet på grund av att det är många olika parametrar som styr värdet. Inte heller köpeskillingsoefficienten 5 ger ett tillförlitligt underlag när det gäller värdering av skog. Däremot brukar taxeringsvärdet vanligen utgöra cirka 75 % av skogens marknadsvärde. För att bestämma värdet på en skogsfastighet bör hänsyn tas till dels fastighetens högsta avkastningsvärde och dels relatera till kända priser vid överlåtelser av likvärdiga fastigheter inom samma område. Lantmäteriet har en sammanställning om skogens medelvärde i olika län efter undersökningar som de gör ett par gånger om året (Tjäder & Seth 2003). 3 En beskrivning på skogens tillstånd och vilka åtgärder det finns behov för. Skogen är uppdelad i olika bestånd på en karta där detaljerade uppgifter om varje del finns (Tjäder & Seth 2003). 4 Ortprismetoden är en metod för bedömning av fastigheters marknadsvärde utifrån direkta jämförelseköp. Metoden går ut på jämförelse av betalda priser för liknande fastigheter i samma geografiska område på en fri och öppen marknad (Persson 2008). 5 Ett värde som ofta används vid värdering av fastigheter med byggnader. Köpeskillingsoeffecient är det värde som är relaterat till taxeringsvärdet (Tjäder & Seth 2003). 23

24 Skogsmarkspriserna har under de senaste åren ökat kraftigt. Mellan år 2000 och år 2009 steg genomsnittspriset per skogskubikmeter med 56 %. Priserna på skogsmark anges ofta i kronor per skogskubikmeter, kr/ m3sk (Skogsforsk 2012). Figur 2: Real prisutveckling under åren (LRF Konsult 2011) Redovisning Enligt nya EU-beslut ska en del tillgångar tas upp till verkligt värde (det vill säga till marknadsvärde) i företagens redovisning. Biologiska tillgångar, som skog i ett skogsföretag, tas upp till ett generellt marknadsvärde i redovisningen. Att redovisa de biologiska tillgångarna i verkligt värde har som syfte att en jämförelse av företagen ska kunna göras bättre. Oftast sker värderingen efter prognostiserade framtida kassaflöden. Det innebär att värdet räknas fram utifrån personliga bedömningar och antaganden om framtida prestationer och från egna matematiska räknemodeller. Det kräver kunniga och väl insatta personer inom området hos skogsbolagen som värderar skogen. Insamlingen av information är även en viktig aspekt då koncernledningen, som fastställer värdet, ofta sitter långt ifrån den växande skogen. Företagen har ett stort ansvar när det gäller värderingen av sina skogstillgångar eftersom det här ska ge investerare ett bra och jämförbart värde till grund för sina ekonomiska beslut (Lorentzon 2011). Redovisningsregler för biologiska tillgångar återfinns i IAS 41 då träd på rot ska värderas till verkligt värde. Efter avverkning och vid tidpunkten då de fällda träden är placerade intill en väg för transport värderas de istället som en lagertillgång för företaget (Flamm et al. 2006). International Financial Reporting Standard (IFRS) är en samlad redovisningsstandard för vissa offentliga företags finansiella rapporter. IAS 41 fastställer redovisningsprinciper för företag som omfattas av IFRS. Syftet med 24

25 ramverken är att skapa en jämförbarhet, tillförlitlighet, relevans och begriplighet i den finansielle rapporten (IFRS 2012 ; Flamm et al. 2006) Skatteregler Skatteregler påverkar hur intäkter och kostnader uppstår. Därför är det viktigt att gruppera intäkterna och kostnader och inte bara titta på årsresultatet. På intäktssidan bör virkesintäkterna hållas isär. Intäkter från avverkningsrätter redovisas som nettointäkt och virkesintäkter från leveransvirke redovisas som bruttointäkt. De här intäkterna bör hållas isär samt övriga intäkter. På kostnadssidan bör skogsvårdskostnader för plantering efter slutavverkning, röjning, avverkningskostnader och övriga kostnader hållas isär som exempelvis lagfart och ränta (Tjäder & Seth 2003). Skattereglerna skiljer sig åt för skogsägande mellan privatpersoner och näringsverksamhet. I bokslutet för skogsbruk redovisas först intäkter, utgifter, avskrivningar etcetera. Därefter tillkommer skogsavdrag, skogskonto och avsättning till framtida skogsvård. Slutligen kommer räntefördelning, periodiseringsfond och expansionsfond. (Tjäder & Seth 2003) Risker Att äga skog är inte helt riskfritt. Det finns många naturrisker som kan ge stora ekonomiska konsekvenser i skogsägandet. Exempelvis bränder, insekter och stormar kan förstöra skogen (Fasano & Straka 2009). En riskminskning gällande naturrisker kan ske genom att skogsägaren försäkrar sin skog (Hyytiäinen & Penttinen 2008). Enligt Hyytiäinen och Penttinen (2008) är försäkringskostnaderna enbart 3-4 % av den årliga värdetillväxten i Finland. Andra faktorer som kan påverka skogsägandet är politiska åtaganden, ny lagstiftning, efterfrågan och teknikutveckling. Miljöpolitiken är idag den aspekt som har störts påverkan på skogsbruket (Fasano & Straka 2009). Efterfrågan på skog påverkas av flera olika aspekter. Största efterfrågan på skog är exempelvis till husbygge. Husbygget är i sin tur stark förenade med bankernas utlåningsränta. Höjda utlåningsräntor ger en dämpad efterfrågan på bostadsmarknaden som i sin tur sänker efterfrågan på virket till nyproduktion (Fasano & Straka 2009). 25

26 Skogsbruk kräver en långsiktig planering på många årtionden. Samtidigt är det svårt att göra en långsiktig planering på grund av alla förändringar som sker med skatter, företagsombildningar samt skogspolitiken. Trots oförutsägbara förändringar är det viktigt att skogsbolagen har långsiktiga mål för sitt skogsbruk (Håkansson & Larsson 1998). En fördel med eget ägande av skog är de säkra virkesleveranser samt att företaget inte blir lika känsligt för stigande virkespriser (Lönnstedt & Sedjo 2003) Bolagens inköp av virke Virket i de svenska skogarna har ett stort ekonomisk värde. Tillväxten av skogen har de senaste åren varit cirka 100 miljoner kubikmeter (Rennel 2010). Avverkningen av skog som sker per år uppgår till 80 miljoner skogskubikmeter. Hälften av den avverkade skogen går till svenska sågverk för att bli plank och brädor, 40 % utgör råvara till pappers- och massindustrin, 8 % går till småhus vedeldning och resterande råvara går till bland annat träfiberskivor och spånskivor (Skogsstyrelsen 2012) Köp av virke Inköp av virke kan ske utifrån två olika alternativ. Första alternativet är leveransvirke. Här står skogsägaren för avverkning av skogen och levererar vanligtvis virket upplagt vid en väg för köparen att hämta (Tjäder & Seth 2003). Prissättning för leveransvirke sker utifrån tidigare gjorda prislistor för området (Enström 1997) och grundas efter volym och kvalitet (Bylund 1984). Mätningen av virket sker oftast av en oberoende part (Enström 1997). Vid leveransvirke kan även ett avverkningsuppdrag förhandlas om. Då är det köparen av virket som står för kostnaden för avverkningen åt säljarens räkning (Tjäder & Seth 2003). Prissättning vid ett avverkningsuppdrag sker enligt samma sätt som för leveransvirke (Bylund 1984). Alternativ två är att köparen köper virke på rotpost, vilket innebär att virket köps samtidigt som det står i skogen. Här finns två alternativ för köparen: 1. Träden betalas, mäts och stämplas där de står och växer i skogen för att senare huggas ner. 26

27 2. Leveransrotköp vilket innebär att priset för virket bestäms i skogen på plats. Mätning och betalning sker efter avverkning av träden (Tjäder & Seth 2003). Även här sker mätningen av en oberoende part (Enström 1997). Vid köp av virke på rot, finns avverkningsrätter som ett alternativ. Köparen har då köpt virket inom ett bestånd och erhåller av säljaren en avverkningsrätt inom det området där köpet är gjort på fastigheten. Tidsbegränsning på rätten finns upp till fem år (Tjäder & Seth 2003). Vid rotpostköp upprättas alltid en stämplingslängd som är underlaget för försäljningen (Bylund 1984). Stämplingslängden innehåller uppgifter om antalet träd till försäljning uppdelat efter trädslag, volym och diameterklass. Skogsägaren tar här ett beslut om vem han eller hon vill sälja till och väljer ofta det högsta anbudet (Enström 1997). Därför är det ytterst viktigt att både köpare och säljaren har kunskap och insikt i hur rotpostvärdet beräknas för att priset ska bli rätt (Bylund 1984) Fel och risker Precis som vid ägandet av skog finns det självklart risker med inköp av virke. De faktorer som påverkar en skogsägares innehav av skog kommer alltid att ha en inverkan på priset och den kvalité som virket erbjuder. Priset på virke regleras efter marknadens efterfråga och utbud. När det gäller skogsråvaran finns det många faktorer som påverkar (Brännlund et al. 2010). Värdet på timmer och virke bestäms utifrån dess användningsområde, produkter som kan framställas av råvaran bestäms efter storlek, art och kvalité på träden. Priset på virke som ska användas till byggnadsmaterial så som byggnadsstommar och fasader påverkas av bostads- och räntemarknaden (Fasano & Starka 2009). En stigande ränta på bostadsmarknaden minskar konsumtionen vilket gör att det blir dyrare att bygga. Det ger i sin tur en minskad efterfråga på virke och skogsråvaran som gör att priset på råvaran sänks. En fallande ränta ökar däremot stimulansen på marknaden vilket ger en högre efterfråga på material och råvaror. Det ger en högre och intensivare konkurrens som resulterar i att priserna på skogsråvaran höjs (Eklund 2010). En annan faktor som påverkar priset på virket är oväntad naturpåverkan som storm och svampangrepp. Miljöfaktorer har en enorm påverkan speciellt på skogsråvaran. Svenska målsättningar inom energi och klimatområdet ökar intensivt konkurrensen mellan bolagen. Förnybar energi och förnybara 27

28 drivmedel till transportindustrin är två orsaker till den ökade konkurrensen. På grund av bioenergisektorns skattelättnader ökar betalningsviljan för skogsråvande av dessa intressenter (Brännlund et al. 2010). Vid mätning av virke är utgångspunkten att stockarna är felfria men ofta är det någon defekt på virket. Det finns många faktorer som påverkar virket både när det är stående och när det ligger på marken. Vanliga fel som kan uppstå är röta som angriper genom svampangrepp, kvistar (beroende på vad det är för kvist påverkas kvalitén av virket), sprickor kan vara torrsprickor eller köldsprickor, ytfel så som stamskador, krokighet och så vidare. Alla dessa kan orsaka kvantitets- eller kvalitetsfel. Ett kvalitetsfel är ett fel som försämrar en framtida produkts kvalité och ett kvantitetsfel gör att mindre användningsbart virke erbjuds (Bylund 1984) Prissättning av virke Över tid varierar virkespriserna mycket. Utbud och efterfrågan är den störst påverkande prisfaktorn vilket innebär att det är lättare att få ett högt pris för sin skog när efterfrågan är stor. Priset på varan är det som påverkar efterfrågans storlek. Efterfrågan minskar om priset ökar och ökar om priset minskas. Även på utbudssidan är det priset som styr. Är priset på varan högt vill säljaren sälja mycket av varan och är priset lågt minskar intresset hos säljaren för att sälja varan. Det här kan illustreras i ett jämviktsdiagram där en efterfråge- och en utbudskurva visar ett jämviktspris. Jämviktspriset är det pris där den utbjudna och efterfrågan kvantiteten är lika stora och både köpare och säljare är tillfredställda (Eklund 2010). 28

29 Figur 3: Jämviktspriset sätts där efterfråge- och utbudskurvan korsas. När marknaden är i jämnvikt har varan pris P1 och kvantiteten K1 (Eklund 2010). Priser kan även styras mycket av långsiktiga relationer mellan köpare och säljare. Andra påverkande faktorer kan vara avståndet till industrin (Skogsforsk 2012). Prissättningen på virke varierar även beroende på vilken avverkningsform och leveransform det är. Olika faktorer påverkar priset på rotposter, leveransvirke, avverkningsrätter och leveranssätt (Skogsstyrelsen 2012). Statiska centralbyrån och Skogsstyrelsen redovisar regelbundet statistik på prisutvecklingen på sågtimmer och massaved, skogsfastighetspriser, skogsimportpriser etcetera Ekonomiska beräkningar Ofta utvecklas priser på skogsprodukter annorlunda än övriga priser. Skog har sedan länge ansetts vara en säker och inflationsskyddad investering (Håkansson & Larsson 1998). För att kunna jämföra såväl kostnader som intäkter som utfaller under olika tidsperioder bör kostnaderna och intäkterna nuvärdesberäknas för att kunna ställas mot varandra. När exempelvis en beräkning av räntekostnader och ränteintäkter görs tas hänsyn till den reala räntesättning som i sin tur tar hänsyn till inflationen (nominell ränta - inflation). Genom att räkna med en realränta kan alla kostnader och intäkter anges i dagens penningvärde. När en 6 Vid intresse se bilaga 1 och 2 för tabeller och diagram gällande prisstatistik. 29

30 beräkning på investeringens lönsamhet görs bör även alternativräntan studeras, det vill säga exempelvis vad avkastningen skulle bli om det istället placeras på ett konto med 3 % realränta under samma tidsperiod. En annan faktor att ta hänsyn till är vilken finansieringsform som används. En investering blir ofta mer lönsam om den finansieras med eget kapital istället för lånade medel. Även vid köp av nya skogsmaskiner är det viktigt att göra noggranna beräkningar på lönsamheten i investeringen (Håkansson & Larsson 1998) Miljöaspekter och certifiering ISO (International standards organization) är en internationell accepterad standard som tillkom 1996 och är en populär standard inom skogsindustrin. Syftet är att företag lättare ska kunna kontrollera och reducera verksamhetens påverkan på miljön. Standarden kräver att verksamheten måste identifiera sina aktiviteter, produkter och tjänster som påverkar miljön samt vilket sätt de påverkar. Efter det ska mål och förbättringar tas fram för att verksamheten ska värna om miljön. ISO ger fördelar som minskningar av försäkrings- och rättsliga risker. Minskar även kostnader hos företagen samt hjälper företagen att ta marknadsandelar genom en grönare image (Whitelaw 2004). De flesta skogsägare certifierar7 idag sin skog för att bli mer eftertraktade. Forest stewardship council, FSC, (Almered Olsson & Bladh 2004) är en reglering som skogsägare frivilligt kan följa för att få sin skog certifierad (Johansson & Lidestav 2011). FSC gäller enbart för större skogsbolag (Johansson & Lidestav 2011) och har tre mål för att främja den hållbara utvecklingen för världens skogsbruk. Målen är att utveckla miljöanpassade skogsbruk, främja för samhällsnyttan och främja för den ekonomiska livskraften bland världens skogar. Enkelt sagt framhäver certifieringen hållbart utvecklade produkter av naturen och bevarande av världens naturskog (Klooster 2010). Certifierad skog eller skogsråvaror ska enligt standarden inte ha ursprung från skogsplantager som inte underhålls efter ekologiska principer eller från avverkad naturskog (Almered Olsson & Bladh 2004). Ett krav om att minst 5 % av marken ska avsättas till naturvårdsändamål finns. Påträffas nyckelbiotoper8 ska dessa främst sättas av till naturvårdsändamål (FSC Sverige 2012). Standarden har fått stort stöd från nationella myndigheter, statliga 7 Certifiering garanterar att en produkt eller tjänst överensstämmer med specifika kvalitetskrav eller viss standard (Nationalencyklopedin 2012). 8 Skogsbestånd med sällsynta växt- och djurarter (Nationalencyklopedin 2012) 30

31 organisationer och miljöorganisationer. Många företag som köper råvaruresurser från skogen föredrar att köpa certifierade råvaror. Därför har skogsbolagen mer eller mindre tvingats att certifiera sin skog för att behålla sina kunder (Klooster 2010). Även privata skogsägare kan certifiera sin skog men då enligt PEFC, Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes. Standarden är främst ämnad för småskaliga familjeskogsbruk. PEFC verkar för hållbart och uthålligt skogsbruk. En skog som är certifierad med PEFC följer kraven för ett bäraktigt och naturvårdsanpassat skogsbruk efter Ministerkonferensen för skydd av Europas skogar. Med en hållbar utveckling för skogsbruket syftar PEFC att främja för en ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet (PEFC 2012). Figur 4: Certifierad Skogsmark 2011 (Skogsindustrierna 2012). 31

32 4. Empiri Här redovisas vad som framkommit under intervjutillfällena. Kapitlet är uppdelat efter ämne och respondenternas svar presenteras i följd av ämnet Bolagens plats på marknaden För ett ge läsaren en större förståelse för de intervjuade bolagens plats på marknaden och deras arbetsfunktioner kommer nedan information om företagens position och strategiska beslut från varje respondent att presenteras Bergvik skog Respondent från Bergvik skog är Mikael Perérs som är fastighetschef i bolaget. Han har övergripande ansvar för fastighetsärenden samt markjuridik. Mikael Perérs berättar följande om företaget: Företaget har en fastighetsavdelning, en skogsavdelning och en ekonomiavdelning. Fastighetssidan ansvarar för frågor som rör bolagets fastigheter bland annat fastighetsrättsligt, avtalsfrågor samt köp och försäljning av fastigheter. Skogsavdelningen gör skogsaffärer, säljer avverkningsrätter och ansvarar för skogens skötsel genom hela cykeln. De arbetar även med certifieringsfrågor och miljöfrågor. Ekonomiavdelningen ansvarar för bolagets finansfrågor och ekonomiadministration. Bergvik Skog bildades år Mikael Perérs var själv inte med när företaget bildades, men berättar utifrån sin vetskap att det var Stora Enso som tog initiativet till bildandet av företaget. Historiken var bland annat att ägarna på Stora Enso tyckte att skogstillgången belastade balansräkningen. Industriinvesteringar har ofta betydligt högre avkastning och eventuellt även en högre risk medan skogsmarksinvestering är precis tvärtom. Det var antagligen lite olika viljor i företaget där industrialisterna tyckte det här låg och belastade spekulerar Mikael Perérs. En annan teknikalitet som Mikael Perérs misstänker kan ha påverkat initiativet att avveckla den egna skogen är förändringen i hur bolaget redovisar värdet när de äger biologiska tillgångar. IFRS, som värderingsmodellen heter, innebär att biologiska tillgångar måste värderas i balansräkningen till ett marknadsvärde. När den nya förändringen kom och företaget skulle börja redovisa med marknadsvärden drogs lönsamheten ner med en gång. Jag kan tänka mig att somliga tyckte att varför ska vi äga en tillgång som avkastar så dåligt? säger Mikael Perérs. 32

33 När de olika avtalsperioderna med Stora Enso och Korsnäs löper ut hamnar Bergvik skog i en ny förhandlingssituation. Mikael Perérs kommenterar det med att när avtalen går ut har Bergvik skog rätt att sälja virket till vilka de vill. Det blir då på helt kommersiella grunder. Bergvik skog kommer fortsätta att sälja avverkningsrätter som idag och sannolikt är att de bjuds ut även till andra köpare än Stora Enso och Korsnäs. Men det är troligen ett ömsesidigt intresse för Bergvik respektive Stora Enso samt Korsnäs att ett gott affärsförhållande kan fortsätta även i framtiden då dessa virkesköpande bolag har en stark industriell etablering i de trakter där Bergvik skog har huvuddelen av sin skog SCA Jörgen Bendz och Lars Rubensson är respondenterna från SCA Skog. Jörgen Bendz är virkeschef i SCA och är ansvarig för virkesförsörjningen till de svenska industrierna inom SCA. Lars Rubensson jobbar och är ansvarig för avdelningen markjuridik på SCA Skog. SCA Skog omsätter drygt 10,5 miljoner kubikmeter virke årligen i bolagets svenska industrier. Hälften kommer från egna skogar och resterande kommer från externa källor där den största delen utgörs av träköp från privata skogsägare i norrland. Bolaget köper rotstående skog och avverkar som en tjänst åt privata skogsägare. SCA skog, Virke är egentligen länken mellan skogsbruket och industrin med uppgift att försörja industrin med virke. En logistik apparat och en affärsenhet som vi utgör inom SCA Skog som är en del av SCA koncernen säger Jörgen Bendz. Att få fram virke till industrin är ett av de viktigaste målen, det andra är att långsiktigt sköta och förvalta skogen som den otroliga resursen den är. Lönsamhet är också en förutsättning, förklarar Lars Rubensson Sveaskog Respondenten från Sveaskog är Henrik Hammar som jobbar som virkesinköpare. Henrik Hammar berättar om bolaget och sin tjänst: 33

34 Sveaskog är statligt ägda vilket inte har någon större påverkan på bolagsverksamheten. Sveaskogs ägare är staten men följer bolagslagstiftningen precis som de andra skogsbolagen. En påverkan är däremot av att Sveaskog är statligt ägda är att det för ett antal år sedan beslutades att 10 % av skogen ska säljas ut till privata skogsägare för att gynna småskogsbruket i Sverige. Uppdraget som virkesinköpare är att köpa virke av privata markägare, ordna med avverkning och sälja vidare virket till extern industri eftersom Sveaskog inte har någon industri. Sveaskogs egenägda skog sträcker sig från norra Lappland ner till Skåne Stora Enso Kontaktperson på Stora Enso skog har varit marknadschefen Christian Bergman. Han berättar om motiven bakom avvecklingen av den egna skogen till Bergvik skog. Den egna skogen utgjorde ett stort kapital som dels skulle förräntas och samtidigt skulle ge möjlighet till expansion inom huvudområdet som är skogsindustri. Det var ett sätt att koncentrera sig på virkesförsörjning till företagets industrier, vilket är Stora Enso skogs huvuduppgift. Däremot finns i dagsläget uttalade ambitioner om att återköpa skog i Sverige. I den plantageverksamhet som drivs i södra hemisfären och som är ett villkor för att få till en virkesproduktion finns inköp av skogsmark som en del. Han berättar att 90 % av det virke som företaget köper från mindre privata markägare köps på rot. Från Bergvik skog är det 100 % rotstående virke som det skrivs avtal på. När det gäller skötsel av skogen i övrigt utför Stora Enso skog, precis som gentemot Bergvik skog, en hel del skogsskötselåtgärder gentemot de privata skogsägarna. Majoriteten av skogsägare, som företaget köper virke från, köper även en eller flera skogsvårdstjänster från Stora Enso skog. Kostnadsfri rådgivning från företagets sida till markägaren är en naturlig del i samarbetet och skogsbruksplaner förekommer allt oftare som en grund för det Holmen Andreas Rastback vår respondent på Holmen, jobbar som virkesmarknadschef och arbetar med köp och försäljning av virke på den strategiska nivån. 34

35 Holmen skog är en del inom Holmen koncern. Huvuduppgifterna som Holmen skog har är att sköta den egna skogen och att försörja deras industrier med skogsråvara, för att lösa försörjningen så måste virkeshandel bedrivas. De äger 1,3 miljoner hektar egen skog samt handlar upp från privata skogsägare. De avtalar oftast om avverkningsrätter som löper på tre till fem år Risker på marknaden När det gäller ägandet av skogsmark anser Mikael Perérs, Bergvik skogs fastighetschef, att räntekostnaderna är den absolut största finansiella risken. Han tycker att turbulens i Europa bidrar till osäkerhet då bolaget inte vill hamna i något trångmål i samband med att de ska förhandla om några stora lån. Prisutvecklingen på sågtimmer är även en stor finansiell risk. Lars Rubensson berättar att SCA inte har några lån på skogsmarken. Det har tidigare funnits inteckningar och pantbrev i deras skogar men mest i syfte till industriinvesteringar. Däremot går det alltid att se till den totala lånebilden i företaget. Ytterligare en riskfaktor är prisändringar. Mikael Perérs berättar att en prisändring på 1 % på sågtimret påverkar Bergvik skogs resultat med 14 miljoner kronor. Det är stort fokus på virkespriserna i branschen samt att söka finansiärer och att göra prognoser för virkesprisutvecklingen. Ränterisken och prisförändringar är de stora riskfaktorer säger Mikael Perérs Risker virkesinköp Den största risken med virkesinköp till industrin anser Jörgen Bendz, virkeschef på SCA, vara att luften går ur marknaden. Att de inte kan köpa det virke de behöver för industrin och att det leder vägen till en ohälsosam prisutveckling på marknaden. Det finns ju olika sätt att möta sådant, säger Jörgen Bendz; 1. Ägande av egen skog: alternativ källa där man kan avverka när priserna på marknaden är för höga. 2. Jobba med långa och stora rotstående lager. Leva över pristoppar genom att avverka redan inköpta trakter. Aktörer som inte har de möjligheterna utsätter sig för en större risk. Det blir de som driver de här topparna på marknaden. 35

36 Utbudsfrågesituationen är den största risken med att placera sin industri på inköp anser Jörgen Bendz. Många privata skogsägare har skogen vid sidan av ett annat yrke och plockar ut ur skogen när de behöver för att rusta hus etcetera. Det resulterar i att de flesta privatpersoner passar på att sälja när de vet att de kan få betalt. Det är en stor risk vi får på en marknad som är väldigt ojämn, vid bra tider då vill alla sälja virke, i dåliga tider finns det nästan inget virke att köpa. Det kan göra att företaget fastnar i att ha köpt virke till ett högt pris och sen får sälja det vidare till ett lågt pris vilket är en stor ekonomisk risk som vi har berättar Henrik Hammar, virkesinköpare på Sveaskog. Andreas Rastback anser att den risk som finns med virkesinköp är att inte få köpa tillräckligt mycket virke till en rimlig kostnad så att Holmen inte får ihop den mängd virke som deras industri behöver. Holmen jobbar med ett lager av köpt virke som fortfarande står på rot och blir det för dyra priser på virket köper företaget helt enkelt inte in nytt virke vid den tidpunkten. Den egna industrin måste tjäna pengar på det Holmen skog gör, förklarar Andreas Rastback 9. Stora Ensos marknadschef Christian Bergman anser att de inte utsatt sig för några betydande större risker när det gäller tillgången på virkesförsörjningen till industrin genom att de har avvecklat den egna skogen. De har istället säkrat upp virkesförsörjningen med ett långt avtal så att företaget har kvar säkerheten som den egna skogen gav Naturrisker Naturrisker är något som också behöver tas hänsyn till. Stormen Dagmar har skapat problem för Bergvik skog då kubikmeter skog har blåst omkull. Det har resulterat i att 35 stycken avverkningsmaskiner är ute och jobbar i de drabbade områdena, en oförutsägbar kostnad som Bergvik skog får stå för. Bergvik skog drabbades även av stormen Gudrun. Mikael Perérs berättar att de har en försäkring för den här typen av naturrisker. Det är trots det en risk för företaget då det är en hög självrisk som ligger runt 30 miljoner. Det ska ju blåsa ner en del innan försäkringen kan utnyttjas säger Mikeal Perérs. Det är Bergvik skog som står för kostnader när det gäller naturrisker, 9 Andreas Rastback virkesmarknadschef Holmen, intervju den 8 maj

37 inte Stora Enso och Korsnäs. De köper avverkningsrätter och betalar enligt prislistor och är det stora stormfällningar så är det risk att priserna går ner, då det är utbud och efterfrågan som gäller. Andra naturrisker är exempelvis stora insektsangrepp eller stora svampangrepp. Ytterligare en risk som är svårvärderad är miljörisken utifrån miljöbalken när det gäller föroreningar. Bergvik skog äger mycket mark i Bergslagen där det finns en hel del industrilämningar. Där kan vi komma att ha ett ansvar som verksamhetsutövare som kan resultera i kostnader för miljöundersökningar och saneringsåtgärder. Huvudregeln är att verksamhetsutövaren har ansvar för föroreningar som uppkommit från verksamhet som pågått efter 1969 och i viss mån, efter skälighetsbedömning, även efter Eftersom Bergvik Skog AB skapats genom fusion av äldre bolag (Tillexempel Stora Kopparbergs Bergslags AB) som haft marken i sin ägo så gäller dessa regler för företaget. SCA drabbas som andra skogsägare av skador i skogen och av stormar men det är inget som Lars Rubensson ser som en större risk. En del i ägandet av skogen är att vi sköter och förvaltar den, skador och storm är inget vi kan styra säger Lars Rubensson Miljöhänsyn Mikael Perérs 11 berättar att det redan vid Bergvik skogs bildande var en förutsättning från Stora Enso och Korsnäs att Bergvik skog skulle ha ett certifierat skogsbruk eftersom deras kunder kräver det. Där av är certifiering inget val, utan ett måste, för bolaget under den tiden som avtal med Stora Enso och Korsnäs finns. Det finns en risk ur en investerares ögon när det gäller det ökade fokuset på hur skogsbruk bedrivs och det ökade kravet på att ytterligare marker ska avsättas för annat än skogsbruk. Bergvik skog har cirka 10 % av marken avsatt till annat än skogsbruk. Hur certifieringen ser ut och vilka kraven är på den som certifierar är inte statiskt utan de förändras över tiden. Det är bland annat beroende på vad som händer på det internationella planet, så att vi får väl se i framtiden vart det bär hän så att säga säger Mikael Perérs fastighetsansvarig Bergvik skog. 10 Lars Rubensson ansvarig för markjuridik SCA, intervju den 11 maj Mikael Perérs fastighetschef Bergvik skog, intervju den 2 maj

38 Från 2008 ska all avverkning som Sveaskog genomför följa Svensk FSCstandard för skogsbruk berättar Henrik Hammar 12. Det innebär att även vid avverkning hos andra markägare ska Sveaskog lämna den naturhänsyn som FSC-standarden kräver. Syftet med anpassad FSC-avverkning är dels att ha en god kontroll över de avverkningsåtgärder som genomförs i Sveaskogs regi på andras marker och dels att öka intresset för att certifiera skogsfastigheter och på det viset öka volymen FSC-certifierat virke på marknaden. Henrik Hammar förklarar att Sveaskog har högre krav än vad lagen egentligen kräver. Är det skog som är okej att avverka enligt lag så är det inte säkert att Sveaskog får avverka den. De har helt enkelt tagit på sig lite mer ansvar för att kunna säga att det virket som Sveaskog förmedlar är avverkat på ett bra sätt. SCA skog är miljöcertifierade enligt PEFC- och FSC standarderna och ser gärna att skogsägarna de handlar virke från är certifierade genom dessa system. Däremot är det är inget krav. I botten så är det lagkraven som gäller. SCA ställer högre krav på virket de köper utomlands. Då köps ingenting in som inte har spårbarhetscertifikat berättar Jörgen Bendz, virkeschef på SCA skog. Genom att vara en stor skogsägare utsätter man sig alltid för en risk att bli kritiserade av olika intressenter ute i samhället säger Jörgen Bendz på SCA. Det är lättare att kritisera en stor aktör än en enskild privat skogsägare. Även Stora Enso tycker det är viktigt att det virket från den skog de handlar med från privata skogsägare är miljöcertifierad. De tycker det är en fördel om virket är miljöcertifierat. Vid köp av leveransvirke och avverkningsrätter beaktas och värderas den här fördelen tillsammans med andra faktorer som storlek på affären, långsiktighet, virkeskvalitet, transportavstånd, transportförutsättningar etcetera. Holmen är certifierad efter PEFC och FCS standarderna. Andreas Rastback berättar att Holmen skog följer den spårbarhetskontroll och riskbedömning som standarderna tar upp. Virkesköp från områden med hög risk skall inte förekomma. Virke från områden med höga bevarande värden eller det som är olagligt att avverka handlar vi inte heller med, säger Anders Rastback. 12 Henrik Hammar virkesinköpare Sveaskog, intervju den 3 maj

39 4.4. Fördelar och nackdelar med virkesinköp Den största fördelen med virkesinköp är att slippa kapitalbindningen samt att företaget får möjlighet att handla spot-volymer. Företaget kan balansera marginalvolymerna säger Jörgen Bendz, virkeschef på SCA. Nackdelen blir för aktörer, som enbart har korta inköp att förlita sig på, att de blir väldigt utsatta för eventuella virkespristoppar då de inte har någon egen skog eller rotstående lager att luta sig tillbaka på. Henrik Hammar på Sveaskog berättar att virkesmarknaden är bakvänd, säljaren styr genom att sitta med bristvaran. Företaget jagar hela tiden virke. Det krävs hela tiden uppsökande av markägande. Det här görs genom sökande i register samt att titta på satellitbilder. Privata skogsägare kontaktar även företaget men till stor del är det bolaget själva som får leta efter eventuella virkessäljare. Sveaskogs affärer går till så att de säljer först köper sen. De tittar däremot på vad sågverken tidigare år har för volymer för att veta på ett ungefär hur mycket som ska anskaffas. Efterfrågar kunden något som inte finns i den egna skogen så anskaffas det och säljs till ett bättre pris tillsammans med vår egen skog. Det som företaget köper måste det givetvis bli en vinst på men det är viktigare att göra vinst på det som vi redan äger säger Henrik Hammar. Inköpet av virke är en förutsättning för att företaget ska kunna ge en kundanpassad leverans. Christian Bergman 13 på Stora Enso skog berättar att det är möjligt att jobba mer rationellt med avverkningsrätter hos en stor markägare som Bergvik skog i jämförelse med inköpen av virke de gör från mindre privata skogsägare. Volymerna de köper från Bergvik skog motsvarar cirka virkesavtal från privata skogsägare Fördelar och nackdelar med ägandet av skog Sveaskog hugger alltid så mycket som möjligt ur den egna skogen. De tjänar inget på att spara upp en massa skog, den kundstrukturen finns inte säger Henrik Hammar. Mikael Perérs på Bergviks skog anser att tanken med markägandet är att företaget och dess ägare ska kunna leva på skogens tillgångar och se den som en långsiktig och trygg investering. Även SCA arbetar otroligt långsiktigt med den egna skogen. De ser den som en 13 Christian Bergman marknadschef Stora Enso, intervju den 9 maj

40 ryggsäck där de kan anpassa sitt uttag ur den egna skogen med det virke som de köper in på marknaden. SCA ser det snarare som en riskspridning med trädköp, import och ägande av egen skog, menar Jörgen Bendz om bolagets skogsinnehav. Den skog SCA äger prissätts helt marknadsmässigt, i praktiken blir det ingen kostnadsfördel för industrin berättar Jörgen Bendz, virkeschef på SCA. Däremot har SCA avkastning på den egna skogen. Den fördel som det innebär att äga egen skog är stabiliteten i virkesförsörjningen till industrin. Att kunna veta vilka volymer företaget kan räkna med och har en säker industriförsörjning på. Jörgen Bendz förklarar även att SCA förmodligen skulle utöka skogsinnehavet om det fanns möjlighet men att det inte finns skog att köpa i Sverige för företagen. I synnerhet på grund av de lagkrav som finns att bolagsägd mark inte får öka i Sverige, vilket betyder att vi i princip enbart kan köpa av juridiska personer. Detta kommenterar även Lars Rubensson och förklarar att anledningen till att de inte kan utöka sitt skogsinnehav genom köp av skogsfastigheter är för att det är omöjligt på grund av Jordförvärvslagen som syftar till att bolag som köper mark måste lämna egen mark i kompensation. Företaget skulle få lämna ifrån oss lika mycket mark i gengäld. Den expansion som går att göra skulle vara genom bolagsförvärv. Det är oerhört förmånligt och bra att äga egen skog berättar Andreas Rastback. Vi styr avverkningen och den sker i ett jämt flöde varje år, oavsett konjunktur. Det är klart att alla villl ha mer egen skog säger Andreas Rastback. Den egna skogen är en trygg och viktig del i försörjning till Holmens industrier. Köp från privata markägare utgör ett viktigt komplement. Deras egen skog är belägen uppe i norr, långt ifrån Holmens egna industrier. Andreas Rastback berättar att de därför förekommer byten mellan de större skogsbolagen. Kort förklarat så avverkar Holmen sin skog och kör till andra bolags industrier som befinner sig i närheten av deras egen ägda skog. Sedan får Holmen i sin tur tillbaks virke till deras egna industrier av de bolag som de gör byte med. Lars Rubensson berättar att ägare av skog har genom olika åtgärder goda möjligheter att öka skogens avkastning (exempelvis genom val av bra plantmaterial, goda skogsvårdsåtgärder eller gödsling). Motsvarande möjlighet saknas om ett företag enbart är hänvisad till virkesköp. Att SCA kan välja 40

41 mellan att styra uttagen från tid till annan mellan egen skog och virkesköp skapar ett optimalt flöde för att tillgodose industrins behov. SCA är idag det enda bolag i Sverige som äger hela kedjan allt från egna skogar till industrier för produktion av allt från trävaror till utvecklade konsumentprodukter. Ur fastighetsekonomisk synpunkt så har skogen också verkligen varit en realvärdessäker. Om vi backar 10 år så är det ju så att värdet av skogarna har fördubblats sedan dess säger Lars Rubensson chef för markjuridik på SCA. 41

42 5. Analys En djupgående analys av teorin och empirin redogörs. Här kommer reflektioner från respondenterna analyseras och jämföras med hjälp av teoridelen. Vid uppsatsens start formgavs tre stycken forskningsfrågor som kommer diskuteras i analysen. Den första frågan handlade om de risker som följer med ägandet av skog respektive inköp av virke från privata skogsägare. Den andra frågeställningen berörde bolagens syn på miljö- och certifieringskrav gällande ägandet av skog och virkesinköp. Sista forskningsfrågan undersökte fördelar och nackdelar som bolagen såg med ägandet av egen skog och inköp av virke. Forskningsfrågorna kommer nedan att analyseras i ovanstående ordning Utredning kring risktagandet för egen skog ställd mot inköp av virke Både ägande av egen skog och inköp av virke medför olika risker som företagen måste förhålla sig till. Det är svårt, om inte omöjligt, att säga vad som är minst riskfyllt för företagen. I stort sätt att risker som kan drabba så väl ägandet av skog som virkesinköp är oförutsägbara och det går bara att göra hypotetiska rikbedömningar. När det gäller ägandet av egen skog är nya politiska beslut om miljöåtagande något som företagen hela tiden måste förhålla sig till (Fasano & Starka 2009) och inte själva kan påverka till så stor del. Sveaskog är extra känsliga för politiska beslut då de har staten som ägare. Beslutet om exempelvis försäljning av 10 % av deras skog samt de höga miljökraven de måste hålla är inget Sveaskog själva styr över. Det här är beslut som företaget, utan statens krav, antagligen inte hade tagit eftersom det inte gynnar företagsverksamheten ekonomiskt sett. Ränteutvecklingen kan vara en stor finansiell risk för bolagen om bolaget besitter stora lån. Det kan även vara en risk när det gäller försäljning av virke. När det gäller företagens lån kan små ränteförändringar göra en stor påverkan på resultatet. Mikael Perérs 14 på Bergvik skog påpekar att just ränteutvecklingen är den största finansiella risken de ställs inför. Vid omförhandlingar av lån kan en höjd räntesats ge stora kostnadskonsekvenser. Som nämnts i teorin dämpar höjda utlåningsräntor även bostadsmarknaden 14 Mikael Perérs fastighetschef Bergvik skog, intervju den 2 maj

43 och bostadsbyggnationen vilket ger en minskad efterfrågan på virke (Fasano & Starka 2009). En höjd utlåningsränta på marknaden kan vara en risk för företaget då efterfrågan på virke avtar. Att äga skog innebär även att företaget utsätter sig för ett flertal naturrisker som stormar, insektsangrepp och bränder (Hyytiäinen & Penttinen 2008). Företagen tecknar försäkringar mot oförutsägbar naturpåverkan men där medföljer stora självrisker. Ett exempel på det är Bergvik skog där vår respondent Mikael Perérs berättade om deras självrisk som ligger på 30 miljoner kronor. Den här typen av naturrisker har Korsnäs och Stora Enso kommit ifrån genom att sälja av sin skog till Bergvik och istället ha avtal på avverkningsrätter. Oförutsedda naturrisker är en risk och kostnad som hamnar på Bergvik skog och inte blir någon påföljd för Stora Enso och Korsnäs. Att försäkra sin skog som skogsägare anses av Hyytiäinen och Penttinen (2008) vara en riskminskning som inte ses som en stor kostnad för bolagen. Genom att enbart förlita sig på inköp av virke och inte ha någon egen skog att luta sig tillbaka på blir företaget väldigt konjunkturkänslig. Virkesmarknaden är väldigt ojämn och som Henrik Hammar 15 på Svea skog berättar är det många privata skogsägare som har sin skog som en sidoverksamhet. Det innebär att det finns mycket virke att köpa i bra tider medan det nästan inte finns något virke alls att köpa i sämre tider. Det är ofta säljarna som styr och köparna som hamnar i ett underläge gentemot säljarna i virkesbranschen. Ett argument till att ha egen skog att avverka blir därför att företaget kan undvika att köpa in virke när priserna är som högst på marknaden. Däremot menar Stora Enso att de skyddat sig mot den här risken genom att ha långa avtal på avverkningsrätter med Bergvik skog. En fråga som då kommer upp då är; vad händer om Bergvik skog skulle välja att avtala om sin skog med någon annan part när deras avtal löper ut? Hur ska Stora Enso i det fallet försörja sina industrier med virke? Kan det här vara en faktor till att Stora Enso i framtiden har tankar på att återinskaffa skog. Jörgen Bendz 16 på SCA berättar att de försöker ha ett stort rotstående lager. Kapitalsvaga företag som inte har någon egen skog blir mest känsliga mot virkesprisförändring och kan hamna i en ond spiral där de tvingas köpa virke till ett högt pris och tvingas sälja till ett lägre när marknaden fallit igen. 15 Henrik Hammar virkesinköpare Sveaskog, intervju den 3 maj Jörgen Bendz Virkesmarknadschef SCA, intervju den 2 maj

44 5.2. Certifierings- och miljökrav utifrån olika val av virkesförsörjning Certifiering av skogsmarker enligt standarder såsom PEFC och FSC är frivilligt. Det är upp till företagen på marknaden att ta ställning till hur dem värderar och ser på de miljökrav och den miljöhänsyn som samhället kräver via certifieringar och lagkrav. De stora svenska skogsbolagen berättar alla att de är certifierade efter miljöstandarder, med krav om ett miljöanpassat skogsbruk. Några intressanta orsaker kan tydas från empirin om grunderna till varför en del av företagen egentligen är certifierade. Som tidigare nämnts i teoridelen påpekar Klooster (2010) att företagen på marknaden mer eller mindre har tvingats till att certifiera sin skogsmark på grund av kunders tryck på marknaden. Det är Bergvik skog ett tydligt exempel på, då en av grundförutsättningarna för bolagets bildande var att bolagets skog skulle vara certifierad eftersom Stora Ensos och Korsnäs kunder krävde det, detta utelämnade det ställningstagande som övriga bolag har tagit. Utifrån det kan det konstateras att Stora Enso har krav från sina kunder att även det virke som de köper in från andra skogsägare än Bergvik skog måste vara certifierat. Det här skiljer sig från Sveaskog där företaget har högre miljökrav än vad certifieringen kräver på deras virkesinköp. Syftet med deras certifiering framgås vara att öka intresset för certifierade skogsfastigheter samt att öka volymen av FSC-certiferat virke på den svenska marknaden. Att FSC-standarden kräver markägaren att avsätta minst 5 % av den produktiva skogsmarken till naturvårdsändamål (FSC Sverige 2012) kan vara en bidragande faktor till att en del företag väljer att avstå från att certifiera sin mark. Som Mikael Perérs, Bergvik skog, påpekar kan det vara en risk ur en investerares ögon då skogsmarken inte kan användas till skogsbruk utan måste avsättas till annat ändamål. Vilket kan ses som en kostnadsförlust och nackdel att inte kunna bruka den skog som måste avsättas. Det här kan vara ett stort ställningstagande hos företag som inte ser miljöhänsynen som en hög prioritet. Samtidigt som det är svårt när miljöpåverkan av skogsindustrin ständigt debatteras och granskas av samhället och dagens media. Om miljöcertifieringen inte skulle vara så uppmärksammat som det är i dagens samhälle skulle kanske många företag inte certifiera sin skog i samma utsträckning eller sätta certifieringskrav på det virke de köper in. 44

45 5.3. Diskussion kring för- och nackdelar av företagens val av ägande av egen skog ställt mot inköp av virke Många av företagen i undersökningen har både egenägd skog och köper in virke från privata skogsägare. Bolagen har uttryckt både för- och nackdelar med såväl ägande av egen skog som inköp av virke. Jörgen Bendz på SCA poängterade även att det är en bra riskspridning för företaget att ha såväl egen skog, virkesinköp från privata skogsägare samt importerat virke. Ägandet av skog är en stor tillgång, säkerhet och är även bra ur en investeringssynpunkt. Fördelarna med egenägd skog kan vara svårt att bortse från för stora skogsbolag. Stora Enso är det enda bolag i vår undersökning som idag inte har någon egen skog. Däremot finns tankarna hos dem att återinskaffa skogsmark. Flera av respondenterna värdesätter den egna skogen och menar att den ger företagen en stabilitet och säkerhet i virkesleveranserna till industrierna. De undviker att utsätta sig för pristoppar på virkesmarknaden samtidigt som det hela tiden har ett lager av skog i bagaget som aldrig tar slut. De kan själva styra sin efterfrågan på virke ut mot säljarna. I princip kan företagen i tider då virkespriset är högt ta ut en större andel virke till industrin ur den egna skogen. Två av de tre respondenterna som äger egen skog samt har egen industri säger att de, om möjligheten fanns, skulle vilja äga och förvalta mer skog. Jörgen Bendz på SCA Skog berättade däremot att det inte är någon kostnadsfördel för den egna industrin att ta virke från egenägd skog eftersom även den sätts till marknadspris. Företagen kan emellertid uppnå en kostnadsfördel genom att byta virke med andra skogsbolag som har sina industrier närmare skogen. Transportkostnaderna står för cirka 40 % av driftkostnaderna (Bredström et al. 2010) och kan företagen minska transportsträckorna tjänar de både ekonomiskt på det samt gynnar miljön. Företagen får en avkastning på den egna skogen samt kan räkna på vilka volymer som företaget kan räkna med. Skogen är en långsiktig och trygg investering menar Mikael Perérs. Vad är det då som får företag som Stora Enso att sälja av sin skog? Antagligen beror det till stor del på de redovisningsförändringar som har genomförts där biologiska tillgångar måste tas upp till verkligt värde (Lorentzon 2011). Skogen blev en större belastning i företagens balansräkning vilket drog ner lönsamheten. Trots det här väljer de flesta företagen att äga egen skog och ha som ett lager där de kan avverka så mycket som möjligt ur den. Flera av de undersökta företagen visar en önskan om att förvärva mer skog. Två av tre av våra respondenter som äger egen skog samt har egen industri säger att de om möjligheten fanns skulle vilja äga och förvalta mer skog. Bestämmelserna i 45

46 jordförvärvslagen (SFS 1979:230) utgör ett hinder för juridiska personerna på den svenska marknaden att förvärva ny skogsmark utan att själva behöva ge egen skog i utbyte. Det här gör att företagen inte kan utöka sitt skogsbestånd om de inte förvärvar ett bolag som äger skogsegendom. Det här är ett stort hinder för företagen men ger samtidigt ett starkt skydd för privata skogsägare. Något som kan ses som en fördel från företagens sida när det gäller inköp av virke istället för ägande av egen skog är att företaget slipper den kapitalbindning det innebär att äga egen skog. Det här ger även en möjlighet att hela tiden handla på sina marginaler samt att helt inrikta verksamheten på virkesförsörjning till industrin istället för skogsförvaltning. 46

47 6. Slutsats En slutsats utifrån uppsatsen tidigare kapitel presenteras. Här kommer uppsatsens frågeställningar och syfte besvaras. Slutsatsen kommer att redogöra för bolagens motiv bakom valen till egenägd skog respektive virkesinköp. Att många av de undersökta företagen både har egenägd skog och köper in virke från privata skogsägare ger företagen en positiv riskspridning. De har hela tiden den egna skogen att luta sig tillbaka på vid konjunkturförändringar och har en säker virkesförsörjning till industrin oavsett hur utbudet på marknaden ser ut. Det här är en fördel som många av våra respondenter med egenägd skog tar upp. Samtidigt är det många risker som medföljer med att äga egen skog. Exempelvis är naturrisker och politiska beslut något som företagen blir mer drabbade av när de har egenägd skog. I ovanstående analys framgår det att certifiering enligt olika standarder påverkar skogsbolagen på olika sätt. Även fast certifieringen kan bidra till en påverkan på bolagen så väljer bolagen att frivilligt certifiera sin skog och sitt virke. Trycket från samhället och kunder gör certifieringen till en nödvändighet för företagens överlevnad på marknaden. Större aktörer är ofta hårt granskade när det gäller miljökrav. Utifrån det kan slutsatsen dras att de undersökta skogsbolagen är certifierade för att det är rätt att vara det i dagsläget. Kraven som certifieringen ställer har fortfarande relativt liten inverkan på företagen. Skulle däremot standarderna ändra krav som skulle skapa en negativ påverkan på företagen kan bolagen komma att tänka om. Enda företaget som gör mer än vad standarderna kräver är Sveaskog, syftet med deras höga krav kan mer tänkas vara en vision från deras ägare, staten, och inte en företagsvision i sig, utan istället spegla en politisk och samhällsenlig åsikt. Ingen av de industriförsörjande företagen som har deltagit i undersökningen livnär sig enbart på egen skog utan är även beroende av inköp av virke från privata aktörer. Att företagen väljer att fördela sin virkesförsörjning på det här sättet tyder på att de värderar både för- och nackdelarna i såväl ägandet av egen skog som virkesinköp från privata skogsägare. Att köpa in virke ger företagen en möjlighet att kunna handla på sina marginaler. Däremot ger ägande av egen skog en stabil och säker försörjning av virke med goda 47

48 förutsättningar för bra avkastning. De flesta av företagen som varit med i undersökningen har uttryckt en önskan om att utöka sitt skogsbestånd. Anledningen till att det här inte är ett alternativ för företagen är de hårda reglerna i jordförvärvslagen som hindrar företagen att förvärva ny skog för att skydda och gynna det privata skogsägandet i Sverige. Skulle inte den här lagregleringen funnits skulle många skogsföretag valt att utöka sitt skogsinnehav och kanske till och med försörjt hela sin industri enbart från egenägd skog. Jordförvärvslagen (SFS 1979:230) kan vara ett stort hinder ur bolagens synvinkel. Däremot är det ett viktigt skydd för privata skogsägare som annars med stor sannolikhet hade blivit utkonkurrerade på den svenska skogsmarknaden. De stora företagen blir då även beroende av inköp av virke från privata skogsägare. På så sätt gynnas både sysselsättningen och boendet i glesbygden vilket är ett av huvudsyftena med Jordförvärvslagen. Det här ger även skogsbranschen en marknad där säljarna styr. 48

49 7. Slutreflektion Följande kapitel innehåller en slutreflektion av uppsatsen och förslag till framtida studier. Det har vart svårt att finna tidigare studier inom området, vilket har gjort det svårt att få rätt vinkling av uppsatsen. Stor tillit har lagts på all eftersökt fakta och de intervjuer som uppsatsen bygger på, eftersom vi som författare inte har haft någon större egen bakgrundskunskap inom området. Det här kan anses vara en svaghet. Det som stärker trovärdigheten och resultatet av uppsatsen är att respondenterna i empiridelen har valts efter kunskap inom uppsatsens område och placering inom företaget. Att bolagen som vi valt att undersöka har varit företag som har den största påverkan på marknaden anser vi vara en bra förutsättning för ett bra faktaunderlag till uppsatsen. Företagens strategier har tagit dem dit de befinner sig idag på marknaden. De här strategierna och tankarna är de som gett uppsatsen sitt resultat. Uppsatsen har bearbetats noggrant och respondenterna har kontrollerat allt underlag vi använt från respektive intervju. Det här har gjorts för att förhindra missuppfattningar eller fel i analys och slutsats, vilket ger ytterligare trovärdighet för uppsatsen. Helheten av uppsatsen bedöms som lättöversiktlig, trovärdig och intresseväckande för läsaren Förslag till framtida studier Under skrivandets gång har många tankar och funderingar om annan forskning inom området tynat fram. Den här uppsatsen har analyserat varför skogsbolagen på den svenska marknaden har gjort de strategiska val de gjort när de gäller ägandet av skogsfastigheter alternativt inköp av virke och varför de anser att de här valen har passat deras företag. Tankar kring framtida studier skulle kunna vara att välja ett skogsbolag och göra en mer djupgående analys kring deras val och analyser kring lönsamheten av valet. Dock skulle en sådan studie kräva ett större samarbete med företaget för att uppsatsskrivarna skulle kunna få ta del av material som behövs för analysen. Alternativ skulle en mer företagsekonomisk studie kunna äga rum. En merdjupgående analys kunde göras av vad som är mest kostnadsfördelaktigt gällande avverkning av egen skog till industrin eller inköp av virke. 49

50 En annan intressant studie hade varit att gräva djupare i företagens framtidsplaner. Hur skulle exempelvis Stora Enso lösa sin virkesförsörjning om Bergvik skog väljer att avtal om sin skog med någon annan part när deras avtal löper ut? 50

51 Källförteckning Almered Olsson, G. & Bladh, G. (2004). Människan i skogen. I Almered Olsson, G., Bladh, G., Månsson, B. och Nyberg, L. (red.) Inte bara träd: hållbart mångbruk av skogslandskapet. Stockholm: Carlsson s Bergvik Skog. (2011). Årsredovisning Bergvik Skog. (2012). Skogsfastigheter. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ]. Bredström, D., Jönsson, P. & Rönnqvist, M. (2010). Annual planning of harvesting resources in the forest industry. International transactions in operational research, 17, Brännlund, R. & Lundgren, T. (2010). Environmental policy and profi tability: evidence from Swedish industry. Environmental Economics and Policy Studies, 12, Brännlund, R., Lundmark, R. & Söderholm, P. (2010). Kampen som skogen- Koka, såga, bränna eller bevara?. Stockholm: SNS Förlag. Bylund, N (1984). Aptering: mätning av skog och virke. Stockholm: LT Eklund, K (2010). Vår ekonomi: en introduktion till samhällsekonomin. 12., [rev. och utvidgade] uppl. Stockholm: Norstedt Enström, J (1997). Grundbok för skogsbrukare. 2. uppl. Jönköping: Skogsstyr. Fasano, G, A. & Straka, T. (2009). Timberland Investing for Financial Planning Clients. Journal of Financial Planning, 22 (3), Felton, A., Ellingson, L., Andersson, E., Drössler, L., & Blennow, K. (2010). Adapting production forests in southern Sweden to climate change: Constraints and opportunities for risk spreading. International Journal of Climate Change Strategies and Management. 2 (1), Flamm, D., Grünewald, W. & Olsson, T. (2006). ISA 41- vad är erfarenheterna från de svenska skogsförvaltande bolagens implementering av ISA 41. Göteborg: Företagsekonomiska instutionen, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. FSC Sverige. (2012). Vilken skog ska skyddas i FSC-skogsbruket? [Elektronisk]. Tillgänglig: aktualitet/169-fraga-6 [ ]. 51

52 Holmen. (2011). Årsredovisning Holmen. (2012). Om Holmen. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Hyytiäinen, K. & Penttinen, M. (2008) Applying portfolio optimisation to the harvesting decisions of non-industrial private forest owners. Forest Policy and Economics, 10, Håkansson, M. & Larsson, M. (1998). Skogsbrukets ekonomi. Södertälje: LTs förlag. Häger, B. (2007). Intervjuteknik. Stockholm: Liber AB. IFRS. (2012). What is IFRS?. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför? -om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Student litteratur. Johansson, J. & Lidestav, G. (2011). Can voluntary standards regulate forestry? Assessing the environmental impacts of forest certification in Sweden. Forest Policy and Economics, 13, Jordbruksverket. (2011). Vem behöver jordförvärvstillstånd? [Elektroniks]. Tillgänglig: f_ovrigt/ovr120.pdf [ ] Klooster, D. (2010). Standardizing sustainable development? The Forest Stewardship Council s plantation policy review process as neoliberal environmental governance. Geoforum. 41, Lorentzon, J. (2011). Att värdera tillgångar: verkligt värde inom skogs- och fastighetsbranschen. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, LRF Konsult. (2011). Skogsmarkspriserna planar ut. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Lönnstedt, L. & Sedjo, R.A. (2012). Forestland ownership changes in the United States and Sweden. Forest Policy and Economics, 14,

53 Månsson, B. (2004). Att nyttja det skogen ger. I Almered Olsson, G., Bladh, G., Månsson, B. & Nyberg, L. (red.) Inte bara träd: hållbart mångbruk av skogslandskapet. Stockholm: Carlsson s Nationalencyklopedin. (2012). Bruttonationalprodukt. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ]. Nationalencyklopedin. (2012). Biotoper. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ]. Nationalencyklopedin. (2012). Certifiering. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ]. Nationalencyklopedin. (2012). Nyckelbiotop. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ]. PEFC. (2012). Detta är PEFC. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Persson, E. (2008). Fastighetsvärdering. I Fastighetsekonomisk analys och fastighetsrätt: fastighetsnomenklatur. (10. uppl.). Stockholm: Fastighetsnytt. s Rennel, J. (2010). Långsiktigt värdeskapande och värdeförstöring: framgångsrika och misslyckade investeringar i skogsindustrin. Stockholm: Spearhead production. SCA. (2010). Årsredovisning SCA. (2012). Skogsindustriprodukter. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. SFS 1979:230. Jordförvärvslagen. Stockholm: Landsbygdsdepartementet. SFS 1979:429. Skogsvårdslagen. Stockholm: Landsbygdsdepartementet Skogsforsk. (2012). Kunskap Direkt Vad är skogen värd?. [Elektronisk] Tillgänglig: riser-och-kostnader/vad-ar-skogen-vard/ [ ] Skogsindustrierna. (2010). Skogsindustrin - en fakta samling 2009.Stockholm: Brommatryck och Brolins. Skogsindustrierna. (2012). Certifierad skogsmark. [Elektronisk]. Tillgänglig: /branschstatistik/sveriges_skogar_2/certifierad_skogsmark [ ]. 53

54 Skogsstyrelsen. (2012). Fakta om skogen. [Elektronisk] Tillgänglig: [ ]. Skogssverige. (2012). Fakta om. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ]. Stora Enso. (2012). Stora Enso Skog. [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Sveaskog. (2011). Årsredovisning och Hållbarhetsredovisning Sveaskog AB. (2011). Sveaskog i korthet. Stockholm: TMG Tjäder, C & Seth, S. (2005). Skog: [köp, förvaltning, försäljning, samägande, generationsväxling]. Tillägg med anledning av slopad arvs- och gåvoskatt. Ny uppl. Stockholm: Raster Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur Whitelaw, K. (2004). ISO 14001: environmental systems handbook. 2. ed. Oxford, Mass: Elsevier Butterworth Heinemann. 54

55

56 Bilaga 1

57 Bilaga 2