Smedstad Ridsportcenter -

Transkript

1 Rapport Smedstad Ridsportcenter - en resurs inom hälsa, skola, vård och omsorg Linköpings kommun Kultur- och fritidsnämnden

2 Rapporten beställd av Kultur- och fritidsförvaltningen 2014

3 Sammanfattning Byggnationsarbetet med att uppföra Smedstad Ridsportcenter påbörjades under början av maj 2014 med invigning av det Första spadtaget den 27 maj. Anläggningen beräknas vara klar för drift hösten Verksamhetens målgrupp är vuxna, unga och barn som har hästar och ridning som intresse. Anläggningen ska även bli en arena för nationella tävlingar på SM-nivå. Kultur- och fritidsnämndens mål är att ridsportanläggningen blir en tillgång för alla. Avsikten är därför att i ett tidigt skede skapa förutsättningar för såväl hälsofrämjande som terapeutisk, social och pedagogisk verksamhet. Den här rapporten syftar till att utgöra underlag för det fortsatta arbetet kring hästmiljön som resurs. Rapporten syftar även till att översiktligt belysa hur ridsportanläggningen kan skapa värde för hälsofrämjande, terapeutisk, social och pedagogisk verksamhet. Målsättningen med rapporten är att inspirera till en verksamhetsutveckling där Smedstad Ridsportcenter är en resurs och skapar mervärden för ridsporten. Det finns i dagsläget cirka 1,5 miljoner personer i åldern år med en funktionsnedsättning i Sverige, vilket motsvarar cirka 16 procent av befolkningen. Personer med en funktionsnedsättning löper tio gånger större risk att utveckla ohälsa än övriga befolkningen. Ohälsotalet kan dock påverkas och reduceras genom att olika åtgärder vidtas. Ridning är en folkrörelse i Sverige och hästunderstödda insatser har sedan 1950-talets polioepidemi använts som ett medel för att förverkliga ett gott liv för personer med funktionsnedsättning och/eller problematiska livssituationer. Rapporten och kartläggningen visar att Smedstad Ridsportcenter har potential som resurs inom områdena hälsa, skola, vård, och omsorg. Ridsportcentret öppnar även för möjligheten att samla flera verksamheter under ett tak. Sådana verksamheter kan vara fritid och friskvård för personer med funktionsnedsättning, pedagogiska insatser i skola och särskola, rehabilitering och habilitering, daglig verksamhet för personer som står utanför arbetsmarknaden samt psykosocial omsorg. Skiss av Smestad Ridsportcenter

4 Innehåll 1 Bakgrund Rapportens syfte och mål Definitioner Funktionsnedsättning och funktionshinder Friskvård eller hästunderstödd terapi Folkhälsa och funktionsnedsättning Hästen och människan Hästen och hästens miljö positiva effekter för människan Exempel på verksamheter Fritid och friskvård för personer med funktionsnedsättning Pedagogiska insatser i skola och särskola Rehabilitering och habilitering Daglig verksamhet för personer som står utanför arbetsmarknaden Psykosocial omsorg Avslutande reflektioner Referenslista Författarna Bakgrund Kommunstyrelsen i Linköpings kommun beslutade (Ks 146) att utöka kultur- och fritidsnämndens budgetram med 8,5 mnkr från och med Utökningen av budgetramen avser finansiering av den nya ridsportanläggningen Smedstad Ridsportcenter. Byggnationsarbetet med att uppföra Smedstad Ridsportcenter påbörjades under början av maj Den 27 maj var det invigning av det Första spadtaget, där bland annat ridsportcentrets ambassadör elitryttaren Malin Baryard-Johnsson deltog. Anläggningen beräknas vara klar för drift hösten Verksamhetens målgrupp är vuxna, unga och barn som har hästar och ridning som intresse. Anläggningen ska även bli en arena för nationella tävlingar på SM-nivå. Kultur- och fritidsnämndens mål är att ridsportanläggningen blir en tillgång för alla. Avsikten är därför att i ett tidigt skede skapa förutsättningar för såväl hälsofrämjande som terapeutisk, social och pedagogisk verksamhet. I ett första steg har kultur- och fritidsnämnden, i samverkan med omsorgs- samt socialnämnden, genomfört ett seminarium för politiker och tjänstemän med temat Hästen och dess miljö som resurs inom hälsa, vård, omsorg och skola. Vid seminariet redovisades forskning om hästen som terapeutisk resurs, med praktiska exempel och verksamheter inom ridsporten för personer med funktionsnedsättning Rapportens syfte och mål Rapporten Smedstad Ridsportcenter en resurs inom hälsa, skola, vård och omsorg har som syfte att utgöra underlag i det fortsatta arbetet kring hästmiljön som resurs. Den belyser översiktligt hur ridsportanläggningen kan skapa värden för hälsofrämjande, terapeutisk, social och pedagogisk verksamhet. 2 Rapportens mål är att inspirera till verksamhetsutveckling där Smedstad Ridsportcenter tjänar som resurs och skapar mervärden för ridsporten, Linköpings Fältrittklubb (LFK), funktionshindrade, Linköpings kommuns och landstingets verksamheter. Kort fakta om Smedstad Ridsportcenter Seminariet Hästen och dess miljö som resurs inom hälsa, vård, omsorg och skola ett seminarium för politiker och tjänstemän genomfördes 3 april För att belysa hur ridsportanläggningen kan skapa värde för hälsofrämjande, terapeutisk, social och pedagogisk verksamhet redovisas dels exempel för ridning som fritid- och friskvård för personer med funktionsnedsättning, dels exempel för daglig verksamhet för personer utanför arbetsmarknaden. Båda verksamheterna är idag vanligt förekommande vid landets ridskolor. Rapporten redovisar även exempel på terapeutiskt inriktade insatser inom psykosocial omsorg, särskola, rehabilitering och habilitering. 2

5 1.2 Definitioner Funktionsnedsättning och funktionshinder Socialstyrelsen definierar funktionsnedsättning som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Vidare att funktionsnedsättning uppstår till följd av en medfödd eller förvärvad skada samt att sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. Funktionshinder är enligt myndigheten ett eget begrepp och definieras på följande sätt: En begränsning som funktionsnedsättningen innebär för en person i relation till omgivningen. Exempel på begränsningar är svårigheter att klara sig själv i det dagliga livet och bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter samt i utbildning med mera. Med funktionshinder avses framför allt bristande tillgänglighet i omgivningen. 3 Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innefattar detta bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella och sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra Funktionsnedsättning och funktionshinder Det är syftet som gör skillnad mellan vad som betraktas som fritids- och friskvårdsaktivitet eller behandlande insats. Fritids- och friskvårdsaktiviteter ansvaras av ridlärare och annan till ridskolan knuten personal. I verksamhet som riktas till personer med funktionsnedsättning, är det en fördel om terapeutisk personal engageras som kunskapsstöd. Den terapeutiska insatsen är kopplat till behandlingsmål och initieras av terapeutisk eller specialpedagogisk personal. Gränsdragningen mellan fritids- och friskvårdsaktivitet eller behandlande insats kan vara flytande, varför samspel mellan ryttarens önskemål och behov rekommenderas. 1.3 Folkhälsa och funktionsnedsättning Enligt rapporten Folkhälsa och funktionsnedsättning lever uppskattningsvis ca 1,5 miljoner personer i åldern år med en funktionsnedsättning i Sverige. Detta motsvarar cirka 16 procent av befolkningen. Enligt rapporten löper personer med en funktionsnedsättning tio gånger större risk att utveckla ohälsa än övriga befolkningen. Inom gruppen med funktionsnedsättning var andelen med nedsatt hälsa 22 procent, vilket kan jämföras med övriga befolkningens nivå på två procent. Det bör emellertid framföras att ohälsan inte alltid kan relateras direkt till funktionsnedsättningen. Ohälsotalet kan dock påverkas och reduceras med 33 procent. Detta förutsätter att åtgärder som förbättrar ekonomiska förutsättningar, ökar det sociala deltagandet, minskar nedlåtande bemötande och annan diskriminering samt förändrar vissa livsstilskomponenter vidtas. 5 Rapporten hänvisar även till statistik över levnadsvanor, som visar att personer med funktionsnedsättning i högre utsträckning än övriga befolkningen är fysiskt inaktiva, oftare utvecklar övervikt eller fetma, röker i större utsträckning och oftare utvecklar riskabla spelvanor. Det framgår också att personer med funktionsnedsättning, som är fysiskt inaktiva, i mer än dubbelt så hög utsträckning utvecklar ohälsa än dem som är fysiskt aktiva. Vidare påverkas levnadsvanor av den socioekonomiska situationen. I rapporten framgår det att unga i särskolan har väsentligen lägre nivå av fysisk aktivitet 6, vilket indikerar på begränsad tillgänglighet till idrotts- och fritidsverksamheter Hästen och människan Att umgås med och ha kontakt med djur förmodas tillfredsställa ett naturligt och grundläggande mänskligt behov. Det har visat sig att djur, i första hand sällskapsdjur, kan ha hälsofrämjande effekter och därför har börjat användas inom vård, social omsorg och rehabilitering. Djur ses som naturliga terapeuter och anses kunna bidra till människors psykiska, fysiska och sociala välbefinnande Idag är Sverige Europas näst hästtätaste land sett till antal innevånare. Hästanknutna verksamheter bidrar till att förverkliga centrala mål inom folkrörelse-, ungdoms-, handikapp- och folkhälsopolitiken. 11 Ridning är en folkrörelse i Sverige. Tillgången till ridanläggningar i Sverige är unik i världen. Det som saknar motsvarighet i andra länder, förutom verksamhetens omfattning, är att 70 procent av ridskolorna drivs av ideella föreningar med kommunalt stöd. Vidare är drygt 90 procent av anläggningarna belägna på kommunal mark. Tillgången till ridanläggningar med kommunalt stöd och omfattande ideella insatser har gjort ridning till en folksport tillgänglig för barn, unga och vuxna. Närheten till en ridskola ger stora möjligheter att ta del av djur- och naturbaserade aktiviteter. Till grund ligger ett mångårigt samhällsstöd i kombination med omfattande föreningsarbete. Det kommunala engagemanget i ridskoleverksamheten har även medfört att ridning har kommit att bli en omfattande fritidsaktivitet för personer med funktionsnedsättning. Idag finns cirka ryttare med funktionsnedsättning som sysslar med antingen sport- eller fritidsridning. För funktionsnedsatta finns det möjlighet att tävla från lokal nivå upp till Paralympics och Special Olympics Socialstyrelsen (2014). [ ] 4 Holmgren, H. (2011). Folkhälsa och funktionsnedsättning. Stockholm: Stockholms Läns Landsting & Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) 5 Ibid. 6 Rapporten Folkhälsa och funktionsnedsättning hänvisar till en annan rapport Idrott och motion bland unga i särskolan. I den sist nämnda rapporten framförs det att 65 procent av dem som deltog i undersökningen uppgav att de var fysiskt inaktiva. 7 Holmgren, H. (2011). Folkhälsa och funktionsnedsättning. Stockholm: Stockholms Läns Landsting & HSO 8 Norling, I. (2002). Djur i vården. Stockholm: Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Svenska Kommunalarbetareförbundet 9 Håkanson, M. (2009). Djur och människors hälsa. Skara: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 10 Hästnäringens nationella stiftelse (HNS) (2006). Hästen i politiken - betyder mer än du tror. Stockholm: HNS 11 Hästnäringens nationella stiftelse (HNS) (2010). Hästen i kommunen betyder mer än du tror. En praktisk guide för kommunens medarbetare. Stockholm: HNS 12 Svenska Ridsportförbundet (2014), [ ] 3 4

6 Östergötlands Ridsportförbund är ett av Svenska Ridsportförbundets 19 distrikt. I distriktet finns 25 ridskolor och enskilda medlemmar. En kartläggning gjord av Östergötlands Ridsportförbund våren 2014 visar att cirka 80 procent av länets ridskolor har någon form av verksamhet för funktionsnedsatta. Exempel är särskilda ridgrupper för funktionsnedsatta, ryttare med neuropsykiatriska diagnoser som rider i ordinarie verksamhet, elever från resursskolor som rider en lektion per vecka, rehabverksamhet i form av rörelseträning och social träning. Andra exempel är lägerverksamhet sommartid, särskolor som förlägger friluftsdagar till ridskolan, daglig verksamhet, samverkan med behandlingshem, fritidshem för barn och unga med funktionsnedsättning, träningsskolor och boende för ensamkommande flyktingbarn Hästen och hästens miljö positiva effekter för människan Hästunderstödda insatser har sedan 1950-talets polioepidemi använts som ett medel för att förverkliga ett gott liv för personer med funktionsnedsättning och/eller problematiska livssituationer. Insatserna har senare kommit att användas som behandlingsform inom vård, rehabilitering och habilitering vid en rad olika funktionsnedsättningar som exempelvis stroke, ryggmärgsskador, Multiple skleros (MS), autismspektrumdiagnos, cerebral pares, depression, tvångssyndrom och utvecklingsstörning. Hästunderstödda insatser används idag även inom specialpedagogik, inom social omsorg på exempelvis HVB-hem och inom missbruksvården. Insatserna används också i dagliga verksamheter och sysselsättning för personer med behov av anpassat arbete. 14 Hästens närvaro och dess rörelser medför att de terapeutiska egenskaperna är komplexa och berör ett flertal aspekter av en persons förmågor. Att rida och interagera med hästar kombinerar fysisk aktivering, kognitiva utmaningar, känslomässigt engagemang, socialt samspel och psykologiska effekter. Då hästen rör sig i gångarten skritt överförs tredimensionella rörelser till ryttaren så att dennes bäcken och bål rör sig som vid normal gång. Att förhålla sig i balans till hästens rörelser ger en varierad och intensiv träning. De olika övningar som häst och ryttare genomför under ett ridpass ställer även krav på koordination och kroppskännedom hos ryttaren. Hästen ger direkt feedback på ryttarens agerande, då ryttarens agerande avspeglas i hästens reaktioner. Vakenhetsgraden ökar och det krävs ett aktivt deltagande, vilket även stimulerar förmågan till koncentration och inlärning. Nödvändigheten att kommunicera med hästen och relationen med hästen har en positiv påverkan på behandlingsmotivation och aktivt deltagande. Inslagen i behandlingen anpassas till personens förutsättningar och målet med insatsen. 15 Intervjustudier av personer som deltagit i hästunderstödd terapi och deras anhöriga visar att ridterapi: Upplevs som självförtroendestärkande. Bidrar till en positiv upplevelse av den egna förmågan trots funktionshindret. Innebär att delta i en frisk aktivitet att rida och vara en ryttare. Rapporten Rekreation och psykisk hälsa visar att djur och natur har mycket stor betydelse för en individs hälsa. Relevanta komponenter i djur- och naturbaserade aktiviteter är fysisk aktivering, social interaktion samt möjlighet till efterbearbetning av upplevelser. Dessa komponenter påverkar den fysiska hälsan, integrering, stresshantering, hantering av depression, anpassningsstrategier och självförtroendet positivt Exempel på verksamheter I det här kapitlet presenteras olika exempel på hälsofrämjade, terapeutiska, sociala och pedagogiska häststödda verksamheter, som skulle kunna erbjudas i Smedstad Ridsportcenter. 2.1 Fritid och friskvård för personer med funktionsnedsättning Med rätt stöd kan en person med funktionsnedsättning vara mindre funktionshindrad som ryttare än i sin vardag. Det handlar om tillgänglighet, information och möjligheten till rätt stöd och hjälp i vistelsemiljön. Med fritidsridning avses ridning då den funktionshindrade främst är ryttare. Det kan till exempel vara i form av lektionsridning på ridskola, tävlingar eller som enskild fritidsridning. Ridsportförbundet arbetar för att göra ridsporten tillgänglig för alla. Ett led i detta arbete är ledarutbildningen Funktionsnedsättning och delaktighet. Verksamhetsexempel För ridanläggningar som vill erbjuda aktiviteter för ryttare med funktionsnedsättning finns flera möjligheter. En del ryttare behöver anpassade grupper, innehålls- och storleksmässigt, utifrån ryttarnas funktionsnedsättning. Andra ryttare kan delta i ordinarie verksamhet om verksamheten har förförståelse för funktionsnedsättningens villkor. En anpassad verksamhet vid Smedstad Ridsportcenter ställer krav på att det finns ideella eldsjälar som bildar en intressegemenskap kring ryttare med funktionsnedsättning. Verksamheten kan organiseras på olika sätt dels som en sektion inom Linköpings Fältrittklubb (LFK), dels som egen förening (parallell med LFK) och som då har sin verksamhet förlagd till anläggningen. Sker den anpassade verksamheten som en sektion behöver sektionen hantera särskilda frågor som exempelvis ekonomiska resurser, att tillhandahålla medhjälpare och införskaffa anpassad utrustning. Stockholms Handikappridklubb är exempel på en verksamhet som bedrivs inom ramen för en egen förening. Klubben har sin verksamhet förlagd till Ågesta Ridskola i Stockholm en dag per vecka. Föreningsverksamheten riktar sig främst till rörelsehindrade samt synskadade ryttare och kuskar (barn, unga och vuxna) som vill rida och/eller köra häst. Genom samverkan med ridskolan, kan både hästar och aktiviteter anpassas efter individens förmåga. Verksamheten, som omfattar ett 50- tal aktiva ryttare, bygger på ideella insatser och att det finns hästkunniga medhjälpare. Föreningen har lokalt aktivitetsstöd och söker varje år ekonomiskt stöd ur olika fonder för verksamheten. 13 Östergötlands Ridsportförbund (2014), [ ] 14 Silfverberg, G. & Tillberg, P. (2011). Ridterapi fakta och framtid. Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie. Vol. 75. Stockholm: Ersta Sköndal högskola 15 Silfverberg, G. (red) (2008). Rehabilitering en etisk utmaning för vården. Stockholm: Ersta Sköndal högskola 5 16 Norling, I. (2001). Rekreation och psykisk hälsa: dokumentation och analys av forskning om hur rekreationens inriktning och kvalitet kan förbättra psykisk hälsa och behandlingen av psykisk ohälsa. Stockholm: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 6

7 Finansiering Kostnad för fritidsridning står vanligen ryttaren för. Extra kostnader som tillkommer på grund av särskilda behov kan subventioneras om sektionen eller föreningen beviljats bidrag till verksamheten. Priset är beroende på om ridningen sker enskilt eller i grupp, gruppens storlek, behovet av personalresurs, möjligheten till ideella medhjälpare och ekonomisk subvention. Föreningar kan söka ekonomiskt stöd för att kunna genomföra aktiviteter för personer med funktionsnedsättning, samt för anpassning av lokaler och anskaffning av hjälpmedel. Exempel på bidragsgivare är Victoriafonden, Radiohjälpen och Allmänna Arvsfonden. Att tänka på: Föreningsverksamhet bygger på individers ideella engagemang och behöver växa fram ett steg i taget, bekräftas och uppmuntras. Det ideella engagemanget innebär att kommunen får en väsentlig samhällsinsats utförd. Anpassad ridverksamhet fordrar tillgång till kunnig och engagerad personal vid ridskolan, ideella medhjälpare och lämpliga hästar. Anläggning och utrustning anpassad för verksamheten. God samverkan med andra verksamheter på anläggningen, kommunen och andra föreningar. Att aktivt söka öronmärkta pengar. Förmåga att synliggöra verksamheten. 2.2 Pedagogiska insatser i skola och särskola Stallet, miljön kring hästen samt de aktiviteter som är knutna till den, kan bli en värdefull pedagogisk resurs för barn och unga med exempelvis neuropsykiatriska diagnoser samt kognitiva handikapp. 17 Verksamhetsexempel Hästunderstödd aktivitet kan vara förlagd på skoltid och ingå i det pedagogiska utbudet. Aktiviteten kan även vara förlagd under skoldagens fritidstid med medföljande skolpersonal. Fördelarna med att förlägga aktiviteten under skoldagen är flera. Den främsta fördelen är att verksamheten har de kvaliteter och det innehåll som skolan kräver för att verksamheten ska passa in i skolans pedagogiska mål. Hästanknuten pedagogisk verksamhet kan berika skoldagen inom skolverkets riktlinjer och vara ett viktigt bidrag till elevernas utveckling och genomförande av individuella läroplaner. En annan viktig funktion är att kunna erbjuda föräldrar en kombinerad pedagogisk och fritidsbaserad verksamhet för att stötta föräldrarna i vardagen. Det finns också möjlighet att arbeta för att etablera aktiviteter och intressen för elevernas framtida behov. Hästanknuten verksamhet kan därför med fördel införlivas i fritidsverksamheten av skoldagen. Även fritidsverksamheten har pedagogisk och utvecklande syfte och innehåll för barn med autismspektrumdiagnos. För eleverna kan tiden i stallet vara positiv på flera olika sätt; inspirera till lek, att behålla fokus i en aktivitet, stimulera utvecklande av mod och minskad rädsla, våga vara nära djur, motivera och underlätta kommunikation, kroppslig ro (vilket medför ökade möjlighet att observera omvärlden), att följa instruktioner, klara motgångar, känsla av att lyckas, lärande, självständighet, ta initiativ och sist med inte minst känna glädje. Stiftelsen Hippocampus är ett exempel på samverkan med grundsärskolan Järva VIP, Sollentuna. De har med stöd från Allmänna Arvsfonden, skapat verktyg för att underlätta införandet och bedrivandet av hästanknuten terapi och hästanknuten verksamhet för barn med en autismspektrumdiagnos. Efter avslutat projekt har skolan beslutat att införa ridning som en del av skoldagen. Enligt den pedagogiska personalen kan den hästanknutna aktiviteten vara positiv ur flera perspektiv; en givande och motiverande aktivitet, utveckla förmågor enligt läroplaner för skola och fritidshem samt bidra till en positiv kontakt med föräldrar. Det som gör hästmiljön unik är att: Den bygger på rutiner och säkerhetsaspekter som gör stallmiljön strukturerad och till stor del förutsägbar. För barn och unga med svårigheter att klara oförutsägbara förändringar skapar detta i sin tur trygghet och en lugn miljö för inlärning. Aktiviteter kring hästar bygger på faktiska behov, som inte behöver fabriceras för att användas terapeutiskt, utan kan ske utifrån ett terapeutiskt syfte och som en meningsfull fritid. Den innehåller ett oändligt antal aktiviteter av skiftande karaktär. Detta gör det möjligt att stimulera deltagarnas utveckling utifrån individuella behov och förutsättningar att skapa en meningsfull aktivitet. Finansiering Hästunderstödd skolaktivitet, förlagd på skoltid och som ingår i det pedagogiska utbudet finansieras av skolan. Aktivitet som är förlagd under skoldagens fritidstid med medföljande skolpersonal delfinansieras av vårdnadshavare. Att tänka på: Att skolledningen tillsammans med ansvarig terapeut eller pedagog formulerar tydliga syften och mål med hästunderstödd terapi i skolan. Pedagogisk personal med kunskap om hästunderstödd terapi alternativt i form av extern terapeut. Innehåll kopplat till individuella utvecklingsplaner. Långsiktiga mål för insatserna. 17 Tillberg, P. (2014). Hästanknuten verksamhet för barn med autism [opublicerad projektrapport]. Värmdö: Stiftelsen Hippocampus Samfinansiering mellan aktörer som ansvarar för barnets utveckling. 7 8

8 2.3 Rehabilitering och habilitering Studier visar att träning efter en hjärnskada bör upplevas som meningsfull och innehålla aktiv problemlösning för att ge bästa resultat. Hästunderstödd terapi är ett exempel på en komplex och mångfasetterad aktivitet som tillgodoser dessa krav. 18 Verksamhetsexempel Ett exempel på verksamhet inom landstingets ansvarsområde riktad till vuxna är hästunderstödd terapi inom neurologisk rehabilitering. Målgruppen kan vara personer med neurologisk skada till följd av exempelvis stroke, förvärvad hjärnskada, ryggmärgsskada, Multipel skleros (MS) och Parkinson. Målsättningen är att nå effekter fysiskt, psykologiskt och socialt. Andra exempel är behandling av patienter med svåra ryggsmärtor, anorexi/bulimi och psykiatri med mera. 19 Ett ytterligare exempel är verksamhet för barn inskrivna på habiliteringen i landstinget. Målgruppen är barn med medfödd eller förvärvad funktionsnedsättning, exempelvis cerebral pares, ryggmärgsbråck, muskeldystrofi, autismspektrum diagnos, förvärvad hjärnskada, amputation och utvecklingsstörning. Ett flertal habiliteringskliniker i Sverige erbjuder hästunderstödd terapi i sitt behandlingsutbud (men i olika omfattning). Samverkansparter vid hästunderstödd terapi för barn är ridskolan och/eller föreningen, landsting samt eventuella externa utförare. Rehabiliterings- och/eller habiliteringsklinikerna kan ha personal med terapeutisk kompetens och kunskap om hästunderstödd terapi. Klinikerna kan även köpa in tjänster från privata vårdgivare med sådan kompetens. Privata vårdgivare med inriktning hästunderstödd terapi kan också bedriva verksamhet genom egna avtal med landstinget. Hästunderstödd terapi inom neurologisk rehabilitering är en del av eller har varit en del av behandlingsutbudet på flera neurologiska kliniker. Exempel är Högsbo sjukhus (Sahlgrenska universitetssjukhuset), Erstagårdskliniken (Ersta sjukhus), Danderyds sjukhus (Karolinska Universitetssjukhuset), Fryk Center och Treklöverhemmet. Hästunderstödd terapi tillhandhålls även i mindre omfattning inom öppenvård med externa samarbetspartners. Finansieringen ansvaras av landstinget. Exempel på sådana verksamheter är Stiftelsen Hippocampus och Söderåsens Forsgård. På grund av att det saknas personal med specialkompetens och kunskap om hästen som en behandlingsresurs, är utbudet och användandet av hästunderstödd terapi relativt begränsat. Finansiering Möjligheten att etablera hästunderstödd terapi är beroende av patientens rätt att erhålla behandling subventionerad av offentliga medel, vilket fordrar avtal med landstinget. Erfarenheter visar att dagens ekonomiska system bromsar behandlingsformer och etableringar utanför det traditionella utbudet. En förklaring är att ekonomiskt ansvariga förmodar att behandlingsformen är dyr, vilket inte stämmer enligt en jämförande analys. Analysen visar att debiteringen för hästunderstödd terapi utförd av legitimerade sjukgymnaster och ersättning för behandling inom poliklinisk sjukgymnastik riktad till patienter med neurologisk skada och/eller sjukdom inte skiljer sig nämnvärt. 20 Att tänka på: Anpassning av lokaler och utrustning. Samförstånd mellan ridskolan och rehabiliteringens och/eller habiliteringens personal kring val av hästar, förutsättningar för patientsäker verksamhet och definition av respektive ansvarsområde. Identifiera medföljande personals kunskap om häst och att förstärka den med ridskolans personal vid behov. Specialkunskap om hästunderstödd terapi hos ansvarig personal med terapeutisk kompetens är att rekommendera. 2.4 Daglig verksamhet för personer som står utanför arbetsmarknaden Hästhållning är en verksamhet som bygger på struktur och rutiner. Hästmiljön erbjuder möjlighet till många olika typer av arbetsuppgifter som kan anpassas till personens förmåga. Verksamhetsexempel Daglig verksamhet och/eller anställda med lönebidrag finns kopplat till ett flertal ridanläggningar. Verksamheten vänder sig till personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte deltar i utbildning. Den omfattar exempelvis personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Verksamheten omfattar också personer med begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, samt personer med stora och varaktiga funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Handledare kan vara ansvarig för verksamheten eller en av ridanläggningens personal, beroende av hur självständigt arbetstagaren kan arbeta. Exempel på arbetsuppgifter är städning, mockning, persedelvård, att sköta kringområden och kafeteria. Samverkansparter är ridskolan och/eller föreningen, kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Söderköpings Ridskola är ett exempel på arbetsplats med daglig verksamhet. Ridskolan samverkar med Hamra Dagcenter som drivs i kommunal regi. Ett arbetslag med arbetsledare arbetar en dag per vecka i föreningens kafeteria. Vidare deltar en person från dagcentret i stallarbetet, där personal från ridskolan är handledare. 18 Silfverberg, G. & Tillberg, P. (2008). Hästen som terapeutiskt verktyg - om ridterapi, välbefinnande och livskvalitet. Stockholm: Ersta Sköndal högskola 19 Håkansson, M., Möller, M., Lindström, I-L & Mattsson, B (2007). The horse as a healer- A study of riding in patients with back pain. Journal of bodywork and Movement Therapies. Vol. 13:1 20 Silfverberg, G. & Tillberg, P. (2011). Ridterapi fakta och framtid. Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie. Vol. 75. Stockholm: Ersta Sköndal högskola 9 10

9 Finansiering Roller och ersättning till ridskolan kan variera (beroende på överenskommelser). Om den dagliga verksamheten utför uppgifter under egen arbetsledning och som kommer ridskolan till godo utgår inte ersättning. Svarar ridskolans anställda för arbets- och handledning utgår kompensation för detta. Att tänka på: Viktigt med motiverad personal som har förståelse för möjligheter och svårigheter. Bra och direkt dialog mellan ridanläggningens personal och arbetsledningen för daglig verksamhet. Att arbetsuppgifterna får växa fram och bestå av det som ridskolan har nytta av och som ger brukarna en meningsfull och utvecklande sysselsättning. Att samverkan är nödvändig, liksom rätt kompetens i teamet samt kunskap och socialt engagemang hos företagaren. Goda resultat i form av förbättrad psykisk och fysisk hälsa som förbättrad sömn, aptit och kondition, minskad oro och ångest, förbättrat socialt umgänge. Andra goda resultat är att deltagarna känner sig mer modiga och självsäkra tillsammans med hästarna och får ökad motivation att ta tag i andra saker i livet. Finansiering Under pilotfasen har ovan beskriven verksamhet finansierats med stöd av projektmedel från Leader Folkungaland, Landstinget i Östergötland och Samordningsförbundet Motala-Vadstena. Ambitionen är att kunna erbjuda den hästunderstödda verksamheten som en del i ordinarie utbud. För att stödja detta finns det dock behov av dels en hälsoekonomisk studie, dels någon form av mätverktyg. 24 Att tänka på: 2.5 Psykosocial omsorg Inom psykosocial omsorg finns flera exempel på verksamheter där hästen har en roll i behandlingsarbetet och den psykosociala miljön. Det finns även studier och verksamhetserfarenheter som påvisar användbarheten av hästen inom äldreomsorgen, exempelvis vid demenssjukdomar. 21 Verksamhetsexempel Ett innovativt exempel är ett 12-veckors behandlingsprogram som utarbetats av Motala kommun i samarbete med företaget Stall Nyckelby. Syftet med programmet är att i närområdet skapa meningsfull sysselsättning och behandling av unga vuxna med psykisk ohälsa i form av självskadebeteende, fobier, ångesttillstånd och som har svårigheter att klara praktikplats eller studier. 22 Idén till behandlingsprogrammet kom initialt från Stall Nyckelby, som såg behovet och de möjligheter hästverksamheten kan erbjuda. Initiativet möttes upp av Motala kommun som var intresserade av att kunna erbjuda behandling i närområdet som alternativ till traditionellt behandlingshem eller motsvarande. Engagerad ridskolepersonal. Kunnig terapeutisk personal. Tydliga roller och ansvarsfördelning. Samverkan med respekt för respektive kunskapsområde. Arbetssätt där verksamheten och dess innehåll ständigt utvecklas. Modellens utgångspunkt är att stallet fokuserar på det friska samt ansvarar för den praktiska utbildningen och arbetsledningen i stallet. Kommunen ansvarar för det terapeutiska arbetet. Även ansvarsfördelningen är tydlig i verksamheten. Stallet svarar för hästkunskap, arbetsledning, utbildning, lokaler och tillgång till hästar. Kommunen ansvarar för personal med kompetens inom psykiatri och tillämpad beteendeanalys (TBA). Landstinget svarar för en arbetsterapeut från vuxenpsykiatrin. Bland de sammanfattande erfarenheterna från projektet kan nämnas: Att hästen och stallmiljön är terapeutisk i sig samt att rutiner, struktur och tydlighet är viktigt. Att det salutogena perspektivet, det vill säga att ta vara på det friska, är betydelsefullt. Att känsla av sammanhang (KASAM) 23 finns naturligt i hästarnas vardag. 21 Ohio State University (2014). Caring for Horses Eases Symptoms of Dementia, [ ] 22 Ahlenius, A., Ekdahl, K., Forsberg, M., Wilhelmsson Öyan, M. (2009). Dagligverksamhet med hästen som hjälpmedel [opublicerad projektrapport]. Motala: Motala kommun & Stall Nyckelby 23 Känsla Av Sammanhang (KASAM) är ett begrepp vilket myntades av sociologen Aaron Antonovsky, se bl a [ ] Detta framfördes av Monica Wilhelmsson, Motala kommun, vid seminariet Hästen och dess miljö som resurs inom hälsa, vård, omsorg och skola, som genomfördes den 3 april

10 3 Avslutande reflektioner Den här rapporten och kartläggningen visar att Smedstad Ridsportcenter har potential som resurs inom områdena hälsa, skola, vård och omsorg. Exempel på kommunala verksamheter som kan förläggas vid anläggningen är daglig verksamhet för personer som står utanför arbetsmarknaden, pedagogiska insatser i skola och särskola samt psykosocial omsorg. Verksamheter som är knutna till andra aktörer är rehabiliteringskliniker i landstingets regi, privatpraktiserande behandlare inom hästunderstödd terapi och ideella aktörer (t ex funktionshindersförbund och Linköpings fältrittklubb). Östergötlands Ridsportförbund organiserar ca 50 ridklubbar, 25 ridskolor och enskilda medlemmar. Linköpings kommun har fem ridsportföreningar med ridskola och två kommunalt ägda ridanläggningar; Ånestad ridskola (som ersätts av Smedstad Ridsportcenter) och Valla ponnyklubb. En stor del av hästsektorns verksamhet bygger på ideellt engagemang. Majoriteten av ridskolorna i länet har någon form av verksamhet för funktionshindrade. Distriktet arrangerar ledarutbildningen Funktionsnedsättning och delaktighet för att främja en god tillgänglighet praktiskt och i bemötandet. Enligt Östergötlands Ridsportförbund finns intresse från länets ridskolor att ytterligare utveckla samarbeten kring verksamheter som kan ge vinna-vinnaeffekter för såväl individen som för ridskolan och kommunen. En intressant fråga är; om och hur ridsporten kan spela roll ur ett folkhälso- och rehabiliteringsperspektiv, utifrån FaR (fysisk aktivitet på recept) och FYSS (fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling)? Smedstad Ridsportcenter öppnar möjligheten att samla flera verksamheter under ett tak. Detta kan i sin tur medföra att gränsen mellan terapeutiska samt pedagogiska insatser och den fortsatta egna friskvården blir mindre svår att passera. För att tillvara de möjligheter som anläggningen och dess resurser erbjuder krävs utvecklad samverkan mellan aktörer inom kommunen, landstinget, föreningar och näringslivet samt andra organisationer i Linköping och Östergötland. Under förutsättning att det finns intresse för fortsatt arbete rekommenderas: Fortsatt dialog inom kommunen, dialog mellan kommunen och landstinget samt eventuellt externa verksamheter vad gäller Smedstad Ridsportcenter som resurs. Samverkan med Östergötlands Ridsportförbund och Linköpings Fältrittklubb kring fritid och friskvård för personer med funktionsnedsättning, där Smedstad Ridsportcenter kan fylla ett behov. Främja kompetensutveckling av ideella ledare och personal. Etablera form för samverkan och verksamhetsutveckling mellan berörda förvaltningar och landstinget under uppbyggnadsprocessen. Det kan ske genom en verksamhetsutvecklare med uppdrag att identifiera och kartlägga behov och möjligheter, följa uppbyggnadsprocessen med fokus på förutsättningar gällande tillgänglighet, följa upp funktionalitet och säkerhet, engagera brukarorganisationerna i processen, samarbeta med Östergötlands Ridsportförbund, planera och samverka med vald driftentreprenör samt delta i planeringen av de externa aktörernas verksamheter. Inventera terapeuter och verksamheter som bedriver hästunderstödd terapi i Linköping och i Östergötland. 4 Referenslista Ahlenius, A., Ekdahl, K., Forsberg, M., Wilhelmsson Öyan, M. (2009). Dagligverksamhet med hästen som hjälpmedel [opublicerad projektrapport]. Motala: Motala kommun & Stall Nyckelby Holmgren, H. (2011). Folkhälsa och funktionsnedsättning. Stockholm: Stockholms Läns Landsting & Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) Håkanson, M. (2009). Djur och människors hälsa. Skara: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Håkansson, M., Möller, M., Lindström, I-L & Mattsson, B (2007). The horse as a healer- A study of riding in patients with back pain. Journal of bodywork and Movement Therapies. Vol. 13:1 Hästnäringens nationella stiftelse (HNS) (2010). Hästen i kommunen betyder mer än du tror: En praktisk guide för kommunens medarbetare. Stockholm: HNS Hästnäringens nationella stiftelse (HNS) (2006). Hästen i politiken - betyder mer än du tror. Stockholm: HNS Norling, I. (2002). Djur i vården. Stockholm: Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Svenska Kommunalarbetareförbundet Norling, I. (2001). Rekreation och psykisk hälsa: dokumentation och analys av forskning om hur rekreationens inriktning och kvalitet kan förbättra psykisk hälsa och behandlingen av psykisk ohälsa. Stockholm: Sahlgrenska Universitetssjukhuset Silfverberg, G. & Tillberg, P. (2008). Hästen som terapeutiskt verktyg - om ridterapi, välbefinnande och livskvalitet. Stockholm: Ersta Sköndal högskola Silfverberg, G. (red) (2008). Rehabilitering en etisk utmaning för vården. Stockholm: Ersta Sköndal högskola Silfverberg, G. & Tillberg, P. (2011). Ridterapi fakta och framtid. Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie. Vol. 75. Stockholm: Ersta Sköndal högskola Tillberg, P. (2014). Hästanknuten verksamhet för barn med autism [opublicerad projektrapport]. Värmdö: Stiftelsen Hippocampus Länkar Centrum för Salutogenes, [ ] Ohio State University (2014). Caring for Horses Eases Symptoms of Dementia, [ ] Socialstyrelsen (2014). [ ] Svenska Ridsportförbundet (2014), [ ] Östergötlands Ridsportförbund (2014), [ ] 13 14

11 Författarna Christina Risshytt-Collman är civilekonom med beteendevetenskaplig påbyggnad, verksam inom Kultura AB sedan 1989 som utredare, projekt- och processledare med frågor som rör samspelet mellan hästsektorn och samhället som specialinriktning. Tidigare personalchef vid ATG, ledamot i Lantbruksuniversitetets styrelse och Veterinära Ansvarsnämnden samt förtroendeuppdrag som ordförande för Ridsportförbundets Ridskole- och utbildningssektion. Bland uppdragen kan nämnas; Seminariet Hästen och dess miljö som resurs inom hälsa, vård, omsorg och skola, Linköpings kommun Utredare Hästen och vi tillsammans skapas mervärden, Landsbygdsdepartementet Nationell koordinator i projektet Hästen i samhällsutvecklingen och planeringen, HNS Utredare Modeller för drift och skötsel av större ridanläggningar, Linköpings kommun. Regionalt Hästforum en modell för hantering av hästanknutna frågor mellan näringen och samhället, HNS Ridskolan i samhället, Ridskolornas Riksorganisation (RRO) Projektledare för Equus 2009, The Future of The Horse Industry in Rural Areas and Society under det svenska EU-ordförandeskapet, HNS, Jordbruksverket, LRF och SLU Regionala forum hållbar samverkan med utvecklingskraft, Svenska Ridsportförbundet, Utredning av häst- och ridverksamhetens framtid i programområdet Lindhov-Hågelby- Eriksberg, Botkyrka kommun Översyn av ridsporten i Karlstad kommun, Karlstad kommun Framtidsspaning på hästsektorn och Dialogforum, Jordbruksverket Hästen i centrum, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Hästnäringens Nationella Stiftelse, Jordbruksverket Vägledning till säkrare häst- och ridverksamhet, Konsumentverket Pia Tillberg är leg. fysioterapeut och verksamhetsansvarig i Stiftelsen Hippocampus. Hon har arbetat med hästunderstödda insatser för personer med funktionshinder sedan Pia Tillberg är ordförande i Intresseföreningen för ridterapi, IRT, och verksam inom Svenska Ridsportförbundets kurser för ledare för ryttare med funktionshinder. Hon har varit deltagare och föredragshållare på flera internationella konferenser om hästunderstödda insatser/terapi samt på IAHAIO:s 25 internationella konferens i Stockholm. Pia Tillberg har genomfört flera projekt inom området hästunderstödda insatser: Hästanknuten verksamhet för barn med autism (med stöd av medel från Allmänna Arvsfonden) Utveckling av ridterapi som behandlingsform inom neurologisk rehabilitering (medel från Socialstyrelsen för eftersatta rehabiliteringsformer), Ridterapi och friskvård för personer med inkomplett ryggmärgsskada (i samarbete med Rekryteringsgruppen för aktiv rehabilitering) Hästen som terapeutiskt verktyg och Ridterapi fakta och framtid (samarbetsprojekt med Ersta Sköndal högskola). 25 International Association of Human-Animal Interaction Organizations 15 16

12 Kort fakta om Smedstad Ridsportcenter Stallarna byggs som fyra separata längor. Utformningen uppfyller moderna djurhållningskrav, bland annat får varje box fönster med dagsljusinsläpp. Alla byggnader länkas samman så att verksamheten kan bedrivas på ett säkert och klimatmässigt trivsamt sätt under hela året. Mellan de två ridhusen finns anläggningens kärna och mötesplats med bland annat servering, klubbrum och expedition. Arkitektskisser på Smedstad Ridsportcenter från Svalsta Byggkonsult AB Stall Ridskolestall med boxar för hästar, 60 platser Sjuk- och gäststall, 10 platser Stallbyggnaderna inrymmer även skötsel- och spolplatser, sadelkammare, redskapsförråd och förvaringsskåp. Ridhus 1 Ridhus 2 Utomhus Ridbana 25/30 x 80 meter, hinderförråd Varmdel med kök, cafeteria, teorisalar, duschar och omklädningsrum Åskådarläktare, speakerrum, tävlingssekretariat Ridbana 22 x 65 meter, hinderförråd Läktare Ridbana 1 64 x 22 m Ridbana 2 64 x 22 m Framridning 44 x 20 m Hoppbana kvm Gemensamhetsutrymmen Servering och kök Expedition, kontor, möteslokal Klubbrum och föreningskansli Matrum/pausrum för personal Omklädningsrum, dusch och toaletter Tvättstuga, torkrum Parkering och kommunikation Parkering för hästtransportfordon Bilparkering och cykelparkering Belysta gång- och cykelstråk planeras både norr och söder om anläggningen

13 19