65 år och äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "www.lio.se 65 år och äldre"

Transkript

1 65 år och äldre

2 Folkhälsovetenskapligt centrum Landstinget i Östergötland Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping Grafisk form och layout: ZON Reklambyrå Tryck: LTAB Januari 2010

3 Äldre en generation som upplevt mycket Äldre människor är värdefulla och utgör en resurs för samhället. De har kunskap och erfarenhet och har upplevt mycket under sina liv. Under de senaste 100 åren har det skett en enorm utveckling inom fl era olika områden. De allra äldsta i samhället har upplevt allt från första världskriget till utvecklingen av telefonen, kameran och radion. De har också varit med då kvinnor fi ck rösträtt i Sverige och penicillinet utvecklades. De som växte upp under andra världskriget och efterkrigstiden har upplevt den stora ekonomiska tillväxten. De har dessutom varit med då TV introducerads i hemmet, datorn blev var mans egendom och människan tog första steget på månen. En åldrande befolkning I Östergötland bor det personer, 65 år eller äldre, vilket utgör 18 procent av befolkningen. Av dessa är över 80 år. Antalet äldre har precis som i övriga landet ökat och förväntas öka ytterligare. År 2020 beräknas det finnas äldre i länet, varav män och kvinnor. Ökningen kommer först att kunna ses hos de yngre äldre men på sikt kommer även antalet äldre äldre att öka [1]. Att de äldre blivit en stor grupp beror bland annat på den ökade medellivslängden och det stora antalet barn som föddes på 40-talet. Även utvecklingen inom hälso- och sjukvård har haft betydelse [2] Män Kvinnor Figur 2. Prognos för antalet personer, 80 år och äldre Män Kvinnor Figur 1. Prognos för antalet personer, år. Yngre äldre och äldre äldre Faktorer i miljön och genetiska förutsättningar gör att vi åldras i olika takt och det är viktigt att komma ihåg att åldrandet inte följer någon fast kronologisk ålder [2]. Det fi nns många sätt att kategorisera äldre men i den här texten har vi valt att använda begreppet äldre för dem som är 65 år och uppåt. I rapporten används även begreppen yngre äldre och äldre äldre. Yngre äldre syftar generellt till personer år medan personer över 80 år betraktas som äldre äldre. Att åldras i Östergötland 3

4 Livsvillkor Livsvillkoren har stor betydelse för äldres hälsa. De utgörs av den vardagliga miljön som ofta ligger utanför individens omedelbara kontroll. Boende, tillgång till grönområde, ekonomiska villkor och sociala relationer är exempel på livsvillkor som påverkar hälsa och levnadsvanor. Här bor Östgöten Östergötland har allt från stora städer till glesbygd. Här finns 89 tätorter som delas in i 13 kommuner och tre länsdelar [3]. Linköping, följt av Norrköping är de kommuner som fått flest nya invånare under de senaste åren. Många unga flyttar från de mindre kommunerna för att istället bosätta sig i de större städerna medan de äldre väljer att bo kvar. Detta har medfört att andelen äldre har blivit stor i de mindre kommunerna, särskilt i Vadstena, Valdemarsvik och Ydre [1, 4]. Om man delar in kommunerna i mindre områden kan man även urskilja bostadsområden där många äldre är bosatta. I de tre stora kommunerna, Norrköping, Linköping och Motala bor många äldre i stadsdelarna Såpkullen, Ektorp och Vidablick (Norrköping), delar av Landeryd och Johannelund (Linköping) samt Centrum, Gamla stan och Ekön (Motala) [1]. Från villa till lägenhet De flesta äldre bor hemma i ordinärt boende, men boendeformen förändras i takt med att man blir äldre. I Östergötland bor de flesta yngre äldre i småhus men med stigande ålder blir det vanligare att bo i hyreslägenhet [1]. Finspång 70 Motala Norrköping 60 Småhus Bostadsrätt Hyresrätt Vadstena Mjölby Ödeshög Boxholm Linköping Söderköping Åtvidaberg Valdemarsvik Andel personer (%) Kinda år och äldre Ydre < 19% 19% - 22% > 22% Figur 3. Andel personer, 65 år och äldre, fördelat på kommun år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100 år Figur 4. Andel personer, 65 år och äldre, som bor i småhus, bostadsrätt och hyresrätt. 4 Att åldras i Östergötland

5 Efter 80 års ålder flyttar många till särskilda boendeformer [5], trots att flertalet vill bo kvar hemma. Att lämna den miljö man är van vid kan upplevas som en stor förändring och i vissa fall kan en påtvingad flytt vara en hälsorisk [6]. Äldre människor i socialt utsatta grupper flyttar i högre utsträckning till särskilda boendeformer [7]. Det finns äldre som önskar flytta till särskilt boende men som inte får möjligheten på grund av platsbrist. I takt med att antalet äldre ökat har inte nya boendeformer för äldre följt med i utvecklingen. Att inte utöka antalet platser i särskilda boendeformer är ett resultat av en medveten politik där man vill satsa på vård och omsorg i hemmet. Det har medfört att det bara är de allra sjukaste som bor på särskilda boenden [2]. Äldre som tidigare kunnat flytta till särskilda boenden bor nu istället hemma och har hemtjänst. Det innebär att hemtjänsten fått fler vårdtagare med stora behov [2]. I Östergötland har cirka äldre hemtjänst [5]. Olika former av boende I den här texten använder vi begreppet hemma och med det menas ordinärt boende. Dessutom använder vi särskilda boendeformer som ett samlingsnamn för de alternativa boendeformer som fi nns för de äldre som inte längre vill eller klarar av att bo kvar hemma. Vilka alternativ som fi nns att välja mellan varierar i länet. Några exempel på särskilda boendeformer är; Äldreboende/Ålderdomshem, lägenhet/rum med gemensamt utrymme för måltider och samvaro. Tillgång till personal fi nns under hela dygnet Servicelägenhet/Trygghetsboende, lägenhet i anslutning till kommunens servicehus med tillgång till lunchservering, fritidsverksamhet och hemtjänst Korttidsboende, tillfälligt boende under kortare perioder. Återkommande vistelse på korttidsboende kallas växelvård Att åldras i Östergötland 5

6 Att underlätta vardagen Äldre med funktionsnedsättningar kan vara i behov av hjälpmedel och bostadsanpassning för att klara av att bo kvar hemma. Äldre som bor hemma kan, efter medicinsk bedömning, låna hjälpmedel från Landstinget, exempelvis rollator och duschstol. För personer som bor i särskilda boendeformer ansvarar kommunen för denna service. I och med att fler vårdas hemma som en följd av att vårdtiderna på sjukhusen har blivit kortare behövs fler och mer avancerade hjälpmedel [8]. För att äldre personer med funktionsnedsättningar ska kunna bo kvar hemma och leva ett självständigt liv kan bidrag till bostadsanpassning sökas hos kommunen. Bostadsanpassning innebär exempelvis borttagning av trösklar, badrumsanpassning, breddning av dörrar och montering av räcken, ledstänger och ramper [9, 10, 11]. Många kommuner kan också erbjuda fixartjänst som syftar till att förebygga fallskador hos äldre genom att hjälpa till med praktiska sysslor i hemmet [12]. Andra saker som underlättar vardagen för många äldre är glasögon och hörapparat. Bland den äldre befolkningen i länet behöver de allra flesta glasögon för att kunna läsa texten i en dagstidning och många kan inte höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer [13]. Förutom hörapparat och glasögon finns det många andra lösningar som kan underlätta vardagen, exempelvis pet-emot-kant, strumppådragare, toalettstolsförhöjning med mera [14]. Hälsans nya hem I Norrköping fi nns ett bostadsområde som heter Ljura. Där har Hyresbostäder, Norrköpings kommun och Landstinget i Östergötland skapat en unik testmiljö. I lägenheter testas en mängd olika tjänster och tekniska hjälpmedel av personer i deras egna hem [15]. 6 Att åldras i Östergötland

7 Natur och grönområden påverkar människan positivt Aktiviteter kopplade till natur och grönområden som friluftsliv, trädgårdsarbete, bad- och båtliv och umgänge med sällskapdjur är viktiga för äldres hälsa och välbefinnande [16]. Koncentrationsförmågan förbättras, blodtryck och puls påverkas positivt och stressnivån sänks [17]. Närhet till natur och grönområde leder i allmänhet till fler promenader i veckan istället för att koncentreras till helgen [17]. Nästan alla äldre i Östergötland har tillgång till natur på gångavstånd från sin bostad. Cirka en femtedel gör dagliga besök till grönområden, men det finns äldre som har svårt att röra sig fritt i sitt närområde på grund av svårigheter att gå i trappor, kliva på en buss eller ta en kortare promenad [18, 13]. Utformningen av närmiljön är viktig. Äldre som bor i närområden med varierad utformning, såsom cykelbanor, parker och närbelägna affärer är mer oberoende än andra äldre. Egenskaperna i ett bostadsområde kan vara helt avgörande för om äldre kan röra sig ute på egen hand och därför kunna bo kvar i området [16]. Utformningen av närmiljön har också betydelse för att man ska kunna känna sig trygg när man vistas ute [19]. I Östergötland upplever en tredjedel av de äldre att de ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Det är vanligare att kvinnor känner sig otrygga och problemet är störst bland de allra äldsta kvinnorna [20]. Det är något vanligare bland äldre födda utomlands att känna otrygghet [19]. Ensamboende upplever brist på stöd i vardagen I Östergötland bor cirka var fjärde person över 65 år ensam [20], något som är vanligare bland kvinnor. Det beror på att kvinnor generellt sett lever längre än män och ofta är några år yngre än sin partner [6]. Personer som lever ensamma har mindre känslomässigt stöd än sammanboende. Trots att ensamboende är vanligare bland kvinnor så är det ensamboende män som i störst utsträckning saknar känslomässigt stöd. Liknande mönster finns när det Att åldras i Östergötland 7

8 gäller praktiskt stöd. Var tionde ensamboende kvinna och var femte ensamboende man har ingen som kan hjälpa dem med praktiska problem. Det är också vanligare att utlandsfödda män saknar både känslomässigt och praktiskt stöd i större omfattning än svenskfödda män [19]. Nio av tio äldre i Östergötland anser att de kan få hjälp av någon person om de har praktiska problem eller är sjuka, oavsett om de är ensamboende eller inte. Dessutom har de allra flesta i länet någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt [20]. Nära relationer tunnas ut För många äldre är det kontakten med barn och partner som är den viktigaste sociala relationen [21]. Att mista sin partner efter ett långt liv tillsammans, att vara ensam kvar i en syskonskara eller att mista vänner påverkar livssituationen [22]. Att relationerna tunnas ut är inget konstigt utan är något som de flesta äldre känner igen. Dock har de flesta äldre sina barn i närheten eller träffar dem regelbundet. Ett glesare kontaktnät behöver inte nödvändigtvis innebära att man upplever sig som ensam. Trots allt finns det de som känner sig ensamma och problemet med upplevd ensamhet ökar med åldern [21]. Ett meningsfullt liv tillsammans Med åldern minskar ofta äldre människors sociala nätverk men att ha ett stort nätverk är inte det viktigaste, utan det är kvaliteten på kontakterna som har betydelse. Olika sociala träffpunkter och mötesplatser kan ge möjligheter 8 Att åldras i Östergötland

9 att bevara ett meningsfullt liv tillsammans med andra och ge möjlighet till nya kontakter. Många håller sig aktiva och engagerade genom att prata med andra, läsa böcker, utbilda sig, delta i föreningsliv och andra sociala sammanhang. Därför är det viktigt att göra sociala mötesplatser tillgängliga för äldre och genom ett varierat utbud tillgodose allas behov [19, 23]. Delaktighet i samhället Det är viktigt för äldre att känna delaktighet och ha inflytande i samhället eftersom det främjar känslan av att ingå i ett sammanhang. Det betyder i sin tur att man upplever att tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar, vilket är grundläggande för ett gott åldrande [23]. Ett sätt att ha inflytande över beslut som rör den egna vardagen är att delta i valet [24]. Röstdeltagandet är högt bland de äldre i Östergötland, där hela 81 procent deltog i valet 2006 [25]. Ett annat exempel på delaktighet och inflytande är att kunna påverka den egna livssituationen genom att själv välja boendeform, aktiviteter, mat med mera, genom hela livet [23]. En stor förändring vad gäller delaktighet kan upplevas i samband med pension. För de som vill finns möjligheten att lägga sin tid på frivilligt arbete, en syssla som för många upplevs som meningsfull [6, 23]. Andra väljer att fortsätta yrkesarbeta efter pensionen. I Östergötland är det i genomsnitt fem procent som väljer att fortsätta arbeta. De flesta är mellan 65 och 69 år [20]. Vad man har haft för yrke och hur länge man väljer att yrkesarbeta har betydelse för den framtida ekonomin [21]. Att vara ekonomiskt oberoende har stor betydelse för hälsan oavsett ålder [6]. Äldre skattar sin ekonomi bättre än yngre och det är endast en liten andel av de äldre i Östergötland som uppger att de har svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar med mera [20]. Att åldras i Östergötland 9

10 Levnadsvanor Det är aldrig för sent att främja god hälsa. Goda levnadsvanorna har positiv effekt på äldres hälsa och välbefi n- nande och minskar dessutom risken att insjukna i många sjukdomar. Att förändra levnadsvanor kan vara en lång process som underlättas av socialt stöd från familj och vänner. Välbefinnande genom goda matvanor Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och behålla eller återfå hälsa [26]. Eftersom äldre har ett minskat energibehov är det viktigt att maten innehåller mycket näring i förhållande till energi. Daglig konsumtion av frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, mjölkprodukter och magert kött rekommenderas [27]. I Östergötland är det endast sju procent av den äldre befolkningen som äter rekommenderad mängd frukt och grönt. Konsumtionen försämras med ökad ålder och bland dem som är mellan 80 och 84 år är det endast en procent som följer rekommendationerna [20]. För äldre är det inte bara näringsintaget som har stor betydelse utan det är även viktigt med en stimulerande måltidsmiljö. Att planera, laga och äta maten tillsammans med andra kan bidra till ökad livskvalitet [19]. Brist på sociala kontakter, medicinering, försämrad tandstatus och försämrat lukt- och smaksinne är några faktorer som kan leda till aptitlöshet och på längre sikt viktnedgång [2]. För äldre med dålig aptit är det inte innehållet i maten som är det viktigaste utan att den äldre äter något överhuvudtaget [27]. När kroppen inte får den näring och den energi som behövs riskerar man att drabbas av undernäring [22]. Undernäring är något som främst drabbar de allra äldsta, särskilt personer som vårdas på sjukhus eller särskilda boenden [19]. I vissa delar av länet är eller riskerar 72 procent av de äldre i särskilda boendeformer att bli undernärda [28]. Tandhälsan är viktig för näringsintaget och påverkar allmäntillståndet, livskvaliteten och välbefinnandet [2]. Under de senaste åren har tandhälsan hos de äldre förbättrats. I Östergötland behåller allt fler sina tänder högre upp i åldrarna, vilket ger en förbättrad tuggfunktion [29, 30]. En vanlig orsak till obehag i munnen hos äldre är muntorrhet. Muntorrhet är en vanlig biverkning av läkemedel och ökar kraftigt risken för karies [2]. 10 Att åldras i Östergötland

11 Äldre motionerar i form av promenader Att vara fysiskt aktiv stärker immunförsvaret, minskar risken för vanliga åldersrelaterade kroniska sjukdomar, ger fler aktiva levnadsår och förlänger livet [6]. Det minskar dessutom risken för att den intellektuella förmågan avtar [31]. Det finns också ett samband mellan fysisk aktivitet och social aktivitet. Sammanboende är mer fysiskt aktiva än ensamboende. Trots att nyttan med fysisk aktivitet för äldre är väl känd minskar graden av mer ansträngande fysisk aktivet med stigande ålder samtidigt som måttliga aktiviteter i form av promenader ökar [6]. På det stora hela är äldre idag mer aktiva än tidigare generationer [2]. Män har visat sig vara mer fysiskt aktiva än kvinnor medan kvinnor är mer sysselsatta i hushållsarbete [16]. Mer än hälften av Östergötlands äldre befolkning är fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag. Graden av fysisk aktivitet avtar med åldern. Fler äldre med bra ekonomi är fysiskt aktiva jämfört med äldre med sämre ekonomi. Äldre födda i Sverige uppger i högre utsträckning än utlandsfödda att de är fysiskt aktiva [20]. Alkohol i måttliga mängder Måttlig alkoholkonsumtion kan ha goda hälsoeffekter hos friska äldre genom att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar samt förlänga livet. Däremot kan alkoholmissbruk orsaka allvarliga sjukdomar och förvärra sjukdomstillstånd, ha negativ inverkan på medicinering samt försämra livskvaliteten avsevärt [32]. Att ha en riskabel alkoholkonsumtion innebär att ha ett regelbundet intag av alkohol eller en hög konsumtion vid enstaka tillfällen. I Östergötland är det sex procent av den äldre befolkningen som är riskdrickare och andelen är störst i gruppen år. Äldre män dricker mer än kvinnor i samma åldersgrupp (65-84 år). Det är också vanligare att äldre med dålig ekonomi är riskdrickare [20]. Det är aldrig för sent att sluta röka Äldre som aldrig har rökt eller har slutat röka har större chans att åldras med god hälsa. Även för de som slutar röka vid hög ålder finns mycket att vinna genom att risken för tobaksrelaterade sjukdomar minskar [32]. I Östergötland röker var tionde äldre dagligen och en tredjedel har rökt tidigare i livet [20]. Att så många äldre har en bakgrund som rökare kommer att medföra fler dödsfall i kroniska lungsjukdomar [2, 32]. Att åldras i Östergötland 11

12 Hälsoutfall Vi lever allt längre men är det friska år som läggs till livet eller är det år med svåra hälsoproblem? Prognoser visar att kostnader för äldreomsorg och sjukvård kommer att öka. Därför är det viktigt att stödja ett hälsosamt åldrande genom att stärka det friska och förebygga ohälsa. Den upplevda hälsan Hur man mår beror på flera faktorer. Det är skillnad på hur man själv upplever sin hälsa och hur vården bedömer den. Även om man har hälsoproblem och sjukdomar kan man ändå må bra. Den upplevda hälsan skiljer sig också mellan olika grupper i samhället där före detta arbetare har sämre hälsotillstånd än tjänstemän och äldre upplever att de mår sämre än yngre [2, 33]. I Östergötland uppger cirka hälften av de äldre att deras hälsa är bra och endast var tionde anser att hälsan är dålig [20]. Äldres besök i vården I samband med att man åldras drabbas många av ohälsa och sjukdom vilket medför ett ökat behov av vård. Vanligaste orsaken till besök på vårdcentraler i Östergötland är problem med cirkulationsorganen, exempelvis högt blodtryck. Andra orsaker är smärta från buk och bäcken, yrsel och svindel, hosta samt sjukdomskänsla och trötthet [34]. Urininkontinens är också ett vanligt problem, framförallt bland kvinnor, som kan leda till obehag och skamkänslor [2]. Även om detta är vanliga åkommor som äldre söker vård för är det framför allt hjärt- och kärlsjukdomar tillsammans med cancer, lunginflammation och demens som utgör de vanligaste dödsorsakerna. Hjärt- och kärlsjukdomar är också vanliga orsaker till funktionsnedsättningar. Ett exempel är stroke som ofta leder till rörelsenedsättningar i armar och ben samt afasi. Åldern för insjuknande i dessa sjukdomar har höjts vilket innebär att de friska levnadsåren blivit fler. Samtidigt ökar antalet äldre vilket kommer att medföra fler sjukdomsfall [2]. 12 Att åldras i Östergötland

13 Av de cirka en miljon läkarbesök som årligen görs i länet står äldre för cirka 30 procent. Många äldre läggs också in på sjukhus, till stor del till följd av sjukdomar i cirkulationsorganen eller skador [34]. Den övervägande orsaken till skador är fall [35]. Anledningarna till att man faller kan vara många som dålig syn, besvär med yrsel och balans eller att man faller på lösa mattor, trösklar eller hala ytor. Många gånger leder fallolyckor till frakturer, vilket till stor del kan bero på benskörhet (osteoporos). Benskörhet är vanligare bland kvinnor och går att förebygga genom exempelvis fysisk aktivitet. Personer med hög risk för fraktur kan även behandlas med kalcium och D-vitamin eller andra förebyggande läkemedel [2]. Många äldre är i behov av rehabilitering, även om en förbättring av hälsotillståndet inte kan förväntas. För äldre finns det ett gap mellan behov av och tillgång till rehabilitering [26]. I Östergötland utförs en stor del av rehabiliteringen av primärvården. Under år 2008 har olika rehabiliteringsenheter i länet totalt sett haft cirka besök fördelat på äldre, vilket innebär ett genomsnitt på fem besök per patient. Det är främst de yngre äldre som tar del av landstingets rehabilitering [34]. Det finns en stor del äldre som inte söker läkarvård trots att de upplever ett behov av det. I Östergötland gäller det cirka var femte äldre och det är vanligare bland äldre kvinnor jämfört med äldre män. Det är också vanligare att utlandsfödda äldre samt äldre med dålig ekonomi låter bli att söka vård [20]. Samtidigt är behovet av vård större hos de ekonomiskt svagare grupperna [6]. Multisjuklighet Med stigande ålder ökar sannolikheten att drabbas av flera sjukdomar samtidigt, så kallad multisjuklighet. Att ha många sjukdomar samtidigt påverkar människors livskvalitet, fysiska funktionsförmåga och behovet av hälso- och sjukvård [2]. Med sjukdomarna följer vanligtvis också en rad funktionsnedsättningar som förlamning, afasi, sväljningsproblem, depression och försämrat minne [26]. Att lida av multisjuklighet kan också innebära en ökad läkemedelskonsumtion med risk för övermedicinering, läkemedelsinteraktioner och biverkningar. I Östergötland har 39 procent av åldersgruppen år fyra eller fler sjukdomar och antalet ökar med stigande ålder [36]. Multisjuklighet ökar i samhället och det ställer större krav på vård- och omsorgsgivare samt samarbetet dem emellan. Att åldras i Östergötland 13

14 Äldre personer med omfattande vårdbehov är beroende av många vårdgivare och professioner som tillsammans ingår i en sammanhängande vårdkedja [26]. Läkemedel på gott och ont Att behandla äldre med läkemedel är en viktig medicinsk åtgärd för att ge en bättre hälsa och högre livskvalitet långt upp i åldrarna. Idag anses även förändringar i livsstil och levnadsvanor vara en del i behandlingen av många sjukdomar. Läkemedelsrelaterade problem hos äldre kan orsaka onödigt lidande och kostar samhället stora summor pengar [37]. Ett betydande problem är överdriven eller onödig användning av många läkemedel, vilket kan ge upphov till biverkningar, sjukhusinläggningar och försämrad livskvalitet [7]. I Östergötland finns en något större andel äldre med riskfylld läkemedelskonsumtion än i landet i övrigt [38]. Det finns socioekonomiska ojämlikheter i läkemedelsbehandlingen. Äldre med låg utbildning har en högre sjuklighet och därför ett större behov av läkemedel än högutbildade. Ändå ordineras lågutbildade mer sällan nya läkemedel. Äldre med låg utbildningsnivå är också sämre på att följa läkares rekommendationer både i fråga om att hämta ut läkemedel och att ta dem på rätt sätt. Skillnader mellan lågutbildade och andra tenderar dessutom att öka i takt med stigande ålder, särskilt bland kvinnor [7]. I Östergötland har cirka var femte äldre person låtit bli att köpa medicin som de fått recept på, något som är vanligare bland äldre födda utomlands och bland äldre med en sämre ekonomi [20]. Psykisk ohälsa och demens Åldrandet innebär en ökad risk för psykisk ohälsa och är vanligare bland ensamboende eller personer med svagt socialt nätverk. I Sverige beräknas procent lida av depression [2]. Utöver det så lider många av nedstämdhet och ångest, något som ofta drabbar äldre i samband med att de förlorat sin sociala identitet efter pensionen, sin livspartner eller fått försämrad kroppsfunktion. I Östergötland uppger cirka 30 procent av de äldre i åldrarna år att de känner ängslan, oro eller ångest. Besvären är vanligast bland kvinnor [20]. 14 Att åldras i Östergötland

15 Psykisk sjukdom hos äldre kan förväxlas med demenssjukdom, som är vanligt bland äldre. Det finns ett stort mörkertal vilket beror på att demenssjukdomar ofta är underdiagnostiserade, framförallt bland de allra äldsta [2, 26]. I Sverige beräknas personer lida av en demenssjukdom [2] och risken att drabbas ökar ju äldre man blir. Cirka en procent i åldrarna år och 40 procent i åldrarna år beräknas lida av denna sjukdom [39]. Sjukdomen yttrar sig på olika sätt men generellt är att de intellektuella funktionerna försämras, exempelvis minne, orienteringsförmåga, förmåga att tala och förstå. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom [2]. Demenssjukdomar förkortar livet och innebär att man blir beroende av hjälp i sin vardag, vilket ibland kan leda till flytt till särskilt boende. Demenssjukdomar går att förebygga genom att bland annat främja en aktiv och stimulerande livsstil [2, 40]. Sista tiden i livet Sedan en lång tid tillbaka har sjukhuset varit den plats där de flesta tillbringar sin sista tid i livet, men de senaste 15 åren har en förskjutning skett till att allt fler vårdas hemma eller på särskilt boende. I Östergötland avlider cirka personer årligen, varav de flesta är över 75 år. Många av dem skulle bli hjälpta av palliativ vård, det vill säga vård som är särskilt anpassad till personer i livets slutskede [41]. Målet med den vården är att se till att den sista tiden i livet blir så bra och smärtfri som möjligt, både fysiskt, psykiskt, socialt och själsligt [22]. Även om Östergötland har kommit långt i utvecklingen av den palliativa vården är den inte jämlikt fördelad, främst beroende på vilken sjukdom patienten har, vem som ger vård och var vården ges [41]. Att åldras i Östergötland 15

16 Utmaningar Det är svårt att få en heltäckande bild av de äldres hälsa i Östergötland. Kunskap som fi nns är spridd på fl era huvudmän och inom olika verksamheter. Dessutom har kunskapen begränsningar vad gäller ålderspann, vilket medför att information om äldre över 85 år ofta saknas. För att få en tydligare och mer samlad bild av de äldres livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall behöver området ses över och utvecklas. Antalet äldre ökar markant i samhället och ställer nya krav på dess utformning. Det innebär en ny situation där samhället har ansvar för att arbeta för äldres bästa med rätt till god hälsa och livskvalitet. För att förverkliga framtidens samhälle där äldre kan leva ett gott och självständigt liv långt upp i åren, bör man ta tillvara deras erfarenheter och önskemål, då de som åldras i Östergötland utgör en dold och framtida resurs. Vi behöver lära oss mer om äldre Vad innebär det att vi lever allt längre och att antalet äldre ökar? Hur underlättar vi för äldre att leva ett självstädigt liv? Vilka boendemöjligheter fi nns för äldre idag? Tillgodoses äldres behov och önskemål? Hur utformar vi närmiljön för att den ska bli tillgänglig, trygg och säker? Vilka förutsättningar krävs för att äldre ska kunna behålla nära relationer, sociala nätverk och känna sig delaktiga i samhället? Hur ger vi äldre förutsättningar till goda levnadsvanor? Vi lever allt längre men är det friska år som läggs till livet eller är det år med svåra hälsoproblem? Hur ska vi kunna utjämna de stora hälsoskillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper? Hur ska vi ta hand om äldre med stora vård- och omsorgsbehov, multisjuka äldre? Hur förbättrar vi vår kunskap om äldres hälsa även i de äldsta grupperna? Hur skapar vi förutsättningar för äldre att ta del av den snabba tekniska utvecklingen? 16 Att åldras i Östergötland

17 Att åldras i Östergötland 17

18 Referenser 1. Statistiska Centralbyrån ( ). Statistikdatabas Supercross 2. Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport Socialstyrelsen: Stockholm 3. Regionförbundet Östsam (2010). Östergötlands tätorter. 4. Statistiska centralbyrån (2010). Flyttningar. 5. Socialstyrelsen (2009). Socialstyrelsens statistikdatabaser. 6. Agahi N, Andersson L, Lagergren M, Lennartsson C, Piekut D, Saletti A, Thorslund M & Wånell S E (2008). Hälsoläget hos länets ålderspensionärer. Rapport 2008:2, Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum 7. Sveriges kommuner och landsting (2009). Vård på olika villkor En kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård 8. Landstinget i Östergötland, Rehab Öst (2010). Muntlig information från hjälpmedelskonsult 9. Norrköpings kommun (2010). Bostadsanpassning Linköpings kommun (2010). Bostadsanpassning Motala kommun (2010). Bostadsanpassning Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete & Räddningsverket (2007). Systematiskt arbete för äldres säkerhet Om fall, trafikolyckor och bränder 13. Axelsson H, Eriksson E & Fornander L (2007). Hälsa på lika villkor en jämförelse mellan Östergötland och riket. Rapport 2007:4, Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland 14. Hjälpmedelsinstitutet (2010). Webb-HIDA Hälsans nya verktyg (2010). Hälsans nya hem Bergman Stamblewski A (2008). Äldres miljöer för fysisk aktivitet. Rapport 2008:35, Statens Folkhälsoinstitut 17. Winzer R (2005). Kultur för hälsa: En exempelsamling från forskning och praktik. Statens Folkhälsoinstitut, Stockholm 18. Folkhälsovetenskapligt centrum (2007). Data från nationella befolkningsenkäten Miljöhälsoenkät 2007, lokalt urval Östergötland. Landstinget i Östergötland: Linköping. 19. Statens Folkhälsoinstitut (2009). Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten mat och aktivitet. Växjö 20. Folkhälsovetenskapligt centrum (2009). Data från nationella befolkningsenkäten Hälsa på Lika Villkor 2009, lokalt urval Östergötland. Landstinget i Östergötland: Linköping 21. Sveriges Kommuner och Landsting (2007). Aktuellt på äldreområdet Stockholm 22. Stockholms läns landsting (2010). Vårdguiden Statens Folkhälsoinstitut (2008). Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande 24. Regeringskansliet. Demokratipolitik Statistiska centralbyrån (2010). Valdeltagande Socialstyrelsen (2009). Hälso- och sjukvårdsrapport Abrahamsson L, Andersson A, Becker W & Nilsson G (2006). Näringslära för högskolan 28. Wilhelmsson S, Lorefält B (2010). Opublicerad data (muntlig kontakt) 29. Aronsson K, Eriksson E, Fornander L & Aldin C (2006). Munhälsa hos äldre och funktionshindrade. Rapport 2006:9, Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland 30. Folkhälsovetenskapligt centrum (2009). Landstinget i Östergötlands statistik för tandepidemiologi 31. Muscari A, Giannoni C, Pierpaoli L, Berzigotti A, Maietta P, Foschi E, Ravaioli C, Poggiopollini G, Bianchi G, Magalotti D, Tentoni C & Zoli M. Chronic endurance exercise training prevents agingrelated cognitive decline in healthy older adults: a randomized controlled trial. International Journal of Geriatric Psychiatry (2009) 32. Statens Folkhälsoinstitut (2007). Äldres hälsa - En utmaning för Europa Kortversion. 2007: Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län & Landstinget i Kalmar län (2009). Regional miljöhälsorapport 2009 Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län 34. Folkhälsovetenskapligt centrum (2009). Landstinget i Östergötlands Vårddatalager 35. Kunskapscentrum för äldres säkerhet & Räddningsverket (2008). Skador bland äldre personer i Sverige 36. Lindell C, Eriksson E, Jernberger A & Walter L (2007). Östgötens hälsa 2006 Pengarna och livet. Rapport 2007:3, Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland 37. Statens beredning för medicinsk utvärdering (2009). Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras? 38. Sveriges Kommuner och Landsting, Statens folkhälsoinstitut & Socialstyrelsen (2009). Öppna jämförelser 2009 Folkhälsa. Sveriges Kommuner och Landsting: Stockholm 39. Vårdalinstitutet, Institutet för Vård- och Omsorgsvetenskap (2005). Olika demenssjukdomar en översikt 40. Fratiglioni L & von Strauss E (2006). Multisjuklighet och demens - Vad kan förebyggas?. 2006:26, Statens Folkhälsoinstitut 41. Mellqvist M (2009). Vård i livets slutskede Behovsanalys. Hälsooch sjukvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland 18 Att åldras i Östergötland

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar

Information om uppsökande verksamhet för 80-åringar 1 (7) Datum 2016-12-05 Diarienummer SN 2016-129 Handläggare Christina Nilsson Direkttelefon 0380-51 85 07 E-postadress Christina.nilsson@nassjo.se Socialnämnden Information om uppsökande verksamhet för

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?

Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?

Förebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?

Läs mer

Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland

Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland Jolanda van Vliet, kommissionär Folkhälsochef Landstinget i Östergötland

Läs mer

Antal % % % % % % Min-max Riket

Antal % % % % % % Min-max Riket (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 5:4 LÄNSDELSRAPPORT ÖSTERGÖTLAND SAMMANSTÄLLNING ÖVER DEMOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA VARIABLER SAMT HÄLSOVARIABLER PER LÄNSDEL I ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen

Motioner E01 E04. Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010. Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Till Stockholms arbetarekommuns årsmöte 2010 Motion om hälsofrämjande krav på äldreomsorgen Hur vi mår som äldre hänger oftast samman med de livsvillkor vi haft tidigare under livet. Den rikaste tiondelen

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE

Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Landstingets handlingsplan utifrån folkhälsopolitiska strategin ÄLDRE Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006.

2013-10-15. Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln 1900-2006 1900-2006. Vård och omsorg om äldre Pär Schön Aging Research Center Karolinska Institutet Stockholms universitet par.schon@ki.se Dagens föreläsning: Åldrandet generellt Demografisk utveckling Hur mår de äldre? Socialpolitiska

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Ett gott liv för alla invånare

Ett gott liv för alla invånare Ett gott liv för alla invånare Hej! Det här är Region Östergötland, som arbetar för dig och alla andra invånare i länet. Den skatt du betalar finansierar vården och delar av den regionala utvecklingen.

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Goda vanor för att förebygga fallskador

Goda vanor för att förebygga fallskador Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga. 1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning 1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare. emmy.nilsson@fhi.se. www.fhi.se. 2011-05-24 Sid 1 Hälsosamt åldrande Emmy Nilsson, utredare emmy.nilsson@fhi.se www.fhi.se 2011-05-24 Sid 1 Innehåll Flytta fokus från risk- till friskfaktorer, från ohälsa till hälsa Helhetssyn - hälsans bestämningsfaktorer,

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012

Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012 Datum 2013-02-12 Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012 Resultat för Tibro kommun Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden.

De äldre ska med. - på den goda vägen mot framtiden. De äldre ska med - på den goda vägen mot framtiden. Svenska folket lever allt längre och är allt friskare. Detta påverkar samhällsutvecklingen och ökar kraven på samhället att stärka friheten och tryggheten

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer