65 år och äldre

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "www.lio.se 65 år och äldre"

Transkript

1 65 år och äldre

2 Folkhälsovetenskapligt centrum Landstinget i Östergötland Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B, Linköping Grafisk form och layout: ZON Reklambyrå Tryck: LTAB Januari 2010

3 Äldre en generation som upplevt mycket Äldre människor är värdefulla och utgör en resurs för samhället. De har kunskap och erfarenhet och har upplevt mycket under sina liv. Under de senaste 100 åren har det skett en enorm utveckling inom fl era olika områden. De allra äldsta i samhället har upplevt allt från första världskriget till utvecklingen av telefonen, kameran och radion. De har också varit med då kvinnor fi ck rösträtt i Sverige och penicillinet utvecklades. De som växte upp under andra världskriget och efterkrigstiden har upplevt den stora ekonomiska tillväxten. De har dessutom varit med då TV introducerads i hemmet, datorn blev var mans egendom och människan tog första steget på månen. En åldrande befolkning I Östergötland bor det personer, 65 år eller äldre, vilket utgör 18 procent av befolkningen. Av dessa är över 80 år. Antalet äldre har precis som i övriga landet ökat och förväntas öka ytterligare. År 2020 beräknas det finnas äldre i länet, varav män och kvinnor. Ökningen kommer först att kunna ses hos de yngre äldre men på sikt kommer även antalet äldre äldre att öka [1]. Att de äldre blivit en stor grupp beror bland annat på den ökade medellivslängden och det stora antalet barn som föddes på 40-talet. Även utvecklingen inom hälso- och sjukvård har haft betydelse [2] Män Kvinnor Figur 2. Prognos för antalet personer, 80 år och äldre Män Kvinnor Figur 1. Prognos för antalet personer, år. Yngre äldre och äldre äldre Faktorer i miljön och genetiska förutsättningar gör att vi åldras i olika takt och det är viktigt att komma ihåg att åldrandet inte följer någon fast kronologisk ålder [2]. Det fi nns många sätt att kategorisera äldre men i den här texten har vi valt att använda begreppet äldre för dem som är 65 år och uppåt. I rapporten används även begreppen yngre äldre och äldre äldre. Yngre äldre syftar generellt till personer år medan personer över 80 år betraktas som äldre äldre. Att åldras i Östergötland 3

4 Livsvillkor Livsvillkoren har stor betydelse för äldres hälsa. De utgörs av den vardagliga miljön som ofta ligger utanför individens omedelbara kontroll. Boende, tillgång till grönområde, ekonomiska villkor och sociala relationer är exempel på livsvillkor som påverkar hälsa och levnadsvanor. Här bor Östgöten Östergötland har allt från stora städer till glesbygd. Här finns 89 tätorter som delas in i 13 kommuner och tre länsdelar [3]. Linköping, följt av Norrköping är de kommuner som fått flest nya invånare under de senaste åren. Många unga flyttar från de mindre kommunerna för att istället bosätta sig i de större städerna medan de äldre väljer att bo kvar. Detta har medfört att andelen äldre har blivit stor i de mindre kommunerna, särskilt i Vadstena, Valdemarsvik och Ydre [1, 4]. Om man delar in kommunerna i mindre områden kan man även urskilja bostadsområden där många äldre är bosatta. I de tre stora kommunerna, Norrköping, Linköping och Motala bor många äldre i stadsdelarna Såpkullen, Ektorp och Vidablick (Norrköping), delar av Landeryd och Johannelund (Linköping) samt Centrum, Gamla stan och Ekön (Motala) [1]. Från villa till lägenhet De flesta äldre bor hemma i ordinärt boende, men boendeformen förändras i takt med att man blir äldre. I Östergötland bor de flesta yngre äldre i småhus men med stigande ålder blir det vanligare att bo i hyreslägenhet [1]. Finspång 70 Motala Norrköping 60 Småhus Bostadsrätt Hyresrätt Vadstena Mjölby Ödeshög Boxholm Linköping Söderköping Åtvidaberg Valdemarsvik Andel personer (%) Kinda år och äldre Ydre < 19% 19% - 22% > 22% Figur 3. Andel personer, 65 år och äldre, fördelat på kommun år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100 år Figur 4. Andel personer, 65 år och äldre, som bor i småhus, bostadsrätt och hyresrätt. 4 Att åldras i Östergötland

5 Efter 80 års ålder flyttar många till särskilda boendeformer [5], trots att flertalet vill bo kvar hemma. Att lämna den miljö man är van vid kan upplevas som en stor förändring och i vissa fall kan en påtvingad flytt vara en hälsorisk [6]. Äldre människor i socialt utsatta grupper flyttar i högre utsträckning till särskilda boendeformer [7]. Det finns äldre som önskar flytta till särskilt boende men som inte får möjligheten på grund av platsbrist. I takt med att antalet äldre ökat har inte nya boendeformer för äldre följt med i utvecklingen. Att inte utöka antalet platser i särskilda boendeformer är ett resultat av en medveten politik där man vill satsa på vård och omsorg i hemmet. Det har medfört att det bara är de allra sjukaste som bor på särskilda boenden [2]. Äldre som tidigare kunnat flytta till särskilda boenden bor nu istället hemma och har hemtjänst. Det innebär att hemtjänsten fått fler vårdtagare med stora behov [2]. I Östergötland har cirka äldre hemtjänst [5]. Olika former av boende I den här texten använder vi begreppet hemma och med det menas ordinärt boende. Dessutom använder vi särskilda boendeformer som ett samlingsnamn för de alternativa boendeformer som fi nns för de äldre som inte längre vill eller klarar av att bo kvar hemma. Vilka alternativ som fi nns att välja mellan varierar i länet. Några exempel på särskilda boendeformer är; Äldreboende/Ålderdomshem, lägenhet/rum med gemensamt utrymme för måltider och samvaro. Tillgång till personal fi nns under hela dygnet Servicelägenhet/Trygghetsboende, lägenhet i anslutning till kommunens servicehus med tillgång till lunchservering, fritidsverksamhet och hemtjänst Korttidsboende, tillfälligt boende under kortare perioder. Återkommande vistelse på korttidsboende kallas växelvård Att åldras i Östergötland 5

6 Att underlätta vardagen Äldre med funktionsnedsättningar kan vara i behov av hjälpmedel och bostadsanpassning för att klara av att bo kvar hemma. Äldre som bor hemma kan, efter medicinsk bedömning, låna hjälpmedel från Landstinget, exempelvis rollator och duschstol. För personer som bor i särskilda boendeformer ansvarar kommunen för denna service. I och med att fler vårdas hemma som en följd av att vårdtiderna på sjukhusen har blivit kortare behövs fler och mer avancerade hjälpmedel [8]. För att äldre personer med funktionsnedsättningar ska kunna bo kvar hemma och leva ett självständigt liv kan bidrag till bostadsanpassning sökas hos kommunen. Bostadsanpassning innebär exempelvis borttagning av trösklar, badrumsanpassning, breddning av dörrar och montering av räcken, ledstänger och ramper [9, 10, 11]. Många kommuner kan också erbjuda fixartjänst som syftar till att förebygga fallskador hos äldre genom att hjälpa till med praktiska sysslor i hemmet [12]. Andra saker som underlättar vardagen för många äldre är glasögon och hörapparat. Bland den äldre befolkningen i länet behöver de allra flesta glasögon för att kunna läsa texten i en dagstidning och många kan inte höra vad som sägs i ett samtal mellan flera personer [13]. Förutom hörapparat och glasögon finns det många andra lösningar som kan underlätta vardagen, exempelvis pet-emot-kant, strumppådragare, toalettstolsförhöjning med mera [14]. Hälsans nya hem I Norrköping fi nns ett bostadsområde som heter Ljura. Där har Hyresbostäder, Norrköpings kommun och Landstinget i Östergötland skapat en unik testmiljö. I lägenheter testas en mängd olika tjänster och tekniska hjälpmedel av personer i deras egna hem [15]. 6 Att åldras i Östergötland

7 Natur och grönområden påverkar människan positivt Aktiviteter kopplade till natur och grönområden som friluftsliv, trädgårdsarbete, bad- och båtliv och umgänge med sällskapdjur är viktiga för äldres hälsa och välbefinnande [16]. Koncentrationsförmågan förbättras, blodtryck och puls påverkas positivt och stressnivån sänks [17]. Närhet till natur och grönområde leder i allmänhet till fler promenader i veckan istället för att koncentreras till helgen [17]. Nästan alla äldre i Östergötland har tillgång till natur på gångavstånd från sin bostad. Cirka en femtedel gör dagliga besök till grönområden, men det finns äldre som har svårt att röra sig fritt i sitt närområde på grund av svårigheter att gå i trappor, kliva på en buss eller ta en kortare promenad [18, 13]. Utformningen av närmiljön är viktig. Äldre som bor i närområden med varierad utformning, såsom cykelbanor, parker och närbelägna affärer är mer oberoende än andra äldre. Egenskaperna i ett bostadsområde kan vara helt avgörande för om äldre kan röra sig ute på egen hand och därför kunna bo kvar i området [16]. Utformningen av närmiljön har också betydelse för att man ska kunna känna sig trygg när man vistas ute [19]. I Östergötland upplever en tredjedel av de äldre att de ibland avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Det är vanligare att kvinnor känner sig otrygga och problemet är störst bland de allra äldsta kvinnorna [20]. Det är något vanligare bland äldre födda utomlands att känna otrygghet [19]. Ensamboende upplever brist på stöd i vardagen I Östergötland bor cirka var fjärde person över 65 år ensam [20], något som är vanligare bland kvinnor. Det beror på att kvinnor generellt sett lever längre än män och ofta är några år yngre än sin partner [6]. Personer som lever ensamma har mindre känslomässigt stöd än sammanboende. Trots att ensamboende är vanligare bland kvinnor så är det ensamboende män som i störst utsträckning saknar känslomässigt stöd. Liknande mönster finns när det Att åldras i Östergötland 7

8 gäller praktiskt stöd. Var tionde ensamboende kvinna och var femte ensamboende man har ingen som kan hjälpa dem med praktiska problem. Det är också vanligare att utlandsfödda män saknar både känslomässigt och praktiskt stöd i större omfattning än svenskfödda män [19]. Nio av tio äldre i Östergötland anser att de kan få hjälp av någon person om de har praktiska problem eller är sjuka, oavsett om de är ensamboende eller inte. Dessutom har de allra flesta i länet någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt [20]. Nära relationer tunnas ut För många äldre är det kontakten med barn och partner som är den viktigaste sociala relationen [21]. Att mista sin partner efter ett långt liv tillsammans, att vara ensam kvar i en syskonskara eller att mista vänner påverkar livssituationen [22]. Att relationerna tunnas ut är inget konstigt utan är något som de flesta äldre känner igen. Dock har de flesta äldre sina barn i närheten eller träffar dem regelbundet. Ett glesare kontaktnät behöver inte nödvändigtvis innebära att man upplever sig som ensam. Trots allt finns det de som känner sig ensamma och problemet med upplevd ensamhet ökar med åldern [21]. Ett meningsfullt liv tillsammans Med åldern minskar ofta äldre människors sociala nätverk men att ha ett stort nätverk är inte det viktigaste, utan det är kvaliteten på kontakterna som har betydelse. Olika sociala träffpunkter och mötesplatser kan ge möjligheter 8 Att åldras i Östergötland

9 att bevara ett meningsfullt liv tillsammans med andra och ge möjlighet till nya kontakter. Många håller sig aktiva och engagerade genom att prata med andra, läsa böcker, utbilda sig, delta i föreningsliv och andra sociala sammanhang. Därför är det viktigt att göra sociala mötesplatser tillgängliga för äldre och genom ett varierat utbud tillgodose allas behov [19, 23]. Delaktighet i samhället Det är viktigt för äldre att känna delaktighet och ha inflytande i samhället eftersom det främjar känslan av att ingå i ett sammanhang. Det betyder i sin tur att man upplever att tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar, vilket är grundläggande för ett gott åldrande [23]. Ett sätt att ha inflytande över beslut som rör den egna vardagen är att delta i valet [24]. Röstdeltagandet är högt bland de äldre i Östergötland, där hela 81 procent deltog i valet 2006 [25]. Ett annat exempel på delaktighet och inflytande är att kunna påverka den egna livssituationen genom att själv välja boendeform, aktiviteter, mat med mera, genom hela livet [23]. En stor förändring vad gäller delaktighet kan upplevas i samband med pension. För de som vill finns möjligheten att lägga sin tid på frivilligt arbete, en syssla som för många upplevs som meningsfull [6, 23]. Andra väljer att fortsätta yrkesarbeta efter pensionen. I Östergötland är det i genomsnitt fem procent som väljer att fortsätta arbeta. De flesta är mellan 65 och 69 år [20]. Vad man har haft för yrke och hur länge man väljer att yrkesarbeta har betydelse för den framtida ekonomin [21]. Att vara ekonomiskt oberoende har stor betydelse för hälsan oavsett ålder [6]. Äldre skattar sin ekonomi bättre än yngre och det är endast en liten andel av de äldre i Östergötland som uppger att de har svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar med mera [20]. Att åldras i Östergötland 9

10 Levnadsvanor Det är aldrig för sent att främja god hälsa. Goda levnadsvanorna har positiv effekt på äldres hälsa och välbefi n- nande och minskar dessutom risken att insjukna i många sjukdomar. Att förändra levnadsvanor kan vara en lång process som underlättas av socialt stöd från familj och vänner. Välbefinnande genom goda matvanor Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och behålla eller återfå hälsa [26]. Eftersom äldre har ett minskat energibehov är det viktigt att maten innehåller mycket näring i förhållande till energi. Daglig konsumtion av frukt, grönsaker, fullkornsprodukter, mjölkprodukter och magert kött rekommenderas [27]. I Östergötland är det endast sju procent av den äldre befolkningen som äter rekommenderad mängd frukt och grönt. Konsumtionen försämras med ökad ålder och bland dem som är mellan 80 och 84 år är det endast en procent som följer rekommendationerna [20]. För äldre är det inte bara näringsintaget som har stor betydelse utan det är även viktigt med en stimulerande måltidsmiljö. Att planera, laga och äta maten tillsammans med andra kan bidra till ökad livskvalitet [19]. Brist på sociala kontakter, medicinering, försämrad tandstatus och försämrat lukt- och smaksinne är några faktorer som kan leda till aptitlöshet och på längre sikt viktnedgång [2]. För äldre med dålig aptit är det inte innehållet i maten som är det viktigaste utan att den äldre äter något överhuvudtaget [27]. När kroppen inte får den näring och den energi som behövs riskerar man att drabbas av undernäring [22]. Undernäring är något som främst drabbar de allra äldsta, särskilt personer som vårdas på sjukhus eller särskilda boenden [19]. I vissa delar av länet är eller riskerar 72 procent av de äldre i särskilda boendeformer att bli undernärda [28]. Tandhälsan är viktig för näringsintaget och påverkar allmäntillståndet, livskvaliteten och välbefinnandet [2]. Under de senaste åren har tandhälsan hos de äldre förbättrats. I Östergötland behåller allt fler sina tänder högre upp i åldrarna, vilket ger en förbättrad tuggfunktion [29, 30]. En vanlig orsak till obehag i munnen hos äldre är muntorrhet. Muntorrhet är en vanlig biverkning av läkemedel och ökar kraftigt risken för karies [2]. 10 Att åldras i Östergötland

11 Äldre motionerar i form av promenader Att vara fysiskt aktiv stärker immunförsvaret, minskar risken för vanliga åldersrelaterade kroniska sjukdomar, ger fler aktiva levnadsår och förlänger livet [6]. Det minskar dessutom risken för att den intellektuella förmågan avtar [31]. Det finns också ett samband mellan fysisk aktivitet och social aktivitet. Sammanboende är mer fysiskt aktiva än ensamboende. Trots att nyttan med fysisk aktivitet för äldre är väl känd minskar graden av mer ansträngande fysisk aktivet med stigande ålder samtidigt som måttliga aktiviteter i form av promenader ökar [6]. På det stora hela är äldre idag mer aktiva än tidigare generationer [2]. Män har visat sig vara mer fysiskt aktiva än kvinnor medan kvinnor är mer sysselsatta i hushållsarbete [16]. Mer än hälften av Östergötlands äldre befolkning är fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag. Graden av fysisk aktivitet avtar med åldern. Fler äldre med bra ekonomi är fysiskt aktiva jämfört med äldre med sämre ekonomi. Äldre födda i Sverige uppger i högre utsträckning än utlandsfödda att de är fysiskt aktiva [20]. Alkohol i måttliga mängder Måttlig alkoholkonsumtion kan ha goda hälsoeffekter hos friska äldre genom att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar samt förlänga livet. Däremot kan alkoholmissbruk orsaka allvarliga sjukdomar och förvärra sjukdomstillstånd, ha negativ inverkan på medicinering samt försämra livskvaliteten avsevärt [32]. Att ha en riskabel alkoholkonsumtion innebär att ha ett regelbundet intag av alkohol eller en hög konsumtion vid enstaka tillfällen. I Östergötland är det sex procent av den äldre befolkningen som är riskdrickare och andelen är störst i gruppen år. Äldre män dricker mer än kvinnor i samma åldersgrupp (65-84 år). Det är också vanligare att äldre med dålig ekonomi är riskdrickare [20]. Det är aldrig för sent att sluta röka Äldre som aldrig har rökt eller har slutat röka har större chans att åldras med god hälsa. Även för de som slutar röka vid hög ålder finns mycket att vinna genom att risken för tobaksrelaterade sjukdomar minskar [32]. I Östergötland röker var tionde äldre dagligen och en tredjedel har rökt tidigare i livet [20]. Att så många äldre har en bakgrund som rökare kommer att medföra fler dödsfall i kroniska lungsjukdomar [2, 32]. Att åldras i Östergötland 11

12 Hälsoutfall Vi lever allt längre men är det friska år som läggs till livet eller är det år med svåra hälsoproblem? Prognoser visar att kostnader för äldreomsorg och sjukvård kommer att öka. Därför är det viktigt att stödja ett hälsosamt åldrande genom att stärka det friska och förebygga ohälsa. Den upplevda hälsan Hur man mår beror på flera faktorer. Det är skillnad på hur man själv upplever sin hälsa och hur vården bedömer den. Även om man har hälsoproblem och sjukdomar kan man ändå må bra. Den upplevda hälsan skiljer sig också mellan olika grupper i samhället där före detta arbetare har sämre hälsotillstånd än tjänstemän och äldre upplever att de mår sämre än yngre [2, 33]. I Östergötland uppger cirka hälften av de äldre att deras hälsa är bra och endast var tionde anser att hälsan är dålig [20]. Äldres besök i vården I samband med att man åldras drabbas många av ohälsa och sjukdom vilket medför ett ökat behov av vård. Vanligaste orsaken till besök på vårdcentraler i Östergötland är problem med cirkulationsorganen, exempelvis högt blodtryck. Andra orsaker är smärta från buk och bäcken, yrsel och svindel, hosta samt sjukdomskänsla och trötthet [34]. Urininkontinens är också ett vanligt problem, framförallt bland kvinnor, som kan leda till obehag och skamkänslor [2]. Även om detta är vanliga åkommor som äldre söker vård för är det framför allt hjärt- och kärlsjukdomar tillsammans med cancer, lunginflammation och demens som utgör de vanligaste dödsorsakerna. Hjärt- och kärlsjukdomar är också vanliga orsaker till funktionsnedsättningar. Ett exempel är stroke som ofta leder till rörelsenedsättningar i armar och ben samt afasi. Åldern för insjuknande i dessa sjukdomar har höjts vilket innebär att de friska levnadsåren blivit fler. Samtidigt ökar antalet äldre vilket kommer att medföra fler sjukdomsfall [2]. 12 Att åldras i Östergötland

13 Av de cirka en miljon läkarbesök som årligen görs i länet står äldre för cirka 30 procent. Många äldre läggs också in på sjukhus, till stor del till följd av sjukdomar i cirkulationsorganen eller skador [34]. Den övervägande orsaken till skador är fall [35]. Anledningarna till att man faller kan vara många som dålig syn, besvär med yrsel och balans eller att man faller på lösa mattor, trösklar eller hala ytor. Många gånger leder fallolyckor till frakturer, vilket till stor del kan bero på benskörhet (osteoporos). Benskörhet är vanligare bland kvinnor och går att förebygga genom exempelvis fysisk aktivitet. Personer med hög risk för fraktur kan även behandlas med kalcium och D-vitamin eller andra förebyggande läkemedel [2]. Många äldre är i behov av rehabilitering, även om en förbättring av hälsotillståndet inte kan förväntas. För äldre finns det ett gap mellan behov av och tillgång till rehabilitering [26]. I Östergötland utförs en stor del av rehabiliteringen av primärvården. Under år 2008 har olika rehabiliteringsenheter i länet totalt sett haft cirka besök fördelat på äldre, vilket innebär ett genomsnitt på fem besök per patient. Det är främst de yngre äldre som tar del av landstingets rehabilitering [34]. Det finns en stor del äldre som inte söker läkarvård trots att de upplever ett behov av det. I Östergötland gäller det cirka var femte äldre och det är vanligare bland äldre kvinnor jämfört med äldre män. Det är också vanligare att utlandsfödda äldre samt äldre med dålig ekonomi låter bli att söka vård [20]. Samtidigt är behovet av vård större hos de ekonomiskt svagare grupperna [6]. Multisjuklighet Med stigande ålder ökar sannolikheten att drabbas av flera sjukdomar samtidigt, så kallad multisjuklighet. Att ha många sjukdomar samtidigt påverkar människors livskvalitet, fysiska funktionsförmåga och behovet av hälso- och sjukvård [2]. Med sjukdomarna följer vanligtvis också en rad funktionsnedsättningar som förlamning, afasi, sväljningsproblem, depression och försämrat minne [26]. Att lida av multisjuklighet kan också innebära en ökad läkemedelskonsumtion med risk för övermedicinering, läkemedelsinteraktioner och biverkningar. I Östergötland har 39 procent av åldersgruppen år fyra eller fler sjukdomar och antalet ökar med stigande ålder [36]. Multisjuklighet ökar i samhället och det ställer större krav på vård- och omsorgsgivare samt samarbetet dem emellan. Att åldras i Östergötland 13

14 Äldre personer med omfattande vårdbehov är beroende av många vårdgivare och professioner som tillsammans ingår i en sammanhängande vårdkedja [26]. Läkemedel på gott och ont Att behandla äldre med läkemedel är en viktig medicinsk åtgärd för att ge en bättre hälsa och högre livskvalitet långt upp i åldrarna. Idag anses även förändringar i livsstil och levnadsvanor vara en del i behandlingen av många sjukdomar. Läkemedelsrelaterade problem hos äldre kan orsaka onödigt lidande och kostar samhället stora summor pengar [37]. Ett betydande problem är överdriven eller onödig användning av många läkemedel, vilket kan ge upphov till biverkningar, sjukhusinläggningar och försämrad livskvalitet [7]. I Östergötland finns en något större andel äldre med riskfylld läkemedelskonsumtion än i landet i övrigt [38]. Det finns socioekonomiska ojämlikheter i läkemedelsbehandlingen. Äldre med låg utbildning har en högre sjuklighet och därför ett större behov av läkemedel än högutbildade. Ändå ordineras lågutbildade mer sällan nya läkemedel. Äldre med låg utbildningsnivå är också sämre på att följa läkares rekommendationer både i fråga om att hämta ut läkemedel och att ta dem på rätt sätt. Skillnader mellan lågutbildade och andra tenderar dessutom att öka i takt med stigande ålder, särskilt bland kvinnor [7]. I Östergötland har cirka var femte äldre person låtit bli att köpa medicin som de fått recept på, något som är vanligare bland äldre födda utomlands och bland äldre med en sämre ekonomi [20]. Psykisk ohälsa och demens Åldrandet innebär en ökad risk för psykisk ohälsa och är vanligare bland ensamboende eller personer med svagt socialt nätverk. I Sverige beräknas procent lida av depression [2]. Utöver det så lider många av nedstämdhet och ångest, något som ofta drabbar äldre i samband med att de förlorat sin sociala identitet efter pensionen, sin livspartner eller fått försämrad kroppsfunktion. I Östergötland uppger cirka 30 procent av de äldre i åldrarna år att de känner ängslan, oro eller ångest. Besvären är vanligast bland kvinnor [20]. 14 Att åldras i Östergötland

15 Psykisk sjukdom hos äldre kan förväxlas med demenssjukdom, som är vanligt bland äldre. Det finns ett stort mörkertal vilket beror på att demenssjukdomar ofta är underdiagnostiserade, framförallt bland de allra äldsta [2, 26]. I Sverige beräknas personer lida av en demenssjukdom [2] och risken att drabbas ökar ju äldre man blir. Cirka en procent i åldrarna år och 40 procent i åldrarna år beräknas lida av denna sjukdom [39]. Sjukdomen yttrar sig på olika sätt men generellt är att de intellektuella funktionerna försämras, exempelvis minne, orienteringsförmåga, förmåga att tala och förstå. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom [2]. Demenssjukdomar förkortar livet och innebär att man blir beroende av hjälp i sin vardag, vilket ibland kan leda till flytt till särskilt boende. Demenssjukdomar går att förebygga genom att bland annat främja en aktiv och stimulerande livsstil [2, 40]. Sista tiden i livet Sedan en lång tid tillbaka har sjukhuset varit den plats där de flesta tillbringar sin sista tid i livet, men de senaste 15 åren har en förskjutning skett till att allt fler vårdas hemma eller på särskilt boende. I Östergötland avlider cirka personer årligen, varav de flesta är över 75 år. Många av dem skulle bli hjälpta av palliativ vård, det vill säga vård som är särskilt anpassad till personer i livets slutskede [41]. Målet med den vården är att se till att den sista tiden i livet blir så bra och smärtfri som möjligt, både fysiskt, psykiskt, socialt och själsligt [22]. Även om Östergötland har kommit långt i utvecklingen av den palliativa vården är den inte jämlikt fördelad, främst beroende på vilken sjukdom patienten har, vem som ger vård och var vården ges [41]. Att åldras i Östergötland 15

16 Utmaningar Det är svårt att få en heltäckande bild av de äldres hälsa i Östergötland. Kunskap som fi nns är spridd på fl era huvudmän och inom olika verksamheter. Dessutom har kunskapen begränsningar vad gäller ålderspann, vilket medför att information om äldre över 85 år ofta saknas. För att få en tydligare och mer samlad bild av de äldres livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall behöver området ses över och utvecklas. Antalet äldre ökar markant i samhället och ställer nya krav på dess utformning. Det innebär en ny situation där samhället har ansvar för att arbeta för äldres bästa med rätt till god hälsa och livskvalitet. För att förverkliga framtidens samhälle där äldre kan leva ett gott och självständigt liv långt upp i åren, bör man ta tillvara deras erfarenheter och önskemål, då de som åldras i Östergötland utgör en dold och framtida resurs. Vi behöver lära oss mer om äldre Vad innebär det att vi lever allt längre och att antalet äldre ökar? Hur underlättar vi för äldre att leva ett självstädigt liv? Vilka boendemöjligheter fi nns för äldre idag? Tillgodoses äldres behov och önskemål? Hur utformar vi närmiljön för att den ska bli tillgänglig, trygg och säker? Vilka förutsättningar krävs för att äldre ska kunna behålla nära relationer, sociala nätverk och känna sig delaktiga i samhället? Hur ger vi äldre förutsättningar till goda levnadsvanor? Vi lever allt längre men är det friska år som läggs till livet eller är det år med svåra hälsoproblem? Hur ska vi kunna utjämna de stora hälsoskillnaderna mellan olika socioekonomiska grupper? Hur ska vi ta hand om äldre med stora vård- och omsorgsbehov, multisjuka äldre? Hur förbättrar vi vår kunskap om äldres hälsa även i de äldsta grupperna? Hur skapar vi förutsättningar för äldre att ta del av den snabba tekniska utvecklingen? 16 Att åldras i Östergötland

17 Att åldras i Östergötland 17

18 Referenser 1. Statistiska Centralbyrån ( ). Statistikdatabas Supercross 2. Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport Socialstyrelsen: Stockholm 3. Regionförbundet Östsam (2010). Östergötlands tätorter. 4. Statistiska centralbyrån (2010). Flyttningar. 5. Socialstyrelsen (2009). Socialstyrelsens statistikdatabaser. 6. Agahi N, Andersson L, Lagergren M, Lennartsson C, Piekut D, Saletti A, Thorslund M & Wånell S E (2008). Hälsoläget hos länets ålderspensionärer. Rapport 2008:2, Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum 7. Sveriges kommuner och landsting (2009). Vård på olika villkor En kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård 8. Landstinget i Östergötland, Rehab Öst (2010). Muntlig information från hjälpmedelskonsult 9. Norrköpings kommun (2010). Bostadsanpassning Linköpings kommun (2010). Bostadsanpassning Motala kommun (2010). Bostadsanpassning Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete & Räddningsverket (2007). Systematiskt arbete för äldres säkerhet Om fall, trafikolyckor och bränder 13. Axelsson H, Eriksson E & Fornander L (2007). Hälsa på lika villkor en jämförelse mellan Östergötland och riket. Rapport 2007:4, Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland 14. Hjälpmedelsinstitutet (2010). Webb-HIDA Hälsans nya verktyg (2010). Hälsans nya hem Bergman Stamblewski A (2008). Äldres miljöer för fysisk aktivitet. Rapport 2008:35, Statens Folkhälsoinstitut 17. Winzer R (2005). Kultur för hälsa: En exempelsamling från forskning och praktik. Statens Folkhälsoinstitut, Stockholm 18. Folkhälsovetenskapligt centrum (2007). Data från nationella befolkningsenkäten Miljöhälsoenkät 2007, lokalt urval Östergötland. Landstinget i Östergötland: Linköping. 19. Statens Folkhälsoinstitut (2009). Det är aldrig för sent! Förbättra äldres hälsa med möten mat och aktivitet. Växjö 20. Folkhälsovetenskapligt centrum (2009). Data från nationella befolkningsenkäten Hälsa på Lika Villkor 2009, lokalt urval Östergötland. Landstinget i Östergötland: Linköping 21. Sveriges Kommuner och Landsting (2007). Aktuellt på äldreområdet Stockholm 22. Stockholms läns landsting (2010). Vårdguiden Statens Folkhälsoinstitut (2008). Var med och bestäm! Delaktighet och inflytande en förutsättning för hälsosamt åldrande 24. Regeringskansliet. Demokratipolitik Statistiska centralbyrån (2010). Valdeltagande Socialstyrelsen (2009). Hälso- och sjukvårdsrapport Abrahamsson L, Andersson A, Becker W & Nilsson G (2006). Näringslära för högskolan 28. Wilhelmsson S, Lorefält B (2010). Opublicerad data (muntlig kontakt) 29. Aronsson K, Eriksson E, Fornander L & Aldin C (2006). Munhälsa hos äldre och funktionshindrade. Rapport 2006:9, Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland 30. Folkhälsovetenskapligt centrum (2009). Landstinget i Östergötlands statistik för tandepidemiologi 31. Muscari A, Giannoni C, Pierpaoli L, Berzigotti A, Maietta P, Foschi E, Ravaioli C, Poggiopollini G, Bianchi G, Magalotti D, Tentoni C & Zoli M. Chronic endurance exercise training prevents agingrelated cognitive decline in healthy older adults: a randomized controlled trial. International Journal of Geriatric Psychiatry (2009) 32. Statens Folkhälsoinstitut (2007). Äldres hälsa - En utmaning för Europa Kortversion. 2007: Landstinget i Östergötland, Landstinget i Jönköpings län & Landstinget i Kalmar län (2009). Regional miljöhälsorapport 2009 Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län 34. Folkhälsovetenskapligt centrum (2009). Landstinget i Östergötlands Vårddatalager 35. Kunskapscentrum för äldres säkerhet & Räddningsverket (2008). Skador bland äldre personer i Sverige 36. Lindell C, Eriksson E, Jernberger A & Walter L (2007). Östgötens hälsa 2006 Pengarna och livet. Rapport 2007:3, Folkhälsovetenskapligt centrum, Landstinget i Östergötland 37. Statens beredning för medicinsk utvärdering (2009). Äldres läkemedelsanvändning hur kan den förbättras? 38. Sveriges Kommuner och Landsting, Statens folkhälsoinstitut & Socialstyrelsen (2009). Öppna jämförelser 2009 Folkhälsa. Sveriges Kommuner och Landsting: Stockholm 39. Vårdalinstitutet, Institutet för Vård- och Omsorgsvetenskap (2005). Olika demenssjukdomar en översikt 40. Fratiglioni L & von Strauss E (2006). Multisjuklighet och demens - Vad kan förebyggas?. 2006:26, Statens Folkhälsoinstitut 41. Mellqvist M (2009). Vård i livets slutskede Behovsanalys. Hälsooch sjukvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland 18 Att åldras i Östergötland

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor bland äldre personer i Stockholms län. Carin Lennartsson, Neda Agahi och Sven-Erik Wånell

Hälsa och levnadsvanor bland äldre personer i Stockholms län. Carin Lennartsson, Neda Agahi och Sven-Erik Wånell Hälsa och levnadsvanor bland äldre personer i Stockholms län Carin Lennartsson, Neda Agahi och Sven-Erik Wånell Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102 39 Stockholm Besök: Hantverkargatan 11 B

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson Motala 2013-05-22 Pär Holgersson Bakgrund Nationell ehälsa högt på agendan i Östergötland HSL Nätverk med länets medicinskt ansvariga initierade under 2010 samarbete kring gemensam struktur för dokumentation

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Äldres flyttningar och boendepreferenser Äldres flyttningar och boendepreferenser Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att de äldre

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder?

Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Självskattad munhälsa: Är Du i allmänhet nöjd med Dina tänder? Kalmar: Det stora flertalet är i allmänhet nöjda med sina tänder (79%) och sina tänders utseende (76%). En andel på 21% är inte nöjda med

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I KROKOMS KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 6 Bakgrund 6 Hälsa och livskvalitet 7 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Kommunresultat för Kramfors Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till öppna jämförelser vård och omsorg om äldre.

Läs mer

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder

Tandvård. till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Tandvård till vissa grupper av äldre och personer med funktionshinder Landstinget ansvarar för att personer med stort omvårdnadsbehov till följd av sjukdom och/eller funktionshinder erbjuds råd och hjälp

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre

Socialstyrelsens författningssamling. Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2011:12 (S) Allmänna råd Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan

Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Bibliotek och folkbildning samarbetar för att motverka digitala klyftan Det är bra för hjärnan att lära sig internet, man kanske lever längre då. Gun 77 år Anne Hederén Länsbibliotek Östergötland Lasse

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Nordanstig. Skåne. Ny livsstil påverkar hälsan. Var fjärde över 90 har kronisk njursvikt. Funktion avgör - inte ålder. Nyhetsbrev nr 1 2013

Nordanstig. Skåne. Ny livsstil påverkar hälsan. Var fjärde över 90 har kronisk njursvikt. Funktion avgör - inte ålder. Nyhetsbrev nr 1 2013 Nordanstig SNAC representerar riket Få läkemedel i Nordanstig Är SNACs studiepopulationer representativa för riket? En relevant fråga eftersom projektet består av ett urval av områden och individer. Protokollen

Läs mer