BEMÖTANDELEXIKON. exi12dec-12.indd :41
|
|
- Britt-Marie Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BEMÖTANDELEXIKON 1 exi12dec-12.indd :41
2 2 exi12dec-12.indd :41
3 BEMÖTANDE- LEXIKON Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka Ola Polmé och Marie Hultén Vårdförlaget 3 exi12dec-12.indd :41
4 Andra böcker av Ola Polmé: Busiga vårdtagare Andra böcker av Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal vana (2009) Busiga vårdtagare, Ola Polmé (2012) Av Ola Polmé på annat förlag: Hur ska vi bemöta demenssjuka (2008) Praktisk professionell planering (2009) tillsammans med Helen Hedman 2013 Marie Hultén, Ola Polmé och Vårdförlaget ISBN Layout och formgivning: Britta Jeppsson Omslag: Britta Jeppsson Satt med Minion Pro och Frutiger Tryck: Print Group Sp. z.o.o., Polen 2013 År Tryckning Fjärde upplagan 2013 Art.nr e-post: 4 exi12dec-12.indd :41
5 Innehåll FÖRORD 7 BRUKSANVISNING 13 LEXIKON 15 5 exi12dec-12.indd :41
6 Den här boken är ingen LAG! Syftet är att bidra till god omvårdnad. Kan boken dessutom gynna miljön och samvaron med den intellektuellt nedsatta personen har vi kommit en god bit på väg i vår strävan att göra gott. 6 exi12dec-12.indd :41
7 FÖRORD Beteendestörningar kan vara svåra att lösa. Beteendet har ofta pågått länge innan man aktivt börjar fundera på hur man ska bemöta den enskilde. Och tyvärr är man inte alltid överens om vad man ska göra. I Bemötandelexikon kan man snabbt slå upp ett ord som beskriver ett beteende och få förslag på bemötande. Då handlar man fortare, vilket naturligtvis gynnar den demenssjuka personen. Dessutom förbättrar det arbetsmiljön och samvaron med den sjuka. Och man växer i sin yrkesroll när man ser effekten av att bemöta bra. Vissa dagar arbetar många vikarier. De har ofta varken utbildning eller erfarenhet av demensvård. Då ökar behovet av ett lexikon som snabbt kan ge vägledning. Lexikonets lösningar på beteendeproblem är tekniker, bemötande och handlingssätt som flera personer har prövat och lyckats med. Förslagen till lösningar bygger på att personalen har en relation med den sjuka och att man uppvisar vederbörlig respekt gentemot den sjuka. Som det även står i de Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 handlar det om att kunna förstå meningen med ett störande beteende och 7 exi12dec-12.indd :41
8 8 ha förmågan att gå in i den demenssjukes värld. Som an ställd och närstående kan man göra mycket för att ett beteende inte ska uppstå. Validering, reminiscens, aktivering och en miljö som är både trygg och skön kan göra att många negativa beteenden inte uppstår eller stävjas i sin linda. En person som känner sig betydelsefull och omtyckt brukar inte bete sig negativt. Men när ett beteende stör omgivningen och har negativ effekt på den dementa, kan det här lexikonet vara till hjälp att komma tillrätta med situationerna och få den demenssjuka att åter bli lugn och nöjd utan medicin. Alla beteenden är inte av ondo. De beteenden som normalt räknas in i BPSD (beteendemässiga och psykiska sym tom vid demenssjukdom) är de beteenden som inverkar negativt på den enskilde (på den som har beteendet) och/eller stör omgivningen. Det här lexikonet anger inga absoluta sanningar men hjälper dig en bra bit på väg. Vår förhoppning är att något av förslagen även ska lösa kunna problem som uppstår här och nu. Det är så lite som behövs för att stora resultat ska visa sig. I en personcentrerad omvårdnad är det av största vikt att veta mycket om den person man bemöter. Det är också av största vikt att var och en bemöts på sitt sätt. Syftet är att mildra eller få bort ett visst beteende och fokus ligger alltid på personens välbefinnande på kort eller lång sikt. De flesta beteenden kan förhindras eller stävjas genom ett bra och idérikt bemötande. Som anställda vill vi naturligtvis inte starta konflikter med intellektuellt nedsatta personer. Men konexi12dec-12.indd :41
9 flikter uppstår nästan uteslutande i samspel med oss. Därför måste vi hela tiden tänka på att den sjukas miljö och samvaro med andra blir så trygg och positiv som möjligt. Den intellektuellt nedsatta personen kan aldrig klandras för att miljön och samvaron inte är tillräckligt bra. Kontentan av det intellektuella handikappet är ju att inte kunna bringa reda i omgivningen eller samspelet med andra på ett för personen gynnsamt sätt. De anställda har med andra ord det yttersta ansvaret för om konflikt uppstår eller inte. Om jag vill lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, måsta jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det, lurar sig själv när hon tror, att hon kan hjälpa andra. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer, än vad hon gör, men först och främst förstå vad hon förstår. Om jag inte kan det, så hjälper det inte, att jag kan och vet mer. Vill jag ändå visa, hur mycket jag kan, beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andre i stället för att hjälpa honom. All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet inför den jag vill hjälpa och därför måste jag förstå, att detta med att hjälpa inte är att vilja härska utan att vilja tjäna. Kan jag inte detta så kan jag heller inte hjälpa någon. Søren Kierkegaard 9 exi12dec-12.indd :41
10 Tänk på Om ett beteende uppstår plötsligt kan det också avta plötsligt. Bara för att någon är på ett visst sätt en viss tid behöver hon inte alltid ha det beteendet. Det är lätt att tro att ett beteende är bestående och kommer att pågå i all evighet. Så är det inte, alla beteende ändras, avtar eller upphör så småningom. Vi har ringat in fyra generella huvudlinjer i bemötandet för att förhindra, stävja och motverka ett, för omgivningen eller den egna personen, negativt beteenden. 10 Ge betydelse. Få personen att känna sig värdefull och omtyckt. Ha en öppen miljö och ett gott och respektfullt bemötande. (Förhindrar att beteendet uppstår.) Delta i beteendet och påverka det inifrån. Bli kam rat, vän och kollega med den sjuka och förändra beteendet inifrån genom förtroendeskapande åtgärder. Bränna ut ett beteende. Ge för mycket av det egna beteendet. Plocka inte bort objekten för beteendet, t.ex. stolar eller dukar, utan tillåt det i stället i högre utsträckning. Känslomässigt påverka beteendet. Ingen person med beteendestörningar handlar av elakhet. För mågan att lösa konflikter är nedsatt och därför används ett klumpigare sätt att lösa konflikten. Om man som anhörig eller personal efter t.ex. ett slag verkar få dubbelt så ont (eller låtsas bli dubbelt exi12dec-12.indd :41
11 så ledsen) kan den sjuka uppleva att handlingen mer än väl räcker och börjar därmed avta i sin aggression. Man kan också använda andra känslor professionellt. Den sjukas känslor är det inget fel på. I sammanhanget kan man också generellt tänka på följande vers: Aldrig säga INTE och inte säga NEJ Alltid säga JA och bejaka varje grej. Glöm inte att demens är en sjukdom där man aldrig kan förebrå den sjuka för bristande kommunikation. Gävle i januari 2011 Ola Polmé och Marie Hultén 11 exi12dec-12.indd :41
12 FÖRORD TILL ANDRA UPPLAGAN I den andra upplagan har det tillkommit ett nytt uppslagsord: Utlandsfödd. Därutöver har det gjorts vissa smärre textjusteringar. FÖRORD TILL TREDJE UPPLAGAN I denna tredje upplaga har det tillkommit ett nytt uppslagsord: Ändrade matvanor. Därutöver har det gjorts vissa smärre textjusteringar, inte minst vad gäller uppslagsordet Ljuga. FÖRORD TILL FJÄRDE UPPLAGAN I den fjärde upplagan har det tillkommit smärre textförändringar. I denna upplaga har vi ett nytt sökord: Spottbeteende. 12 exi12dec-12.indd :41
13 BRUKSANVISNING Vår strävan har varit att göra detta lexikon så lätt som möjligt att använda. Genom åren har vi träffat tusentals anställda inom vården och upptäckt att de inte alltid använder samma ord för samma beteende. Därför använder vi många synonymer. De flesta uppslagsorden börjar med en kortfattad definition. Därefter beskrivs ett konkret problem. Slutligen finns ett eller flera förslag på ett bra bemötande. Vi har avstått från svårbegripliga ord och i stället försökt ange ett vardagligt språk som vi hoppas är bekant för både vårdpersonal och anhöriga. Många demenssjuka har problem med att förstå olika situationer. Därför har vi under rubriken Förstår inte, Förståelseproblematik, radat upp flera symtom som kan uppkomma i sjukdomen men hänvisar sedan till respektive ord. En framför ett ord betyder att ordet också finns som självständigt uppslagsord. För att texten ska vara lätt att läsa har vi överallt omtalat den sjuka i femininum, hon. Vi har också valt att ge personalen yrkesbeteckningen assistent men vi är 13 exi12dec-12.indd :41
14 väl medvetna om att det finns en handfull andra, och kanske vanligare titlar. Slutligen har vi med få undantag bara skrivit eller när det lika gärna kunde ha stått och/eller. 14 exi12dec-12.indd :41
15 LEXIKON A Abstrakt tänkande, föreställa sig, förståelse Definition Svårighet att föreställa sig något. Demens är en sjukdom som alltid gör det svårt att diskutera med den sjuka. Det gäller inte bara det som är utan särskilt det som kommer att hända. Den nedsatta förmågan att kunna föreställa sig något gör själva diskussionen kränkande för den demenssjuke. Många demenssjuka får svårt att tänka abstrakt. Det innebär bl.a. att de inte kan föreställa sig olika saker, t.ex. att saker som de inte ser just nu ändå finns. Det kan upplevas svårt att tänka framåt eller bakåt i tiden och där - för blir det svårt att förstå vad sedan och snart betyder. Ibland kan ordstäv och tal-uttryck tolkas bokstavligen. Den dementa har också svårt att skapa inre bilder och att drömma sig bort. Därför blir det svårt att t.ex. föreställa sig ett nytt boende. En naturlig reaktion på detta kan därför många gånger vara att svara nej. Att kunna förutse att något kan ske, att kunna tänka sig olika lös- 15 exi12dec-12.indd :41
16 Abstrakt tänkande, föreställa sig, förståelse ningar i en situation eller att ha förmågan att välja det bästa av flera möjligheter är vanliga problem. Problem 1 Du är inne hos en vårdtagare och måste av någon anledning lämna rummet. Det kan det vara svårt för den dementa att förstå. Om du t.ex. säger: Anna, jag ska bara gå ut en stund, jag kommer snart, då kan du uppfattas som borta. Anna går därför ut ur rummet för att se vart du tog vägen. Hon har dessutom nedsatt närminne och kom inte ihåg vad du sa. Hon kan inte tolka ordet snart, hon förstår inte att du strax är tillbaka. Förslag Du är kvar hos Anna tills uppgiften är klar. Detta måste hela personalgruppen vara överens om. När du är färdig säger du vänligt hejdå till Anna och går. Om du absolut måste gå ut ett kort ärende så kan du säga: Anna, jag måste gå på toaletten. (Dettta är ett behov vi alla har och som är lätt att förstå långt in i sjukdomen). Problem 2 Svårighet att föreställa sig hur det är på en daglig verksamhet eller hur ett nytt boende ser ut. Förslag Ta med den dementa direkt till den dagliga verksamheten eller till det boende det gäller. Du måste inte förklara att det är dit ni ska åka. Som anhörig kan man glida på sanningen om det gynnar den som är sjuk. Man 16 exi12dec-12.indd :41
17 Abstrakt tänkande, föreställa sig, förståelse kan naturligtvis börja med att fråga den sjuka om hon har lust att ta en kopp kaffe hos någon man vill hon ska lära känna, men om man tror att den sjuka ska svara nej så kan man bara be att hon följer med och fikar hos någon man själv känner. Ett annat alternativ är att man åker dit bara för att visa hur det ser ut. Oftast kan man innan, med personalen, diskutera syftet med besöket. På det viset blir det mer naturligt och många frågor kan undvikas. ( Ljuga) Problem 3 Vill inte delta i en utflykt eller närvara vid något annat som inte finns här och nu. Förslag Fråga inte den dementa om hon vill följa med. Före slå i stället en promenad och gå sedan till aktiviteten. Först när aktiviteten finns framför hennes ögon har den sjuka möjligheten att säga ja eller nej. Du kan göra det ännu bättre genom att säga: Snälla Anna, kan du inte följa med mig en liten sväng, jag skulle bli så glad om du ville göra mig sällskap så slipper jag vara själv. Då får den demenssjuka en bekräftelse på sin betydelse och att vara behövd. Diskutera inte, argumentera inte, var inte logisk utan handla i stället för att prata. 17 exi12dec-12.indd :41
18 Afasi Afasi Definition Sviktande talförmåga, nedsatt eller förlorad förmåga att förstå det talade och skrivna språket eller att uttrycka sig i tal och skrift. Problem När patienten inte förstår ett ord eller en instruktion är det viktigt att inte försöka lära patienten detta ord. Lärandet kan få patienten att känna sig mindre värd och t.o.m. arg för att någon mästrar henne. Förslag Använd i stället ett annat ord eller försök lösa problemet genom aktiv, praktisk handling. Ett bra sätt kan vara: Ta ögonkontakt. Var i ögonhöjd, sitt ner. Hör hon dig? Tala tydligt och sakta, enkla meningar eller enkla ord. Ibland bara ett ord! Kroppsspråket är ofta användbart. Att med kroppen aktivt visa vad man menar kan vara en fördel. Ibland är det också bra att ge upp och i stället avleda genom att göra något helt annat. Försök sedan igen. Aggressivitet Definition Beteende att reagera med ilska eller fient lighet. Aggressivitet utlöses nästan alltid för att jämna ut en stör ning i känslocentrum, t.ex. vid en skamkänsla eller 18 exi12dec-12.indd :41
19 Aggressivitet vid rädsla. Rädslan kan dessutom vara plötslig eller mer generell. Skammen behöver inte ha drabbat personen ome delbart före utan kan ligga längre tillbaka i tiden. Vi är aggressiva för att kunna rädda oss undan fara. Således är aggressiviteten i sig inte ond utan har ett bestämt syfte. Problem Den sjuka försöker slå assistenten. Aggressiviteten beror alltid på något. Det kan vara en reaktion på t.ex. miljön eller bemötandet men det kan även vara en reaktion på smärta, vanföreställning och hallucinationer. Misstänker man smärta måste det utredas och behandlas. Aggressivitet kan också bero på leda, dvs. att ha tråkigt, eller på en känsla av att inte ha betydelse. I de fall aggressiviteten beror på miljö och bemötande har vi alltid en möjlighet att förändra och t.o.m. ta bort aggressiviteten. Om en person befinner sig i en tillfredsställande miljö och interagerar positivt med andra personer uppstår inte aggressivitet. Observera hur den sjuka har det när hon inte är arg. Vem arbetar, hur ser miljön ut osv. Förslag Strukturera och planera kring den aggressiva personen, förslagsvis används BPSD-registrets NPI-skala. Syftet är att hon ska känna sig trygg och upp leva sammanhang. Man kan vid varje skift utse en assistent som ansvarar för den aggressive. Då får de öv ri ga vila under det skiftet. Dessutom blir den aggressiva tryggare eftersom hon under en längre tid bara får möta en viss as- 19 exi12dec-12.indd :41
20 Aggressivitet sistent och höra en viss röst. Den rösten ska väg leda, avleda och handleda. Just aggressivitet kräver få assistenter och färre intryck. En dement person har inte möjlighet att filtrera bort störande ljud. Dessutom minskar hennes hjärnas förmåga att snabbt kunna hantera syn- och hörselinflöde. Det kan leda till stress och upprördhet. Därför är det viktigt att aldrig komma bakifrån när du ska fram till den sjuka. Som personal är man skyldig att vara observant på miljön. En avdelning som är rörig, med mycket folk som springer förbi (kanske en genomgångsavdelning) och där en tv står på hela tiden är som gjord för att skapa oro och ett aggressivt beteende. När väl aggressiviteten är ett faktum är det viktigt att ge personen betydelse och respekt. Det är viktigt att avleda personen med sådant som verkar värdefullt. Föreslå inte kaffe eller godis eftersom det kan befästa beteendet, eller upplevas kränkande. I stäl let är det viktigt att ge den arge anledning att sluta med sitt beteende, t.ex. kan man ordna med någon annan aktivitet som är värdefull för just henne. Här kan man ha stor nytta av levnadsberättelsen. Vi har noterat att man vid ett akut skede (när personen hotar eller slåss) mycket väl kan ha nytta av att ropa högt: Stopp!, sluta! eller skrika avvärjande för att på så vis avbryta handlingen. Personen som använder hot 20 exi12dec-12.indd :41
21 Aggressivitet eller våld är inte elak. Med sitt nedsatta intellekt har hon helt enkelt ingen annan möjlighet att lösa konflikten än med våld eller hot. Ett annat sätt som kan få aggressiviteten att snabbt avta är om man som personal intar en underlägsen roll eller tycks vara uppriktigt ledsen. Många gånger kan man hejda ett aggressivt beteende genom att ge personen en uppgift. Det ska vara något som ger personen en känsla av att vara viktig, t.ex. genom att hjälpa till med något. Exempel En personalgrupp hade ställt fram kartonger på strategiska platser i allmänutrymmen på boendet. När någon dement blev arg gav man henne en kartong och bad henne hjälpa till att bära den till annat utrymme. På så sätt fick vårdtagaren betydelse och en uppgift. Här är det viktigt att det man ber den sjuka hjälpa till med, inte är kränkande utan till gagn för henne. Med andra ord blev vårdtagaren betydelsefull för någon. Detta kan i bästa fall radera aggressiviteten helt. Andra enheter rapporterar att de haft god effekt av vårdhundar när det gäller aggressiva personer med demens. Förslag Som personal eller närstående är det viktigt att reflektera över när den sjuka är tillfreds och verkar vara nöjd. Vad gör hon just nu? Hur ser omgivningen och miljön ut? Vad pågår eller pågår inte? Finns få eller många personer i närheten? Hur pratar vi? Att kunna se 21 exi12dec-12.indd :41
BEMÖTANDE- LEXIKON. Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka. Ola Polmé och Marie Hultén. Vårdförlaget
BEMÖTANDELEXIKON 1 2 BEMÖTANDE- LEXIKON Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka Ola Polmé och Marie Hultén Vårdförlaget 3 Andra böcker av Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal
Läs merBEMÖTANDE LEXIKON. Lexikon i beteende och bemötande. Ola Polmé och Marie Hultén. av demenssjuka. Vårdförlaget
BEMÖTANDE LEXIKON Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka Ola Polmé och Marie Hultén Vårdförlaget BEMÖTANDELEXIKON 1 2 BEMÖTANDE- LEXIKON Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka Ola Polmé
Läs merRiktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun
Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merPersoncentrerad vård och omsorg
Personcentrerad vård och omsorg Ledningsgruppen för Vård och Omsorg har beslutat att vi ska ha en personcentrerad Vård och Omsorg i Hjo kommun. Det innebär att all personal som arbetar inom Vård och Omsorg
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merVanvård eller vård av gammal vana
Ola Polmé och Marie Hultén Vanvård eller vård av gammal vana Vårdförlaget Vanva rd 4.indd 3 09-07-23 08.41.31 I samma serie: Charlotte Roos: Delaktighet inom äldreomsorgen. Om att låta de äldre få behålla
Läs merKärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare
Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig
Läs merHandboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merLivskvalitet trots många hinder
Livskvalitet trots många hinder Göteborg september 2013 Gunnel Winlund Flerfunktionshinder När funktionsnedsättningar är flera och påverkar vardagen på ett allvarligt sätt Heterogen grupp Intellektuella
Läs merAffektsmitta och lågaffektivt bemötande
Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli
Läs merOmvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten
Utbildningsdag 30 mars 2010 Sundsvall Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten - för hela hemtjänstpersonalen, enhetschefer och biståndsbedömare inom äldreomsorgen Finurliga tips och knep i vårdtagarens
Läs merEnsam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se
Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar
Läs merProblemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merVälkommen till korttidsboende på Blomstervägen
Välkommen till korttidsboende på Blomstervägen KORTTIDSBOENDE FÖR PERSONER MED DEMENSSJUKDOM Riktar sig till de personer som har en demenssjukdom eller till personer med demensliknande tillstånd under
Läs merHantera besvärliga typer
Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merArbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merTÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning
ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS
Läs merInsatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merAtt tänka på vid vården av personer med demenssjukdom
Att tänka på vid vården av personer med demenssjukdom Fakta om sjukdomen Innebördskunskap: Förstå vad det innebär att vara demenssjuk. Åtgärdskunskap: Demensvård är ett hantverk! Etisk och moralisk kunskap:
Läs merAtt bemöta människor med funktionsnedsättning. Ina Lindroos spec.ped
Att bemöta människor med funktionsnedsättning Ina Lindroos spec.ped Kommunikation: Sändare kanalmottagare Innehåll användning form Vad är en funktionsnedsättning? Om jag vill lyckas att föra en människa
Läs merProblemskapande beteende
Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt Elvén Leg. psykolog Vem har för vem? problem? www.hejlskov.se Problemskapande beteende Defintion: Beteende som skapar problem För
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merKort information om demens
Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6
Läs merVÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!
VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,
Läs merÅngest/Oro Självskada
Bilaga 1 IDÉ-LÅDA ÖVER LUGNANDE STRATEGIER Omvårdnads diagnos/ Hälsosituation Ångest/Oro Självskada Hot/Aggressivitet Uppvarvning Omvårdnadsåtgärder Förebyggande och lugnande strategier Patienten görs
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merTILL ANHÖRIGA NOLLVISION. För en demensvård utan tvång och begränsningar. En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum
TILL ANHÖRIGA NOLLVISION För en demensvård utan tvång och begränsningar En anhörigskrift från Svenskt Demenscentrum 1 Beställning: Svenskt Demenscentrum Gävlegatan 16 113 30 Stockholm Tel: 08-690 58 00
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merMonica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV
Monica Nilsson 2017-04-18 KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV Syfte med föreläsningen: Förståelse och verktyg för att ge konstruktiv feedback/återkoppling Upplägget på föreläsningen
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merLågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen
Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen malin.sunesson@orebro.se cecilia.ljungstrom@orebro.se orebro.se
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin
TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och
Läs merKommunikation och beteende
Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli
Läs merANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!
ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella
Läs merAtt kommunicera med personer med demenssjukdom
Att kommunicera med personer med demenssjukdom Kommunikation är en viktig del i våra relationer och ett grundläggande behov. Vår identitet är nära sammankopplad med vårt språk. Vem vi är som person, skapas
Läs merBergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.
Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...
Läs merKapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg
Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin
Läs merAutismspektrumtillstånd
Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merEU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR
KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKOD STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR HUR MAN FYLLER I
Läs merDelaktighet inom äldreomsorgen
Charlotte Roos Delaktighet inom äldreomsorgen Om att låta de äldre få behålla makten över sina liv Vårdförlaget Delaktighet 3.indd 3 09-07-23 08.13.28 I samma serie: Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård
Läs merTrakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller skrivna. Upprepade handlingar kallas för mobbning.
Likabehandlingsplan Linblomman 2015 Linblommans likabehandlingsplan från 2010 gäller i stora delar fortfarande som grund för vårt arbete. Uppdaterade grundtankar och aktuell fokus finns sammanfattat i
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merCharlotte Roos ÄLDREASSISTENT. Om människosyn, värdegrund och bemötande. Vårdförlaget
ÄLDREASSISTENT Charlotte Roos ÄLDREASSISTENT Om människosyn, värdegrund och bemötande Vårdförlaget I samma serie: Ola Polmé & Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal vana Charlotte Roos: Delaktighet
Läs merwww.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE
Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merFörvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Läs merVARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?
Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merHip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010
Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,
Läs merDet naturliga åldrandet
Barbro Wadensten Det naturliga åldrandet om vägen till gerotranscendens Vårdförlaget Det naturliga åldrandet 4.indd 3 2010-03-10 14.06 2010 Barbro Wadensten och Vårdförlaget ISBN 978-91-976511-6-5 Layout
Läs merÖvergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Läs merVälkommen till särskilt boende på Blomstervägen
Välkommen till särskilt boende på Blomstervägen SÄRSKILT BOENDE FÖR PERSONER MED DEMENSSJUKDOM Gemensamt för särskilt boende är att det finns gemensam matsal och dagrum, höj - och sänkbar säng inklusive
Läs merVår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS
Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade
Läs merRiktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.
Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen. Innehåll Situationer som kan utlösa krisreaktioner... 1 Andra händelser som kan innebära stark psykisk påfrestning... 1 Krisreaktioner...
Läs merVåldsamma möten i psykiatrisk vård. Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås
Våldsamma möten i psykiatrisk vård Gunilla Carlsson Institutionen för vårdvetenskap Högskolan i Borås Hot och våld ökat? Förväntan och ansvar Hot och våld som arbetsmiljöproblem Frågeställningar Hur ser
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merBarnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.
TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar
Läs merDet här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.
ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det
Läs merIlska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd
För att kunna förstå din ilska och aggressioner behöver du bli medveten om styrkan i ilska och när det är tid för dig att ta kontroll över din känsla och lära dig att styra dig själv i stället för att
Läs merOINNEHÅLLmtanke. Intervju med Ola Polmé, ur "Omtanke, Tidningen för vård och omsorg" nr 5, september O ro» för ökad
FOTO: ISTOCK Intervju med, ur "Omtanke, Tidningen för vård och omsorg" nr 5, september 2016 ALLTID I OMTANKE: OINNEHÅLLmtanke 03 04 TIDNINGEN LEDARE FÖR VÅRD OCH OMSORG 32 FORSKNING 44 PÅ G I POLITIKEN
Läs merStöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merHundskola.NU! 2.0 Mellanstadiet. En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder. Belöningar FÖR HUNDAR
BELÖNINGSKUNSKAP En del av Hundskola.NU! 2.0 av Ingela Melinder Belöningar FÖR HUNDAR Vad är en belöning? För att ännu bättre förstå hur hundar tänker, ska vi gå igenom vad som kan vara belöningar för
Läs merHuset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra
Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst
Läs merDemenssjukdom under 65 år
Demenssjukdom under 65 år kunskap utveckling inspiration Sexualitet och demenssjukdom våga öppna upp för ämnet! Hot och våld på arbetsplatsen erhåll konkreta tips på hur du genom kommunikation kan hantera
Läs merAttityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merDefinition fysisk begränsningsåtgärd
Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande
Läs merRåd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter
Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.
Läs merVad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist
Vad händer om vi inte vägleder barn? Illustration: Ulla Granqvist Vad händer om vi inte vägleder barn? Att lära våra barn att respektera vårt samhälles och vår familjs sociala regler är en del av föräldraskapet.
Läs merBAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL
BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag
Läs merStudiematerial Handledare
Studiematerial Handledare Leanlink Ao Äldreomsorg larcenter@linkoping.se Liselotte Björk Kicki Holmberg Instruktioner till handledaren Den här informationen är ett stöd för dig som handledare för hur strukturen
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merLikabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!
Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,
Läs merKonflikter och konfliktlösning
Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar
Läs merVåga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk?
TÄNK VÄRT Våga TA PLATS Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? Försök dig på en ny tanke innan du sväljer ännu en värktablett: handlar det egentligen om en annan smärta? Madeleine Åsbrink
Läs merBakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen
Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna
Läs merwww.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice
www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merDetta är en bilaga till Prata om ditt barn med autism Raelene Dundon och Gothia Fortbildning På vilka sätt är vi lika?
ÄR VI LIKA ELLER OLIKA? Tänk på en vän eller familjemedlem som står dig nära. Vilka saker har du märkt att ni har gemensamt? På vilka sätt är ni olika? I rutorna nedan kan du skriva på vilka sätt du och
Läs mer