Geografi våren Bebyggelsens lokalisering:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Geografi våren 2010. Bebyggelsens lokalisering:"

Transkript

1 Geografi våren Stenmaterialets stora geologiska kretslopp. Vilka är de viktigaste processerna i stenmaterialets kretslopp? Hurdana bergarter bildas i kretsloppets olika skeden? Åskådliggör ditt svar med att rita ett schema. Skiss med förklaringar: Endogena processer - Bergarterna smälter inne i jorden, rör sig genom konvektion - Ny jordskorpa bildas längs oceanernas mittryggar - Magma stelnar långsamt (intrusioner) magma/djupbergarter (t.ex. granit) - Magma stelnar snabbt (vulkanutbrott) ytbergarter (tuff, basalt) - Nya bergskedjor bildas (subduktionszoner), - Djup- och ytbergarter pressas ner igen metamorfa bergarter (gnejs) Exogena processer - Berg vittrar och eroderas, massorna transporteras och avlagras på havsbottnarna - Sedimenten packas och pressas ihop till sedimentära bergarter (sandsten, kalksten skiffer). Kan metamorfoseras t.ex. i subduktionszonerna Närmare beskrivning av magmabergarter, sedimentära och metamorfa bergarter Skissen/schemat bör finnas med i svaret. 2. Vilket geografiskt begrepp används om var och en av de naturgeografiska formationer som beskrivs nedan (a-f)? Ange även ett exempel på varje nämnd formation på jorden. Använd geografiska ortsnamn som exempel. a) avlång formation av grus och sand som en isälv ansamlat i en tunnel eller en spricka i en glaciär. Namn: rullstensås Ex: Punkaharju. b) svagt sluttande formation av basaltisk magma Namn: sköldvulkan, t.ex. vulkanerna på Hawaii c) brant och djup dal i torrt område. Eroderats av rinnande vatten Namn: kanjon, t.ex. Grand Canyon, Colorado d) vidsträckt område, nästan utan växtlighet pga torka Namn: öken, t.ex. Sahara e) upphöjning bildad av de hårda rötterna i en bergskedja när resten av stenmaterialet nötts bort. Namn: restberg t.ex. Koli i östra Finland f) sedimentavlagring som uppkommit kring flodmynning Namn: delta, t.ex. Nildeltat i Egypten 3. Beskriv markanvändningens regionala struktur i det område som avbildas på kartan. Vilka faktorer har inverkat på lokaliseringen av de olika markanvändningsformerna? Allmänt: Nummela är en del av Salpausselkä. Materialet här är grus och sand. Jordmånen släpper genom vatten och bildar grundvatten. Lämplig som byggnadsunderlag eftersom den hålls tjälfri. Ligger också nära huvudstadsregionen. Bebyggelsens lokalisering:

2 De flesta husen ligger på Salpausselkäs sydöstra sluttning, där lokalklimatet är varmt. Kyrkan i den äldsta delen, syns på att vägar och hus står mera oregelbundet. Bostadsområdena ligger högre upp än åkrarna. Centrum har byggts kring trafikledernas knutpunkt och här och där öster om järnvägen. Industrins lokalisering: Industriområdena ligger i tätortens utkanter i närheten av vägkorsningarna i nordost och sydväst. Goda transportmöjligheter utan att industrin stör bebyggelsen. Trafik och turism: Både vägarna och järnvägen längs Salpausselkä. Omfartsväg runt tätorten, busstationen vid den. Flygplatsen på deltats jämna yta. Motell för turister Jordbruk: Åkrarna på lermark, som har bildats då fint material sköljts från glaciärens delta och brett ut sig framför glaciären. Skogsbruk och rekreation: Salpausselkäs högsta punkt är karg och de branta sluttningarna är fortfarande skogbevuxna (skogsbruk/rekreation). Idrottsplaner på sandmarkerna, sommarkoloni vid sjöstranden. Skola och simhall i ett gammalt grustag Övrigt: Reningsverket utanför tätorten, lägre ner än tätorten. 4. Innovationernas regionala spridning. Nämn också exempel på spridningstyper. Innovation = förändring, ny idé, tankesätt, produkt eller uppfinning. Innovationens regionala spridning är ett geografiskt spridningsfenomen som alltid börjar från ett innovationscentrum, där idén har uppkommit eller där man först accepterat innovationen. Innovationsspridningens skeden: begynnelseskedet, diffusionsskedet, förtätningsskedet och mättnadsskedet. Innovationer kan spridas genom direkt diffusion som vågor från innovationscentret mot periferin. Ex tomatodlingen i Närpes på 1970-talet. Innovationer kan också spridas hierarkiskt: från områdets största centrum till mindre centra längre bort. Ex: mode från Paris till Marseille och sist till små byar mellan städerna. 5. Klimatförändringens globala miljöeffekter Mäter förmågan att behärska ett stort ämne snarare än alla detaljer. 1. Definition av klimatförändringen: redogörelse för växthuseffekten mekanismer 2. Miljöeffekter: - ökad avdunstning, ökar torkan, kan orsaka försaltning av marken, erosion och ökenspridning. Kan leda till brist på vatten och mat, krig och miljöflyktingar, t.ex. i Sahel-området. I stäppområdena torkar odlingarna, i tropikerna blir skogsbränder allmännare. - ökande regnmängder i fuktiga områden, ökad erosion, översvämningar och skördeskador. - tropiska sjukdomar, t.ex. malaria breder ut sig - Vegetationsperioden blir längre i den svala och kalla zonen. Permafrosten smälter. - Havsområden värms upp, kraftigare orkaner, flera översvämningar. 3. Redogörelse för hur uppvärmningen förstärker sig själv (permafrost/metanutsläpp, minskad albedo) 4. Påverkan av havsströmmar, väderfenomen t.ex. El Niño, höjda havsytor, minskande sötvatten, spridning av levande organismer, förändring av atmosfärens sammansättning

3 6. a) Hurdana regionala risker förekommer i Somalia? Diskutera även deras orsaker. b) Utanför Somalias kust förekommer sjöröveri. Vilka faktorer finns det bakom detta fenomen? Ett bra svar förutsätter kännedom om aktuella händelser a) Somalias läge problem förorsakade av torka. Långt kustområde tsunamin 2004 ledde till stor förstörelse i Somalia. Miljörisker: (torka och ökenspridning), erosion i bergiga områden, utarmning av jordmånen Minskande fiskstammar pga. utländska trålares olagligt fiske Risker för människorna: Fattigdom och hungersnöd, hög barndödlighet, låg utbildningsnivå, f.d koloni, politisk instabilitet. Tyskland, Italien, Storbritannien och Etiopien uppmuntrat strider mellan klanerna inbördeskrig och avsaknad av en bestående regering b) Somalia har Afrikas längsta kust. Strategiskt viktigt läge vid en global transportled. Indiska oceanen, Adenviken och det trånga Bab el Mandeb-sundet led för frakt av olja, uran, järn, vapen, maskiner och övriga handelsvaror. Stora mängder fraktgods förs speciellt till Kina. Ingen fungerande regering på 20 år (efter Siad Barre 1991). De lokala fiskarna förlorat sitt levebröd. Vissa sjörövare före detta fiskare, andra krigare från andra länder. Bakgrundsfaktorer: Stora obeväpnade tankers kör långsamt nära kusten, lätta att ge sig på. Område som ingen riktigt behärskar. 7. Vilka delområden enligt landskapstyp kan det område du undersökte i skolan delas in i? Rita en karta över indelningen i delområden, namnge delområdena och redogör för de geografiska särdragen för varje delområde. Namnge forskningsområdet. Bedömningen bygger på hur skribenten strukturerat beskrivningen av sitt område. Svaret ska visa på vilken grund den studerande delat in sitt undersökningsområde i delområden, namngett dem och beskrivit områdenas särdrag. En snygg och tydlig karta med teckenförklaringar där delområdena finns utmärkta och namngivna kan ge 2 poäng. 8. Vad menas med rasterformat och vektorformat då man talar om geografisk information? Ge exempel på vardera dataformen. Lägesdata i rasterformat: Data som lagrats i form av små rutor eller pixlar. Rutans storlek dvs. materialets resolution (upplösning) bestämmer noggrannheten. Läges- och egenskapsdata lagras skilt för varje ruta. Rasterformen är den enklaste formen för lagring och behandling av lägesdata och lämpar sig väl för att beskriva fenomen som höjd, temperatur och befolkningstäthet. Satellitbilder och flygfotografier är typiska exempel på lägesdata i rasterformat. Lägesdata i vektorformat: Objekten beskrivs i form av punkter (t.ex. en sten), som linjer (t.ex. en stig) och i ytor (t.ex. en åker). Lägesdata i vektorformat baseras på punkter i ett koordinatsystem och de linjer eller månghörningar som punkterna bildar. Objekten får också attributdata (egenskapsdata) så att de kan klassificeras och presenteras i kartform. Vektorformatet används då man beskriver objekt som har tydliga gränser, t.ex. vattendrag, tätorter mm.

4 + 9. Med fjärranalys skaffar man mångsidig kunskap om både naturen och människans verksamhet. a) Vad menas med fjärranalys, och vilka är de två centrala metoderna för fjärranalys? (3 p.) b) Hur kan man utnyttja fjärranalys då man undersöker miljöförändringar i Östersjön, i Amazonområdet och i Himalaya? Använd bildmaterialet som hjälp i ditt svar. (6 p.) a) Fjärranalys betyder att man med olika instrument karterar ett område på långt avstånd, t.ex. mäter den elektromagnetiska strålning som reflekteras från området. Undersökningsobjekten kan finnas i atmosfären, i vattnet, på jordytan eller under den. De viktigaste metoderna är satellitbilder och flygfotografering. Satellitdata insamlas av satelliter försedda med sensorer som kretsar kring jorden. Flygfotografering sker från flygplan och helikoptrar. b) Hur kan man utnyttja fjärranalys då man undersöker miljöförändringar i Östersjön, i Amazonområdet och i Himalaya? Använd bildmaterialet som hjälp i ditt svar. Fjärrkarteringen är mångsidig gällande metoder och datamaterial. Det är relativt billigt att undersöka stora och svårtillgängliga områden. Östersjön I Östersjön kan man följa upp havets tillstånd och analysera t.ex. algblomning, oljeutsläpp och isförhållanden. Amazonområdet I Amazonas kan man följa med vegetationen, dess diversitet och förändringar och människans verksamhet. Himalaya I Himalaya kan fjärrkartering användas för att övervaka glaciärerna, snön, växtligheten, risk för jordskred mm.

5 +10. FN:s generalförsamling antog år 2000 millenniedeklarationen, som slår fast gemensamma mål för världens utveckling. Millenniemål är bl.a. att minska dödligheten bland barn under 5 år med två tredjedelar till år 2015 och att främja jämställdhet mellan könen på alla utbildningsnivåer. Bedömningen fäster uppmärksamhet vid abiturientens förmåga att strukturera globala utvecklingsfrågor samt vid förmågan att analysera och tolka givna kartor. a) Utgå från kartorna och beskriv den regionala variationen för de faktorer som åskådliggörs där. Jämför kartorna med varandra. Vilka slutsatser kan du dra? Slutsatser: Kvinnors utbildningsnivå: siffror - se kartorna. Alla de svagaste områdena lider av naturkatastrofer, krig, dåligt styre och gammalmodiga värderingar som försätter kvinnan i sämre ställning. Kvinnor saknar ofta arvsrätt. Flickornas skolgång begränsas på grund av hushållsarbete. Skolgången medför avgifter (skoluniform, böcker). Barndödlighet: siffror se kartorna. De bästa områdena är Europa, Nordamerika, Chile, Australien och Thailand (under 10 %). Kartorna visar att hög barndödlighet korrelerar med låga utbildningsnivåer hos flickor i Afrika. b) På vilka sätt kan man bidra till att de ovan nämnda två millenniemålen nås? 3 p Förbättring av kvinnans ställning, utbildning, sexuell hälsa, mikrolån och arvsrätt. Vaccinationskampanjer, hälsovård, rent vatten, rätt kost och prevention av sjukdomar minskar effektivt barndödligheten. Världshälsoorganisationens (WHOs) kampanjer har räddat miljontals barn c) Vilka övriga mål för global utveckling formuleras i FN:n millenniedeklaration? -Utrotning av extrem fattigdom och hungersnöd -Grundutbildning åt alla -minskning av mödradödligheten -stopp för spridningen av HIV/AIDS, malaria och övriga sjukdomar -hållbar utveckling av miljön - globalt partnerskap för utveckling

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden

Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I GEOGRAFI 22.3.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.

Läs mer

Geografi 18.3.2009. Fråga 1: Jordbävningar

Geografi 18.3.2009. Fråga 1: Jordbävningar Geografi 18.3.2009 Fråga 1: Jordbävningar a) De kraftigaste jordbävningarna är lokaliserade till litosfärplattornas kanter, jordens mest seismiskt aktiva områden. Skilj på områden där plattorna kolliderar,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Kartan: Snygg, identifierbara kontinenter, virvlarna åt rätt håll, skillnad på kalla och varma strömmar, fyra strömmar korrekt namngivna.

Kartan: Snygg, identifierbara kontinenter, virvlarna åt rätt håll, skillnad på kalla och varma strömmar, fyra strömmar korrekt namngivna. Geografi hösten 2011 1. Havsströmmarna och deras uppkomst. Rita också en karta över de havsströmmar som rör sig som ytvattenströmningar. Namnge fyra havsströmmar på kartan. Definition: Regelbundna, mer

Läs mer

Läxa till torsdag v. 48

Läxa till torsdag v. 48 Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Berggrund kallas det berg som utgör den fasta massan i alla kontinentalplattor. Berggrunden är uppbyggd av olika bergarter.

Berggrund kallas det berg som utgör den fasta massan i alla kontinentalplattor. Berggrunden är uppbyggd av olika bergarter. Geografi 17.3.2008 Fråga 1: Definiera begreppen och redogör för skillnaderna: a) Bergart berggrund En bergart är det som bygger upp berggrunden. En bergart definieras med hjälp av de olika mineral som

Läs mer

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:

Gissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på: 1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

c) Höjden: 0 m och under på en del av åkern, största delen ligger lägre än 20 m.ö.h.

c) Höjden: 0 m och under på en del av åkern, största delen ligger lägre än 20 m.ö.h. Geografi 14.3.2012 1. Svara och motivera: a) Vad beror tidvattensfenomenet på? b) Vad beror årstidsväxlingarna på? c) Varför är det varmare vid ekvatorn än i Finland? a) Tidvatten = regelbunden ebb och

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet geografi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att analysera

Läs mer

Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning.

Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning. Geografi 26.9.2007 Fråga 1: De planetariska lufttrycks- och vindbältena på jorden. Åskådliggör indelningen i zoner även med en teckning. Lågtryck vid ekvatorn, högre upp i atmosfären avalnar luften och

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat. BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

Uppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p)

Uppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p) UPPGIFT 1. (10 p) Namn: Personbeteckningen: På den bifogade världskartan har tre områden märkts ut (A, B och C). Noggrannare kartor finns på följande sidorna. Besvara frågorna som hänför sig till de olika

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva skrivtavlor

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva skrivtavlor

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med

Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av

Läs mer

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla

Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla Manual till Puls geografi Sverige år 4, Interaktiv skrivtavla I den här manualen kan du läsa om hur du kan arbeta med Puls Geografi Sverige år 4 på en interaktiv skrivtavla. Tanken är att övningarna ska

Läs mer

Hej alla blivande geografer!

Hej alla blivande geografer! Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på

Geologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på 1. Marmor är en så kallad metamorf bergart. Det innebär att den tidigare var en annan bergart som omvandlats genom höga tryck och höga temperaturer. Marmor ofta används till att göra golv, trappor och

Läs mer

Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan

Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan Uppdrag 6. Rullstensåsar och isälvsdeltan Detta görs på en grusås där eleverna kan göra en rundvandring på en del av åsen, känna och se höjdskillnaden och sedan fundera över hur formationen uppkommit.

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Geografi åk 7. Lycka till!

Geografi åk 7. Lycka till! Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p)

Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) Uppgift 1. En av de fyra påståenden har fel. Cirkulera det felaktiga alternativet. 0,5 p/uppgift. (10p) 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. a. För hög användning av grundvatten kan leda till att markytan sjunker.

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav:

Förmågor: Centralt innehåll: Kunskapskrav: Lpp Geografi år 4 Syfte: Är att tydliggöra hur geografikunskaper kan användas för att lösa problem. Eleverna får följa med Holger och Mortensen på en spännande resa genom Sverige i hopp om att finna en

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april

Geografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april Geografi Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio 14KL5 Fredagen den 15 april Är berget fast? Fast som berg eller??? Ur Liten avhandling om stenar Det leva Niklas Rådström 1987

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

EXTREME PLACES WITH BJÖRNULF HANDLEDNING

EXTREME PLACES WITH BJÖRNULF HANDLEDNING EXTREME PLACES WITH BJÖRNULF HANDLEDNING 1 EXTREME PLACES WITH BJÖRNULF INLEDNING Tv-serien Extreme places with Björnulf är ett geografiprogram med karaktären av drama och dokumentär, samt med innehåll

Läs mer

a) Beskriv en u-dal och hur den uppkommit. En U-dal är en dal som gröpts ut till U-form av en glidande glaciär.

a) Beskriv en u-dal och hur den uppkommit. En U-dal är en dal som gröpts ut till U-form av en glidande glaciär. Geografi 23.9.2009 Fråga 1: Vattenståndets variationer i världshaven I svaret ska tidvatten (planetariskt fenomen) och klimatförändringar (globala och långvaria förändrinarg av klimatet), plattektonik

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Jordens inre krafter

Jordens inre krafter 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Fråga 1: Figuren visar sex formationer eller processer i anslutning till litorfärplattornas rörelser. Namnge och definiera dem.

Fråga 1: Figuren visar sex formationer eller processer i anslutning till litorfärplattornas rörelser. Namnge och definiera dem. Geografi 21.3.2007 Fråga 1: Figuren visar sex formationer eller processer i anslutning till litorfärplattornas rörelser. Namnge och definiera dem. a) Subjunktionszoner uppkommer när två litosfärplattor

Läs mer

Riskernas geografi. Geo 3 Riskernas värld, hasardgeografi. okt 11 10:47. okt 11 11:13. okt 11 20:16. okt 11 12:04. okt 11 20:36.

Riskernas geografi. Geo 3 Riskernas värld, hasardgeografi. okt 11 10:47. okt 11 11:13. okt 11 20:16. okt 11 12:04. okt 11 20:36. Riskernas geografi Mattliden och Helsinge, 12.10 4.12 Praktiska arrangemang Lektionstider må 8.35 9.30 50 min ti 8.05 9.30 85 min to 14.45 16.00 90 min Sittordningar, kameravinklar, närvaro, besök och

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.

Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner. JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska

Läs mer

Södra Hallands geologi

Södra Hallands geologi Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

1. a) Vilka exogena processer har inverkat på landskapet på bilderna nedan, och hur har processerna format landskapet?

1. a) Vilka exogena processer har inverkat på landskapet på bilderna nedan, och hur har processerna format landskapet? Geografi 19.9.2012 1. a) Vilka exogena processer har inverkat på landskapet på bilderna nedan, och hur har processerna format landskapet? Viktigt att notera att det frågas efter processerna, inte bara

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING INLEDNING. Avsnitt i serien Jorden i Atacamaöknen Luften i Linfen Vattnet i Cherrapunjee Elden på Tanna

LÄRARHANDLEDNING INLEDNING. Avsnitt i serien Jorden i Atacamaöknen Luften i Linfen Vattnet i Cherrapunjee Elden på Tanna LÄRARHANDLEDNING INLEDNING Tv-serien Extreme places with Björnulf är ett geografiprogram med karaktären av drama och dokumentär, samt med innehåll från naturgeografi och kulturgeografi. Serien innehåller

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.

Trots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra. 2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?

Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. Illustration: Tomas Lifi Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. 65 miljoner år X. 6,5 miljoner år 2. 6000 år 2. Foto: SGU Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och svarar

Läs mer

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband. E C A Analys av livsmiljöer och samspelet mellan människa, samhälle och natur: * Orsaker till varför människor bor som de gör i Egypten. * Orsaker till att Nilen svämmar över och varför den är farbar i

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN LÄRARHANDLEDNING Producent: Henrik Ahnborg Pedagog: David Örbring Inledning Geografens testamente Norden är en programserie med utgångspunkt i ämnet geografi. Serien är en

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. K Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. 3 Från Himalaya till Bengaliska viken 4 I det här provet kommer du att få följa vattnets färd från Himalaya, över

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.

Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. 1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(8) religion kunna samtala om och göra personliga reflektioner kring livsfrågor utifrån vardagliga situationer eller med hjälp av bilder, sånger och texter från barn och ungdomslitteraturen kunna samtala

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu

Geologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu 1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process

Läs mer

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning

Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Skoglig ekologi och resurshållning Uppgift 1: Poäng /5 poäng 1. Vad menar man med bioenergi? I vilka grupper kan biobränslen uppdelas? Ge exempel! (5 p.) Bioenergi är solenergi som binds i organiska ämnen genom fotosyntes. (1 p.) Bioenergi

Läs mer

Ändersson Persson Porsne. Schellenberg

Ändersson Persson Porsne. Schellenberg Geografi för gymnasiet Ändersson Persson Porsne Schellenberg I din hand haller du ett läromedel fran Gleerups. Gleerups författare är lärare med erfarenhet fran klassrummet. lärare och elever hjälper till

Läs mer

GEOGRAFI, 7A v

GEOGRAFI, 7A v UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SMEDSHAG SSKOLAN SID 0 (9) 2013-10-06 GEOGRAFI, 7A v. 35-41 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar

Läs mer

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer:

Tema Vatten och luft Bedömningsuppgifter: Föreläsningar: Filmer: Begrepp och ämnen: Diskussionsuppgift: Laborationer: Tema Vatten och luft Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former av

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Geografi Analys och reflektion

Geografi Analys och reflektion Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Kan reflektera över varför livsvillkoren ser olika ut i

Läs mer

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Jordens resurser människor och miljö Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och

Läs mer

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI 1 Disposition 1. Förväntade klimatförändringar Fokus på Sverige 2. Klimatanpassningsarbete i Sverige: organisation och pågående arbete Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB

GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap 08277. Christian Carlsson Geosigma AB Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt

Läs mer

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD

LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD LÅT JULEN GÖRA SKILLNAD I Afrika finns det miljontals människor som saknar det kapital de behöver för att utveckla sina företag och därmed bidra till den lokala ekonomiska utvecklingen. Mer än 15 procent

Läs mer

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?

Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sociala frågor och miljö 2 oktober 2003 ARBETSDOKUMENT om fattigdomsrelaterade sjukdomar och reproduktiv hälsa i AVS-länderna inom ramen för

Läs mer

Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner)

Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner) Uppgift 1. (6 p.). Namn Personbeteckning Jordens ytskikt består av flera litosfärplattor. I områden där två plattor kolliderar (subduktionszoner) trycks en tyngre oceanbottenplatta långsamt in under en

Läs mer

Geologi. 2005 Erik Cederberg

Geologi. 2005 Erik Cederberg Geologi 2005 Erik Cederberg Erik Cederberg 2005 Är jorden stendöd? Jorden är inte som det ser ut helt stendöd, i stället så förändras den ständligt, det tar bara lite längre tid än när du växer eller än

Läs mer

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106! Geografi 2015 Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid. Hur jordens befolkning är fördelad

Läs mer

/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54

/Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54 /Göran Svanelid, universitetslektor, SU. svanelid@telia.com 070 584 39 54 - Eleven har kunskaper om MR & BR och visar de genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. - Eleven kan samtala

Läs mer

-Rättvis prispolitik och rättvis handel.

-Rättvis prispolitik och rättvis handel. Geografi hösten 2010 1. Redogör för de olika regntyperna på jorden och åskådliggör med hjälp av teckningar regntypernas uppkomst. Nämn för varje regntyp för sig ett exempel på ett område där regntypen

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer