Arbetsmarknadsstrategi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsstrategi"

Transkript

1 Arbetsmarknadsstrategi för Finspångs kommun Beslutad av kommunfullmäktige

2 Arbetsmarknadsstrategi för Finspångs kommun Finspångs kommun Finspång Telefon Fax E-post: Webbplats:

3 Innehåll Uppdraget 1 Finspångs vision 1 Den nationella arbetsmarknadspolitiken 2 Finspång och omvärlden 3 Finspångs strategi 6 Integration 6 Breddad lokal arbetsmarknad 7 Ungdomsarbetslösheten 9 Samverkan med andra aktörer 10 Uppföljning 11 I

4 Uppdraget Kommunfullmäktige gav, i den strategiska planen för 2009, beredningen för Arbete och lärande i uppdrag att ta fram ett förslag till en flerårig arbetsmarknadsstrategi. I förslaget ska stort fokus läggas på ungdomsarbetslöshet och integration. Finspångs vision I mars 2006 beslutade kommunfullmäktige att fastställa följande vision för Finspångs kommun: Finspång är den attraktiva kommunen i en spännande region, där vi skapar utveckling och livskvalitet genom samverkan, öppenhet och nytänkande Ett antal strategier, antagna av fullmäktige, beskriver en väg för att uppnå visionen. Finspångs kommun ska: fokusera på att ge en effektiv och tillgänglig service av god kvalité skapa förutsättningar för utveckling av näringsliv och öka antalet arbetstillfällen genom att verka för en ökad differentiering av arbetsmarknaden vara den barnvänliga kommunen med ett brett utbud av boende, utbildning, upplevelser och fritidsaktiviteter samverka regionalt för ökat samarbete och förbättrad infrastruktur använda miljö, mångfald, jämställdhet och folkhälsa som drivkraft för hållbar utveckling. Visionen och dess strategier anger inriktningen för kommunens arbetsmarknadsstrategiska arbete. En större differentiering av arbetsmarknaden ska skapa nya arbetstillfällen också inom branscher som idag inte erbjuder så många arbetstillfällen.

5 Den nationella arbetsmarknadspolitiken Det övergripande målet för den nationella arbetsmarknadspolitiken är att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Fokus ligger på att bryta utanförskapet för dem som befinner sig längst ifrån arbetsmarknaden. Det är Arbetsförmedlingen som ska omsätta arbetsmarknadspolitiken i praktisk handling utifrån riksdagens och regeringens riktlinjer. Kommunen ska samverka med Arbetsförmedlingen på lokal och regional nivå för att målen med den nationella arbetsmarknadspolitiken ska uppnås. Samverkan sker inom fyra huvudområden: mobilisering av arbetskraftsutbudet säkra kompetensförsörjningen understödja god sysselsättningsutveckling samverkan för integration och jämställdhet Ett tydligt gränssnitt mellan kommunen och Arbetsförmedlingen för dessa frågor är arbetsmarknadsrådet där också delar av Finspångs näringsliv är representerat. Arbetsmarknadsrådet är en viktig funktion som ska vidmakthållas och utvecklas vidare. 2

6 Finspång och omvärlden Historiskt sett har Finspångs kommuns arbetsmarknad dominerats av verkstadsindustri. Finspång har, tack vare detta, under en lång tid varit välförsörjd med arbetstillfällen. Många av de äldre arbetstagarna som finns på arbetsmarknaden idag har gått direkt från grundskola till arbete och arbetskraftsinvandringen har vissa perioder varit hög. De historiskt goda möjligheterna att få ett arbete relativt omgående efter avslutad skolgång har troligen påverkat benägenheten att starta nya företag. Under 2008 startades totalt 86 nya företag i Finspångs kommun. Detta innebär 6,8 nystartade företag per 1000 invånare. Jämfört med såväl länet som riket så är detta lågt. I länet startades 7,6 nya företag per 1000 invånare och i riket 9,7 nya företag per 1000 invånare. En stor andel av företagen startas av män. I Östergötland stod männen för 66 procent av de nystartade företagen och bara 28 procent av företagen startades av kvinnor, sex procent av företagen startades av män och kvinnor gemensamt. Nuteks årliga enkätundersökning Entreprenörskapsbarometern lyfter fram skolans viktiga roll för att påverka inställningen till företagande bland unga. De som anser att skolan uppmuntrat dem till företagande och förmedlat en uppfattning om hur det är att driva företag är mer positiva till att själva bli företagare än de som anser att skolan inte gjort det. Men skolan har också ett stort ansvar för att utveckla eleverna och deras framtida möjligheter i arbetslivet som företagare eller arbetstagare. För att vara framgångsrik är det avgörande att detta utvecklingsarbete har sin grund i de regionala förutsättningarna. Finspång förser framförallt angränsande kommuner med flertalet arbetstillfällen. Om människor tidigare flyttade till Finspång på grund av arbete, kan man idag se att allt fler väljer att pendla in från de närliggande större städerna Norrköping och Linköping. Finspång har idag en nettoinpendling och den större delen av inpendlingen sker till yrken som kräver högskoleutbildning. Med tanke på Finspångs pendlingsmönster är det intressant att studera utbildningsnivån hos Finspångs befolkning. En lista över Finspångs vanligaste yrken visar att en stor del av de arbeten som utförs i Finspång kräver eftergymnasial utbildning, många med ingenjörs- eller ekonomiinriktning. Samtidigt är utbildningsnivån hos Finspångs befolkning lägre än hos befolkningen i riket. I Finspång har 22 procent av befolkningen eftergymnasial utbildning som är två år eller längre. I riket har 32 procent eftergymnasial utbildning som är två år eller längre. Ytterligare en svårighet är att arbetsmarknaden efterfrågar vissa kompetenser, exempelvis inom vård och omsorg, där det råder stor brist på utbildad arbetskraft. 3

7 Tabellen nedan visar fördelning av förvärvsarbetande inom olika näringsgrenar i Finspångs kommun samt en indexerad omfattning jämfört med riket. Näringsgren (SNI 2007) Procen- Index Antal förvärvsarbetande tuell för- (Riket Män Kvinnor Båda därav inom åldersklasserna delning =100 könen (totalt) w Jordbruk, skogsbruk och fiske 2, Tillverkning och utvinning 47, Energi och miljö 0, Byggverksamhet 3, Handel 6, Transport 2, Hotell och restauranger 1, Information och kommunikation 0, Kreditinstitut och försäkringsbolag 0, Fastighetsverksamhet 0, Företagstjänster 4, Civila myndigheter och försvaret 2, Utbildning 8, Vård och omsorg 14, Personliga och kulturella tjänster, m.m 2, Okänd bransch 1, Samtliga näringsgrenar 100, Tabellen visar att Finspångs kommun har en stark tonvikt på tillverkning och utvinning och vård och omsorg sett till antalet arbetstillfällen i kommunen. Värt att notera är att en stor del av de förvärvsarbetande inom Tillverkning och utvinning inte arbetar med praktisk tillverkning utan snarare skulle kunna sorteras inom tjänstesektorn. Tabellen visar också att det finns näringsgrenar som kan anses ha potential att utvecklas ytterligare. En strategiskt viktig sektor med potential är turismsektorn som bland annat påverkar näringsgrenarna hotell och restaurang, Handel och personliga och kulturella tjänster mm.. 4

8 Ungdomsarbetslösheten i Finspång har under det senaste decenniet varit hög i jämförelse med länets och rikets nivåer. Även om Finspång stundtals haft en stor del av de arbetslösa ungdomarna i olika former av åtgärder har den totala arbetslösheten (öppet arbetslösa inklusive arbetslösa i åtgärd) under hela perioden 1996 till 2009 varit högre i Finspång än snittnivån i Östergötland och riket. Ungdomsarbetslöshet år ,0 Procent 20,0 15,0 10,0 5,0 Öppet arbetslösa Finspång Öppet arbetslösa Östergötland Öppet arbetslösa Sverige Totalt Finspång Totalt Östergötland Totalt Sverige 0, Mycket tyder på att strukturen på den lokala arbetsmarknaden i Finspång skiljer sig åt en del jämfört med övriga länet. Finspångs kommun har inte samma höga arbetslöshetsnivåer för gruppen vuxna. Den förändring som den lokala arbetsmarknaden i Finspång genomgått har kanske heller inte fått ett genomslag hos befolkningen. Att unga idag färgas av omvärldens influenser är högst sannolikt men den traditionella bilden av arbetsmarknaden och dess möjligheter till arbete också för de som inte studerat vidare lever nog till viss del kvar hos Finspångs unga. Den dialog som beredningen haft med exempelvis Finspångs ungdomsråd bekräftar bilden att många ungdomar inte själva tycker att de har bra underlag för att fundera kring framtiden, utbildning och arbetsliv. 5

9 Finspångs strategi Finspångs kommun har under lång tid bedrivit ett medvetet arbete för att underlätta och förenkla för kommunens näringsliv. Målet har varit att ge en god lättillgänglig service, skapa ett bra företagsklimat och att bygga upp ett förtroendefullt samarbete med det lokala och regionala näringslivet. Detta arbete är viktigt och ger förutsättningar för att den lokala arbetsmarknaden får en gynnsam utveckling. Kommunen tydliggör det strategiska arbetet för näringslivsutveckling i Näringslivsprogram Finspångs kommun. Finspångs kommuns arbetsmarknadsstrategi inriktas på att en breddad lokal arbetsmarknad ska göras tillgänglig för grupper och individer som idag står utanför arbetsmarknaden. Fokus läggs därför på de individer som står utanför arbetsmarknaden och ett särskilt fokus läggs på unga som står utanför arbetsmarknaden. Integration Integration utifrån ett samhällsperspektiv är en process som påverkar både enskilda personer och samhället i stort. Begreppet integration är dock svårdefinierat. Eftersom begreppet flitigt används i samhällsdebatten så har flera parallella betydelser gjort att begreppet blivit tvetydigt. En vanlig definition av integration är en sammansmältning av olikartade delar till en helhet. Kritiska röster menar dock att betydelsen här balanserar på gränsen till assimilering där grupper eller individer helt får ge upp sin särart i förhållande till en majoritetskultur. Ur ett arbetsmarknadsperspektiv handlar integration om att verka för en arbetsmarknad som är öppen för alla och som tar tillvara alla människors resurser, kompetens och utvecklingsmöjligheter. Med mångfald menas de skillnader och likheter som finns mellan individer i samhället, i organisationer eller på arbetsmarknaden. När mångfalden bejakas relateras inte skillnaderna eller likheterna till en norm; individen betraktas förutsättningslöst. Mångfald möjliggör, för kommunens del, ökad kreativitet, innovationsförmåga, effektivitet och produktivitet men också en ökad förståelse för de boende i Finspångs kommun och deras behov. Mål: Finspångs kommun är en kommun där alla utifrån sina förutsättningar kan vara delaktiga och bidra till en positiv utveckling. Den totala arbetslösheten i Finspångs kommun är lägst i länet 6

10 Strategier: För att möjliggöra en arbetsmarknad som är öppen för alla krävs att varje enskild person, utifrån behov, erbjuds stöd för att mobilisera och rusta sig för arbetsmarknaden. För de som inte klarar de krav som ställs på den öppna arbetsmarknaden ska arbetsträning eller daglig verksamhet erbjudas. Ett övergripande mål med insatserna är att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete. Daglig verksamhet har som syfte att bidra till den enskildes personliga utveckling och delaktighet i samhället och kräver ett biståndsbeslut. Den enskilde ska ha inflytande och medbestämmande över de insatser som ges. Insatserna ska vara individuellt utformade samt erbjuda stimulans, utveckling och gemenskap utifrån den enskildes förutsättningar och behov. En del arbetssökande som inte möter kraven på den öppna arbetsmarknaden har ett behov av att utbilda sig eller vidareutbilda sig. Kommunen ska erbjuda möjligheter till sammanhållen utbildning till vissa bristyrken genom den kommunala vuxenutbildningen i syfte att stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Under 2010 har Östsvenska Yrkeshögskolan AB etablerats med syfte att öka antalet strategiskt viktiga YH-utbildningar i regionen. Finspångs kommun är delägare i bolaget. Kommunen ska förvalta sitt delägarskap så att behovet av kompetens på den lokala arbetsmarknaden kan tillgodoses. Finspångs kommun ska agera som ett föredöme att ta tillvara människors kompetens och utvecklingsmöjligheter och verka för mångfald såväl i den egna organisationen som på arbetsmarknaden. I sin personalpolitik ska kommunen sträva efter att organisationen speglar mångfalden hos kommunens medborgare. Människors unika kunskaper och egenskaper ska ses som resurser och tillgångar. Kommunen ska öppna den egna organisationen för arbetsträning och praktik. För de personer som får praktik hos kommunen ger detta värdefulla erfarenheter och en möjlighet att prova ett yrke. Breddad lokal arbetsmarknad För att nå kommunens övergripande vision lyfts bland annat en differentierad arbetsmarknad och utveckling av näringslivet i kommunen fram som viktiga strategier. För att uppnå detta krävs fler nya arbetstillfällen och tillväxt i branscher som har potential att utvecklas ytterligare. Mål: Finspång erbjuder en bred och attraktiv arbetsmarknad Strategier: 7

11 En viktig faktor för företag som etablerar sig på en ort eller flyttar sin verksamhet är att det lokalt finns attraktiv arbetskraft som har kompetens att arbeta för företaget. Finspångs kommun kan öka sin attraktivitet genom att de boende i kommunen har en hög utbildningsnivå. Det är samtidigt varje enskild individ som väljer sin egen utbildningsnivå. Finspångs kommun ska genom exempelvis kommunens studie- och yrkesvägledare tydligt redovisa de krav som den lokala, regionala och nationella arbetsmarknaden ställer på utbildning. Denna information ska ges till de personer som kommer i kontakt med kommunens skolor eller arbetsmarknadsinsatser och bidra till att de enskilda har ett bra och rimligt underlag för att planera sin framtid. Kommunen ska också marknadsföra de möjligheter som finns på den lokala arbetsmarknaden för att öka attraktiviteten i regionen genom att visa att Finspång är mer än bara industri. Ett syfte med detta är också att medvetandegöra de egna invånarna om hur den lokala arbetsmarknaden ser ut. Finspångs kommun ska långsiktigt verka för att fler personer startar företag i kommunen. Kommunen ska underlätta för företagande och nyetablering av företag genom: att erbjuda ändamålsenlig markreserv för etablering av företag ge serviceinriktad och enkel hantering av tillståndsärenden för företagande ge tydlig upplysning kring befintliga stödresurser utveckla särskilda insatser för att främja nyföretagande i näringsgrenar som är underrepresenterade i kommunen. Unga uttrycker i undersökningar att de ser positivt på att starta eget företag. Relativt sett är det dock få unga som verkligen tar detta steg. Såväl grundskolan som gymnasieskolan har ett stort ansvar att ge de unga kunskaper och förutsättningar att starta egna företag. Entreprenörskap ska därför finnas med som ett element i all undervisning i den kommunala skolan. Samtliga program i gymnasieskolan ska ges möjlighet att driva UF-företag. Kommunen ska ha en positiv attityd till avknoppning av kommunal verksamhet där avknoppad verksamhet ses som medspelare till den kommunala verksamheten. Finspångs kommun ska undersöka möjligheten till att så kallade mikrolån via Mikrofinansinstitutet erbjuds personer och grupper som inte har tillgång till finansiering för att starta eller utveckla eget företag. För att utveckla det lokala näringslivet ska lokal upphandling ske så långt det är möjligt. Ett sätt att bidra till att nya arbetstillfällen skapas för personer som idag har särskilt svårt att etablera sig på eller återvända till arbetsmarknaden är att 8

12 möjliggöra att sociala företag utvecklas exempelvis från verksamheter som kommunen erbjuder för arbetsträning. Sociala företag skapar arbete, nya affärsidéer och metoder för rehabilitering och bidrar till en hållbar tillväxt. Ett viktigt inslag för att bredda den befintliga arbetsmarknaden är att underlätta för finspångsbor att pendla till arbete utanför kommunen. Hela regionen ska vara en möjlig arbetsmarknad för boende i Finspång. Ungdomsarbetslösheten Den relativt sett höga ungdomsarbetslösheten i Finspångs kommun har varit uppmärksammad under en lång tid. De insatser som satts in för att motverka den höga arbetslösheten har dock inte haft avgörande verkan. En nyckel för att motverka ungdomsarbetslösheten är att arbeta för att ge ungdomarna i kommunen ett bättre underlag för att fatta beslut om sin framtid. Ytterst handlar detta arbete om att ge Finspång en ny självbild som påvisar den förändring som kommunen genomgått under de senaste decennierna och skapa en ny framtidstro med grund i det nya Finspång. Mål: Finspång är en av Östergötlands fem kommuner med lägst ungdomsarbetslöshet. Alla kommunala verksamheter inklusive de kommunala bolagen ska erbjuda praktikplatser. Strategier: De unga i Finspång ställs inför många svåra val som styr deras framtid vad gäller utbildning och arbetsliv. Finspångs kommun ska via bland annat kommunens studie- och yrkesvägledare bidra till att ge ungdomarna en verklighetsförankrad grund för att göra sina studie- och yrkesval. Skolan har en viktig funktion att tydliggöra den förändring som arbetsmarknaden i kommunen genomgått under de senaste 20 åren och belysa hur tillverkningsindustri i Finspång utvecklats till en kunskapsintensiv arbetsmarknad med höga krav på utbildning. För att förkorta etableringstiden på arbetsmarknaden ska kommunens skolor bedriva en utbildning som tydlig sammanlänkar skolan med en framtida arbetsmarknad. Ungdomarna ska via skolan rustas för arbetslivet eller fortsatta studier. Kommunen ska strategiskt samverka med näringslivet för fortsatt utveckling av ortens gymnasieskolor och därmed skapa en naturlig länk/brygga mellan skola och arbetsliv. Att söka gymnasieutbildning i Finspång ska vara ett attraktivt och självklart val för ungdomar med goda möjligheter till arbete och fortsatta studier. 9

13 Praktik och feriearbete ger unga människor erfarenheter, meriter och kontakter som förenklar inträdet på arbetsmarknaden. Praktik ger också de unga en förståelse för hur arbetslivet fungerar, rutiner och de krav som ställs utöver kunskapsbaserad kompetens. Alla kommunala verksamheter som ansvarar för att anordna praktik ska utarbeta en kvalitetssäkringsmodell för praktiken. I den ska bland annat framgå hur uppföljning och handledarutbildning ska genomföras. Anordnarna av praktik ska samarbeta kring utformningen så att de arbetsgivare som tar emot praktikanter kan uppleva att det finns en känd struktur kring praktiken. I sina insatser för arbetslösa ungdomar ska kommunen arbeta för att utveckla samverkan mellan kommunen, det lokala näringslivet och utbildningsorgan i och utanför kommunen. Fokus ska riktas till de ungdomar som saknar gymnasiekompetens. Ett särskilt fokus finns också på att nå och fånga upp de ungdomar som inte har kontakt med arbetsförmedlingen. För de ungdomar som inte söker arbete eller studerar ska kommunens samtliga insatser inriktas på att motivera till aktivt sökande av arbete eller utbildning. Finspångs kommun är en av de största arbetsgivarna i kommunen. I sitt personalstrategiska arbete ska ett tydligt ungdomsperspektiv finnas med. Dels genom att kommunen kan rekrytera unga människor, dels genom att tydligt visa på de krav som kommunen ställer för att få en anställning utifrån kompetens och utbildning. En viktig strategi för att tydliggöra ungdomsperspektivet kan vara att utveckla och erbjuda feriearbete. Syftet ska vara att erbjuda ungdomar möjlighet att erövra erfarenheter inom kommunens verksamheter. Feriearbete kan tillföra verksamheten nya perspektiv. Detta arbete är strategiskt viktigt inte minst med tanke på den generationsväxling som kommunen står inför. Samverkan med andra aktörer Finspångs kommun har en tradition av samverkan bland annat genom tidigare projekt med finansiell och politisk samordning. Kommunen ska alltjämt verka för ett gott samverkansklimat. Arbetsmarknadspolitiken är en viktig angelägenhet för stat, kommuner, landsting och regioner. För att få en väl fungerande arbetsmarknad krävs åtgärder inom olika politikområden och samverkan mellan samhällets olika aktörer. Kommunen har, med kunskaper om de lokala och regionala förutsättningar en central roll för de arbetsmarknadspolitiska insatserna i kommunen. Finspångs kommun ska därför ta ett stort ansvar för att arenor som underlättar samarbete mellan berörda parter och aktörer utvecklas lokalt i Finspångs kommun men också i regionen och mellan kommuner i regionen. Lokalt finns en mängd aktörer och projekt som arbetar på olika nivåer med arbetsmarknadsfrågor. Finspångs kommun ska verka för ett gott samver- 10

14 kansklimat som kan bidra till att utveckla de bästa insatserna och lösningarna för de arbetslösa i kommunen. Kommunen ska också ha en utvecklad samverkan med det lokala näringslivet. Uppföljning I beredningarnas uppdrag ingår att ansvara för att strategiska mål tas fram inom de områden beredningarna ansvarar för. Efter beslut i kommunfullmäktige ges sedan dessa som uppdrag att verkställas och följas upp av kommunstyrelsen. Varje plan eller program ska följas upp och utvärderas utifrån en utvärderingsplan som tilldelas varje plan eller program. Beredningen ansvarar för att alla planer och program har en utvärderingsplan. Utvärderingsplanen för föreliggande arbetsmarknadsstrategi innehåller uppföljning och utvärdering på två nivåer; dels på målnivå, dels på strateginivå. Målnivån följs upp utifrån resultatet kopplat till de långsiktiga målen. Detta medför att resultatet slutligt kan utvärderas mot målet i slutet av strategins giltighetstid. Samtidigt följs utvecklingen löpande i de nedbrutna målformuleringarna i styrkorten. För att följa upp den strategiska nivån följs kommunens verksamheter för att se hur de föreslagna aktiviteterna/insatserna implementeras. 11

Jobbkommissionen i Norrköping CKS kommundag 2012 2012-11-15 Teresa Carvalho Per Grundtman Mattias Severin

Jobbkommissionen i Norrköping CKS kommundag 2012 2012-11-15 Teresa Carvalho Per Grundtman Mattias Severin 2012-11-12 Jobbkommissionen i Norrköping CKS kommundag 2012 2012-11-15 Teresa Carvalho Per Grundtman Mattias Severin Utveckling av antalet arbetstillfällen 1990-2010 Index (1990=100) 140 130 120 110 100

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013

www.pwc.se Regionförbundet Örebro Jämförande analys maj 2013 www.pwc.se Jämförande analys Ni vet redan mycket Mycket är lika Vi gör några nedslag 2 När vi blickar framåt Den möjliga utvecklingen Den önskvärda utvecklingen Den troliga utvecklingen Örebro 2013 Tiden

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling

Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Kunskap kompetens - arbete Processbeskrivning för programhandling Tommy Johansson, SPU 2013 Innehållsförteckning Kunskap kompetens - arbete 1 1. Bakgrund och uppdrag 3 2. Intressenter 5 2.1 Politik 5 2.2

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Regional tillväxtpolitik

Regional tillväxtpolitik Regional tillväxtpolitik Mål: Utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft Prioriterade områden: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten.

En väl fungerande arbetsmarknad gynnar individen, välfärden, företag, kommuner, regioner och staten. I Örebro län saknade 11 455 människor ett jobb att gå till i juli 2014. Samtidigt uppgav 56 procent av arbetsgivarna i länet att det är svårt att rekrytera Arbete åt alla och full sysselsättning är en

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Leif Nilsson. Ordförande, Region Dalarna

Leif Nilsson. Ordförande, Region Dalarna Förord I Dalarna ska ungas drivkraft tas till vara. Unga ska ha makt att forma sitt liv och ges utrymme och möjlighet att ta en tydlig plats i tillväxtarbetet. Unga ska vilja delta i tillväxtarbetet. I

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer