Kartläggning av demensteamets arbete i Lilla Edets kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartläggning av demensteamets arbete i Lilla Edets kommun"

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Kartläggning av demensteamets arbete i Lilla Edets kommun Emma Almstedt och Jenny Litzberg Studentfirman Psykologprogrammet Hösttermin 2009 Handledare: Christian Jacobsson

2 Kartläggning av demensteamets arbete i Lilla Edets kommun Emma Almstedt och Jenny Litzberg Sammanfattning: Denna kartläggning syftar till att beskriva demensteamet i Lilla Edets kommun och hur teamet påverkar personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Kartläggningen baseras på semistrukturerade intervjuer med demensteamet, anhöriga och vårdpersonal i kommunen. Intervjuerna kategoriserades utifrån teamets målbeskrivning. Intervjuerna visar att teamet uppfyller sin målbeskrivning till stor del och även socialstyrelsens riktlinjer för god vård av personer med demenssjukdom. Anhöriga har en stor tillit och respekt för teamet. Teamet påverkar personer med demenssjukdom, anhöriga och vårdpersonal i Lilla Edets kommun på ett mycket positivt sätt. De är en uppskattad resurs och en tillgång. Denna rapport sammanfattar en kartläggning som genomfördes mellan och Inför demensteamets uppstart beviljades socialförvaltningen medel från social-styrelsen. I ansökan till socialstyrelsen ingick ett löfte om att utvärdera effekterna av demensteamet. Bakgrunden är att Lilla Edets kommun vill utreda demensteamets verksamhet. Målet med kartläggningen är att beskriva demensteamets påverkan på personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Kartläggning ska sedan bland annat ingå i en rapport till socialstyrelsen om demensteamets nytta i kommunen. Rapporten ska också ligga till grund för information om demensteamet via Lilla Edets kommuns hemsida. I februari 2008 startade Lilla Edets kommun ett demensteam. Detta kom som en reaktion på regeringens bedömning att kvalitén inom äldrevården behövde höjas. Kommunen upplevde en brist i att det inte fanns en instans som kunde fånga upp den grupp av äldre som man såg inte fick den vård de behövde. En del av problematiken kunde hänföras till äldrevårdens uppdelning på olika instanser så som primärvård i landsting, socialtjänst i statlig verksamhet och hemtjänst och boenden i kommunal verksamhet. Personer med demenssjukdom och deras anhöriga var en grupp av äldre med speciella vårdbehov som man upplevde blev lidande. Enligt socialstyrelsen finns det idag i Sverige cirka personer med demenssjukdom. Åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är över 90 år har en demenssjukdom. Det finns ingenting som tyder på att risken att insjukna i demens ökar däremot ser man att andelen äldre i samhället kommer öka och därigenom också förekomsten av demenssjukdomar. Ett sätt att försöka komma tillrätta med den bristande vårdkvaliteten blev då att starta upp ett demensteam som bland annat skulle fungera som en brygga mellan olika instanser, ett stöd och en källa till kunskap. Målsättningen med teamet skulle på så sätt vara att förbättra livskvaliteten för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Kommunen såg också att det fanns många anhöriga till personer med demenssjukdom som var i stort behov av stöd. Lilla Edets demensteam består av en demenssjuksköterska och två undersköterskor med specialistutbildning inom demenssjukvård. Inom teamets verksamhet arbetar de 30% vardera av heltid. Alla tre arbetar övrig tid i andra närliggande verksamheter så som vårdcentral, demensboenden och daglig verksamhet. De har i sin övriga tid en fortsatt nära kontakt med de som använder sig av teamets tjänster.

3 Syftet med teamet är att ge ökad trygghet, förbättrad livskvalitet och större självständighet i det dagliga livets aktiviteter för personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Teamet arbetar utifrån den röda tråden i demenssjukvården i Lilla Edets kommun för att säkerställa en hög vårdkvalitet för den enskilda individen. Den röda tråden är en arbetsmetod som syftar till att skapa ett sammanhållande grepp om de insatser personer med demenssjukdom och deras anhöriga behöver. Målet med teamet är: 1. Att demensteamet ska utgöra en resurs med specialistutbildad personal inom området demens för invånarna i Lilla Edets kommun. 2. Att utveckla arbetsmetoder för stöd och omvårdnad som ska ge personer med demenssjukdom möjlighet att bo kvar i sin bostad. 3. Att genom kontinuitet och genom att bygga goda relationer skapa trygghet för personer med demenssjukdom. 4. Att genom olika stödinsatser ge ökad trygghet till anhöriga. 5. Att ge ökad kunskap om demenssjukdom genom att utbilda och handleda anhöriga och personal. 6. Att samverka med patientansvarig läkare på vårdcentralen i utredningsarbetet vid misstänkt demenssjukdom. Socialstyrelsen har på uppdrag från regeringen utarbetat preliminära nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (2009). Syftet med riktlinjerna är att ge kunskapsbaserade nationella rekommendationer om hur kommuner, landsting och privata och ideella vård och omsorgsutförare gemensamt kan tillgodose behov av vård och omsorg för personer med demenssjukdom (s.13). Dessa riktlinjer utgör underlag för diskussionen av kartläggningens resultat. I riktlinjerna ger socialstyrelsen rekommendationer för vård och omsorg till personer med demenssjukdom. I denna kartläggning blir det aktuellt att ta upp de fyra riktlinjer som handlar om förutsättningar för en god vård och omsorg, det vill säga personcentrerad omvårdnad, multiprofessionellt arbete och personalutbildning (s ) samt stöd till anhöriga (s. 40). Socialstyrelsens övriga riktlinjer bedömdes ej vara relevanta för den genomförda kartläggningen. Personcentrerad omvårdnad Personcentrerad omvårdnad innebär att personen och inte demenssjukdomen sätts i fokus och tar utgångspunkt i den demenssjukes upplevelse av sin verklighet. Man ska sträva mot att göra vårdmiljön mer personlig och att förstå beteenden och psykiska symptom ur den demenssjukes perspektiv. Fördelar med en personcentrerad omvårdnad är att det kan öka integriteten, initiativförmågan, självständigheten samt minska agitation hos personer med demenssjukdom.

4 Multiprofessionellt teambaserat arbete Ett multiprofessionellt teambaserat arbete syftar till att bidra till kontinuitet i vården och omsorgen, underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv / kompetenser och till att finna problem och att hitta lösningar samt att personers behov av omsorg tillgodoses ur ett helhetsperspektiv. Vid utredning, bedömning och utformning av olika vård och omsorgsinsatser för personer med demenssjukdom behövs som regel bedömningar från och insatser av flera professioner och yrkesgrupper. Demensteam är ett sätt att organisera det multiprofessionella arbetet. Utbildning och handledning Att utbilda undersköterskor och vårdbiträden i demenssjukdom är något som kan bidra till att deras kunskap ökar och därigenom att deras uppträdande och attityder till personer med demens påverkas positivt. Handledning i kombination med utbildning påverkar personalens upplevelse av sitt arbete positivt. Utbildning som är kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback som bedrivs långsiktigt förefaller ge bäst effekt. Anhörigstöd Stöd till anhöriga kan ske på olika sätt. Bland annat genom utbildningsprogram, avlösning i hemmet eller via dagverksamhet eller korttidsboende. Man kan också kombinera dessa med tillexempel hemtjänst. De positiva effekterna av anhörigstödet kan förstärkas om det erbjuds tidigt i sjukdomsförloppet, är uthålligt över tid samt är flexibelt, individ och situationsanpassat och i samråd med närstående. Att gå från maka till vårdare är en stor kris som ofta för med sig känslor av isolering, ensamhet och en stor begränsning av det vardagliga livet (Eriksson & Svedlund, 2005). Det är viktigt att som vårdare till den demenssjuke få stöd och uppskattning för att klara av att fortsätta vårda. I en studie av Åsa Lampinen (2006) har känslor av sorg hos anhöriga till demenssjuka studerats och vikten av att vara lyhörd inför de behov som anhöriga kan ha vad gäller stöd, råd och hjälp synliggörs. Att som närstående inte få hjälp och stöd i vardagen kan påverka resten av livet negativt medan att få stöd kanske kan förhindra en del av den kroniska sorgen (Lampinen, 2006). Metod Kartläggningen genomfördes med en intervjubaserad metod. Detta på grund av en önskan om att få en djupare förståelse för den enskilda personens upplevelse av demensteamets arbete. De berörda personerna med demenssjukdom och deras anhöriga utgjorde ett alltför litet statistiskt underlag för att ge någon statistisk validitet. De personer som intervjuades är i de flesta fall i en beroendesituation mot teamet. De är i stort behov av den hjälp teamet erbjuder och det finns en risk att detta också går igen i svaren.

5 Deltagare Det var nio anhöriga som intervjuades, dessa valdes ut av teamet och tonvikt lades vid att få en så representativ grupp som möjligt. Det fanns personer som teamet träffade ofta, och några som de hade en mer sporadisk kontakt med. Teamet har en viss geografisk uppdelning som innebär att vissa anhöriga har enbart träffat delar av teamet. Urvalet av deltagarna har visats vara något snedfördelat då det till viss del följer den geografiska uppdelning teamet har. Det var sju kvinnor och två män som intervjuades, av dessa hade sju en relation som maka/make och två som barn till den demenssjuke. De flesta boende i Lilla Edet med omnejd. Vidare intervjuades tre undersköterskor från äldrevården i Lilla Edets kommun. De valdes ut från två olika boenden och från hemtjänsten. Vid sidan av den primära målgruppen genomfördes också intervjuer med samtliga i demensteamet för att dels ge en bild av demensteamets aktiviteter men också för att ligga till grund för konstruktionen av frågebatteriet. Instrument Frågor från uppdragsgivarna och material från intervjuerna med teammedlemmarna sammanställdes och användes som utgångspunkt för konstruktion av intervjuguide till de anhöriga och personal. För intervjuguide se bilaga 1. I analysarbetet togs utgångspunkt i de mål teamet har för sin verksamhet. Intervjuerna sammanställdes och kategoriserades utifrån de sex målsättningarna. Dessutom konstruerades tre nya kategorier utifrån intervjudata. Dessa nya kategorier kunde inte kategoriseras in i de sex ovan nämnda målsättningarna utan utgjorde nya oplanerade konsekvenser av demensteamets förekomst och arbetssätt. Tillvägagångssätt Intervjuerna genomfördes på ett semistrukturerat sätt, där det gavs stor frihet att brodera ut sitt svar och det sågs som viktigt att få berätta sin historia. Av bekvämlighetsskäl genomfördes två intervjuer via telefon. De tre undersköterskorna som arbetade inom Lilla Edets äldrevård (boende och hemtjänst) intervjuades i grupp vid samma tillfälle. Resultat Kartläggningen visar i huvuddrag på att teamets uppställda mål i hög utsträckning uppfylls. Anhöriga ser teamet som kompetenta och engagerade. De känner att de får den hjälp de behöver och att de är ett stort stöd och trygghet. De beskriver en individanpassad omsorg med stor flexibilitet. Det enda område där det upplevs att det brister är i samverkan med patientansvarig läkare på vårdcentralen i utredningsarbetet. Detta är ett problem som teamet själva tar upp.

6 1. Demensteamet ska utgöra en resurs med specialistutbildad personal inom området demens för invånarna i Lilla Edets kommun. Demensteamet består i nuläget av två undersköterskor med en KY (kvalificerad yrkesutbildning) inom demenssjukvård och en distriktssjuksköterska med utbildning inom demenssjukvård. Alla i teamet har lång praktisk erfarenhet av att arbeta med äldrevård i Lilla Edets kommun. I flera intervjuer med anhöriga till personer med demens framgår vikten av utbildad personal. Vid frågan om deras erfarenhet av teamet svarar de bland annat att teamet är skickliga och har en bra utbildning. Det kändes viktigt för anhöriga att det inte var vem som helst som kom utan att de hade den kunskap som behövdes för att hantera de svårigheter som kan uppkomma i samband med sjukdomen. den skicklighet och fingertoppkänsla som behövdes för att kunna möta pappa på ett värdigt sätt (B) det var skönt att de i teamet visste hur de skulle göra (B) att personalen som har hand om H vet vad som gäller, att inte det kommer outbildade människor. Det är så viktigt med utbildning och erfarenhet (L) I intervjun med personal framgår det också att de ser en fördel med att teamet består av personer med specialistkompetens. Att ha någon med kompetens att rådfråga innebär att de själva ständigt håller sin egen kunskap och utbildning inom demens aktuell. 2. Att utveckla arbetsmetoder för stöd och omvårdnad som ska ge den demenssjuke möjlighet att bo kvar i sin bostad. Teamet arbetar mot hemtjänst, personal på boenden och/eller direkt till den vårdande anhöriga för att i den demenssjukes hemmiljö lära ut, eller försöka att tillsammans hitta metoder som kan fungera. Det är ofta i alldagliga situationer som det uppstår problem och där teamets kunskap tillsammans med deras kännedom om den specifika personen är en stor trygghet för både den dementa och den/de vårdande. de känner Ö och vet vad han går för (M) jag hade inte klarat mig utan dem, de ger en sån stöttning vad de än vara månde. Jag hade inte klarat av att ha Ö så länge hemma utan deras hjälp (M) I våra intervjuer med anhöriga har det framkommit att teamet ofta ger praktisk, handfast hjälp för att underlätta vardagen för den demenssjuke och dennes anhöriga. En hjälp som ofta beskrivs som ovärderlig av anhöriga och som har inneburit att de har kunnat känna större kontroll och trygghet inför sin situation. 3. Att genom kontinuitet och genom att bygga goda relationer skapa trygghet för personer med demenssjukdom. Kontinuitet och en god relation i demenssjukvården skapas bland annat genom den röda tråden. I intervju med personal och anhöriga framgår vikten av kontinuitet. Personal

7 beskriver att det underlättar deras omvårdnadsarbete genom ett nära samarbete med teamet kring personen med demenssjukdom. Anhöriga ser en stor trygghet i att det finns någon som följer dem i vardagen och svåra beslut. först något kort samtal, sen lite mer allteftersom. Det är en långsam sjukdom. (L) Vi har haft en kontinuerlig kontakt sedan de kom in i bilden. (M) I teamet kan vi se olika sätt att tidigt fånga upp personer med demenssjukdom. Sjuksköterskan i teamet har en närmre kontakt till primärvården (Lilla Edets vårdcentral). Detta innebär att hon enkelt kan komma i kontakt med de som söker själva eller när annan personal inom primärvården misstänker demenssjukdom. Hon är också med och utreder inför en eventuell diagnos. Undersköterskorna i teamet har nära kontakt med hemtjänstpersonal och är de som då kan fånga upp personer personalen misstänker kan ha demenssjukdom. Sjuksköterskans största del ligger i början av den röda tråden med att söka upp och utreda medan för undersköterskorna så handlar det mer om att underlätta för personen och dess anhöriga i hemmet eller när de är på väg till kort- eller långtidsboenden. Undersköterskorna har genom sitt arbete utanför teamets ramar en nära kontakt med dagverksamheten Gläntan och med korttidsboenden och demensboenden. De är där under veckorna kan då på ett enklare sätt introducera dessa insatser när de blir aktuella. Genom denna stöttning hamnar punkten i den röda tråden när de flyttar till annat boende längre fram. I kontakten med personal så förmedlas information som gör det lättare för den demenssjuke och deras anhöriga att trivas med den nya boendesituationen. Detta kan tillexempel vara att personalen får information om vanor, intressen med mera. Det är också vanligt att någon i demensteamet är med och tar emot den demenssjuke när denne flyttar. Detta skapar en känsla av trygghet. Pappa behövde stöd hemma, han ville först inte ha hjälp men så småningom släppte han in dem och blev istället orolig för att de inte skulle komma / / då fick vi börja med hemtjänst. När han sen skulle flytta [till särskilt boende] så var Annika där och tog emot / / han blev så glad. (B). Kontakt med vårdcentralen Regelbundna Hemtjänst Dagverksamhet Korttidsboende Särskiltboende hembesök tid Figur 1: Exempel på den röda tråden. Figur 1 illustrerar ett vanligt förlopp längs den röda tråden. Teamet får kontakt med en person med misstänkt demenssjukdom. De börjar med regelbundna hembesök där de lär känna både de anhöriga och personen med demenssjukdom. En utredning görs. Här kan också de anhöriga få möjlighet till anhörigträffar eller liknande aktiviteter som ger

8 kunskap och förståelse för hur det är att leva med någon med demenssjukdom. Efter en tid behövs det mer hjälp. Då kan introduktionen av hemtjänst underlättas då teamet redan har en regelbunden kontakt. Efter ytterligare tid med hemtjänst och fortsatt kontakt med teamet kan den dagliga verksamheten vara ett alternativ. Anhörig får avlastning och personen med demenssjukdom får möjlighet till stimulerande aktiviteter på sina egna villkor. När dagverksamheten inte räcker till så kan personen med demenssjukdom bo växelvis på korttidsboende och till sist flytta till ett särskilt boende. Denna flytt sker då i samråd med teamet och banar väg för en enklare omställning. 4. Att genom olika stödinsatser ge ökad trygghet till anhöriga. En viktig stödinsats är att teamet är lättillgängliga via telefon. Detta är något som har framkommit i alla intervjuer med anhöriga. De upplever en stor trygghet i att ha kunnig personal som känner dem bara ett telefonsamtal bort. Detta bidrar till att ge den anhöriga känslan av ökad kontroll i sin vardag. Som i sin tur ger kraft till att fortsätta vårda den demenssjuka i hemmet. Att de alltid finns tillgängliga, att de alltid går att nå på telefon. [vad är största nyttan med teamet?] (I). Jag har kunnat ringa Anki om jag har haft några frågor och det har känts tryggt (J). En annat stödinsats är den dagbok som följer personen med demens. När minnet sviktar är det viktigt att få ner på papper vad som har hänt och ska hända under dagen. Detta är också ett uppskattat redskap för den anhöriga som då kan få reda på vad som har hänt under dagen men också att skriva av sig sina frågor och funderingar. Jag och Gläntan har en dagbok tillsammans, vi kan skriva upp allt möjligt. Jag börjar, de svarar, väldigt bra! (L) Hembesök är en viktig stödinsats i arbetet. Teamet själva säger att det är det allra viktigaste de gör. Detta är ett vanligt och mycket uppskattat inslag som fyller flera funktioner. För den anhöriga kan det innebära en lättnad att någon annan ser och vet hur de har det. Flera pratar om den ensamhet och isolering det kan innebära att leva tillsammans med någon med demens. Att då ha teamet på hembesök fyller en viktig social funktion. Det är också ett sätt för anhöriga att få kunskap, råd och stöd i hur det kan vara att leva med personer med demens. Hembesöken blir individanpassade och utgår från det behov som finns. Det gav mig så mycket i min ensamhet. Anki gav mig trygghet, någon att prata med, att ställa frågor till. (J) Teamet är också tillgängliga för akuta utryckningar, om det tillexempel snabbt behövs ordnas korttidsboende för personen med demenssjukdom på grund av sjukdom eller olycksfall.

9 5. Att ge ökad kunskap om demenssjukdom genom att utbilda och handleda anhöriga och personal. I teamets uppdrag ingår även handledning och utbildning till vårdpersonal. Detta sker bland annat genom regelbundna träffar med vårdpersonal, tillgänglighet för akuta frågor och ett aktivt deltagande tillsammans med vårdpersonal mot den enskilda vårdtagaren. I intervjuerna berättar personal från hemtjänsten att de har kontakt med teamet både genom träffar en gång i månaden där det finns utrymme för både handledning i enskilda ärenden och handledning av mer generell utbildningskaraktär även om betoningen brukar vara på den förstnämnda. Teamet finns tillgängliga på telefon för mer akuta ärenden som uppkommer mellan träffarna. Det är också vanligt att teamet följer med hemtjänstpersonalen ut till vårdtagare där man misstänker demens. Där kan de tillsammans prata med vårdtagaren och dess anhöriga. De upplevs som ett stort stöd i detta. Vårdpersonal på boenden beskriver också att de har en nära kontakt med teamet. Det går lite olika till i hurvida de har regelbundna träffar eller inte. Teammedlemmarna arbetar den tid de inte är i teamet ute på boenden eller vårdcentral och är då där tillgängliga för den personalen. Men även här har man i viss utsträckning regelbundna träffar en gång i månaden, speciellt på de boenden där teamet inte arbetar sin övriga tid. Här är också teamet en resurs man kan fråga angående enskilda ärenden där personalen kan behöva hjälp. Teamet är också aktivt i att ordna nätverksträffar med vårdpersonal från olika platser. Dessa träffar är av mer utbildningskaraktär och upplevs som mycket positiva av personalen. De ser teamet och träffarna som en bra förlängning av den utbildning i demens de har gått. Genom att hela tiden kunna hålla sin kunskap uppdaterad upplever de att vården för personer med demens håller en hög nivå. Personalen uttrycker också att teamet är ett stort stöd för anhöriga. Andra vårdinsatser är riktade mot personen med demens medan teamet också fungerar som en insats för den anhörige. Den röda tråden är också en metod personalen uppskattar. De ser klara fördelar i att teamet är med från tidigt i sjukdomsförloppet tills personen med demens går bort. Detta underlättar inte bara för personalen utan även för de med demenssjukdom och deras anhöriga. Anhöriga utbildas i demenssjukdom på olika sätt. Som nämnt tidigare förmedlas mycket information hemma över köksbordet eller via telefon. Teamet kan också förmedla kontakter till anhörigträffar eller annan frivillig verksamhet där anhöriga får en möjlighet att träffa personer i liknande situation. Jag har ringt och frågat flera gånger hur vi ska göra / / kan fråga om allt man undrar över. (N). 6. Att samverka med patientansvarig läkare på vårdcentralen i utredningsarbetet vid misstänkt demenssjukdom. Teamet lyfter en viss frustration över den tid det ibland kan ta att färdigställa demensutredningarna. De upplever att läkarna på vårdcentralen inte stannar så pass länge att de har den tid och kunskap som behövs för att sätta sig in i och göra en utredning. Detta kan leda till att vissa utredningar blir liggande en längre tid. För anhöriga kan det ha olika betydelse att deras nära får en demensdiagnos.

10 Nu vet jag vad det är, lättare att förstå då. (N) Det gör ingen skillnad, nu går det ganska bra ändå. (O) Bra att få reda på det, för jag gick och undrade om det kanske var propp eller något annat. Bra att veta vad det var och bra att han fick bromsmedicin. (K) Att vara på olika arbetsplatser Genom att de olika teammedlemmarna arbetar 70% av sin tid på verksamheter utanför teamets ordinarie tid tar de med sig teamet in i dessa. De har en delaktighet i boenden, daglig verksamhet, anhörigverksamhet och primärvård som ger dem en god inblick i de verksamheter som arbetar mycket mot personer med demenssjukdom. Detta ger dem en möjlighet att utföra teamets arbete även utanför teamets arbetstid. Precis som det upplevs av anhöriga så blir gränsen mellan teamet, den dagliga verksamheten, boenden och vårdcentral i det dagliga arbetet utsuddat. Teamet är tillgängliga i telefon även på de dagar som inte är teamdagar, de rådgör med personal och rycker ut i akuta ärenden. Ett ord för att beskriva demensteamet I intervjuerna med anhöriga och personal frågade vi dem om vilket ord de skulle använda för att beskriva teamet. Deras svar var: jättebra fantastiska bra respekt trevliga tjejer proffsiga tillgängliga kunniga förstående underbara mycket positivt underbara människor

11 Att följa en röd tråd Arvid är en pigg man 90+. Han plågas av ryggont och krämpor men försöker ändå ha en positiv syn på livet. Arvid och Greta har varit gifta i 67 år. För ungefär 12 år sedan började han märka att hon inte var som hon brukade. Hon blev glömsk, ibland förvirrad och kunde bli arg utan att Arvid förstod riktigt varför. Men det hör väl till när man börjar bli gammal. För nio år sedan fick hon problem med hörseln och det blev en anledning att söka hjälp på vårdcentralen. Arvid visste att det inte bara var örat. De kom då i kontakt med Anki (sjuksköterskan) och hon kom under några år hem till dem och hälsade på en gång i månaden. Anki pratade både med honom och hade långa samtal med Greta där de resonerade om vardagens bekymmer. Arvid ringde ibland och skrev brev för att prata av sig om sina bekymmer. Så småningom blev Greta sämre och Arvid satt som på nålar för att hela tiden hålla koll på vad hon gjorde. Han kunde aldrig riktigt slappna av. När Greta blev orolig gick de ut på långa promenader. jag hade nog kunnat gå till Göteborg och tillbaka utan problem.. Arvid stretade på in i det sista. Man blir väldigt ensam av att bo med någon med demens. Att teamet kom och hälsade på blev viktigt då det fanns någon som såg hur han hade det. Till sist gick det inte längre utan Greta behövde komma in på ett hem. Även här fick han mycket stöd i att det var dags och att ordna med boende och för mindre än ett år sedan flyttade hon. Han tror att om teamet inte hade funnits hade hon fått flytta mycket tidigare. Nu saknar han henne mycket och hoppas själv att snart kunna flytta in på ett boende som ligger nära hennes. Har man levt ihop i nästan 70 år så är det väldigt ensamt att vara den som bor kvar. Arvid tycker att teamet gör ett fantastiskt jobb, han är förundrad över allt de hinner med och är glad över att de fortfarande har kontakt, fast Greta har flyttat. Diskussion Enligt socialstyrelsens riktlinjer för hur god vård av personer med demenssjukdom ska bedrivas så viktläggs personcentrerad omvårdnad, multiprofessionellt arbete och personalutbildning samt stöd till anhöriga. I teamets målsättningar går dessa riktlinjer igen. Personcentrerad omvårdnad Att utveckla arbetsmetoder för stöd och omvårdnad som skall ge den demenssjuke möjlighet att bo kvar i sin bostad. Det som alla anhöriga som vi har frågat vill är att få ha kvar sin demenssjuke make/maka i hemmet. Att fortsätta att bo och vårda hemma är något mycket viktigt för de anhöriga och många vittnar om att detta inte hade varit möjligt utan teamet. Teamet hjälper till att hitta rutiner och hjälpmedel som skapar förutsättningar för att fortsätta, och att orka, vårda hemma. De kommer med knep, små tips och vet hur man kan lirka med den demenssjuke för att underlätta i vardagen. Konsekvenserna (i förlängningen) av detta blir att den demenssjuke kan bo kvar längre hemma. Det finns stora personliga, humana och ekonomiska vinster i detta.

12 Att genom kontinuitet och genom att bygga goda relationer skapa trygghet för personer med demenssjukdom. För demenssjuka är det vikigt med rutiner, kontinuitet, och kända ansikten. Genom att teamet har som ambition att vara med hela vägen så blir de en trygghet för både den demenssjuke och anhöriga. Att lindra något som inte går att bota kan göras på flera sätt. Genom att teamet arbetar utifrån den röda tråden så får insatserna som ges till personen med demenssjukdom och deras anhöriga ett sammanhang. Detta blir ett sätt att arbeta med personcentrerad omvårdnad och alla de fördelar detta innebär. Multiprofessionellt teambaserat arbete och personalutbildning Att utgöra en resurs med specialistutbildad personal för invånarna i Lilla Edets kommun. Personalen har både bred kunskap och lång erfarenhet, och detta är något som vi tycker märks i våra intervjuer med anhöriga på så sätt att de beskriver teamets insatser som professionella. I de intervjuer som vi gjort, med både anhöriga och personal, finns också en stor respekt och tillit för teamet vilket tyder på att det som teamet gör har en stor kvalité. Demensteam kan vara ett sätt att organisera ett multiprofessionellt teamarbete. Det har även framkommit i våra intervjuer hur stor vikten av teamets spindeln i nätet funktion är. Kontakt och samarbete med andra instanser så som primärvården, biståndshandläggare, frivilligarbetare m.m. utgör i sig en resurs och ger teamet en stor fördel. Det ger en tydligare helhetsbild för dem (de vet vilka instanser som är inkopplade i enskilda fall och vilka resurser som finns att tillgå) och de anhöriga behöver inte vända sig till så många olika ställen, utan kan alltid ringa teamet. Att ge ökad kunskap om demenssjukdomar genom att utbilda och handleda anhöriga och personal. Det har varit en kompetenshöjning i kommunen vad gäller demenssjukdomar och flera undersköterskor har vidareutbildats genom kortare kurser. De framkommer hur demensteamet bidrar till att kunskapen vidmakthålls och vidare utvecklas hos dessa genom att den aktualiseras i och med deras arbete. Det har framkommit att samarbetet med läkare ofta inte fungerar som teamet skulle önska. Detta beror enligt teamet på att det finns en stor omsättning på läkarna (tidsbegränsade anställningar, staffett-läkare o.s.v.) och att det finns en brist på kunskap om sjukdomen. Teamet upplever även att det finns en rädsla kring hanteringen av följderna av demenssjukdom, som exempelvis indraget körkort. Stöd till anhöriga Att genom olika stöd insatser ge ökad trygghet till anhöriga. Demens är en anhörigsjukdom. De anhöriga är en mycket utsatt grupp, det omnämns ofta hur svår omställningen från partner till vårdare är (Lampinen, 2007). Hur de anhöriga mår avspeglar sig i kvalitén på vården till den demenssjuke och även i hur länge de orkar vårda. Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att stödja och hjälpa anhöriga. Teamet har sin kanske största förtjänst här, för det är tydligt hur stort förtroende och hur mycket trygghet de förmedlar. Genom att visa att de förstår, att de vet vilken svår situation många anhöriga befinner sig i så blir de många gånger en välbehövlig axel att gråta ut mot. Teamets uppsökande verksamhet är mycket uppskattat då det som anhörig är lätt att bli isolerad och att känna sig ensam, detta är också något som kommer fram i

13 våra intervjuer. Teamet fungerar både som en instans som förmedlar vart man kan vända sig i olika frågor, likväl som de utgör en trygghet i sig själva. De finns även anhörigstödsgrupper som teamet förmedlar kontakt till och detta är något som nämnts i våra intervjuer som mycket uppskattat. Avslutningsvis kan vi se att teamet arbetar i linje med socialstyrelsens riktlinjer. Detta ger en kvalitetstrygghet för de boende i Lilla Edets kommun. Teamet är en viktig del i kommunens verksamhet för personer med demens och deras anhöriga.

14 Referenser Eriksson, M., & Svedlund, M. (2005). The intruder : spouses narratives about life with a chronically ill partner. Journal of Clinical Nursing, 15, Socialstyrelsen ( ) Nationella linjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Stöd för styrning och ledning preliminär version. Lampinen, Å. (2006). Upplevelsen av sorg hos närstående med personer med demensen litteraturstudie. Opublicerad sjuksköterskeexamensuppsats. Luleå tekniska Universitet: Institutionen för hälsovetenskap, Luleå.

15 Bilaga 1. Intervjumall anhöriga Vi är här för att göra en kartläggning av demensteamets arbete. I detta ingår bland annat att prata med anhöriga så som dig. Sedan kommer det skrivas en rapport om detta som lämnas till kommunen och teamet. Vi kommer inte ha med några namn i rapporten. Vi är väldigt glada att du tagit dig tid till detta. Har du några frågor om detta? När och hur kom ni i kontakt med teamet (röda tråden)? Vad har Ni för erfarenhet av demensteamet? Varför använder ni er av teamet? Vad är största nyttan med teamet? Vad får ni för hjälp? (Förebyggande) Hur ofta? Finns erfarenhet från innan teamet fanns och hur såg det i sådana fall ut då? Hur hade de sett ut om demensteamet inte funnits? Att fortsätta ha anhöriga hemma hur upplevs / upplevdes det? (Finns/fanns någon stöttning från teamet?) Vad har ni för förväntningar på teamet? Vad saknar ni och/eller skulle vilja ha mer av? Att få en demensdiagnos, har det betytt något och isåfall vad? Om ni skulle beskriva teamet med ett ord vilket skulle det då vara? Något du tycker är viktigt att berätta om teamet som vi har missat att fråga om? Personalintervjuer Gruppintervju med vårdpersonal. Syftet är att utreda / kartlägga hur demensteamet arbetar mot personal och om detta stämmer med deras målbeskrivning. Vi är här för att lilla Edets kommun vill göra en kartläggning av demensteamets arbete. I detta ingår bland annat att prata med personal så som er, eftersom teamet till viss del arbetar mot personal. Sedan kommer det skrivas en rapport om detta som kommer lämnas till kommunen och teamet. Vi kommer inte ha med några namn i rapporten. Vi är väldigt glada att ni har tagit er tid till detta.

16 Har ni några frågor? Var arbetar ni och med vad? Hur ser kontakten ut med demensteamet i dagsläget? Hur har den sett ut tidigare? Dels i början av teamets arbete och dels innan teamet fanns. Handledning. Kan delas in i den mer fallspecifika handledningen där enskilda vårdtagare/ boende diskuteras och i den mer generella handledningen där den har mer utbildningskaraktär. Får ni någon handledning av teamet? Om ja, hur ser den ut. Om nej, varför det? Har ni regelbundna träffar med teamet? Hur ofta? Vad tycker ni teamet gör för nytta? Om ni fick bestämma, hur skulle samarbetet med teamet se ut då? Finns det något ni vill förändra?

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN

LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är

Läs mer

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun

Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Markaryds Kommun Socialförvaltningen Socialnämnden Lokala riktlinjer för demensverksamheten i Markaryds Kommun Inom socialnämndens verksamheter skall människor mötas med respekt, värdighet och gott bemötande.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom

Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom 1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv

Läs mer

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer

Läs mer

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING

KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD UPPDRAGSHANDLING 2011-11-24 KOMMUNENS DEMENSSJUKSKÖTERSKA FÖRVALTNINGARNA FÖR ÄLDREOMSORG OCH FUNKTIONSSSTÖD 1994 50.000 INVÅNARE 2011 75.000 INVÅNARE UPPDRAGSHANDLING Genomföra uppsökande och förebyggande hembesök hos

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Avlösning á la Avesta

Avlösning á la Avesta Avlösning á la Avesta I Avesta har man hittat modellen för en framgångsrik avlösning. Handplockad personal och ett starkt stöd i kommunen är en del. Att alltid ha samma personer som avlöser är en annan.

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för Anhörigstöd Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Inledning Den 1 juli 2009 infördes en lagskärpning

Läs mer

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun Stöd till anhöriga Kungsbacka kommun Du får stöd Att hjälpa eller vårda en närstående ger både glädje och trygghet. Men det kan också skapa oro och trötthet. Därför är det viktigt att du som är anhörig

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Sammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken

Sammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN

HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I GULLSPÅNGS KOMMUN Senast gjord revidering: 12 10 15 Beslutet fattat av: Utförd av: Äldreomsorgsutskottet och IFO/LSS-utskottet Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 14 Eva Thimfors HANDLINGSPLAN FÖR NÄRSTÅENDESTÖD I

Läs mer

GAP-analys Demensriktlinjer VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg

GAP-analys Demensriktlinjer VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg GAP-analys Demensriktlinjer 170111 VGK Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbund, Äldreomsorg Kommun i Boråsregionen Bollebygd 1 20 Borås 1 20 Herrljunga 1 20 Mark 0 0 Svenljunga 0 0 Tranemo 1 20 Ulricehamn

Läs mer

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering

Läs mer

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats Trygghetsteam Trygghetsteam i Linköpings kommun En biståndsbedömd insats Presentation Verksamhetschef Marie- Louise Pilemalm Tfnr 013-26 37 38 E-mail: marpil@linkoping.se Målgrupp Äldre personer som har

Läs mer

Demensvård Vellinge kommun

Demensvård Vellinge kommun Demensvård Vellinge kommun -stöd, resurser och kompetens Nationella demensriktlinjer Basal demensutredning kontra utvidgad demensutredning Personcentrerad vård och omsorg Uppföljning minst en gång per

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Stimulansmedel inom demensområdet

Stimulansmedel inom demensområdet VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna

Läs mer

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Välkommen till Omsorgsförvaltningen

Välkommen till Omsorgsförvaltningen Välkommen till Omsorgsförvaltningen TRYGGHET FÖR DIG VARJE DAG FÖR EN RIKARE VARDAG Alla blir vi äldre och för de fl esta av oss innebär det att vi någon dag kan behöva stöd eller hjälp i vardagen. Det

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR

Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Riksföreningen för medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering MAS-MAR Till Socialdepartementet Diarienummer S2017/02040/FST Remissvar Betänkande SOU 2017:21 Läs mig!

Läs mer

Demensprogram för Alingsås Kommun 2010

Demensprogram för Alingsås Kommun 2010 Demensprogram för Alingsås Kommun 2010 - Lokala riktlinjer som stöd för styrning och ledning Sammanfattning Demensprogram för vård och äldreomsorgen har tagits fram för att ge stöd för styrning och ledning

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Projektbeskrivning. Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn.

Projektbeskrivning. Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn. Dnr 1.7-42/2014 Sida 1 (8) 2014-02-04 Arvsfondsdelegationens kansli Box 2218 103 15 Stockholm Projektbeskrivning Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn. Sammanfattning

Läs mer

Sammanfattning. Tema B 2:3. Bakgrund

Sammanfattning. Tema B 2:3. Bakgrund Sammanfattning Tema B 2:3 I det inledande temat diskuterades dokumentation ur anhörigas respektive personals synvinkel. I det material vi fått in framgår att man haft väldigt bra samtal i alla grupper.

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Stockholms stad program för stöd till anhöriga 159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering

Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Scandinav.se Foto Maria Carlsson Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad erbjuder många former av stöd till dig som är äldre

Läs mer

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från:

Rutin. Beslut om vak/ extravak. Diarienummer: Gäller från: Diarienummer: Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2019-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska Revideras senast:

Läs mer

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?

Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland? Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland Vad har Annas Led inneburit för Halland? Bakgrund Ökning demenssjukdomar Demensprocessen Sakkunnig diagnostik av stor betydelse för drabbade och anhöriga

Läs mer

Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208

Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208 Välkommen! Dagverksamhet demens- Nätverksträff 13 nov 208 NÄTVERKSTRÄFF DAGVERKSAMHET DEMENS Välkommen! Förmiddag Nationell demensstrategi och riktlinjer Nuläge i Värmland Värmlands vård- och omsorgsprogram

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Till dig som stödjer någon i din omgivning

Till dig som stödjer någon i din omgivning Till dig som stödjer någon i din omgivning En presentation av stödinsatser som kan underlätta både för dig som är anhörig och för den du stödjer Köpings kommun, Vård & Omsorg Vi ger stöd när det behövs

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Vård och Omsorg ANHÖRIGSTÖD. Information till dig som vårdar en närstående

Vård och Omsorg ANHÖRIGSTÖD. Information till dig som vårdar en närstående Vård och Omsorg ANHÖRIGSTÖD Information till dig som vårdar en närstående Anhörigstöd ett stöd för dig som vårdar Att stödja och hjälpa en närstående ger både glädje och mening men kan också bitvis vara

Läs mer

Välkommen till. vår hemtjänst

Välkommen till. vår hemtjänst Välkommen till vår hemtjänst Vi har alltid nära hem till dig Vi har alltid nära hem till dig Hemtjänsten i Kungsbacka kommun är namnet på den kommunala hemtjänsten. Vi som arbetar här är anställda av kommunen.

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet

Eksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst

Läs mer

GAP-analys Demensriktlinjer Kommunerna i Västra Götaland, svar från Äldreomsorgen

GAP-analys Demensriktlinjer Kommunerna i Västra Götaland, svar från Äldreomsorgen GAP-analys Demensriktlinjer 2017-02-10 Kommunerna i Västra Götaland, svar från Äldreomsorgen Länsresultat utan uppdelning. Kommunalförbundsområde GR 14 29,8 Skaraborgs kommunalförbund 17 36,2 Fyrbodals

Läs mer

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010.

Bra boende på äldre dar i Örebro. Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Bra boende på äldre dar i Örebro Socialdemokraterna i Örebros program för fler och bättre bostäder för äldre 2007-2010. Hej, Jag hoppas att det här materialet kan ge dig information om hur vi socialdemokrater

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde

Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Silviahemscertifiering

Silviahemscertifiering Silviahemscertifiering en väg till kompetenshöjning Petra Tegman Biträdande Verksamhetschef Silviasjuksköterska, Specialistsjuksköterska demensvård Specialistsjuksköterska palliativ vård Copyright Silviahemm

Läs mer

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid

Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Foto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering

Foto Maria Carlsson. Scandinav.se. Äldreomsorg i Borås Stad. Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Scandinav.se Foto Maria Carlsson Äldreomsorg i Borås Stad Förebyggande insatser, service, omsorg, hälso- och sjukvård samt rehabilitering Du som är äldre ska ha möjlighet att leva ett gott liv var dag.

Läs mer

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014

Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 2014-10-29 SID 1 (5) Uppföljning av Frösunda vård- och omsorgsboende år 2014 Bakgrund Verksamheten på Frösunda vård- och omsorgsboende drivs av Attendo Care. Frösunda har 44 lägenheter uppdelade på fyra

Läs mer

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun

Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. i Åstorps kommun Hemvård Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Om Hemvård Många vill bo kvar hemma även

Läs mer

Dagens schema presentation lunch samling Sörgårdens dagverksamhet fika avslut

Dagens schema presentation lunch samling Sörgårdens dagverksamhet fika avslut Dagens schema 9.30 presentation 12.00 lunch 13.00 samling Sörgårdens dagverksamhet 15.00 fika 16.00 avslut Dagverksamhet Sörgården/Uranus Demensvårdsteam i Kristinehamns kommun Ett projekt i Kristinehamns

Läs mer

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede)

Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45. Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Antagen i socialnämnden 2006-04-04 45 Riktlinje för palliativ vård (vård i livets slutskede) Palliativ vård Kommittén om vård i livets slutskede 2000 har beslutat sig för att använda begreppet palliativ

Läs mer

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström

Syfte/process 2011-12-07. Margaretha Häggström Margaretha Häggström Processledare, Senior Göteborg Medarbetaren Göteborgaren Ekonomin Verksamheten Syfte/process Kompetensmodellen syftar till att utifrån verksamhetens uppställda mål leda, utveckla och

Läs mer

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018

Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018 Välkommen! Nätverksträff Demenssjuksköterskor Värmland 8 maj 2018 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nätverket NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nätverket Bidra till att vidareutveckla : -samverkan -arbetet

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden

Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Värdighets- och servicegarantier för Omsorgsnämndens verksamhetsområden Den 1 oktober 2013 inför omsorgsnämnden i Karlshamns kommun

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Stockholms stads program för stöd till anhöriga SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-25 Handläggare: Marita Danowsky Kerstin Larsson, Anne Vilhelmsson Tel. 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2012-11-22 Stockholms

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet

Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Dokumentnamn: Uppdragsbeskrivning för Demensteamet Skapad av: Bodil Evertsson, MAR, Christina Taraldsson, handläggare Beslutad av: Robert Brandt, biträdande förvaltningschef Gäller från: 1 januari 2013

Läs mer

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal

Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal 2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE.

EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDENS BLEKINGE. EN ÄLDREPOLITIK FÖR FRAMTIDEN Vi som lever i Sverige och Blekinge blir friskare och lever allt längre. Det är en positiv utveckling och ett resultat av vårt välstånd

Läs mer