Informationsblad för Skånska Gårdar nr 1/2011

Transkript

1 Informationsblad för Skånska Gårdar nr 1/2011 Första temat för året: kakelugnar Heldag hos kakelugnsmakaren Jan-Erik Mattiasson i Ängelholm läs mer på sidorna 4-5 Skånska allmogekistor Förvaring i gamla hus Vi besöker Pelle Hylta i Stora Uppåkra sidan 10 Missade du tillfället i höstas? Nu blir det pappspänning i juni Therese Melin Ung byggnadvårdare med stråtak i sikte läs mer på sidan 11 sidan 8 Årsmöte på Blåherremölla den 12 juni sidan 7 Med hus på Österlen ny styrelseledamot Johan Larsson sidan 2 och 3 Illustration ur Skånelängans traditionella utformning av Eric Lilius

2 Skånska gårdar Kalender lördag 9 april Studiebesök hos kakelugnsmakaren Jan-Erik Mattiasson i Ängelholm Föreningen Skånska Gårdar, bildad den 3 juni 1974, har till uppgift att utbreda och vidmakthålla intresset för den skånska landsbygdens byggtraditioner. Föreningen Skånska Gårdar Box Malmö epost info@skanskagardar.se Styrelsen Ordförande Eleonore Nilsson Odén tel , epost eleonore@hnbyggnadsvard.se Kassör o webbredaktör Christer Fahlström tel epost christer@fahlstrom.nu Sekreterare Eva Jönsson tel epost evaj.ostragard@minpost.nu Redaktör Marianne Rosén tel epost marianner@telia.com Claes-Göran Kind tel epost claes.kind@telia.com Johan Larsson tel epost Ingmar Melin tel epost ingmar.melin@telia.com OBS! Nytt lösenord till hemsidan fr o m februari 2011 användare: gardar74 (samma som tidigare) lösenord: kamin11 (nytt lösenord) söndag 8 maj Studiebesök i Stora Uppåkra, skånska allmogekistor lördag 14 maj kl Höns- och växtbytardag på Tomelilla byagård. Arr. Föreningen Tomelilla Byagård lördag 11 juni Heldagskurs i pappspänning på Målens gård söndag 12 juni Årsmöte på Blåherremölla Henrik Nilsson tel epost info@hnbyggnadsvard.se Tore Persson tel , epost tp.arkitekt@telia.com Fredrik Trane tel fredrik.trane@gmail.com Maria Trane tel mia.trane@gmail.com Ny styrelsemedlem: Johan Larsson Vid årsmötet i fjor valdes Johan Larsson in i styrelsen. Här presenterar han sig: Johan Larsson, ett brinnande intresse för gamla hus och byggnadsvård sedan länge, uppväxt med en far som skämtsamt kallades LänganLarsson så lite kommer förmodligen därifrån. Två barn och en underbar fru som mer intresserar sig för att inreda det jag bygger eller renoverar. Bra kombo. Även ett hus ute i Stockholms yttersta skärgård, en gammal fyrvaktarbostad i sten från Jobbar med marknadsföring, företagsutveckling och kundvård i egna verksamheter när jag inte bilar korsvirke. Dags att betala medlemsavgiften! Sätt in 150 kr på postgirokonto nr Föreningen Skånska Gårdar Glöm inte att ange avsändare och att inbetalningen avser medlemsavgiften

3 Johan Larssons hus på Österlen Strax ovanför Sandhammarens stränder ligger vår ursprungliga länga som vi varsamt och med stort intresse renoverat under många års tid. I takt med att den blivit mer och mer komplett och återställd föddes idén att bygga till. Men inte hur som helst utan med en tydlig vision att det skulle se ut som den nya längan legat på platsen minst lika länge. Byggt i genuina, lokala material, och med gamla metoder där så var motiverat utan att kompromissa på en modern barnfamiljs behov och liv. En del hav, en del jord. Och åtta delar himmelreceptet på Österlen som en god vän beskrev det efter att ha besökt trakten för första gången." Efter närmare tre års skissande, tänkande, och räknande sattes spaden i marken. Vi valde att gjuta en platta på mark med vattenburen golvvärme. Håller den skånska fukten garanterat borta. Återvunnen och mödosamt uppsamlad korsvirke som vi bilade på plats. Sandblästrat för att skapa en ny ren yta. Spontat tak med täckpapp som underlag till vassen. Till invändig isolering valde vi sprutad cellulosa. Andas optimalt och dessutom miljövänligt. Leca blev det naturliga valet för väggar som enligt min mening är det moderna, lite snabbare alternativet till lerklining. Jag hade under flera års tid samlat gamla dörrar, beslag mm som nu kom väl till hands. Ytterdörrarna har en gång suttit på traktens gamla skola. En liten detalj men som jag kan rekommendera när man bygger nytt är att inte minst interiört använda just gamla dörrar, trösklar och bjälkar. Det skapar en känsla som är omöjlig att få till med nytt. Invändigt har sten, järn, glas och trä varit givna material. Kalkstensgolv, cm breda kilsågade plank till golv samt takpanel. Trappan till övervåningen ritade vi själva och lät smeden i Hannas göra. Fönstren gjordes av traktens snickare som tillsammans med återvunnet handblåst 1800 tals glas ger huset ett liv som inget annat. Fönstren är husets ögon. Även om gammalt fint glas kostar lite mer så är det värt varendaste krona. Korsvirket behandlades med en klassisk blandning av tjära, terpentin och rå linolja. Tränger in i träet, impregnerar och torkar dessutom vilket tjärstrukna ytor aldrig gör. Senvåren 2008 stod huset färdigt. Efter endast 7 månaders bygge, med piska och morot både på oss själva och de som hjälpt till. En dröm hade gått i uppfyllelse, att få bygga ett eget hus med egna händer. Extremt lärorikt, kul och enormt inspirerande. Johan Larsson text och foto 3

4 Tema uppvärmning - Gamla svenska kakelugnar Kakelugnsmakare Jan-Erik Mattiasson bjuder in till en temadag om gamla svenska kakelugnar. Först lite bakgrund Kakelugnen har nog värmt lika många svenskar som el och olja gjort. Mellan 1860 och 1930 var kakelugnen den dominerande värmekällan såväl i städerna som på landsbygden, undantaget de allra fattigaste hemmen. Vackrare än en panna och mysigare än en elpatron har den tagit en stor plats i många människors hjärtan. Utseendet har förändrats över tid. Tidens ideal har följts, eller emellanåt trotsats, så att nya stilideal tagit form. Modellerna har dock alltid anpassats till byggnaden, och framförallt rummet, i vilket de varit placerade. Intresset för den traditionella kakelugnen tog ny fart under början av 1980-talet och har sedan dess varit på ständig uppgång. Tillgången på gamla kakelugnar i gott skick är, av självklara skäl, i avtagande. Men fortfarande är det inga större problem att hitta och få en gammal kakelugn återuppsatt. Jag har arbetat med kakelugnar i drygt 25 år startade jag Mattiassons kakelugnsmakeri. Vi har ett stort lager av gamla kakelugnar som vi erbjuder våra kunder. Förutom nymurning så utför vi även ommurning, reparationer, ny- och ommurning av tegelmurade skorstenar etc. Lördagen 9 april kommer vi att berätta mer om den gamla svenska kakelugnen. Ni får tillfälle att besöka vår utställning med cirka 25 uppmurade kakelugnar, och vårt lager med kakelugnar utlagda på golv. Vi ska visa Er hur ett kakel tillverkades och glaserades. De av er som önskar, får kavla upp ärmarna på finskjortan och provmura ett kakel eller ett tegel. Förmodligen kommer stadsantikvarie Henrik Ranby och berättar om den ganska speciella Höganäskakelugnen som han intresserat sig för. Dessutom kommer skorstensfejarmästare Hans-Erik Lundqvist från SIMAB, som får svara på alla våra frågor om hur vi brandsäkrar våra gamla hus utan att våldföra oss på byggnaden. På eftermiddagen åker vi på utflykt i egna bilar och gör ett par intressanta studiebesök i närheten, kanske t.o.m. till något som inte alls handlar om kakelugnar. Varmt välkomna! Jan-Erik Mattiasson text och foto Som kakelugnsmakare händer det att man får se om skorstenen också. Ibland inifrån... Studiebesök lördag 9 april Kl kaffe & registrering Kl dagen avslutas Kostnad: 200 kronor I priset ingår föreläsningar, visning samt hotellunch, för- och eftermiddagsfika. Anmälan sker till Christer Fahlström på info@skanskagardar.se eller Sista anmälningsdag är fredag 1 april Vid anmälan ges vägbeskrivning 4

5 "Intresset för den traditionella kakelugnen tog ny fart under början av 1980-talet och har sedan dess varit på ständig uppgång." 5

6 Förord Det är viktigt att veta att texten är skriven för gamla kakelugnar som är avsedda att värma det rum de befinner sig i. De nya moderna kakelugnarna fungerar på ungefär samma sätt men eftersom jag inte har något intresse av nya kakelugnar så utgår jag ifrån att ni har en gammal precis som jag. Var rädd om er kakelugn! Tänk på att ugnen kan vara flera hundra år gammal och fungerar fortfarande utmärkt. Tekniken såväl som materialet. Har ni förmånen att äga en gammal ugn har ni skyldigheten att inte bränna sönder den elda försiktigt och med sunt förnuft. På detta sätt kommer ni att förlänga livstiden på ugnen, minska eldningsolyckor och bespara grannar från dålig os. Elda max två brasor per dag. Mer vill inte en kakelugn eldas och värmemässigt så håller den i 12 timmar. Man skall absolut inte elda kontinuerligt i en gammal ugn utan låta den vila medan den lagrade värmen sakta underhåller värmen i huset. Starta draget Se till att gammal aska avlägsnas från eldstadens plats. Det kan enkelt göras med en dammsugare och en askavskiljare eller om man vill på gammeldags mekaniskt sätt med en borste och en skyffel. Öppna spjäll och lucka/-or. Tänd eld på ett tidningspapper och lägg längst in i ugnen. Vad som händer nu är att luften värms upp och stiger i ugnen självdraget drar igång. Om man inte gör detta riskerar man att det ryker in när man tänder brasan. Bygg upp brasan Man kan med fördel ha någon form av eldhund i eldstaden så att elden inte ligger direkt på ugnens botten. Ofta är det trångt i eldstaden och det finns inte utrymme till en eldhund försök i alla fall få upp elden från botten så att luft kommer in underifrån det går bra med ett par järnstavar. Stapla ved omlott, två och två trän. Fyll mellanrummen med späntade stickor, tidningspapper, ljusstumpar och annat som brinner bra (här menar jag såklart inte hushållssopor, tryckimpregnerat virke, målat virke eller liknande). Jag använder själv enbart vedträn, stickor och braständare då får man en renare rök och grannar störs inte av eldade papperstidningar (dessutom startar brasan enkelt varje gång) Låt träna ligga ner det blir en bättre brasa och ugnen mår bättre av det. Tänd fyr Elda i en kakelugn 6 Lägg något lättantändligt på botten under träna tänd eld! (alternativt tänd i mitten av den trave du byggt upp) Om du byggt upp din trave bra och skött draget så kommer elden igång snabbt. Kontrollera en extra gång att spjället är helt öppet. Begränsa eldförloppet "Var rädd om er kakelugn! Tänk på att ugnen kan vara flera hundra år gammal och fungerar fortfarande utmärkt. " Här kommer en väsentlig skillnad mot en öppen spis. Vi skall nu bygga upp ett övertryck i ugnen för att begränsa eldens förlopp. Detta gör vi för att inte allt för mycket värme skall försvinna med draget utan i sakta mak värma upp ugnen och murstocken. Samma förfarande kan man använda när man eldar i en sättugn. För att uppnå övertrycket stänger man till spjället "lagom" mycket och begränsar inflödet av syre det görs genom att stänga till luckorna. När vi stryper draget och tillförseln av syre så kontrollerar vi elden och vi får ut mer värmeenergi ur våra vedträn. Störigt att säga lagom men tänk på att inte stänga för mycket då ryker det in och farliga ångor sprids. Bästa sättet för att kontrollera att det är lagom är att använda näsan. Lukta ovanför luckorna och se till att det inte ryker in genom luckorna. Man kan även använda sig av en ficklampa och lysa då krockar ljusstrålarna med sotpartiklarna som ryker in och man ser röken tydligt. Första halvlek När ungefär halva traven brunnit upp öppnas spjället helt och därefter luckorna. Försök vända på elden så att de understa träna kommer överst och tvärtom. Kräver lite handlag med en eldgaffel. Man kan hoppa över detta steg om man vill fördelen med att göra vändningen är en jämnare brasa över tid och man får ut maximalt av värmeenergi från bränslet. Stäng luckorna och för tillbaks spjället till föregående läge. Stänga spjället och öppna luckorna När elden brunnit så mycket att det inte längre kommer lågor kan man stänga spjället helt och öppna luckorna på vid gavel. Man får då ut en härlig värme direkt i rummet. Jag gör dock aldrig detta känner mig inte helt trygg i att ångorna som kommer in i rummet är ofarliga och slänger hellre in ett vedträ extra än att försöker kräma ut den sista värmen på ett osäkert sätt. text Fredrik Trane

7 Medlemmar - vi behöver ER! Intresset för byggnadsvård och återvinning av gamla härliga hus bara ökar och ökar. Runt om i landet dyker det upp den ena byggnadsvårdsbutiken efter den andra. Fantastiskt! Aldrig har väl byggnadsvård varit så hett. Vi i Skånska gårdar brinner ju som alla vet för att inspirera och dela med oss av kunskap kring hur vi tar hand om vårt fina kulturarv. Bidra med bilder, tips, råd eller annat värdefullt. Skicka oss bilder på ditt projekt, hus, mm. Tanken är att vi ska bygga upp en bank för inspiration och konkreta tips mm på vår sajt. Vi är övertygade om att det finns otroligt mycket kunskap och inspiration att dela. Idéer på teman, intressanta seminarier mm som du tycker vi ska genomföra. Låt oss veta om du vill eller kan bidra med något. Skriva, webbutveckling, kontakter, sitta med i vår styrelse. Din mailadress så vi kan börja bygga ett bra register. Som en början maila till Christer Fahlström på Johan Larsson "Nu vill vi öka engagemanget, attrahera flera medlemmar, men framförallt, aktivera dig som medlem än mer. " Tematips mottages Har du förslag på något tema? Vi tar tacksamt emot alla tips och önskemål. Det kan handla om allt som rör gamla hus, stort som smått. Kom gärna med förslag på typ av aktivitet också, till exempel studiebesök, kurser, föreläsningar eller något annat. Mejla till Christer Fahlström på info@skanskagardar.se eller ring Styrelsen behöver nya ledamöter Är DU intresserad, hör av dig till valberedningens ordförande Rune Jönsson, tel Du behöver inte vara någon fullfjädrad byggnadsvårdare för att delta i styrelsearbetet det räcker att du är intresserad! Årsmöte på Blåherremölla Årsmöte hålls den 12 juni på Blåherremölla utanför Maglehem kl Föreningen bjuder som vanligt på kaffe och tilltugg efter årsmötet. En viktig punkt denna gång förutom de sedvanliga årsmötesförhandlingarna, är en justering av våra stadgar. Stadgeförslaget kommer att finnas på vår hemsida i början av mars och i blad nr 2. Visning av Blåherremölla efter årsmötet. Anmäl dig gärna så att vi kan beräkna åtgången av kaffe och kakor. Kontakta Christer Fahlström, på info@skanskagardar.se eller telefon: Då kan du också få en vägbeskrivning. Välkomna! Blåherremölla kvarn, med anor från 1600 talet 7

8 Nyfiken på Therese Melin - ung byggnadsvårdare Jag heter Therese Melin och fyller 26 år i maj. Jag är uppvuxen på Vilan i Kristianstad. Mitt intresse av byggnadsvård har funnits länge och kommer från min familjs intresse av gamla hus. Eller ja, intresse av det mesta som är gammalt. När jag var mindre brukade vi i familjen ha som tidsfördriv i bilen att gissa vilket som var riktigt korsverk och vilket som var falskt. Min pappa köpte en 4-längad gård med 1000 m 2 stråtak i mitten av 90-talet och det var där hans intresse för stråtak började. Är det så mycket stråtak får jag väl själv lära mig att täcka. Det gjorde han. Och efter en tid startade han företag, Knadriks kulturbygg. På en del lov under gymnasiet jobbade jag extra med taktäckning för pappa och fick då en mer ingående syn på hur arbetet gick till. Efter gymnasiet jobbade jag några år i restaurangbranschen men i februari/mars 2007 började jag arbeta för Knadriks på heltid. Nu går jag sista året på bygghantverksprogrammet, institutionen för Kulturvård, Göteborgs universitet i Mariestad. Skolan är också känd som Dacapo. När jag tar examen i juni har jag gått 3 år. På institutionen kan man utöver Bygghantverksprogrammet läsa Landskapsvårdens hantverk, trädgårdens hantverk och design, Bebyggelseantikvarie och konservator. De 2 sistnämnda programmen är stationerade i Göteborg. Några av kurserna jag har läst på utbildningen är mur och stenarbete, snickeri, byggnadssnickeri, stolpverk, timring, byggnadsundersökning, byggnadskonstruktion och byggfysik. Det är en mycket intressant, rolig och lärorik utbildning som blandar det praktiska arbetet med teori. Som hantverkare ska man också veta varför man gör på ett visst sätt och inte bara göra.. Nu har jag mitt examensarbete kvar som pågår i 18 v. under våren. Det ska bli kul! En helt ny erfarenhet. Jag har trivts oerhört bra och kommer verkligen sakna "I framtiden ska jag fortsätta arbeta med stråtak. Halmtak är verkligen min grej." min underbara klass efter examen! I framtiden ska jag fortsätta arbeta med stråtak. Halmtak är verkligen min grej. Jag trivs också med att arbeta med lera. Ett underbart material! Och trä såklart. Efter examen kommer jag fortsätta arbeta på Knadriks. Jag och min sambo Jens Persson köpte en liten skånelänga Vi vet inte exakt hur gammalt huset är men gissar på 1850-tal. Vi ska undersöka det närmare. Vi köpte torpet av en dam som hade haft det tillsammans med sin man sedan 80-talet. Paret hade aldrig övernattat där utan bara sett till huset och trädgården. Dom i sin tur hade köpt det av en man som reparerade radio- och tv-apparater. Hans yrke märks tydligt när man gräver i trädgården. Var man än gräver hittar man gamla bildrör och andra tv/radio-delar! Han lär ha varit ett original och reparerade minsann inte tv:n till vem som helst. Jag tror att det är tack vare alla dessa gamla original som man fortfarande kan hitta hus relativt orörda. Även om dom blir allt färre.. Det finns inget vatten och avlopp i huset och det har därför inte gjorts någon klassisk kök- och badrumsrenovering. Det har varit en stor fördel eftersom alla skador har varit lättlokaliserade. Huset är byggt i korsverk och laföre (skiftesverk). Hela huset var linat (brädklätt)och på sina ställen isolerat med glasfiberull klätt med masonit och locklist. Vi rev ner all lining bitvis och kunde då se vilka skador som fanns. Vi började med att byta ut nästan alla fotträn och renovera 3 av 6 fönsterbågar. De resterande 3 fönstren var i sämre skick så vi beslöt oss för att köpa nya träfönster av en lokal snickare men tog vara på bågarna och karmarna och använde glasen och beslagen till de nya fönstren. I 8

9 samband med bytet av fotträ plockade vi ur en del av korsverksfacken. Det var tegelsten i lerbruk och i kalkbruk så det gick lätt att riva ner och var bara att mura upp igen med lera när det nya fotträt var på plats. Vi har lerklinat över nästan allt laföre på bägge långsidorna men inte timran på korsverksdelen och inte heller en del av bålet, av estetiska skäl. På husets norra sida (kortsida) var liningen skadad så den bytte vi till ny men vi behöll den gamla på södra sidan. Skorstenen var i mycket dåligt skick så den rev vi ner ovan nock men murade upp en ny, förlängd och med utkragning men likadan krona i lerbruk. Nu ligger det ett tak med formpressade betongpannor och ett sticketak under. Taket börjar bli dåligt men så snart jag har tid så ska jag lägga ett halmtak på huggna furuslanor samt med rafter av hasselkäppar och binda med pilevidjor. Sen är utsidan klar. Invändigt har vi många idéer och mycket kvar att göra. Det blir lerklinade väggar och nytt brädgolv i nästan alla rummen. I farstun blir det antingen tegelstensgolv, kubb eller kullersten. Köket är litet så det får bli platsbyggda skåp och hyllor. Allt får vara i litet format då rummen är mycket små. Uppvärmningen blir via kakelugn eller kamin. Vi har valt att inte isolera någonstans eftersom huset är litet och inte kommer att vara bebott under hela året i framtiden. Vi planerar att flytta dit så snart som möjligt och i och för sig då vara bosatta året runt men vi har redan planer på ett nytt projekt (en 4-längad gård med 1000 m 2 stråtak) som vi i framtiden ska bo i under hela året. Vi ska dra in vatten och avlopp till kök och toalett så alla moderna krav kommer att uppfyllas men inte till överdrift.. Det har snart gått precis 3 år sedan vi köpte vårt hus och mitt råd till alla som ska köpa ett gammat hus eller redan har ett är att tänka igenom alla beslut. Många gånger om. Och igen. Skriv upp varenda idé som kommer upp. Gör skisser, åk runt och titta på hembygdsgårdar och få inspiration. Vissa saker kan man kopiera och andra göra om så att det passar in med det egna personliga levnadsättet. Gör inga drastiska förändringar som kan bli svåra att åtgärda i framtiden. Använd så mycket naturmaterial som möjligt. Prata med hantverkare som har gediget intresse och erfarenhet av gamla hus. Undvik dem som vill att du ska riva ut allt det gamla och byta till nya moderna material. Jag ser fram emot sommaren när vi ska börja invändigt och hoppas att vi snart kan flytta in! text och foto: Therese Melin Så här såg vårt hus ut inför bytet av fotträ. Fönsterna är nyrenoverade och målade med linoljefärg. Masonitskivan var tillfälligt väderskydd tills det nya fönstret kom på plats. Den norra gaveln efter att vi tagit bort liningen och bytt fotträ. Jens begrundar sitt öde Framidan av huset efter byte av fotträ, renovering fönster och dörr, insättning av nytt fönster och lerklining. Ny skorsten. Norra gaveln med ny handhyvlad lining, renoverade fönster, egentillverkad ny dörr. 9

10 Möte med en samlare Pelle Hylta i Stora Uppåkra är en samlare. Själv kallar han sig nördig i positiv bemärkelse. Jag skulle vilja säga en entusiast med passion för det skånska allmogelivet och dess föremål. En man med mycket kunskap som inhämtats under många år av gediget intresse. Det hela började i skolåldern i femte klass med ett gammalt mynt, berättade han och sen har det bara fortsatt. Mynten byttes till fler föremål och större föremål och bland de absoluta favoriterna är skånska textilier och allmogekistor! Henrik Nilsson och jag besökte Pelle och Vivi-Ann en lördag i januari. Vi hade fått höra att de hade en länga med skånska kistor, men möttes av en samlares kärlek till skånska saker. Det var som att träda in i ett museums innersta arkiv. Här fanns allt från porslin, skäkteträ, lagade krus och spedetröjor till väggskåp, långbänkar och kistor. Kistor i alla dess former, storlekar och färger. Det är ett paradis för den som älskar skånsk estetik. Söndagen den 8 maj kl öppnar Pelle och Vivi-Ann portarna till sin samling, för Skånska Gårdars medlemmar. Och är ni ute efter något alldeles speciellt föremål rekommenderas att portmonnän medtages, för sakerna är nämligen till salu. Studiebesöket är kostnadsfritt. Vägbeskrivning ges vid anmälan som sker till Christer Fahlström, på info@skanskagardar.se eller telefon: Sista anmälningsdag är söndag 1 maj. text och foto: Eleonore Nilsson Odén 10

11 Heldagskurs i Pappspänning Då vi inte var tillräckligt många anmälda till pappspännarkursen i höstas, så inbjuder vi nu till ett nytt tillfälle. Lördag 11 juni kl Kursledare: Katarina Olsson Pris: 400 kr Max 12 deltagare Plats: Målens gård i nordöstra Skåne Medtag oömma kläder, matlåda, dricka och verktyg om du har. Värdparet bjuder på eftermiddagsfika. Foto och teckning: Eleonore Nilsson Odén Spänt uppåt väggarna... Att spänna papp på väggar och tak är en kunskap som nästan glömts bort. Det är synd för det är ett härligt material och har en lång historia i våra hus. Pappspända tak började användas mera utbrett i slutet av 1800-talet, då papp började tillverkas i stora mängder på rullar. Föregångaren var spända linnetak, som dock tillhörde de mer påkostade miljöerna än papptakens. I början av 1800-talet fanns papper i kvadratmeterstora ark likt lumppapp, men vi skall inte jobba med den typen av papp utan med spännpapp på rulle. I dag är spännpappen något tunnare än den äldre pappen som många gånger kunde vara riktigt kraftig. Förutom att pappspända tak och väggar är vackra och miljövänliga är det bästa att det går att laga eller till och med göra om i händelse av lite misstag. Det är ett underhållsvänligt material således. Under den här dagen på Målens gård skall vi titta på olika typer av skador som stora och små hål, färgsläpp, dragningar i papp och tapet, som vi på ett enkelt sätt reparerar. Vi skall pröva på att spänna ny papp på vägg. Verktygen som används är enkla liksom klistret som i huvudsak är cellulosalim dvs vanligt tapetklister. Ta gärna med en moddlare, färgskrapa, hammare, hörselskydd, mattkniv och stållinjal om du har något av detta hemma. Under dagens hoppas jag att vi har lärt oss de enklaste åtgärderna för att laga tak och väggar av spännpapp. Framförallt lärt oss att det går att fixa och att det inte är så svårt som man kanske tror. Anmälan sker senast 3 juni till Christer Fahlström på info@skanskagardar.se eller Anmälan är bindande. Vid anmälan ges vägbeskrivning. Katarina Olsson Bebyggelseantikvarie Regionmuseet i Kristianstad 11

12 Öppen gård 2011 i oktober Tema - pågående projekt Har du något kul projekt på gång? Står du inför en utmaning? Skulle du kunna tänka dig att bjuda in Skånska Gårdars medlemmar för en visning? Ett bra tillfälle till ökad kunskap både för dig och besökarna, är när ni får möjlighet att visa/se ett pågående projekt och inte bara det färdiga reslutatet. Therese Melin och Jens Perssons torp i Träne under pågående restaurering. Mejla över några bilder och beskrivande text till Christer Fahlström, info@skanskagardar.se. Våra egna böcker Nytillkommet! En skånsk länga En färgplansch av Eric Lilius i mått 100 x 70 cm som vackert illustrerar en längas förändring på gott och ont. Pris: 100 kr inkl porto och emballage Priser: Golv, fönster, färg & kalk 80 kr Skånelängans traditionella utformning 50 kr Paketpris på ovanstående 100 kr. Prästens Ö och Mjära Nabbe kostar 240 kr. Priserna inkluderar moms & frakt. Äldre nummer av medlemsbladet går att beställa till en kostnad av 20 kr inkl porto och emballage. Samtliga beställningar sker via info@skanskagardar.se. 12