Miduu Utsatta minoritetsfolk vid sidan av samhället. Nr Talitha Koum mer än bara kläder Barnkirurg Lennart Sjöholm hemma igen från Haiti

Transkript

1 Nr gör en utflykt i vår! Talitha Koum mer än bara kläder Barnkirurg Lennart Sjöholm hemma igen från Haiti pong sali, laos Miduu Utsatta minoritetsfolk vid sidan av samhället I backspegeln Mutunga på väg in i vuxenvärlden Aktuellt Eva blev ambassadör Porträttet Cecilia förändrades av praktiken i Kenya Erikshjälpens tidning Nr

2 Innehåll NR Den jordbävning som drabbade Haiti den 12 januari har skördat uppemot dödsoffer. Därtill har flera hundra tusen skadats och drygt en miljon har blivit hemlösa. Många bor nu i tält. Förödelsen gör jordbävningen till en av de allvarligaste naturkatastroferna i modern tid. Hallå där Lennart Sjöholm... Lennart Sjöholm är överläkare inom barnkirurgi vid Drottning Silvias Barnsjukhus i Göteborg och ordförande för Skandinaviska Läkarbanken*. Han har just kommit hem från Haiti och huvudstaden Port-au- Prince där han ingått i ett svenskt läkarteam. Erikshjälpen har tagit det ekonomiska ansvaret för Lennarts insats och även försett teamet med mediciner och sjukvårdsmaterial. Hur har du haft det? Arbetet har gått bra. Ett första sjukvårdsteam hade redan varit på plats och skapat en fantastisk ordning utifrån det kaos som rådde när de först kom dit. Nu fungerade flödet av patienter vilket bidrog till att skadade och sjuka fick hjälp fortare. Det gjorde också att vi läkare och sjuksköterskor kunde arbeta effektivt och ta hand om patienterna i rätt ordning. Båda läkarteamen har arbetat hårt och välplanerat och som följd har alla våra patienter överlevt. Detta gör Erikshjälpen för Haiti Bara några dagar efter jordbävningen skickade Erikshjälpen pengar som användes till vatten, mat och mediciner. Nu och under en längre tid framöver skickas bl a sjukvårdsmaterial, medicin och handikapphjälpmedel. Erikshjälpen kommer även att arbeta med återuppbyggnad efter det akuta skedet. Tack alla givare för de gåvor ni sänder! De når fram och gör stor nytta! Allt som samlas in till Haiti går oavkortat dit. Vad var ditt första intryck av staden? Det var hur oerhört raserat allt var. Överallt låg det människor och överallt, på varje liten plätt, var tält uppsatta. Många har ju blivit hemlösa och många vågar heller inte gå in i sina hus av rädsla för nya skalv eller för att husen riskerar att rasa samman. Något som var påtagligt var frånvaron av grävskopor. Människor fick söka sig fram i rasmassorna med hackor och spadar. Efter tsunamin i Thailand var det fullt av grävskopor överallt som underlättade sökandet och röjandet. Här flyttas varje sten för hand. Vad kunde ni uträtta? Vi hade stor fördel av att vi kom som ett färdigt team bestående av läkare, narkos-, operationsoch intensivvårdssköterskor och dessutom en logistiker som skötte all hantering av mat och material åt oss. Det gjorde att vi kunde arbeta effektivt från första stund. Många patienter hade svåra kläm- och krosskador. Många hade redan blivit amputerade men led av svåra infektioner och varbildningar som är dödliga om de inte tas om hand. En del behövde hudtransplantationer. Vi hade också patienter med vanliga sjukdomar som lunginflammation och annat som också kräver behandling. Vilken hjälp behövs nu? Nu är behovet stort av kryckor och rullstolar. De som kan måste upp på benen och få påbörja sin rehabilitering. Erikshjälpen sänder kontinuerligt sådant material och det är väldigt värdefullt. Det är en insats som definitivt är värd att stödja. Hur mår du själv efter en sådan här resa? Jag är trött men för övrigt mår jag bra. Jag har klarat mig från sjukdomar. En sådan här resa gör djupa intryck men det hade jag räknat med. Att möta människor som varit med om trauman av det här slaget tar tag i hjärtat.n *Skandinaviska Läkarbanken finansieras till största delen av Erikshjälpen och årligen sänds ca 45 läkare ut för ideella arbetsinsatser i olika länder. Åttaåriga Evyline låg fastklämd i tre dygn innan hon kunde hjälpas loss. Mamma, pappa och syskon omkom när huset rasade. Evyline har svåra klämskador men kommer att klara sig bra fysiskt. Jag tror att skadorna i själen efter en sådan här katastrof för många är värre än de fysiska, säger Lennart Sjöholm. Foto: Privat Det känns meningsfullt att få hjälpa till, säger Rune Wirefeldt från Mariannelund. Han är en av alla frivilliga som hjälper till att packa förnödenheter som skickas från Holsbybrunn till Haiti. Foto: Monica Samuelsson årgång 56 Utgivare Erikshjälpen Box Holsbybrunn Besöksadress Bergmossevägen 5 Telefon Fax E-post info@erikshjalpen.se Hemsida Redaktion Bengt Swerlander, ansv utg Louise Nordlund Isaksson Camilla Sköld Monica Samuelsson, red Anna Rostedt Sofia Arnoldsdotter Utgåvor Erikshjälpens tidning ges ut i mars, juni, oktober och december Omslagsbilden Foto: Bengt Swerlander Annonser För information och bokning tel Tryck VTT Grafiska Tidningen trycks på miljövänligt papper Grafisk formgivning Prinfo Bergs ISSN X plusgiro (det senare används endast då OCR-kod finns) Bankgiro Citera oss gärna men glöm inte att ange källan Erikshjälpen är en biståndsorganisation verksam i ett 25-tal länder. Insatserna bygger på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Barnkonventionen och en kristen värdegrund. Arbetet finansieras till stor del av regelbundna gåvor från allmänheten. Erikshjälpen förändrar världen genom att ge liv åt barns drömmar. Foto: Åsa Dahlgren, Kjell Israelsson, Karin Staberg Second hand - en rörelse i tiden Talitha Koum gör nytt av gammalt årsjubilerar 28 Här gör du vårens bästa fynd 31 6 Att bistå varsamt Nyligen hade jag förmånen att besöka Laos och Erikshjälpens arbete bland minoritetsfolk i de norra delarna av landet. Laos är medryckande vackert med sitt gröna böljande landskap. Jag blev verkligen fängslad av både färger och vyer. Också människorna fascinerar liksom på många sätt deras kultur och de kunskaper de fört i arv bland annat när det gäller vad som kan tas tillvara av det skogen och jorden ger. Att arbeta bland minoritetsfolk väcker frågor. Ibland svåra frågor. Vilken utveckling önskar vi folk som länge levt isolerade från omvärlden? Vad innebär en positiv utveckling och hur kan man arbeta så varsamt att kulturers särart och skönhet bevaras? Detta samtidigt som vi säkrar Utsatta minoriteter Många folkgrupper runt om i världen lever med en påtaglig känsla av att inte betraktas som fullvärdiga människor. Om utsatta minoriteter handlar temasidorna i denna tidning Jorden runt 12 Barn tvingas till prostitution för att försörja sina familjer Året som gått 14 Årsrapport summerar Erikshjälpens arbete 2009 På väg in i vuxenvärlden 18 Vi återser Mutunga Batman Mumbe barns och familjers hälsa, överlevnad, försörjning, utbildning och möjlighet att i större omfattning själva få påverka sitt liv och sin framtid. Detta nummer av tidningen handlar bland annat om några av dessa, ofta utsatta, folkgrupper. Porträttet 20 Cecilia Thorén om veckorna i Kenya som förvandlade livet Krönika 25 Peter Toftgård brottas med frågan när man bör vara nöjd Bildkrysset 26 I tidningen hittar du också en kort version av Erikshjälpens årsrapport för år Ta dig gärna tid att läsa och du kommer att se att vi hela tiden blir fler som vill göra världen till en bättre plats för barnen. Och detta trots att det gångna året på många sätt gått i den ekonomiska krisens tecken. Ditt engagemang som givare eller frivilligarbetare gör skillnad. Tack för din hängivenhet. Jag vill också passa på Tävla och vinn Roland Utbults senaste cd-box Låt inte våren passera obemärkt. Tag vara på ljuset och gör en utflykt. Sidan 24. Du kan hjälpa! 28 Alla är vi olika men vi kan alla göra något Sista sidan 32 Eva blev ambassadör att uttrycka min uppskattning till alla er som, utöver ett regelbundet givande, visat Haitis folk solidaritet i en tid när död och förstörelse härjat. Igen mitt varma tack! Bengt Swerlander Erikshjälpens generalsekreterare 2 Erikshjälpens tidning Nr

3 nyheter Täckning Telia lägger nu ned de delar av sitt fasta telefonnät i Sverige som inte bär sig ekonomiskt. Abonnenterna erbjuds mobiltelefon som ersättning. I många länder hann det fasta telefonnätet aldrig byggas ut innan mobiltelefonin slog igenom. Överallt ser man idag mobiltelefoner och kontantkort säljas. Denna kvinna i Malawi är på hemväg från kvarnen där hon malt sin majs till mjöl. Vem hon ringer och vad hon har att berätta förtäljer inte historien. Foto: Åsa Dahlgren Svenskar storkonsumerar textil I Sverige förbrukar vi cirka 24 kg textil per person och år. Det är betydligt mycket mer än genomsnittet på jorden som ligger på 9 kg textil per person och år. 94 procent av alla kvinnor i Sverige i åldern år handlar nya kläder minst en gång per månad och var femte kvinna köper nya kläder varje vecka. Vid framställning av en bomullströja som väger ett halvt kilo går det åt 5000 liter sötvatten och ett halvt kilo kemikalier. Källa: Svenska Naturskyddsföreningen foto fotolia I finanskrisens spår Den pågående finanskrisen har sitt ursprung i den rikare delen av världen. Men effekterna slår hårdast på utvecklingsländerna. En uppskattning från Världsbanken visar att finanskrisen och den globala lågkonjunkturen leder till att ytterligare barn dör av svält i de afrikanska länderna söder om Sahara. foto åsa dahlgren prylar äger en genomsnittlig västerlänning. bara vanligt vatten? För de flesta av oss är rent vatten att dricka en självklarhet. Men faktum är att cirka barn under fem års ålder dör varje dag till följd av smutsigt vatten och dålig hygien. Erikshjälpen arbetar i flera länder för att barn och vuxna ska få rent dricksvatten, till exempel genom att borra en brunn nära en skola. Barn rädda för elaka människor Svenska barn är mest rädda för elaka människor. Spöken och monster kommer först på åttonde och nionde plats, enligt barnkanalsajten nickelodeon.se som samlat in svar från barn. 26 procent av barnen är mest rädda för elaka människor. Tjuvar kommer på andra plats med femton procent. Mörker skrämmer tretton procent av barnen mest och ödsliga hus elva procent. Annat som skrämmer barn är farliga djur, vampyrer, varulvar och mumier. Men mest skrämmande är alltså människor som inte är snälla. foto åsa dahlgren Kan amma trots hiv foto åsa dahlgren Fler mammor som är smittade med hiv kan nu slippa det svåra valet: att amma och kanske smitta sitt barn med hiv, eller blanda modersmjölksersättning i förorenat vatten och riskera att barnet dör av diarrésjukdomar. Nya studier visar nämligen att en hiv-positiv mamma kan amma sitt barn om hon själv eller det friska barnet får bromsmediciner. Då minskar risken kraftigt att mamman ska smitta barnet med hiv. Grön guide i mobilen Nu släpper Naturskyddsföreningen gratis-applikationen Grön guide för iphone som gör det enkelt att bli miljösmart i vardagen. Snart blir även Naturskyddsföreningens expertråd tillgängliga för andra mobilmodeller. Källa: Svenska Naturskyddsföreningen Foto Sören Andersson Antalet som smittas med hiv minskar Antalet nysmittade med hiv i världen har minskat med 17 procent under de senaste åtta åren enligt ny statistik från UNAIDS. foto fotolia foto monica samuelsson Second hand sänker energiförbrukningen Ideell Second Hand minskar jordens energiförbrukning med mer än vad Sveriges totala vindkraftproduktion genererar per år. Second handverksamheterna ser till att använda det som är helt och funktionellt och drar sitt strå till stacken för en hållbar utveckling. I Ideell Second Hand ingår bl a Erikshjälpen Second Handbutiker, Läkarmissionen, Myrorna, Emmaus, PMU InterLife, Röda Korset och Stockholms Stadsmission. 4 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

4 Japan TEMA Utsatta minoriteter Kerstin och Stig-Lennart Rosén hos minoriteterna i norra Laos Vi prioriterar de mest utsatta Alla invånare i Laos har medborgarskap. Alla ska vara lika inför lagen. Men i verkliga livet är minoritetsfolken kraftigt underrepresenterade i grundskolan och än mer när det gäller högre studier. Eftersom flera minoriteter bor i avlägsna delar av landet har de heller inte tillgång till sjukvård och andra viktiga institutioner. text Monica Samuelsson Fakta: Laos Foto: Stig-Lennart Rosén Laos är en ung nation som mejslades ut av Frankrike i början av 1900-talet. Tidigare bestod stora delar av Sydostasien av små självständiga kungadömen. Laos blev självständigt De sju miljoner invånarna utgörs idag av uppemot hundra olika etniska grupper. De etniska laoter som nationen fått sitt namn efter, och vars språk idag är det nationella, bor främst utmed Mekongfloden och på slätterna i söder. Trots att de utgör knappt hälften av befolkningen är BURMA det just laoterna som har majoritet i regeringen. Laos tillhör de minst utvecklade länderna i världen. Här livnär sig åtta av tio personer på jordbruk, fiske och skogsbruk. KINA THAILAND Etiopien VIETNAM KAMBODJA Laos 6 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

5 TEMA Utsatta minoriteter Foto: marianne stattin lundin Akhafolket är ett av närmare hundra minoritetsfolk i Laos. De bor oftast på höjderna i hus som står på pålar. Akhafolket är ett av närmare hundra minoritetsfolk i Laos. De bor oftast på höjderna i hus som står på pålar. darna tros bo i dalgångarna vill folket bo på höjderna. Varje by har en port, och också staket, som ska hålla andevärlden på avstånd. Man tror också att onda andar bor i vatten. Det har gjort att akhafolket ibland uppfattats som smutsigt. Skulle en kvinna föda tvillingar dödas inte sällan båda barnen. Detta eftersom en ond ande tros vara far till ett av dem och det inte går att säga vilket. Om familjen inte dödar barnen förskjuts man från byn och får leva på avstånd. Bland akhafolket har shamaner och medicinmän mycket att säga till om, i byarna ofta mer än byledarna. Precis som akha är hmongfolket animister. Hmong har ord om sig att vara ett arbetsamt och påhittigt folk. Familjerna är stora med uppemot tio barn. En hmongkvinna förväntas aldrig säga nej till sin man och en man kan också har flera fruar som bor tillsammans i samma hus. Hmong är troligtvis den mest kända folkgruppen, förutom lao, i Laos. Hmong bor också uppe på höjderna. De lever av svedjebruk* och odlar både ris och majs. För knappt tio år sedan var dock opium en av de vanligaste grödorna. Det gjorde många hmongbyar väldigt rika. Men bland dem som själva brukade opium var fattigdomen utbredd och än idag finns byar där missbruksproblemen är stora. Den som kan det nationella språket och kulturen får alltid ett företräde. Det medför att flera minoriteter gett upp sina rötter, sitt språk och sin kultur för att kunna klättra en bit upp på samhällsstegen. Jag är glad över att vara akha men ibland ser människor ned på oss. De tycker inte att vi kan uppföra oss riktigt, säger Khampa, en kvinna på 35 år som tidningen pratat med. Byn som Khampa bor i har fått stöd från Erikshjälpen. Skola har byggts och vattenförsörjningen har säkrats. Gemensamt för minoritetsfolken är känslan av att de faller utanför normen och att de inte har samma möjligheter eftersom de inte kan den rådande kulturen och språket. De har svårt att göra sin röst hörd. Därför kan de inte ta plats i det offentliga, varken när det gäller utbildning, det politiska livet eller att kunna göra anspråk på samma rättigheter och offentliga service som andra. n *Animism är en religiös uppfattning enligt vilken naturen är besjälad *Svedjebruk innebär att skog tillfälligt bränns och marken används för sädesodling och bete, som ett led i växelbruk. Så kan du hjälpa: Du kan ge en gåva till Erikshjälpens arbete för utsatta minoriteter. Använd gärna bifogat inbetalningskort! Tioåriga Miduu tillhör minoritetsfolket akha i Laos. Hon bor i byn Namhin i den norra delen av landet. Här blir det periodvis ganska kallt. Därför har hon och många andra barn, som en del i Erikshjälpens arbete i området, fått varma kläder. Foto: bengt swerlander Stig-Lennart och Kerstin Rosén. Kerstin och Stig-Lennart Rosén har, som Erikshjälpens utsända, arbetat i Laos i flera år. Idag är de bosatta i norr, i provinsen Pong Sali. Bara här finns 35 olika folkgrupper. Alla med olika språk och traditioner. Vi arbetar främst bland akha och hmong, säger Kerstin. Akhafolket är mycket släktkära. De kan ofta sin släkttavla i upp till femton led tillbaka. Släkttillhörigheten är viktig. Därför var det väldigt speciellt när vi hade en akhaflicka från Thailand som hjälpte oss i arbetet en tid. När hon kom till en by visade det sig att de hade samma förfäder sexton släktled Fakta: Detta gör Erikshjälpen för utsatta minoriteter Verkar för att de ska få vetskap om sina rättigheter. Gör myndigheter och samhällsinstitutioner medvetna om gruppens situation och rättigheter. Arbetar med byutveckling för att öka dessa folkgruppers möjlighet till självförsörjning. Ger barn från minoritetsgrupper tillgång till skola och utbildning. Läs mer om minoriteternas situation på tillbaka och alltså kom från samma plats i Kina. Det öppnade hela byns hjärta för oss och än idag känner vi oss förbundna med den byn. Människor med minoritetshärkomst ses ofta ned på i Laos. Ibland uttrycks det till och med att vissa folkslag skulle vara som djur. Det är en attityd som finns. I städerna hörs nedlåtande och fördummande historier om den och den folkgruppen. Det är historier som går ut på att minoriteterna är smutsiga, luktar illa eller skulle vara mindre begåvade. När det gäller skolgång i Laos sker all undervisning på just laotiska. Det gör att barn från minoriteterna kan gå länge utan att förstå något alls av det som sägs. Att använda minoritetsfolkens språk som undervisningsspråk är inte tillåtet. Minoritetsfolken har flyttats ihop till byar, från skogen där de bott utspridda. Det har påverkat deras försörjningsmöjligheter eftersom de varit samlare och jägare. Det nya sättet att leva har raderat ut en del av deras kultur. Erikshjälpen arbetar både i akha- och hmongbyar. Vi vill prioritera de fattigaste och mest utsatta. Akhafolket har en mycket låg ställning vilket motiverar oss att arbeta just bland dem, fortsätter Stig- Lennart. Akhafolket bär ofta svarta kläder som kompletteras med starka färger och kvinnorna är ofta barbröstade. På huvudet och runt halsen bär de smycken av gamla silvermynt. Akhafolket är animister* och tron på andar är stark. Eftersom de onda an- Anna Rostedt, chef för Internationella avdelningen på Erikshjälpen Vad är en minoritet? Det handlar om missgynnade och utsatta etniska, religiösa, språkliga eller kulturella grupper som är färre till antalet jämfört med resten av befolkningen och som vill behålla och utveckla sin identitet som grupp. Det kan också handla om ursprungsbefolkningar. Hur många folkgrupper räknas som minoriteter? Ungefär tjugo procent av världens befolkning tillhör minoriteter. Men det betyder inte att alla individer bland dessa är missgynnade eller särskilt utsatta. Var arbetar Erikshjälpen bland minoriteter? Vi möter minoriteter i Indien, Bangladesh och Laos, Rumänien, Burundi, Kenya och Etiopien. Är några problem specifika för minoritetsfolk? Ja, inte för att dessa folk i sig är mer lika varandra än andra, men deras utsatthet skapar ibland problem som känns igen på flera håll i världen. Det kan handla om utanförskap, att man utsätts för social diskriminering. Det kan innebära att man med tiden börjar tro att man är underlägsen de andra och är sämre på något sätt. Den goda självbilden bryts ned. Ofta har man i praktiken sämre tillgång till utbildning, vilket ibland beror på gruppens egen attityd. När man upplever sig åsidosatt har man svårt att se nyttan av utbildning. När hela grupper på det här viset står vid sidan av det övriga samhället är det heller inte ovanligt med missbruk av t ex alkohol. Kan problemen avhjälpas? Visst kan man göra punktinsatser för att hjälpa minoriteter att få det bättre, exempelvis materiellt. Men det som verkligen ger resultat är när man kan förändra attityder, både hos samhället i stort och bland minoritetsgruppen själva. Det finns gott om bevis på att inkluderandet av minoritetsgrupper leder till starkare och mer sammanhängande samhällen. Vad utför Erikshjälpen i sammanhanget? Vi arbetar med byutveckling, skolgång, och med att ge dessa grupper kunskap om de rättigheter de faktiskt har som medborgare. Vi gör också myndigheter och samhällsinstitutioner medvetna om gruppernas situation och rättigheter. Kan några framsteg påvisas? Ja, jag kan faktiskt säga att vi på olika sätt gör framsteg i alla de insatserna vi är involverade i. Vilka är de största utmaningarna i detta arbete? Fördomar, att det behövs positiva exempel inom den egna gruppen innan fler vågar prova något nytt. Ett exempel är att fler vill sända sina barn till skolan när de sett att andra har haft tydliga fördelar av att få lära sig läsa och skriva. Det gör att det kan ta lite tid att bryta gamla föreställningar, både hos gruppen ifråga och hos samhället runtomkring. 8 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

6 Japan TEMA Utsatta minoriteter Bara den som har en fast adress kan skaffa sig en id-handling. Ibland kan myndigheterna, i mån av tillgång, dela ut mark till familjer. Många driftiga familjer inom projektet arbetar nu med att bygga upp sin första permanenta bostad. Twa sågs länge som Burundi lägre stående människor För ungefär tusen personer av twahärkomst håller dock situationen på att ljusna. Egen mark, permanent boende, möjlighet att odla mat och skolgång för barnen har gjort att ca 200 familjer fått möjlighet att integreras i samhället. Idag säger myndigheterna att twa ska vara en prioriterad grupp och synen på dem har börjat förändras, konstaterar Marion som med rätta kan kallas pionjär. Genom att stödja familjer i arbetet med att bygga permanenta bostäder hjälper vi dem att etablera sig i samhället. Familjerna får själva samla sten och slå tegel till sina hus. När de gjort förarbetet bidrar vi med byggmästare som ser till att bygga upp bostäderna. Vi bistår också med takplåt, dörrar, fönster och puts för att husen inte ska förstöras av regnet, berättar Marion som påpekar att de egna arbetsinsatserna är viktiga. Bostaden blir mer värd för en familj om de själva fått arbeta hårt för den. Det hjälper dem faktiskt i processen att gå från kringflyttande till bofasta. Och vi gör det för barnen skull, för att de ska få möjlighet att gå i skolan. Erikshjälpen har hittills bidragit till sex permanenta bosättningar med twafamiljer. I ett par av dessa har nu skolor byggts för att öka tillgängligheten och närheten till utbildning för såväl barn som vuxna. Ytterligare en skola är nu under byggnation. Tjugo procent av eleverna kommer från twafamiljer. Övriga elever är omkringboende hutuer och tutsier som är de två dominerande folkgrupperna i Burundi. Genom att bygga skolorna i anslutning till twafamiljernas bosättningar höjer vi deras status i samhället. Skolorna blir något som de kan erbjuda sina grannar, oavsett om de är hutuer eller tutsier. Skolorna är bra och många föräldrar vill ha sina barn här, säger Marion som också brinner för alfabetiseringen där även vuxna får möjlighet att lära sig läsa. Det är något mycket stort. n text MONICA SAMUELSSON foto ROLAND NISSFOLK Foto: radiohjälpen Radiohjälpen filmar twaprojektet Marion är en fantastisk person som med sin urkraft uträttar mycket för twabefolkningen. Det säger Finn Norgren, generalsekreterare för Radiohjälpen efter att ha besökt området och berörts av det Marion lyckats åstadkomma. Radiohjälpen har genom Erikshjälpen bidragit till att bygga en skola och fler är på gång. Med det här mjuka arbetssättet slussas twabefolkningen in i samhället på ett mycket bra sätt. Nu står de inte utanför längre. Även myndigheterna har påverkats och tänkt om. Radiohjälpens reportage visas i SVT under Världens Barn-kampanjen i höst. n Den första kontakt Marion Peterson hade med twafolket var på 70-talet då en liten kvinna kom och tiggde vid hennes dörr. På den tiden ägnades dessa människor inte någon uppmärksamhet alls i Burundi. Twafolket, eller pygméerna som många sade, betraktades som smutsiga och obegåvade. Deras barn gick inte i skolan. Familjerna bodde i enkla gräshyddor ofta långt ifrån övrig bebyggelse. Detta var en situation som inte verkade störa många. Marion Peterson Idag utgör twafolket en procent av Burundis befolkning, eller cirka personer. Flertalet har fortfarande inga id-handlingar och saknar därför rösträtt och andra medborgerliga rättigheter. Personer av twahärkomst registreras inte, har oftast inga Burundi id-handlingar och är dåligt integrerade i samhället. För att få id-kort måste du vara bofast. Du måste kunna säga där bor jag. Det kan de flesta twa inte. De är kringflyttande nomader som slår upp sina gräshyddor där de för tillfället får lov, berättar Marion som nu, 80 år gammal, arbetat över femtio år i Afrika. Idag är skogsområdena, där man tidigare kunde jaga och samla mat, så få vilket gjort att twafolket blivit undanträngt. De flesta twa livnär sig idag på att utföra dagsverken åt jordägare. Kvinnorna är krukmakare och männen ofta smeder men problemen med hunger och missbruk är stora. Folket är föraktat av många och de flesta twafamiljer lever fortfarande i samhällets utkant, säger Roland Nissfolk, projekthandläggare på Erikshjälpen som Marion samarbetat med i Burundi sedan Fakta: Twafolket Twafolket finns i Burundi, Kongo-Kinshasa och Rwanda. Twa är ett pygméfolk, en benämning på folkslag där männens medellängd understiger 150 cm. Idag är längdskillnaderna mellan detta och andra folk inte lika påfallande som förr. Twabefolkningen i Burundi talar kirundi, dvs samma språk som landets övriga invånare. Twa utgör ursprungsbefolkning i Burundi. De fanns i landet redan innan hutuer och tutsier immigrerade på 1400-talet. Den nya skolan i Ngendo är omtyckt och attraktiv. Att den byggts i anslutning till twafamiljernas bosättning bidrar till att höja folkgruppens anseende i samhället. Av tradition är twafolket nomader som jagar och samlar. Idag arbetar många som krukmakare, smeder och med jordbruk hos markägare. Det är fortfarande långt ifrån alla barn som tillhör twa som går i skolan, varför folket är klent representerat i beslutfattande församlingar. Folket utsätts än idag för fördomar, diskriminering och utanförskap. De flesta twafamiljer bor fortfarande i mycket enkla gräshyddor som ger undermåligt skydd mot väder och vind. Twa förväntades bo på zoo I en TT-Reuters notis i tidningen Aftonbladet berättades så sent som i höstas om en musikfestival i Kongo-Brazzaville där inbjudna musiker ur twa-folket, även kallade pygméer, blev inkvarterade i tält på zoo istället för att, som övriga musiker, få bo på hotell. Festivalorganisatören förklarade sitt agerande för en fransk radiokanal med att man, genom att låta twa-gruppen bo på zoo, hade velat återskapa deras naturliga närmiljö. Detta eftersom det på zoo fanns klungor av träd där twa-gruppen förväntades samla ved och laga sin mat. Chefen för den kongolesiska organisationen Observatoriet för Mänskliga Rättigheter anklagade, fullt naturligt, festivalen för dålig behandling och diskriminering av de tjugo inbjudna musikerna. Upphör man någonsin att förvånas? n 10 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

7 Hon vill bort från bordellen Ill: Anna Wikståhl I Kambodja såldes den tolvåriga flickan* till en bordell för att familjen, genom hennes inkomster därifrån, skulle kunna betala av sina skulder. I Asien förväntar man sig att barnen hjälper till att stödja familjen, även ekonomiskt. Flickan har ingen skolutbildning och kan varken läsa eller skriva. Varje dag tvingas hon ta emot uppemot åtta män som utnyttjar henne mot betalning. Hon ser idag inte någon annan framtid än att vara kvar på bordellen, trots att livet och arbetet där ger henne stark både oro och ångest, sömnlöshet och rädsla. Fly eller flytta hem kan hon inte heller göra eftersom hennes föräldrar då skulle sälja henne igen. n * Information från Marianne Stattin Lundin, projekthandläggare på Erikshjälpen. Av hänsyn till flickan har vi valt att inte publicera namn och bild. Vill du hjälpa till? Erikshjälpen arbetar på många sätt och i flera länder för att barn ska få vara barn. Genom att erbjuda familjer möjlighet till försörjning och barn och vuxna tillgång till utbildning förändras utsikterna för tusentals familjer. Hjälp oss att hjälpa de utsatta barnen. Sätt in din gåva på pg eller bli månadsgivare. Hivsmittade Nduki Jag ber Gud om att få överleva Rummet som Nduki bor i ligger intill en liten gränd i staden Emali i Kenya. En sliten och långt ifrån tät dörr skiljer hennes lilla rum från livet och den smutsiga gatan utanför. Där ute leker barnen. Här inne i rummet är luften tung. Nduki är 31 år och mamma till två barn. Hon sitter på sängkanten. Bakom henne sover maken Onesmus. I den andra sängen, som står i en vinkel för att få plats, ligger Ndukis syster. Kraftlös. Alla tre vuxna är smittade av hiv. Nduku fick sin diagnos redan för tre år sedan. Trots att maken också var dålig ville han under lång tid inte låta sig testas. Den vikande hälsan tvingade honom dock till slut att söka läkarvård. Det var i februari förra året. Sedan dess har även han levt med diagnosen hiv. Han säger att det är jag som har smittat honom, säger Nduki uppgivet och river på några irriterande utslag och knottror på benen. Klådan och utslagen kommer för många hivpositiva som ett brev på posten. Och det kommer många olika brev; Malarian slår hårdare mot oss som är smittade, berättar Nduki och torkar svetten ur pannan med en trasa, ömsom på sig själv, ömsom på maken och systern. Det är som att febern tar den sista kraften ur kroppen. En del dagar tycker jag så synd om mig själv. Men jag ber till Gud att jag ska få överleva och kunna ta hand om mina barn. Bromsmedicinen har hjälpt. Tidigare kunde jag inte stå på benen och skulle vi någonstans fick min man bära mig. Nu är det han som är svagast, berättar Nduki som ibland köper och säljer grönsaker för att tjäna lite pengar. Men det är inte varje dag hon har ork till det. Under de senaste årens torka och svält i området har prostitutionen ökat i staden. Ndukis rum ligger centralt i Emali och hon ser det som sker. I desperation går både mammor och barn ut på gatan. Utmed stora vägen stannar många truckförare över natt. De har pengar. Om inte mycket så i alla fall lite grand att sätta sprätt på. Och så förs smittan vidare, från stopp till stopp, från familj till familj. n text MONICA SAMUELSSON foto åsa dahlgren Du kan hjälpa! I Emali ger Erikshjälpen stöd till hiv-smittade bland annat genom TAS-gruppen. Här får smittade möjlighet att ta sig till sjukhus för att få bromsmedicin. Här möter man andra smittade och kan dela tankar och upplevelser med varandra. Det är viktigt i ett samhälle som fortfarande, trots att smittan är så utbredd, starkt stämplar den drabbade. Erikshjälpen arbetar också förebyggande med information. Ge en gåva, märk talongen Stöd till hiv- och aidsdrabbade. 12 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

8 Erikshjälpen förändrar världen genom att ge liv åt barns drömmar Eriksjälpens huvudmål är att barn och familjer som lever i utanförskap och fattigdom ska kunna utvecklas och själva vara med och påverka det samhälle de lever i. Erikshjälpen arbetar därför långsiktigt tillsammans med lokala organisationer på många platser runt om i världen. Insatserna gäller främst hälsa, utbildning försörjning och påverkansarbete. Erikshjälpen årsrapport 2009 Under 2009 uppgick Erikshjälpens totala intäkter till 79,5 miljoner kronor. När tidningen trycks är siffrorna preliminära. Det är med stor tacksamhet som vi konstaterar att antalet privatpersoner som stödjer Erikshjälpens arbete för utsatta barn fortsätter att öka, säger Bengt Swerlander som är generalsekreterare för organisationen. Vi blir fler och kanske är det ett kvitto på att förtroendet för Erikshjälpen som organisation fortsätter att öka. Nu kan vi se till att fler barn får se sina drömmar bli verklighet. För dem som inget har handlar det om att få trygghet, mat och gå i skolan. Vi ger barnen möjlighet att påverka det samhälle de lever i och arbeta för en utveckling just där de finns. Arbete i 27 länder Erikshjälpen har arbetat med utvecklingsprojekt i 27 länder under Till största delen är det en långsiktig verksamhet för att öka människors möjligheter att själva försörja sig och sina familjer. Under året har även flera livsviktiga insatser genomförts vid akuta svältkatastrofer. Begagnat sjukvårdsmaterial till nytta Human Bridge som hanterar Erikshjälpens materialbistånd har utrustat sjukhus med begagnat sjukvårdsmaterial till bland annat Etiopien, Burkina Faso, Albanien, Eritrea, Kosovo och Tanzania. Även kläder har sänts till flera olika länder på Erikshjälpens uppdrag. Ideella läkarinsatser Genom Skandinaviska Läkarbanken har Erikshjälpen sänt ut 45 läkare som betjänat de allra fattigaste i utsatta regioner. Omkring personer har fått kvalificerad läkarvård under året. Second hand har ökat Erikshjälpens Second Hand har öppnat nya butiker och många av de totalt 46 butikerna ökade sina försäljningssiffror. Därmed har deras skänkta överskott till Foto: Peter Toftård, Monica Samuelsson, Åsa Dahlgren Erikshjälpen ökat med tjugo procent och butikerna bidrar till att hjälpa långt fler utsatta barn än tidigare. Radiohjälpens kampanj Världens Barn har Erikshjälpen varit delaktig i sedan millennieskiftet och kommer även att vara det under ytterligare sex år. Under hösten antogs Erikshjälpen dessutom som förmånstagare till Svenska PostkodLotteriet, vilket gör det möjligt att förse fler barn med utbildning och byar med rent vatten. Parallellt med dessa mycket positiva noteringar har dock antalet företagsgåvor och stora gåvor från enskilda givare minskat under året som gått. I Sverige Tillsammans med organisationen IM (IndividuellMänniskohjälp) har Erikshjälpen fortsatt sitt viktiga och uppskattade arbete med skolinformationsprogrammet Rafiki som ger barn i svenska skolor en utblick och samtidigt insikt i hur barn har det runt om i världen. Under året har informatörerna mött elever och många lärare har fått verktyg för att, på hemmaplan, arbeta med frågor om integration. Exempel på projekt som pågått under året: Utbildning I distriktet Kofele i Etiopien är utbildningsväsendet oerhört eftersatt. De sex skolor som Erikshjälpen varit med och etablerat ger därför barn och övrig befolkning i området en värdefull chans att lära sig läsa och skriva. Under året har ca 1400 elever, både flickor och pojkar, omfattats av utbildningen. Majoriteten av kvinnorna i området är analfabeter, därför har en särskild satsning gjorts på aktiviteter för flickor och kvinnor för att göra dem medvetna om deras rättigheter till bl a utbildning. Hjälp till självhjälp I Kambodja har de allra fattigaste bland de fattiga fått möjlighet till mikrolån så att de kan ta sig ur denna onda spiral. Under året har Erikshjälpen bidragit till att familjer fått träning i att bättre hantera sin ekonomi och ett genomsnittligt lån för dessa familjer låg på motsvarande 700 kronor. Påverkansarbete Heléne är en av många flickor i Benin som flytt från tvångsäktenskap. Hon har tillsammans med 50 andra unga flickor fått en fristad på det center som Erikshjälpen stöder. Flickorna får lära sig läsa och skriva. De undervisas också i hälsovård och ekonomi samtidigt som de får utöva olika typer av hantverk som de sedan kan försörja sig på. Under året är det nio flickor som avslutat sin utbildning. Katastrofinsatser Den svåra torkan med påföljande svält i Kenya innebar nationell katastrof. Över tio miljoner människor drabbades av uteblivna skördar, undernäring och akut matbrist. Erikshjälpen har tillsammans med samarbetsorganisationer på plats och Svenska Missionsrådet/Sida gett mat åt familjer. Av dessa fick 400 särskilt utsatta familjer mat under fyra månader. Hälsa Varje år svämmar Jamunafloden i Bangladesh över och människor som bor på öar i floden drabbas svårt när det smutsiga vattnet sköljer över öarna. Under året har ett hundratal personer som själva är bosatta på öarna utbildats till hälsoarbetare. De sprider kunskaper om hur man behandlar feber, diarré och andra åkommor som är vanliga i översvämningens spår. Intäkter 2009 (angivet i miljoner kronor) Regelbunda gåvor 20,0 Testamenten 14,9 Minnes- och högtidsgåvor 1,5 Övriga gåvor 5,9 Second Hand-butiker* 14 Svenska Missionsrådet/Sida 12,0 PostkodLotteriet 5,0 Världens Barn 2,4 Radiohjälpen 1,2 Övriga intäkter 2,6 Totalt 79,5 Utöver de 14 miljoner kronor som skänkts från Butiker till Erikshjälpen har också över 20 miljoner kronor gått till samarbetande lokala församlingars och föreningars egen biståndsverksamhet. Afrika Asien Östeuropa Regional fördelning av utvecklingsinsatser 2009 Afrika 51% Asien 34% Östeuropa 11% Sydamerika 4% Sydamerika Utvecklingsinsatser Humanitärt bistånd Barn i Sverige Information Fördelning av insatser 2009 Utvecklingsinsatser 86% Humanitärt bistånd såsom katastrofer och återuppbyggnad 5% Barn i Sverige 4% Information 5% Önskar du mer utförlig information är du efter den 31 mars välkommen att beställa fövaltningsberättelsen för år 2009 på telefon Erikshjälpen har haft 90-konto sedan 1963 och kontrolleras av SFI, Stiftelsen för Insamlingskontroll. SFI godkänner att max 25 procent av de totala intäkterna går till insamlings- och administrationskostnader. Under år 2009 var dessa kostnader 9 procent för Erikshjälpen. 14 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

9 KULTUR Julia och Helena skapar Kläder som gör större nytta Ifjol startade Julia Floberg och Helena Kvist ett eget klädmärke. Med Talitha Koum vill vi inte bara sy snygga kläder utan också säga att alla människor är unika, att alla har något att tillföra och att det finns en tanke med varje enskilt liv. Vår passion är att sy kläder. Det är vårt sätt att vara oss själva och leva ut vår kristna tro. Ofta tillverkas kläder av arbetare som lever under svåra och kränkande omständigheter. Det är något vi reagerar starkt emot. Idag syr vi allt själva men skulle vi, längre fram, lägga ut arbete på fabriker är det jätteviktigt att veta att förhållandena verkligen är schyssta. Läs mer på Att de skulle starta ett eget märke anade Julia Floberg och Helena Kvist inte när de redan för flera år sedan började sy sina egna kläder. Skissade och sydde gjorde de för att det var roligt. Det kändes speciellt att få skapa sådant som de själva tyckte om och som ingen annan hade. På den vägen är det fortfarande. Men idag driver de tillsammans Talitha Koum, kläder som de syr själva och sedan säljer på visningar och festivaler. Vi möts i en lägenhet i centrala Borås. Julia Floberg går andra året på Textildesignprogrammet vid Borås Högskola. Helena Kvist har just anlänt från Göteborg där hon läser en universitetskurs i global utveckling. Vi kommer båda från Jönköpingstrakten och umgicks mycket under gymnasietiden. Visst kunde vi skoja om att vi skulle ha ett eget klädmärke men det var inget som vi planerade då. Det har vuxit fram med tiden, berättar Helena som efter studenten stack ut och reste en del. Färden gick bland annat till Hawaii och en lärljungaskola som en kristen organisation bedriver där. Under en praktikperiod kom Helena att hamna hos en organisation i New York och fick då bland annat inblick i den modevärld som hon nu vet är allt annat är glamourös. Jag var i New York under modeveckan och fick verkligen se hur illa många människor behandlas och hur konstlad och förstörd den världen på många sätt är. Glamouren finns inte på riktigt. Det är bara yta med väldigt mycket baksida, säger Helena som, väl hemma igen, tillsammans med Julia intensifierade arbetet med att skapa ett klädmärke baserat på de egna idealen och den egna övertygelsen. Vi får ofta frågan vad namnet Talitha Koum betyder. Det är hämtat från Bibeln och berättelsen om hur Jesus ger en liten flicka livet tillbaka*. Orden betyder Lilla flicka, jag säger dig, stig upp. Det har inspirerat oss att se att inget är omöjligt. Med våra kläder vill vi säga Stig upp, du är bra och du duger som du är!, säger Julia. Helena fortsätter: Vi vill att kläderna ska påminna ägaren om att hon är älskad. De ska också påminna om att det finns människor som har det svårt men som vi tillsammans kan hjälpa. Därför går tio procent av det man betalar för våra kläder till hjälpinsatser. Vi tror att Gud välsignar när vi ger. Både Julia och Helena är sedan tidigare Unga faddrar genom Erikshjälpen. Därför låg valet nära till hands att låta de tio utlovade procenten från kläderna gå till Erikshjälpens arbete i Benin för att rädda unga flickor från tvångsgifte och kvinnlig könsstympning. Kläderna syr Julia och Helena ofta av begagnade tyger. En del hittar de på second hand. Talitha Koum har på kort tid fått sin alldeles egna stil. Skönt och avslappnat. Det är kläder som man ska trivas och vara bekväm i. Målgruppen är unga människor, främst tjejer. Kläderna säljs på festivaler och i samband med modevisningar. Talitha Koum har också egen såväl hemsida som blogg och även den vägen säljs kläder. Under det gångna året besökte Julia och Helena festivalen Frizon. Där såldes mycket liksom vid ett par event i Göteborg och i Lidköping. Och det är så de tänker fortsätta. Att resa runt och träffa ungdomar i olika sammanhang för att både berätta om kläderna, sin tro och sitt engagemang för andra människor. Vi berättar om Erikshjälpen och vart pengarna går. Vi delar också ut broschyrer om man vill veta mer. Talitha Koum driver vi inte för att tjäna pengar för egen del. Vi gör det för att det känns rätt och riktigt, säger Julia som idag inte vet vart klädskapandet tar vägen i framtiden. Den första april presenterar Talitha Koum sin vår- och sommarkollektion. Vilket tema den kommer att ha avslöjas inte i förväg. Däremot kan man på Talitha Koums hemsida läsa att gästdesigners är välkomna. Helena förklarar; Det finns många som, liksom vi, älskar att rita och sy kläder. Då är man välkommen att kontakta oss. Det får plats fler i vår kollektion och vi hjälper gärna fram andra också. n *Berättelsen finns att läsa i Markusevangeliet kap 5. text & foto Monica Samuelsson samt privat foto: åsa dahlgren, monica samuelsson Farthinder Ovetande om sin hastighetsdämpande effekt på trafiken på väg ut från staden Blantyre i södra Malawi strövar dessa djur vidare i maklig takt. Fartkameror kan tyckas överflödiga på denna sträcka. Uppställning Över stora delar av världen praktiseras fortfarande uppställning vid skoldagens början och slut. Dessa barn bor på en liten ö i Jamunafloden i norra Bangladesh där Erikshjälpen bidragit med skolor. Att vara fattig behöver inte betyda att man är oförmögen. Okänd Stolt kaffetradition Etiopien kallas ofta kaffets hemland. Här lever en tusenårig, stark och stolt kaffetradition. Kaffebusken växer vilt men också på stora plantager. Kvaliteten på kaffet är hög och buskarna har, liksom bönorna, kommit att spridas ut över världen. Först kom de till Arabiska halvön och exporterades från hamnstaden Mocka i Jemen till världens alla hörn. Därför kallas drycker ännu ibland för mocka. Till Sverige kom kaffet vid slutet av 1600-talet. I Stockholm fanns på 1700-talet ett femtiotal kaffehus som med tiden förbjöds. Den som blev påkommen med att dricka kaffe fick böta. Efter några år hävdes dock förbudet. Svenskarna konsumerar idag, efter finländarna, mest kaffe i världen. Vi dricker mellan nio och 10,5 kilo per person och år. Omräknat till dagskonsumtion motsvarar detta tre koppar per person. I Etiopien rostas kaffebönorna över öppen eld framför gästerna som får njuta av den goda doften. Till kaffet serveras inte sällan popcorn. I vissa delar av landet får man även smör och salt i koppen. Fångst till salu Vackra burar kan köpas utmed vägarna i Malawi. Burarna byggs av unga pojkar som sedan fångar vilda småfåglar att fylla burarna med. För den hungrige finns likadana fåglar att köpa, fast då grillade på spett, men då ingår så klart inte den fina buren. I rullning Även en enkel konstruktion kan erbjuda lek, bara det finns en liten sluttning. Det gör det här i byn Kalintulo i Malawi där Piason konstruerat ett förnämligt fordon. Bärbart En självklarhet för många barn i världen är att hjälpa mamma med att bära sina småsyskon. Från unga år får storasyster, mer sällan storebror, hjälpa till att både bära och se efter familjens yngsta. Lördagsgodis Lördagsgodis är ett okänt begrepp för de flesta barn utanför Sveriges gränser men det hindrar inte att det finns gott att tugga på. Sockerrör kräver starka tänder och är inget för veklingar. Tidningens utsända klarade inte provet. Åt kanhända för mycket lördagsgodis som barn. 16 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

10 så gick det sedan Mutunga Nyss liten - snart vuxen Första gången vi träffade Mutunga Mumbe var för sju år sedan. Han var då åtta år. Lika många år hade då gått sedan han och storasyster Kanini kom till centret för gatubarn i Emali, Kenya. Mutungas mamma dog i sviterna av aids när Mutunga var helt liten. Vart pappan tog vägen är det ingen som vet. Efter moderns död fick barnen bo hos sin mormor men bördan blev tung för en kvinna som på kort tid förlorat sina tre döttrar i aids. Alla lämnade de barn efter sig som nu stod utan föräldrar. Mutunga och Kanini kom så till Emali Det blev ett dramatiskt år. Mutunga insjuknade i TBC. Läget var allvarligt och han togs till Nairobi för läkarvård. Tack vare stöd från Erikshjälpen kunde adekvat vård ges. Efter knappt ett år var Mutunga återställd så när som på en ryggskada som krävde fortsatt behandling en tid. Idag är Mutunga femton. Han bor fortfarande på centret och går i sjuan. Det är ett viktigt år eftersom det nu hålls nationella prov. Resultatet avgör om han går vidare till högre klasser eller inte. Matte, engelska, swahili och naturkunskap. Alla kunskaper ska testas. Lite nervöst är det. Jag vill väldigt gärna klara proven. Det ska nog gå bra men jag behöver jobba mer med samhällskunskapen, säger Mutunga. I takt med att åren går har Mutunga börjat tänka alltmer på sina föräldrar, två personer han aldrig fick chans att lära känna. Jag minns dem inte men jag funderar på hur de var. Jag vet att mamma dog i aids. Det kanske pappa också gjort, säger Mutunga som vet både hur hiv-viruset Nu. Tillsammans med kompisen Maundu ger sig Mutunga ibland ut på pilbågsjakt. Det kan bli fåglar, ekorrar och annat småvilt. Jaga får barnen göra tills de är arton år. Då är det inte fritt längre. Vi brukar gå till köket och koka det vi fått. Kanin är godast, berättar Mutunga som också är mycket intresserad av film. Då. Första gången vi mötte Mutunga var han en kille som, visserligen lite märkt av sjukdom, lekte mest hela tiden. Då hette bästa kompisen Wambua. De hade till och med likadana batmantröjor. smittar och hur man kan slippa att få det. I avsaknaden av mamma och pappa har närheten till storasyster Kanini blivit desto viktigare. De har varandra. Det är en trygghet. När vi möter Mutunga är dock Kanini och hälsar på släktingar som visserligen inte ägnat de båda barnen någon större uppmärksamhet under åren som gått. Nu är dock Kanini så stor att hennes tjänster börjar vara av intresse för släkten. Någon som kan hjälpa till att passa barn och laga mat är ju alltid välkommen. Dagarna blir, tycker Mutunga, ofta lite långtråkiga. Inte mycket händer på centret även om det är en trygg plats. Närheten till skolan är bra. Här finns allt han behöver; vänner, mat, husrum och någon som frågar efter honom. En gång åkte vi till kusten, till Mombasa, det var härligt. Jag tyckte om stranden och havet. Jag funderar på var jag ska bo när jag blir stor och inte ska vara här längre. Jag tänker också mycket på vad jag ska göra då, hur jag ska försörja mig och om jag ska ha egen familj. Jag tror jag vill gifta mig och få barn. Inte många, fyra kanske, funderar Mutunga vidare. Någon flickvän har han inte men det finns någon som han gärna sneglar på. Det är mycket i mitt liv som behöver få svar. Nu är det mest frågetecken, avslutar Mutunga. n text Monica Samuelsson foto Åsa dahlgren Mikrolån en väg upp Bland de allra fattigaste i Kambodja arbetar Erikshjälpen tillsammans med organisationen CREDIT för att ge mikrokrediter till starkt behövande kvinnor och familjer. Målet är att kvinnorna, med hjälp av de små lånen, ska kunna dra igång småskalig affärs- och näringsverksamhet och därigenom få en inkomst som familjerna kan leva på. Under förra året bedrevs verksamhet i sex olika provinser. Inom projektet har även en enhet för extra fattiga och utsatta familjer bedrivits. Denna kallas VSU (Vulnerable Service Unit) och handlar om att ge familjer och grupper en mer heltäckande hjälp för att ta sig ur fattigdom. Där ingår förutom små lån också utbildning i hushållsekonomi och hälsovård. Detta för att stärka kvinnorna så att de på sikt kan bli kreditvärdiga hos de ordinära mikrokreditinstituten. Inom VSU finns en medvetenhet om att alla familjer inte kommer att kunna betala tillbaka sina lån. VSU innebär dock en möjlighet, även för de fattigaste av de fattiga, att ta sig ur den onda spiral som djup fattigdom innebär. Under år 2009 bidrog Erikshjälpen till att 4450 familjer fick träning i att bättre hantera sin ekonomi. Ett genomsnittligt lån för dessa familjer låg på motsvarande 700 kronor. n Med mikrolån har Ngung Srening startat en butik där hon säljer kött, frukt och grönsaker. Foto: Bengt Swerlander 18 Erikshjälpens tidning Nr Fotodagbok från Moldavien På en höjd i Europas fattigaste land Moldavien ligger centret CRAC. Där lever runt 20 barn och ungdomar vars familjer inte kan ta hand om dem. Erikshjälpen stöder centret som ger dessa unga mat, kläder, någonstans att sova, medicinsk vård, hjälp med att få tillbaka offentliga dokument, en utbildning och ett yrke. De får också mental, psykologisk och andlig hjälp. Ungdomarna flyttar från CRAC när deras familjeförhållanden har ordnat upp sig, de har fått en fosterfamilj eller blivit myndiga, fått ett eget jobb och någonstans att bo. Här får de ytterligare en chans att bli en del av samhället. De får veta att de har samma rätt som alla andra människor, oavsett om de kommer från svåra omständigheter eller har fått goda möjligheter från början. En av de ungdomar som bor på centret är Dima Nimerenco. När han kort ska beskriva sig själv använder han orden humoristisk, medlande och effektiv. Dima älskar att resa, men berättar att han är rädd för att inte hitta en lägenhet att bo i. Med hjälp av en engångskamera har Dima fotograferat sin vardag. Det här är jag utanför CRAC där jag bor. Det här är mina två bästa kompisar. Foto: Dima Nimerenco Berättat för Lina Mattebo "En helt vanlig dag" Här åker jag rollerblades baklänges nerför en trappa. Jag brukar åka på min fritid, det är väldigt roligt. Jag är med i en grupp som heter 8 wheels som brukar träffas och åka tillsammans. Vi är ungefär 25 stycken och jag är yngst. Men nu brukar jag inte åka så mycket längre, för mina rollerblades har gått sönder. Jag jobbar på en restaurang som servitör. Här är jag på väg till jobbet en tidig morgon. Victor och Victor är mina polare som också bor på CRAC. Erikshjälpens tidning Nr

11 porträttet Cecilia Thorén om sin tid bland nomaderna i Marsabit, Kenya Jag förändrades i grunden Ombord på det lilla propellerplanet från Nairobi upp till nomadernas område i norr och berget Marsabit visste Cecilia Thorén, då nitton år gammal, fortfarande inte vad som väntade henne. Hon memorerade några ord som kursledaren sagt. Ord som skulle komma att bli tongivande för henne under flera veckor framöver. Du är en stereotyp ända tills människor lär känna dig som den individ du är. text Monica Samuelsson foto åsa dahlgren H ela grejen är egentligen ganska konstig. Och allt gick så otroligt fort. Jag ville ju bara ha hjälp att skaffa visum. Hade bara tänkt åka till Afrika för att kontinenten intresserade mig. Av en händelse kom jag i kontakt med Erikshjälpen, antogs till ett praktikantprogram, blev sänd på förberedelsekurs och här satt jag plötsligt på väg till Marsabit, långt ifrån vanlig civilisation. Cecilia Thorén är en färgstark tjej, Hon verkar ha nära till sina känslor. Blir ömsom glad och upprymd, ömsom allvarlig och arg när hon berättar om sin vistelse i Kenya. Marsabit är ett berg mitt i öknen. Här finns det lite grönska. Här finns elefanter och till samhället vid bergets fot kommer folk för att köpa och sälja. Här har en handelsplats vuxit fram men i öknen runt omkring bor nomader av olika stammar under enkla förhållanden i sina manyattas. Många har aldrig sett en vit människa förut och ibland blev reaktionerna starka. Det var folk som blev rädda och grät när de såg mig, minns Cecilia som strax märkte att det inte var helt okomplicerat att vara vit. Flera gånger fick jag frågan om jag hade kommit till Marsabit för att tala om för folk här hur de skulle leva. Om jag, precis som andra vita som några av dem tidigare mött, också skulle utlova förmåner av olika slag bara de gjorde som jag sade. Det kändes väldigt tungt att få en sådan stämpel men det avslöjade ju samtidigt vad många människor här hade utsatts för. Att jag, tvärtom, hade kommit till Marsabit för att under några månader få lära mig så mycket som möjligt av dem lät nog underligt för många. Cecilia fick bo och leva nära kontoret till Erikshjälpens samarbetspartner Food for the Hungry. Det var förhållandevis bekvämt och också tryggt bakom inhägnaden. Till en början blev hon lite uppassad, blev alltid skjutsad med bil när hon skulle någonstans och fick dörrar öppnade för sig och stolar utdragna. Cecilia Thorén Bor i Göteborg men är just nu på resande fot i Indien där familjen bodde när Cecilia var liten. Har tidigare tillbringat några månader som praktikant inom det projekt Erikshjälpen stödjer i Marsabit i norra Kenya. Har sedan gymnasiet läst en termin socialantropologi och en termin internationella relationer. Började spela fiol som femåring. Drömmer om att få ägna mer tid åt musiken. Konsumerar mycket mindre efter tiden i Kenya. Har rensat ut och skänkt bort en massa saker. Vi sitter på ett överskott av orimliga proportioner. 20 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

12 porträttet Det var inte förrän jag själv sade ifrån och krävde att få bli behandlad som alla andra som jag faktiskt blev en i gänget. Det förändrade mycket. Nu fick jag också gå till fots till de olika skolor och byar som skulle besökas. Man promenerar mycket och när man går har man också tid att prata. Jag lärde mig jättemycket under den här tiden. Som praktikant hade Cecilia många uppgifter av varierande slag. Vid hembesök och i skolor pratade hon om hälsa och hygien. Hon hjälpte gamla och sjuka och undervisade ungdomar i data. Hon spelade fotboll och startade en liten kör. När det vissa fredagar arrangerades tjejklubb haglade frågorna över henne. Det var jättemånga tjejer där och de ville verkligen veta allt. Mycket handlade om kärlek och om hur unga människor lever i Sverige. Det lät konstigt Jag vill inte bli en sådan som säger: Tänk på barnen i Afrika för dem att man kan flytta hemifrån, bo själv eller kanske med en kompis ett tag. Jag minns att en tjej mot slutet av en samling frågade, Men Cecilia, om du har mat och du har vatten och du har gått i skolan, vad har du då för problem i din vardag?. Då kände jag mig nästan löjlig. Min situation hemma framstod faktiskt overklig. Besöken i byarna gjorde också starkt intryck på Cecilia. Till en början satt hon mest tyst. Frågade inte så mycket. Sade inte så mycket. Lyssnade mest. Och lärde. Med tiden växte dialogen fram. Särskilt ett möte har etsat sig fast. Det var när hon träffade Galgallo, en tjej som var exakt på månaden lika gammal som Cecilia själv. Galgallo var redan mamma till fyra barn. Hennes egen mamma hade stuckit och pappan var svårt sjuk i aids. Galgallo tog hand om honom, sina fyra barn och dessutom en faster som bodde med familjen. Galgallo hade aldrig fått någon utbildning men hade passat på att lära sig lite engelska av en lillebror som, till skillnad från henne själv, hade fått gå i skolan. Jag minns att jag tänkte Det hade kunnat vara jag. Den insikten, att vi människor föds med så otroligt olika förutsättningar, den kan vara fruktansvärt tung. Samtidigt gör den väldigt mycket med en och jag är så tacksam över att känslan sitter kvar trots att det nu gått över ett år sedan jag var i Marsabit, säger Cecilia som har svårt för att sätta ord på den förändring som hon genomgått. Men det är en förändring i grunden, så mycket vet hon. Ingenting är sig likt längre. Idag tänker jag annorlunda. Erfarenheterna har verkligen präglat mig. De genomsyrar allt, både hur jag tänker och hur jag agerar. Jag är så lycklig över att jag fått vara med om allt detta redan. Det gör förhoppningsvis att jag kan göra andra och bättre val längre fram i livet än vad jag hade gjort utan de insikter jag nu fått. Cecilia fick också många nära vänner under sin tid som praktikant. Både ibland projektpersonal, elever och familjer som hon besökte i och runt Marsabit. Säkerhetsvakten James som på nätterna satt med sin pilbåge i mörkret utanför kontoret och gästhuset pratade hon också ofta med. Många är de som hon idag saknar och tänker mycket på. Just flickornas och kvinnornas situation plågade Cecilia mycket. Redan inför sin resa till Marsabit hade hon blivit informerad om att kvinnlig könsstympning praktiserades i regionen. Att möta de unga flickorna som, mot sin vilja, hade utsatts för övergreppet gjorde henne både ledsen och arg. På flickskolan var komplikationerna tydliga. En del flickor fick stora problem under menstruationen eftersom de var hopsydda och blodet inte hittade någon väg ut. Efter lov och ledigheter märktes det väl vilka flickor som hade blivit könsstympade. De hade svårt att röra sig ledigt och hade fruktansvärda smärtor. Att flickorna hade gått igenom svåra upplevelser märkte Cecilia också på hur labila de många gånger var. En gång small det till utanför fönstret i skolan. Det var en get som sprang in i ett staket tror jag. Bara av det häftiga ljudet svimmade ett par av flickorna av. Och det hände vid andra tillfällen också när något oväntat inträffade, berättar Cecilia som märkte hur nerverna ofta satt på utsidan. Det behövdes inte mycket för att väcka otäcka minnen av både könsstympning, våldtäkter och andra övergrepp som många av flickorna hade varit utsatta för. Arg och ledsen blev Cecilia också över att se hur tillbakahållna många vuxna kvinnor var. Att de inte förväntades ta någon plats utan alltid hålla sig i bakgrunden, alltid stående i dörröppningen när andra välkomnades in och bjöds plats, trots att så stor del av ansvaret och försörjningsbördan ändå låg på dem. Att hon hade accepterats som en i samhället fick Cecilia med tiden flera varma bevis på. Vid ett tillfälle kom ett par andra svenska tjejer på besök. När de då gick genom Marsabit tillsammans pekade barn och vuxna på nykomlingarna som blev kallade mzungus, vita. Cecilia däremot var ju redan känd i trakten och hade, precis som handledaren sagt, gått från att vara stereotypen av en vit kvinna till att, för människorna runt henne, vara individen Cecilia. Det kändes gott. All vandring i och runt Marsabit fick Cecilia att tappa några kilon. Då bad vännerna om ursäkt för att hon blivit smalare, att man hade orsakat henne det. Också en sådan reaktion blev en tydlig signal på hur olika vi människor ser på saker och ting. Pole sana Jag är orolig, kunde folk säga. Förlåt för att du tappar i vikt och Förlåt för att du får färg. Idealen är verkligen olika här och där. Man ska ju vara stor i Kenya. Det är bra och fint. Mitt röda hår var folk också fascinerade över. Att det blev ljusare när jag var i solen. Det var konstigt tyckte många. Lång kjol och täckta axlar. Så lät den klädkod som Cecilia fick inför sin resa till Marsabit. Jag bad farmor om hjälp att sy en lång kjol åt mig. Det gjorde hon. Men kvinnorna i Marsabit tyckte att det var för mycket tyg i den. Varför skulle den vara så vid? Och visst hade de rätt. Jag hade problem med den där kjolen som bara ville åka upp när ökenvinden blåste. Runt Marsabit bor flera olika folkslag och minoriteter. För det mesta levde folken i fred men utan förvarningar kunde också allvarliga motsättningar blossa upp. Om någon blivit skadad eller dödad i en grupp var direkt vedergällning att vänta. Cecilia kom också att alltför nära få bevittna sådana uppgörelser. Hon pratar inte mycket om det men det märks att hon sett för mycket och att minnesbilderna fortfarande gör ont. Trots allt som är jobbigt är jag hoppfull. Bland många ungdomar finns en medvetenhet och en vilja att komma vidare. En pappa som jag träffade uttryckte också hur glad han var att barnen nu gick i skolan. Aldrig hade han själv lärt sig så mycket tidigare som han nu gjorde genom sina barn. Det är inte alla pappor i de här kulturerna som skulle tillstå det. Runt Marsabit är de allra flesta muslimer medan Food for the Hungry, som Cecilia besökte, är en kristen organisation. Själv har hon inte någon uttalad gudstro. Hon känner sig lite främmande för det där även om det ibland var trevligt att bli kallad syster. När folk frågade fick jag berätta att jag är uppvuxen med den kristna värdegrunden men att jag inte själv är aktivt kristen. Jag är glad att det finns folk som har en tro. Det skulle jag också velat ha ibland. Något att förlita sig på när man har det svårt. Jag kan verkligen förstå att tron är viktig för människor. Det jag märkte i Marsabit var också att stamtillhörigheterna bleknade något när människor träffades i kyrkan eller i moskén. Utanför, i samhället, var skillnaderna tydligare. Att efter några månader lämna Marsabit var svårt. Att komma tillbaka till Sverige var rent märkligt. Jag fick nya perspektiv i Kenya. Det är väl det som gör att jag än idag ser annorlunda på saker och Jag är glad att många har en tro. Det hade jag också velat ha ibland. Något att förlita sig på när det är svårt. ting. Jag kan inte längre reta upp mig på småsaker som jag gjorde innan. Är spårvagnen tre minuter sen är det inget problem. Men alla ovidkommande löpsedlar retar gallfeber på mig. Tiger Woods kärleksaffärer. Let s Dance. Vad sysslar vi med egentligen? Har det inte hänt något som faktiskt berör människor? Men sådant får väl inte plats i nyhetsrapporteringen. Fanns det lite matnyttigt kunde vi ju få tänka till lite grand. n Tillbaka i Göteborg märker Cecilia Thorén att tiden i Marsabit påverkat henne. Erfarenheterna har verkligen präglat mig. 22 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

13 inspiration: utflykt Gör en vårutflykt! Vad är härligare än att få känna doften av vitsippor och solens första strålar som värmer en blek kind? Att få lyssna till en porlande vårbäck väcker liv efter en lång vinter. Ta med familjen, bästa vännerna, barnen eller barnbarnen på picknick. Eller fråga om grannen behöver lite avlastning och ta med deras barn på äventyr. Det behöver inte vara långt bort, det kan räcka att gå till parken eller slå läger i närmsta skogsdunge. Att ha med några extra filtar som får tjänstgöra som tak till en mysig koja är ett tips. Ni kommer att få en oförglömlig stund tillsammans! Välkommen till Erikshjälpen! En annan utflykt kan gå till Erikshjälpen i Holsbybrunn, i hjärtat av Småland. Många pensionärsföreningar eller mindre grupper kommer på besök till Erikshjälpens kontor och depå. Där får ni möta Bengt Swerlander som är generalsekreterare eller några av de andra medarbetarna som berättar om hur Erikshjälpen började och vad som är aktuellt idag. Ni får också se hur begagnad sjukvårdsutrustning och annat material packas på depån för att sändas till olika delar av världen. Det finns möjlighet att beställa gott fikabröd till självkostnadspris. Besöket tar ca två timmar. I området finns också bra lunchrestauranger. När ni ändå är i trakterna, varför inte göra en heldagsutflykt och prova på att vaska guld i Ädelfors eller besöka Pelle Nävers födelseplats i Stenberga! Många hjälpande händer. Kom och hälsa på och se hur insamlade kläder noggrant sorteras av glada frivilligarbetare på depån i Holsbybrunn. ca 40 st Pizza-bullar DEG: ½ dl olja 5 dl mjölk 50 g jäst 1 msk socker 1 tsk salt 1 ägg ca 13 dl vetemjöl Blanda mjölk och olja och värm så att blandningen blir fingervarm. Smula i jästen, häll i salt och socker. Rör om så att jästen löser sig. Tillsätt ägget och ca 11 dl av mjölet. Arbeta till en smidig deg. Låt degen jäsa i 30 minuter. Arbeta därefter degen på mjölat bakbord. Dela den mitt itu. Kavla ut till en rektangel, ca ½ cm tjock. Bred på 1 dl chilisås eller tomatketchup och strö på finstrimlad skinka, ost och krydda. Rulla ihop som en rulltårta. Sätt ugnen på 225 grader. Skär rullen i ca 2 cm tjocka skivor. Lägg på bakplåt att jäsa i minuter. Pensla med ägg. Strö på lite riven ost och krydda. Grädda mitt i ugnen i 8-10 minuter. Pizzabullarna är goda både varma och kalla! FYLLNING 2 dl chilisås eller ketchup 300 g skinka 4 dl riven ost pizzakrydda eller oregano PENSLING: 1 uppvispat ägg Härlig picknickmat! Missa inte ett besök i någon av Erikshjälpens second handbutiker. På sidan 31 ser ni var alla butikerna finns. Välkommen! Foto: Monica Samuelsson, Istockphoto samt privat Peter Toftgård är projekthandläggare för Erikshjälpen och sedan i somras bor och arbetar han för Erikshjälpens räkning i västafrikanska Mali. Hans uppgift är att ansvara för och utveckla organisationens arbete i regionen. Ska man vara nöjd? Ska man vara nöjd? Det är en fråga som jag brottas med just nu. Jag lever och verkar i Mali i Västafrika med ansvar för Erikshjälpens arbete i regionen. På många sätt har jag det väldigt bra; jag bor bekvämt, är frisk, trivs med min familj och arbetet. Men så fort man sticker ut näsan utanför dörren är det svårare att vara nöjd. Bamako är en storstad med närmare två miljoner invånare. Luften är full av damm och avgaser och stora delar av året är det runt fyrtio grader varm. Trafiken är fullständigt kaotisk. Bara att ta sig ut på huvudvägen från vårt bostadskvarter kräver kamikaze-egenskaper. Att ta sig till andra sidan floden, ca en kilometer bort, kan ta en dryg halvtimme. Värre än den frustration som trafiken orsakar för mig personligen är olycksstatistiken. Det går inte en dag utan dödsfall i trafiken i Bamako. Någon sa att det handlar om i genomsnitt elva döda varje dag. Om det är sant låter jag vara osagt, men det är i alla fall alltför många. Kan man vara nöjd i en sådan situation? Samma sak gäller arbetet. I ett av våra projekt arbetar vi sedan några år tillbaka för att motverka könsstympning i kommunen Tiakadougou. Vår senaste utvärdering visar att arbetet har varit relativt framgångsrikt. En fråga som tidigare var helt tabubelagd diskuteras nu öppet bland unga och gamla. Kvinnorna och flickorna vars röster aldrig har hörts blir nu lyssnade till. Samtidigt finns ännu inget fullt samförstånd när det gäller att avskaffa praktiserandet av könsstympning. Det är mest de gamla som kämpar emot, så det är egentligen bara en tidsfråga innan saker ändras. Men under tiden kan man vara nöjd? Ju mer jag funderar på frågan desto svårare blir det att säga ja eller nej. Min vän Isaï som är rektor på en malisk skola sa häromdagen Om man är lärare i det här landet och säger att man är nöjd måste man vara galen. I ett land där barn står utanför skolsystemet och många klassrum har både hundra elever och fler kan man inte vara nöjd. Även om man, som han, jobbar på en bra skola. Ändå verkar på något sätt de flesta malier som jag känner vara ganska nöjda. Att ha ett tak över huvudet, mat för dagen och gemenskap med familj, släkt och grannar verkar räcka. Vad skulle hända om de en dag sa att nu får det vara nog, vi har alldeles för liten del av jordens resurser. Skulle det skapa energi så att de kunde utveckla sin egen och landets ekonomi, eller skulle det leda till konflikter, inbördeskrig och terrorism? Jag har fortfarande inte något svar på frågan om man ska vara nöjd eller inte. Under tiden försöker jag vara pragmatisk och hitta ett sätt att leva som fungerar för mig. Om jag hela tiden går omkring och är Om man är lärare i det här landet och säger att man är nöjd måste man vara galen missnöjd blir jag varken särskilt effektiv eller särskilt rolig för min omgivning. För att klara av vardagens utmaningar och svårigheter behöver jag kunna koppla av och glädja mig åt allt det goda i mitt liv. Och låta det bli till energi för att kämpa mot de orättvisor i världen som man verkligen måste vara missnöjd med. n Peter Toftgård krönika 24 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

14 Bildkryss 1/10 EH nr FLOD MED Q8 LÅG VID EUFRAT LITET OTÄCKT DJUR TOG FÖR ÖKAD BORT ANSTRÄNG- YTTER- HÖLJE NING DÖDAT BLAIR GAUFFINS PSYDONYM DYR I VINTER KAN VA SVÅR- BEGRIPLIG TEXT BODEN Konstruktion: John Strandberg Foto: Åsa Dahlgren Så kan du hjälpa På Erikshjälpen är det alltid mycket på gång. För att kunna hjälpa så många som möjligt vill vi naturligtvis också vara så många som möjligt som hjälps åt. Då blir det också mycket roligare! På de rosa sidorna här i tidningen kan du hålla dig uppdaterad om vad som händer och sker. Här kan du både läsa om pågående kampanjer och hur du på många olika sätt kan ta del i det viktiga arbetet för barnen. Välkommen! FÖR HÄSTAR I NAMN STUDIE- FÖRBUND G U D FINNS HAR POLEN VID HAVET STUDERAR FLYG - LEDARE VETA STOR MÄNGD KVARTAL ÄR DE FLESTA FÅGLAR PÅ TRÄD ARBETAR MINNE DEN UPP- RETADE I MALL DET HAR VITA BLOM- MOR PÅ BAR KVIST NUMERA DANZAS STICKER UT DÄR AVGÖRS ENVIGEN RADIOBAND VÄRDE- BREV KONSER- VATIV SK AL- BAGGAR MED LED- LJUS DEL AV TANZANIA- STAD BARN- PLATS HÖRS FRÅN KLOCKA FÖRENADE ARAB- REPUB- LIKEN NAZIORG. HAR SAM- BAND M. FÖDA NATRIUM- KARBONAT Du kan vinna Roland Utbults senaste box, Milstolpar 2. Den innehåller tre cd-skivor med några av hans mest kända sånger, bl a Längtan till havet som legat på Svensktoppen och Elsas visa som varit med i SVT:s film Min vän Elsa. Du får den signerad! Skicka in din lösning till Erikshjälpen, Box 1, Holsbybrunn. Märk kuvertet Bildkryss nr 1. Senast den 2 maj vill vi ha din lösning. Tre pristagare får varsin cd-box. BÅT BLEV VÄL ONYKTER EXPO- NERAD I TV SKYDD SEMITISKT FOLKSLAG ÄR GODA TING? SPELAT PROMO- VERA I BIBELN MED FLERA OLIKA VÄXTER OCH DJUR POCKET- TIDNING BÖR VA LADDAT SAMTAL BO HÖJDER I STHLM KAN VARA KLINISKT LONDON 2012 PÅ BIL- RUTAN UPPMÄTT TID VÄGMÄRKE OMFÅNGS- RIK K ASSERAT MATERIAL FOTBOLLS- BRÖDER TERMO- METER K ALLT DENNA VINTER MED ÅDAHL DET DANSKA LÄNET FÖRR ÄLV OCH TRÄSK BLOD- FAKTOR LÄNGS MED BEHÖVS FÖR LAG TRIVAS ASK BALK TURKIET ARRESTEN SÄNKE RIKTNING PÅ FLYGFÄRD Namn... Adress... Postnr... Postadress... Så kan du bidra! Välkommen med en gåva på bifogat inbetalningskort till Erikshjälpens 90-konto eller gör en direktbetalning på Internet. Enkelt med sms-gåvor Du kan ge en gåva via sms till Erikshjälpens verksamhet! Sms:a ERIK50 eller ERIK100 till så ger du 50 eller 100 kronor. Bli Månadsgivare Du som vill stödja Erikshjälpens omfattande arbete för utsatta barn kan bli Månadsgivare. Du betalar ett valfritt belopp, från 60 kr i månaden, via autogiro. Enklare kan det knappast bli! Du får ett Månadsgivarebevis och håller dig informerad om verksamheten i Erikshjälpens tidning som kommer fyra gånger om året. foto: åsa dahlgren Elevers engagemang gör nytta: Klinik för barn i Kenya Karaff ger rent vatten kronor inbringade en karaff som Maria Uggla, designer på Volvo Personvagnar, formgivit och som tillverkats på Orrefors Kosta Boda av Johan Nilsson. Pengarna går till Erikshjälpens arbete för rent vatten i Mali i västra Afrika. Den aktuella karaffen auktionerades ut på Röhsska Museet i Göteborg i december. Maria Uggla har tidigare arbetat med att ta fram konceptbilen YCC som bl a tilldelats Svensk Forms designpris. Hon har också designat ett prisbelönt kylskåp och kaffegods för Höganäs. På Prästängsskolan i Eksjö har högstadieelever under två år samlat in pengar som ska användas för att bygga en ny klinik i Emali, Kenya. För tre år sedan var några niondeklassare och två lärare på besök i Emali, och sedan dess har de fått in hela kronor genom att göra dagsverken. Totalt kommer kliniken att kosta , och de pengar som saknas kommer flera andra skolor att samla in till. Kliniken kommer i första hand vara till för barn och de människor som finns i området Taretouki där den ska byggas. 26 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

15 Nyanställda på Erikshjälpen Tjugo fantastiska år, konstaterar en nöjd trio bestående av Thomas Persson, sedan 2001 ansvarig för Erikshjälpen Second Hand Butiker, Roland Nelsson, tidigare direktor på Erikshjälpen och den som tillsammans med Göran Ivarsson (t h) tog initiativet till de första butikerna. Ivarsson hade huvudansvaret för second handarbetet fram till år år sedan starten Stark second handrörelse jubilerar När vi presenterade idén för lite drygt tjugo år sedan väckte den tveksamhet och många frågor. Men när vi tittade på butiker som redan fanns kändes det väldigt positivt, säger Roland Nelsson som med rätta skulle kunna kalla sig pappa till Erikshjälpens Second Hand Butiker. Pengarna går alltid till sociala och humanitära insatser, berättar Thomas Persson som sedan 2001 är ansvarig för Erikshjälpens Second Hand Butiker. Även Roland Nelsson gläds åt utvecklingen; Det är svårt att ta in att second hand- 28 Idag är det trendigt att köpa begagnat, både kläder och inredning. Förr tyckte många att det var lite skämmigt. Så är det inte idag. Vårt mål är att växa med tre nya butiker varje år. Allt för att kunna generera ännu mer pengar till bistånd. Det är vår övergripande vision, säger Thomas Persson som menar att potentialen är stor och att det därför finns anledning att vara hoppfull även inför framtiden. Bengt Swerlander, generalsekreterare för Erikshjälpen som årligen omvandlar medel från de 46 butikerna till insatser runt om i världen, tycker att second hand är en genial idé på många sätt. Tack vare alla som skänker saker, alla frivilligarbetare och alla som kommer och fyndar skapas ett stort överskott som, rätt använt, blir till värdefull hjälp för många utsatta barn, både i Sverige och utomlands. Samtidigt görs också en viktig insats för vår miljö. n tex t Monica Samuelsson foto Birger Jonsson Sofie Björkman har läst Utveckling och internationella relationer i Stockholm. Det känns så roligt! Jag har i princip växt upp med Erikshjälpen genom bland annat Second Handbutiken i Genarp. När jag var liten hade jag en egen butik och skänk- te alla pengar jag fick in där. Jag har alltid tyckt om hur Erikshjälpen arbetar, och det jag ska få jobba med nu är precis vad jag ville när jag började plugga. På Eriksdagen förra året samlade Erikshjälpen Hand Butiker Eriksdagen Second in pengar till rent vat24 april ten i Akuem, Sudan. I år fortsätter butikerna att borra och gräva! I Mali, Burkina Faso och Benin i Västafrika ska det bli femton nya brunnar som ger liv. Tillgången till rent vatten skapar helt nya förutsättningar för barn. De får bättre hälsa och kan bättre orka med att gå i skolan. Då kan de skapa en bättre framtid. Hela dagskassan går till brunnar i Västafrika - Välkommen till Eriksdagen den 24 april! Närmaste butik hittar du på s 31. Nr Romin Erikshjälpens Erikshjälpenstidning tidning Nr. Nr rlden är fu ll a v nya ko mpisa r! är full med nya kompisa a r! har va kt sitt hu er utanför s Ring Ung fadder växer och hjälper fler! Vä Världen Ett skänkt testamente hjälper oss att hjälpa ännu fler barn. Självklart kan vi kostnadsfritt hjälpa till med det juridiska. AB Nevotex Anderssons Mekaniska AB Bobbysue AB Bostadsstiftelsen Platen Carlo i Jönköping Effect Reklambyrå Elteknik och Konstruktion AB Emballage & Transport i Gemla AB Emprender Mäklare AB Finnveden Urval Fogmaker International AB Formec Teknik AB Göteborgs Räddningsmission Grass Nordiska AB Götes Varubod LG Collection Minikliniken i Nybro AB Nässjö Näringsliv Olof Svenssons Lastbilsåkeri Reklamia Nässjö AB RGB Design AB Sabina Inredningar AB Sandgrens Lastpall HB Schneider Electric Buildings Sweden AB Skövde Privat Stålgross i Sverige AB Switchcom Säkra Försäkringsmäklare Vatten & Borrteknik i Småland AB Åvalls Metallindustri AB Shoppa till en brunn! Beställ skoltidningen Rafiki - om barns vardag Låt din sista vilja leva vidare. Många företag valde att stödja arbetet för barn genom att köpa Erikshjälpens julkort eller ge en julgåva till något av Erikshjälpens projekt och därmed gjort en betydande insats. Stort tack säger vi till: Ola Olsson kommer från en tjänst som biståndshandläggare på Svenska Alliansmissionen. Ola har sett en del av Erikshjälpen på nätverksträffar de senaste åren, och ser fram emot sin nya tjänst. Det känns som en spännande utmaning! Erikshjälpen är i en utvecklingsfas där det händer mycket, det ska bli roligt att få arbeta och vara en del av det. Skoltidningen Rafiki skildrar en helt vanlig dag hos barn i exempelvis Benin, Kina, Mexiko eller Moldavien. Mycket är lika och en del skiljer sig från svenska barns vardag. Varje nummer lyfter också ett millenniemål och innehåller recept eller pyssel och kryss. Tidningen är ett arbetsredskap för skolans undervisrafiki i Mexik ning i globala frågor. Den finns också för privatpersoo ner och passar barn i låg- och mellanstadiet. En prenumeration på 30 ex kostar 250 kr och tidningen utkommer 2 ggr/ år. Ett ex kostar 50 kr/år (2 utgivningstillfällen). Beställ gärna ett provex på eller ring Vä rlden är fu ll me dn ya komp isar! Millennie Det är glädjande att se att alltfler har valt att bli Ung fadder och se till att andra unga exempelvis får utbildning och att flickors rättigheter tillgodoses. Nu har det blivit så många nya faddrar att Erikshjälpen har fått utöka med fler projekt. Numera går stödet till den typ av projekt man valt och går till fler platser än tidigare. Välkommna, nu kan ännu fler bli Ung fadder! Vär lden är full m ed n ya kompis ar! Gör din ege Salsa Ja, jag rätar alltid lite på mig när butikerna kommer på tal, säger Roland och skrattar. För vem trodde att det skulle bli så här stort? På tjugo år har Erikshjälpens Second Hand Butiker vuxit till 46 butiker. Ifjol uppgick försäljningen till närmare 130 miljoner kronor. Många butiker drivs i samarbete med lokala församlingar och föreningar. Överskottet delas oftast lika mellan den lokala föreningen och Erikshjälpens Second Hand Butiker. Det innebär att medel från verksamheten kommer både Erikshjälpen och lokala initiativ till del. prylar kan ge så stora belopp. Titta bara på engagemanget för Haiti. På en lördag i januari kom det in 1,5 miljoner kronor. Vilken annan typ av verksamhet hade klarat något sådant? Thomas Persson berättar om arbetet med att skapa en professionell butikskedja. Vi har jobbat målinriktat och tagit fram ett koncept som underlättar både driften av befintliga butiker och etableringen av nya. Vi vet hur vi ska jobba, hur butikerna ska vara utformade, hur vårt gemensamma regelverk ser ut och vilket förhållningssätt vi har. Allt detta har bidragit till framgången. Sedan har också tidsandan spelat second handrörelsen i händerna. Att miljöengagemanget ökat liksom intresset för återvinning. På Erikshjälpens internationella avdelning har två nya projektsamordnare anställts. Deras uppgifter är planera, samordna och följa upp projekt tillsammans de lokala organisationerna som utför arbetet. Avdelningen utgörs av sex personer som ansvarar för olika geografiska och tematiska områden. Tack alla företag för era julgåvor! taco-sn alsa Intervju med RobinsonErik mål 7: För stör inte 1 miljön Vill du också bli Ung fadder? För 60 till 90 kronor per månad kan du som är under 30 år stödja andra unga. Läs mer på Rafiki är ett samarbete mellan Erikshjälpen och Individuell Människohjälp. Erikshjälpens tidning Nr

16 EH nr P A C K E V Ä G - GUD MÄRKE K V Ä V E R V A R KANSKE DRÄNGEN? VIKARE FÖRENAR TVÅ LINOR TIDRYMD DRABBAR S KO L B A R N S V A R T - M Å L A T HÖG- TID S V A B B F O R T - P L A N T - NINGS- KROPP REGE- RINGS- ORGAN SIERRA LEONE KAN MAN SÅR I JULKAKA? SOM MEST K R I S A R T A T I RIO 2016 T A C K N A R E R Y M D M Å T T A V S M A K FYLLA GRÖDA TRÅD LANDES I FRANKRIKE TRÅKIG Göteborgs Kulturkalas B A KO M SJUK- FLÖT E DOM T A S U R S KO L A N HAR 27 BÖCKER GATA I VASASTAN I STHLM SLITIT D R YC K DEN TECK- NADE UR FINSK TV KIP- LINGS ORM LIV- ROCK HAR DÅLIG K O L L P Å EKONOMIN T. E X. I GOLF BLEKINGE HÄSTEN REGEMENTE EFTER T V Ä T T SÖT FORN- GREKER H E L T OTROLIGT AV VISSA B O K S T Ä V E R I C-DUR- SKALAN LÄNGE SEDAN N A T R I U M T A S I G ÖVER ÄPPLEN O P Ä R O N SÖNDER- DELAD S KO G R U S T - NINGSDEL SOM VISS F Ä R G NORR OM GÖTEBORG ÖVERGÅNG FRÅN F Å R B O R T DUBBLA BALKAR... ANDRAS VAR- BÖRDOR USA- PENG FRÅN HÄST TCHAD KAN V A R A PRIS V Ö R D A T K A N V A TUNGT T I L L T A L SKER SNARAST HAR H Ä S T - SPEL V A R A FÖRSE FLÖ D EN A SAKNAR GO RÄKNAR EFTER UPP- TRET TON- LAGOR H ELG EN NYKTER DEL NÄRA ZUG- SPITSE SEGER- TECKEN K U R V A TON P Å V Ä S T - K U S T B Å T V A R I N T E MENINGEN FÖRST Kalmar FF jubilerar med konstauktion I år fyller Kalmar FF 100 år. Detta firas på många olika sätt. Samarbetet mellan Kalmar FF och Erikshjälpen markeras under våren bl a genom en konstauktion som arrangeras av företaget Alarmstreet Media. Elva namnkunniga konstnärer från Kalmar med omnejd har ombetts att skapa fritt utifrån ämnet fotboll. Här finns Gunilla Skyttla, Markus Åkesson, Bertil Vallien, Ulrica Hydman Vallien, Monica Strandberg, Linda Wallin, Edwin Böck, Bessie Johansson, Raine Navin, Eva Paradis och Yrjö Edelmann. Vernissage hölls den 16 januari på Monica Strandbergs galleri. Bud på konstverken kan såväl privatpersoner som företag lämna på Gå med i Erikshjälpen på facebook På Facebook hittar du Erikshjälpen. Du kan bli medlem och få uppdateringar den vägen. Välkommen! (Facebook är ett socialt forum på Internet där du kan skapa din egen profil och dela information med dina vänner mm.) Kort om Erikshjälpen 50 procent av auktionssumman går till Kalmar FF som sedan skänker pengarna vidare till Erikshjälpen och organisationens arbete i Malawi. Konstnärernas egna erfarenheter av fotboll varierar. Jag har en fotbollskarriär i Åfors korplag bakom mig, avslöjar Bertil Vallien. Men den slutade snöpligt i en vrickad fot. Auktionen pågår fram till och med den femte juni. n Så här ser Ulrica Hydman Valliens bidrag till konstauktionen på temat fotboll ut. Foto: Björn Öberg Debatt om chefslöner Med anledning av debatten kring de höga lönerna för biståndsorganisationers chefer och ordföranden klargörs här hur det ser ut inom Erikshjälpen: Inga fallskärmsavtal finns för generalsekreterare eller styrelseordförande i Erikshjälpen. I generalsekreterarens anställningsavtal ingår ingen rätt till avgångsvederlag utöver normal uppsägningstid enligt lag. Generalsekreterarens månadslön är kronor och inga förmåner tillkommer. Erikshjälpens styrelseordförande har ingen lön. Erikshjälpens administrations- och insamlingskostnader var 9 procent under år Erikshjälpen är en biståndsorganisation som arbetar i ett 25-tal länder. Ända sedan starten 1946 har barnen stått i centrum. Det var då den svårt blödarsjuke Erik Nilsson som 17-åring grundlade organisationen till förmån för utsatta barn. Erikshjälpens vision är att förändra världen genom att ge liv åt barns drömmar. Erikshjälpen arbetar för att barn ska bli sedda och tagna på allvar och ges förutsättningar att genom egen drivkraft skapa en bättre framtid. Erikshjälpen bygger sina insatser på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och Barnkonventionen, samt en kristen värdegrund med dess betoning på alla individers lika och unika värde. Erikshjälpen arbetar aktivt för att FN:s millenniemål ska förverkligas och att barns rättigheter ska tillgodoses. Erikshjälpens insatser syftar till att utveckla samhället och sker i samarbete med lokala organisationer runtom i världen. Insatserna är inriktade på: Högtidsgåva Födelsedag, bröllop, examen eller jubileum. En högtidsgåva till Erikshjälpen är en uppskattad present vid livets alla höjdpunkter. Minnesgåva I sorgen och saknaden efter en vän eller en anhörig blir en Minnesgåva till Eriksjälpens arbete för barn ett sätt att skapa ljus och framtidshopp för någon som behöver vårt stöd. Beställ på på eller ring Krysslösning nr 4-09 G F I K Ö R S Å N G K A A T G R E N A R E B A L krysslösning J M A T S N T O 2/08 P S A L M N U M M E R P L A T A L A T O L U S T A L E V S Ä L A R T S A B S U R T S C R U S S I N R U N M A G I S K O T S T E K F O R D O M K E R A Ä R I N G B R O A U T P R O V L I N A F L I S L L S L L E S F R Å N B L I S O T A T N T U G N Ä G G M O O S R Y C K T Ä R A T S P O R T U L E D O R E R D E P A R T E M E N T K A N N A Vinnare bildkryss nr 4-09 Grattis till er som vunnit boken Grabben i kuvösen bredvid av Jonas Helgesson! Magnus Egberth, Jönköping Maria Karlsson, Nynäshamn Margit Skoglund, Öckerö Utbildning Fattigdomsbekämpning genom hjälp till självhjälp Hälsa Påverkansarbete och opinionsbildning Katastrofinsatser kurt nelin, malmö Anita ekström, tranås Erikshjälpens arbete finansieras till stor del av kerstin Wickström, limhamn regelbundna gåvor från allmänheten. I Sverige riktar sig Erikshjälpen till barn, exempelvis genom skolprogrammet Rafiki och genom stöd till ungdomar i riskzon. På sjukhus är Erikshjälpen känd genom Systers hemliga låda med tapperhetsmedaljen och andra uppmuntringar till sjuka barn. 28 Vill ni ha besök av Erikshjälpen? Som en av aktiviteterna i Göteborgs Kulturkalas samarbetade Erikshjälpen, Göteborgs stad, Global Forum och Universeum i en monter som hette Leve Klotet. Montern, som kunde besökas i Bältesspännarparken, hade som syfte att lyfta upp Vill du veta mer om Erikshjälpens klimatfrågan. arbete? Kanske Det diskuterades hållbar utveckling, alternativa om olika insatser eller vad det färdmedel finns för möjligheter att hjälpa till? Våra ambassadörer hand innebär. kan komma i staden och återvinning som ju är just vad second till ert företag eller er organisation för ett besök! Vi vill visa ungdomar att second hand är en guldgruva. Ring eller maila info@erikshjalpen. se för mer information. Här kan man hitta mycket bra saker som kan återanvändas, säger Sirpa Jarshild, butiksföreståndare i den nya butiken. Om du vill ha information och kanske också lite I Eriks Garderob kunde kalasbesökarna byta till sig musik och sång eller annan underhållning på dagledigsamlingar eller andra möten kläder kan och du kontakta accessoarer mot det de själva hade på sig eller med någon av våra ambassadörer sig. direkt: Det pågick även en tävling där besökarna kunde skapa sina egen accessoarer med material från Erikshjälpen Second Redan innan invigningen tjuvstartade Erikshjälpen Second Hand i Göteborg genom att finnas med Roberth på Göteborgs & Irene Kulturkalas den 12 till 17 augusti. Johansson, Hand. De vinnande bidragen ställdes även ut i butiken under Aneby tel: invigningen. Roberth och Irene sjunger och text: Rosemarie Engblom spelar tillsammans. Roberth Foto: Lina Theodorsson som har skrivit Humor i helgade hyddor har många roliga J S K T U N I K A episoder att berätta om. Information om S L A R V A Erikshjälpen. bildkryssvinnare 2/08 erikshjälpen nummer 3 oktober 2008 Roland Utbult, Uddevalla tel: Roland är sångare och sångförfattare med socialt engagemang, vilket sätter prägel på många av hans sånger. Han informerar om Erikshjälpen. människor jag mött Per Hansson, under en underhållande Kalmar tel: och intressant stund berättar per hansson med från Per är barndomskamrat Erik som startade kalmar om Erikshjälpen. några av de På ett målande sätt berättar möten han haft med profiler inom bland annat han om barndomsminnen och om Eriks livsverk. idrottens och politikens Roland Nelsson, värld. Holsbybrunn per tel: hansson följde 43 under sin uppväxt 48på nära håll erik nilsson som 52, Roland har startade tidigare det varit som direktor för Erikshjälpen. ett knippe Han berättelser infor- som mycket väl idag är erikshjälpen. merar om Erikshjälpens kan passa vid dagledigträffar verksamhet idag - och han spelar och sammankomster med något lite extra. ventilbasun! För förfrågningar och bokningar Torbjörn Söder, kontakta: erikshjälpen på tel Stockholm tel: eller 307per hansson Torbjörn informerar direkt på tel om Erikshjälpen och människor han mött i organisationens projekt. Arvika Ingesundsvägen 7 Tel BODAFORS Erikshjälpan Second Hand Skolg. 4 Tel BOLLNÄS Renshammarvägen 10 Tel BROBY Allt Möjligt Second Hand Storg. 38 Tel DALA-JÄRNA Industriv. 15 Tel EDSBYN Arken Second Hand Rotebergsv. 40 Tel ESLÖV Kvarng. 4 Tel FILIPSTAD Tegnérg. 3 Tel FRÄNSTA Fränstavägen 235 (vid ICA) Tel GENARP Risav. 2 Tel Gävle Södra Skeppsbron 35 Tel Göteborg Fältspatgatan 6 (Högsbo) Tel HEDEMORA Gussarvsg. 3 Tel HUSKVARNA Birkag. 38 Tel Härnösand har Du frågor och funderingar kring hur man skriver ett testamente? GAMLEBY Human Bridge Second Hand Varvet, Hamnen Tel HJO Human Bridge Second Hand Fredsverkstan, Mekens ind.omr. Välkommen! Strömsdalsvägen 22 Tel Magasinsgatan 11 Tel HÖÖR Handelsg. 1A Tel idala Idalaboden Hallen, Frillesås Tel JÖNKÖPING Solåsrondellen, Bangårdsg. 23 Tel KARLSTAD Gengåvan Second Hand Blockgatan 5 Tel Kramfors Gränsg. 11 Tel LINDESBERG Löpargatan 8 Tel LUND Stora Söderg 25 Tel MALMÖ Volframg 5. Tel NORRKÖPING Hagebyg. 31 Tel RÄTTVIK Reparatörv 5. Tel SKENE Örbyv. 16 Tel SKÄRBLACKA Etiopienhjälpen Bergslagsv 25 Tel SKÖVDE Gengåvan Second Hand Kvantumhuset, G:a Kungsv 54 Tel SPÅNGA Skogängsv. 59 Tel SUNDSVALL Bosvedjan Centrum Bäckebov. 12 Tel SUNDSVALL Återkommande Mode / HÖGSBY Human Bridge Second Hand Storg. 38 Tel KALMAR Human Bridge Second Hand Larmg. 6 N Tel Drottning Margaretas väg 23 Tel Kärrtorp Human Bridge Second Hand Kärrtorpsplan 1 Tel Beställ Erikshjälpens informationsfolder! Ring eller maila oss på info@erikshjalpen.se Ny butik! För öppettider och inlämning av varor, kontakta närmaste butik eller gå in på och fynda på second hand! Nybrogatan 20 Tel SÄFFLE Kvarnhjulet Second Hand Västra Storg. 11 Tel SÄVSJÖ Hantverkaregatan 5 Tel Söderhamn N Hamng. 41 Tel TIMRÅ Verkstadsv. 2 Tel TOMELILLA Rundelsgatan 6 Tel TRANÅS Storgatan 20 Tel TRELLEBORG Hedvägen 176 Tel VALLENTUNA Gengåvan Second Hand Svedjevägen 2 Tel VETLANDA Lilla Nygatan 12 Tel VIMMERBY Mässbrog. 1 Tel VRIGSTAD Gästgivareg. 4 Tel VÅRBY Vårby allé 53 Tel Ny butik öppnar 27 mars VÄNERSBORG Vassbotteng. 16 Tel VÄRNAMO Västbovägen 51 Tel VÄXJÖ Smedjeg. 5 Tel ÅKARP Lundavägen 51 Tel VÄXJÖ Human Bridge Second Hand Kungsgatan 11 Tel KARLSKRONA Human Bridge Second Hand Kungsmarksplan Tel Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

17 Posttidning B Avsändare: Erikshjälpen, Bergmossevägen 5, Holsbybrunn Hallå där, ambassadör! Eva Kihlström, 49 år, informatör och egen företagare. Vem är du? Jag är gift och bosatt i Hjo, har tre vuxna barn och är intresserad av körsång, islandshästar, fotografering och textilt hantverk. Är också kyrkligt engagerad, går gärna på film, konserter och teater. Och så bloggar jag och recenserar böcker. Du är ambassadör för Erikshjälpen, vad innebär det? Det är ett ideellt åtagande som innebär att jag presenterar Erikshjälpens arbete i olika sammanhang med målsättning att hitta nya gåvogivare som förhoppningsvis blir långsiktiga faddrar eller månadsgivare. Varför Erikshjälpen? För mig betyder det mycket att Erikshjälpen är ett känt och respekterat varumärke med goda referenser. Över nittio procent av insamlade pengar går till de insatser som de är avsedda för. Det betyder att bara en mycket liten del går till administration. Uppdraget som ambassadör är inte särskilt betungande eftersom allt görs i mån av tid och möjlighet. Vad vill du åstadkomma? Jag vill ge en knuff i rätt riktning till den som länge tänkt "göra någonting" som att bli fadder eller månadsgivare, ge en gåva i stället för saker i present eller önska sig en insamling till en jämn födelsedag. För många människor stannar det vid Fler ambassadörer möter du på sidan 31. tanken. Jag ger gärna konkreta förslag på enkla insatser som ändå gör stor skillnad. Resultatet kommer kanske inte omedelbart, men på sikt kan jag ha bidragit till en bättre situation för någon eller några människor i världen. Konkret, vad har du gjort som ambassadör? Innan jul hade butikerna i Hjo kvällsöppet. Då satte vi upp ett bord där vi pratade med förbipasserande, gav förslag på alternativa julgåvor, delade ut tidningar och klistermärken till barnen. Vi serverade varm flädersaft och samlade in pengar. Många tog med sig material om Erikshjälpen och vi fick ihop drygt 800 kronor i kontanter till Erikshjälpen. Vad händer mer? Jag har regelbunden kontakt med några hundra personer i mina sociala nätverk på Internet. Där brukar jag ibland kasta in en liten fackla. Senast var det ett inslag och en länk till Erikshjälpen efter jordbävningen i Haiti. Något annat att tänka på? Det viktigaste med engagemanget som ambassadör är att det utgå från ens egna förutsättningar och att verka i ens eget sammanhang, oavsett om det är i det offentliga eller bland släkt, vänner och syjuntor. Allt behöver inte ske i de stora sammanhangen. Man får inte heller förtvivla över de omättliga behoven. "Ingen kan hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon. Det är ett bra motto. Varje insats som görs så bra man kan är tillräckligt och good enough. n text monica samuelsson foto privat