Buddhism. Marit Nygårds 2

Transkript

1 1

2 Buddhism 2

3 Buddhism 3

4 Birth of Siddharth Gautama Hämtad:

5 Siddhartas tre stadier 1. Växte upp i lyx och överflöd 29 år ålder fick han klart för sig att sjukdom, ålderdom och död är alla levande varelsers gemensamma 2. Lämnade palats och familj rådfrågade hinduiska guruer och späkte sin kropp fann ingen sanning 3. Började istället meditera över livets svåra frågor meditationen den åttafaldiga vägen Visade honom tillvarons mening och mål Lyxliv Asket Meditation Åttafaldiga vägen Bildkällor: Klickbara bilder Anteckningar Källhänvisningar 5

6 Four Heavenly Messengers Hämtad:

7 De fyra ädla sanningarna 1. ALLT ÄR LIDANDE Världens föränderlighet medför att vi ständigt förlorar något vi gärna ville ha kvar - alltså är allt lidande 2. LIDANDET UPPKOMMER UR BEGÄRET Med begär menas vår strävan efter att vara lyckliga och njuta av livet 3. LIDANDET UPPHÖR NÄR BEGÄRET UTPLÅNAS Vi måste utplåna vårt begär efter lycka 4. LIDANDET UPPHÖR NÄR MAN FÖLJER, den åttafaldiga vägen Om vi följer den åttafaldiga vägen upphör våra begär och därmed lidandet. Hämtad:

8 Är buddhismen en religion? RELIGION kommer av lat.gudsfruktan eller gudsdyrkan. Det finns mer än fyrtio olika definitioner på vad som menas med religion. Här nedan finns en vanligt förekommande förklaring på vad som menas med religion. Vill ni läsa mer ang definitionen på ordet religion, bjuder NE på detta: Men om vi utgår från definitionen nedan, kan inte buddhismen betraktas som en religion. "Religion är en allvarligt betonad inställning hos människor gentemot den makt eller makter vilka uppfattas som ägande den yttersta makten över människans öde." Så här säger Buddha om gudar (Theravadabuddhismen) I den mån det finns gudar, så kan de inte påverka människornas liv. Det kan inte finnas någon vertikal kontakt mellan gudar och människor. Om man utgår från den definitionen så kan inte buddhismen betraktas som religion. Bönen blir meningslös, det finns ju ingen gud som lyssnar. Det finns ingen gud som frälser. Det är ju också en central tanke inom den rena buddhismen att människan måste frälsa sig själv. 8

9 Ingenting är något i sig självt EN VAGN ÄR INTE NÅGOT I SIG SJÄLV, UTAN BARA NAMN PÅ EN SAMMANSÄTTNING AV OLIKA DELAR. EN MÄNNISKA ÄR INTE NÅGOT I SIG SJÄLV, UTAN BARA NAMN PÅ EN SAMMANSÄTTNING AV OLIKA DELAR. När samspelet mellan de olika beståndsdelarna upphör, upphör också jagupplevelsen 9

10 Anatta-läran - theravadbuddhismen Anattaläran kan också kallas läran om "An-atman" Skiljelinje mellan hinduismen och buddhismen (theravada) Inom hinduismen är begreppet "atman - jaget", detsamma som en oförstörbar själ Inom buddhismen talar man om en förstörbar själ, "an-atman - icke-jaget" Enligt Buddha består människan av fem beståndsdelar: 1. de kroppsliga, vår kropp av kött och blod; 2. känslorna av lust och olust; 3. förnimmelsena och föreställningarna, dvs de återspeglingar av verkligheten som sinnesintrycken skapar i vår hjärna; 4. drivkrafterna, dvs våra begär, våra starka sinnesrörelser och vår vilja, som tillsammans utlöser våra handlingar; 5. medvetandet, som får sitt innehåll från de tre föregående slagen av beståndsdelar Allt i tillvaron är stadd i ständig förändring. I detta ständiga flöde av av fysiska och psykiska skeenden finns inget bestående. Det finns ingen innersta kärna, som oföränderligt är en och densamma. Det finns ingen atman. När människan dör, skiljs beståndsdelarna åt. Någon personlighetskärna som överlever döden finns inte. Detta förklarar anatta-lärans namn: an-atta betyder "icke-själv". Jag upplevelsen beror på samspelet melan alla fem beståndsdelara, och när de upphör, upphör också jagupplevelsen. Anattaläran gäller även för världen omkring oss. Precis som människan är den uppbyggd av olika beståndsdelar, som kombineras och skiljs åt i ständig föränderliga mönster. Färger och former möts och bildar gröna löv. Snart nog ändras färgen, och löven blir röda och gula. Formen ändras och löven ruttnar bort Inte heller i eller bakom världen finns det någon andlig verklighet, någon brahman, som består. 10

11 Karma inom hinduismen och buddhismen (Theravadabuddhismen) Karma inom hinduismen och buddhismen Ordet karma har inom hinduismen betydelsen gärning Inom buddhismen menas det, de konsekvenser som en gärning får - goda eller onda Det finns ingen odödlig ande som återföds i en ny kropp, som hinduer tror Mina gärningar kan inte göras ogjorda min karma finns kvar och tvingar en ny varelse att födas den nya varelsen får ta konsekvenserna av mina gärningar, allt jag tänkt, sagt och gjort jag påverkar dess liv genom den den karma jag lämnar efer mig är min karma god föds den till en bättre tilvaro är min karma ond föds den till en sämre tillvaro Även god karma bidrar alltså till att kretsloppet av jordiska liv, samsara, fortsätter därmed fortsätter också lidandet. Men det finns en väg ut ur detta onda kretslopp. Handlingar som jag utför utan själviska motiv, av omtanke om andra, skapar ingen karma. Det är som om de inte var utförda, de får inga konsekvenser. För att på sikt få slut på lidandet bör jag alltså handla osjälviskt och kärleksfullt. Hur den ska tillämpas framgår av steg 2-6 på den åttafaldiga vägen. 11

12 Regler De buddhister som inte lever i klostret har bara 5 regler att följa: 1. Inte bruka våld, 2. inte stjäla, 3. inte vara otrogen, 4. inte använda droger eller andra berusningsmedel och 5. inte ljuga. De bör dessutom vara frikostiga mot nunnor och munkar. Nunnor och munkar måste däremot följa alla buddhismens 227 klosterregler så som de författades av De får inte: 1. äta efter middagstid, 2. ägna sig åt musik, dans eller andra världsliga nöjen, 3. pryda sig, 4. sova i en bred säng och 5. ta emot guld silver eller annat av värde. De enda ägodelar de får ha är: 1. två orangefärgade livklädnader, 2. en nål och ett bälte av tyg, 3. en matskål, 4. en rakkniv och 5. en vattensil (för att inte råka dricka en mygga, och bryta mot budet att inte döda). Munkar vid en bröllopceremoni i Thailand Bildkälla: se anteckningar! 12

13 Förklara hur de fyra sanningarna kan vara det första steget i den åttafaldiga vägen Den första vägen av de åtta är kunskapens väg Du måste förstå de 4 ädla sanningarna Livets realiteter Vishet/kunskap 1. Rätt uppfattning förstå de 4 sanningarna livets realiteter 2. Rätt tanke Etik 3. Rätt tal: Innebär att du inte får ljuga, håna eller förtala någon 4. Rätt handlande 5. Rätt livsföring: att inte leva på ett sådant sätt att det skadar andra Meditation andliga övningar 6. Rätt strävan 7. Rätt medvetenhet - noggrann självkontroll medveten om vad man gör 8. Rätt koncentration 13

14 14

15 15

16 Mahayana den stora farkosten/vagnen, nordbuddhism Kina, Korea, Japan och Vietnam Tibet, Nepal, Indien, Mongoliet och Sibirien Alla får frälsning Ofta uppblandad med gammal folktro och mytologi Buddha Gud Astrologi andetro Hjälp med frälsning av Boddhisattwor Himmelskt paradis En Mahayanamunk kan man känna igen genom deras röda dräkter Mer uppblandad av andra läror 16

17 Theravada - De äldstes lära Benämns även som hinayana den mindervärdiga farkosten, vilket inte anhängarna använder. Begreppet hinayana använder mahayna-anhängare i nedsättande betydelse. Hina = mindre, sämre Burma (Myanmar), Thailand, Laos, Kambodja och Sri Lanka. Gula dräkter Fåtal kan nå nirvana (munk eller nunna) Följa den åttafaldiga vägen regler som är uppsatta för munkar och nunnor. Dyrkar inga gudar Buddha endast vördas OBS! Lekmännen d v s vanligamänniskor (ej munkar och nunnor) betraktar ofta Buddha som Gud och offrar och ber till honom Finns ingen hjälp från någon högre kraft Ingen frälsare Vägen till befrielsen och utslocknandet bygger helt på egen kraft 17

18 Jämförelse de två största riktningarna inom buddhismen Theravada - lilla farkosten/vagnen Mahayana - stora farkosten/vagnen Olika namn Sydbuddhism, de äldstas lära, Hinayana Nordbuddhism Geografisk utbredning Burma, Thailand, Laos, Kambodja och Sri Lanka (Karta) Kina, Japan, Korea och Vietnam (Karta) Renlärighet Minst uppblandad med folktro och mytologi Mer uppblandad med folktro och mytologi Gudstankar/Gudssyn En enda Buddha (Tror inte på Buddha som gud) Flera Buddhor (tror på många olika gudar) Frälsning Frälser sig själv Endast munkar och nunnor kan få frälsning och uppnå Nirvana Endast dessa kan ägna sig helhjärtat åt att gå den åttafaldiga vägen Äger inget de är rädda att mista Inga jordiska bindningar lättare koncentrera sig på att nå nirvana Alla människor kan få frälsning och uppnå Nirvana. Får hjälp av boddhisattwor frälsargestalter En blivande buddha, men stannar för att hjälpa andra att få frälsning Slutmål - Nirvana Ett tomt ingenting Paradisk tillvaro, jmf kristendomen och islam vad beträffar himmel och helvete Övriga karakteristiska drag Mer konservativ. Buddhas rena lära Uppstod några hundra år efter Buddhas tid. Anpassade sig till olika kulturer och folkslag. Uppblandad med andra trosföreställningar 18

19 Jämförelse Hinduism/Buddhism (OBS! Theravadbuddhismen) Begrepp Hindism Buddhism (theravada) Samsara (Likhet) Det eviga tröstlösa kretsloppet Det eviga tröstlösa kretsloppet Karma (Likhet) Karma driver fram nya återfödelser Karma driver fram nya återfödelser Brahman/Nirvana Kast Atman/An-atman Brahman dit varje hindu vill nå. Världssjälen/Gud/Den stora passionen Mer eller mindre strikt kastväsen, karman bestämmer var du hamnar i hierarkin Atman/jaget, själen Den individuella själen, som vandrar runt i samsara och reinkarnerar sig i olika kroppar (råtta, skorpion, apa, ko, människa). Varje atman återföds beroende på vilken karma atman har samlat på sig under otaliga återfödelser (reinkarnationer). Nirvana ett tomt ingenting Accepterar inte kastväsendet An-atman/icke-jaget, icke-själen (Anattaläran) Här finns ju inget/ingen jag/själ. Vad är det då som vandrar runt i samsara? Nå t måste det vara eftersom buddhister också tror på samsara och otaliga återfödelser(reinkarnationer). Alla handlingar får konsekvenser. Dessa konsekvenser generar ny karma och följdaktligen driver karman fram nya återfödelser. Oförgänglig, oförstörbar/evig Förgänglig, upplöst/förstörd/inte evig Hinduismen kan karakteriseras av begreppet oförgänglighet då det är en individuell själ, som tänks följa med i varje inkarnation. Denna ofögängliga själ strävar efter att uppgå i Brahman. Här är begreppet förgänglighet ett grundbegrepp. Allt är förgängligt, finns ingenting bestående. Jmfr symboliken med en sönderplockad vagn eller en upplöst/död människokropp. När kroppen upplöses finns ingen/inget själ/jag. 19

20 Buddhism utbredning - karta Hämtad: