jämställdhet Servicen faller inte lika ut för män och kvinnor idag. Med det konstaterandet så måste man göra något åt det.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "jämställdhet Servicen faller inte lika ut för män och kvinnor idag. Med det konstaterandet så måste man göra något åt det."

Transkript

1 jämställdhet EN TIDNING OM NYTTAN OCH VIKTEN AV EN LÅNGSIKTIG OCH HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING NYAMKO SABUNI: Servicen faller inte lika ut för män och kvinnor idag. Med det konstaterandet så måste man göra något åt det. Sidorna Nödvändiga för hållbar jämställdhetsintegrering bortom skattemedlen Genusföretagarna är Sveriges nya branschorganisation. Kvinnlig företagsamhet lyfter Liberia Särskilt lönsamt med mikrolån till kvinnor. Ny rapport En av tre myndigheter jobbar inte med jämställdhetsintegrering. Sidan 7 Sidan 9 Sidan 20 MEDFÖLJER SOM BILAGA I DAGENS INDUSTRI, NOVEMBER 2009.

2 2 Vad är jämställdhetsintegrering? Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att införliva ett jämställdhetsperspektiv inom alla verksamhetsområden och på alla samhällsnivåer. Det innebär att jämställdhetsarbetet har blivit vidare: ett genusperspektiv ska finnas med som en naturlig del i allt arbete inom en organisation. Vid FN:s kvinnokonferens i Peking 1995 tog världens länder beslut om att jämställdhet skulle integreras i alla frågor och beslut. Detta kom att kallas Gender Mainstreaming. Numera är detta en strategi som även antagits av bland andra Sveriges riksdag, Nordiska ministerrådet och EU. Jämställdhetsintegrering, är en strategi, ett sätt att arbeta för att nå uppsatta jämställdhetsmål. Det innebär att: Olika förhållanden och villkor för kvinnor och män ska synliggöras. Varje fråga som berör individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv. Konsekvenserna av hur förändringar kan tänkas utfalla för kvinnor respektive män ska analyseras. För ett jämställt och hållbart samhälle KÖNSUPPDELAD STATISTIK En viktig faktor för ett jämställt samhälle är att all statistik ska vara könsuppdelad. Statistiska centralbyrån (SCB) var en gång i tiden pionjärer inom området och vill man så kan man alltid hitta statistik uppdelad efter kvinnor och män i deras databaser. Genom SCB:s jämindex kan man i enkla stapeldiagram se om till exempel en kommun är jämställd eller inte. BOKTIPS Vill du veta mer om kvinnor och män i statistiken och hur den påverkar samhället? Boken På tal om kvinnor och män ges ut av Statistiska centralbyrån och ger svar på många frågor. Den kom ut första gången 1984 och uppdateras kontinuerligt. Senaste versionen av På tal om kvinnor och män kostar 40 kronor och kan beställas via Statistiska centralbyråns hemsida HELA SAMHÄLLET SKA genomsyras av strävandena att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det har Sveriges riksdag beslutat i samklang med beslut i EU och FN. SEDAN MITTEN AV 1990-TALET är jämställdhetsintegrering (Gender Mainstreaming) en globalt accepterad och använd strategi för att skapa jämställda och långsiktigt, hållbara samhällen. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande. ALLT SEDAN 1994 har jämställdhetsintegrering också varit den svenska regeringens strategi. Det innebär att alla myndigheter ska arbeta med jämställdhetsintegrering. Staten har också bidragit med ekonomiskt stöd till jämställdhetsintegrering i kommuner och landsting, och har understött att strategin tillämpas i ett EU-finansierat stödprogram för regional och social utveckling. PROGRAMMET JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING i staten, Jämi, vid Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, har regeringens uppdrag att skapa förutsättningar för ett långsiktigt stöd för statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. Jämi vill med denna bilaga synliggöra nyttan med jämställdhetsintegrering. Vi vill visa hur olika verksamheter och aktörer arbetar, vilka effekter arbetet har, vilka resultat som uppnåtts. Vad säger experterna? Vad säger myndigheterna? Vad säger forskarna? Ny portal genom unikt samarbete I JÄMIS PERSPEKTIV handlar jämställdhetsintegrering om demokratiska rättigheter, verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring. Det gäller att stärka demokratin genom att säkra demokratiska rättigheter och motverka diskriminering. Rent konkret innebär det att statliga verksamheter ska möta både kvinnors och mäns behov. GENOM ATT TA FASTA på alla medborgares behov och kompetenser ökar också kvalitén i de statliga verksamheternas arbete och service. Dessutom ger det myndigheterna förbättrad legitimitet bland medborgarna, som finansierar all offentlig verksamhet. FÖR ATT SÄKRA KVALITÉN krävs ett systematiskt arbete för verksamhetsuppföljning och kvalitetskontroll. Jämställdhetsperspektivet ska vara en del av de vanliga processerna för verksamhetsförbättringar och det ordinarie myndighetsansvaret. DENNA BILAGA HOPPAS vi ger svar på en del av de vanligaste frågorna kring jämställdhetsintegrering. Och att den ger mersmak. För jämställdhetsintegrering är ett arbete som utförs av människor med imponerande kompetens och spännande projekt som utvecklar verksamheter, organisationer och individer. Annika Olsson, programansvarig, Jämi Anne-Marie Morhed, senior advisor, Jämi är en ny kunskapsportal på nätet som lanseras den 1 december i år. Det unika projektet är samverkan för långsiktig och hållbar jämställdhetsintegrering mellan Jämi, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Vinnova, Temagruppen likabehandling, ESF-rådet och Arbetsmiljöforum. - makes you visible vxl Stålg Uppsala BILAGAN GES UT AV JÄMI I DAGENS INDUSTRI, NOVEMBER 2009 FRÅGOR OM INNEHÅLLET BESVARAS AV: ANNIKA OLSSON, PROGRAMANSVARIG, , Projektledare: Grafisk form: Redaktör: Anci Syrehn Magnus Pedersen, Bill Mattson Johanna Stenius Omslagsfoto: Tryck: Repro: August Åberg BOLD/DNEX Tryckeri AB, Akalla V-TAB Aröd AB, Göteborg MittMediaPrint, Örnsköldsvik JMS

3 3

4 4 De överblickar genusforskningen i Sverige PÅ GÖTEBORGS UNIVERSITET finns knutpunkten för all svensk forskning med köns- och genusperspektiv: Nationella sekretariatet för genusforskning. Redan 1996 beslutade regeringen att satsa på genusforskningen och beslöt att inrätta ett sekretariat. Några av deras viktigaste uppgifter är bland annat att överblicka genusforskningen i Sverige och aktivt sprida dess resultat både inom och utanför universitetet. Jämi, Program för jämställdhetsintegrering i staten, är ett tillfälligt uppdrag, som är en del av Nationella sekretariatet för genusforskning. Programmet skapades efter att regeringen i juli 2008 gav dem uppdraget att stödja statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. UPPDRAGET OMFATTAR: vidareutveckla metoder för jämställdhets integrering skapa ett forum för erfarenhetsutbyte om jämställdhetsintegrering informera om jämställdhetsintegrering skapa förutsättningar för ett långsiktigt stöd för jämställdhetsintegrering Läs mer på: Tre frågor till Marie Trollvik, programchef för Sveriges Kommuner och Landstings 125-miljonerssatsning på jämställdhet FOTO: JOHAN WINGBORG VAD GÅR PROGRAMMET UT PÅ? Fram tills nu har kommuner och landsting kunnat söka medel hos SKL för jämställdhetsintegrering av verksamheter. Ofta handlar ansökningarna om att göra en översyn av styrsystem och beslutsprocesser samt att utveckla IT-system och brukarundersökningar så att all statistik kan könsuppdelas. Men många innehåller också riktade utbildningsinsatser för förtroendevalda och chefer. VARFÖR ÄR DETTA HÖGAKTUELLT JUST NU? Ett skäl är att morgondagens konsumenter av offentliga tjänster kommer att göra fler aktiva val än dagens. Valfrihetsreformen innebär till exempel att medborgare kan välja vårdcentral, utförare av äldreomsorg, skola och så vidare. Som patient, elev eller brukare är det viktigt att kunna jämföra verksamheter för att försäkra sig om att verksamheterna erbjuder likvärdig kvalitet oavsett om man är kvinna eller man. HUR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERADE ÄR NI SJÄLVA PÅ SKL? Just nu storsatsar vi och kommer under kommande år på olika sätt att höja kunskapsnivån hos förbundets förtroendevalda, chefer och medarbetare. Allt för att vi ska uppfylla vårt medlemsuppdrag jämställd verksamhet för och gentemot våra medlemmar. Gender mainstreaming en internationell historia RET ÄR Ett år tidigare har den svenska regeringen antagit jämställdhetsintegrering som överordnad strategi för jämställdhetspolitiken. Nu är det dags för FN:s fjärde kvinnokonferens, som äger rum i Beijing. Man konstaterar att världen idag är långt ifrån jämställd och att man måste hitta en gemensam väg dit. På initiativ av Sverige beslutas därför att jämställdhetsintegrering, gender mainstreaming, ska bli den vägen. Men jämställdhetsintegrering är ingen svensk uppfinning, även om vi var tidiga med att besluta om strategin. Gender mainstreaming har funnits länge och utvecklades inom FN:s biståndsarbete från början, berättar Ann Boman som är jämställdhetskonsult och som funnits med inom jämställdhetsintegreringen i många år. Hon har vid sidan av några andra personer varit tongivande inom den svenska jämställdhetsintegreringen bland annat inom Arbetslivsfonden. Hon ledde den statliga utredning Jämstöd ( ) som utvecklade metoder och utbildningar för jämställdhetsintegrering. En annan betydelsefull person är Gertrud Åström. Hon var regeringens särskilda utredare i den jämställdhetspolitiska utredningen Makt att forma samhället Historia: Jämställdhetsarbetet i Sverige och världen 1980 Den första jämställdhetslagen i Sverige 1980 kommer. Samma år inrättas myndigheten JämO för att övervaka jämställdhetslagen och sitt eget liv (2005), och har även medverkat i tidigare utredningar. Gertrud Åström har arbetat aktivt med jämställdhetsfrågor sedan 1980-talet och har myntat begreppet jämtegrering. Idag är hon bl.a. ordförande för Sveriges Kvinnolobby. OCKSÅ INOM EU ägde en process rum som liknade den i Beijing tillsatte Europarådet, som är en institution särskiljd från EU, en expertgrupp för att definiera gender mainstreaming och föreslå en metod för att tillämpa den kom Europarådets definition av jämställdhetsintegrering och det var ett viktigt steg. Strategin om 1994 jämställdhetsintegrering antas för första gången Jämställdhetsintegrering eller gender mainstreaming får sitt internationella genombrott då den un dertecknas av flertalet länder inom FN på kvinnokonferensen I Peking. Dags att ta förbättringsarbetet till en ny dimension Jämställdhet kan handla om liv och död liksom om möjligheten till deltagande i samhällslivet på lika villkor. Hur ojämställdheten yttrar sig varierar: I en kommun uppskattade man att 80 procent av resurserna för elever med behov av särskilt stöd gick till pojkar, i en annan visade det sig att kvinnor fått färre hemtjänsttimmar än män med samma vårdtyngd och i ett landsting fi ck kvinnor vänta längre än män på ambulansen.

5 5 En kinesisk volontär delar ut en affisch på kvinnokonferensen i Peking FOTO: APIMAGES Det krävs att alla departement är med på tåget för att det ska fungera Ann Boman 2004 EN handlingsplan l om jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet antas för åren EU-länderna enas 1996 om en gemensam strategi för jämställdhetsintegrerin En ny diskrimineringslag träder i 2009kraft. De tidigare myndigheterna DO, HomO, HO och JämO slås samma till en enda - Diskrimineringsombudsmannen. I den nya lagen gäller förbudet mot diskriminering inom i princip alla samhällsområden och för samtliga diskrimineringsgrunder. Lagen skall också motverka diskriminering genom aktiva åtgärder för främjade av lika rättigheter och möjligheter. Nya jämställdhetspolitiska mål 2006 antas i Sverige. Möter du våldsutsatta kvinnor i ditt arbete? Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, är ett kunskapscentrum vid Uppsala universitet som arbetar på regeringens uppdrag med att höja kompetensen om våld i nära relationer. Vi informerar, utbildar, sammanställer kunskap, forskar och utvecklar metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Genom den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen och Kvinnofridsmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala erbjuder vi vård och stöd till kvinnor som utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp. Läs gärna mer om oss och om aktuella utbildningar på och på Regeringen har beviljat 125 miljoner kronor för att stödja Sveriges kommuner, landsting och regioner i arbetet med att utveckla jämställda verksamheter genom SKL:s Program för Hållbar Jämställdhet. Programmet tar oss ett steg närmare visionen om ett samhälle där alla som använder offentligt fi nansierad verksamhet är trygga i vetskapen om att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så att de svarar mot kvinnors och mäns livsvillkor och behov. Oavsett om det handlar om medel till fl ickor och pojkars idrott eller en hjärtoperation ska medborgaren veta att det sker likvärdigt. Läs mer i foldern som du hittar på skl.se/phj. Tillsammans jämställdhetsintegrerar vi Sverige.

6 6 Likvärdig service för alla i Göteborgs Stad Drar åt samma håll. Unikt med jämställdhetsarbetet i Göteborgs Stad är den breda satsning som genomförs med fokus på att gå från politiska visioner till att på allvar integrera jämställdhet i kommunens alla verksamheter. Göteborgs Stads jämställdhetsarbete präglas av en bredd som gör att frågan är lika viktig på förskolan som på Stadsteatern. Men även ett djup som ställer höga krav på chefernas genuskunskaper. För att få en större organisation att dra åt samma håll krävs det att man har ett gemensamt mål. När det gäller jämställdhetsarbetet i Göteborgs Stad så finns det ett beslut från kommunstyrelsen som säger att Göteborgs Stad ska utvecklas till en förebild och föregångare i jämställdhet. För att detta ska märkas i det dagliga arbetet ska chefers och nyckelpersoners kunskaper i genusfrågor öka. Att denna strävan och målsättning är förankrad bland politiker och chefer är helt avgörande, säger Inger Rydström, planeringsledare i jämställdhetsfrågor vid Göteborgs Stad. Torslanda stadsdelsnämnd har under många år jobbat aktivt med jämställdhetsfrågor. Bland annat har man, tillsammans med Tynnered, låtit förskolornas och skolornas chefer samt ledningen för stadsdelarna genomgå en unik pilotutbildning i jämställdhet och genus. Detta för att upptäcka skillnader i bemötande och invanda mönster i syfte att utveckla ett förhållningssätt där personal bemöter pojkar och flickor, män och kvinnor på ett likvärdigt sätt. I slutet av förra året tilldelades man drygt två miljoner kronor från Sveriges kommuner och landstings program, Hållbar jämställdhet. Detta gör det möjligt att jobba vidare med hela organisationen. Nu tittar vi på hur man kan öka jämställdheten på varje enskild enhet, som även innefattar äldreomsorg, funktionshinder och socialtjänst, för att systematiskt hitta metoder och vägar till förbättring, säger Elsie Averlid, ansvarig för folkhälsofrågor i Torslanda. Vi anser själva att vi har den mest jämställda förskolan i landet. Men eftersom detta är svårt att bedöma så skulle vi uppskatta om någon ville utmana oss. Göteborgs Stad har också ansökt om medel från SKL för att använda i budgetarbetet. Detta innebär att jämställdhetsarbetet kommer att integreras i det ordinarie styrsystemet. Inom utbildningsförvaltningen pågår utbildning av alla rektorer i genusvetenskap. Nu ska varje skola kartlägga och se över sin egen situation. Bland annat ska man undersöka om tjejer tar del av vägledningssamtal i större utsträckning än killar och vad man i så fall kan göra för att det ska bli lika tillgängligt för båda könen. En annan institution som jobbat intensivt med jämställdhet, genus och normativitet är Göteborgs Stadsteater. Vi är Sveriges mest jämställda teater med 49 procent kvinnor och 51 procent män. Vi har idag fler kvinnliga dramatiker och regissörer än manliga, säger Marianne Skoglund, personalchef vid Stadsteatern. För jämställdhet i skolan På Skolverket arbetar man för att varje elev ska få utvecklas som en egen individ inte bara som flicka eller pojke. Den viktigaste insatsen är att medvetengöra jämställdheten i skolan. Flickorna har i genomsnitt tio procent bättre meritvärdespoäng än pojkarna i grundskolan. De studerar mer, har högre krav och mår sämre, men går trots det ut i arbetslivet med en lägre lön än pojkarna. Samtidigt är valen till gymnasieskolan mycket könsstereotypa, endast tre av 17 nationella program har en någorlunda jämn könsfördelning. De elever som ändå väljer otraditionellt byter oftare utbildning eller hoppar av. Det är viktigt att eleverna vågar välja efter sina intressen och behov istället för att välja som kompisarna gör eller som föräldrarna och samhället förväntar sig av dem. Sedan måste skolan stötta de som brutit mot mönstret så att de inte hoppar av utbildningen, säger Pia-Lotta Sahlström, undervisningsråd på Skolverket fick Skolverket i uppdrag av regeringen att genomföra utvecklingsinsatser inom jämställdhetsområdet. Uppdraget pågår till och med Könsmönster och avhopp är en del i arbetet, hedersrelaterat våld och förtryck, elevhälsa och sexoch samlevnadsundervisning är exempel på andra delar. Genom konferenser, fortbildningar och utvecklingsmedel arbetar Skolverket aktivt med skolorna för en förändrad attityd. Det står tydligt i läroplanen och skollagen att skolorna måste jobba med jämställdhet, det är alltså inget som vi kan göra ett tag och sedan bocka av, säger Pia-Lotta Sahlström. Enligt henne är den viktigaste insatsen att utbilda skolpersonal för att medvetandegöra jämställdheten i skolan, ett arbete som Skolverket arbetar med för fullt genom att anordna ett antal kurser på olika universitet och högskolor runt om i landet. Nästa år kommer Skolverket att nå ut till ännu fler genom en stor satsning på regionala konferenser. Skolverket anordnar fortbildning och konferenser samt delar ut utvecklingsmedel för att öka jämställdheten i skolan. Foto: Stina Brockman Läs mer om Skolverkets jämställdhetsarbete och ta del av goda utvecklingsexempel från olika skolor på:

7 7 FOTO: JOHANNA STENIUS Genusföretagarna - EN NY BRANSCHORGANISATION Med ett allt större tryck för jämställdhet på arbetsplatserna och i samhället ökar antalet jämställdhetskonsulter. Genusföretagarna är en ny branschorganisation. GENUS- FÖRETAGARNA I VÅR BRANSCH finns många egenföretagare och man sitter mycket ensam. I en gemensam branschorganisation kan vi jämställdhetskonsulter samverka inom många olika områden och man kan hitta både nätverk och stöd, säger Pernilla Karlsson som är samordnare för nätverket och jämställdhetskonsult inom den privata företagsvärlden. Genusföretagarna har idag två huvudsakliga inriktningar. Dels att kommunicera branschens intressen utåt men också att främja kunskapsmässigt erfarenhetsutbyte mellan oss som jobbar med jämställdhetsfrågor, säger ledamoten Christina Ahlzén som är konsult inom offentlig sektor. ORGANISATIONEN STARTADES i våras och har redan över 50 medlemmar. Med tanke på att den totala branschen består av uppskattningsvis 150 personer så är det ett väldigt bra resultat, säger Pernilla Karlsson. Behovet av en samordnande organisation är alltså stort. Om man inte har ett personligt kontaktnät för att komma in i den här branschen, ska man kunna vända sig till Genusföretagarna, säger Christina Ahlzén. Både Pernilla Karlsson och Christina Ahlzén tror att behovet av jämställdhetskonsulter kommer att öka i samhället i takt med att kraven på jämställdhetsintegrering ökar. Vi finns ju där även när skattemedel till jämställdhetsintegrering inte finns. Just nu är många fokuserade på statliga projekt men behovet att fortsätta jämställdhetsintegrera kommer att finnas även när projekten är slut. För ett hållbart arbete med jämställdhet och jämställdhetsintegrering kan inte alltid komma uppifrån. Det finns därför en stor poäng i att lyfta fram att vi jämställdhetskonsulter finns. Alla medlemmar i Nätverket Genusföretagarna driver, är på väg att starta eller befinner sig i direkt närmiljö till ett företag som i sin affärsidé eller verksamhetsidé har jämställdhet, jämlikhet, mångfald eller genus som ett av nyckelorden. Medlemskap för 2010 kostar 600 kronor. Besök för mer information nätverket. Det som började med en lunch 2004 ger Polisen många nya medarbetare med olika ursprung hösten 2009 FOTO: DAN NORRÅ I februari 2004 fick två polischefer som satt på en lunchrestaurang i Södertälje en insikt som blev starten till en värdefull idé. Runt omkring satt många personer med utländsk bakgrund. Inget ovanligt med det, men de slogs av hur sällsynta dessa personer var på den egna arbetsplatsen. De fylldes av känslan att där i rummet satt en massa outnyttjad arbetskraft kraft som skulle behövas och kunna tillföra mycket inom Polisen. Ett år senare startade integrations- och jämställdhetsprojektet SPIRA, som hösten 2009 får efterföljare både i Skåne och Västra Götaland. Unga arbetslösa med utländsk bakgrund projektanställs och ges möjlighet att få arbetslivserfarenhet och inblick i Polisen som arbetsplats. Samtidigt tillför de nya medarbetarna värdefull kunskap och nya perspektiv till Polisen. Läs mer om projekten och Polisens mångfalds- och jämställdhetsarbete på

8 8 Ojämställdhet kan både orsaka och vara en följd av fattigdom i världen. Därför har Sida sedan många år ett omfattande jämställdhetsperspektiv i sitt arbete. Bekämpar fattigdom med jämställdhet ATTIGDOM HANDLAR INTE bara om brist på mat, vatten och tak över huvudet. Att vara fattig innebär också att lida brist på makt och valmöjligheter. Därför är demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet övergripande mål för alla svenska biståndsinsatser. Jämställdhetsintegrering, eller gender mainstreaming, har en central roll i det arbetet. Jämställdhetsintegrering är en del av det lite vidare begrepp som gender mainstreaming innebär på SIDA. Det är en kunskapsbas, som kompletteras av politisk dialog och riktade insatser, säger Susanne Wadstein som är chef för SIDAS jämställdhetsteam. Teamet jobbar mot alla länders bistånd för att uppnå jämställdhetsintegrering men Susanne Wadstein framhåller att det är en faktor tillsammans med många och inte alltid är huvudsyftet med ett biståndsprojekt, även om det oftast är en central och viktig dimension av allt utvecklingssamarbete. Tittar man på våra program så är huvudsaken att vi belyser de grupper vi jobbar med. Alla har olika skyldigheter och bakgrund och där kommer jämställdheten in, eftersom alla har ett kön. Man ska kontinuerligt göra analyser och där kan jämställdhetsfrågorna vara en konsekvens av till exempel fattigdom. Få av Sidas projekt riktar sig till annat än människor och människor har ett kön. SUSANNE WADSTEIN FRAMHÅLLER att det inte finns en enda metod för att mainstreaming av jämställdhet ska kunna omsättas i praktik. Man förväxlar ofta metod med strategi. Det finns inte en metod, det finns mängder. De svenska institutionerna skulle kunna lära sig mycket av att titta på det internationella samhället och se att inga människor är homogena. Det pågår jämställdhetsprocesser i alla länder, det gäller att haka på dem, säger Susanne Wadstein. En sak som är viktig är att man ofta har sett jämställdhetsintegrering som en teknisk lösning men vad man mer och mer ser är att det är en politisk lösning. Det finns så många maktvariabler och förändringar måste komma underifrån. En viktig roll för oss är alltså att bara vara dörröppnare och medlare mellan grupper, säger Susanne Wadstein. SIDA ARBETAR ALLTSÅ MED de här frågorna på många olika sätt och tillsammans med många aktörer regeringarna i samarbetsländerna, internationella organisationer som FN och Världsbanken och med folkrörelser och andra civila organisationer i Sverige och samarbetsländerna. Ett hjälpmedel man använder sig av är ett så kallat gender help-desk -system. Det är ett nätverk med forskare och utredare som erbjuder rådgivning och granskning inom sina specialområden biståndsområdet. Helpdesken kan anlitas av Sidas personal i Stockholm och vid ambassaderna. De svenska institutionerna skulle kunna lära sig mycket av att titta på det internationella samhället och se att inga människor är homogena. Susanne Wadstein Centrum för genusvetenskap CROSSROADS OF KNOWLEDGE CENTRUM FÖR GENUSVETENSKAP är en dynamisk och produktiv forskningsmiljö där korsningar mellan kulturella, sociala och biologiska perspektiv har blivit ett kännetecken. Vi utsågs 2006 till ett Centre of Gender Excellence. Forskare vid Centrum för genusvetenskap har sina bakgrunder i varierande discipliner inom såväl humaniora och samhällsvetenskap, som natur- och teknikvetenskap samt medicin. Vi lägger stor vikt vid vår utbildningsverksamhet och ger kurser både på svenska och engelska. Utöver magister- och masterprogram, erbjuder vi också fristående kurser på grund- och avancerad nivå. Genom konkreta och riktade insatser överbryggar Centrum för genusvetenskap organisatoriska och vetenskapsteoretiska gränser. I genusforskningssammanhang fungerar vi därmed som en unik mötesplats för forskare och studenter. Vi är en ideell förening som arbetar för en jämställd regional och lokal tillväxt och utveckling

9 9 Kvinnlig företagsamhet lyfter Liberia UNDP i Liberia är med och bygger upp ett system för mikrokrediter i Liberia. Det har visat sig särskilt lönsamt att ge mikrokrediter till kvinnor. OM SIDA VAD ÄR GENDER HELPDESK? Sida, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, är en statlig myndighet som lyder under Utrikesdepartementet. Det övergripande målet för svenskt bistånd är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Genom att minska orättvisor och fattigdom i världen skapas bättre förutsättningar för utveckling, fred och säkerhet för alla folk och nationer. Liksom andra svenska myndigheter arbetar Sida ganska självständigt inom de ramar som satts upp av regering och riksdag. De beslutar om de ekonomiska ramarna, vilka länder Sverige - och därmed Sida - ska samarbeta med och vilken inriktning samarbetet ska ha. Sveriges regering utser Sidas generaldirektör och insynsråd. Sidas huvudkontor ligger i Stockholm. Gender Helpdesk vid Centrum för genusstudier, Stockholms universitet samt vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet, har som främsta uppgift att fungera som en resurs för Sida vad gäller genuskompetens. De erbjuder: Rådgivning inom genusområdet Kommentarer och synpunkter för bedömning av projekt och program Korta kurser för Sidas personal Viss omvärldsbevakning inom genusfältet Stöd och hjälp med att finna forskare/resurser inom genusområdet utanför Sverige Det är mer sannolikt att kvinnor betalar sina skulder, och de lägger i högre grad de intjänade pengarna på familjen än använder dem för egen vinning, säger Kenyeh Barlay på UNDP till svenska Sida. Kvinnornas ställning i Liberias ekonomi är viktig för att bygga freden i landet. 80 procent av ekonomin i den informella sektorn utgörs helt av kvinnors arbete, och då kvinnor därtill ofta är hushållens överhuvuden utgör de ett självklart mål för UNDP:s satsning på mikrokrediter i landet. Mikrokrediter går ut på att individer får låna en liten summa pengar för att kunna starta en verksamhet. I takt med att verksamheten växer betalas lånet av. Dessa låntagare skulle inte bedömas som kreditvärdiga av en vanlig bank. Tre fjärdedelar av landets invånare lever i extrem fattigdom, men Kenyeh Barlay känner hopp inför styrkan i kvinnornas deltagande i byggandet av Liberias ekonomi. Kvinnor är väldigt bra på att få små verksamheter att växa med bara en liten injektion av pengar. Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter, bland annat genom att se till att diskrimineringslagen efterlevs. Lika rättigheter på jobbet? Vi har verktygen för dig. Läs mer på

10 10 PROFILEN: SOFIA EUGENZON PERSBECK Brinner för jämställdhet och mångfald inom arbetslivet Jämställdheten ska sitta i ryggmärgen. Sofia Eugenzon Persbeck jobbar med jämställdhetsintegrering och brinner för att alla ska få ett värdigt bemötande. SOFIA EUGENZON PERSBECK SITT YRKE SOM STRATEG för jämställdhet och mångfald på Arbetsförmedlingens personalavdelning har Sofia Eugenzon Persbeck alltid anledning att ifrågasätta normer och tänkesätt. Från början utbildade hon sig till pedagog men kom snart att jobba med arbetsmarknadsfrågor istället, först på Länsarbetsnämnden och nu på Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm. Jag trodde först att jag skulle arbeta inom det internationella biståndet. Men har man ett rättviseperspektiv från början så halkar man lätt in på andra rättvisefrågor. Nu pratar vi om jämställdhet, men jag jobbar också med andra mångfaldsfrågor, till exempel ålder, etnicitet och funktionshinder där rättvisa och rättigheter är minst lika viktigt. SOFIA JOBBAR FRÄMST personalpolitiskt men framhåller att Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska arbete hänger ihop med det personalpolitiska. Vi inom myndigheten måste ha ett förhållningssätt till varandra som avspeglar sig utåt. Målet är att våra kunder ska få ett likvärdigt bemötande, och att kunderna är trygga och nöjda med kvaliteten på vår service. Jämställdhetsintegrering har en särskild roll i hennes arbete och hon förklarar att arbetet med jämställdhet inte kan vara ett projekt vid sidan om. Det är i verksamhetens vardagliga rutiner som vårt förhållningssätt till kön grundläggs och det är i det dagliga arbetet som förändringarna kan ske och göra nytta. I arbetet med jämställdhetsintegrering görs det också värdefulla erfarenheter för arbetet med andra typer av diskriminering. I grunden handlar det om att alla människor ska bli bemötta som de individer vi är. Man måste ha otrolig uthållighet för att jobba med de här frågorna. Det kanske inte händer något imorgon eller ens i övermorgon men på sikt kan man få förändringar. SOFIA HAR VARIT DELAKTIG i arbetet med att producera en webbutbildning om jämställdhet där även jämställdhetsintegrering tas upp. Det krävs omfattande insatser för att få med alla anställda på ca 325 kontor i hela landet i arbetet. Utbildningen har blivit ett startskott för ett samlat grepp som gjorts inom myndigheten. Insatserna med webbutbildningen och jämställdhetsintegrering följs upp och vi får reaktioner och förslag på hur vi kan gå vidare i vår verksamhetsutveckling. Utbildningen ska sätta igång en process, det viktigaste är att börja lyfta frågorna. Nu har vi börjat kartlägga och nästa steg blir att analysera för att på sikt kvalitetssäkra vårt arbete. Men det är svårt att mäta resultatet av jämställdhetsintegrering, som i slutändan inte handlar om att mäta antalet män och kvinnor på olika tjänster och yrkesområden. Det handlar om vår uppfattning om vad manligt och kvinnligt är, hur vi bemöter varandra i till exempel samtalet, eller hur vi anvisar lediga jobb. Konkret skulle ett exempel kunna vara en kvinna som fått problem med ryggen efter alla tunga lyft i vården kunde gå tillbaka till tidigare erfarenheter från arbete inom industrin och bli svetsare. På ett högteknologiskt företag upptäcktes att kvinnor var minst lika bra på att löda kretskort som män. Efter ett par år gick fördelning från 100 procent män till att 40 procent var kvinnor på den arbetsplatsen. EGENTLIGEN ÄR DET EN process som börjat långt tidigare, i barndomen. Barn borde tidigt få lära sig att välja efter intresse och inte efter kön för att senare i livet inte vara begränsade i sitt val av yrke. Normer och tänkesätt är djupt rotade. Att upprätta en jämställdhetsplan räcker inte, de blir ofta hyllvärmare. För att påverka vårt beteende måste vi få tillgång till kunskap och tillfälle att reflektera. Det är här jämställdhetsutbildningen kommer in. Genom utbildningen och arbetsplatsträffar kan vi få insikter om fördomar om manligt och kvinnligt, om kön och makt. Kunskaper och diskussion med kolleger gör att vi kan gå vidare med Arbetsförmedlingens arbete mot en mer jämställd arbetsmarknad. En arbetsmarknad där företag får ett större urval kandidater och den arbetssökande fler möjligheter. Ålder: 39 år Yrke: Strateg för jämställdhet och mångfald på Arbetsförmedlingens personalavdelning Bor: Kista Familj: Man och två barn Gillar: Generositet, människor som gör saker för annat än egen vinning. Ogillar: Orättvisor, stora som små ARBETSFÖRMEDLINGEN Arbetsförmedlingen är en sammanhållen myndighet som finns i hela landet och är indelad i 68 geografiska arbetsmarknadsområden. Indelningen bygger på naturliga arbetsmarknader där människor arbetar eller företag söker arbetskraft. Inom varje arbetsmarknadsområde finns ett antal lokala arbetsförmedlingar, sammanlagt ca 325 kontor i hela riket. Myndigheten Arbetsförmedlingen bildades den 1 januari 2008 och ersatte då Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetsmarknadsverket och 20 länsarbetsnämnder. Arbetsförmedlingen hade årsarbetare i mars Av dessa var 63 procent kvinnor och 37 procent män. Medelåldern var 49 år. Arbetsförmedlingen sitter med i referensgruppen för Jämi Program för jämställdhetsintegrering i staten. Adriana Lender, generaldirektör Försäkringskassan Hur arbetar Försäkringskassan med jämställdhet? Vi arbetar med mänskliga rättigheter i vår verksamhet. Jämställdhet är här en av de viktigaste aspekterna tillsammans med mångfald- och tillgänglighetsfrågor. Varken de som nyttjar våra tjänster eller våra medarbetare ska uppleva någon form av diskriminering. Sjukfrånvaron är högre bland kvinnor än män. Vi har i uppdrag att fördela 25 mkr till projekt som ska förbättra kvinnors rehabilitering. Dessutom gör vi nu en landsomfattande utbildningsinsats i jämställdhetsintegrering för många handläggare. Genom könsuppdelad statistik följer och analyserar vi våra resultat för kvinnor och män. Vid behov för delar vi även resultatet på födelseland. Ser vi då skillnader som är svåra att förklara går vi vidare med ytter ligare studier, dialog och utbildning. Vi arbetar också för att bli bättre på att möta behov av kontakt med allmänheten. På vår webb har vi information om socialförsäkringen på 16 språk. Vi kartlägger och anpassar också successivt vår verk samhet för att öka tillgängligheten för alla.

11 11 Vården inte säker för kvinnor! Kvinnor får vänta längre på operation av grå starr! Män får nyare och dyrare läkemedel! Man tog livet av sig - Vi förstod inte att han var deprimerad - Rubrikerna är en del av sanningen. Och fler exempel finns det, säger Sylvia Määttä, chef för nyöppnade Kunskapscentrum för Jämställd Vård. Idag får kvinnor och män olika vård av just den anledningen - att de är kvinnor och män. För att kunna möta patienter utifrån deras behov behöver vi se dem som individer. Vi måste ta hänsyn till genus, alltså de sociala och kulturella aspekterna vi lägger på kön, annars riskerar vi vård som inte är anpassad, säker och relevant, säger Sylvia. Ann Boman Utveckling AB Tel: E-post: Hemsida: FOTO: JOHANNA STENIUS Västra Götalandsregionen har tagit denna fråga på allvar. Genom det nystartade Kunskapscentrum för Jämställd Vård (KJV) och att tillsätta Stina Sundberg som regional strategisk jämställdhetssamordnare, tas ett helhetsgrepp kring jämställdhet för patient och brukare. Västra Götalandsregionen ligger alltså i framkant med att kvalitetssäkra vård utifrån kön. KJV har som uppdrag att tillsammans med vårdenheter synliggöra och åtgärda felaktiga könsskillnader i vården av patienter. - Vi har tagit fasta på att jobba med både teori och praktik, säger Sylvia. Vi har både erfarna forskare och praktiker knutna till oss. En del av KJV är program Gör det Jämt. Programmet är finansierat av Sveriges Kommuner och Landsting och handleder förbättringsarbeten i tjugo verksamheter i Västra Götalandsregionen med fokus på kön. - Med fokus på verksamhetsutveckling, kompetenshöjning, nätverk, föreläsningar, statistik och analys arbetar vi för att utveckla vården för både kvinnor och män. Allt för att kunna erbjuda bästa möjliga vård, säger Sylvia. Vill du veta mer om verksamheten vid Kunskapscentrum för Jämställd Vård kan du kontakta Sylvia Määttä på telefon: , e-post: eller gå in på

12 12 Vi måste vara övertydliga NYAMKO SABUNI VILL STÄLLA STÖRRE KRAV PÅ MYNDIGHETERNA Jämställdhetsintegrering är en strategi som kräver en stark ledning och ständig återkoppling. Det menar Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp). VARFÖR ÄR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRE- RING VIKTIGT FÖR SAMHÄLLET? All verksamhet i samhället, såväl statlig som privat, genomsyras av normer. Normen har länge varit, och är i viss mån fortfarande, mannen. Skillnaderna ser vi i såväl vård och omsorg som inom skola eller bemötande hos myndigheter, Servicen faller inte lika ut för män och kvinnor idag. Med det konstaterandet så måste man göra något åt det. HUR SKA MAN KUNNA FÖRÄNDRA ETT NORMTÄNKANDE SAMHÄLLE? Självklart tar samhällsnormer lång tid att förändra men inom myndigheter kan vi hitta arbetsmetoder för att vara medvetna om dem och försöka motverka dem för att medborgarna ska ha tillgång till service på lika villkor oavsett kön. ÄR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING EN METOD? Det är en strategi som alla ska använda sig av. Sen kan man utifrån sina verksamheter utveckla och använda sig av metoder som passar. För att stödja utvecklingen av metoder har vi sett till att Göteborgs universitet har fått medel för att utreda och ta fram metoder men också stödja myndigheter med jobbet att leva upp till jämställdhetsintegrering. ÖKAR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING KVALITETEN I MYNDIGHETERS ARBETE? Absolut, kvaliteten ökar och jag tror att det även kan finnas ekonomiska aspekter. Det behöver inte alltid handla om att det måste bli billigare eller dyrare men om man gör på rätt sätt för medborgarna så får det ekonomiska konsekvenser. Jag tycker inte att det ska spela någon roll, det viktiga är att man vet att den service man erbjuder håller kvalitet. Och kvalitet innebär bland annat att det utgår från behov och förutsättningar oavsett kön. HUR BRA ÄR MYNDIGHETER PÅ ATT BEHANDLA ALLA LIKA? Myndigheter blir bättre och bättre på det men det finns fortfarande en skillnad. Trots att jämställdhetsintegrering är en strategi som alla ska jobba med så finns det många myndigheter som inte gör det för att det inte står konkret i deras regleringsbrev. VAD SKA MAN GÖRA ÅT DET? För oss, departementen, som äger olika myndigheter så är det viktigt att vara tydliga. Övertydliga, så att alla snappar upp att de ska jobba med de här frågorna. Framför allt kan vi underlätta för myndigheterna genom att ställa krav på uppföljning, en könsuppdelad redovisning. Det finns sådana krav på könsuppdelad statistik och den samlar vi in i den mån den finns men alla myndigheter jobbar inte med jämställdhetsintegrering. VARFÖR FINNS INTE JÄMSTÄLLDHETS- INTEGRERING I ALLA MYNDIGHETERS REGLERINGSBREV? Vi jobbar varje år med nya regleringsbrev, för att få in krav på könsuppdelad statistik. Varje statsråd måste se till att skicka ut signaler om att det ska införas krav på sådan statistik i varje regleringsbrev, så att tjänstemännen vet om det. Bara genom statistik kan vi lära oss om hur verkligheten ser ut. ÄR DET VIKTIGT ATT ALLA MYNDIGHE- TER JOBBAR MED JÄMSTÄLLDHETSIN- TEGRERING? Vissa myndigheter är mindre viktiga att jämställdhetsintegrera än andra. Till exempel fiskeriverket kanske inte är det första jag tänker på, även om det är bra att de jobbar på det sättet. Men det känns väldigt viktigt med arbetsförmedlingen eller kanske socialstyrelsen eller försäkringskassan. Tunga aktörer som absolut nödvändigt ska jobba med de här frågorna. VAD HÄNDER EFTER 2010? HUR SKA MAN SKAPA ETT LÅNGSIKTIGT STÖD FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING? Jämi har till uppgift att utveckla metoder, har man metoder så fortlever de. Vi ser också en växande konsultmarknad inom jämställdhetsområdet och det är också nödvändigt för fortlevnaden. Det tredje är de 125 miljoner som SKL har fått för att utveckla ett jämställdhetsarbete, där har de sökande fått specificera hur de har tänkt sig att projekten ska fortleva. Men det kan förstås också behövas resurser och dem kan man aldrig tala om i förväg. Dem måste varje regering avsätta och alla har sina egna prioriteringar. Det är den verklighet vi lever i. INTEGRATIONS- OCH JÄMSTÄLLDHETS- MINISTERNS ANSVARSOMRÅDEN: DEMOKRATIFRÅGOR. Arbetet med demokratifrågor syftar till att värna och fördjupa den svenska demokratin. FOLKRÖRELSEFRÅGOR. Villkor och förutsättningar för folkrörelser och övrigt föreningsliv. INTEGRATION OCH MÅNGFALD. Samordning av regeringens integrationspolitik, invandrares etablering i samhället, åtgärder mot diskriminering m.m. JÄMSTÄLLDHET. Samordningsansvar för regeringens jämställdhetsarbete. KONSUMENTFRÅGOR. Konsumentskydd, produktsäkerhet, miljömärkning, konsumentorganisationer m.m. MEDBORGARSKAP. Frågor kring medborgarskap och medborgarskapsslagstiftning. MINORITETER. Skydd och stöd för de nationella minoriteterna och de historiska minoritetsspråken. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. Samordning och utveckling av insatser som ska främja och skydda de mänskliga rättigheterna på nationell nivå. STORSTADSPOLITIK. Storstadspolitiken främjar en långsiktig hållbar tillväxt i storstäderna och bidrar till att utveckla de mest utsatta stadsdelarna. UNGDOMSPOLITIK. Ungdomspolitiken syftar till att förbättra unga människors levnadsvillkor.

13 13 FOTO: AUGUST ÅBERG

14 14 Länsrådet Anders Granat tillsammans med Länsstyrelsen i Gotlands läns sakkunniga i jämställdhet, Kicki Scheller. Tillsammans med sitt team har de skapat en förebild inom jämställdhetsintegrering. Den framgångsrika ön Länsstyrelsen på Gotland framställs ofta som en föregångare vad gäller jämställdhetsintegrering. Man måste göra frågan till en central idé, säger länsråd Anders Granat. FÅ JÄMSTÄLLDHETEN ATT bli en del av det vardagliga jobbet, men var hela tiden medveten så du inte halkar bakåt igen. Så beskriver Anders Granat, länsråd i Gotlands län det framgångsrika arbetet med jämställdhetsintegrering i länet. Ett gediget ledningsarbete är också av största vikt. Plus en hel del kämparanda och glöd. Det räcker inte att se jämställdhetsintegrering som en administrativ fråga som kommer upp på ett ledningsmöte en gång om året. Det måste också finnas kunskap och en inre vilja att få till en förändring. Ändå känns det vi gör här inte så märkvärdigt, trots att jag har förstått att många tycker det, säger Anders Granat. Länsstyrelsen på Gotland får ofta figurera som föregångare vad gäller jämställdhetsintegrering. JÄMSTÄLLDHETSPERSPEKTIVET finns numera med som en del i de flesta processer inom länsstyrelsens arbete. Det centrala är att vara medveten om att perspektivet finns och se till att det kommer fram på dagordningen. Man kan inte se det som ett paket och lägga någonstans, det måste vara en del av det vanliga arbetet, inte något enskilt projekt. HANS EGEN GLÖD KOMMER ur själva vetskapen om att det finns ett systematiskt förtryck mot hälften av Sveriges befolkning. Om det är så måste vi ju jobba med frågorna i vår verksamhet. Det handlar om ren anständighet. EXEMPEL PÅ JÄMSTÄLLDHETS - INTEGRERING PÅ GOTLAND Man har undersökt jämställdheten inom äldreomsorgen för att ta reda på om socialtjänsten aktivt arbetar med jämställdhet så att kvinnor och män där blir rättvist behandlade. Jämställdhetsintegreringen har inspirerat arbetsförmedlingen till att kräva jämställdhetsutbildning när man upphandlar arbetsmarknadsutbildning. Social tillsyn har tittat på missbrukarvården ur ett könsperspektiv. Numera skriver de aldrig enbart missbrukare i sina rapporter, eftersom det spontant leder tankarna till män. En jämställd arbetsförmedling en jämställd arbetsmarknad Ska det vara en kille som Lucia i år igen? Så kanske det kommer att låta på Sveriges förskolor i framtiden. Idag är branscher och yrken fortfarande uppdelade efter kön. I till exempel vården arbetar 85 procent kvinnor och i byggsektorn arbetar över 90 procent män. Varför är det så? För att vi väljer yrke efter värderingar och förväntningar beroende på vilket kön vi tillhör. Inte efter vilka intressen vi har, eller vilka talanger. Attityder till kön och yrke grundläggs tidigt i barndomen. När ungdomarna slussas ut på arbetsmarknaden och när vuxna står inför nya yrkesval ska Arbetsförmedlingen vara med och vägleda könsneutralt och vidga vyerna. Vad gör Arbetsförmedlingen? För att alla ska få jämställda möjligheter på arbetsmarknaden utbildar Arbetsförmedlingen hela sin personal i genus och jämställdhet i arbetslivet. Vi på Arbetsförmedlingen

15 MÅNGA SATSAR PÅ JÄMSTÄLLDHET Just nu satsas stort på jämställdhetsintegrering runt om i Sverige, både statligt och privat. Här är några av de största satsningarna. 15 tema LIKABEHANDLING THEMATiC GROUP ON EQUALiTY JÄMI I juli 2008 fick Göteborgs universitet (Nationella sekretariatet för genusforskning) regeringens uppdrag att bygga upp ett stöd för statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering. 13 miljoner kronor tilldelades för uppdraget som ska pågå till slutet av De utformade då Program för jämställdhetsintegrering i staten, Jämi. SKL Sveriges kommuner och landstings jämställdhetssatsning heter Program för Hållbar Jämställdhet. Ska stödja genomförandet av jämställdhetsintegrering i kommuner, landsting och regioner. ESF-RÅDET ESF Jämt är Länsstyrelsernas gemensamma projekt som ska bidra till att flytta fram positionerna för jämställdhetsperspektivet från att vara en sidoaktivitet till en huvudaktivitet. STATEN LEDER JÄMT På regeringens uppdrag leder Kompetensrådet för utveckling I staten, Krus, ett program som ska öka andelen kvinnor på chefs- och expertbefattningar i Sveriges myndigheter. DELEGATIONEN FÖR JÄMSTÄLLDHET I HÖGSKOLAN Regeringen tillsatte i februari i år en delegation som ska jobba med att förbättra jämställdheten i högskolan. UNGDOMSSTYRELSEN Regeringen har gett Ungdomsstyrelsen flera uppdrag där könsperspektiv ingår. Dessa är alltifrån uppdraget att följa upp ungas levnadsvillkor, hedersrelaterat våld till HBT-personers hälsa. LÄNSSTYRELSERNA Länsstyrelserna har sedan 1995 en sakkunnig i jämställdhet. Man arbetar med jämställdhetsintegrering och har tagit fram handlingsplaner och strategier. BOVERKET Regeringen har gett Boverket i uppdrag att leda ett arbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer i hela landet ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetet sker i samverkan med länsstyrelserna. DELEGATIONEN FÖR JÄMSTÄLLDHET I SKOLAN Utbildningsdepartementet har tillsatt denna delegation för att arbeta med kunskap om jämställdhet i skolan. Delegationen ska genomföra seminarier och på andra sätt sprida den kunskap som sammanställs. JÄMSTÄLLDHET PÅ ARBETSMARKNADEN Regeringen beslutade under sommaren om en ny strategi för att stärka jämställdheten på arbetsmarknaden. Strategin innehåller särskilda åtgärder på 235 miljoner kronor som finansieras av jämställdhetsanslaget. HANDLINGSPLAN FÖR BEKÄMPNING AV MÄNS VÅLD MOT KVINNOR Regeringen har beslutat om en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. ARBETSLIVET SKA VARA TILL FÖR ALLA. HUR GÖR NI? Vi ser till att ert arbete blir känt och era resultat använda av fler i arbetslivet. Vi skapar mötesplatser för er som vill samverka och lära av andra. Tema Likabehandling arbetar för ett arbetsliv där alla behandlas likvärdigt. Vi skapar kanaler mellan arbetsplatser, forskare, beslutsfattare och eldsjälar. Utgångspunkten är att göra kunskapen från tusentals svenska och europeiska projekt användbara för arbetsmarknadens aktörer. Tema Likabehandling arbetar på uppdrag av Europeiska Socialfonden vars mål är att motverka utanförskap och främja kompetensutveckling. ERT ARBETE ÄR VIKTIGT FÖR OSS Skriv till oss och berätta vad ni gör när det gäller: Jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Kompetensutveckling i arbetet med diskrimineringsgrunderna kön, ålder, etnicitet, trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Metoder för likabehandling i arbetslivet/ ett inkluderande arbetsliv. Tema Likabehandling drivs av Arbetsmiljöforum i samarbete med Arbetsförmedlingen, DO, HSO, RFSL, Lärarförbundet, Linköpings universitet, LO, Skandia och Swedbank. Vi deltar också i flera europeiska samarbeten på området likabehandling. KONTAKTA OSS: börjar med oss själva för att bidra till en arbetsmarknad där arbetsgivare får ett bredare urval kandidater och den arbetssökande fler möjligheter. Arbetsförmedlingen Möjligheternas mötesplats Tema Likabehandling Besök vår nya webbsida! PROJEKTÄGARE:

16 16 Anna Fogelberg Eriksson, universitetslektor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. FOTO: LEIF JOHANSSON / BILDARKIVET.SE I högskolan grundläggs de normer som studenterna tar med sig ut i arbetslivet. Därför är jämställdhetsintegrering mycket viktigt. Stina Backman, genuslektor Linköpings universitet. Universitetens roll kan inte nog understrykas Hur ska man överbygga gapet mellan genusforskning och praktik? Och vilken roll har universiteten i jämställdhetsintegreringen? Vi tar tempen på Linköpings universitet, ett av Sveriges excellenscentrum för genus. MAN MÅSTE UPPMÄRKSAMMA att kön spelar roll för att uppnå målet att kön inte ska spela roll. Paradoxen är solklar men på Linköpings universitet har man tagit fasta på den och försöker bygga en brygga mellan genusforskning och praktik. ANNA FOGELBERG ERIKSSON arbetar på Forum för genusvetenskap och jämställdhet vid Linköpings universitet. Hon menar att Forums funktion som länk mellan högskolan och omvärlden är unik. Genusforskning handlar idag inte bara om kvinnor och män utan också om hur kön samspelar med andra sociala kategorier, till exempel etnicitet och ålder. Genom att synliggöra hur kategoriernas konstruktion spelar roll för produktionen av kunskap och upprätthållandet av maktstrukturer i samhället bidrar genusforskningen till ett mer nyanserat och utvecklat jämställdhetsarbete. Man kan inte lägga ansvaret för att få ut forskning i verkligheten på varje enskild forskare, därför har Linköpings universitet fattat beslut om att Forum för genusvetenskap och jämställdhet ska ta på sig rollen som länk mellan forskning och praktik. Till exempel ordnar vi gästföreläsningar, seminarier och uppdragsutbildningar. Det är centralt att man jobbar med jämställdhetsfrågorna på flera olika sätt, blir det bara små projekt vid sidan av blir det inget schvung. Vi samarbetar över fakultetsgränserna och det är en fantastisk styrka, säger Anna Fogelberg Eriksson. YTTERLIGARE ETT EXEMPEL på jämställdhetsarbetet är satsningen på att vara ett genusmedvetet universitet. Sedan snart fem år finns det en genuslektor på varje fakultet som jobbar med frågor om jämställdhet och genusintegrering i utbildningen. Genuslektorerna som har till uppdrag att verka för genusintegrering på ett systematiskt sätt arbetar på grundutbildningsnivå med genus såväl till innehåll som form. Det innebär rent konkret att integrera genus som ett vetenskapligt perspektiv och att utveckla former för ett genusmedvetet och jämställt bemötande, arbetssätt och examination. Med detta som utgångspunkt är mitt huvudsakliga uppdrag att vara en resurs för fakultetens lärare i arbetet med genusintegreringen, säger Stina Backman som är genuslektor vid filosofiska fakulteten där utbildningarna spänner över humaniora, samhälls- och beteendevetenskap, datavetenskap, ekonomi och viss tematisk naturvetenskap. Fakultetens ämnesmässiga bredd gör att jag som genuslektor behövs på olika sätt. Inom vissa ämnen är genus en självklar analyskategori, för andra är detta helt nytt. I vissa påtagligt enkönade miljöer innebär det främst ett jämställdhetsarbete som handlar om hur man kan rekrytera studenter av båda könen. Varje fakultet formulerar sin egen genuslektors uppdrag men genuslektorerna har även många gemensamma aktiviteter som till exempel konferenser och utveckling av ett webbverktyg för genusundervisning. BÅDE ANNA FOGELBERG ERIKSSON och Stina Backman anser att man inte nog kan understryka högskolans stora betydelse för jämställdhetsintegreringen i samhället. Genom att genusperspektivet blir naturligt så blottläggs även andra maktrelationer i samhället och man kommer att ifrågasätta normer inte bara vad gäller kön, säger Stina Backman. En stor del av dagens unga genomgår högre utbildning idag och de förhållningssätt man lär sig har stor betydelse i det yrkesverksamma livet, säger Anna Fogelberg Eriksson.

17 17

18 18 David Renemark GRI, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet samt Högskolan i Skövde Ämne: Företagsekonomi Presentation av forskning: I projektet Går det att skapa uthållig jämställdhet? studeras ett antal organisationers olika insatser för att skapa varaktiga förändringar av jämställdhet. Trots aktiva satsningar inom jämställdhetsområdet sedan 1970-talet går det trögt med att införa jämställdhetsplaner i organisationer och att få dessa att omsättas i handling. Som en följd är det fortfarande ojämställt på olika nivåer i organisationer idag. Projektgruppen undersöker hur jämställdhet kan bli uthållig, att gå från plan till handling. Hur skulle forskningsresultaten kunna användas i praktiken? Resultaten kommer att ge en nyanserad bild av förändringsarbetet. Det kan vara användbart för andra att ta del av exempel på såväl på hinder och motstånd som konkreta åtgärder som visat sig framgångsrika. Det är viktigt att komma ihåg att jämställdhet inte är ett statiskt tillstånd, något som uppnås en gång för alla. Trots ökad kunskap och kanske stöd från ledningen i förändringsarbetet är det viktigt att det fortsatt finns utrymme för att arbeta med frågan. Annars finns det risk att jämställdhet blir ett sidospår då det är mycket annat som ska göras i organisationerna vilket kanske också prioriteras högre. FOTO: JULIA SJÖBERG Forskning på gång I Sverige finns många forskare som på olika sätt undersöker jämställdhetsintegrering. Här presenterar vi fyra intressanta projekt. Christina Scholten Malmö högskola Ämne: Samhällsgeografi och genusvetenskap Eva Wittbom Stockholms universitet Ämne: Företagsekonomi FOTO: KARL NORDLUND Malin Lindberg Luleå tekniska universitet Ämne: Genus och innovation Presentation av forskning: Syftet med projektet Makten över maten är att höja medvetenheten och kunskapen inom Skånes livsmedelsnäring om vad ett genus- och jämställdhetsperspektiv innebär såväl för branschen som i ett regionalt tillväxtperspektiv. Projektgruppen kring Makten över Maten kommer att tränga djupare in i några avgränsade områden. Ett av dem är livsmedelsnäringens stödstrukturer. Vem har makten över maten och därmed över hur näringen utvecklas? Här ska inte minst Skånes Livsmedelsakademis egen organisation granskas, analyseras och utvecklas. Hur skulle forskningsresultaten kunna användas i praktiken? Resultaten från projektet ska bidra till att utveckla arbetsmetoder för att öka kunskapen om betydelsen av jämställdhet i innovationsmiljöer och i ett regionalt tillväxtperspektiv samt att öka förståelsen för vad ett medvetet genusperspektiv kan innebära för nytänkande och utveckling inom branschen. I Skånes Livsmedelsakademi använder vi ett genusperspektiv för att låsa upp strukturer i en näring som kännetecknas av traditionella könskontrakt och utvecklar arbetsmetoder för integrering av jämställdhet i innovationsmiljöer. Presentation av forskning: Eva Wittbom har studerat hur styrningen mot jämställdhetsmål fungerar inom Banverket och Vägverket. Avhandlingen, Att spränga normer om målstyrningsprocesser för jämställdhetsintegrering visar att utvecklingen av jämställdhet lätt styrs in i en återvändsgränd när man försöker mäta målen i siffror. Ur ett genusperspektiv är jämn könsfördelning inte tillräckligt för att veta om makten är jämnt fördelad, eftersom antalet kvinnor respektive män inte säger något om vilka behov och erfarenheter som får tolkningsföreträde. Hur skulle forskningsresultaten kunna användas i praktiken? Jämställdhet ska inte betraktas som ett mål för då måste det vara direkt mätbart, och hur mäter man makt? Det är lätt att fastna i kvantitativa modeller och göra felet att sätta likhetstecken mellan jämn könsfördelning och jämställdhet. Då kommer man inte åt det djupare problemet som handlar om makt och tolkningsföreträden. Jämställdhet ska istället vara ett syfte, ett förhållningssätt som är ständigt närvarande. Då behövs ett gott ledarskap och konkreta exempel på vad jämställdhet betyder i praktiken! Presentation av forskning: I sin kommande avhandling analyserar Malin hur kön konstrueras i innovationsforskning och innovationspolitik, det vill säga hur föreställningar om kön skapas i vardaglig interaktion mellan människor. Föreställningarna blir synliga i prioriteringen av olika aktörer och verksamhetsområden i statliga satsningar på innovationssystem och kluster, till exempel när män och mansdominerade områden värderas högre än kvinnor och kvinnodominerade områden. Något om forskningsresultaten: Malins studie av Sveriges innovationspolitik visar att de mansdominerade näringarna bas- och tillverkningsindustri och ny teknik prioriterats i 80 procent av fallen. Den kvinnodominerade/ könsbalanserade gruppen service- och upplevelsenäringar prioriterades endast i 20 procent av fallen. I projektet Lyftet har Malin vidareutvecklat en modell för genusanalys och praktiskt jämställdhetsarbete i innovationssystem och innovationspolitik, utifrån problematisering, organisering och effekter.

19 19 Ökad jämställdhet minskar fattigdomen Fattigdom, kvinnors försörjning och jämställdhet hör ihop. Därför intensifierar Sida sitt arbete med att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt. De fattigaste människorna i världen är nästan alltid kvinnor. Ett av svenskt bistånds viktigaste områden är därför att bidra till att fler kvinnor kan försörja sig. Erfarenheten av decenniers utvecklingssamarbete visar att när kvinnorna får bättre ekonomi då gynnas hela familjen. Fattigdomen minskar. Jämställda ekonomiska möjligheter är också helt avgörande för att kvinnors underordnade ställning ska kunna brytas och absolut nödvändigt för en hållbar ekonomisk och demokratisk utveckling. Under det senaste året har Sida intensifierat sitt arbete med att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt genom ett helhetsgrepp, säger Annika Törnqvist på Sida. Arbetsfördelningen måste bli jämställd Nu arbetar man med att öka förståelsen för hur insatser för att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt blir mer effektiva. Länder måste arbeta för att skapa möjligheter och ge stöd inom flera områden samtidigt. Kvinnors tillgång till utbildning måste öka, även högre utbildning. Kvinnors tillgång och ägande av jordbruksland och boende måste öka. Kvinnors tillgång till betalt arbete via företagande och formell anställning måste öka samt kvinnors sociala skyddsnät stärkas. För att detta ska kunna bli verklighet måste också fördelningen av det obetalda arbetet mellan kvinnor och män bli mer jämställt samt samhällsservice till omsorg öka. Kvinnor och män måste få samma möjligheter att kombinera betalt arbete och familjeansvar. Sverige har genom Sida stött många insatser i utvecklingsländerna som på olika vis stärkt kvinnors ställning. Men de framgångsrika exemplen måste bli fler. Kvinnors makt över sina egna liv måste öka, säger Annika Törnqvist. Ändra lagarna en viktig del En av de viktigaste åtgärderna för att uppnå ökad jämställdhet är att påverka lagstiftning så att kvinnor får äga mark och bostad. Sida har engagerat sig i den frågan under lång tid. Flera rapporter som Sida publicerat visar också att marknadskrafterna inte justerar orättvisor på arbetsmarknaden och att de inte ger kvinnor samma möjligheter som män att försörja sig. Sida stödjer därför flera initiativ som syftar till att öka kvinnors chanser på arbetsmarknaden. I detta ingår utbildning, förändring av samhällsnormer och insamlande av könsuppdelad statistik. Biståndet går också till kvinnliga nätverk, organisationer och andra som företräder kvinnor på arbetsmarknaden. Centrum för Genusmedicin (CfG), Karolinska Institutet, Stockholm Läs mer på

20 20 Rapport med nedslående resultat En ny rapport visar att var tredje myndighet inte arbetar med jämställdhetsintegrering trots att uppdraget gäller samtliga myndigheter. Detta är nedslående nyheter, säger statsvetaren Helena Stensöta. SAMTIDIGT VISAR RAPPORTEN att tre av fyra som arbetar med jämställdhetsintegrering tycker att arbetet är framgångsrikt. Undersökningen genomfördes av Helena Stensöta på uppdrag av Program Jämi. Undersökningen skickades ut som en enkätundersökning till sammanlagt 216 statliga myndigheter. Resultatet visar att drygt en tredjedel av de statliga myndigheterna anser att de inte har något pågående arbete med jämställdhetsintegrering. Flera av dessa menar att jämställdhetsintegrering inte är aktuell för deras verksamhet. Det reser frågan om vem som ska avgöra om detta stämmer eller inte, säger Helena Stensöta. ANDRA MYNDIGHETER MENAR att frånvaron av arbete beror på problem med att konkretisera vad jämställdhetsintegrering skulle innebära för just dem. Det leder tankarna till att en person med fördjupad kunskap skulle behöva hjälpa till, till exempel en jämställdhetskonsult. BLAND DE MYNDIGHETER som bedriver jämställdhetsintegrering upplever tre av fyra det som framgångsrikt. En av de främsta orsakerna som myndigheterna nämner bakom framgång är ledningens och chefernas stöd. Vidare verkar organisationsform verkar ha betydelse för arbetet med jämställdhetsintegrering eftersom myndigheter där en särskilt ansvarig utsetts för de frågorna hade gjort mer och hade en allmänt sett mer positiv syn på arbetet med jämställdhetsintegrering, säger Helena Stensöta. NÄSTAN 100 MYNDIGHETER svarade dessutom på en öppen fråga om vad de önskade för typ av stöd i framtiden. De svaren är en kunskapsbank med värdefullt material för såväl andra myndigheter som för den växande jämställdhetskonsultmarknaden, avslutar Helena Stensöta. RAPPORTEN Rapporten Jämställdhetsintegrering i statliga myndigheters verksamhet är gjord på uppdrag av Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet. Den kom ut under hösten 2009 och kan läsas i sin helhet via Jämis hemsida: En viktig kunskapsbank. Helena Stensötas undersökning kring myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering har gett både positiv och negativa resultat. Jämställdhetskonsult - ETT YRKE PÅ FRAMMARSCH Att utveckla en organisation ur ett jämställdhetsperspektiv kan öka lönsamheten. Det vet Hanna Glans, jämställdhetskonsult och årets nyföretagare i Lund Jag måste ha världens roligaste jobb! HANNA GLANS SKRÄDER INTE orden när hon beskriver vad hon och kollegan Bettina Rother gör i sitt konsultföretag EQO Equal opportunities, som de drivit tillsammans sedan De har båda genusvetenskaplig bakgrund, en utbildning som det inte alltid finns ett självklart yrkesval för. Men jag tror att vi kommer att bli allt fler jämställdhetskonsulter, inte minst för att det finns så stora vinster i att jämställdhetsutveckla en arbetsplats, säger Hanna Glans. JÄMSTÄLLDHET GER BREDARE kompetens, dynamiska arbetsplatser och en positiv arbetsmiljö. Och på sikt även ökad lönsamhet, menar Hanna Glans. Det är viktigt att våga prata om affärsnyttan med jämställdhet. Det finns många positiva exempel på vad det innebär att ha både kvinnor och män med i beslutsfattandet. Det ger dynamik och ett bredare sätt att förstå kundgrupper. EQO ERBJUDER SÅVÄL föreläsningar som längre utbildningar, handledning och utvärderingar inom området mångfald och jämställdhet. Till kunderna hör såväl privata som statliga verksamheter, bland de största är Räddningsverket, numera myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB. Jämställdheten handlar dels om alla medarbetares rätt att utvecklas på lika villkor, men är också ett sätt att förstå verksamhetens relation till omvärlden. Många verksamheter har målsättningar vad gäller jämställdhet men de är ofta luddiga. Frågorna riskerar att bli för abstrakta och då får man inte med sig medarbetarna. Vi kan hjälpa till att konkretisera dem, säger Hanna Glans. JÄMSTÄLLDHETS- KONSULTER I SVERIGE I Sverige finns det många konsulter som arbetar med jämställdhetsfrågor, både stora och mindre konsultföretag. Ett 20-tal av dessa är certifierade av Svensk Jämställdhetskompetens, en organisation som fungerar som ett stöd för den som vill anlita kvalificerad jämställdhetskompetens. Bland dem finns: EQO, Andra certifierade jämställdhetskonsulter i Sverige är till exempel: JämKomp, Elfte steget, Piazza, Jämställdhetsbolaget,

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Ett starkare skydd mot diskriminering

Ett starkare skydd mot diskriminering Ett starkare skydd mot diskriminering Diskrimineringsombudsmannen www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 eva.nikell@do.se, 08-120 20 716 Det här är DO Statlig myndighet Nationell MR-Institution Arbetar mot

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015-2017

Likabehandlingsplan 2015-2017 Antagen ks 227/2014 Sida 1(5) Kommunledningskontoret Anna Olsson anna.olsson@osby.se Likabehandlingsplan 2015-2017 Likabehandlingsplanen beskriver och ger struktur åt likabehandlingsarbetet i kommunens

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg Ann-Sofie Lagercrantz 2014-06-16 1 (7) Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 Kalmar kommuns jämställdhetsprogram

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo.

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Malin Björk Sekreterare Tjänsteskrivelse Malin.Bjork4@malmo.se Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 SOFV-2014-1512 Sammanfattning

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 JÄMSTÄLLDHETSPLAN Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Jämställdhetspolicy på lika villkor

Jämställdhetspolicy på lika villkor Jäms spo t e h d l täl på lika villkor licy PÅ LIKA VILLKOR Jämställdhetspolicy INNEHÅLLSförteckning Strategisk arbetsgivarpolitik Varför Jämställdhetspolicy? Bakgrund Innehållet i arbetet med jämställdhet

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Praktiskt idag. Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00. Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner

Praktiskt idag. Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00. Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy Mikrofoner Praktiskt idag Fika 10.00-10.30 Lunch 12.00-13.00 Skomakarlåda, Saffrandoftande fisk- och skaldjursgryta samt broccoligratäng Fika 14.30-15.00 Nödutgångar och toaletter Trådlöst internet: Scandic easy

Läs mer

2014-04-11. Lokal utveckling för alla!

2014-04-11. Lokal utveckling för alla! 2014-04-11 Lokal utveckling för alla! Vad styr arbetet? Artikel 7 Jämställdhet och icke-diskriminering Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL

Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet FEM EXEMPEL Äldre i arbetslivet Fem exempel Text: Enikö Koch Grafisk form: Emily Ingvarsson Tryck: Repro8 Upplaga: Första 2012 TemaLikabehandling 2012 ISBN: 978-91-87051-09-8 Distribution:

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets-

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget NITUS 14-11-27 Aleksandra Sjöstrand Universitets- och högskolerådets uppgifter Universitets- och högskolerådet ansvarar för uppgifter i fråga

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012 2014

Jämställdhetsplan 2012 2014 REGION GOTLAND Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen Jämställdhetsplan 2012 2014 (Beslutad i GVN 2011 12 21) 1. Inledning Gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningens jämställdhetsplan för 2012 till

Läs mer

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Karlskrona kommun 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 13 december 2012 1 S i d a Innehåll Inledning... 3 Plan för social mångfald i Karlskrona... 4

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Rev 2013-10-18 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-445 Tor Andersson Barn- och ungdomsnämnden Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin

Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Förslag till Europeiska socialfonden 2014-2020 - avstamp i Europa 2020-strategin Utvärdering av förra programperioden Goda resultat på deltagarnivå - Långt fler deltagare än programmålen Mindre goda resultat

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Jämställdhet en fråga för revisorer

Jämställdhet en fråga för revisorer Jämställdhet en fråga för revisorer Förord Jämställdhet är en fråga om rättvisa och en del av det kommunala uppdraget. Alla invånare har rätt att få del av likvärdig kommunal service oavsett kön, etnisk

Läs mer

Jämställdhets- och diskriminerings- program

Jämställdhets- och diskriminerings- program Jämställdhets- och diskriminerings- program Inledning De flesta arbetsgivare, universitet och högskolor är måna om att ta tillvara den bästa kompetensen. Ingen har råd att avstå från betydande delar av

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009

Jämlikhetsplan. Kungl. Musikhögskolan. Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan. Dnr15/211. Faställd av rektor 150420. Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 Jämlikhetsplan Kungl. 2013-2014 Musikhögskolan Dnr15/211. Faställd av rektor 150420 Kungl. Musikhögskolan Dnr 13/711. Fastställd av rektor 131009 Jämlikhetsplan 2015-2017 för KMH

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer