Denna skrift har publicerats med ekonomiskt stöd från Sida. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denna skrift har publicerats med ekonomiskt stöd från Sida. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs."

Transkript

1

2 Gör KÖN till en fråga om makt Forum Syd 2005 Författare: Annica Holmberg Forum Syd och författaren Utgiven av Forum Syds förlag Box 15407, Stockholm Tel: fax: e-post: Formgivning & omslag: Martin Johansson Tryck: NRS Tryckeri, Huskvarna, 2005 ISSN ISBN Denna skrift har publicerats med ekonomiskt stöd från Sida. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs.

3 Metoder för förändring Forum Syd är en samverkansorganisation för svenska organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och opinionsbildning. Vi vill bidra till att stärka och utveckla svenska organisationers utvecklingssamarbete. Målet är att de projekt och program som organisationer bedriver, tillsammans med partners i syd och öst, verkligen ska bidra till att minska fattigdomen och till att uppnå hållbar utveckling. Att förändra de strukturer som orsakar fattigdom är en stor uppgift oavsett om vi arbetar lokalt eller globalt. Det kräver att vi sätter in våra projekt eller program i ett större sammanhang för att se hur de påverkar aspekter som till exempel jämställdhet, miljö, hiv/aids, demokrati och konflikter. Därför utvecklar Forum Syd metoder och perspektiv inom dessa områden till stöd för, och ibland i samarbete med, andra svenska organisationer. Forum Syd erbjuder skrifter, kurser och rådgivning inom flera områden. Forum Syd arbetar också med stöd till svenska organisationers opinions- och informationsarbete i Sverige. Här erbjuder vi bland annat kompetensutveckling i kommunikation, pedagogik och ungas delaktighet.

4 INNEHÅLL 06 Förord 07 Inledning 08 Kön & genus Genusperspektiv 09 Makt och det normala 11 Behovet att utmana 13 Tredje världens feminism 14 Kön, etnicitet och klass 15 Maskuliniteter Fattigdomsbekämpning Fattigdom 20 Genus och fattigdomsbekämpning 21 Rättighetsperspektiv 22 Mänskliga rättigheter och den manliga normen 23 Genuskrav 24 Rättvisa Utveckling Det civila samhället 27 Geografi 28 Konflikt 29 Ekologiskt hållbar utveckling 30 Hiv/aids Att utmana könsmaktsordningen Olika mål för arbetet 34 Omvärldsanalys 35 Val av partner och utveckling av organisationer 36 Projektets utformning och genomförande Praktiska hjälpmedel Genusmedvetenhet - attityder och motstånd 42 Genusanalys 44 Omvärldsanalys i praktiken 46 Planering, genomförande och uppföljning 48 Bedömning av genusintegrering 55 Genus och mäns organisering för jämställdhet 60 Genus i kvinnoorganisationer Gå vidare 67 Ordlista 71 Litteratur

5 Figur 1. Jämställdhet Kvinnors rättigheter (Sid. 10) Figur 2. Könsmaktsordningen och genus (Sid. 10) Figur 3. Orienteringskarta över frågeställningar i genusperspektivet (Sid. 40) Box A. Kartlägg värderingar och attityder (Sid. 42) Box B. Vilja, kunskap och stödjande strukturer (Sid. 43) Box C. Passiva motståndsformer, Aktiva motståndsformer (Sid. 43) Box D. Härskartekniker (Sid. 44) Box E. Checklista: Genusanalys av problem- och behovsbeskrivningar några grundläggande frågeställningar (Sid. 46) Box F. Tidsgeografi (Sid. 46) Box G. Kulturspecifika faktorer i analysen (Sid. 47) Box H. Vad går att kräva? (Sid. 47) Box I. Samband mellan mål och aktiviteter vision och praktik (Sid. 49) Box J. Checklista: Deltagande och inflytande, representation & representativitet inom projekt och organisationer (Sid. 50) Box K. Praktiska behov och strategiska intressen I (Sid. 51) Box L. Praktiska behov och strategiska intressen II (Sid. 52) Box M. Säkerhet och möjligheten att delta (Sid. 54) Box N. Frågeställningar vid skrivandet eller i granskandet av en projektformulering (Sid. 55) Box O. Räkna huvuden hur man kan göra kvantifiering intressant? (Sid. 56) Box P. Ersättning för arbete, skillnader mellan individer och typer av arbete (Sid. 57) Box Q. Talarlistor (Sid. 57) Box R. 3 R Vem får vad på vilka villkor? (Sid. 58) Box S. Hur uppnå genusintegrering? (Sid. 59) Box T. Män mot våld organiserar sig tillsammans med kvinnorörelsen (Sid. 61) Box U. Förut var det ballt att göra en tjej gravid (Sid. 62) Box V. Mångfald i kvinnoorganisationer (Sid. 65)

6 Förord MÅLET att bekämpa fattigdomen förenar de flesta aktörer inom utvecklingssamarbetet. Antalet människor som lever i extrem fattigdom ska, enligt FN:s milleniemål, halveras till år Men de analyser vi gör av fattigdomens orsaker är tyvärr ofta bristfälliga. Vi visar inte tillräckligt tydligt hur starkt kopplad fattigdomen är till människors makt respektive vanmakt. Vi förminskar ofta fattiga människor till ett könlöst genomsnitt utan hänsyn till hur olika maktordningar påverkar enskilda kvinnors och mäns liv. Ofta ses dessutom jämställdhet som en fråga som bara berör kvinnor och blir något som kommer vid sidan av de stora frågorna. Visst handlar det om kvinnors rättigheter. Det behövs särskilda initiativ för att stärka kvinnors organisering och inflytande. Men strävan mot jämställdhet är något som berör såväl män som kvinnor. Både kvinnor och män bör ifrågasätta de mekanismer som upprätthåller en skev maktbalans. Arbetet för demokrati och en rättvis värld ska leda till förbättringar för både kvinnor och män. 6 FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995 slog därför fast att allt arbete ska genomsyras av jämställdhetsmål. Mainstreaming gender är sedan dess strategin för att synliggöra kvinnors och mäns olika livsvillkor i arbetet för rättvisa och mänskliga rättigheter. Målet att allt utvecklingssamarbete ska genomsyras av ett genusperspektiv är dock långt ifrån uppnått. Fortfarande måste vikten av genusperspektiv förklaras när demokrati och rättvisa förs på tal. Och tvärtemot strategin om att allt arbete ska genomsyras av ett genusperspektiv var det till exempel fullt möjligt att begränsa frågor om kön till vissa sektorer och sakfrågor, när FN:s millenniemål skulle formuleras. Ansatsen med mainstreaming har tyvärr inneburit att många organisationer tappat fokus och upphört att definiera sin syn på genus, på hur jämställdhet ska uppnås och vilken typ av samarbeten som främjar en jämställd utveckling. Det finns därför ett stort behov av att fördjupa diskussionerna och kunskaperna kring mål om jämställdhet. Vi behöver hjälpas åt att lyfta genusperspektivet som både en attityd- och kunskapsfråga. Genusperspektivet behövs om folkrörelsesamarbetet ska kunna utmana de maktordningar som står i vägen för en rättvis värld. Agneta Brendt Ordförande Forum Syd Inger Björk Generalsekreterare Forum Syd

7 Inledning FRÅGOR om jämställdhet griper in i många områden i mäns och kvinnors liv. Genus kan lite slarvigt sägas beröra allt och alla, från det privata till det offentliga livet, såväl individers som gruppers, institutioners och staters handlingar. I denna skrift diskuteras genusperspektivets betydelse för civila samhällets organisationer och det sätt på vilket deras arbete påverkar livssituationen för de män och kvinnor, pojkar och flickor som organisationerna arbetar för och med. Gör Kön till en fråga om makt speglar Forum Syds syn på genus. Strävan att uppnå jämställdhet ska genomsyra all verksamhet som Forum Syd genomför eller förmedlar bidrag till. Forum Syd antog 1998 en jämställdhetspolicy och genusperspektivet är ett av fyra centrala utvecklingsområden i Forum Syds policy Mångfalden är vår styrka (2001) 1. Det särskilda biståndsmålet om jämställdhet tillkom 1996 och sedan dess har integrering av jämställdhet varit ett krav för allt bistånd finansierat av Sida. Biståndsmålen har ersatts av Sveriges Nya Politik för Global Utveckling (PGU) 2 där jämställdhet är ett av åtta huvudområden som ska styra och genomsyra alla politikområden. Det inledande kapitlet i denna skrift belyser hur den rådande könsmaktsordningen står i motsättning till en hållbar och rättighetsbaserad fattigdomsbekämpning. Här beskrivs dels genusperspektivets innebörd och dess konsekvenser för utvecklingssamarbetet och dels hur genus relaterar till begrepp som fattigdom, rättigheter och ett livaktigt och demokratiskt civilt samhälle. 7 Gör Kön till en fråga om makt tar i första hand sin utgångspunkt i samarbetet mellan organisationer i syd, öst och nord och deras programverksamhet och projekt. Skriften är tänkt att kombineras med kortare introduktions- och fördjupningsutbildningar. Använd gärna Forum Syds hemsida för att ta del av annat metodmaterial kring genus- och andra utvecklingsperspektiv. De metoder och övningar som föreslås i skriften är ett urval av möjliga former för att fördjupa och utveckla arbetet kring genus och jämställdhet. Vi har, så långt det varit möjligt, begränsat användningen av akademiska termer. I slutet av häftet finns en ordlista där begrepp som nämns i texten definieras eller vidareutvecklas. 1 Forum Syds centrala utvecklingsfrågor är fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter/demokrati, jämställdhet och miljö/hållbar utveckling. 2 Utrikesutskottets betänkande 2003/04:UU3; Regeringens proposition 2002/03:122

8 Kön & genus VAR OCH EN av oss har idéer om vad som är kvinnligt och manligt. Våra föreställningar påverkas av det kulturella och sociala sammanhang vi växer upp i. Manlighet och kvinnlighet är föränderliga begrepp som varierar över tid och i rum. 3 Genus* är begreppet för det socialt och kulturellt konstruerade könet, som utgår från en social tolkning av det biologiska könet. Uttrycket att göra kön bygger på idén att könet är något som vi människor skapar utifrån vårt sätt att organisera oss, inte utifrån våra individuella eller biologiska egenskaper. Genus utformas i relationen mellan kvinnor och män. Det återskapas genom våra sociala handlingar i samspelet med andra människor. Den sociala tolkningen av manlighet och kvinnlighet präglar också samhällets strukturer. Dessa strukturer är i sin tur beroende av att människor agerar på ett sätt så att ordningen kvarstår. 8 Genus påverkar människors ställning i samhället. Män tilldelas i regel mer makt än kvinnor, och då särskilt vissa typer av män. 4 Könsmaktsordningen* betecknar denna över- och underordning i ett samhälle. Den anger hur grupper av män har olika mycket kontroll och makt över kvinnor. Andra begrepp som beskriver denna ordning på liknande sätt är genusordning, patriarkat* och genussystem*. De olika begreppen har vuxit fram ur olika feministiska idétraditioner och perioder. Genom att granska hur relationen mellan kvinnor och män ser ut och vad som betraktas som kvinnligt respektive manligt på en viss plats och vid en viss period, får vi hjälp att förstå hur makt hänger samman med genus och vilka konsekvenser av underordning detta ger. Det vi gör är att anlägga ett genusperspektiv. Genusperspektivet visar oss att förklaringen till mäns och kvinnors olika villkor och rättigheter ska sökas i de konstruerade tolkningarna av vad som är manligt och kvinnligt. Perspektivet synliggör hur makten är fördelad och hjälper oss att förstå orsakerna till att kvinnor saknar inflytande och män åtnjuter vissa privilegier. 3 Ett mer adekvat språkbruk är termerna maskulinitet* och femininitet* i stället för manlighet och kvinnlighet då manlighet och kvinnlighet ibland förstås som inneboende egenskaper och mer kopplas till mäns respektive kvinnors kroppar. De senare termerna är dock vanligare i folkrörelsesamarbetet och har därför valts för en ökad läsförståelse. 4 Att enskilda kvinnor har makt, eller till och med mycket makt i vissa situationer, motsäger inte antagandet att kvinnor generellt sett har mindre makt än män. * Begrepp markerade med asterisk återfinns i ordlista i slutet av skriften.

9 Konstruktionen av kön är något som pågår ständigt men som tar sig skilda uttryck i olika sociala, ekonomiska och geografiska miljöer. Över tre generationer har till exempel rökning på offentliga platser i Sverige gått från att vara ett framför allt manligt attribut, till en företeelse acceptabel för alla kvinnor och män, för att idag ha blivit mer av en klassmarkör för lågutbildade kvinnor (medan det till exempel i Zambia och Kambodja anses vara okvinnligt att röka). Vuxna män som håller varandra i hand på offentlig plats i Nicaragua eller i Sverige förmodas vara homosexuella medan denna form av kroppskontakt är normalt manligt (läs maskulint och heterosexuellt) beteende i en nord- eller östafrikansk kontext. I denna text används begreppet genus men även termen kön förekommer. 5 I texter som berör utvecklingssamarbete och rättigheter i utvecklingsländer är det engelska gender vanligt. Kön används alltmer av feministiska forskare och debattörer. Här kan vi inte fördjupa oss i begreppsdiskussioner, utan noterar endast att olika begrepp begränsar eller positionerar oss olika mycket i debatten om hur kön/genus konstrueras. GENUSPERSPEKTIV Genusperspektiv likställs ofta med jämställdhet och många gånger avses också samma sak. Språkbruket är knappast huvudorsaken till låg genusmedvetenhet men det är viktigt att konstatera att jämställdhet är ett mål och inte ett perspektiv. Krav på ökad jämställdhet kan bottna i många olika synsätt på orsaken till diskrimineringen. På samma sätt finns det olika synsätt på hur jämställdhet ska uppnås och vilka effekter man vill att jämställdheten ska ha. Krav på jämställdhet kan alltså ha sitt ursprung i feministiska visioner men behöver inte ha det. Olika feministiska traditioner inkluderar i sin tur, i varierande grad, uttryck för förtryck och underordning av kvinnor i samhället i sin analys. De olika traditionerna skiljer sig också åt i sin beskrivning av strukturell ojämlikhet. Vissa inkluderar såväl den offentliga som den privata sfären, andra uppehåller sig främst vid offentligheten. Här ges exempel på hur den strukturella ojämlikheten tar sig uttryck i samhället. 9 Den politiska och ekonomiska sfären utmärker sig genom ojämn politisk representation och en könssegregerad arbetsmarknad. Familjesfären präglas av en orättvis arbetsfördelning mellan könen. Kulturell nedvärdering av kvinnor och kvinnors erfarenheter innebär att mycket av det traditionella arbete som kvinnor utför är obetalt och värderas som mindre viktigt för samhället. Till den kulturella sfären hör också att kvinnors roll i historien betraktas som obetydlig, men också den objektifiering av kvinnans kropp och sexualitet som får sitt utryck i massmedier, reklam och modeindustri. 5 Står kön ensamt i texten syftar det alltid på socialt kön, handlar det om biologi skrivs biologiskt kön.

10 Ytterligare en sfär är våld mot kvinnor och sexuellt utnyttjande av kvinnor. Hur dessa öppna former av kvinnoförtryck bemöts i rättsväsende och i samhället speglar i sig maktförhållanden mellan könen. 6 Figur 1. Jämställdhet Kvinnors rättigheter Vad saknas i analysen? Ingen diskussion om förändring i resurser, kontroll och privilegier för dem som har den överordnade ställningen. Relationen och maktbalansen mellan kvinnor och män problematiseras inte. Mannen som norm diskuteras inte, eller har underordnad betydelse. Om männens situation och livsvillkor är det optimala diskuteras inte. Figuren ovan illustrerar hur jämställdhet, på ett alltför begränsat sätt, diskuteras i många sammanhang. Diskussionen handlar enbart om att kvinnor ska uppnå samma rättigheter och levnadsvillkor som männen har. Detta förutsätts ske utan att den övre vågskålen sänks. Sociala och ekonomiska skillnader inom gruppen kvinnor och inom gruppen män diskuteras inte. Relationerna mellan könen kopplas inte samman med hur könsmaktsordningen skapas och återskapas. 10 Figur 2. Könsmaktsordningen och genus Underordning en förutsättning för dominans. Dominans skapar underordning. I en genusanalys ingår strävan att uppnå lika rättigheter och möjligheter. Lika viktigt är analysen av relationerna mellan könen och hur detta påverkar kvinnors och mäns position och livsvillkor i olika miljöer. Förutsättningarna för att uppnå rättvisa och lika rättigheter står i fokus. Vad återskapar dominans och underordning? 6 Gemzöe, Lena, Feminism, 2003, 16ff

11 Grundläggande i feministisk forskning är att problematisera uppdelningen mellan produktion och reproduktion (omsorgsarbete) och mellan det offentliga och det privata. Andra brytpunkter i utvecklingen av feministiska ideologier och i den feministiska debatten är förhållningssättet till biologiskt och socialt kön, och frågan om huruvida könsmaktsordningen är överordnad andra maktordningar eller om de samspelar. Olika skolor skiljer sig också åt i synen på huruvida manligt och kvinnligt är en giltig uppdelning av mänskligheten, och om den anses vara det, på vilket sätt och varför. Jämställdhet har i det officiella Sverige blivit synonymt med en statsstyrd, institutionaliserad och medial feminism. Myten om att just Sverige skulle ha uppnått jämställdhet gör det ofta svårt att tala om förändringar i Sverige, inom svenska organisationer och institutioner eller hos svenska män och kvinnor. I utvecklingssammanhang kan det ibland finnas en tilltro till att svenskhet gör att svenska organisationer kan jämställdhet bättre än samarbetspartners i världen. Inget kunde vara mer fel. Genus är en attityd- och kunskapsfråga och kräver både insikt, kunskap och vilja till förändring. Detta är inget som kommer automatiskt med mellanmjölk, svenska skolan eller jämställdhetsplaner på jobbet. Könsmaktsordningen är alltså lika aktuell i Sverige som i de länder där svenska organisationer samverkar med lokala aktörer. I utvecklingssammanhang kan det ibland finnas en tilltro till att svenskhet gör att svenska organisationer kan jämställdhet bättre är samarbetspartners i världen. Inget kunde vara mer fel. Det finns inte några universella lösningar på problemet med kvinnors brist på makt och rättigheter. Längre fram diskuterar vi därför behovet av att se till den specifika kontexten* och att låta de berörda kvinnorna och männen själva analysera problemen för att låta dessa analyser styra utformningen av projekt och program. Det är också viktigt att ha ett kritiskt förhållningssätt till det synsätt som ligger bakom formuleringen av organisationers och staters jämställdhetsmål. Ofta finns där en bestämd tolkning av problemet som i sin tur kan begränsa möjligheterna att angripa detta MAKT OCH DET NORMALA Inom utvecklingssamarbetet är det avgörande att synliggöra maktstrukturer som hindrar kvinnor och män att ta del av en hållbar och rättvis utveckling. Genusperspektivet hjälper oss att se hur vi förhåller oss till dem som har makt och ger oss redskap för att granska olika sorters relationer och hierarkier inom sociala grupper. Kvinnors brist på inflytande och makt inom privat och offentlig sfär hänger starkt ihop med kvinnors status i samhället och kvinnors möjlighet att ta kontroll över sina liv. 7 Bacchi, Carol Lee, Women, Policy and Politics, the construction of policy problems, 1999

12 Genom att sätta fokus på makt och genus blir det uppenbart att diskriminering på grund av kön inte är fristående från andra sociala kategorier, som exempelvis klass och etnicitet*. Kvinnor och män har olika mycket eller lite makt och olika många eller få privilegier beroende på sin sociala tillhörighet i samhällets maktordning. Även kvinnorörelsers krav på alla kvinnors uppslutning bakom vissa frågor bör granskas ur ett maktperspektiv. Är det självklart att de frågor som identifierats som strategiska och viktiga är lika relevanta för alla kvinnor? Vilka kvinnor har tolkningsföreträde och vilka kvinnor kommer inte till tals? Det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män men dessa skillnader kan aldrig accepteras som en naturlig förklaring till maktdelningen mellan könen. 12 Analys av strukturer och makt hjälper oss förstå hur individer internaliserar 8 kulturella objektiva sanningar om sig själva även när de strider mot egna intressen. Motståndet mot att förändra bilden av vad som är kvinnligt och manligt finns inte bara hos andra utan är idéer vi själva bär med oss. Dessa idéer får konsekvenser för våra handlingar och val. Könsmaktsordningen, liksom andra maktsystem, fungerar i regel så effektivt att underordning sällan behöver utkrävas. Den upprätthålls genom en acceptans för att detta är det naturliga och normala sättet att fördela makt och rättigheter inom en grupp eller i ett samhälle. Vad som uppfattas som normalt är inte bara något som beskriver verkligheten såsom de flesta ser den utan fungerar även reglerande genom att vara det ideala och det vi eftersträvar. På så sätt återspeglar det normala de maktförhållanden som råder. 9 Det är ett system som bygger på att ingen ifrågasätter det, och att de flesta tycker att samhället fungerar bra som det är. 10 Makt och motstånd till förändring är centralt för den typ av genusanalys som förklaras i avsnittet Att utmana könsmaktsordningen. Det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män men dessa skillnader kan aldrig accepteras som en naturlig förklaring till maktfördelningen mellan könen. Könsskillnader upprätthålls genom en ordning som särskiljer människor utifrån kategorin kön och som tillskriver män och det manliga en högre status. Detta synsätt brukar benämnas genussystem och lyfter fram två principer, att hålla isär könen och att upprätthålla en hierarki där mannen ses som norm. Vad som betraktas som lämpligt för kvinnor och män och som kvinnligt och manligt, kan skifta i olika sociala sammanhang, men den dualistiska uppdelningen är central. Det maskulina utgör norm och ger män rätt att definiera både sig själva och andra. Makt är centralt för förståelsen av detta system men centralt är också hur självkänsla och egenvärde skapas. I jämställdhetsfrämjande projekt talas ofta om kvinnors behov av att öka sin självkänsla som ett 8 Internalisera betyder i detta sammanhang att en individ har anammat en social föreställning om sitt eget kön (eller annan social tillhörighet utifrån klass, etnicitet eller sexualitet) så pass att idén upplevs som objektiv sanning om det egna jaget och andra individer inom samma kategori. Personen handlar efter idén om hur hon eller han bör vara och återskapar uttryck för socialt accepterade könsroller. 9 Ambjörnsson. Fanny, I en klass för sig, 2003, s Elvin-Nowak, Ylva, Thomsson, Helén, Att göra Kön, 2003, s. 38

13 sätt att nå mer makt och ökat handlingsutrymme. Maskulinitetsforskning och olika feministiska skolor talar alltmer om behovet av att även studera hur mäns självkänsla skapas för att utmana en manlighet som förutsätter kvinnors underordning. När vi strävar efter social förändring som ger marginaliserade och förtryckta individer och grupper mer makt utmanar vi det normativa*. En viss typ av manlighet ger status och makt. 11 För att uppnå jämställdhet bör vi förhålla oss till motståndet mot att ändra på vad som är manligt och kvinnligt och känna till hur manlighet och kvinnlighet belönas olika i tillgångar och rättigheter. När kvinnor som individer, eller som grupp, flyttar fram sina positioner i ett visst sammanhang sker detta inte i ett vakuum utan påverkar relationen till män i deras omgivning. Förändringar i ordningen möts inte sällan av oro för att kvinnligheten och manligheten är hotad. Särskilt rädslan att förlora maskuliniteten är sammankopplad med rädslan att förlora makt och kontroll, och förklarar drivkraften att ständigt bekräfta och återskapa de socialt accepterade formerna av manlighet. BEHOVET ATT UTMANA Det räcker inte att hävda att kvinnor och män har lika värde och att de därför ska ha samma rättigheter som medborgare och individer. Jämställdhetsmål måste kompletteras med en förändring och uppluckring av könsrollerna eftersom själva uppdelningen bygger på en norm som värderar det manliga högre. Uppdelningen mellan kvinnligt och manligt arbete, ansvar, behov, intressen och beteenden befäster och återskapar bristen på jämställdhet. Därför behöver ett utvecklingsprojekt synliggöra maktförhållanden och hur dessa motverkar lika rättigheter för alla. Detta är en utmaning då vi i utvecklingssamarbetet arbetar med fattiga kvinnor och män och det kan vara svårt att se att de utsatta och marginaliserade männen skulle ha särskilt mycket makt. Men det är också svårt eftersom frågor om jämställdhet är något som alla kan relatera till och därmed berör våra egna liv. I diskussioner om kön och makt är det vanligt att exempel ges på att vissa enskilda män inte alls har makt över kvinnor. Det är en av debattens vanligaste återvändsgränder. Det är generella iakttagelser som är relevanta och synliggörandet av strukturer som ska belysas. Att det sedan finns individer som bryter detta mönster helt eller delvis innebär inte att strukturerna inte finns. 13 I arbetet för att uppnå jämställdhet är det viktigt att inte bara söka orsakerna till brist på rättigheter utan också se till förmågan att förbli jämställd. Att bevara landvinningar och motverka risker och sårbarhet som kan hota en viss grupps rättigheter, är också utmaningar i ett socialt förändringsarbete. 11 Exempelvis en manlighet som innefattar och bekräftar vikten av medelklasstillhörighet, heterosexualitet, högre bildning och vit hud.

14 TREDJE VÄRLDENS FEMINISM Kraven på att utvecklingssamarbetet ska genomsyras av genus har sin grund i en feministisk analys av samhället. Liksom i övrig utvecklingsdebatt finns en kritik mot västvärldens tolkningsföreträde och universalistiska* analyser. Feministisk forskning har kritiserats för att ta avstamp i den västerländska medelklasskvinnans livssituation och i sin normbildning upprätthålla nords dominans och för att kolonisera det annorlunda*. Kvinnor i syd blir objekt som avviker från normen och reduceras till den andra i en underförstådd hierarkisk ordning. Kvinnor från fattiga länder som deltar i konferenser och feministiska sammanhang får representera alla fattiga kvinnor. De skilda erfarenheter och feministiska strategier dessa kvinnor representerar tenderar att försvinna i ett raster av utvecklingsfrågor och fattigdom som feminister från väst lägger på samhällsstrukturer i syd. En kritiker av den västerländska feminismen är Chandra Talpade Mohanty som motsätter sig förenklade analyser av tredje världens olikhet, där alla kvinnor ses som en enhetlig grupp utsatt för samma sorts förtryck. Hon menar att den västerländska forskningen i sin universalistiska ansats fråntar tredje världens kvinnor deras historia och röst. Kvinnorna i syd reduceras till en genomsnittskvinna, bosatt i tredje världen, könsstympad, analfabet, traditionsbunden, religiös, huslig moder till många barn som ammas långt upp i åldrarna för att tillgångarna är knappa Den grupp av kritiker som går under benämningen tredje världens feminism tar avstamp i en postkolonial läsning av maktordningar. Kritiken av västerländsk feminism är kopplad till kolonialism och den maktbalans detta skapat samt till hur kolonialismen betraktat andra folk som just de andra. Lite förenklat skulle man kunna säga att detta att det just är kvinnor i nord som står bakom feminismen gör även dem till bärare av en kolonial syn på kvinnor och män i syd. Feminismen har vuxit fram i en världsordning som reducerar vissa människor till de andra. På samma sätt som feminismen kritiserar män för att definiera kvinnor i analysen av maktförhållanden mellan könen, tenderar västerländska feminister att göra samma sak när de anammar en mångkulturalism som försvarar rättigheter förbehållna vissa grupper. Gayatri Spivak menar att de andra alltid är de tidigare kolonialiserade folken, människor på flykt undan fattigdom och politiska orättvisor och kolonialiserade ursprungsbefolkningar. 13 Tredje världens feminister påtalar också att de begrepp och språkbruk som används i genusanalyser vuxit fram i miljöer som avsevärt skiljer sig från fattiga kvinnors livssituationer i syd och att detta faktum begränsar deras möjlighet att berätta sina historier. För att berätta om sina erfarenheter tvingas kvinnor anamma begrepp och analytiska modeller som förvränger deras verklighet och begränsar tanken. 12 Mohanty, Chandra Talpade, Med västerländska ögon, Feministisk forskning och kolonial diskurs, Catharina Eriksson, Maria Eriksson Baaz, Håkan Thörn (red), Globaliseringens kulturer. Den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället, Gemzöe, Lena, Feminism, 2003, s. 156

15 Det finns givetvis feminister och kvinnorättsaktivister i syd som har andra förhållningssätt än de som nämns ovan och som i högre grad lyfter fram de gemensamma erfarenheterna av könsmaktsordningens konsekvenser. För folkrörelseorganisationer i nord är det dock avgörande, för hållbarheten i våra jämställdhetssträvanden, att vi lyssnar på den kritik som framförs, att vi granskar det egna tolkningsföreträdet av problemen samt synar vårt förhållningssätt till de kvinnor och män som vi samarbetar med. Kraven på rättvisa och jämställdhet bör inte heller innebära en disciplinerande norm om vad som är det goda livet utan ge utrymme åt de berörda kvinnorna att formulera krav utifrån vad som är möjligt och önskvärt. De mänskliga rättigheterna är universella men vi bör undvika färdiga föreställningar om vad som är rätt för kvinnor i en annan social och kulturell miljö och se att olika erfarenheter kräver olika lösningar. Det är också viktigt att se vilka grupper våra samarbetspartners företräder och identifierar sig med i samarbetslandet och hur detta påverkar deras analys. För de feministiska rösterna i syd är generellt den koloniala erfarenheten sammankopplad med konstruktionen av kön. Även i de fall då genus inte relateras till andra former av underordning och social tillhörighet kan genus utifrån ett sydperspektiv uppfattas som intersektionalistiskt*. Intersektionalitet är förståelsen av de mekanismer som gör exempelvis kön, klass och etnicitet till bärande principer för överordning och underordning. Olika maktordningar påverkar, förstärker eller försvagar varandra. Genus och postkoloniala* strukturer har en stark inbördes relation och påverkar kvinnors och mäns positioner i merparten av länderna i syd. När vi försöker förstå hur genus samspelar med andra maktordningar är det alltså en styrka om vi ser att organisationer i nord är påverkade av västvärldens koloniala historia och att organisationer i syd påverkas av det faktum att de företräder, eller antas företräda, en del av världen som koloniserats. 15 Om genusperspektivet i utvecklingssamarbete ska kunna utmana rådande strukturer måste hänsyn tas till hur olika maktordningar samverkar. En del talar om mångfaldsfrågor och hur olika former av utanförskap förstärker att vissa grupper stängs ute från deltagande och inflytande. En annan term med likartad betydelse är intersektionalitet, som nämnts ovan. KÖN, ETNICITET OCH KLASS Hierarkier och relationer mellan kvinnor, mellan män eller mellan kvinnor och män, kan inte bara hänföras till genus. Ålder, sexualitet, ekonomisk status, nationalitet, språk, hudfärg, etnicitet, funktionsnedsättning och geografisk hemvist är viktiga för förståelsen av samhällen och sociala organiseringar. Människor har, enligt detta synsätt, en mångfald av olika identiteter som påverkar deras tillgång till sociala och ekonomiska rättigheter. Genom olika grupptillhörigheter kan samma individ uppleva förtryck och

16 privilegier samtidigt. Ett mångdimensionellt perspektiv ger oss en komplex bild av olika gruppers utsatthet eller privilegierade ställning. Det ska i utvecklingssamarbetet hjälpa oss att sätta upp mål som inkluderar de osynliggjorda och stärker grupper som har sämre förutsättningar att delta i en demokratisk, jämställd och jämlik samhällsutveckling. Det handlar inte om att vissa grupper ses som offer utan om möjligheterna att utöva inflytande eller kontroll. Syftet är att synliggöra mångfalden av strukturer som hindrar ett reellt deltagande för hela befolkningen. Intersektionalitet synliggör olika former av diskriminering och belöning och tillåter oss att se makt ur ett flerdimensionellt perspektiv. En svensk kvinnlig parlamentariker kan ha makt över lagstiftning och samtidigt utsättas för sexualiserat våld. En fattig manlig indisk lantarbetare kan vara utsatt för hunger och exploatering och samtidigt ha mer fritid och kontroll över sin egen kropp än hans hustru. Ser man på etnisk identitet som något föränderligt och gränsdragningarna till andra etniska identiteter som en social konstruktion 14 är olika hierarkier inom en viss etnisk grupp viktiga. Alla svarta kvinnor i Brasilien tillhör inte samma klass och utifrån kön upplever de ett annorlunda strukturellt förtryck än de afrobrasilianska männen. Kritiska röster bland urbefolkningar menar att den könsmaktsordning som gäller i väst inte är deras. Kvinnor och män sägs komplettera varandra i den ordning som exempelvis finns i Anderna i Sydamerika. Därför, hävdar vissa organisationer, är det svårt att arbeta med den syn på genus som förespråkas i denna skrift. Det är dock viktigt att se att urbefolkningar inte lever isolerat från resten av samhället utan många gånger tvingas inordna sig i vad som anses normalt. När en grupp som helhet är underordnad är det majoritetssamhällets genusrelationer som vi i första hand bör förhålla oss till. 16 I folkrörelsesamarbetet är fattigdom och ekonomisk marginalisering centralt för val av utvecklingsprojekt och målgrupper. Klassperspektivet 15 är mer eller mindre uttalat i merparten av de omvärldsanalyser som görs. Det svenska utvecklingssamarbetet syftar generellt till att förändra orättvis fördelning av resurser samt att förbättra de mest utsatta människornas livssituation. Medvetenhet om hur genus och exempelvis hudfärg, etnicitet, sexualitet och ålder utestänger, eller ger sociala fördelar, kan öka förståelsen för hur olika sociala tillhörigheter påverkar en viss grupps levnadsvillkor. Genom att vidga analysen och se att en viss målgrupp består av olika sociala kategorier kan förhoppningsvis förslag väckas på förändringar som kan gynna hela gruppen. Det kan också synliggöra behovet av att rikta extra resurser till en viss grupp som ett första steg i ett projekt, för att alla berörda ska kunna delta på lika villkor. 14 Detta synsätt kan kallas en skillnadspolitisk ståndpunkt och skiljer sig från identitetspolitik som framförallt betonar gemensamma erfarenheter och gemensam historia där kampen för positivt värderad etnisk identitet ses som källa till styrka. Gemzöe, Lena, Feminism, s. 155f. 15 Socioekonomiska samhällsklasser som har olika ekonomiska resurser och makt, men också olika status och livsstil (inklusive språkbruk, normer och koder).

17 I en omvärldsanalys som tar hänsyn till mångfaldsfrågor kan andra former av sociala och ekonomiska skillnader såsom etnicitet, kast eller klass vara mer iögonfallande än genus. Könsmaktsordningen är dock mer genomgripande än andra former av ojämlikhet då genus skär genom alla sociala skikt och syns inom alla samhälleliga grupper. 16 Den intersektionalitet som förespråkas här utgår från en feministisk analys av olika former av diskriminering och menar att genus får konsekvenser för en persons handlingsutrymme oavsett social miljö eller geografi. MASKULINITETER Genus handlar om hur kvinnlighet och manlighet konstrueras. Tidigare har sagts att könsmaktsordningen särskilt gynnar vissa män och ger dem kontroll och makt inte bara över sina egna liv, utan även över kvinnors val och möjligheter. Det gäller även över vissa kategorier av andra män. Mansforskningen har visat att även inom den manliga hierarkin finns över- och underordning utifrån olika typer av maskulinitet. Möjligheten för män att aktivt arbeta för jämställdhet och ifrågasätta den dominerande manliga könsrollen i ett visst land eller inom en viss social grupp, varierar mellan olika samhällen. Generellt är dock motståndet mot en sådan organisering stort i de flesta kulturer och sociala miljöer. I studiet av olika maskuliniteter är den dominerande mansrollen, oftast benämnd som hegemonisk maskulinitet*, vid en viss tid och i ett visst geografiskt sammanhang relevant för att förstå vilka handlingar och sätt att organisera kvinnligt och manligt som är utmanande för den rådande könsmaktsordningen. Vad som skapar egenvärde och självkänsla för den dominerande mansrollen varierar över tid och rum. Ett visst agerande hos kvinnor respektive män kan vara utmanande i ett land men inte i ett annat. Genom att identifiera vilken form av manlighet som premieras i ett visst samhälle kan projekt som arbetar med attitydförändringar lättare lyfta alternativa sätt att vara man. Kan män vara feminister? Tveksamt skulle många kvinnor säga som definierar sig som feminister. 17 Kan män vara feminister? Tveksamt, skulle många kvinnor säga som definierar sig som feminister. Men kan män delta i politisk organisering som anses vara feministisk? Enligt Michael Kimmel har profeministiska män en viktig roll att spela i att förklara feminismens krav för andra män och visa att det inte handlar om att beröva enskilda män makt (och som männen i de flesta samarbetsprojekt inte skulle anse sig ha) utan om att ifrågasätta strukturen som automatiskt gör män berättigade till en maktfylld ställning. Detta är ett förhållningssätt som vissa mansorganisationer delar idag, både i Sverige och i exempelvis Latinamerika Naila Kabeer, Gender mainstreaming in poverty eradication and the Millennium Development Goals, CIDA Johansson, T, Kuosamanen, J (red), Manlighetens många ansikten fäder, feminister, frisörer och andra män, 2003, s. 11ff

18 Det internationella utvecklingssamarbetet för ökad jämställdhet mellan könen har främst koncentrerat sig på att förbättra kvinnors situation, stärka kvinnors ställning och att stödja kvinnors organisering för deras rättigheter. Fokus på empowerment*, att öka kvinnors handlingskraft och handlingsutrymme, dominerar ännu svenskt bistånd där genus beaktas. Jämställdhet såsom det ofta framställs av Sida förutsätter att kvinnor och män ska organisera sig tillsammans för kvinnors bättre villkor. Detta förväntas ske oavsett om kraven står i strid med mäns intressen eller inte. Kritik riktas mot organisationer för att de inte aktiverar, engagerar, och inkluderar män i arbetet. Kvinnor i syd förväntas inte bara organisera sig själva utan också att se till att männen tar sitt ansvar. Detta är en orimlig förväntan. Men vad händer då med männen? Tystnaden om män som grupp och det bristande intresset för att arbeta med mäns organisering för jämställdhet krockar med ansatsen att integrera genusperspektivet så kallad mainstreaming. Är det bara kvinnor som är synliga som grupp blir det svårt att integrera genus i organisationsutveckling, kapacitetsbyggande och fattigdomsbekämpning. Men är det bara kvinnor som är synliga som grupp blir det också deras ansvar att genusintegrera verksamheten. Enligt detta resonemang är det viktigt att ställa krav på att män organiserar andra män i arbetet, separat eller tillsammans med kvinnor. För detta arbete måste det finnas förutsättningar och särskilda resurser utöver de medel som finns för genusmedveten och genusutmanande organisering av kvinnor. 18

19 Fattigdomsbekämpning ALLT utvecklingssamarbete som finansieras av Sida ska ha fattigdomsbekämpning som övergripande mål. Relevant i detta sammanhang är FN:s millenniemål (MDG) och de fattigdomsstrategier, Poverty Reduction Strategy Papers, PRSP, som fattiga länder uppmanats att ta fram för att få lån av Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken och för att komma i åtanke för skuldavskrivningar. Sveriges nya Politik för Global Utveckling, PGU, utgår från rättigheter och fattiga människors perspektiv. Det är den enskilda kvinnan och mannens behov, intressen och förutsättningar som ska vara i fokus. Politiken ska utgå från fattiga människors erfarenheter och prioriteringar och arbetet med att bekämpa fattigdom för att bidra till en rättvis och global utveckling ska samordnas inom alla politikområden. 18 För att vi i enskilda organisationer ska kunna motverka fattigdom behöver vi ha en gemensam förståelse av vad fattigdom är och vilka strategier som är mest verksamma inom folkrörelsesamarbetet. Vi behöver också inse att fattigdom är något som återskapas över tid och generationer och att det därför krävs åtgärder för att upprätthålla en minskad fattigdom hos olika grupper. Aktörerna inom utvecklingssamarbetet behöver ta ställning till hur fördelarna som uppnås genom ökad tillväxt ska fördelas. Vilka grupper prioriteras? Vem ska fördelarna tillfalla? Hur kan social, kulturell, ekonomisk och ekologisk tillväxt motverka diskriminering av personer utifrån kön, etnicitet, ålder, klass/kast eller sexualitet? 19 Fattigdomsbegreppet har vidgats från ett ensidigt fokus på ekonomi till en mer mångdimensionell förståelse som också inkluderar andra aspekter av fattigdom. Enbart ekonomisk tillväxt garanterar inte att hela befolkningen får det bättre. Analysen av fattigdom bör också omfatta de maktstrukturer som fråntar vissa kategorier människor just de rättigheter som motverkar fattigdom. En genusanalys är avgörande för främjandet av både ekonomisk tillväxt och mänsklig utveckling. Gerd Johnsson-Latham visar i Makt och privilegier om könsdiskriminering och fattigdom, hur fattigdom drabbar kvinnor och män olika. 19 Aspekter som tas upp 18 Sveriges Riksdags Informationshäfte om PGU, Exemplen är direkt citerade ur Johnsson-Latham, Gerd, Makt och privilegier om könsdiskriminering och fattigdom, Delstudier, Regeringskansliet, 2004

20 är den ojämlika tillgången till resurser som mark, kapital/krediter, vård, utbildning, arbete och lön. Andra är kvinnors utsatthet för våld i hemmet och kvinnors avsaknad av omsorg när de blir sjuka. Kvinnor är ofta huvudproducenter av den föda som framställs för familjen, men är de som äter sist, sämst och minst i familjerna och som därmed hårdare än män drabbas av hunger och undernäring. Fattiga kvinnor saknar ofta möjlighet att värja sig mot sexuellt våld och sexuellt överförda sjukdomar som hiv/aids och oönskade graviditeter. Kvinnor arbetar i genomsnitt ca 16 timmar per dag. Många män världen över arbetar bara hälften så mycket vilket ger fattiga män en betydande välfärdsfördel. Privatiseringens effekter drabbar ofta kvinnor mångdubbelt eftersom de både förlorar sina arbeten och den sociala servicen. Privatiseringens effekter drabbar ofta kvinnor mångdubbelt genom att de både förlorar sina arbeten och den sociala servicen. I än högre utsträckning än fattiga män, saknar fattiga kvinnor kapital för att ta tillvara de möjligheter som privatiseringar erbjuder. Världsbanken hävdar att inkomster är en grundpremiss för att fattiga ska kunna ta sig ur fattigdomen. Många fattiga kvinnor saknar lön helt. Fattigdom kan också i sig förvärra bristen på jämställdhet då fattiga kvinnor fråntas sina rättigheter i än högre grad. På samma sätt kan brist på jämställdhet skapa fattigdom genom att kvinnors förutsättningar att ta sig ut fattigdomen försämras. Att öka kvinnors tillgång till resurser är ett sätt att nå millenniemålen för mänsklig utveckling, men ökad jämställdhet är också en väg att nå andra millenniemål. 20 FATTIGDOM Fattigdom innefattar vanmakt, brist på möjligheter, tillgångar och säkerhet. Brist på status och värdighet är ytterligare dimensioner av fattigdom. För att motverka fattigdom är det särskilt centralt att ta hänsyn till hur makten och möjligheterna till deltagande och inflytande fördelas. Kan fattiga kvinnor eller andra diskriminerade grupper inte göra sina röster hörda, riskerar de åtgärder som föreslås för att angripa fattigdomens orsaker att förbise stora gruppers situation. Målet bör vara att ingen enskild grupp har tolkningsföreträde och att alla berörda delar på kontrollen över agendan. Vissa fattiga människor underordnas andra fattiga människor och för att synliggöra detta är det viktigt att se till faktorer som exempelvis kön, ålder och etnicitet. Trots senare års ansats att se fattigdomens många dimensioner, kritiserar rörelser i syd det sätt som internationella utvecklingsorgan definierar fattigdom. Kritikerna pekar på att den kulturella och andliga fattigdomen inte inkluderas i begreppet. Fortfarande osynliggörs det faktum att fattiga människor kan se sig som rika i en viss mening.

21 Fattigdom likställs i denna skrift med att sakna rättigheter och makt. Rättslöshet, utsatthet och vanmakt utifrån kön, funktionsnedsättning, ålder, etnicitet, sexualitet och social status är centrala för en analys av orsakerna till fattigdom. Varför räcker det inte att hävda människors lika värde och lika rättigheter för att motverka fattigdomen? Svar på denna fråga får vi bland annat när vi granskar hur stor makt kvinnor respektive män har över fördelningen av resurser. Andra viktiga frågeställningar är: Vilka är de värderingar och de normer som diskriminerar och fråntar vissa människor deras rättigheter och möjligheter att kontrollera sina liv? Hur upprätthålls dessa värderingar och normer? Genom att synliggöra människors makt, tillgångar, möjligheter och säkerhet kan vi få en bättre förståelse av vilka åtgärder som krävs för att bekämpa fattigdomen. GENUS OCH FATTIGDOMSBEKÄMPNING En grundläggande aspekt av könsmaktsordningen är att kvinnor, utöver den fattigdom de delar med män, är än mer rättslösa och förnekas egendom och andra resurser, och att fattiga kvinnor i förhållande till fattiga män dessutom ofta saknar röst och möjlighet att påverka sina egna liv. 20 Fattigdomen i världen måste minska för att en hållbar demokratisk och rättighetsbaserad utveckling ska kunna komma till stånd. 21 För att minska fattigdomen behöver vi förstå på vilket sätt sociala strukturer skapar olika typer av fattigdom. Brist på jämställdhet är en viktig orsak till fattigdom. Kvinnors fattigdom hör samman med hur sociala strukturer berövar kvinnor deras rättigheter. Brist på jämställdhet är en väsentlig del av de processer som skapar och förvärrar fattigdom i ett samhälle. Strävan efter jämställdhet måste därför utgöra en väsentlig del av strategin för fattigdomsminskning. 21 Ekonomisk tillväxt är inte nog för att komma åt de strukturella orsakerna till bristen på jämställdhet. Patriarkala strukturer är lika viktiga som BNP för att förstå vad som påverkar kvinnors tillgång till utbildning, hälsa, infrastruktur och arbetstillfällen. Sociala värderingar, politiska åtaganden och offentlig politik är lika viktigt som ett ekonomiskt utrymme för en jämställd fattigdomsbekämpning Johnsson-Latham, Gerd, Makt och privilegier om könsdiskriminering och fattigdom, Regeringskansliet, Perspectives on Poverty, Sida 2002, s. 14f 22 Naila Kabee, Gender mainstreaming in poverty eradication and the Millennium Development Goals, A handbook for Policy-makers and other Stakeholders, Commonwealth Secretariat/IDRC/CIDA 2003

22 Detta resonemang innebär att utvecklingsinsatser, som angriper orsakerna till bristande jämställdhet och som förbättrar förutsättningarna för fattiga kvinnor att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda, är fattigdomsbekämpande. De är det genom att de förbättrar livsvillkoren för de berörda kvinnorna och genom att de strävar efter förändringar av strukturer som underordnar kvinnor som grupp och därmed berövar dem deras rättigheter. I så kallade deltagande analyser får de människor som berörs själva formulera problemen som ska åtgärdas i en utvecklingsinsats. Men det är trots detta inte självklart att könsdiskriminering synliggörs i en sådan analys. Det är vanligt att de berörda kvinnorna och männen har en acceptans för den gällande ordningen och deras problemanalyser kan därför helt bortse från strukturer som diskriminerar kvinnor. Den fattiges perspektiv utmanar inte per automatik olika former av diskriminering. Att ha ett genusperspektiv i samarbetet innebär därför ett aktivt åtagande att synliggöra hur kön leder till privilegier eller diskriminering. Ett aktivt åtagande innebär att diskussioner om genus inte glöms bort utan tas med i alla väsentliga sammanhang. 22 RÄTTIGHETSPERSPEKTIV Projekt riktade till kvinnor har traditionellt utgått från kvinnors behov. De har angripit praktiska problem och syftat till att förbättra basala livsvillkor. Från att tidigare ha sett till behov och intressen talar vi idag snarare om kvinnors och mäns rättigheter. Ett rättighetsperspektiv utgår från kvinnors och mäns mänskliga rättigheter såsom de formuleras i FN:s konventioner och deklaration, i nationella grundlagar och regionala konventioner. I utvecklingssamarbetet innebär detta perspektiv att alla insatser ska beakta och bygga på den gemensamma värdegrund som de internationella konventionerna för mänskliga rättigheter ger. Det handlar om staters skyldigheter att se till att både kvinnor och män får sina medborgerliga, politiska, sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter uppfyllda. 23 CEDAW, Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor tillkom Regeringar som ratificerat konventionen i sin helhet förbinder sig att utrota all diskriminering av kvinnor i den offentliga och privata sfären. Att konventionen inklu- 23 Ett rättighetsperspektiv som utgår från att människor är aktörer med vilja att utvecklas, inte mottagare eller offer. Politiken utgår från varje människas rätt till ett värdigt liv, utan fattigdom. Demokrati, jämställdhet mellan kvinnor och män, och barnrättsperspektivet lyfts här särskilt fram. [...] Rättighetsperspektivet lyfter fram den centrala betydelsen av de mänskliga rättigheterna, såsom de uttrycks i FN:s allmänna förklaring om dessa och de efterföljande konventionerna. Exempel på sådana är barnkonventionen och konventionen mot diskriminering av kvinnor. De mänskliga rättigheterna reglerar relationen mellan staten och individen. Det är staten som har ansvaret för att individen kan utnyttja sina rättigheter och att rättigheterna respekteras. Rättigheterna och konventionerna utgör en normativ grund för vad som är ett värdigt liv. Rättigheterna omfattar så väl medborgerliga och politiska rättigheter, som ekonomiska, sociala och kulturella. Gemensamt Ansvar: Sverige politik för Global Utveckling, PROP 2002/03:122

23 derar det privata livet är anmärkningsvärt. Förutom ett aktivt arbete för avskaffande av alla former av diskriminering av kvinnor oberoende av civilstånd, åtar sig stater bland annat att säkerställa utveckling och framsteg för kvinnorna, vidta särskilda åtgärder för att påskynda faktisk jämställdhet, vidta åtgärder för att ändra mäns och kvinnors stereotypa roller samt bekämpa alla former av handel med kvinnor. Flera stater som undertecknat konventionen har dock reserverat sig mot ett flertal artiklar och det gäller särskilt diskriminering inom äktenskapet och familjelivet. 24 CEDAW och Deklarationen om Mänskliga Rättigheter är viktiga instrument för jämställdhetsarbetet inom utvecklingssamarbetet. Här finns en gemensam plattform för diskussioner och en legal grund för organisationernas krav på jämställdhet. Diskriminering på grund av kön kostar både i utebliven tillväxt, i mänskligt lidande och i konsekvenserna av detta lidande. Diskriminering av kvinnor och personer som genom sin sexualitet bryter mot rådande heterosexuella normer, kostar individer död, ohälsa, fysiska och psykiska kränkningar, minskat livsutrymme och minskad möjlighet att delta som fullvärdiga medborgare i samhället. För samhället innebär diskriminering direkta kostnader för myndigheterna, rättsapparaten och hälsosektorn, men också indirekta kostnader genom att resurser utnyttjas ineffektivt och att målsättningar som fattigdomsbekämpning i sociala program blir svårare att uppnå. Regeringar som i sin helhet ratificerat konventionen förbinder sig att utrota all diskriminering av kvinnor i den offentliga och privata sfären. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH DEN MANLIGA NORMEN Staters misslyckande att garantera kvinnor och män deras rättigheter är en av drivkrafterna bakom folkrörelsesamarbetet. Utgångspunkten här är att det inte går att tala om demokrati utan att problematisera kvinnors och mäns utövande av sina demokratiska och mänskliga rättigheter. Sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter är av lika stor vikt som de medborgliga och politiska rättigheterna och är inbördes beroende av varandra för ett jämställt, demokratiskt och jämlikt samhälle. Strävan bör vara en jämställdhet som inkluderar alla grupper av män och kvinnor. 23 När vi diskuterar rättigheter är det väsentligt att se vad dessa rättigheter representerar, hur de vuxit fram och vad de utesluter. Möjligheten att definiera och tolka innebär makt och har därför stor vikt i genusperspektivet. Vilket idealsamhälle och vilka ideologier speglar olika rättigheter? De mänskliga rättigheterna bör vara universella i sina anspråk men en diskussion om det som dagens regelverk inte inkluderar är välkommen. Principer som kollektiva rättigheter och individens rättigheter går inte alltid att förena. Finns det andra rättigheter som inte tas med i debatten? Styrande tolkningar av rättigheter utesluter vissa grupper. Ett exempel är hur staten definierar och begränsar familjebildning. 24 För en lättöverskådlig genomgång av CEDAW och hur konventionen kan användas, se Kvinnors rättigheter en handbok för aktivister, journalister och beslutsfattare, 2004, utgiven av CEDAW-Nätverket. Boken går att ladda ned på

Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete

Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete Introduktion: Genusperspektiv på utvecklingssamarbete Det här är en kortfattad introduktion i jämställdhetsfrågor för dig som arbetar med utvecklingssamarbete i en organisation. Med den vill Forum Syd

Läs mer

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring

Läs mer

Jämställdhetens ABC 1

Jämställdhetens ABC 1 Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Värdegrunden antogs av Roks årsmöte 2007 2007 Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Stockholm

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Extremism och lägesbilder

Extremism och lägesbilder Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare

20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare 20. Jämställdhetsarbete och transinkludering så kommer vi vidare Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby Sandra Ehne, ordförande, RFSL MODERATOR: Charlotte Lindmark, skådespelare och folkbildare,

Läs mer

)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Forum Syds Idéprogram 2012-2022

Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds Idéprogram 2012-2022 Forum Syds idéprogram 2012-2022 Vår vision är en rättvis och hållbar värld där alla människor har makt att förändra När människor använder och utvecklar demokratin fördelas

Läs mer

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

IBK Härnösands Jämställdhetsplan

IBK Härnösands Jämställdhetsplan Sida 1 av 5 IBK Härnösands Jämställdhetsplan Riksidrottsförbundets inriktning Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma 1977. Idrotten

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Genusteorier och internationella perspektiv

Genusteorier och internationella perspektiv Genusteorier och internationella perspektiv Föränderliga tankefigurer om män och kvinnor vilka ger upphov till föreställningar och sociala praktiker. Varför blir kvinnor i vår kultur lägre socialt värderade

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt

Läs mer

Idrott, genus & jämställdhet

Idrott, genus & jämställdhet Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap

Läs mer

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori

Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mellan vetenskaplig praktik och teoretisk retorik inom samtida feministisk teori Mia Liinason, doktorand i genusvetenskap Som forskare är feminister ofta medvetna om vikten av att inte själva reproducera

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com

Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com Bild: Nikhil Gangavane Dreamstime.com FIN_TGV_34_inlaga.indd 86 08-12-04 10.59.02 UTBLICK Chandra Talpade Mohanty, en av världens ledande feminister inom det postkoloniala fältet, reflekterar över möjligheter

Läs mer

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta

F i i db k d fi i i. Feminism-ordboksdefinition. 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 F i i db k d fi i i Feminism-ordboksdefinition 1) kvinnor är underordnade män och 2) att detta förhållande bör ändras Synlig ojämlikhet Politisk/ekonomiska sfären

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,

Läs mer

Jämställdhetsarbetsgruppen Rapport till Verdandis Förbundsstyrelse

Jämställdhetsarbetsgruppen Rapport till Verdandis Förbundsstyrelse Jämställdhetsarbetsgruppen Rapport till Verdandis Förbundsstyrelse 2017-02-07 Bakgrund Till Verdandis 42a kongress i Stockholm, maj 2014, inkom en motion från Verdandi Stockholm med krav på bland annat

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Jämställdhet Genus Ledarskap

Jämställdhet Genus Ledarskap Jämställdhet Genus Ledarskap Mål och innehåll Metoder och verktyg Självinsikt Begrepp och definitioner Social konstruktioner och normer Genus över tid Förändring och motstånd Jämställdhet Genus Ledarskap

Läs mer

Jämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016

Jämställdhetspolicy. Antagen 14 dec. 2016 Antagen 14 dec. 2016 Jämställdhetspolicy Allt svenskt fackligt utvecklingssamarbete ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Detta baseras på två viktiga utgångspunkter; att jämställdhet är en fråga om demokrati,

Läs mer

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Policy mot våldsbejakande extremism. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Policy mot våldsbejakande extremism Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2016:392 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Policy för alkohol som utvecklingshinder

Policy för alkohol som utvecklingshinder Policy för alkohol som utvecklingshinder Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 2013-03-18 Giltighetstid: tillsvidare Ansvarig: generalsekreterare Policyns tillämpning i Forum Syd Forum Syds idéprogram

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling

Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället.

Jämställdhet. i organisationen. Läs också Jämställdhet på arbetsplatsen i samhället. Jämställdhet. Jämställdhet. i samhället. i organisationen Läs också på arbetsplatsen i samhället på arbetsplatsen i samhället Läs också i organisationen i samhället Läs också på arbetsplatsen i organisationen 2 Aha! Om jämställdhet i organisationen

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Förklaring av olika begrepp

Förklaring av olika begrepp Förklaring av olika begrepp Främjande arbete Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling och respekt för allas lika värde. Främjandearbetet utgår

Läs mer

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017 Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar

Läs mer

Män, maskulinitet och våld

Män, maskulinitet och våld Män, maskulinitet och våld Lucas Gottzén, forskarassistent och lektor i socialt arbete, Linköpings universitet Ungdomsstyrelsen: Ungdomar, maskulinitet och våld (77GU26), 2013 Vilket våld talar vi om?

Läs mer

Genuskompetens för konstchefer

Genuskompetens för konstchefer Projektbeskrivning Genuskompetens för konstchefer KRO/KIF Region Väst Ett samarbetsprojekt med Konstkonsulenterna Kultur i Väst, Konstenheten Skövde Kulturhus samt ABF Göteborg 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET I TEORI

JÄMSTÄLLDHET I TEORI GENUS OCH JÄMSTÄLLDHET I TEORI OCH PRAKTIK Line Holth line.holth@kau.se 070-6457691 JÄMSTÄLLDHETSARBETE Kvantitativt numerär könsfördelning (40-60 % eller jämnare) eller jämn könsfördelning av resurser

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE .... Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE Riksting 18 20 maj 2012 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Sexualpolitiskt uttalande INLEDNING Sexualpolitik handlar om frågor som känns inpå bara skinnet

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU

Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Dnr UD2016/09273/IU Remissvar: Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Inledning I millenniemålen fick funktionshinderperspektivet inget större utrymme. Ett talande exempel är området utbildning. Där kunde stora

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer Jag är väldigt osäker, har koncentrationssvårigheter och vill aldrig ha fel. Jag ställer höga krav på mig själv och tål inte misslyckande. Trots att jag är mycket omtyckt och älskad av många* Maskulinitet

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer