Tillräckligt med mat trots översvämningar och torka. Gymnasium > Hållbar utveckling > Moçambique
|
|
- Thomas Svensson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gymnasium > Hållbar utveckling > Moçambique Grönsaksodling på gården ger människor en ny inkomstkälla. I sin trädgård odlar Maria Rafael grönsaker och fruktträd. Tillräckligt med mat trots översvämningar och torka Maria Rafaels gård är snygg. Redan på avstånd kan man se att stället är väl omskött. Vid husknuten växer fruktträdsplantor och de små gröna skotten i grönsakslandet har skyddats mot både sol och de ankor som vaggar omkring på gårdsplanen. Rafael är en av de 33 invånarna i Mopeia som har fått stöd av Röda Korset för att börja odla mat i sin trädgård. Gårdsträdgårdar är något nytt för folk här, de är inte vana med sådant här. Trädgårdarna har varit en stor succé. Vi ville få igång fem pilotträdgårdar, men antalet blev betydligt större än så, berättar Ivete Dengo, som arbetar som koordi- Frivilliga tar hand om modellträdgården. De har fått utbildning så de kan lära andra hur man odlar grönsaker.
2 Gymnasium > Hållbar utveckling > Moçambique Allt mer översvämningar och torka i Moçambique Moçambikiska Röda Korsets koordinator för socialt stöd och livsmedelstrygghet Ivete Dengo undrar hur Maria har det. nator för socialt stöd och livsmedelstrygghet på Moçambiques Röda Kors. Nu odlar invånarna i Mopeia bland annat tomat, morot och lök på sina gårdar. Grönsaksodling på gården ger människorna här en inkomstkälla. En del har själva producerat sitt utsäde och det som nu växer är resultatet av frön från förra årets skörd, berättar Dengo. De mest sårbara får hjälp Maria Rafael har tre barn, två söner som går i skola och en liten dotter. Marias man har dött, så hon tar ensam hand om barnen. Röda Korset har stött Rafael genom att ge henne utsäde, ankor och fruktträdsplantor. Hjälpen inom livsmedelstrygghetsprogrammet är riktad till de personer som är allra svagast i samhället. Bland dem som får hjälp finns ensamförsörjande mammor, föräldralösa, åldringar, hiv/aidssjuka och invånare som bara har en liten jordlott att bruka. I Moçambique hör procent av befolkningen till den här gruppen, och i Mopeia-området är siffran uppe i cirka 80 procent, berättar Micael Negusse, livsmedelsbiståndsexpert på Röda Korset. Genom livsmedelstrygghetsprogrammet har Maria Rafael kunnat förbättra sin utkomst och Moçambique är ett av de länder i Afrika som drabbas värst av naturkatastrofer. Enligt en rapport som det nationella katastrofberedskapsinstitutet i Moçambique, INGC, publicerade år 2009 förvärras extrema naturfenomen av klimatförändringen. De dystraste prognoserna ger vid handen att medeltemperaturen i Moçambique kan öka med 2 2,5 grader fram till år Det innebär i så fall att regnvariationen ökar, risken för översvämningar blir större och att landets mellersta delar drabbas av allt värre orkaner och torka. Klimatförändringen utgör ett hot mot den mänskliga utvecklingen, för naturkatastrofer förstör de ansträngningar man har gjort för utveckling: odlingsmarker, skolor, kliniker och hus som har byggts samt vägar som har förbättrats. På gården utanför Röda Korsets förstahjälpenstation odlar man fruktträd. Här kan byborna också se hur de ska sköta sina egna träd.
3 Gymnasium > Hållbar utveckling > Moçambique fått ökat självförtroende. Skörden var god år 2009 och Rafael hade pengar till annat än bara det allra nödvändigaste. Jag har kunnat köpa skolmaterial åt barnen och det är jag väldigt glad åt. Mer mångsidigt och hälsosamt Distriktet Mopeia i Moçambique drabbas av både torka och Zambeziflodens översvämningar. Förhållandena gör att skörden ofta slår fel. Ibland lider man av svält. Röda Korset har som mål att finna alternativ till traditionella sätt att producera livsmedel. I Mopeia odlar man av hävd de låglänta områdena längs floden, eftersom jorden är bördig där. Röda Korset strävar efter att stöda odling och boende i mer höglänta områden, dit översvämningarna inte når. På så sätt kan man minska risken för att hela skörden och all egendom går förlorad. Kosten är ensidig, eftersom folk inte gärna äter de grönsaker de producerar man vill sälja sin skörd. Traditionellt består maten av fisk, kyckling, ris och majsgröt, så invånarna i regionen är inte heller vana att äta grönsaker. Röda Korset har som mål att uppmuntra folk att odla mer mångsidiga växter och äta mer frukt och grönsaker. På cykelstyret transporteras dagens mat, fiskar stekta i olja. En viktig del av livsmedelstrygghetsprogrammet är att man lär ut odlingsteknik och sprider information om jordbruk, så att odlingarna ger bättre skörd. Rödakorsfrivilliga har utbildats att ge människor råd i fråga om plantering och växtvård. Till exempel i byn Nhamirere är folk nöjda med Röda Korsets insatser. Skördarna är större än de var förr. Vi fick en god skörd förra året och kunde sälja en stor del av den. Pengarna har vi använt till att bland annat köpa nya kläder, berättar Maria Jorge. Text: Kirsi Koivuporras
4 Gymnasium> Hållbar utveckling > Moçambique Minória Manuel står på en åker som var översvämmad för ett par veckor sedan. Nu har vattennivån sjunkit, men ställvis är vattnet fortfarande knähögt på åkern. Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer På åkern sjunker fötterna djupt ner i den varma leran. Här och där ser man vatten som glimmar i solskenet. Minória Manuel tittar länge på den mjuka jorden. Översvämningen har förstört riset, majsen, bataterna och bönorna som Minória odlade på sin åker. Riset växte bra tills vattnet kom och förstörde allt. Det känns illa nu, säger Minória. Minória bor i byn Nhacatundo i Moçambique. Byn Nhacatundo är belägen i distriktet Mopeia, där man ofta drabbas av naturkatastrofer: översvämningar, orkaner och torka. I Nhacatundo ligger bybornas odlingar intill Zambezifloden, som påverkas av kraftiga och långvariga regn och hårda vindar. Också mänsklig aktivitet påverkar översvämningarna, eftersom det längs Zambezi finns flera dammar som reglerar vattenflödet. Floden flyter genom fyra afrikanska länder. När vatten samlas vid det övre loppet släpps mera vatten vidare via dammarnas utskov. På så sätt försöker man förhindra översvämningar och skydda markerna längs floden. Samtidigt kan man ändå också orsaka översvämningar i flodens nedre lopp, eftersom vattenmängden där plötsligt blir större än vanligt. Zambeziflodens vatten från grannländerna faller ut i dammen Cabora Bassa i Moçambique. När dammen fylls släpper man ut mera vatten och återverkningarna syns i provinsen Zambezia och områden som Morrumbala, Mopeia och Maganja da Costa. Det leder till översvämningar som påverkar områden intill floden samt odlingar, byggnader och människor där. De här människorna måste sedan evakueras från översvämningsområdena till
5 Gymnasium> Hållbar utveckling > Moçambique tryggare trakter, förklarar Simone Bonate, Röda Korsets distriktssekreterare i Zambezia. Först torka och sedan översvämning Intill floden är jorden bördig. Ris, majs och bönor växer bra. Därför vill man ha sina åkrar på låglandet intill floden i stället för på höglandet dit översvämningarna inte når. Det är svårt att lämna odlingar, djur och annan egendom när vattennivån i floden stiger. Ibland isoleras människor på grund av översvämningar och de måste räddas med hjälp av båtar och helikoptrar. År 2001 omkom över 700 människor på grund av översvämningar i Moçambique. Under hösten 2009 och våren 2010 har invånarna i distriktet Mopeia redan drabbats av två naturkatastrofer. Först verkade det som om regnen skulle utebli. Torkan förstörde den första sådden. Ända till september odlade vi åkrarna på höglandet, men eftersom vi trodde att regnen skulle utebli började vi sedan odla åkrarna intill floden. Nu är vi ledsna eftersom skörden gått förlorad två gånger i rad, säger Maria Jorge i byn Nhamirere. De sena regnen kom i form av kraftiga skyfall och Zambezifloden svämmade över. Nu får vi hoppas på nästa skördeperiod. Om vi bara fick utsäde kunde vi ännu odla både bönor, majs och grönsaker, hoppas Jorge. Måste börja om från början I byn Nhacatundo är stämningen i stort sett densamma. Man blir mer eller mindre tvungen att... Fakta Internationellt avtal om användning av dammar Efter översvämningarna år 2001 slöt Moçambique och dess grannländer ett avtal som slår fast att myndigheterna är skyldiga att informera om den mängd vatten som släpps ut genom dammarna. Det här har förbättrat katastrofberedskapen i Moçambique, eftersom man har bättre koll på hur mycket vatten som är att vänta vid floden Zambezis nedre lopp.... börja om från början, men utsädet räcker inte till. Minória Manuel har tre barnbarn. Barnbarnen, som går i lågstadiet, bor hos sin mormor. Jag tycker om att ha barnen här, säger hon och ler. Barnens föräldrar Minórias vuxna barn bor i samma by. Också deras odlingar har blivit förstörda av översvämningen. Om vattnet sjunker undan börjar vi om från början. Då planterar vi batater, alltså sötpotatis, på nytt. Men utsädet vill inte räcka till, det gör framtiden osäker, suckar hon. Livet måste gå vidare. Minória Manuel är inte uppgiven, utan ser framåt och tar en dag i sänder. Text: Kirsi Koivuporras När klimatet förändras ökar risken för översvämmningar och torka i Moçambique Idag är Moçambique ett av de länder i Afrika som har drabbats värst av naturkatastrofer. Enligt en rapport som INGC det nationella institutet för katastrofhantering i Moçambique publicerade år 2009 innebär klimatförändringen att risken för extrema väderleksförhållanden höjs ytterligare. Enligt de värsta prognoserna kan medeltemperaturen i Moçambique öka med 2 2,5 grader fram till år Det skulle betyda att variationerna i regnmängd tilltar, att risken för översvämningar ökar och att man i landets mellersta delar eventuellt drabbas av svår torka och allt kraftigare orkaner. Klimatförändringen är ett hot mot utvecklingen eftersom naturkatastrofer förstör utvecklingsansträgningar: odlade åkrar, förbättrade vägnätverk och byggen som skolor, kliniker och bostäder.
6 Gymnasium> Hållbar utveckling > Moçambique De frivilliga i kommittéerna utbildas och de har i uppgift att ge råd och sprida information till grannar och andra samt delta i räddningsarbetet när en katastrof inträffar. Röda Korset varnar för naturkatastrofer och hjälper med räddningsinsatser Röda Korset har grundat speciella katastrofberedskapskommittéer som har i uppgift att varna folk om översvämningar och orkaner, sprida information och hjälpa människor när något händer. Medlemmarna i kommittén är frivilliga som arbetar utan ersättning. Röda Korset utbildar samtliga frivilliga i kommittéerna, tio frivilliga per kommitté. Var och en av dem har bland annat fått lära sig första hjälpen. De frivilliga i en kommitté är vanliga bybor som är verksamma där de bor. De har alla sina egna uppgifter, som ansvar för att varna människor om en förestående katastrof eller ansvar för transporter. De frivilliga har en förpackning med sådant som kan behövs i en nödsituation. I paketet finns bland annat en radio så att man kan lyssna på nyheter och väderleksprognoser och ett rep som man kan använda till att rädda folk ur vatten. I förpackningen finns också en räddningsväst och en lykta. Dessutom finns det flaggor i olika färger som används till att varna för en annalkande orkan. Färgen på flaggan signalerar hur länge det är tills orkanens beräknade ankomst. När en röd flagga hissas är det bara nio timmar kvar. Medlemmarna i kommittén besöker närbelägna byar och berättar om hur man varnar om översvämningar och orkaner och vad folk borde göra när en varning ges. För översvämningar har man till exempel planerat färdiga rutter så att man kan sätta sig i trygghet. Under översvämningar och orkaner hjälper Röda Korset myndigheterna att rädda människor. Människor som tvingas lämna sina hem dirigeras till en trygg plats där man ställer upp tält. Människorna förses också med förnödenheter, som kärl att hämta rent vatten i. Kommittéernas insatser har räddat människoliv. Idag vet invånarna mer om översvämningar och kan förbereda sig på dem. Text: Kirsi Koivuporras
7 Gymnasium > Hållbar utveckling > Kambodja Minttu-Maaria Partanen Kambodjanska Thor Soknan, här tillsammans med sin yngsta dotter, har fött alla sina fem barn hemma i ett trähus med ett rum som har byggts på pålar. Till hjälp hade hon en traditionell hjälpföderska och några gamla granngummor. Thor hoppas att det barn hon väntar nu är en pojke. Kambodja har byggts på översvämningspålar Det finns två årstider i Kambodja. Från maj till oktober regnar det ofta från morgon till kväll, medan man under resten av året plågas av torka och olidlig hetta. I viss mån är folk vana vid översvämningar. Varje år orsakar de ändå stora problem för många familjer. Det behövs bara en lite svårare översvämningsperiod och det blir svårigheter, förklarar Bou Seng Long. Han jobbar som Kambodjanska Röda Korsets katastrofberedskapskoordinator i Kratie-området. Översvämningar gör det svårt att få tag på rent vatten, stänger skolor, hotar skörden och kan döda boskap och husdjur. Vägarna till många byar blir översvämmade. Kratie i mellersta Kambodja ligger mellan Risodlaren Cheat Lorn har förberett sig på översvämningar genom att höja marken under huset och bygga familjens dass på en upphöjning. Under huset hänger en båt som man använder när det är översvämning. två översvämningsområden. På ena sidan stiger vattnet i floden Mekong och på andra sidan reser Minttu-Maaria Partanen
8 Gymnasium > Hållbar utveckling > Kambodja sig bergen och regnvatten därifrån strömmar till Kratie. I normala fall sker de två översvämningarna vid olika tider. År 2009 kom det vatten samtidigt från båda hållen. Vattenmassorna omringade människor i deras hem och förstörde översvämningsvallar. Förra årets risskörd blev förstörd, konstaterar 59-årige risodlaren Cheat Lorn. Han sitter under sitt hus som är byggt på pålar. Han är orolig. För hans familj ser det här året lika dystert ut som året innan. Cheat vet inte var hans familj ska få tillräckligt med ris. Ris är den viktigaste delen i den kambodjanska kosten. Utan ris finns det inte mat. Vi har inget utsäde för i år. Nästa skörd slår också fel, säger Cheat, som har fem barn att försörja. För att familjen ska ha mat i år kan Cheat vara tvungen att sälja en av sina vattenbufflar. Det i sin tur gör det svårare vid nästa risskörd, eftersom vattenbufflarna används som dragdjur på åkern. Om Cheat tvingas sälja mycket av sin egendom för att få mat åt familjen kan det leda till en ond cirkel av fattigdom. Risodling bygger på översvämningar Livsmedelsproduktionen i Kambodja är beroende av Mekongflodens årliga översvämningar som sprider vatten och gödsel på åkrarna. Vattnet borde ändå bara ligga kvar på åkrarna några få dagar. Om översvämningarna pågår flera månader, som det gick förra året, förstörs både risoch grönsaksskörden. Kraftiga översvämningar förstör också fördämningar och jordvallar som ska förhindra att allt vattnet rinner bort. När bevattningssystemet inte fungerar förstörs skörden av torka. Mina odlingar bygger på himlen, förklarar Cheat Lorn. Om det inte kommer regn finns det inte vatten. Cheat skulle kunna rädda en del av sin skörd om han hade tillgång till en vattenpump. Men det bränsle som driver en pump är för dyrt, så det har han inte råd med. Byborna har vänt sig till Röda Korset i Kambodja för att få en vattenpump. Lokalavdelningen i Kratie har också gett möjlighet att få bidrag för att köpa bensin i torra områden, men det finns inte vatten eller pumpar för alla jordbrukare. Vattenbufflar hör till en familjs viktigaste egendom. I Kambodja är det främst bufflar som arbetar på risåkrarna. Klimatförändringen orsakar fler naturkatastrofer i Kambodja Följderna av klimatförändringen kommer att synas dramatiskt i Kambodja. Enligt en bedömning av Sydostasiens ekonomi- och miljöprogram EEPSEA kommer Kambodja i framtiden att vara det land i regionen som drabbas värst av de miljökatastrofer som klimatförändringen orsakar. När regnen blir häftigare och torrperioderna värre är det väldigt lite människorna kan göra som svar på de extrema väderförhållanden som klimatförändringen för med sig. De som lever i extrem fattigdom har inga reserver av livsmedel att ta till eller möjlighet att göra sina hus mer stormtåliga. Kambodjanska Röda Korsets betydelse när det gäller att förbättra katastrofberedskapen bland byborna ökar ytterligare. På grund av klimatförändringen har det redan nu blivit svårare att förutspå översvämningar. Risodlingen i Kambodja baserar sig på regelbundna översvämningar. Jordbrukarna får stora problem om översvämningar och regn blir oregelbundna, suckar katastrofberedskapskoordinator Bou Seng Long. text: Minttu-Maaria Partanen Minttu-Maaria Partanen
9 Gymnasium > Hållbar utveckling > Kambodja Under regnperioden samlar Cheat Lorns familj vatten i stora behållare av lera. Under torrperioden tar man hushållsvattnet ur behållarna eller bär vatten från närmaste brunn. Till bevattning räcker det uppsamlade vattnet inte. Minttu-Maaria Partanen Upphöjda hus och båtar En av Kambodjanska Röda Korsets huvuduppgifter är att hjälpa byborna i landet att förbereda sig på perioder av översvämningar och torka. Varje distrikt har små livsmedels- och förnödenhetslager för översvämningar. Arbetet pågår året om. Med hjälp av frivilliga klarlägger byborna var människor och djur kan söka skydd undan vattenmassorna. Vi erbjuder information och byggmaterial för att förstärka hus och båtar. Dessutom ger vi frivilliga och bybor råd om hur de kan få information om annalkande översvämningar och hur de i sin tur ska föra vidare information om skador, berättar koordinatorn Bou Seng Long. Under en översvämning blir hälsofrågor speciellt viktiga. Få har möjlighet att använda dass och det är svårt att hitta rent dricksvatten. Därför måste byn ha en plan för hur man kan organisera vattentillgången när det är svårt att göra eld och koka vatten. Resultatet av Röda Korsets arbete kan man se i Cheat Lorns hus. Han höjde marken under sitt hus, så att översvämningsvattnet inte blir så högt. Tack vare höjningen når vattnet i allmänhet bara till knäna och det gör det möjligt att röra sig under huset. Dasset är också byggt på en upphöjning. Under Cheat Lorns hus hänger en smal båt i trä. I början av året finns det inget vatten någonstans, men under översvämningssäsongen i juli augusti kan man bara röra sig med båt. Cheat vet också vart han ska föra sina två kor och tre vattenbufflar så de är i säkerhet. Text: Minttu-Maaria Partanen
10 Gymnasium > Hållbar utveckling > Uppgifter Uppgifter: Skriv upp faktorer som har att göra med förhållandet mellan natur och människa: hur påverkar naturkatastrofer människors liv i Moçambique och Kambodja? Vilka möjligheter har människor att balansera sitt liv med naturkrafterna och förbereda sig på naturkatastrofer? Gör en lista över faktorer som du tycker att människor i Moçambique och Kambodja behöver nå för att få en tillräcklig utkomst och kunna leva ett gott liv. Fundera över vilka konflikter det finns mellan strävan efter ett gott liv, utveckling och vad jorden klarar av. Hur tycker du att man kunde avlägsna fattigdom på ett hållbart sätt?
Mopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer
Högstadium> Geografi > Översvämningar David Chancellor Minória Manuel står på en åker som var översvämmad för ett par veckor sedan. Nu har vattennivån sjunkit, men ställvis är vattnet fortfarande knähögt
Läs merFlodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar
Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande
Läs merMopeia i Moçambique ett område utsatt för naturkatastrofer
Gymnasium> Geografi > Moçambique David Chancellor Minória Manuel står på en åker som var översvämmad för ett par veckor sedan. Nu har vattennivån sjunkit, men ställvis är vattnet fortfarande knähögt på
Läs merMoçambiques historia. Från jägar- och samlarkulturer till kungadömen. Kolonialtiden fastställer statsgränserna. Långväga handelsmän och erövrare
Moçambiques historia Från jägar- och samlarkulturer till kungadömen De första invånarna i Moçambique var medlemmar av sanfolket som levde som samlare och jägare. I början av 1000-talet flyttade bantufolk
Läs merMoçambiques historia. Från jägar- och samlarkulturer till kungadömen. Kolonialtiden fastställer statsgränserna. Långväga handelsmän och erövrare
Moçambiques historia Från jägar- och samlarkulturer till kungadömen De första invånarna i Moçambique var medlemmar av sanfolket som levde som samlare och jägare. I början av 1000-talet flyttade bantufolk
Läs merSmåfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja
Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns
Läs merAlla barn till skolan Schools for Africa
Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt
Läs merFira FN-dagen med dina elever
EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merSKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet
Läs merLiv och miljö Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som
Läs merJAKT PÅ MILJONTALS MINOR
ETC JAKT PÅ MILJONTALS MINOR ETC Den nytillverkade vita Nissan-jeepen, som är en donation från Japan, kör fram på den dammiga vägen och sanden lägger sig som en dimma över framrutan. Här i Banteay Meancheyprovinsen,
Läs merLEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015
LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merUtveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Läs merKlimatrollspel. Pressmeddelanden
Pressmeddelanden Under pågående förhandlingar kan delegationerna utsättas för särskilda utmaningar genom att de via ett pressmeddelande får ta del av ett krisscenario som till exempel en svår livsmedelskris.
Läs merSOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017
SOS Barnbyar Sverige Återrapport 1/2017 Foto: SOS Arkiv Foto: Vincent Tremeau Tack för att ni ger barn en trygg uppväxt! SOS Barnbyar arbetar i 135 länder runtom i världen. Totalt fick nästan 800 000 barn
Läs merINFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN
INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN ÖVERSVÄMNING Risken för översvämningar ökar efter vintrar med stora snömängder. Under våren, när snö och isar smälter, kan den så kallade vårfloden
Läs merLinnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
Läs merDITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss.
FOTO: ActionAid DITT TESTAMENTE Hur du kan förändra världen med oss. Nya läromedel i San Carlos Alzatate, Guatemala. Du kan ge fler flickor en framtid Majoriteten av världens fattiga är kvinnor eller flickor.
Läs merVåra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol
Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.
Läs merHJÄLP! KATASTROFFONDEN INFORMERAR
HJÄLP! KATASTROFFONDEN INFORMERAR 42011 UTAN HJÄLP SPRIDER SIG MISÄREN Kampen mot torkan fortsätter i Kenya. Det är en het kväll och det är becksvart. Kan det faktiskt vara så här mörkt? Ingen el, inga
Läs merJesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Läs merEmigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.
Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från
Läs merTharaka, Kenya Projektrapport. I samarbete med NORES och projektpartner International Aid Service ANTAL UTDELADE SOLVATTEN
Projektrapport 2017-2018 Tharaka, Kenya I samarbete med NORES och projektpartner International Aid Service ANTAL UTDELADE SOLVATTEN 1400 ANTAL BARN MED BÄTTRE FRAMTID 5000 ANTAL MÄNNISKOR VI NÅR 7800 ANTAL
Läs merAllemansrätten på lätt svenska
EriK lindvall/folio Allemansrätten på lätt svenska ANNiKA ridington-brodén/folio Upptäck naturen du också Det finns mycket att upptäcka och uppleva i naturen. Lyssna på fåglarna. Plocka blommor att ta
Läs merHur mycket jord behöver vi?
Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön
Läs merDet Lilla Världslöftet
Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande
Läs merEn berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av
En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna
Läs mer1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)
Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar
Läs merFrivilliga förebygger sjukdomar genom att sprida information
Högstadium > Samhällslära > vatten och sanitet David Chancellor Carlos Nacufonha testar vattnet i en nyborrad källa. Frivilliga förebygger sjukdomar genom att sprida information På marken mitt i ringen
Läs merBISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT
BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.
Läs merKatastrofriskreducering Hälsa, vatten och sanitet (WatSan) Ökade Försörjningsmöjligheter Kapacitetsutveckling
2 Återkommande naturkatastrofer som översvämningar, jordskred och torka, kombinerat med strukturella utvecklingsutmaningar bidrar till ökade sårbarheter bland befolkningen i Etiopien. Framförallt torka
Läs merTobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien
Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.
Läs merÄmnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.
Läs merDen här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.
K Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften. 3 Från Himalaya till Bengaliska viken 4 I det här provet kommer du att få följa vattnets färd från Himalaya, över
Läs merOm livet, Jesus och gemenskap
#Lärjunge Om livet, Jesus och gemenskap Barnhäfte Frälsningsarméns Programkontor 2018 #Lärjunge En lärjunge är en person som tror på Jesus och vill ha honom som sin förebild. Du kan vara en lärjunge till
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merMILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002
LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Elevmaterial Namn: LÄSFÖRSTÅELSE Extremt väder 1. Vilket av dessa väderförhållanden tycker du är obehagligast? Motivera ditt svar. värme och torka stora skogsbränder häftiga regn orkaner översvämningar
Läs merINDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander
INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter
Läs merLathund. Fo r o versva mningshotade fritidshus
Lathund Fo r o versva mningshotade fritidshus Fo re Under Efter Ö versva mningar Enkelt uttryckt beror en översvämning på att mer vatten rinner till ett vattendrag än vad det klarar av att ta hand om.
Läs mer3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID
3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats
Läs merFakta om klimatförändringar
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vi människor måste fundera hur vi kan göra för att jorden inte ska bli varmare och isarna inte ska smälta. Som det ser ut nu släpper vi
Läs merCentralafrikanska republiken, Bossangoa
Centralafrikanska republiken, Bossangoa Återrapport 2/2017 Foto: SOS Arkiv Varmt tack för ert stöd till barn och familjer i Bossangoa, Centralafrikanska republiken! Den turbulenta situationen i Centralafrikanska
Läs merLokal ekonomi räddar elefanter
24 grus & guld 2/2016 Mums! Elefanterna i Wasgamuwa Nationalpark går gärna in och äter i närliggande odlingar. Lokal ekonomi räddar elefanter Hur kan människor och vilda djur samsas om marken? I Sri Lanka
Läs merEn bättre värld i arv. Information om testamentsdonation
En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få
Läs merCentralafrikanska republiken Återrapport 1/2017
Centralafrikanska republiken Återrapport 1/2017 Med stöd från SOS Barnbyar får Juhinas möjlighet att gå i skolan. Foto: SOS Arkiv Rose och hennes familj får stöd via SOS Barnbyars familjestärkande. Foto:
Läs merStenåldern. * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr *
Stenåldern * Från ca 12 000 år fkr till ca 2000 år fkr * När det blev varmare smälte isen så sakta. Lite för varje år. Sten och grus var allt som fanns kvar när isen hade smält. Först började det växa
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merUpptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Läs merVattenbrist. life. and. means. health. Audrey Hepburn. Vattenbrist 103
Water is life Vattenbrist and clean water means health. Audrey Hepburn Vattenbrist 103 Petra Wadström Vatten är en mänsklig nödvändighet och helt nödvändigt för vår överlevnad. Petra Wadström är uppfinnare
Läs merLeroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.
Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till
Läs merHjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403)
Stöd till föräldralösa barn i Malawi, vars föräldrar drabbats av hiv och aids. Foto: Malin Barnö/Röda Korset Hjälp till föräldralösa barn och deras familjer i södra Afrika (08403) 2 Bakgrund Projektet
Läs merVad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?
Känner du dig hemma i naturen? Finns det allemansrätt i landet du kommer från? Vad vill du göra på stranden? Vilken plats är din favoritplats? Varför? Är du rädd för djur i skogen? Är du rädd för djur
Läs merFörfattare: Can. Kapitel1
Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en
Läs merKapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.
Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång
Läs merVem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze
Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia
Läs merFörvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Läs merSOS Barnbyar Bangladesh. Landinfo 2017
SOS Barnbyar Bangladesh Landinfo 2017 Om Bangladesh Bangladesh är ett av världens mest tätbefolkade länder med mer än 1 000 invånare per kvadratkilometer. Den fattiga nationen trängs i ett stort deltalandskap
Läs merKonstbevattning. Tidslinjetexter åk 7
Tidslinjetexter åk 7 Konstbevattning 2000 år f. Kr så började vi med konstbevattning för att det fanns ett problem. Problemet var att det inte regnade regelbundet utan det regnade ofta för lite vilket
Läs merBefolkning. Geografi.
Befolkning Geografi. Den ojämna fördelningen av befolkningen.. Uppdelning på världsdelar. Man bor där man kan försörja sig. Tillgång på vatten och jord att odla på. När industrierna kom - bo nära naturresurserna.
Läs merUR-val svenska som andraspråk
AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse
Läs merBrist på rent vatten
Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi
Läs merVindarnas tjut över nejden
Vindarnas tjut över nejden Ingela Johansson Avsnitt 1 Havet rullade in mot stranden och vågorna de blev bara större och större... Den stora båten som Petter och Lovisa har tagit för att resa ut till Skäret
Läs mer1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?
1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid? Kommentarer 1. Vi ger några exempel, främst inom transportsektorn. Forska fram ny renare teknik för både fordonsmotorer och flygplansmotorer
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merKapitel 3. Här är en karta över ön
Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern
Läs merJORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags
Läs merMatens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Läs meren lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum
en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merVad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Läs merMalawi. motverkar skogsskövling. + 1 skola
MALAWI HÄNDELSE Skolan i Fundo kan inte användas för att tak och väggar är så dåliga att barnen får gå hem igen under regnperioden. Ett gäng svenska scoutledare bidrar med arbete, tillsammans med lokala
Läs merLättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram
Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla
Läs merKÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS
I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS
Läs merEva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)
Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs mer10 september. 4 september
I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag
Läs merGrönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan
Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)
Läs merTunadalskyrkan Den levande strömmen. Hes 47: 1-12
1 Tunadalskyrkan 130922 Den levande strömmen Hes 47: 1-12 Det hebreiska folket var i fångenskap i Babylon. Templet i Jerusalem, symbolen för Guds närvaro bland sitt folk hade förstörts till deras stora
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merKEAS & WILLES KLIMATRESA
KEAS & WILLES KLIMATRESA barnmaterial_skiss_ons21b.indd 1 09-01-27 13.23.38 barnmaterial_skiss_ons21b.indd 2 09-01-27 13.23.39 Wille sitter vid fönstret och ritar. Utanför vräker regnet ner. Tråkigt, tycker
Läs merSenegal Tambacounda. Återrapport november Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT NOVEMBER 2018 SENEGAL TAMBACOUNDA
Senegal Tambacounda Återrapport november 2018 Varmt tack för att ni ger barn och unga en bättre framtid! Även om Senegal har upplevt en relativt lång period av politisk stabilitet är arbetslösheten fortsatt
Läs merHÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Norrgårdens Förskola Hudiksvall April 2017 - Februari 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 23 FEBRUARI 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er rapport om er Grön Flagg-resa, härligt att läsa om allt ni
Läs merPAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA
PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt
Läs merTilla ggsrapport fo r barn och unga
Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad
Läs merMånga av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.
Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder
Läs merEnsetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år. Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato
Ensetkulturen: uthållig produktion av mat och material i tusentals år Av Laila Karlsson och Abitew Lagibo Dalbato Presentation vid svensk-etiopiska föreningens höstmöte 2014 Höjd: upp till 10 m Vad är
Läs merLektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.
Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med
Läs merh ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista
h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt
Läs merMin bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
Läs merUnga röster om ek om e o
Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs mer