Tjernobyl. - i katastrofens fotspår

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjernobyl. - i katastrofens fotspår"

Transkript

1 Tjernobyl - i katastrofens fotspår Institutionen för samhällsvetenskap och humaniora Samhällsprogrammet Sofie Börjesson, Spss 2 Handledare: Mattias Larsson 1

2 Innehållsförteckning Förord..3 Inledning.4 Syfte 5 Frågeställning..5 Materialbeskrivning 5 Begreppsapparat..6 Begränsningar.6 Metodbeskrivning...6 Avhandling..7 Slutsats och diskussion.16 Sammanfattning...17 Källförteckning.18 2

3 Förord Jag vill först tacka Andreas Sandberg för att jag fick använda en av de bilder som han tog i somras då han var på semester i Ukraina och passade på att besöka Tjernobyl. Jag vill också tacka mina kompisar som stöttat mig under arbetets gång och hjälpt mig med tips och idéer om vad jag kan skriva. Jag måste säga att detta var den hittills mest krävande uppgift jag skrivit, men jag har lärt mig mycket både om hur man skriver uppsatser och om miljön, kärnkraft etc. Även ett stort tack till Niclas Ek som har hjälpt mig med att hitta information om olika saker i arbetet och förklarat saker jag inte förstått. 3

4 Inledning Året var I norra Ukraina, i dåvarande Sovjet unionen, låg kärnkraftsverket Tjernobyl. Det ligger där än idag men nu, i en öde stad, omringat av ett moln av radioaktivitet. Den 26 april 1986 skedde en olycka som påverkade stora delar av västvärlden. Världens hittills värsta kärnkraftsolycka inträffade i Tjernobyl. En olycka som fick förödande konsekvenser. På grund av felaktigt handlande av personalen vid kärnkraftsverket, då man utförde ett experiment, så gick många saker snett och reaktorn förstördes i explosion som sedan ledde till en svårsläkt brand på grund av den höga värmen. Radioaktiva partiklar steg med röken från elden och transporterades med hjälp av vindar runt över Europa. När vindarna blåste mot Moskva fick flygvapnet order om att bespruta så att radioaktiviteten skulle sjunka till marken och detta ledde till att ett av de ryska länen, Brjansk, blev svårt nedsmittat av radioaktivitet och människorna som bor där, och deras släktingar som ännu inte fötts kommer alltid att vara smittade. Varför jag valde just det här ämnet var för att jag kände att jag ville lära mig mer och kärnkraft och även veta varför olyckor kan uppstå. Det var även så att när vi arbetade med energi i naturkunskapen så läste jag väldigt dåligt om kärnkraften och man kan väl se vissa delar av den här uppsatsen som en kompensation för det. 4

5 Syfte Syftet med denna uppsats är att redovisa för varför och hur kärnkraftsolyckan i Tjernobyl inträffade den 26 april år 1986 och göra en jämförelse med olyckan som skedde i Harrisburg den 28 mars Syftet är även att redovisa för hur olyckan i Tjernobyl har påverkat miljön. Eftersom olyckan i Harrisburg inte var lika allvarlig så går det inte att göra en jämförelse på detta för att den olyckan inte var speciellt farlig för omvärlden. Syftet är även att redovisa hur kärnkraften i sig påverkar miljön i alla moment, det vill säga uranbrytningen, driften och slutförvaringen. Frågeställning 1. Varför skedde olyckan i Tjernobyl, i före detta Sovjet unionen, år 1986? 2. Vad finns det för likheter/olikheter med olyckan i Tjernobyl 1986 och den olycka som skedde i Harrisburg 1979? 3. Hur påverkar kärnkraften miljön vidi uranbrytningen, driften i kärnkraftsverken och slutförvaringen? 4. Hur har olyckan som skedde i Tjernobyl 1986 påverkat miljön? Materialbeskrivning källkritik Jag har använt mig av endast en bok-källa, nämligen Hughes, J. Donalds bok Världens miljöhistoria. Det är en bok om som handlar om 1900-talets miljöhistoria och där tar författaren upp ett stycke om hur olyckan i Tjernobyl drabbade det ryska länet Brjansk, Brjansk var även det område som drabbades värst av olyckan, förut Tjernobyl själv. Historian verkar väldigt trovärdig eftersom han berättar om egna erfarenheter, han har nämligen skrivit historian på plats i Brjansk, och de forskare i boken, som kommit fram till de slutsatser han berättar om, är även personer han själv känner. Vissa är även hans kollegor. Det är svårt att hitta så mycket i böcker om just det här ämnet, så jag valde att söka mer på Internet efter information. Jag har använt mig en hel del av Wikipedia, en sida där man själv kan skriva om och redigera artiklar som man vill. Men jag har försökt att jämföra informationen med andra källor, och sett att det mesta stämmer rätt bra ihop. Men man kan ju aldrig vara helt säker, och det gäller ju faktiskt alla källor. 5

6 Begreppsapparat Moderator - Moderator är ett ämne som används för att sänka energin på snabba neutroner och även bromsa hastigheten. Man kan använda sig av ämnen som grafit, kopparlegeringen berylliumbrons eller tungt vatten: vatten där väteatomerna består av isotopen deuterium som har en neutron i kärnan. Väger ungefär dubbelt så mycket som vanligt väte och gör då att vattnet blir 10 % tyngre. INES-skalan - En 7 gradig skala som mäter hur allvarlig en kärnkraftolycka är. Den går från steg 1 som är ovanlighet till steg 7 som är stor olycka. Tjernobylolyckan är den enda i världen som är en steg 7 olycka. Harrisburgolyckan är en steg 5 olycka, olycka med risk för omgivningen. 1 Bq Becquerel En enhet man använder för att mäta radioaktivitet. 1 Bq = sönderfall/sekund. Tidigare använde man sig av enheten Ci - Curie. 1 Ci = 37 miljarder Bq Begränsningar Det har skett många kärnkraftsolyckor i världen men jag ska endast nämna den som skedde i Tjernobyl år 1986 och Harrisburg år Jag har även valt att diskutera ämnet med kärnkraft lite mer allmänt, hur världen påverkas av det och vad som händer när eventuella olyckor inträffar. Jag har mest skrivit om den svenska kärnkraften, eftersom det skiljer sig en del från land till land. Men jag har ändå fått med lite internationellt. Metodbeskrivning Jag började så att jag valde ämne, vi satt och diskuterade olika ämnen som man kunde skriva om och då kom jag att tänka på Tjernobylolyckan när någon nämnde miljöpolitik. Jag satte mig vid en dator och försökte se vad man kunde hitta och utifrån den information jag kunde få så skrev jag min frågeställning. Jag tyckte att det var lättare att komma på frågor, om man visste vad man kunde få för svar. Uppsatsen har därför kommit till genom en litteraturstudie utifrån ett givet syfte aspx 6

7 Avhandling Varför inträffade olyckan i Tjernobyl? Klockan 01:23 den 26 april 1986 inträffade världens hittills värsta kärnkraftsolycka i kärnkraftverket Tjernobyl i utkanten av staden Pyrpjat norr om Kiev i Ukraina, dåvarande Sovjetunionen. Reaktorn förstördes genom en explosion på grund utav att reaktortypens bristfälliga konstruktion och även av operatörsfel. Det var nämligen så att operatörerna stängde av flera säkerhets system helt emot gällande reglar och en kombination av detta, dålig teknisk konstruktion och brister i utbildning inträffade alltså världens värsta kärnkraftsolycka. 2 Reaktorn var av typen RBMK 3. Den är byggd så att varje bränsleelement omges av en trycktub där vatten pumpas in genom elementet för att det ska koka. Trycktuberna är omgivna av grafit och i kedjereaktionen fungerar det som en moderator. Denna konstruktion leder vid låga effekter till att reaktorn lätt blir instabil och en ökning av effekten skulle leda till att ånghalten ökar, vilket leder till ytterligare effektökning, att ökad ånghalt leder till ökad effekt kallas positiv voidkoefficient. 4 För att bromsa effekten i en kärnreaktor kan man föra in styrstavar i reaktorn manuellt eller genom ett kontrollsystem. I Tjernobyl använde man sig inte av systemet utan förde in stavarna manuellt och det bidrog till att effekten ökade okontrollerat. Spetsarna på styrstavarna var dessutom gjorde av grafit, grafiten fungerade som moderator och ökade då effekten i reaktorn så fort de skjutits in. Stavarna var tänkta att bromsa effekten, men på grund av att grafiten fungerade som en moderator så ökade som sagt effekten vilket operatörerna inte var beredda på. Vid själva olyckstillfället pågick ett experiment. Det genomfördes på låg reaktoreffekt, och syftet med experimentet var att undersöka om turbinerna fortfarande kunde leverera ström även ifall den externa strömförsörjningen bröts. För att kunna genomföra hade vissa säkerhetssystem tillfälligt kopplats ur. Men det uppstod elbrist och kraftverket fick då order om att återuppta den normala produktionen. Då effekten plötsligt ökade saknades vissa isotoper i härden som absorberar reaktorgifter och bromsar effekten. Effektökningen kunde då ske fortare än under normal drift. Med detta förångades kylarvattnet i reaktorn på grund av den ökade värmen och ökade effekten 2 3 ReaktorBolschoj Moshnostis Kanalnij är ryska och betyder ungefär Reaktor med hög effekt av kanaltyp (?). Det är en kärnkraftsreaktortyp byggd i Sovjetunionen 4 7

8 ytterligare. Resultatet av bristen på isotoper och den snabbt ökade effekten blev en ångexplosion som förstörde hela reaktortanken och satte eld på grafiten. På grund av den höga värmen är det svårt att släcka en grafitbrand och branden pågick i flera dagar. På grund av att det brann så länge så kunde det spridas så stora mängder radioaktivitet upp i luften. Det var branden som var den huvudsakliga orsaken till att olyckan fick sådana stora konsekvenser för stora delar av Europa. Branden gjorde att radioaktiva partiklar transporterades så högt upp i luften att de sedan kunde transporteras vidare med vinden långt bort, långt utanför Ukraina. Olyckan klassas som en nivå 7-olycka på den 7 gradiga INES-skalan. 5 Vad finns det för likheter/olikheter med olyckan som skedde i Harrisburg? Den 28 mars år 1979 inträffade en olycka i kärnkraftsverket Three Mile Island som ligger 1,5 mil från staden Harrisburg i Pennsylvania, USA. Det som utlöste olyckan var en ventil som fastnade i ett öppet läge när man gjorde ett snabbstopp i reaktorn. Instrumentsignalerna var oklara, vilket är ett brott mot säkerhetsföreskrifter och det ger ofullständiga instruktioner, och detta ledde till att personalen vidtog felaktiga åtgärder, de stängde av nedkylningen och reaktorn började överhettas. Man tappade då kontrollen över klyvningen och reaktorhärden smälte delvis ned. Men som tur var hann man återställa klyvningen innan härden smälte hål i botten på reaktortanken. En olycka som den här har tidigare inträffat två gånger, man har lärt sig att erfarenhetsutbytet mellan kärnkraftsverken måste förbättras för framtiden. Till skillnad från Tjernobylolyckan läckte det inte ut så mycket radioaktiva ämnen, man räknade på kanske ett par enstaka cancerfall i framtiden, men gravida kvinnor och barn evakuerades från närliggande platser med tanke på osäkerheten och läget i reaktorn. 6 Det finns stora skillnader mellan de två olyckorna. Tjernobylolyckan berodde dels på personalen, att de gjorde flera misstag utan att märka det, men vid Harrisburgolyckan hade de mer koll på vad som hände, och olyckan orsakades inte av operatörsfel utan av att ventiler inte fungerade som de skulle. Det man i resten av världen har lärt sig efter dessa två olyckor är att kärnkraft är farligt, även om man arbetar med den på rätt sätt så kan olyckor ske, utan att någon gjort något fel. Efter olyckan i Harrisburg började bland annat Sverige fundera på hur man skulle göra med

9 kärnkraften och folkomröstningen visade att folket inte ville använda sig av kärnkraften och man började avveckla. 7 8 Hur påverkar kärnkraften miljön? - Uranbrytningen Uran finns naturligt i jordskorpan, då i form av uranmalm, och bryts i gruvor och dagbrott. En del länder importerar uran till sina kärnkraftverk från Kanada, Ryssland och Niger. Uran kommer så småningom att ta slut. Enligt IAEA; Internationella atomenergiorganet, kommer världens lättillgängliga uranresurser att räcka i 40 till 50 år om vi fortsätter att använda oss av kärnkraften som vi gör idag. Om då kärnkraften skulle expandera ytterligare kommer resurserna att ta slut betydligt fortare. Men när urankoncentrationen i marken börjar minska kommer det krävas ett mer omfattande arbete att utvinna uranet vilket kommer ha en större påverkan på människors hälsa och miljö. När man bryter uranmalm frigörs radioaktiva gaser så som radon och det släpps även ut en mängd radioaktivt damm. Vid inandning av dammet och radonet ökar risken för lugncancer och andra lungsjukdomar, detta är ett stort problem för gruvarbetarna som då utsätts för en stor risk, speciellt i en del fall där man saknar tillräcklig skyddsutrustning. När man sedan lakar ur uranet från malmen bildas radioaktivt och giftigt avfall av en stor volym, som sedan ofta samlas i stora sjöar där vätskan avdunstar, men slammet som är radioaktivt blir kvar länge. De uranimporterande länderna tar inget som helst ansvar för detta

10 Uranet transporteras sedan till så kallade konverteringsanläggningar där det omvandlas till en gas som heter uranhexafluorid. Den här konverteringen producerar också stora mängder avfall. Detta avfall förgiftar i vissa fall grund- och ytvatten. Uranhexafluorid är ett instabilt och brandfarligt ämne som även är högexplosivt. Gasen är radioaktiv, giftig och även frätande. Under åren har det skett många olyckor just vid hantering av den här formen av uran. Nästa steg är då anrikningen. Där höjer man koncentrationen av uran 235 i blandningen. Man gör nästan likadant när man anrikar uran för tillverkning av kärnvapen, och på grund av detta anser FN att anrikningsanläggningarna kan utgöra en risk för spridning av kärnvapen. Det slutliga steget, innan det blir ett färdigt bränsle, är omkonverteringen av uranhexafluorid till en mer stabil form av uran och även tillverkningen av själva bränslet. Även vid den här processen, som alla andra, produceras en mängd avfall. 9 - Driften Själva driften i kärnkraftsverken skapar inga direkta utsläpp, det största utsläppet är vattenånga, vilket absolut inte är farligt för miljön. Vid fissionen produceras i och för sig gaser så som jod-131 och krypton-85 som är miljöfarliga utsläpp. De båda gaserna måste lagras flera halveringstiden innan strålningen avtar till en säker nivå. Vid förbränning av andra fossila bränslen skapas miljöfarliga utsläpp så som svaveldioxid, kväveoxider och kvicksilver, men i kärnkraftsverken bildas inga av de här farliga ämnena. Men i processen att utvinna energi från en värmekälla så innebär det att ånga måste kylas ned. Man anlägger därför kärnkraftsverk vid floder eller hav och använder vattnet därifrån för att kyla ned och även för att leda bort överskottsvärmen. Men det finns problem i detta handlande. När man släpper ut varmt vatten i en flod så påverkas ekosystemet eftersom fiskar och även växter dör. I flera länder har man löst det här problemet genom att använda sig av kyltorn. Men i Sverige har man placerat sina kärnkraftsverk vid havet istället för vid floder. Havet har en lägre temperatur och en oerhört större vattenmängd än en flod. Detta gör att det varma vattnet som släpps ut från kärnkraftsverken inte värmer upp och skadar lika mycket, och man undviker de problem som uppstår vid kärnkraftsverk som är placerade vid floder. Det är väldigt viktigt att kunna reglera temperaturen, både i kärnkraftsverken och utanför, detta kan även begränsa kapaciteten i kärnkraftsverken, speciellt de som är placerade vid 9 10

11 floder. Extremt varma dagar kan kapaciteten gå ned eftersom vattnet i floden har värmts upp och då inte är lika effektivt till kylning Slutförvarningen När man använt kärnbränslet och det är dags att bytas ut är det fortfarande oerhört radioaktivt. Man måste hantera och förvara det säkert och på något ställe så att strålningen inte når ut till omgivningen. Bränslen har den högsta radioaktiviteten när det är använt. Det måste därför strålskärmas och kylas under all hantering, transportering och förvaring. De radioaktiva ämnen som finns i använt kärnbränsle har en väldigt lång livstid. I Sverige har man en anläggning med vattenbassänger i Oskarshamn där man mellanförvarar använt kärnbränsle i cirka 30 år innan man kan förflytta det till slutförvarningen. Där det kommer att förvaras säkert, långt bort från människor, under en mycket lång tid. Slutförvaringen beräknas att ta cirka år. 11 SKB, svensk Kärnbränslehantering AB, har i uppdrag att hitta ett säkert sätt att ta hand om och slutförvara använt kärnbränsle från svenska kärnkraftsverk. De planerar att bygga ett slutförvar i det svenska urberget för att på lång sikt skydda människor och miljön. För närvarande förvaras allt använt kärnbränsle i bassängerna i Oskarshamn. Men eftersom anläggningen kräver övervakning och kylning så behöver man en bättre lösning som är säker även på lång sikt. Både internationellt och nationellt anser man att geologisk slutförvaring är det bästa alternativet. Men för att kunna bygga ett säkert förvar krävs stora kunskaper om berget man vill bygga i. Man behöver även en bra, långsiktig metod och kontroll på varje steg i utvecklingen. SKB har då utvecklat en metod som gör detta möjligt. Metoden bygger på tre skyddsbarriärer kapsel, buffert och berg. Man kapslar in det använda kärnbränslet i koppar och placerar det inne i berget på 400 till 700 meters djup. Man beräknar att välja en plats år 2009 och ansöka om att få bygga ett slutförvar för kärnbränslet. Man hoppas på att förvaret ska kunna tas i drift år aspx aspx 11

12 13 Hur har Tjernobylolyckan påverkat omvärlden? Olyckan i Tjernobyl var världens hittills värsta kärnkraftsolycka. Den skapade förödelse på många ställen i Europa, inte bara i Ukraina. Vindarna spred radioaktiva partiklar mot Frankrike, upp till norra Sverige och österut mot Moskva i Ryssland. På hela norra halvklotet kunde man mäta och se en ökad radioaktivitet. Vid olyckan sprutade 50 ton kärnbränsle ut i atmosfären i form av partiklar och även 70 ton av andra sorters bränsle. Som om detta inte var nog föll även 700 ton radioaktiv grafit ned i närheten av olycksplatsen. När olyckan skedde valde de ansvariga att inte meddela lokalbefolkningen eller den övriga världen. Det var först två dagar efter olyckan som de sovjetiska myndigheterna meddelade omvärlden om att de skett en olycka. Redan 12 timmar efter det att olyckan skedde började man märka av en ökad radioaktivitet runt sina kärnkraftsverk men när man undersöka kunde man inte finna några fel, man misstänkte då att radioaktiviteten kom från någon annanstans. De sovjetiska myndigheterna visste om vad som hänt, och att den ökade radioaktiviteten påverkar och framförallt förorenar ekosystem och livsmedelstillgångar runt om både i Europa och Sovjetunionen, och de vidtog olika åtgärder. Men det var först när vindarna vände och istället för att föra med sig de radioaktiva partiklarna västerut, mot Tyskland och Frankrike, så vände de mot öst och mot Moskva. Flygvapnet fick då, enligt rapporter, order om att bespruta vindarna så att de radioaktiva partiklarna skulle falla till marken innan de nådde Moskva. Denna handling gjorde att enorma mängder radioaktivt material föll ner över den västra delen av länet Brjansk i sydvästra Ryssland, 177 kilometer nordost om Tjernobyl. Mätningar i jorden visade en bra bit över 40 curie per kvadratkilometer, vilket motsvarar cirka 1480 Bq. Inom 12 timmar efter olyckan började man evakuera människor från områden nära Tjernobyl. Man är osäker på hur många människor som evakuerats. Sovjetiska myndigheter 13 En bild över hur slutförvaringen i urberget skulle kunna se ut. 12

13 rapporterade år 1987 att personer hade evakuerats, men Ukraina uppskattade att de evakuerat 1994 till uppåt personer. Myndigheterna valde att spärra av området runt kärnkraftsverket med en radie av 30 kilometer, själva reaktorn göts in i en sarkofag bestående av betong. Men tyvärr blev den aldrig helt förseglad utan fortsatte att läcka radioaktivt material, och senare uppstod även sprickor i betongen. Man ska bygga en ny sarkofag för att förhindra mer spridning av radioaktivitet, men ett sådant bygge kostar pengar, men bidrag kommer från flera håll, bland annat från EU. Men i Brjansk evakuerades tusentals människor från starkt nedsmittade byar. Och människorna fick flytta in i andra områden och fick både arbeten och bostäder, men ändå var det många som inte trivdes med hur deras tillvara hade blivit. Många barn blev retade i sina nya skolor a de gamla eleverna. De kallades för lysmaskar och de fick inga vänner för de andra barnen ville inte går nära dem för de va rädda att de skulle bli bestrålade. Så en del familjer bestämde sig helt enkelt för att flytta tillbaka till Brjansk till sina gamla hem. De ansåg att: Det är bättre för oss att bo i ett område med strålning om vi får va rimliga levnadsförhållanden. De hämtade tegel och virke från ett gammalt scoutläger som stängts på grund av strålningsrisken och använde det för att bygga om och renovera sina hem. Men efter hand som tiden gick så började sjukdomsfallen och dödsfallen öka, både bland dem som kommit tillbaka och bland dem som från början aldrig gav sig av, på grund av strålningen. Antalet människor som man säkert kan säga dött av olyckan är 31 personer. Samtliga arbetade vid kärnkraftsverket, antingen personal på verket eller var brandmän som arbetade med släckningsarbetet. Men antalet människors liv som har förkortats efteråt på grund av olyckan kan ingen säga säkert och det kommer man aldrig få veta, men det rör sig om tusentals människor och antalet kommer att öka ytterligare. Det man kan få av den radioaktiva strålningen är bland annat sköldkörtelcancer, leukemi, celldöd eller förändringar i DNAspiralen. Barn blir ofta drabbade hårdare än vuxna eftersom barns ben och organ växer och utvecklas. De tar därför åt sig mer av strålningen. Men enligt lärare som arbetar i området är barn dessutom mer medvetna om riskerna än vad deras föräldrar är. Föräldrarna vill fortsätta leva som de alltid gjort och vill inte bry sig om strålningen eller riskerna. Men det är lika svårt för alla att acceptera förändringarna. Att man inte kan äta frukt och grönsaker från trädgården, att man inte kan fiska eller plocka svamp eller bär. På sommaren kan man heller inte dricka mjölk för att radioaktiviteten är så hög i den eftersom korna går ute på bete hela sommaren och får mer radioaktiviteten på sig som sedan förs över i mjölken som korna producerar. Det människorna får göra är helt enkelt att välja mellan att sluta sitt normala användande av det 13

14 ekosystem de bor i. Eller att fortsätta som vanligt och inta radioaktiv föda och därmed bli mer utsatta för strålningen och öka riskerna för att få strålningrealterade sjukdomar. Även om en stor del Brjansk var smittat av radioaktivitet var vissa delar värre än andra. En lärare vid universitetet startade ett miljöprojekt där alla elever och lärare skulle, med hjälp av strålningsmätare, göra kartor över byar, åkrar och skogar. Och visa med hjälp av värdena visa var radioaktiviteten är som högst, vilka områden som är farligast att vistas i och vilka som är mindre farliga. Men efter hand när man mätte märkte man att värdena förändrades. Men det var inte bara på grund av det radioaktiva sönderfallet, utan något annat orsakade förändringarna. Man kom sedan på att radioaktiva partiklar är rörliga och kan förflyttas med vinden när det blåser eller flyta iväg med regnvattnet. Även när man bränner löv på hösten förflyttas partiklarna. När löven brinner frigörs partiklarna som finns inuti och de stiger med röken och blåser vidare och smittar sedan andra platser. Men undersökningarna och kartläggningarna man gjorde visade att hektar jordbruksmark, det motsvarar cirka 40 % av den totala jordbruksmarken i området, var starkt smittad. Även hektar skog, det vill säga cirka 35 %, var smittad. Växter tar lätt upp radioaktiva ämnen och därför är skogen smittad. De som drabbas värst är barrträd, så som tall. Eftersom lövträden fäller sina löv på vinterhalvåret blir de av med en del av den radioaktiva smittan. Men tallen fäller inte sina barr på vinter utan har kvar dem, och i dem finns de radioaktiva ämnena som fortsätter att smitta ner trädet. Inom 8 år dog 40 % av tallarna. De överlevande fick blekgula barr, grenar föll av och kronan torkade ut. De blev sjuka och känsla för brand, eftersom de va så uttorkade. Men det var ju inte bara tallen som drabbades bland växterna. Även vissa lövträd drabbades hårt. Ekarna började växa långsammare, speciellt på våren då knopparna öppnade sig senare än vanligt. En del andra träd fick mycket bredare års ringar, unga träd hade svårt att överleva och forskare har nu funnit tydliga missbildningar hos både ek och lönn. Träden hade blivit muterade, DNA:t förändrades. Träden hade fått cancer. Även vetets DNA förändrades kraftigt då det odlades i de smittade områdena. Det är inte bara människor och växter som påverkas av radioaktivitet, utan även djur påverkas. Vissa arter betydligt starkare än andra, desto högre upp i näringskedjan man befinner sig desto starkare påverkas man. Växterna befinner sig längst ner på skalan. Eftersom djuren befinner sig högre upp påverkas de mer. De får högre nivåer av radioaktivitet i sina vävnader, och de rovdjur som befinner sig högst upp i näringskedjan, som till exempel rävar och örnar kan lokalt gå tillbaka eller dö ut helt. I Brjansk upptäckte man att fisken innehöll 137 cesium och för varje steg uppåt i kedjan ökade koncentrationen två till tre gånger. 14

15 Det som strålningen gör är att förändra generna och det kan ge upphov till mutationer. Mutationerna kan orsaka sterilitet, förtidigt död hos ungarna eller allvarliga missbildningar. Djur som blivit skadade av radioaktiv strålning har fått ungar som saknar ögon, öron, revben, hår och ben. I vissa fall har tre ben saknats. Detta är inte helt ovanligt bland kalvar och föl. Det har även fötts ungar med grovt missbildat huvud, ryggrad och inre organ. Det har även fötts djur med två huvuden. Även barn har fötts med liknande missbildningar efter olyckan. De ämnen man studerat är 137 cesium, ett ämne som är väldigt likt kalcium, och 90 strontium, även detta ämne liknar kalcium. Levande vävnad tar lätt upp de här båda ämnena för att de liknar kalcium. Men det är svårt att bli av med dem. Halveringstiden på cesium är 30 år, vilket innebär att år 2016 har hälften av allt cesium som spreds vid Tjernobylolyckan försvunnit. Men det är långt ifrån allt. Strontium har en halveringstid på 28,8 år, men det har lättare för att sprida sig. Ämnet är väldigt farligt för ryggradsdjur eftersom det samlas upp i skelettet och kan ge upphov till leukemi. Men vatten kan inte tvätta bort de radioaktiva ämnena så de kommer att ligga nere i jordlagren i minst år innan man kan säga att det är helt fritt från radioaktivitet. 14 I Brjansk mätte man som sagt upp 1480 Bc per kvadratmeter i jorden, i Sverige mätte man 0,35 Bc Hughes, J. Donald Världens miljöhistoria sid

16 Slutsats och diskussion Ja, vad kan man då dra för slutsatser av detta? Kärnkraft behöver nödvändigtvis inte vara farligt om man arbetar på rätt sätt. Om man följer de säkerhetsanvisningar som finns så det inte uppstår några problem så är det inte så jättefarligt. Men olyckor sker inte bara på grund av outbildad personal, utan kan också ske av tekniska fel som vi såg exempel på vid Harrisburgolyckan. Och när då olyckor sker finns det kanske inte så mycket man kan göra åt det. Möjligtvis varna tidigare än vad Sovjet gjorde för att minska risken för att så många människor smittas. Men det bästa skulle kanske vara att avveckla kärnkraften helt. Då skulle det inte bli några fler olyckor i alla fall om man skulle stänga ner alla kärnkraftsverk. Men hur ska det då bli med energiförsörjningen? Ja, det är ett helt annat problem som det krävs en helt annan uppsats för att diskutera. Vi måste helt klart försöka skydda vår miljö bättre, det är ju faktiskt den vi lever av. Skulle man fortsätta med kärnkraften som man gör idag så skulle uranet vara slut om ungefär 50 år, och då behöver vi inte längre bry oss om kärnkraftsfrågan. Men vad händer då när den är slut? Hur ska vi kunna förvara allt använt kärnbränsle, som ska stå långt bort från allt så att ingen skadas, var ska vi kunna förvara det i år till det är säkert? Det finns många viktiga frågor att diskutera när det gäller miljön och kärnkraften. Olyckan i Tjernobyl var världens värsta olycka, och vi får hoppas att något liknande aldrig inträffar igen. Det kommer att ta otroligt lång tid innan all radioaktivitet försvunnit från starkt nedsmittade områden som till exempel Brjansk. Men i själva Tjernobyl, där reaktorn fortfarande läcker radioaktiva ämnen, kommer det någonsin att bli en säker plats igen? Visst, man kan ju åka dit utan problem om man inte är där för länge, men kommer man att kunna bo där igen? Slutförvaringen av använt kärnbränsle är ungefär år, men år räcker nog inte för Tjernobyl så länge den läckande reaktorn finns kvar. Men i dagens läge har man ingen bra lösning på problemet eftersom man inte har något bra ställe att förvara bränsle på. Men som tur är jobbar man på lösningar, i alla fall i Sverige. Men hur mycket hjälper det egentligen? Att ett så litet och ganska obetydligt land som Sverige engagerar sig så mycket? När det finns så många andra länder som använder sig så mycket mer av kärnkraften. Om man ska få en bra lösning på problemen angående kärnkraft måste alla i hela världen enas om ett beslut, lägga ner helt eller fortsätta, trots riskerna. För det finns alltid en risk när man arbetar med sådana farliga ämnen. 16

17 Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen är att redovisa för varför Tjernobylolyckan inträffade och hur den påverkat miljön. Samt göra en jämförelse med en annan kärnkraftsolycka som skedde i Harrisburg, USA. Och även visa på hur kärnkraften i sig påverkar omvärlden. Jag har med hjälp av information på Internet försökt förklara olycksförloppet och vad som hände sen, och jag måste säga att detta inte varit en lätt uppgift. Olyckan i Tjernobyl är en av världens mest omtalade tragedier men det är inte lätt att hitta någon information om den eftersom Sovjetunionen valde att hålla mycket hemligt. Att miljön förändras med tiden är ingen nyhet, men med hjälp av radioaktiva ämnen sker förändringen fortare och gärna på oväntade sätt. Alla drabbas på olika sätt, men alla drabbas. Många liv har förstörts på grund av Tjernobylolyckan, många har dött, och ännu fler kommer att dö, även de som ännu inte fötts. Om det hade varit säkert att använda sig av kärnkraften hade det kunna vara ett bra sätt att framkalla energi, men det är inte säkert. Man vet aldrig när man kan råka ut för tekniska fel, brister i konstruktionen eller att man har fel man på fel position. Allt kan leda till kaos och total ödeläggelse. Vi har genom tiderna sett flera exempel på olyckor, men ingen så allvarlig som den i Tjernobyl. Olyckan i Harrisburg spred lite radioaktiva ämnen, men inte så mycket att det skulle kunna skada någon. Kärnkraften i sig skadar endast de som arbetar med det. Till exempel i en del gruvor där de arbetar under dåliga förhållanden och på vissa håll även helt saknar skyddsutrustning. Kärnkraften är ett problem. 17

18 Käll- och litteraturförteckning - Bilden på framsidan är tagen på ett sjukhus i närheten av kärnkraftsverket Tjernobyl Hughes, J. Donald Världens miljöhistoria SNS Förlag 2005 Stockholm 18

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Så fungerar kärnkraft

Så fungerar kärnkraft Så fungerar kärnkraft Enkelt uttryckt är ett kärnkraftverk en elfabrik, där uran används som bränsle. Att tillverka el i ett kärnkraftverk sker enligt samma princip som i ett kraftverk som eldas med kol,

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009.

Kärnenergi. och dess betydelse för världen. Ämne: so/sv Namn: Moa Helsing Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009. Kärnenergi och dess betydelse för världen Ämne: so/sv Namn: Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 1 Innehållsförteckning Försättsblad 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet

SKB har uppdraget. att ta hand om det svenska kärnavfallet SKB har uppdraget att ta hand om det svenska kärnavfallet Att skydda män niskor och miljö I Sverige finns radioaktivt avfall. Det är SKB:s uppdrag att ta hand om detta avfall och skydda människor och miljön,

Läs mer

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz.

Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik. Heliumatom. Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Marie Curie, kärnfysiker, 1867 1934. Atomfysik Heliumatom Partikelacceleratorn i Cern, Schweiz. Atom (grek. odelbar) Ordet atom användes för att beskriva materians minsta beståndsdel. Nu vet vi att atomen

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla

Hållbar utveckling. Ana s Khan 9C. Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla Hållbar utveckling Ana s Khan 9C Dör toffeldjuren i försurade sjöar? Handledare: Olle och Pernilla 21/5-2010 Innehållsförtec kning Inledning...sid. 3 Bakgrund...sid. 3 Hypotes...sid. 3 Syfte...sid.4 Metod...sid.

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se

Gilla läget i 100 000 år... www.slutforvaret.se Gilla läget i 100 000 år... I den här broschyren har vi antagit ett filosofiskt perspektiv på hur man kan tänka kring ett slutförvar av använt kärnbränsle. Du kan läsa den rätt upp och ner och själv fundera

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Kärnkraftsolyckan i Japan. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Kärnkraftsolyckan i Japan Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser Åtgärder Lärdomar Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat i

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.)

Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord som skulle kunna passa in (ta hjälp av själva texten.) Lektion 24 SCIC tis18/03/2014 TEMA: ENERGI OCH NATURRESURSER A. Tre år efter katastrofen i Fukushima (http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=4882778) Titta igenom texten och prata 2&2 om vilka ord

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

facit och kommentarer

facit och kommentarer facit och kommentarer Testa Dig Själv, Finalen och Perspektiv 697 10. Atom- och k är n f ysik Facit till Testa dig själv Testa dig själv 10.1 Förklara begreppen atom Liten byggsten som all materia är uppbyggd

Läs mer

Klimatrollspel. Pressmeddelanden

Klimatrollspel. Pressmeddelanden Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.

Läs mer

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Händelser från verkligheten Fukushima. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Händelser från verkligheten Fukushima Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Olycksförlopp Konsekvenser och åtgärder Japan Invånare: 128 miljoner. Yta: 378 000 km 2. Indelat

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden.

strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. strålning en säker strålmiljö Soleruption magnetisk explosion på solen som gör att strålning slungas mot jorden. 12 I människans miljö har det alltid funnits strålning. Den kommer från rymden, solen och

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer

Kärnkraftskrisen i Fukushima

Kärnkraftskrisen i Fukushima Kärnkraftskrisen i Fukushima Den 11 mars 2011 drabbades Japan av en kraftfull jordbävning med magnituden 9.0. Jordbävningen följdes av en tsunami som träffade landets östkust, ödelade samhällen och dödade

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

SKI arbetar för säkerhet

SKI arbetar för säkerhet Säkerheten i fokus SKI arbetar för säkerhet Arbetet med att utveckla och använda kärnkraft har pågått i mer än 50 år. Det snabbt växande industrisamhället krävde energi. Ökad boendestandard skapade ökade

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Framställning av elektricitet

Framställning av elektricitet Framställning av elektricitet Fossileldade bränslen (kol, olja eller gas) Kärnbränsle (uran) Bilden visar två olika sätt att producera elektricitet. Den övre bilden med hjälp av fossileldade bränslen (kol,

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3

Föreläsning 11 Kärnfysiken: del 3 Föreläsning Kärnfysiken: del 3 Kärnreaktioner Fission Kärnreaktor Fusion U=-e /4πε 0 r Coulombpotential Energinivåer i atomer Fotonemission när en elektron/atom/molekyl undergår en övergång Kvantfysiken

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE.

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE. Britta Kahanpää Ledamot Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat Östra Ny Evelund Gård 610 30 Vikbolandet britta.kahanpaa@gmail.com Tel: 0768-993447 2016-05-31 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-06-01

Läs mer

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Fredspartiet Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Inledning För oss i Fredspartiet är det viktigt att kärnkraft

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Vargens rätt i samhället

Vargens rätt i samhället Vargens rätt i samhället Ämne: Svenska Namn: Viktor Bagge Handledare: Bettan Klass: 9 Årtal: 2009-04-27 Innehållsförteckning Första sida....1 Innehållsförteckning. 2 Inledning...3 Bakgrund.3 Syfte, frågeställningar,

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag

Ringhals Nordens största kraftverk. El en del av din vardag Ringhals Nordens största kraftverk El en del av din vardag Inledning El finns överallt. Industrier, sjukhus och mycket i vår vardag kräver ständig tillgång på el. På Ringhals Nordens största kärnkraftverk

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud? Benjamin Vestberg 9a 2010-05-18 Handledare: Gert Alf, Senait Bohlin, Fredrik Alvén ICA har ett eget märke som heter i love eco. De producerar bland annat ekologisk odlingsjord. Köper människor mer ekologiskt

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Än kan vi inte glömma

Än kan vi inte glömma Än kan vi inte glömma - analys av vad som hände före, under och efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina 1986 Åse Lundin Nv3B Donnergymnasiet, Göteborg Förord I april detta år är det exakt 20 år sedan

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet

Hur länge är kärnavfallet Hur länge är kärnavfallet farligt? - Mats Törnqvist - Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals år till miljontals år. Vi har en spännvidd

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Människan och Teknik

Människan och Teknik Mobiltelefon Historia Trådlös kommunikation har funnits sedan 40-talet, men det användes mest av militären, brandkåren, polisen etc. Det allra första telefonisystemet utvecklades av Sverige år 1950. Det

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR

SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR SKRIFTLIGA INSTRUKTIONER ENLIGT ADR Åtgärder i händelse av olycka eller tillbud Vid olycka eller tillbud som inträffar under transport, ska medlemmarna i fordonsbesättningen vidta följande åtgärder, förutsatt

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem

Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs. Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem Dagens kärnavfall kan bli framtidens resurs Kort beskrivning av fjärde generationens kärnkraftsystem One-point-six-billion people lack access to electricity. Without electricity you cannot do anything

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Säkerheten vid kärnkraftverket

Säkerheten vid kärnkraftverket Säkerheten vid kärnkraftverket Målet för säkerhetsarbetet är att skydda personalen och att förhindra att radioaktiva ämnen kommer utanför anläggningen. I ett kärnkraftverk skapas många radioaktiva ämnen

Läs mer

Kärnkraftens historia

Kärnkraftens historia Kärnkraftens historia Judinnan Lise Meitner flydde från Berlin till Stockholm1938. Innan flykten hade hon arbetat i ett forskarlag tillsammans med Otto Hahn och Fritz Strassman. De studerade reaktionerna

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Tjernobylolyckan läget efter 25 år

Tjernobylolyckan läget efter 25 år Tjernobylolyckan läget efter 25 år Efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 fick delar av Sverige nedfall av framför allt radioaktivt jod och cesium genom regnet. Nedfallet var mycket ojämnt fördelat.

Läs mer

Hur länge är kärnavfallet farligt?

Hur länge är kärnavfallet farligt? Hur länge är kärnavfallet farligt? Sifferuppgifterna som cirkulerar i detta sammanhang varierar starkt. Man kan få höra allt ifrån 100-tals till miljontals år. Dvs. vi har en spännvidd mellan olika uppgifter

Läs mer

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a

Atom- och kärnfysik. Arbetshäfte. Namn: Klass: 9a Atom- och kärnfysik Arbetshäfte Namn: Klass: 9a 1 Syftet med undervisningen är att du ska träna din förmåga att: använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC

KONSTEN ATT RENA VATTEN ELLEN LINDMAN, 12TEC FÖRSÄTTSBLAD KONSTEN ATT RENA VATTEN 17/10-12 ELLEN LINDMAN, 12TEC Innehållsförteckning KONSTEN ATT RENA VATTEN MÅL/SYFTE HUR DET GÅR TILL HISTORIA & FRAMTID VATTENRENING & MILJÖ METOD GENOMFÖRANDE REFERENSER

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Visst går det med förnybar energi!

Visst går det med förnybar energi! Visst går det med förnybar energi! Kärnkraft är farlig, fossil energi förstör klimatet. Båda är begränsade. Frågan är inte om vi måste ställa om till förnybar energi men när. Från kärnkraft till förnybar

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer