Geografi våren Bebyggelsens lokalisering:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Geografi våren 2010. Bebyggelsens lokalisering:"

Transkript

1 Geografi våren Stenmaterialets stora geologiska kretslopp. Vilka är de viktigaste processerna i stenmaterialets kretslopp? Hurdana bergarter bildas i kretsloppets olika skeden? Åskådliggör ditt svar med att rita ett schema. Skiss med förklaringar: Endogena processer - Bergarterna smälter inne i jorden, rör sig genom konvektion - Ny jordskorpa bildas längs oceanernas mittryggar - Magma stelnar långsamt (intrusioner) magma/djupbergarter (t.ex. granit) - Magma stelnar snabbt (vulkanutbrott) ytbergarter (tuff, basalt) - Nya bergskedjor bildas (subduktionszoner), - Djup- och ytbergarter pressas ner igen metamorfa bergarter (gnejs) Exogena processer - Berg vittrar och eroderas, massorna transporteras och avlagras på havsbottnarna - Sedimenten packas och pressas ihop till sedimentära bergarter (sandsten, kalksten skiffer). Kan metamorfoseras t.ex. i subduktionszonerna Närmare beskrivning av magmabergarter, sedimentära och metamorfa bergarter Skissen/schemat bör finnas med i svaret. 2. Vilket geografiskt begrepp används om var och en av de naturgeografiska formationer som beskrivs nedan (a-f)? Ange även ett exempel på varje nämnd formation på jorden. Använd geografiska ortsnamn som exempel. a) avlång formation av grus och sand som en isälv ansamlat i en tunnel eller en spricka i en glaciär. Namn: rullstensås Ex: Punkaharju. b) svagt sluttande formation av basaltisk magma Namn: sköldvulkan, t.ex. vulkanerna på Hawaii c) brant och djup dal i torrt område. Eroderats av rinnande vatten Namn: kanjon, t.ex. Grand Canyon, Colorado d) vidsträckt område, nästan utan växtlighet pga torka Namn: öken, t.ex. Sahara e) upphöjning bildad av de hårda rötterna i en bergskedja när resten av stenmaterialet nötts bort. Namn: restberg t.ex. Koli i östra Finland f) sedimentavlagring som uppkommit kring flodmynning Namn: delta, t.ex. Nildeltat i Egypten 3. Beskriv markanvändningens regionala struktur i det område som avbildas på kartan. Vilka faktorer har inverkat på lokaliseringen av de olika markanvändningsformerna? Allmänt: Nummela är en del av Salpausselkä. Materialet här är grus och sand. Jordmånen släpper genom vatten och bildar grundvatten. Lämplig som byggnadsunderlag eftersom den hålls tjälfri. Ligger också nära huvudstadsregionen. Bebyggelsens lokalisering:

2 De flesta husen ligger på Salpausselkäs sydöstra sluttning, där lokalklimatet är varmt. Kyrkan i den äldsta delen, syns på att vägar och hus står mera oregelbundet. Bostadsområdena ligger högre upp än åkrarna. Centrum har byggts kring trafikledernas knutpunkt och här och där öster om järnvägen. Industrins lokalisering: Industriområdena ligger i tätortens utkanter i närheten av vägkorsningarna i nordost och sydväst. Goda transportmöjligheter utan att industrin stör bebyggelsen. Trafik och turism: Både vägarna och järnvägen längs Salpausselkä. Omfartsväg runt tätorten, busstationen vid den. Flygplatsen på deltats jämna yta. Motell för turister Jordbruk: Åkrarna på lermark, som har bildats då fint material sköljts från glaciärens delta och brett ut sig framför glaciären. Skogsbruk och rekreation: Salpausselkäs högsta punkt är karg och de branta sluttningarna är fortfarande skogbevuxna (skogsbruk/rekreation). Idrottsplaner på sandmarkerna, sommarkoloni vid sjöstranden. Skola och simhall i ett gammalt grustag Övrigt: Reningsverket utanför tätorten, lägre ner än tätorten. 4. Innovationernas regionala spridning. Nämn också exempel på spridningstyper. Innovation = förändring, ny idé, tankesätt, produkt eller uppfinning. Innovationens regionala spridning är ett geografiskt spridningsfenomen som alltid börjar från ett innovationscentrum, där idén har uppkommit eller där man först accepterat innovationen. Innovationsspridningens skeden: begynnelseskedet, diffusionsskedet, förtätningsskedet och mättnadsskedet. Innovationer kan spridas genom direkt diffusion som vågor från innovationscentret mot periferin. Ex tomatodlingen i Närpes på 1970-talet. Innovationer kan också spridas hierarkiskt: från områdets största centrum till mindre centra längre bort. Ex: mode från Paris till Marseille och sist till små byar mellan städerna. 5. Klimatförändringens globala miljöeffekter Mäter förmågan att behärska ett stort ämne snarare än alla detaljer. 1. Definition av klimatförändringen: redogörelse för växthuseffekten mekanismer 2. Miljöeffekter: - ökad avdunstning, ökar torkan, kan orsaka försaltning av marken, erosion och ökenspridning. Kan leda till brist på vatten och mat, krig och miljöflyktingar, t.ex. i Sahel-området. I stäppområdena torkar odlingarna, i tropikerna blir skogsbränder allmännare. - ökande regnmängder i fuktiga områden, ökad erosion, översvämningar och skördeskador. - tropiska sjukdomar, t.ex. malaria breder ut sig - Vegetationsperioden blir längre i den svala och kalla zonen. Permafrosten smälter. - Havsområden värms upp, kraftigare orkaner, flera översvämningar. 3. Redogörelse för hur uppvärmningen förstärker sig själv (permafrost/metanutsläpp, minskad albedo) 4. Påverkan av havsströmmar, väderfenomen t.ex. El Niño, höjda havsytor, minskande sötvatten, spridning av levande organismer, förändring av atmosfärens sammansättning

3 6. a) Hurdana regionala risker förekommer i Somalia? Diskutera även deras orsaker. b) Utanför Somalias kust förekommer sjöröveri. Vilka faktorer finns det bakom detta fenomen? Ett bra svar förutsätter kännedom om aktuella händelser a) Somalias läge problem förorsakade av torka. Långt kustområde tsunamin 2004 ledde till stor förstörelse i Somalia. Miljörisker: (torka och ökenspridning), erosion i bergiga områden, utarmning av jordmånen Minskande fiskstammar pga. utländska trålares olagligt fiske Risker för människorna: Fattigdom och hungersnöd, hög barndödlighet, låg utbildningsnivå, f.d koloni, politisk instabilitet. Tyskland, Italien, Storbritannien och Etiopien uppmuntrat strider mellan klanerna inbördeskrig och avsaknad av en bestående regering b) Somalia har Afrikas längsta kust. Strategiskt viktigt läge vid en global transportled. Indiska oceanen, Adenviken och det trånga Bab el Mandeb-sundet led för frakt av olja, uran, järn, vapen, maskiner och övriga handelsvaror. Stora mängder fraktgods förs speciellt till Kina. Ingen fungerande regering på 20 år (efter Siad Barre 1991). De lokala fiskarna förlorat sitt levebröd. Vissa sjörövare före detta fiskare, andra krigare från andra länder. Bakgrundsfaktorer: Stora obeväpnade tankers kör långsamt nära kusten, lätta att ge sig på. Område som ingen riktigt behärskar. 7. Vilka delområden enligt landskapstyp kan det område du undersökte i skolan delas in i? Rita en karta över indelningen i delområden, namnge delområdena och redogör för de geografiska särdragen för varje delområde. Namnge forskningsområdet. Bedömningen bygger på hur skribenten strukturerat beskrivningen av sitt område. Svaret ska visa på vilken grund den studerande delat in sitt undersökningsområde i delområden, namngett dem och beskrivit områdenas särdrag. En snygg och tydlig karta med teckenförklaringar där delområdena finns utmärkta och namngivna kan ge 2 poäng. 8. Vad menas med rasterformat och vektorformat då man talar om geografisk information? Ge exempel på vardera dataformen. Lägesdata i rasterformat: Data som lagrats i form av små rutor eller pixlar. Rutans storlek dvs. materialets resolution (upplösning) bestämmer noggrannheten. Läges- och egenskapsdata lagras skilt för varje ruta. Rasterformen är den enklaste formen för lagring och behandling av lägesdata och lämpar sig väl för att beskriva fenomen som höjd, temperatur och befolkningstäthet. Satellitbilder och flygfotografier är typiska exempel på lägesdata i rasterformat. Lägesdata i vektorformat: Objekten beskrivs i form av punkter (t.ex. en sten), som linjer (t.ex. en stig) och i ytor (t.ex. en åker). Lägesdata i vektorformat baseras på punkter i ett koordinatsystem och de linjer eller månghörningar som punkterna bildar. Objekten får också attributdata (egenskapsdata) så att de kan klassificeras och presenteras i kartform. Vektorformatet används då man beskriver objekt som har tydliga gränser, t.ex. vattendrag, tätorter mm.

4 + 9. Med fjärranalys skaffar man mångsidig kunskap om både naturen och människans verksamhet. a) Vad menas med fjärranalys, och vilka är de två centrala metoderna för fjärranalys? (3 p.) b) Hur kan man utnyttja fjärranalys då man undersöker miljöförändringar i Östersjön, i Amazonområdet och i Himalaya? Använd bildmaterialet som hjälp i ditt svar. (6 p.) a) Fjärranalys betyder att man med olika instrument karterar ett område på långt avstånd, t.ex. mäter den elektromagnetiska strålning som reflekteras från området. Undersökningsobjekten kan finnas i atmosfären, i vattnet, på jordytan eller under den. De viktigaste metoderna är satellitbilder och flygfotografering. Satellitdata insamlas av satelliter försedda med sensorer som kretsar kring jorden. Flygfotografering sker från flygplan och helikoptrar. b) Hur kan man utnyttja fjärranalys då man undersöker miljöförändringar i Östersjön, i Amazonområdet och i Himalaya? Använd bildmaterialet som hjälp i ditt svar. Fjärrkarteringen är mångsidig gällande metoder och datamaterial. Det är relativt billigt att undersöka stora och svårtillgängliga områden. Östersjön I Östersjön kan man följa upp havets tillstånd och analysera t.ex. algblomning, oljeutsläpp och isförhållanden. Amazonområdet I Amazonas kan man följa med vegetationen, dess diversitet och förändringar och människans verksamhet. Himalaya I Himalaya kan fjärrkartering användas för att övervaka glaciärerna, snön, växtligheten, risk för jordskred mm.

5 +10. FN:s generalförsamling antog år 2000 millenniedeklarationen, som slår fast gemensamma mål för världens utveckling. Millenniemål är bl.a. att minska dödligheten bland barn under 5 år med två tredjedelar till år 2015 och att främja jämställdhet mellan könen på alla utbildningsnivåer. Bedömningen fäster uppmärksamhet vid abiturientens förmåga att strukturera globala utvecklingsfrågor samt vid förmågan att analysera och tolka givna kartor. a) Utgå från kartorna och beskriv den regionala variationen för de faktorer som åskådliggörs där. Jämför kartorna med varandra. Vilka slutsatser kan du dra? Slutsatser: Kvinnors utbildningsnivå: siffror - se kartorna. Alla de svagaste områdena lider av naturkatastrofer, krig, dåligt styre och gammalmodiga värderingar som försätter kvinnan i sämre ställning. Kvinnor saknar ofta arvsrätt. Flickornas skolgång begränsas på grund av hushållsarbete. Skolgången medför avgifter (skoluniform, böcker). Barndödlighet: siffror se kartorna. De bästa områdena är Europa, Nordamerika, Chile, Australien och Thailand (under 10 %). Kartorna visar att hög barndödlighet korrelerar med låga utbildningsnivåer hos flickor i Afrika. b) På vilka sätt kan man bidra till att de ovan nämnda två millenniemålen nås? 3 p Förbättring av kvinnans ställning, utbildning, sexuell hälsa, mikrolån och arvsrätt. Vaccinationskampanjer, hälsovård, rent vatten, rätt kost och prevention av sjukdomar minskar effektivt barndödligheten. Världshälsoorganisationens (WHOs) kampanjer har räddat miljontals barn c) Vilka övriga mål för global utveckling formuleras i FN:n millenniedeklaration? -Utrotning av extrem fattigdom och hungersnöd -Grundutbildning åt alla -minskning av mödradödligheten -stopp för spridningen av HIV/AIDS, malaria och övriga sjukdomar -hållbar utveckling av miljön - globalt partnerskap för utveckling

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning.

Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning. Geografi 26.9.2007 Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning. Lågtryck vid ekvatorn, högre upp i atmosfären avalnar luften och

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p)

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. a. För hög användning av grundvatten kan leda till att markytan sjunker.

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

a) Beskriv en u-dal och hur den uppkommit. En U-dal är en dal som gröpts ut till U-form av en glidande glaciär.

a) Beskriv en u-dal och hur den uppkommit. En U-dal är en dal som gröpts ut till U-form av en glidande glaciär. Geografi 23.9.2009 Fråga 1: Vattenståndets variationer i världshaven I svaret ska tidvatten (planetariskt fenomen) och klimatförändringar (globala och långvaria förändrinarg av klimatet), plattektonik

Läs mer

Fråga 1: Figuren visar sex formationer eller processer i anslutning till litorfärplattornas rörelser. Namnge och definiera dem.

Fråga 1: Figuren visar sex formationer eller processer i anslutning till litorfärplattornas rörelser. Namnge och definiera dem. Geografi 21.3.2007 Fråga 1: Figuren visar sex formationer eller processer i anslutning till litorfärplattornas rörelser. Namnge och definiera dem. a) Subjunktionszoner uppkommer när två litosfärplattor

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

Riskernas geografi. Geo 3 Riskernas värld, hasardgeografi. okt 11 10:47. okt 11 11:13. okt 11 20:16. okt 11 12:04. okt 11 20:36.

Riskernas geografi. Geo 3 Riskernas värld, hasardgeografi. okt 11 10:47. okt 11 11:13. okt 11 20:16. okt 11 12:04. okt 11 20:36. Riskernas geografi Mattliden och Helsinge, 12.10 4.12 Praktiska arrangemang Lektionstider må 8.35 9.30 50 min ti 8.05 9.30 85 min to 14.45 16.00 90 min Sittordningar, kameravinklar, närvaro, besök och

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING INLEDNING. Avsnitt i serien Jorden i Atacamaöknen Luften i Linfen Vattnet i Cherrapunjee Elden på Tanna

LÄRARHANDLEDNING INLEDNING. Avsnitt i serien Jorden i Atacamaöknen Luften i Linfen Vattnet i Cherrapunjee Elden på Tanna LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Tv-serien Extreme places with Björnulf är ett geografiprogram med karaktären av drama och dokumentär, samt med innehåll från naturgeografi och kulturgeografi. Serien innehåller

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

1. a) Vilka exogena processer har inverkat på landskapet på bilderna nedan, och hur har processerna format landskapet?

1. a) Vilka exogena processer har inverkat på landskapet på bilderna nedan, och hur har processerna format landskapet? Geografi 19.9.2012 1. a) Vilka exogena processer har inverkat på landskapet på bilderna nedan, och hur har processerna format landskapet? Viktigt att notera att det frågas efter processerna, inte bara

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner. JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Ändersson Persson Porsne. Schellenberg

Ändersson Persson Porsne. Schellenberg Geografi för gymnasiet Ändersson Persson Porsne Schellenberg I din hand haller du ett läromedel fran Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet fran klassrummet. lärare och elever hjälper till

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Geologi. 2005 Erik Cederberg

Geologi. 2005 Erik Cederberg Geologi 2005 Erik Cederberg Erik Cederberg 2005 Är jorden stendöd? Jorden är inte som det ser ut helt stendöd, i stället så förändras den ständligt, det tar bara lite längre tid än när du växer eller än

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden!

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54

/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54 /Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54 - Eleven har kunskaper om MR & BR och visar de genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. - Eleven kan samtala

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

C. Rullstensås: Avlagring efter isälvar under glaciärens smältningsskede. Långsmal formation i isens rörelseriktning. Grus och sand.

C. Rullstensås: Avlagring efter isälvar under glaciärens smältningsskede. Långsmal formation i isens rörelseriktning. Grus och sand. Geografi våren 2011 1. Vilka är de geomorfologiska formationer som är markerade med en streckad linje och som visas i figurerna A, B och C? Beskriv formationerna och deras uppkomst. A. Rundhäll: Uppstått

Läs mer

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen?

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen? Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vi började läsa om översvämningar eftersom det var aktuellt för oss just när projektet startade. Det återkom ofta ord som växthuseffekt och

Läs mer

Paroc Stenull. ett bergsäkert val

Paroc Stenull. ett bergsäkert val Paroc Stenull ett bergsäkert val Varför säga nej till tryggheten när den inte kostar något extra? En sak är stensäker Idag är det knappast någon som längre tvivlar på att människans aktiviteter, främst

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Av svaret bör framgå att den studerande förstår att vissa fenomen på jordklotet har sitt ursprung i samma grundläggande process.

Av svaret bör framgå att den studerande förstår att vissa fenomen på jordklotet har sitt ursprung i samma grundläggande process. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I GEOGRAFI Uppgift 1. Hårdbladsvegetationens egenskaper, anpassningen till torr sommar 2 p. Områdenas lokalisering (breddgraderna 30

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Sundsvalls kommun Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord Datum: Reviderad: 2002-12-20 2004-04-08 Diarienr: 2-0111-0682 Projektnr: 11203 Projektledare:

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Inledning. Lärarhandledning till: Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente

Inledning. Lärarhandledning till: Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente Lärarhandledning till: Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente Inledning Den stora Sverigeresan eller Geografens testamente är både en TV-serie och ett internetbaserat spel. Serien och spelet

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! SO/geografi och samhällskunskap inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten

Läs mer

LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..?

LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? LPP Lärares Pedagogiska Planering Det bästa som hänt, eller..? Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com The big 5 (Som ska utvecklas och bedömas) Analysförmåga Kommunikativförmåga Förmåga

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede

54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 54(65) 54(65) Fördjupad översiktsplan, Tanumshede Fördjupad översiktsplan, Tanumshede 55(65) HÄLSA OCH SÄKERHET Energiproduktion Ett fjärrvärmesystem har byggts ut i Tanumshede. Värmecentralen är placerad

Läs mer

Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre

Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre Växthuseffekten Observera att växthuseffekten är ett naturligt fenomen!!! Utan den skulle jordens medeltemperatur som nu är ca 15ºC ligga 35 grader lägre Vi borde hellre tala om global uppvärmning Påstådda

Läs mer

JAKT PÅ ÄDELSTENAR KONTROLLER SPELINSTRUKTIONER FLEXA OCH MIXA STENAR HEKOS KÖK. Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden!

JAKT PÅ ÄDELSTENAR KONTROLLER SPELINSTRUKTIONER FLEXA OCH MIXA STENAR HEKOS KÖK. Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! JAKT PÅ ÄDELSTENAR Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I jakten på ädelstenar ska du på utställningen försöka hitta informationsdiamanter, det vill säga bitar av information som

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Kartläggningsguide för temat Ett gemensamt jordklot

Kartläggningsguide för temat Ett gemensamt jordklot Kartläggningsguide för temat Ett gemensamt jordklot Syftet med det här häftet är att erbjuda er färdiga mallar och metoder för kartläggningar inom temat Ett gemensamt jordklot. Häftet innehåller kartläggningsverktyg

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet & KTH SBU:s konferens, Skokloster, 22 aug. 2012 Innehåll Ø Något om klimatförändringar Ø Exempel från en litteraturstudie

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Europas klimat. I Europa finns som vi berättade tidigare alla klimatzoner utom tropiskt klimat.

Europas klimat. I Europa finns som vi berättade tidigare alla klimatzoner utom tropiskt klimat. Europas klimat I Europa finns som vi berättade tidigare alla klimatzoner utom tropiskt klimat. Subtropiskt klimat finns vid Medelhavet och Svarta havet. Här ligger länder som Portugal, Spanien, Portugal,

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I GEOGRAFI 27.9.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Dramatiseringar är en väg att skapa engagemang

Dramatiseringar är en väg att skapa engagemang Uppdrag dramatisera! Dramatiseringar är en väg att skapa engagemang hos elever och lärare. Eleverna får omsätta förvärvade kunskaper och kommunicera dem med andra. Ibland är det lättare att spela upp en

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer