fattigdom en rättighetsfråga

Transkript

1 fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu

2 Myndigheter förnekar tvångsvräkningar I Kambodja tvångsvräker myndigheterna fattiga människor i utvecklingens namn. På senare år har antalet markkonflikter, markexploateringar och tvångsvräkningar dessutom ökat, och tusentals människor har tvingats från sina hem. Familjer som tidigare bott i huvudstaden Phnom Penh har förflyttats till platser utanför staden. Där lever de nu under betydligt sämre förhållanden, dolda för omvärldens ögon. De drabbade är nästan alltid marginaliserade familjer och personer som redan lever i fattigdom; som redan bodde i mycket dåliga bostäder i informella bosättningar med provisorisk infrastruktur och dålig tillgång till vatten och sanitet. Nu lever de i ännu värre slum! Under 2008 drabbades minst personer av tvångsvräkningar och ytterligare riskerar att gå samma öde till mötes. Myndigheterna hävdar att man inte har tvångsvräkt någon. Nu vet du.

3 Bostad är en mänsklig rättighet Deras hem byttes mot en öde åker Sambok Chab var en informell bosättning i centrala Phnom Penh som funnits där sedan tidigt 1990-tal. I mitten av 2006 spärrade myndigheterna plötsligt av området. Hundratals medlemmar av säkerhetsstyrkorna och rivningsarbetare tvångsvräkte de familjer som bodde där. Grävmaskiner och bulldozers jämnade hela området med marken. Före tvångsvräkningen hade Phnom Penhs kommunledare, Kep Chuktema, uttalat sig och sagt att området förorenar vår stads skönhet och han uttryckte ingen som helst oro över följderna för de tusentals människor som därmed tvingades från sina hem. Orsaken bakom tvångsvräkningen var att området skulle saneras av ett fastighetsbolag. Myndigheterna hävdade att företaget fått laglig rätt till marken. Ingen information hade offentligjorts och de boende hade inte heller fått veta något. Anspråken på ägande rätt till marken styrktes inte av domstol, vilket krävs enligt lag i Kambodja. Saneringsplanen var heller inte tillgänglig Vad betyder tvångsvräkning? för allmänheten. 2009, nästan tre år senare, var marken fortfarande till stora delar orörd. Vissa personer som ägde hus i området erbjöds alternativa bostäder i Trapeang Anhchanh i utkanten av Phnom Penh, men de flesta människor som tvångsvräktes från Sambok Chab blev hemlösa. Myndigheterna och företaget ordnade med lastbilar som förde iväg de nödställda familjerna till New Andong, cirka två mil därifrån. Där möttes familjerna av en lerig åker utan bostäder, utan avloppssystem eller säker tillgång till vatten. Det saknades elektricitet, vägar, skolor, sjukvård Tvångsvräkning handlar om människor som tvingas från sina hem eller sin mark utan något rättsligt skydd eller prövning. Polisen eller andra som utför tvångsvräkningar använder ofta övervåld. I samband med tvångsvräkningar har flera människorättskränkningar rapporterats såsom våldtäkt, godtyckliga gripanden, tortyr och dödsfall. Alla vräkningar är inte olagliga tvångsvräkningar, men att vräka människor från sina hem ska alltid vara en sista utväg. Vräkningar ska alltid prövas och följa lagen. De drabbade ska erbjudas kompensation och/eller lämplig ersättningsbostad. Människor som riskerar att bli av med sina hem måste få tillgång till information och möjlighet att delta i processen, bland annat för att kunna hitta alternativa lösningar. och en matmarknad. Familjerna byggde provisoriska regn- och vindskydd på den översvämningsdrabbade åkern med hjälp av rivningsmaterial från sitt gamla bostadsområde och presenningar som de fått av olika organisationer. Idag, tre år efter tvångsvräkningen, är New Andong fortfarande ett allvarligt eftersatt område. Stort mörkertal Under 2008 fick Amnesty rapporter om 27 tvångsvräkningar i Kambodja som drabbade cirka personer. Egentligen handlar det om betydligt fler, men många tvångsvräkningar sker utan någon form av dokumentation. Amnesty informerades om ytterligare 22 vräkningar, men på grund av bristfällig information var det omöjligt att avgöra om det handlade om tvångsvräkningar eller inte. Amnesty och lokala organisationer i Kambodja, har uppskattat att ytterligare minst personer riskerar att tvångsvräkas inom den närmaste framtiden. Över en tredjedel av dessa bor i huvudstaden Phnom Penh.

4 Arbetslöshet och hälsoproblem New Andong ligger långt från staden där familjerna en gång försörjde sig. Många arbetade tidigare som gatuförsäljare, gatsopare och dagarbetare. I och med tvångsvräkningen förlorade familjerna även sitt levebröd resan till Phnom Penh kostar mer än en normal dagslön eftersom det saknas kommunala färdmedel. Många familjer har inget annat val än att stanna kvar, trots svårigheterna att få jobb. Några hankar sig fram som hyrd arbetskraft hos lantbrukare och på byggarbetsplatser i trakten. Andra skickar familjemedlemmar att bo och arbeta i staden medan övriga familjen stannar kvar i New Andong och tar hand om barnen. Gatuförsäljare, vars leverantörer flyttat från New Andong och som inte hittat något annat arbete, har också tvingats lämna området för att behålla sina jobb. Många av dem bor numera hopkrupna under plastskynken på gatorna i Phnom Penh, nära sitt gamla bostadsområde. De riskerar att tvingas därifrån. Andra har tvingats lämna New Andong eftersom det inte funnits varken mat, arbete, hälso- eller sjukvård. Personer som lever med hiv klarar sig inte i området eftersom de regelbundet måste uppsöka vård. Ideella organisationer som erbjuder viss hjälp till människorna i byn rapporterar om utbredda hälsoproblem, särskilt bland barnen. Hudsjukdomar, diarré, denguefeber och undernäring är vanligt förekommande. Enligt en läkare som regelbundet besöker området dog minst tre barn i denguefeber och ett barn av undernäring under det första året. Riskerar fortfarande att vräkas Invånarna i New Andong har fortfarande inte fått några officiella dokument som garanterar deras besittningsrätt och som de säger sig blivit lovade innan de flyttade dit. Utan sådana dokument och med stigande markpriser i och runt Phnom Penh är de oroliga för att de kan tvingas att flytta igen. Tusentals andra drabbade Tusentals andra familjer i Kambodja har liknande erfarenheter av tvångsvräkningar som genomförts utan en korrekt process och utan rättvis upprättelse och kompensation. Det gäller bland annat grupper som bodde i Phnom Penh vid sjukhusområdet Preah Monivong, på Street 202, i Chong Chrouy och senast Dey Kraham (januari 2009). På grund av utbredd fattigdom har en del av dessa familjer inte kunnat bygga ordentliga bostäder i de områden där de placerats, utan bor i provisoriska hem. I början av 2008 meddelade de lokala myndigheterna att marken inte använts på ett lämpligt sätt och att vissa familjer därför skulle vräkas. För andra fattiga stadsområden i Phnom Penh som står inför vräkningar som Boeung Kak, Grupp 78 och Rik Rikreay är myndigheternas erbjudanden oacceptabla. Familjerna får inte tillräcklig kompensation för att kunna skaffa likvärdiga bostäder och levnadsförhållandena i nya angivna bostadsområden är helt otillräckliga. Infrastrukturen är mycket dålig, det finns ingen tillgång till vare sig vatten eller annan elementär samhällsservice och möjligheterna att hitta ett arbete är mycket begränsade. De som accepterar flytten erbjuds inte heller någon formell besittningsrätt. Kommer inte till tals De familjerna i Sambok Chab, liksom tusentals andra familjer som tvångsvräkts eller riskerar att tvångsvräkas, är utestängda från de processer och beslut som påverkar deras liv. Ingen har på ett meningsfullt sätt konsulterat dem om tänkbara åtgärder som skulle kunna förbättra deras situation eller vad de har för behov om de måste förflyttas. Det leder till att de drabbade marginaliserats ytterligare och berövats sina rättigheter. Kommersiella utvecklingsprojekt och huggsexan på markområden hotar flera informella bosättningar i Kambodja. Därför är det helt avgörande att de människor som berörs faktiskt får komma till tals och göra sin röst hörd.

5 Statens skyldigheter Kambodja har skrivit under FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR) liksom andra internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter som förbjuder tvångsvräkningar och liknande människorättskränkningar. Därför har Kambodja en skyldighet att respektera, skydda och uppfylla de mänskliga rättigheter som behandlas i dessa överenskommelser däribland rätten till en acceptabel levnadsstandard och då inte minst rätten till bostad (Artikel 11, ICESCR). Följaktligen ska myndigheterna i Kambodja inte bara stoppa tvångsvräkningar utan också skydda människor från att tvångsvräkas. fattiga människors rättigheter måste respekteras och skyddas. Nu vet du Amnesty globala kampanj Fattigdom en rättighetsfråga syftar till att stoppa människorättskränkningar som leder till och håller kvar människor i fattigdom. Det är vår starka övertygelse att vägen ut ur fattigdom går via mänskliga rättigheter. Kränkningar som drabbar människor i slummen, däribland tvångsvräkningar, är ett av de problem som Amnesty belyser i kampanjen som kommer att pågå i många år. Vi anser att rätten till bostad och tillgång till grundläggande samhällsservice såsom rent vatten, avlopp, sanitet, sjukvård och utbildning ska vara utkrävbara i lag, precis som rösträtt och rätten till en rättvis rättegång. Amnestys krav på Kambodjas myndigheter: Stoppa alla tvångsvräkningar. Se till att de som drabbats kompenseras och får tillgång till upprättelse, inklusive tillgång till rättvisa och tillräcklig kompensation. Garantera att människor som bor i eftersatta områden och informella bosättningar får lika tillgång till offentlig service och kan delta i utformningen och genomförandet av bostadsprogram. Säkerställa att alla människor som kan komma att påverkas av utvecklingsprojekt och markexploatering skyddas av lagen i enlighet med internationella regler, inklusive att meddelas i god tid, konsulteras, due process och försäkras om lämpliga, alternativa bostäder.

6 ikstockholm.com 2009 Nu när du vet hjälp oss att kräva en ökad respekt för mänskliga rättigheter och därmed stoppa tvångsvräkningarna. Gå in på om du vill bidra till positiv förändring tillsammans kan vi förändra världen! Bilder: Framsida: Amnesty International. Sidan 2/Sidan 5: Bobby Haas/Getty Images. Sidan 3: Licadho. Sidan 4: Amnesty International. AMNESTY INTERNATIONAL SVENSKA SEKTIONEN Box Stockholm Alsnögatan 11 T: F: E: W: