Tekst Rotary Norden

Transkript

1 Nr. 8. dec. 2009

2 Tekst 2 Nummer Rotary Norden

3 Innehåll Nummer 8 dec - Rotary Norden - Utgivningsdag 7/ Tidskriften når adressaten inom en vecka från utgivningsdagen. Rotary Norden är de nordiska rotarianernas medlemstidskrift, auktoriserad av Rotary International. Rotary Norden redigeras enligt god journalistisk sed och belyser den internationella rotaryrörelsen ur nordisk synvinkel med nordiska värderingar. Nr. 8. dec Försida Dolly Parton, countrysångerskan från landet i Tennessee, har gått en lång väg från rags to riches. Analfabetism förekom i hennes uppväxtmiljö. Sedan mars 2009 samarbetar Dolly Parton med Rotary för att främja läskunskap för barn i åldern upp till fem år. På kongressen i Montreal inkommande sommar uppträder Dolly Parton som föredragshållare den 23 juni. Temat är betydelsen av läsning för barn. Sedan 1996 har Dolly Partons Imagination Library distribuerat över 23 miljoner böcker till barn under skolåldern. (Foto: Dollywood Foundation). Nordiskt Rotary Norden byter befattningar och låter rotaryhjulet rulla. Produkten är krävande, informationen om allt det goda rotary gör bör kompletteras med internordiskt intressant journalistik. En stor utmaning (sid 4-5). Tema IT-samhället har många sidor. Experter utformar allt mer fantastiska web-tjänster och ny teknologi ersätter gamla källor. Google tar över där man tidigare använde uppslagsverk. För mången är dock datasamhället ett stort mysterium. Vad gör vi för alla dem som inte automatiskt vet vad t.ex. www innebär? IRL (In Real Life). Temat från sid. 8 belyser olika aspekter av vår datatid. Internationellt RI-Presidenten och RF:s Ordförande ger oss ord på vägen i varje nummer. Tolv budskap går ut och Rotary Norden, som utkommit åtta gånger har publicerat 2/3 av dem, denna gång på sid. 52. De övriga budskapen finns på Landssidor Ett Ryla-ledarskapsseminarium för ungdomar samlade 18 ungdom, 12 flickor och sex pojkar, för tre dagar i Uleåborg. Orientering med förbundna ögon, öron och mun lär effektivt ett tremannateam hur viktigt det är med planering och överenskommelse om samarbete. En av kommentarerna: Ledare ensamma gör ingenting, det behövs utförande också! Sid 32. Et stort antal udvekslingsstudenter fra hele verden deltog i en tre dages camp på Hjerl Hede, hvor der var arrangeret en lang række aktiviteter. Der er for tiden 31 udvekslingsstudenter fra oversøiske lande i D1450, og 28 af dem deltog i årets District Camp., hvis formål var at ryste dem sammen på tværs af grænser og religioner. S 43. Rotary Nordens redaktion tillönskar alla läsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Ledare Håkan Nordqvist 4 Nordiskt Rotation 4 Rotary International RI-Nytt 6 Tema Nätverkssamhället 8 Landssidor Sverige 12 Norge 25 Finland 32 Danmark 40 Island 46 Vimmel Vimmel 48 Rotary Norden kontakt 49 RI:s Agenda John Kenny Glenn Estess 50 Abonnemang och adressering Abonnemanget på Rotary Norden ingår i medlemsavgiften. Rotary Norden utges åtta gånger per år i cirka exemplar som postas på abonnenternas hemadress. Adressförändringar görs i Norge, Finland och Danmark genom klubbsekreteraren, i Sverige genom klubbens medlemsregisteransvarige, i Danmark/Island även direkt genom Nummer Rotary Norden 3

4 Ledare 4 Elektronikens blixtkrig På rekordartat kort tid har världen knutits samman av ett datanätverk utan like. Internat, som slog igenom så sent som 1995, ger oss tillgång till allt vetande, snabbare än uppslagsverk, effektivare än postutbärning, omedelbar verkan med global effekt. Vi har fått ett ypperligt arbetsredskap men vi har också gjort förluster. En sådan är att teknikens möjligheter har tagit ledning över människans förmåga att tillgodogöra sig den. En annan är att de ivriga datanördarnas värld avlägsnat sig bortom pensionärssamhällets horisont. Det är elegant att i nyhetssändningar referera till men är det helt rätt? Vad hindrar egentligen vardagslivets skildrare från att fortfarande använda enkla ord och klara meningar. Som ung informatör i näringslivets tjänst fick jag i tiden av upplysta chefer lära mig att uttrycka mig så att mormor på landet också förstår vad jag säger. Handen på hjärtat, hur många mormödrar eller andra för den delen, förstås vad nutidens talesmän egentligen predikar. Till det kommer den nya trenden att uttrycka sig så att ingen kan fånga en för en felsägning eller en juridiskt tveksam antydning. Vi har bättre redskap än någonsin men använder dem i oförståendets tid. Dessutom skickar vi kopia till alla. Det går så lätt och då har ju byråkraten gjort sitt. Ansvaret flyttar över på dem som fått kopia men inte förstått att reagera. Elektronisk korrespondens har blivit ett blixtkrig där den senast sagda gäller och den akterseglade är eliminerad. Rotary Norden uppmärksammar nätverkssamhället i sitt tema. Vi gör det både genom att notera dem som skapat förutsättningarna, våra avancerade webmasters, men också genom att höra dem som vuxit upp i det talade ordets och den empatiska personliga kontaktens tid. De utgör kanske rentav en demokratisk majoritet! Håkan Nordqvist temakoordinator , bra för arbetsledning, sämre för ledarskap. Nummer Rotary Norden Rotation Rotarhjulet rullar på också inom Rotary Norden. Vår praxis är att byta ansvarspersoner med ett par års mellanrum, vilket gäller såväl redaktion som administration. På det viset försäkrar vi oss om fortsatt förnyelse och även om att den språkliga balansen mellan de nordiska länderna blir levande i det redaktionella. Teamet som gör Rotary Norden presenteras i en faktaruta i slutet av bladet. Rotary Nordens verksamhetsår sammanfaller med kalenderåret och alltså inte med rotaryåret. Den traditionen har varat länge och beror såväl på ansvars-, avtals- och redovisningsfrågor som på önskemål om kontinuitet. Mandatperioden för Rotary Nordens medarbetare är två år, dubbelt så lång som för rotaryfunktionärer i allmänhet som ju väljs för ett år rotaryåret. Rotary Nordens ekonomi sköts självständigt och rapporteras årligen vid årsmötet till de 29 nordiska distrikt som äger tidskriften. Distrikten utser representanter till Rotary Nordens organ som fungerar med minimisammansättning, en representant per land för ägarna med ett röstetal motsvarande antalet distrikt och en representant per land för redaktionen. Inom redaktionen växlar huvudredaktörskapet vartannat år mellan Sverige, Norge, Finland och Danmark. I linje med den rotationen tillträder Per Dantoft från Danmark som huvudredaktör från 2010 för en två-årsperiod. Han efterträder Håkan Nordqvist från Finland och efterföljs i sin tur först av den svenska landsredaktören ( ) och sedan den norska ( ). Det sammansvetsade redaktionsarbetet gör att de redaktionella principerna inte förändras men däremot syns ombytet i tidskriftens allmänna rubriker och vinjetter. Dessa skrivs enligt tradition på huvudredaktörens språk (dock icke finska eller isländska). Det samma gäller RI-materialet, RI-presidentens och RF-ordförandens budskap. Det betyder att finlandssvenskan följs av danska, sedan rikssvenska och norska. Islands material publiceras på norska eller danska enligt den isländska redaktörens preferens. Finlandssidorna görs huvudsakligen på finska. I läsarundersökningar har läsarna undanbett sig engelska i Rotary Norden. Global Outlook bilagan utgör ett undantag i det avseendet. En krävande produkt Rotary Norden är en krävande tidskrift genom att den publicerar sitt innehåll på flera språk, som inte alla är begripliga för alla nordbor. Därför krävs tolerans och vidsynthet av läsarna. De språk som inte öppnar sig måste kunna bläddras förbi. Ändå bedömer redaktionen att det är värdefullt att de nordiska rotarianerna är medvetna om existensen av alla nordiska språk. Finskan och kanske också danskan är de språk som bereder mest svårigheter. Å andra sidan är rotary sig väldigt likt i Norden, samma procedurer och samma typ av bilder återkommer oberoende av språk. Ur publicitetssynpunkt har vi en betydande utmaning som gäller innehållet. Nordiska rotarianer gör väldigt mycket gott, internationellt och lokalt, och vill gärna se det goda omtalat i tryck. Det är naturligt att den publiciteten ges genom Rotary Norden. Samtidigt räcker det inte med att framstå som en samling av Bror Duktig -karaktär enbart, vi måste också kunna bjuda på kvalitativa och tänkvärda, allmänt intressanta inslag genom god journalistik. Också vi nordiska rotarianer är tänkare och påverkare i samhället. Därför har vi skapat våra tema-sidor i bladet. RN som pdf på nätet RN:s styrelse tog i november beslut om att erbjuda den tryckta tidskriften som pdf-produkt på nätet. I ett samarbete med tryckeriet Hansaprint kan Rotary Norden på detta sätt läsas i en programapplikation som medger elektronisk bläddring i tidskriften. Tanken är att på detta sätt både kunna läsa och arkivera tidskriften för användare som

5 Per Dantoft, på skärmen, tar över som huvudredaktör för Rotary Norden efter Håkan Nordqvist. Rotary Norden 2010 Rotary Nordens utgivningsfrekvens ändras från 2010 till sju nummer per år jämfört med tidigare åtta. Genom att alla nummer blir på 64 sidor blir dock det totala sidoantalet för året det samma som under tidigare år. Förändringen föranleds dels av starkt stigande postningskostnader, dels av förestående nya öppningar inom elektronisk kommunikation. För det har vi en erfarenhet att bygga på. Rotary Norden introducerades som webbtidskrift i maj Webbprodukten var en riktig web-tidskrift, inte enbart en pdfversion av den tryckta tidskriften. De allmänna sidorna och temat producerades på engelska och landssidorna på respektive språk. Prototypen gjordes på innehållet i RN8/2000 och den elektroniska tidskriften presenterades på sid. 4-5 i RN3/2001. Ett år senare, efter pilotnummer och sex egentliga nummer, stod vi med facit i handen. Mindre än en procent av de nordiska rotarianerna hittade sin nättidskrift trots att minst hälften var uppkopplade till Internet. I det skedet beslöt vi att lägga experimentet på is kanske var vi före vår tid? Slutrapporten om experimentet publicerade vi i RN2/2002 (sid. 4-5). Kanske dags för revansch? Nordiskt inte nås av postdistributionen eller annars föredrar att arbeta via nätet. Detta alternativ innebär i praktiken att alla nummer från och med 1/2008 läggs in på Internet på en adress som meddelas i RN1/2010. The Rotarian erbjuder redan nu i ett samarbete med Google access till samtliga nummer genom tiderna under 100 år genom länkar på sin hemsida Sju nummer 2010 Utgivningstabellen för 2010 publiceras nedan i sammandrag till kännedom för läsare, bidragslämnare och annonsöre för att underlätta årsplaneringen. Text: Håkan Nordqvist Nummer * 6 7 Sidoantal Global Outlook -sidorna GO GO GO GO jan-feb mar-apr maj jun jul-aug sep-okt nov-dec Redaktion Sista material hos landsredaktör Tryckeri Tryckstart Postningsdag Bladet hos mottagarna Annonsmaterial Deadline för annonsmaterial Deadline för bilaga * Montreal kongressnumret (20 23 juni 2010) GO står för den internationella bilagan Global Outlook, producerad på engelska av Rotary International Nummer Rotary Norden 5

6 Internationellt RI-Nytt Från lagrådet 2007 i Chicago för rekryteringen. Den engelska ordalydelsen är Each Rotarian Reach one, Keep One, det gäller alltså för varje rotarian att introducera en ny medlem och bidra till att behålla en. Framgångsrik rekrytering premieras med nyinförda utmärkelser enligt följande: Guldnål med diplom, för rotarianer som rekryterar 25 nya klubbmedlemmar av vilka 20 kvarstår efter sex år. Silvernål med diplom, för rotarianer som rekryterar 10 medlemmar av vilka åtta kvarstår efter fyra år. Bronsnål med diplom, för rotarianer som rekryterar fem nya medlemmar varav fyra kvarstår efter två år. Lagrådet 2010 Lagrådets inkommande möte hålls i Chicago Lagrådet, som ibland kallats Rotarys Parlament, består av en representant för varje rotarydistrikt i världen och ett antal officiella RI-representanter, sammanlagt väl över 500 personer. Lagrådet sammankommer vart tredje år för att dryfta Rotarys procedurer och ta ställning till nya förslag från bland annat klubbar, distrikt och RI-styrelsen. Lagrådet 2010 har en agenda som omfattar mer än 200 ärenden. Dokumentationen finns på under nyckelordet 2010 Council. PolioPlus Champions 6 Nummer Rotary Norden RI:s centralstyrelse har förlänat utmärkelsen Polio Eradication Champion Award till Pakistans president Asif Ali Zardari och Luxemburgs statsminister Claude Juncker. Hedersbetygelsen instiftades 1995 och kan tilldelas statsöverhuvuden, ledare av hälsomyndigheter och andra ledningspersonligheter som gjort betydelsefulla insatser för utrotandet av polion. Pakistan är fortfarande ett av de fyra länder där polion härjar fritt. Under Zardaris ledning har dock det politiska engagemanget och ledarskapet för utrotningsarbetet genomgått en betydande utveckling. Zardaris insats har varit speciellt betydelsefull i konfliktområden där poliobekämpningsarbetet stött på motstånd av olika art. Luxemburg har beslutat om fleråriga bidrag till polioutrotningsarbetet och har hittills som nation satsat över 10 miljoner dollar. Stödet från Luxemburg, med mindre än en halv miljon invånare, har fört upp landet som ledande bidragsgivare till poliobekämpandet mätt i dollar per capita. Zardari fick sin utmärkelse i augusti och Juncker i juni detta år. Ny strategi för premiering av rekrytering Vid sitt möte i juni godkände RI:s centralstyrelse en ny strategi och en ny slogan Rotary Foundations förvaltningsråd Rotarystiftelsens förvaltningsråd bakre raden: John F. Germ, generalsekreteraren Ed Futa, Ron D. Burton, Louis Piconi, José Antonio Salazar-Cruz, Gustavo Gross C. Mellersta raden: Doh Bae, David Morgan, Sakuji Tanaka, Samuel A. Okudzeto, Lynn A. Hammond, Ashok M. Mahajan. Främre raden: William B. Boyd, inkommande ordförande Carl-Wilhelm Stenhammar, ordförande Glenn E. Estess, Sr. och Wilfrid J. Wilkinson.

7 For Rotary hjemmesiden gør aktualitet og stadig opdatering udslaget Tema Gissur Ó. Erlingsson, 100 år gammel og forhenværende distriktsguvernør i Island , arbejder dagligt på sin computer. For det meste er det oversættelse af bøger fra fremmede sprog han beskæftiger sig med. Men Gissur giver sig også tid til at kikke på Rotary websiden og læse Rotary Norden. Foto: Markús Örn Antonsson. Internettet har vundet stor udbredelse i Island. Statistikken viser at i 2008 var 92% af alle islandske hjem forsynet med en datamaskine og Internettet var tilgængeligt for 88% af alle hjem. Denne spredning er blandt den aller højeste i verden og placerer Island nær toppen både indenfor Norden og internationalt. I 88% tilfælde drejer det sig om en ADSL eller anden type af xdsl forbindelse. Det viser sig at 86% af befolkningen bruger Internettet daglig med næsten ingen forskel mellem mænd og kvinder. Ikke overraskende er de yngre aldersgrupper og studerende de mest aktive. Det bør også tages i betragtning at i aldersgruppen år svarer 81% af mændene og 69% af kvinderne at de går på Internettet på daglig basis. Forskel mellem hovedstadsområdet og andre kommuner og landsdele er lille. Dette forholdsvis nye og effektive medium skaber klare fordele for kommunikation i hele samfundet. Det er derfor en væsentlig udfordring for Rotary ligesom så mange andre aktører at finde ud af hvordan nye metoder kan bruges for at forstærke interaktive forbindelser og samhørighed ved at formidle information mellem klubber eller medlemmerne direkte. Det er i flere tilfælde tydeligt at hjemmesidernes skæbne ligner det tab af interesse som nyt legetøj ofte er udsat for hos børnene efter den indledende entusiasme. Hjemmeside programmerne er generelt af højest teknisk standard med enorme muligheder som kan byde på et udmærket resultat. Men tit mangles der redaktionelt knowhow, interesse eller kort sagt udholdenhed. Det islandske Rotary distrikt har for nylig åbnet en udmærket flot rekonstrueret webside som køres på Eplica-programmet og indeholder en relativt enkel og brugervenlig teknik for distrikt og klubber at indføre deres interne medlemsoplysninger. Desuden er den perfekt for et bredere udbud nyheder, artikler og fotomateriale rettet mod en større kreds. I sin rapport til Islands distriktskonference 2009 gjorde ordfører i redaktionskomitéen for hjemmesiden Geir A. Gudsteinsson, Rk Kópavogur, status for arbejdet. Han citerede en kommentar fra tidligere distriktsguvernør Gudmundur Björnssons nyhedsbrev i 2006 hvor Gudmundur ansporede rotarianerne til at kaste et blik på websiden rotary.is men skjulte samtidig ikke sin skuffelse over at den ikke så ret tiltrækkende ud og fungerede i virkeligheden ikke som et kommunikationsmiddel for de islandske rotarianere. Der var mangel på nyheder fra klubberne direkt til trods for tilskyndelse via og telefonsamtaler eller uddeling af et bestemt tidsrum for hver klub at indsende nyhedsstof og billeder. Til trods for dette har man forsømt en fortræffelig mulighed til at publicere planlagte begivenheder eller rapportere om nyhedsværdige opgaver og programmer der allerede var gennemført. I den henseende at opnå de bedste resultater af hjemmesideprojektet for distrikt 1360 mangler vi mere nyhedstof fra flere klubber udtalte Geir A. Gudsteinsson i sin rapport. Det er på tide at vi nu aflægger et højtideligt løfte om at omdanne websiden til et effektivt formidlingsinstrument for interaktion mellem klubber og medlemmer i overensstemmelse med den oprindelige målsætning. Geir nævner et nyt udgangspunkt fra komitéens side med henblik på redaktionelt at nå ud til alle klubber. Det kunne være en udvej at udnævne en kontaktperson i hver klub for at samarbejde med komitéen for at lette klubpræsidenter og sekretærer det ekstra journalistiske arbejde. Materialet behøvede ikke at være færdiggjort. Det kunne levereres på en enkel måde internt til et komitémedlem for afsluttende redigering og publicering på hjemmesiden. Markús Örn Antonsson Nummer Rotary Norden 7

8 Tema Matti Kivinen (72), drar datakurser för seniorer i biblioteket på hemorten Grankulla, Finland med ett empatiskt grepp och temat Datorn bits inte. Kan man tänka sig konstruktivare Yrkestjänst, Samhällstjänst och varför inte också Internationell tjänst på samma gång Seniornet på biblioteket 8 Nummer Rotary Norden Seniorer i vår tid får kämpa med många nya begrepp och företeelser, speciellt sådant som informationssamhället trycker på med. Vem som skall anses vara senior i detta avseende kan kanske diskuteras, men åtminstone gäller det alla dem som undrar vad nyhetsuppläsaren pratar om när det kommer kommentarer som: mer på vår hemsida, ytterligare information på Eller då myndigheter säger att skatteinformationen finns på webben där också blanketter kan laddas ned. Matti Kivinen (72), rotarian och senior, PDG , Helsingfors Finlandia Hall Rk, boende i det lilla samhället Grankulla med invånare någon kilometer väster om Helsingfors, beslöt sig för att göra något åt detta. - Vid en information på biblioteket på min hemort för fyra år sedan, erbjöd jag mig att baerätta om datorer för mina ålderskolleger, bibliotekets kunder, säger Matti. Resultatet av diskussionerna med bibliotekschefen blev en serie datakurser i form av seniorträffar med två veckors mellanrum. Datorn bits inte var en slogan avsedd att öppna dörrar. - Vi fick tillgång till bibliotekets bästa dator och jag satt mig ned och väntade på intresserade, minns Matti. Vid angiven tidpunkt dök det upp ett tjugotal och jag tog mod till mig för att börja informera alla efter bästa förmåga. Tröskelnivå - Vi började med att sänka undervisningströskeln till golvnivå, fortsätter Matti. Alla intresserade är välkomna till seniorträffen och att där ta upp sina egna specifika frågor. Så försöker vi lösa allt som kommer upp tillsammans. Personligen började jag med att presentera alla deltagare för varandra. Trots att de flesta kom från samma lilla hemort var de inte nödvändigtvis bekanta från tidigare. Alla namn fördes in i en kommunikator för att vi skulle kunna smaka på namnen och senare kunna ta upp kontakter med våra nyfunna bekanta. - Första frågan var: Varför kom Du hit? Mången sade sig ha sett en dator, men hade ändå aldrig rört vid en sådan. En del hade någon liten erfarenhet, kanske rentav en egen maskin hemma, men osäkerhetsmoment uppstod ändå nästan dagligen. Vi diskuterar läget och väljer tillsammans dagens agenda för sammankomsterna, som hålls varannan torsdag. Frågorna är konkreta och många: bibliotekets www-hemsida hemstadens Grankullas hemsida använda e-post söka information på Google bankaffärer skaffa ny dator överföra bilder från kamera till dator behandla bilder skriva texter och brev i Word arkivera egna dokument eget adressregister använda minnessticka spara på DVD dataterminologin Bekant med IT-samhället Det kan vara skäl att påminna sig om hur explosionsartat den elektroniska kommunikationen ökat sedan Internet slog igenom. Det är ingen mening med att skicka budskap som inte går fram eller som inte kan läsas. Delar av det problemet kvarstår fortfarande genom att den tekniska förnyelsetakten är snabb och privatpersonernas benägenhet att investera i ny utrustning och nya program är mycket långsammare än experternas och organisationernas, som driver utvecklingen. Få privatpersoner kan, eller ens vill, köpa

9 Tema nytt efter tre år. Många av användarna var seniorer redan då det hela började utan tillgång till den inlärning som naturligt skett på t.ex. företag eller i allmän undervisning. Ny dator vid 81 Mirja Voutilainen (81), ortsbo, skaffade sin första dator denna höst. - Det finns så mycket att lära sig börjande med hur man kopplar i maskinen, säger Mirja. Men det får vi hjälp med genom Matti. Nya program kommer till hela tiden och på detta sätt håller man sig väl à jour med vad som händer, Dessutom hålls man i övrigt pigg. Windows95, 98, 00, 01, XP och Vista. Det är lätt att komma till biblioteket och här får man råd i detaljer som lätt går förbi en på allmänna kurser där det inte finns tid att stanna vid allt. Jag gick en Internet-kurs på medborgarinstitutet men behöver ändå råd i detaljer. Grankulla stad införde elektronisk röstning vid senaste kommunalval, men procedurerna svek och valet fick tas om. - Ja, ja säger Mirja. Det berodde på att man måste trycka på OK två gånger. Skrev man för många siffror måste det också korrigeras. Alla kunde inte hantera det men för mig var det inte så svårt. Säg som det är - Det är viktigt att vara ärlig med sig själv och andra om hur det är med dataförståelsen, påpekar Matti Kivinen. Det är meningslöst att låtsas vara mer avancerad än man är och låta elektroniken bara flöda förbi en. Inga frågor är för enkla och de datakunniga måste lära sig att svara på dem med ett minimum av facksnack. Allt kan förtydligas blott man förstår det själv. - Min första dator landade på skrivbordet på jobbet för 20 år sedan trots att jag redan på 1980-talet skaffat en maskin för speländamål till barnen, minns Matti Kivinen. Sedan dess har tekniken revolutionerat tillvaron men ändå vill jag helst själv bestämma vilka förändringars som är viktiga i mitt liv, vad som behövs och hur jag disponerar min tid, filosoferar Matti Kivinen. Avancerade informationssamhällen erbjuder gratis bredbandskontakt till alla hushåll och det trådlösa datanätet står till förfogande nästan överallt. Bibliotek och web-kaféer erbjuder dataaccess och en egen dator kan ersättas av ett bibliotekskort. Matti Kivinen blev rotarian 1975 i Jyväskylä och har sedan dess flyttat med jobbet till många andra orter och klubbar. I maj 1996 blev Matti charterpresident i sin nuvarande klubb, Helsingfors Finlandia Hall. Naturligt nog har Matti också deltagit flitigt i den finländska virtualklubben everkkoklubis verksamhet. Klubben var den fjärde i sitt slag i världen och först i Europa. Intervju ( ): Håkan Nordqvist Bilder: KaunisGrani/Maria Grundvall Nummer Rotary Norden 9

10 Tema Mediekvalitet vil overleve, også på papir Et dilemma, like uløst etter 15 år med Internett: Papiravisenes argeste konkurrent er deres egne nettutgaver. Norges fremdeles største avis, VG, kan fortsatt bruke slagordet øker mest vel å merke om Parallelt noterer avisen et opplagsfall av historiske dimensjoner. Men i flodbølgen av radiokanaler og twitring, glansete magasiner og fikse websider, blir brukerne stadig mer nådeløse. Alt som ikke umiddelbart fanger oppmerksomhet og interesse, blir raskt et offer for delet-knappen. Det registrerer en sentral aktør i det norske medielandskapet, administrerende direktør Even Trygve Hansen i Den Norske Fagpresses Forening. Kan så tidsskrifter og organisasjonsbladene ha håp om å finne en overlevelsesstrategi i denne flodbølgen? - Periodiske publikasjoner deltar jo ikke i konkurransen om hendelsesnyheter og har helt andre forutsetninger enn dagsaviser når det gjelder samspillet mellom trykk og nett. Med en god redaksjonell strategi kan tidsskriftene utvikle to produkter som forsterker hverandre. Det finnes mange eksempler hvor nettutgaven bygger opp forventningene til bladet du snart får i postkassen. I nettstedenes kamp om oppmerksomhet er det mye pop up, blinkende effekter og klingklang. Blir vi snart et offer for denne trenden, uansett hva vi oppsøker? - Situasjonen nå minner meg om offsetteknikkens barndom. Som gammel pressemann husker jeg hvordan vi pøste på med effekter, slik at brede fargerammer slo hverandre i svime på avissidene og alle oppslag fremstod som like viktige. Men dagens aviser designes jo i en helt annen grad ut fra hensynet til å få frem budskapet i artiklene. Og jeg tror vi etter hvert vil se den samme utviklingen på nettfronten. Effektmessig støy forsterker tendensen til at brukerne klikker seg ut. 10 Nummer Rotary Norden Even Trygve Hansen har et godt utsiktspunkt over det norske medielandskapet. (Foto: Berit Nyman) Hansen har 80 organisasjons- og bransjetidsskrifter som medlemmer. Hva tenker han om et samspill ikke bare papir/nett, men mellom tidsskriftets og moderorganisasjonens nettsider? _ Ja, dette er felt hvor mye amatørskap har fått utfolde seg. Mange organisasjoner har gått på nett uten noen strategi utover en forestilling om at vi må på nett, for det er fremtiden. Vi mediefolk utgjør vel ingen representativ del av befolkningen når det gjelder mediebruk, men ikke mange bønder, bakere eller rørleggere slår på pc-en for å gå inn på bransjeforbundets nettside når de kommer hjem om kvelden. Første bud er i alle fall at det må skje noe med den nettsiden du oppsøker. Hvis åpningsbildet er det samme fire dager på rad, har du tapt. Enhver organisasjon, uansett formål og art, må starte med å vurdere medlemmenes behov og webredaksjonens muligheter. Og samspill med organisasjonens tidsskrift fordrer i det minste et avklart forhold til publisheransvar og en felles vilje til å trigge hverandres brukere. Det mest amatørmessige jeg ser, er de som legger ut hele bladet på nett, side for side og lar det bli med det. Du avskriver i alle fall ikke papirmediets fremtid? - Kvalitet vil overleve. Og best utsikter har faktisk fag- og organisasjonsbladene, og de små lokalavisene. Ottar Julsrud

11 Fra papir til hjemmeside Tema havde været overført i en datebase hvor alle rotarianere fik adgang til at ajourføre sine oplysninger. Der kunne de enkelte rotarianere se om deres deltagelse på møder var registreret men som nyt er det mødeholderen, en klub eller komité, som registrerer deltagelse, både hos egne medlemmer og gæster. Når et møde er registreret, sendes der automatisk to påmindelser på til alle i vedkommende klub eller komité. Alle møder bliver vist på distriktets hjemmeside så nu kan rotarymedlemmer se dagsorden hos de andre klubber også og hvis de vil vælge et møde hvor emnet er det mest spændende. gerne vil tilføje. Største delen bliver der nødvendigt at vente med af økonomiske årsager men på grund af den økonomiske krise i samfundet har distriktet ikke fået de sponsorer man havde planlagt. Fra 1. juli 2009 er klubberne forpligtet til at registrere sine møder og deltagelse på møderne og gæstekort er nu kun afleveret som en påmindelse om mødet. Næsten alle klubberne bruger nu dette nye system og de sidste får et skub og hjælp med at komme i gang. Selvfølgelig ville mange kunne gøre tingene på en anden måde men generelt er alle lykkelige med det nye system. Arbejdet er ikke slut for nu skal lægges vægt på at hjemmesiden bliver et startside Rotary Island har taget stort skridt ind i den elektroniske verden med en ny avanceret hjemmeside og et nyt medlems- og møderegister. Under denne nye hjemmeside har alle rotaryklubber i Island fået sine egne hjemmesider som de kan udvikle hvis resurser og interesse er til stede. Forberedelsen af dette projekt begyndte først í år 2005 da distriktets webkomité lancerede en ny webside for Rotary Island og erstattede en hjemmelavet enkelt hjemmeside. Hjemmesiden var vellykket men man ville mere, man ville et centralt medlemsregister og hurtigt kom frem ønsker om at kunne indsende mødeprocenter og andre informationer fra klubberne til distriktet, direkte fra hjemmesiden. På distriktskonferencen 2007 forelagde webkomitéen en helt ny strategiplan og et budget for en ny udviklet hjemmeside og medlems- og møderegister hvor alle klubber og komitéer skulle registreres samt alle møder samt deltagelse på møderne. Alle klubber skulle få sine egne hjemmesider hvor både medlemstal og mødekalender automatisk blev vist. Strategiplanen og budget blev vedtaget og webkomitéen underskrev en kontrakt med Hugsmiðjan, et firma som havde et godt ry for at kunne løse indviklede opgaver professionelt. Som grundlag var et meget detaljeret skema som webkomitéen havde arbejdet intensivt med. Den nye hjemmeside og medlemsregistret blev introduceret på distriktskonferencen Klubbernes medlemsregister Sekretær og præsident indfører mødedeltagelse og rapport direkte ind på hjemmesiden. Foto Gudni Gíslason. Fødslen af de nye system har ikke været uden problemer og det har været et stort projekt at både at vise klubsekretærer og præsidenter hvordan man bruger dette nye system og at få rettet og tilføjet forskellige nødvendige funktioner. Desuden har mange klubber vist interesse for at udvikle sine hjemmesider og webkomitéen svarer på spørgsmål næsten dagligt og der er en lang liste med funktioner man endnu bedre informationsted for klubledelser og komitéledelser. En hjemmeside er en portal til diverse oplysninger, den er aldrig færdig men dette projekt har været et stort skridt for Rotary i Island, et skridt vi er meget stolte af. Gudni Gíslason, medlem af webkomitéen og guvernørassistent i distrikt 1360 Island Nummer Rotary Norden 11

12 Sverige Idrottsstipendium i Motala Göta Kanal Rk 2009 års idrottsstipendium på kr ur Leif Nordströms minnesfond har utdelats av Motala Göta Kanal Rk till den 16-åriga triathleten Annie Thorén. Annie är född 1992 i Motala, där hon också vuxit upp. Hon går andra årskursen vid Riksidrottsgymnasiet i Motala med inriktning Triathlon. Hon tävlar för Motala Triathlon Club men även i simning som separat gren och representerar då Motala Simsällskap. År 2008 blev Annie bl. a. både Svensk och Nordisk Ungdomsmästarinna i Sprint Triathlon (750 m simning, 20 km cykel, 5 km löpning). Den bedriften lyckades hon med god marginal upprepa även år Vid SM/NM i Hallstahammar i juli månad var hon dessutom totalt snabbast av samtliga på damsidan. När det gäller enbart simning kan Annie uppvisa en andraplacering vid Vansbrosimningen fyra år i rad ( ). Vidare är hon svensk Juniormästarinna i Öppet Vatten Simning meter såväl 2006, 2007 som År 2009 nådde hon en tredjeplacering. Annies mål för år 2009 är att kvala in till Ungdoms OS i Triathlon, som äger rum i Singapore Aktuella kvaltävlingar genomförs i Spanien i slutet av september Triathlonsporten i Sverige har tämligen blygsamma ekonomiska ramar. Stipendiesumman för Annies del kommer därför väl till pass för att täcka kostnader i samband med kommande kvaltävlingar. Annie Thorén är således en ytterst framgångsrik sportutövare och ingår också i Svenska Triathlonförbundets Utvecklingslandslag. Annie bedöms ha stora möjligheter att ytterligare utvecklas inom sina discipliner. I anslutning till mötet tilldelades också Berit och Kerstin Nordlöf, instiftarna av stipendiet, utmärkelsen Paul Harris Fellow. Leif Nordlöfs Minnesfond Motala Göta Kanal Rk fick år 2006 förtroendet att förvalta en minnesfond, som skapades av Berit och Kerstin Nordlöf för att hedra minnet av sonen/brodern Leif Nordlöf, som avled i juli månad 2005 i en ålder av 54 år. Leif Nordlöf var ensamstående och boende i Södertälje, där han var verksam 12 Nummer Rotary Norden President Eva Isacsson Ribers överlämnade 2009 års sport/idrottsstipendium ur Leif Nordlöfs Minnesfond till triathleten Annie Thorén (foto: Jan Olof Wallin). som psykoterapeut. Sin uppväxt hade Leif Nordlöf i huvudsak tillbringat i Motala. Berit och Kerstin Nordlöfs avsikt var att till den aktuella fonden avsätta ett sammantaget belopp á kr, som kom att placeras på ett särskilt konto vid en bank i Motala. Från fonden skall en årlig utdelning ske i form av ett stipendium á kr för att i första hand främja ungdomsverksamhet, sport/idrott eller kultur. För den administrativa hanteringen rörande minnesfonden utsåg klubbens styrelse en särskild stipendiekommitté, som f.n. består av Håkan Johansen, Folke Andrén samt Bengt Åke Axelsson. Genom en överenskommelse mellan kommittén och Berit och Kerstin Nordlöf har bestämts att olika tema för stipendiet kan gälla för varje enskilt kalenderår. För år 2009 utgick stipendiet som ett sport/idrottsstipendium. Mottagaren skall ha förankring till Motala kommun och kan utgöras av enskild sport/idrottsutövare alternativt tränare/ledare. Mottagare kan också vara ett lag, en grupp eller en förening/sammanslutning. Jan Olof Wallin Två klubbar blev en De tidigare separata rotaryklubbarna. Flens Rk och Malmköpings Rk blir nu en gemensam klubb efter 1 juli Vid sammanslagningen blir det nya namnet Flen-Malmköping Rk. Avsikten är att skapa ännu bättre förutsättningar med fler medlemmar som kan göra mer för samhället. Vi ger t.ex. stipendier till olika skolor, sponsrar musikkonserter, stödjer olika lokala projekt och utvecklar nätverk mellan olika företag. Kent Larsson Flen-Malmköping Rk Presidenten, Kent Larsson som tar över efter de bägge tidigare, Mats Ericsson t.v. och Håkan Eriksson t.h.

13 Mölndalsborna generösa vid Åby-Travs rotarydag Sverige Det var i år tolfte året i rad, som de tre rotaryklubbarna i Mölndal tillsammans med Åbytravet ordnade sin rotarydag, där 9 företag köper var sitt lopp, vilket efter omkostnader ger Rotary ett netto på dryga kronor per lopp. Totalt har nu nära 100 företag deltagit en eller flera gånger och det har inneburit en nettointäkt för de tre rotaryklubbarna på nära kronor under de tolv åren. Dessa pengar har satsats på utrotning av polio, Läkarbanken, barnhem i Rumänien mm. men även på lokala projekt som Etikpriset, Ågrenska Stiftelsen, Frälsningsarmén stipendier till elever i Mölndals skolor, drogbekämpning mm. Flera av de sponsrande företagen hade bjudit in ett stort antal gäster, så det var c:a 100 personer som aktivt deltog i rotarydagen. På frågan varför man gör denna satsning förklarar Bengt Leek som inbjudit ett antal kunder att det är roligt och spännande att satsa på en annorlunda representation och samtidigt känna att man gör en insats för Läkarbanken, för utrotning av polio och annan hjälp till behövande såväl lokalt som i den fattigare delen av världen DG Bo Westling berättar om Rotarys målsättning och verksamhet för Åby-Travs anläggningschef Stephen Bolmeus ( foto: Allan Petrusson)..Polio ännu kvar Vid en intervju i vinnarcirkeln tackade DG Bo Westling alla inblandade. Och förklarade att Polio fortfarande finns kvar i huvudsak i 4 länder Nigeria, Afghanistan, Pakistan och Indien med sammanlagt c:a 1000 fall per år men enstaka fall kan ibland dyka upp även på andra ställen. Så har t.ex. ett fall dykt upp i Norge nyligen hos en ung man som flyttat in från en annan kultur. Om man betänker att det bara i Indien föds barn varje månad som måste vaccineras så förstår man att det kostar en del och att man inte kan ge upp nu när man är så nära målet. Bo avslutade med att betona att närområdet alltid gynnas av Rotary genom de lokala projekt och insatser som Rotary genomför. Allan Petrusson Mölndal-Fässberg Rk 20 ÅRS VÄNTAN PÅ EN RULLSTOL I vintras gjorde MS-sjuke Dimitri sitt livs första tur i en rullstol, hemma i byn Chirsova i södra Moldavien. För första gången på över 20 år fick han komma ut i det fria. Det var tack vare Läkarmissionens mobila klinik, som regelbundet besöker områden som saknar sjukvård, i Europas fattigaste land. Om du vill stödja denna behjärtansvärda insats sätt in din gåva på pg Skriv "mobil klinik" på talongen. Tack för att du ställer upp. Besöksadress: Siktgatan 8, Vällingby. Telefon: Nummer Rotary Norden 13

14 Sverige den vackra rösten, men råkade kalla fru Dellert för fru Ulla Sallert. Tack ska du ha, Nils Poppe, kontrade hon snabbt. Kerstin Dellert i samspråk med presidenterna i Söderköpings båda rotaryklubbar, Barbro Tjernström och Per-Olof Aronsson Kerstin Dellert besökte Harstena Ja, hon inte bara besökte ön hon höll ett timslångt anförande som avslutades med allsång och som belönades med stående ovationer av hundratalet åskådare. Kerstin Dellert var i sitt esse, när hon berättade om sina seglatser till Harstena under 60-talet. Då lärde hon känna fiskaren, jägaren och profilen Hugo Magnusson. Hugos svåger, skärgårdsdoktorn Sten Lennquist, hade bjudit in operastjärnan till rotarymöte på ön för att tala om sina upplevelser på Harstena. Hugo Magnusson var en generös och social person, en stilig karl och en charmör och en riktig kraftkarl, berättade Sten Lennquist i sin introduktion. Till Hugos brygga kom många av den tidens kändisar, artister och även kungligheter. Och så även Kerstin Dellert. Hon uppskattade Hugo mycket, dock inte hans ålagryta, som innehöll både det ena och det andra och den starka drycken han bjöd på hade bestämt en bismak. Skådespelaren Edvin Adolfsson, som var en ofta sedd gäst på ön, gav henne en gång en komplimang för Själslig medicin Kerstin Dellert kom också in på sitt eget händelserika liv. Efter TV-programmet Stjärnorna på slottet frågade en reporter henne vem hon helst skulle vilja ha som granne. Det oväntade svaret blev: Jonas Gardell och hon förklarade: Då skulle jag få ett uppfriskande gräl varje morgon och det är nyttigt både för kropp och själ. Nyttigt är också att ha disciplin. Det har Kerstin. Varje morgon kör hon sitt 15 minuters långa rörelseprogram. Hon demonstrerade sin spänst med några välriktade bensparkar, hon rullade bålen och sjöng samtidigt en operaaria och hon böjde sig ner och sträckte sig upp med osedvanlig grace. Kertin Dellert har nyligen givit ut en CD med sitt rörelseprogram för seniorer och hon har ett starkt engagemang för att äldre ska leva ett rikare och bättre liv. Anförandet avslutades med allsång och vi som minns klämde i med O Carl Gustav, ljuva Carl Gustav, sången som hon sjöng på kungaparets bröllopsfest för 33 år sedan och som gjorde sådan formidabel succé. Då ackompanjerades hon av Benny Andersson på dragspel. Nu var det Lilian Lilliehöök och Inga-Lill Hedenström på durspel. Ulla Hasselqvist Vann båt i Kumla Håkan Pärsson, lycklig båtvinnare 14 Nummer Rotary Norden Vilken tur han hade Håkan Pärsson, en enda lott I Rotarys lotteri och så vann han en roddbåt, högsta vinsten på lotteriet. Ännu bättre var det att han har fästmö, sommarstuga vid Lången men saknade båt, nu är lyckan fullständig. Det var bingo direkt. Båten har ett värde av och lotten han köpte kostade 20 kronor. Håkan hade till och med glömt att han köpt en lott och fick närmast en chock när arrangören av lotteriet ringde och berättade nyheten. Emil Hellström fick fem lotter av sin pappa och vann andra toppvinsten, en oljemålning av Walter Holmström. I mitten på juli lämnades vinsterna ut hemma hos Hallsbergs rotaryklubbs president Arne Hellström, för säkerhets skull var båten väl förankrad på landbacken. Lotteriet arrangerades I samarbete mellan Hallsberg och Kumlas rotaryklubbar samt missionsförsamlingen I Kumla. Vinsten, kronor, går till Rotarys arbete för att utrota sjukdomen polio I utvecklingsländerna, kronor går till missionsförsamlingens ungdomsarbete. Alla vinster I lotteriet är gåvor av Rotarys medlemmar, privatpersoner och företag I Kumla, Hallsberg. AnneMarie Hellström

15 Rotarys Läkarbank en topprankad organisation Sverige Toppbetyg, det är vad den utvärderingsrapport som lämnats efter ett 10-årigt utbildningsprojekt i västra Kenya visar. Rapporten säger bland annat: Befolkningen har en mycket positiv attityd till Rotary Läkarbanks utbildnings- och handlingsprogram Den verksamhet som Rotarys Läkarbank bedriver har positivt påverkat enskilda personers kunskap, attityd och agerande Rotary Läkarbanks utbildnings- och handlingsprogram har kraftigt förbättrat det allmänna hälsotillståndet samt har också en positiv påverkan på samhället i stort Myndigheterna rankar Rotarys Läkarbank högst bland hjälporganisationerna. Man anser också att Läkarbankens verksamhet generellt har en stor och positiv påverkan på befolkningen Rotarys Läkarbank har, som en del i sin sjukdomsförebyggande verksamhet, bedrivit ett utbildnings- och utrustningsprojekt under åren , med ett uppehåll Projektets ändamål var utbildning av frivilliga hälsoarbetare i västra Kenya och har drivits tillsammans med hälsoministeriet (Ministry of Health) på distriktsnivå. Bidrag för genomförandet har erhållits från Forum Syd/SIDA. K-Å Åkesson Målsättning Det övergripande målet var att kvalificera samhällena att själva och i största möjliga omfattning sörja för lokalbefolkningens hälsa genom att förhindra sjukdomar samt hjälpa sjuka i hemmen, t.ex. HIV/AIDS sjuka. Detta ger förutsättningar för en positiv samhällsutveckling likaså utveckling av demokrati, jämställdhet samt individuellt och gemensamt ansvarstagande Dr Pia Appelgren, en av Rotarys Läkarbanks entusiastiska och kompetenta läkare, har ansvarat för samordning och implementering av projektet. Projektet i sin helhet kommer att redovisas på nästkommande styrelsemöte i Rotarys Läkarbank och därefter finnas tillgänglig på hemsidan Utvärdering av oberoende konsultföretag Under året har en utvärdering av hela projektet genomförts av ett oberoende konsultföretag som till största delen bekostats av medel från Forum Syd/SIDA. Den presenterade utvärderingen innehåller en omfattande redovisning av genomförda intervjuer bland befolkningen. Dessutom innehåller rapporten konkreta förslag till framtida åtgärder, såväl för de lokala hälsodistrikten som för Rotarys Läkarbank. I rapporten finns bl.a. redovisat ett antal önskemål som framkommit vid genomförda intervjuer. Där kan konstateras att det finns önskemål om fler mobila kliniker (jeeplinjer), fortsatt utbildning av lokala hälsoarbetare, myggnät till gravida kvinnor och barn under fem års ålder samt fortsatt utfasning av kliniker. Rotarys Läkarbank är topprankad Det sammanfattande resultatet av utvärderingen visar med all tydlighet att befolkningen och myndigheterna har en positiv inställning till verksamheten som bidragit till förbättrad hälsostatus samt bestående positiva förändringar i samhället. Rotarys Läkarbanks koncept är framgångsrikt främst beroende på närvaro av entusiastiska läkare/tandläkare som verkar utan lön bland befolkningen i de längst bort belägna byarna. Detta ger en unik möjlighet att följa verksamheten och samordna olika aktiviteter som hälsovård vatten sanitära projekt m.m. Jag känner inte till någon annan organisation som på motsvarande sätt har en sådan övergripande och effektiv verksamhet.ge Rotarys Läkarbank Ditt stöd! K-Å Åkesson Styrelseordförande Rotarys Läkarbank»Vinresor Res med Sten G. Svenhage till vinområden i Tyskland, Frankrike, Italien, Sydafrika & Kina i vinets, matens och kulturens tecken. Ring eller faxa +46 (0) sten.g. svenhage@vinsten.se Av Munskänkarna Rekommenderade resor Nummer Rotary Norden 15

16 Sverige Rotary bygger hem för hemlösa att ge de boende en meningsfull vardag och ge möjligheter att skapa enskilda nätverk. Anders Olsson, Ira Gyllingberg, Fleming Ekelund och Håkan Skoug Ett tusental människor i Malmö lever i hemlöshet och utanförskap. Detta vill vi ändra på! Detta säger Anders Olsson på Rotary Malmö Södra och Håkan Skoug på Rotary Foundation, som ger ett generöst bidrag till Stadsmissionen för att rusta upp boendet 3:an, som öppnade i september i Stadsmissionens lokaler och regi på Korsgatan 14 i Malmö. Syftet med 3:an på Stadsmissionen är att erbjuda hemlösa, missbrukare och andra utsatta grupper i samhället ett boende. Rekordinsamling i Aneby 3:an kommer att verka som ett stödboende där målgruppen är missbrukare, psykiskt sjuka samt människor med andra funktionshinder. Tanken är att 3.an ska verka som ett aktivt boende, med vision att ge de boende de bästa möjligheterna att komma vidare till anpassade boenden eller vård. 3:an kommer att erbjuda 6 boenderum samt gemensamma utrymmen så som vardagsrum och badrum. Det kommer att erbjudas en rad olika anpassade aktiviteter tillsammans med personal och volontärer knutna till Stadsmissionen. Detta för Hemlöshet engagerar Själva rummen har iordningställts med hjälp av generöst bidrag av kr från Rotary Malmö Södra, vilka även kommer att vara beskyddare för projektet. Engagemanget från rotaryklubben har varit stort och klubbens projektledare, Fleming Eklund säger: - Rotary i Malmö har ett mångårigt intresse av att hjälpa och engagera oss i frågor som rör hemlöshet och utsatthet. Därför kändes det naturligt att engagera oss i 3:an och vi kommer även i fortsättningen att arbeta med projekt till förmån för Stadsmissionen. Det känns bra att kunna genomföra ett lokalt Malmö projekt, då vi även stödjer många internationella arbeten. Vi på Stadsmissionen är naturligtvis mycket glada och tacksamma för denna insats. Det betyder mycket för oss och detta nya boende kommer att hjälpa många, säger Ira Gyllingberg. Ira Gyllingberg Stadsmissionen Fleming Eklund Rotary Över kronor blev resultatet av Aneby Rk: s välgörenhetskonsert. Det är 5:e året som den hålls till förmån för Bangladesh och samlade rekordpublik och bästa ekonomiska resultat hittills. Under fem år har Aneby Rk arrangerat en välgörenhetskonsert till förmån för Bangladesh. Insamlingarna har varit riktade mot främst mikrolån till de fattiga men också byskolor, toaletter och brunnsborrning. I år, 2009, var tre områden prioriterade: Polio Plus, djupborrade brunnar samt mikrolån. Tillsammans med ett par lotteriintäkter har kronor fördelats på Polio Plus 2008 och 2009 totalt kronor, mikrolån kronor samt kronor till fem djupborrade brunnar om minst 300 meters djup vardera. Behovet av rent vatten i Bangladesh är stort, då de brunnar som vanligtvis finns i byarna är förorenade av arsenik. Inte någon miljöförstöring utan grundämnet finns naturligt på ett djup av meter. Borrningarna sker nu ner till ett betydligt större djup. Barnhjälpen som har sitt center i Aneby och vars samarbetspartner i Bangladesh sedan många år är Bishya Muktibani Sangstha i Khulna Bangladesh. En djupborrad brunn, färdig och klar, kostar endast kronor. I Aneby finns en fantastiskt välsjungande kör av ungdomar vid namn Vocal Voices under ledning av Mia Jönsson. Mia arbetar på skolan med musik och arrangerar varje år bl.a. en kabaré med högstadieeleverna. Samarbetet med Vocal Voices är en viktig orsak till att vår rotarykonsert återkommer år efter år. Årets konsert hade temat Svensk populärmusik när den är som bäst. Förra årets tema var Carola Häggkvist och nästa konsert, som hålls den 10 april 2010, kommer att innehålla musik av Benny Andersson och Björn Ulvaeus. Lars Källner, Mia Jönsson, Berndt Sanfridson och president Staffan Grönte. 16 Nummer Rotary Norden Tema konserter Klubbens samarbetspartner är Svenska Berndt Sanfridson Aneby Rk

17 Quitotema i Järvsö Rk Initiativtagaren och drivande kraften i Stiftelsen Soptippen Ulla-Brita Palm från Göteborg besökte Järvsö Rk för att ta del av deras engagerade arbete med insamling av bidrag till projektets betydelsefulla arbete i slummen på soptippen i Qutio Ecuador. Hon var mycket imponerad över att den lilla rotaryklubben lyckats samla in och bidraga med totalt kr sedan hennes första besök i Järvsö den 26 november Detta utöver klubbens ordinarie stöd till Rotarys internationella biståndsverksamhet. Ulla-Brita Palm soptippsprojekt startade 1991 när hon efter en resa till Ecuador kommit i kontakt med kvinnor och barn som levde på och av soptippen. Ingen kunde då ana att hon med hjälp av ett antal bidragsgivare skulle lyckas åstadkomma ett helt dagcenter för barnen, en syskola för kvinnornas utbildning och ett stort medicinskt hälsocenter. Starta eget hjålp Järvsö Rk har de senaste två åren samlat i nd pengar till ett andra års utbildning för kvinnorna som deltar i syskolan. Detta för att ge dem möjlighet till ordentlig yrkesutbildning med att skapa mönster, utveckla nya produkter, lära sig att driva eget företag. Alltså hjälp till självhjälp. Redan efter ett år från examen i den tvååriga syskolan kan fantastiska resultat visas upp. Kvinnor som startat eget och klarat sig bra, kö från sömnadsföretag för att anställa dessa kunniga kvinnor, i ett land med stor arbetslöshet. Detta har inneburit att dessa kvinnor har kunnat lyfta hela sin familj ur träsket, samtidigt som barnen har fått grundläggande kunskaper inför skolan, men framförallt ett riktigt mål mat per dag och löpande hälsokontroll och tandvård. Kvinnor som deltar i syutbildningen har även möjlighet att ha sina barn med på centret då det är kopplat till dagcenterverksamheten som tar emot barn från ett halvt år upp till sex år, då den Ulla-Brita Palm, obligatoriska skolan startar. Hon berättade även att man nu har kunnat börja ge mikrolån till kvinnor som vill starta eget, för att ge dem möjlighet att investera i symaskin m.m. Ulla-Brita berättade att hon utan löftet från Järvsö Rk ej hade vågat satsa på ett andra års syutbildning, så ville hon på alla sätt framföra dessa 20 talet kvinnors och familjers tack för den möjligheten de fått i livet. Vad ger pengar? En av anledningarna till besöket var att ta del av hur Järvsö Rk arbetar för att få in så mycket pengar, så hon kan berätta för andra rotaryklubbar hur man kan göra. I Järvsö jobbar man med många olika aktiviteter för att dra in pengarna. Vårgaloppen i samarbete med Järvsö IF, där idrottsklubbens medlemmar och rotarymedlemmar springer ett antal varv och företag eller privatpersoner sattsar per varv. Kort Harsan en familjeaktivitet på vårvintern med lunch på Harsa, Odlingskurs kring Örtväxter där hela kursavgiften och försäljning av plantor går till projektet, Skinklotteri inför julen, Boklådan m.m. Vid besöket fick Ulla-Brita Palm konkret se hur boklådan fungerar på Stenegård. Rotary medlemmar och andra privatpersoner skänker överblivna böcker till klubben. Stenegård upplåter ett par tillgängliga rum så böckerna kan ställas upp och besökare kan köpa valfri bok för 10 kr som oavkortat går till projektet Soptippen. En uppskattad aktivitet för besökare på Stenegård som även bidrar till självhjälp bland människor som behöver vår hjälp. Sverige Nummer Rotary Norden 17

18 Sverige Erik Risberg, incoming president, Nils-Erik Gunnarsson, president, sonen Yosif samt mamman Tinsae Habtu (foto: Erik Risberg). Återförening i Forshaga Forshaga Deje Rk möjliggjorde tillsammans med andra organisationer i kommunen en återförening av en eritreansk flyktingkvinna. Återföreningen gällde Tinsae Habtu och hennes son Yosif. Tinsae flydde från Eritrea och militärtjänstgöring i hemlandet. Dessvärre tvingades hon lämna sin sjuårige son kvar i Eritrea. Efter en tid kom hon till Sverige och anlände till Forshaga för ungefär ett år sedan, där hon nu bor och arbetar. Via Röda Korset, Migrationsverket och den svenska ambassaden i Eritrea åstadkoms möjligheten för sonen Yosif att få resa till Sverige. Det var naturligt för oss att ställa upp för detta ändamål, säger Nils-Erik Gunnarsson, president i Forshaga Deje Rk. Grunden för Rotarys verksamhet är osjälviskt tjänande, alltså att ställa upp för andra medmänniskor som har behov av hjälp på olika sätt. När vi fick höra talas om hur situationen var i detta fall, tvekade vi inte att ställa upp. För att göra det möjligt för mor och son att återförenas i Forshaga ville vi göra vad vi kunde för att detta skulle kunna förverkligas. Forshaga Deje Rk tillsammans med Röda Korset i Forshaga, Pingstkyrkan i Forshaga, Karavanen och Logen Mimer av IOGT-NTO bidrog på olika sätt för att återföreningen skulle kunna genomföras. Totalt uppgick kostnaderna för att Yosif skulle kunna komma till Sverige för att träffa sin mamma till cirka kronor. Erik Risberg Forshaga Deje Rk Järfälla Rk 50 år Från vänster DG Pelle Öhlund och nyblivna PHF:arna Lennarth Pehrson och Jörgen Gärdin samt presidenten Sven C G Andersson. 18 Nummer Rotary Norden En fin kväll i maj på restaurang Sjökanten i Järfälla firade Järfälla Rk sitt 50-års jubileum med ett 60-tal närvarande. Utöver medlemmar med respektive deltog som gäster bl a DG Pelle Öhlund från Uppsala, representanter från vänklubben Godby på Åland, dotterklubben Upplands-Bro, dotterklubben Järfälla Kvarnen och Spånga Rk som chartrade klubben för 50 år sedan. I sitt välkomsttal gjorde presidenten Sven C G Andersson en tillbakablick över de olika yrkeskategorier som varit verksamma i klubben under årens lopp. Alla namnen på presidenter och sekreterare, som varit i klubben under de 50 åren är ingraverade i klubbens presidentkedja. Järfälla Rk driver ett flertal projekt som: Klass morfar -mormor projektet, Mentorprojektet för invandrare och ett teaterprojekt mot droger på högstadiet samt Polio- Plus, tandvårds- och cancervårdsprojekt i Afrika genom sin egne tandläkare Lennarth Pehrson i Migori projektet i Kenya. Klubben har tillsammans med Järfälla Kvarnens Rk startat ett projekt frukostklubbsmöte, en fredagsmorgon i månaden, med inriktning på aktuella föredrag för företagarna i kommunen. Klubben har även tagit fram en skrift, Järfälla Rk 50 år. Jubileumsåret kommer att avslutas med en jubileumskonsert i höst kallad, höstguld, med Järfälla manskör, kammarkör och blåsorkester. Under kvällen hölls i god feststämning tal och flera gåvor överlämnades. Pelle Öhlund belönade Lennarth Pehrson och Jörgen Gärdin med PHF utmärkelser för sina flitiga insatser inom Rotary Sven C G Andersson

19 Skånes egen MR Rotary Han kallas Mr Rotary i Sydsverige och har haft stor betydelse för ungdomsutbytet under många år. Han har varit två guvernörers högra hand och är ensam i Norden om att ha deltagit i 31 Rotary Conventions. För två år sedan träffade han sin överman, Mr Nilsson 90 år från Minnesota, USA, som deltagit i 48 Rotary Conventions. Det är Bo Hennby i distrikt 2390 jag talar om. En man som betytt mycket för Rotary sedan han blev medlem den 11 september Bo Hennby är född 1930 på Regementsgatan 9 i Malmö, men bor sedan många år på gränsen mellan Skanör och Falsterbo. Föräldrarna hade sommarhus i Kämpinge och Näset blev hans hem på äldre dar. Under andra världskriget kunde Bo som liten grabb följa bombplanen från familjens balkong i Malmö. Sju hus bort var det, som idag kallas Slottsstaden, bara åker. Där åkte Bo höskrinda. Det var Martin Wahlström, dåvarande president i Trelleborg Rk, som tog in initiativet till en rotaryklubb på Näset. På den tiden hade klubbarna territorier och ingen trodde att det skulle gå med en klubb på Näset, berättar Bo Hennby. Ingen rotarian ville gå över till den nya klubben. Så de som bodde på Näset startade en egen klubb med enbart färskingar. Klubben gjorde sig snabbt känd för att ha de mest fantastiska föreläsningarna. Distrikt 139, som det då hette, omfattade hela Skåne, upp till Halmstad och Tylösand i Halland på västkusten och Sölvesborg i Blekinge i öst. Utbytesstudent Bo Hennby som var chef för det danska företaget Plasmo i Sverige och Finland, hade en son som ville bli utbytesstudent. Han undersökte möjligheterna i Rotary och fann att Sverige hade utbyte med USA och Canada. Bo blev kontaktman i samband med att han ordnade utbyte för en svensk kille som åkte över till USA Året efter, , fick sonen Torbjörn åka över. Nu bor han i Portland, Oregon USA. Den som då hade hand om utbytesstudenter hade för sig att det måste vara ett engelsktalande land, vilket jag tyckte var lite märkligt, säger Bo Hennby som åkte runt till klubbarna och talade om denna fantastiska möjlighet. I samband med Convention i San Fransisco 1977 upptäckte Bo Hennby att det var bara nojan att ungdomsutbytet för Sverige enbart fick vara med engelsktalande länder. Bo tog kontakt med Brasilien och Australien dit utbytesstudenter skickades, och året efter var även Japan med i kontaktnätet blev Bo Hennby distriktsordförande. Guvernören Uno Brämming kom Bo Hennby, eller Skånes Mr Rotary som han också kallas, har betytt mycket för ungdomsutbytet genom åren (foto: Kim Hall). fram till Bo och frågade om han kunde ordna utbyte till Australien. Susanne Harde var den första som 1979 fick åka till Australien. Jag åkte med danskarna eftersom de var bättre på att utnyttja världen än vad vi var. Distrikten i Småland, Falun och Nyköping ringde mig och var de första andra distrikten som ville följa med och de fick de naturligtvis, säger Bo Hennby var det 57 utbytesstudenter som åkte ut i världen och lika många som kom till Sverige. Av dem kom 23 via Stockholm, resterande 2 x 32 utväxlade Bo. Stockholm hade vissa områden och jag fick fin kontakt med områden där Stockholm inte fanns, berättar Bo Hennby. Apartheid Bo skötte biljetter, visum, försäkring åt alla utbytesstudenter. Han lärde känna folk på den amerikanska och australiensiska ambassaden. Mitt i allt detta pågick Apartheid i Sydafrika. Jag talade med min guvernör om att vi inte kunde pröva ett utbyte med Sydafrika. Ungdomen kanske kunde påverka, inte acceptera det som pågick i Sydafrika. Samtidigt tog jag kontakt med skolöverstyrelsen, utrikesdepartementet, Trelleborgs kommun. Alla var med men klubbarna vågade inte, säger Bo Hennby. I samband med att Bo Hennby var världsordförande för ungdomsutbytet hade han vid Convention i Birmingham 84 och det möte ungdomsutbytet hade, lyckats ordna så att varje land i stället för eget utformade ansökningsblanketter på sitt eget språk, skulle få en med samma layout oavsett språk. Det var mycket förhandlande, men vi fick igenom systemet med gemensam ansökningsblankett på olika språk, säger Bo Hennby. Utformningen idag baserar sig på denna. Han lyckades även i D-2390 genomföra en utbildningsträff för utresande ungdomar och deras föräldrar. En av dessa ungdomar var DG Lars Danielssons son. En kontakt med Rotary, som gjorde Lars till rotarian och guvernör. Påstridig Jag är till person ganska påstridig, vilket inte alltid faller i god jord. Stockholm var inte alls med på notorna, vilket gjorde mig ledsen eftersom de inte kunde se vinsten med ungdomsutbyte med andra delar av världen, säger Bo Hennby. När jag var på Convention i Birmingham midsommaren 2009 talade jag om ung- Nummer Rotary Norden Sverige 19

20 Sverige domsutbytet och allt det hade medfört under 25 år. I publiken satt inkommande RIpresident Ray Klinginsmith och lyssnade koncentrerat. Efteråt gick han fram till Bo och tackade. Bo kände sig mycket hedrad. I samband med GSE 1979, där Bo också var involverad sedan 1978, kom fem australiensiska ungdomar i sällskap med en danskättad ledare vid namn Erik Kronborg. Han hade inte listat ut sina rötter förrän han kom till Kronborgs slott i Helsingör. Spexig som han var gjorde han anspråk på slottet, vilket damen i giftshoppen på slottet aldrig glömde. Oh Mr Kronborg. I will never forget, sa tanten när han kom tillbaka på besök, berättar Bo Hennby. Bästa vänner Idag är Mr Kronborg och Bo Hennby bästa vänner. När Erik Kronborg fyllde 80 år reste jag till Australien för att fira honom i tre dagar. Vi drack då Penfold Grange, ett australiensiskt rött vin, värt sin vikt i guld, som han fick i 70-års present. Det var en upplevelse, säger Bo Hennby. När Rotary USA 1987 blev ett ärende för Högsta domstolen på grund av att de inte tog in kvinnor, slutade domen med 7-0 röster och inom 14 dagar var i USA kvinnor med. En utveckling som Bo gillar. I Convention 1989 skrevs det in i stadgarna att alla var välkomna att vara med i Rotary fick Sverige och D-2390 sin första kvinnliga guvernör, Mie Jernbeck. Bo Hennbys tips till alla rotarianer är att besöka fler klubbar även på andra platser i världen. Inte hänga upp sig på vad det kostar utan istället se vilka möjligheter man har som rotarian. Jag behöver aldrig bo på hotell. Istället frågar mina rotaryvänner när jag kommer nästa gång. Rotary står för Underbar Internationell Kamratskap, säger Bo Hennby avslutningsvis. 20 Nummer Rotary Norden Kim Hall I Torshälla kyrka fick anhörigvårdarna en så inspirerande guidning av en kunnig guide, att man kände historiens vingslag svepa genom kyrkan (foto: Ewa Nilsson). Anhörigdag i Köping för sjunde året För sjunde året i rad har Köping-Scheele Rk genomfört en dagsutflykt för anhörigvårdare kvinnor och män som helt eller delvis vårdar sina anhöriga i hemmet. Anhörigvårdarna är ju något av vardagshjältar i samhället, och att åtminstone en gång om året visa dem uppskattning genom att bjuda dem på en dag för egen energipåfyllning är en glädje för klubben. 25 personer deltog i årets resa. Årets mål var Torshälla. På en dag hinner man mycket, så förutom två fikastunder och lunch blev det besök på Rolf Berg Keramik känt för bland annat sina speciella keramiktomtar och Ebelingmuseet, en guidad tur i den historiskt intressanta kyrkan i Torshälla, med sång- och musikstund av en medlem i klubben, samt även en titt på det gamla rådhuset strax intill kyrkan. Även om vädret inte visade sig från sin allra soligaste sida blev det en minnesvärd dag för både deltagande anhörigvårdare och rotarianer, och klubben räknar med att anhörigdagen är en tradition som har kommit för att stanna. Överlämning av penninggåva Varberg-Bocksten Rk har vid ett flertal tillfällen arrangerat konserter där medlemmarna arbetat ideellt och där nettot oavkortat gått till välgörande ändamål. Den 10 maj arrangerade Varberg-Bocksten Rk och Varberg Församling en välgörenhetskonsert till förmån för Varberg Diakonis verksamhet. Flera körer samt Cecilia Vennersten deltog. Fredagen den 3 juli, kunde Varberg-Bocksten Rk, genom avgående presidenten Peter Börjesson överlämna en check med en nettobehållning på hela till Gudrun Nordblom, Varberg Församlings Diakoniverksamhet. Karl-Gösta Erickson och Ewa Nilsson Diakonins uppgift i Varberg är att genom närvaro, samtal, själavård och konkret handling hjälpa utsatta människor. Man erbjuder också verksamhet riktad till tonåringar som blivit föräldrar eller som skall bli föräldrar i samarbete med mödravården. På Varbergs Sjukhus stödjer en präst och en diakon både sjuka, personal och anhöriga. Tidigare konserter har inbringat ansenliga belopp som stöd till bl a Rotarys Läkarbank och Polio Plus PR-gruppen Varberg-Bocksten Rk