Strategi för SAKs program för landsbygdsutveckling
|
|
- Åsa Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategi för SAKs program för landsbygdsutveckling
2 STRATEGI FÖR SAKS PROGRAM FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING Svenska Afghanistankommittén (SAK) började sin verksamhet i Afghanistan 1982 med arbete över gränsen från Pakistan in till landsbygden i Afghanistan. Till en början bestod dessa av humanitär nödhjälp inom sektorerna utbildning och hälsa. Sedan 1987 har SAK också medverkat i uppbyggnaden och utvecklingen av den afghanska landsbygden bland annat genom att stödja jordbrukssektorn, till exempel genom utveckling av en institution för test av utsäde och produktion av förbättrat utsäde. Under perioden till och med 1990-talet befann sig ett antal projekt för landsbygdsutveckling i olika stadier av framåtskridande, såsom återuppbyggnad av bevattningskanaler, etablerandet av dricksvattenbrunnar, mikrolån, plantskolor för fruktträd samt byggnation av ett stort antal skolor och kliniker. Efter att ha utvärderat kapaciteten hos ett antal afghanska enskilda organisationer valdes Coordination of Afghan Relief (CoAR) ut att ta över SAKs jordbruksprogram SAK kanaliserade finansieringen genom CoAR att användas för jordbruksverksamhet och även för att bygga upp CoAR:s organisatoriska kapacitet. Under 2011 kommer stödet till CoAR att vara helt utfasat i enlighet med den nationella policy som stipulerar att jordbruksverksamhet ska privatiseras, något som även givaren kräver. SAKs program för landsbygdsutveckling startade 2007 i samband med en omstrukturering av organisationen. I programmet sammanfördes ett antal existerande projekt som inte var del av de sektorer som SAKS tre huvudprogram (utbildning, hälsovård och funktionsnedsättning) täcker. Det gällde till exempel projekt inom vatten och sanitet, byggnation inom utbildning och hälsa, bymobilisering, stöd till jordbrukssektorn samt kapacitetsutveckling och institutionsutveckling i lokalsamhällena. SAKs åtagande som facilitator i det s k National Solidarity Programme (NSP) i Wardak fördes också till programmet för landsbygdsutveckling. Under 2008 lades en komponent om försörjningsstöd till programmet och det första inkomstgenererande projektet startade inom mattvävning. Dessa pilotprojekt har studerats ingående, vilket resulterat i att de replikerats och expanderat i liten skala under Genom en organisationsförändring 2010 överfördes komponenten kallad kapacitetsuppbyggnad och institutionell utveckling från programmet till den nya avdelningen för policy och kvalitetssäkring, eftersom denna komponent innefattas i alla program. Denna avdelning handhar organisationens metodik och inrymmer de enheter som arbetar med frågor som löper genom all verksamhet. SAKs stöd till Afghanistan har stegvis fått ett allt tydligare fokus på folkligt deltagande och verksamheten har speciellt beaktat de fattiga och särskilt sårbara gruppernas synpunkter. Under dessa år har SAK fått stor erfarenhet av att erbjuda olika slags social service till de afghanska lokalsamhällena, och ansträngt sig att stärka de lokala institutionernas kapacitet. 1 Problembeskrivning Försörjningsstöd Den stora majoriteten av Afghanistans befolkning försörjer sig på jordbruk, ofta i avlägsna och relativt underutvecklade områden. Försörjningsmöjligheterna på landsbygden är, förutom att de är utsatta för naturkatastrofer som torka, översvämningar och jordbävningar, svårt drabbade av de väpnade konflikterna, de statliga strukturernas kollaps och svag åtkomst till fungerande marknader. Till detta kommer att befolkningen på landsbygden är mycket spridd geografiskt, vilket ofta för med sig utgifter och svårigheter för att nå basala nätverk för marknadsföring och samhällsservice. 1
3 Det är svårt för befolkningen på landsbygden att mobilisera tillräckliga resurser för att säkerställa sin egen försörjning eller att bidra till lokala utvecklingsprojekt på ett effektivt sätt på grund av få anställningsmöjligheter. Å andra sidan visar forskning från 2004 av The Afghanistan Research and Evaluation Unit (AREU) att de flesta hushållen på landsbygden har potential för en antal olika inkomstkällor och organisationer som arbetar med utveckling rekommenderas därför att försäkra sig om att deras verksamhet stöder de olika inkomststrategier som de fattiga hushållen har och inte uppmuntrar dem att bli beroende av en enda sektor. Bevattningssystem är ett av de viktigaste elementen för matproduktion, tillväxt och utveckling av jordbruket. Dåliga bevattningssystem och brist på kunskap om jordbruksmetoder är de två viktigare hindren för jordbrukarna att förbättra sina grödor och sin försörjning. Vatten Flera års torka har orsakat en anmärkningsvärd sänkning av grundvattennivån, vilket allvarligt påverkat jordbruksproduktionen och lett till uttorkning av vattentäkter. Enligt ministeriet för rehabilitering och utveckling av landsbygden (MRRD) saknar ungefär 77% av befolkningen på landsbygden dricksvatten. Den sanitära situationen är också alarmerande. Dödligheten bland barn under fem års ålder är ca 23% och enligt hälsoministeriet orsakas ungefär hälften av dessa dödsfall av vattenburna sjukdomar som kan förhindras med större medvetenhet om hälsa, förbättrade hygienvanor och ökad tillgång till och hantering av rent vatten. Miljö På grund av naturens topografi i Afghanistan och det torra klimatet är enorma områden utsatta för jorderosion. Dåliga projekt för nyodling, överbetning och förstörd vegetation i sökandet efter brännved har lett till ökenutbredning orsakad av människor. Försaltning av jorden och vattenfyllda landområden är vanliga på slätterna. Användning av kemikalier och krigsmaskineriet har förstört ekosystemen. Könsuppdelning av arbetskraften Kvinnors och mäns roller är starkt differentierade på den afghanska landsbygden. Den offentliga sfären är männens och hemmet är kvinnornas område. I en bondefamilj ser männen efter får och getter, de plogar, skördar och tröskar grödorna. Men många av de aktiviteter relaterade till jordbruk och liknande, vilka skulle kunna vara ett sätt för kvinnor att delta i ekonomin, ignoreras på grund av kulturella barriärer. Allmänt uttryckt har kvinnor inga direkta förutsättningar såsom högre utbildning eller direkt tillgång till kapital. Trädgårdsodling involverar i allmänhet kvinnor mera än produktion av säd och fattiga hushåll kräver större deltagande från kvinnorna i inkomstbringande verksamhet än de rikare. Institutioner Såväl statsbyggande som utvecklingsarbete har sedan 1960-talet karaktäriserats av ett ganska toppstyrt angreppssätt. I allmänhet har landsbygden marginaliserats och varit politisk instabil och central politik har inte haft stor inverkan. Dessa faktorer har hållit tillbaka utvecklingen av lokalsamhällena och bidragit till brist på lokalt ägarskap i utvecklingsverksamheten. En milstolpe i utvecklingen av det sub-nationella styret nåddes i slutet av 2007 när förordningar inom ramen för det nationella solidaritetsprogrammet ratificerades. Dessa gav programmets byutvecklingsråd statusen som officiella institutioner. Råden är valda institutioner som tjänar som beslutsorgan på gräsrotsnivå och är ansvariga för genomförande och kontroll av utvecklingsprojekt. Kvinnors deltagande i råden ses som obligatoriskt och kvinnor ska uppmuntras till att vara fullfjädrade medlemmar. Närhelst detta inte är möjligt ska rådet åtminstone ha en helt kvinnlig underkommitté/arbetsgrupp. Problembeskrivning summering 2
4 Villkoren för att utveckla landsbygden i Afghanistan är komplexa och medför enorma utmaningar. Situationen kan summeras i följande punkter: Avsaknaden av fungerande nationella institutioner och lagstiftning har hindrat utvecklingen och konsolideringen av officiella lokala institutioner för beslutsfattande; I många år har utvecklingsinsatserna på landsbygden karaktäriserats av ett uppifrån-ochned-perspektiv, vilket haft en negativ effekt på möjligheten att bygga lokala institutioner från gräsrötterna; Möjligheten att tjäna pengar på landsbygden har påverkats negativt av de statliga strukturernas kollaps, bristfällig infrastruktur och icke-fungerande institutioner; Mobiliseringen av resurser på landsbygden har hindrats av väpnad konflikt, naturkatastrofer, långa avstånd och brist på fungerande marknader; Hög arbetslöshet gör det svårt för befolkningen på landsbygden att klara av sin egen försörjning eller bidra effektivt till utvecklingsprogram; Landsbygdsområden står inför en förödande miljökris; Tillgång till nödvändig utbildning och kapacitetsutveckling för att förbättra inkomstmöjligheterna på landsbygden har varit begränsade eller inte funnits alls; Könsmönstret i uppdelningen av arbetet på landsbygden har negativ inverkan på kvinnors möjlighet att nå jämställd status och tillgång till utvecklingsprocesser och arenor för beslutstagande; Större delen av befolkningen på landsbygden saknar tillgång till rent dricksvatten och lämpliga sanitetsanläggningar; Brist på bevattningssystem påverkar förbättringen av byars försörjning genom jordbruksverksamhet negativt. 2 Utgångspunkter SAKs långsiktiga vision är ett oberoende Afghanistan i fred där mänskliga rättigheter respekteras, samhällena på landsbygden är stärkta och alla afghaner har rätt och möjlighet till att delta demokratiskt i landets styre. SAKs mission är att stärka fattiga kvinnor, barn och män genom en kombination av tillhandahållande av tjänster, kapacitetsutveckling och påverkansarbete i genomförandet av utvecklingsprogram, huvudsakligen på landsbygden i Afghanistan inom sektorerna utbildning, hälsa, stöd till personer med funktionsnedsättning och landsbygdsutveckling. Utsatta personers rätt till livskvalitet och mänskliga rättigheter främjas inom alla sektorer av verksamheten. Sedan 2002 arbetar SAK inom ramen för ett statligt styrt utvecklings- och återuppbyggnadsarbete som stöds av det internationella samfundet. Verksamheten, policyoch strategiutvecklingen liksom SAKs organisation har anpassats till detta nya ramverk enligt två huvudspår: För det första anpassas tillhandahållandet av tjänster och relaterad kapacitetsutveckling till den afghanska statens utvecklingsplaner, i första hand Afghan National Development Strategy (ANDS), och sektorstrategier. För det andra stärks det rättighetsbaserade perspektivet på utvecklingssamarbete med betoning på mänskliga rättigheter, samt statens och det internationella samfundets skyldigheter att förverkliga alla medborgares universella mänskliga rättigheter med hänsyn till hur dessa rättigheter formuleras i islam och traditionella afghanska värderingar. 3
5 SAKs övergripande policydokument fastslår att all verksamhet ska karaktäriseras av principen om deltagande och demokrati. Allmänhetens deltagande ger ökad hållbarhet och effekt i utvecklingssamarbetet och gynnar samtidigt en demokratisk och social utveckling, vilket kan vara ett sätt att uppnå ökad jämställdhet. I grunden är allmänhetens deltagande en fråga om att bygga demokrati från gräsrotsnivå och förverkliga grundläggande demokratiska värderingar. Det är viktigt att förstå att användandet av begreppet demokrati inte är oproblematiskt i den afghanska kontexten. Från Sovjetunionen på 1980-talet fram till vår tid har åtskilliga aktörer dessvärre missbrukat begreppet demokrati och begått våldshandlingar i dess namn. Därför är det viktigt att SAK är medveten om detta och stöder demokrati från gräsrotsnivå genom praktiskt arbete och på så sätt fyller begreppet demokrati med positivt innehåll. SAKs utvecklingsinsatser ska utföras i nära samarbete med lokalsamhällena. Målgrupper och representanter för motparten ska uppmuntras att delta aktivt i behovsanalyser, planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Detta bidrar till mera korrekta problemlösningar, engagemang, ägarskap, lärande för framtiden och hållbara resultat av verksamheten. Den nationella afghanska utvecklingsstrategin (ANDS) har identifierat landsbygdsutveckling som ett prioriterat område för landets återuppbyggnad. En sektorstrategi för jordbruks- och landsbygdsutveckling, The Comprehensive Agriculture and Rural Development (CARD), har formulerats, där fattigdomsbekämpning genom ekonomisk förnyelse är det centrala målet och snabb expansion av investeringar på landsbygden ses som en nyckelfunktion. Den afghanska regeringen har uttryckt att byråden ska få ökad betydelse i arbetet för att åstadkomma en hållbar utveckling och social förändring. Som en konsekvens uppmanas alla aktörer att i sina utvecklingsinsatser underlätta för byråden att bidra till och medverka i sin egen utveckling. Traditionellt har landsbygdsutveckling främst associerats till jordbruk. Idag betyder integrerad landsbygdsutveckling att sociala, ekonomiska och ekologiska system länkas ihop. Det i sin tur betyder att landsbygdsutveckling är nära kopplad till hållbar utveckling. För SAK finns det flera dimensioner på hållbar utveckling som är viktiga att ta hänsyn till i ett program för integrerad landsbygdsutveckling. De fyra mest centrala dimensionerna är social, ekonomisk, institutionell och demokratisk hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett samhälle som är stabilt och dynamiskt på lång sikt, där grundläggande mänskliga behov tillfredsställs. Ekonomisk hållbarhet betyder att långsiktigt använda mänskliga och materiella resurser på ett bra sätt. Ekologisk hållbarhet betyder att upprätthålla produktionskapaciteten hos vattnet, jorden och ekosystemen långtsiktigt och reducera de negativa effekterna på naturen och människans hälsa. Institutionell och demokratisk hållbarhet handlar om att bygga system för gemensamt beslutsfattande och genomförande. 3 Strategi Med utgångspunkt i ovanstående ska programmet för landsbygdsutveckling utvecklas vidare utifrån sina erfarenheter och det man lärt från dessa. För att förbli relevant och lyhört för behov och rättigheter är det också viktigt att programmet förblir flexibelt och dynamiskt. Verksamheten ska i första hand inrikta sig på målgruppernas rättigheter och konkreta behov, samtidigt som mobilisering och kapacitetsutveckling är avgörande faktorer för långsiktig effekt och hållbarhet. Programmet avser inte att engagera sig direkt i någon form av produktion från jordbruk eller boskapsskötsel. Frånsett försöksverksamhet i begränsad skala ska bara aktiviteter som stöder andra komponenter komma ifråga såsom förbättring av viktig infrastruktur, bybaserad vattenhantering eller beredning och eller försäljning av produkter. 4
6 Programmet ska engagera sig i inkomstgenererande projekt som ska bidra till riskspridning som strategi för riskhantering på bynivå. Försörjningsprojekt kan till exempel omfatta yrkesutbildning, program för sparande och krediter, utveckling av små och medelstora företag liksom reparation av infrastruktur där detta är en vital komponent för ett specifikt projekt. På grund av de stora behoven kommer SAK att fortsätta att fokusera på tillgång till dricksvatten och sanitet och på byggnation/ reparation av byggnader för utbildnings- och hälsotjänster. SAK ska forma sin verksamhet så att den blir mer komplett och hållbar. Stöd till bybaserad bevattning och skötsel av vattenområden blir komplement till komponenten vattenhantering. Inom denna strategi är avsikten med hållbar vattenhantering att öka tillgången till rent dricksvatten i de områden där SAK arbetar (16 provinser), och samtidigt inrikta sig på att förbättra byarnas försörjning genom att förbättra och bygga små bevattningsprojekt. Att utveckla kapaciteten hos mirabs (vattenmästare) och vattenanvändarnas föreningar är en vital del i bevattningsprojekten. Lämpliga basvärden ska fastslås för att uppskatta tillgången till dricksvatten på landsbygden, speciellt i samband med borrning till djupare akviferer med tanke på risken att tömma djupvattenlager. Uppskattningar av vattenkvalitet (t ex salthalt och/eller föroreningar) kommer att bli mer tillförlitliga inför beslut om att gräva eller borra. Utbildning av dricksvattenanvändare ska intensifieras för att vattenkvaliteten ska bli hållbar samt för underhåll och reparationer. Fokus sätts på ökad medvetenhet och utbildning om personlig och offentlig hygien i samband med brunnsbyggen samt om underhåll av brunnen. Speciellt riktas insatserna mot kvinnor och barn, och kvinnor ska delta i beslutsprocessen då platser för brunnar och latriner väljs ut. Fokus kommer fortsatt att vara på mjuka komponenter i verksamheten inom vatten och sanitet genom att hälso- och hygieninsatser genomförs. Projekten för försörjningsmöjligheter på landsbygden syftar till att skapa finansiella resurser så att försörjningssätt skapas. En väsentlig del är att ge stöd till utveckling av affärsplaner, och betydelsen av företagarföreningar ska inte underskattas. Dessa organisationer ger möjlighet till hållbar produktion. Försörjningsprojekten är också en möjlighet till jämställdhetsutveckling. Lovande affärsverksamhet på landsbygden där kvinnor deltar bör i första hand stödjas av SAK och kvinnorna bör framhållas som tjänsteinnehavare i företagarföreningarna där båda könen deltar. Dessutom blir det viktigt att stödja familjer och samhällen med att stärka de försörjningsmöjligheter som är långsiktig hållbara, även efter att SAKs stöd upphört. Samarbetet ska förbättras med inhemska enskilda organisationer och privata företag som underleverantörer för olika projekt och aktiviteter för landsbygdsutveckling. Sådana partnerskap ska begränsas till små, framväxande lokala organisationer och innebära kapacitetsutveckling under arbetets gång. Programmet ska fokusera på att stärka institutioner på bynivå och motparter inom institutioner på subnationell ministerienivå liksom på att bidra aktivt till utveckling av policies och strategier på nationell nivå. Bra ledning, styrning av projektcykler samt planering och kontroll med målgruppens medverkan ska beaktas speciellt. Ingenjörsverksamheten ska skapa offentlig infrastruktur av god kvalitet inom SAKs programsektorer. Detta uppnås genom att förbättra befintliga strukturer eller bygga nya, vilket inkluderar skolor, kliniker, brunnar med dricksvatten och latriner. Byggande och reparation av infrastrukturer inom utbildning och hälsa förbättrar utbildnings- och hälsomiljön och leder därmed till social utveckling. Dessa åtgärder skapar också arbetstillfällen på kort sikt under byggfasen. 5
7 SAKs andra program kommer att medverka i planering och kontroll av utvecklingsprojekten där det är tillämpligt. Samtidigt kommer expertis och erfarenheter från programmet för landsbygdsutveckling att vara tillgängligt för de andra programmen närhelst det behövs. Utvecklingsmål för SAKs program för landsbygdsutveckling: Lokalsamhällena har fått ökad kapacitet att initiera och i stigande grad ta över ägarskapet av processen för hållbar utveckling. För att nå detta utvecklingsmål har tre strategiska mål definierats: 1. Förbättrad hälso- och hygienstatus i samhällena på landsbygden 2. Socioekonomisk utveckling stöds genom stärkta hållbara försörjningsmöjligheter 3. Stärkt civilsamhälle på landsbygden genom mobilisering av lokalsamhället Det är viktigt att betona att dessa strategiska mål är nära kopplade till och beroende av varandra. Strategiskt mål 1: Förbättrad hälso- och hygienstatus i samhällena på landsbygden För att nå det första strategiska målet avser SAK att: Identifiera och initiera projekt för vattenförsörjning och sanitet i nära samarbete med lokalsamhällena och lokala myndigheter. Utbilda lokalsamhällena i goda hygien- och sanitetsvanor Mobilisera familjer att kopiera demonstrationslatriner Mobilisera kvinnor och män att delta i projekt för vattenförsörjning och sanitet genom hela projektcykeln Bistå samhällena i att etablera system för underhåll och reparation av genomförda projekt för vattenförsörjning. Detta innefattar utbildning av pumpmekaniker. Öka medvetenheten i lokalsamhällena, inklusive hos skolbarn, om vikten av goda hygienoch sanitetsvanor genom massmedier och information till grupper. Utveckla kunskaper och färdigheter hos lokala hygienfrämjare för att de ska kunna bidra till bättre hälsa hos målgrupperna. Tillförsäkra att vattenförsörjnings- och sanitetsverksamheten är miljövänlig. Strategiskt mål 2: Socioekonomisk utveckling stöds genom stärkta hållbara försörjningsmöjligheter För att nå det andra strategiska målet avser SAK att: Identifiera och initiera infrastrukturprojekt i nära samarbete med lokalsamhällena och relevanta myndigheter Mobilisera lokalsamhällena att bidra till byggnation efter förmåga. Underlätta för samhällena och relevanta officiella instanser att etablera föreskrifter för underhåll för de tillgångar som skapats Utbilda SAKs och statsanställda ingenjörer i byggteknik och kvalitetssäkring Inkorporera förändringar av behoven i planeringen av infrastrukturprojekt (t ex tillgänglighet för funktionsnedsatta då skolor byggs och renoveras) Gradvis anpassa sig till enskilda organisationers förändrade roll genom att lägga ut byggnationsarbeten på lokala företag, baserat på en ordentlig utvärdering av deras kapacitet 6
8 Bistå samhällena i hantering av biologisk erosion på sluttningar Bistå samhällena i erosionskontroll genom tekniska strukturer på sluttningar Bistå samhällena i att bygga upp översvämningsskydd i flodbäddar Initiera en studie om regnvatteninsamling i Afghanistan, inklusive SAKs kapacitet inom denna sektor och andra aspekter som påverkar genomförbarheten Undersöka urinseparerring som möjlighet att tillföra gödningsmedel i jordbruket och eventuellt starta en försöksverksamhet för att testa metoden Undersöka teknologier för vinterodling med hjälp av enkel solenergiteknik och eventuellt pröva sådan teknologi Afghanistan Göra återkommande marknadsstudier och analyser av behoven av professionell kunskap, i samarbete med andra organisationer Utveckla och erbjuda yrkesutbildningar Hjälpa individer och småföretag att göra affärsplaner och att driva företagarföreningar Säkerställa att inkomstgenererande verksamhet också når de mest sårbara grupperna i samhället Strategiskt mål 3: Stärkt civilsamhälle på landsbygden genom mobilisering av lokalsamhället Notera att större delen av verksamheten inom landsbygdsutveckling har en komponent för mobilisering av lokalsamhället och därför bidrar till att stärka civilsamhället. För att nå det tredje strategiska målet avser SAK att: Arbeta med byråden som det främsta organet för mobilisering av lokalsamhället Bistå byråden i att fullt ut utnyttja sina tilldelade projektbidrag Uppmuntra bildandet av föreningar inom ramen för byråden Erbjuda lokala byorganisatörer återkommande utbildning i bymobilisering och metoder för lokalt deltagande Uppmuntra lokalsamhällena att genom byråden delta i utvecklingen och underhållet av lokala tillgångar Bygga upp kapaciteten hos medlemmarna i byråden att använda ett uppföljnings- och utvärderingssystem baserat på deltagande Organisera workshops tillsammans med SAKs övriga program för att utbyta erfarenheter av bymobilisering och byutveckling Involvera lokalsamhällena att via byråden delta i uppföljning och utvärdering av verksamheten inom programmet för landsbygdsutveckling för att utbyta erfarenheter och dra nytta av vad man lärt. Aktivera tidigare föreningar för vattenanvändare eller underlätta bildandet av nya Mobilisera familjer och samhällen på landsbygden att delta i försörjningsprojekt Bistå affärskvinnor och -män) på landsbygden med att starta företagarföreningar Stödja utvecklingen av små och medelstora företag, t ex inom manufakturindustrin eller beredning av jordbruksprodukter, bl a genom att ge utbildning i affärsutveckling Underlätta för lokala föreningar och andra grupper att finna finansiering via det nationella systemet för mikrolån. 7
Policy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merFÖRÄNDRING I ETT AV DE FARLIGASTE LÄNDERNA I VÄRLDEN.
FÖRÄNDRING I ETT AV DE FARLIGASTE LÄNDERNA I VÄRLDEN. SVENSKA AFGHANISTANKOMMITTÉN BILDEN AV AFGHANISTAN är ofta mörk. Men i landet sker också framsteg. Uppskattningsvis går över sex miljoner barn i skolan
Läs merLITA PÅ VÅRT STÖD VI STANNAR SÅ LÄNGE VI BEHÖVS
LITA PÅ VÅRT STÖD VI STANNAR SÅ LÄNGE VI BEHÖVS Vision Vår vision är ett Afghanistan fritt från fattigdom, våld och diskriminering där mänskliga rättigheter respekteras och alla lever i värdighet, med
Läs merVad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?
Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en
Läs merSAKS STRATEGI FÖR REHABILITERING AV AFGHANER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING (RAD) 2009-2013
SAKS STRATEGI FÖR REHABILITERING AV AFGHANER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING (RAD) 2009-2013 Slutversion Antagen av årsmötet 16 maj 2009 SAKs strategi för rehabilitering av afghaner med funktionsnedsättning 2009
Läs merVerksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008
Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att
Läs merResultatstrategi för Bangladesh
Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev
Läs merKommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merVerksamhetsplan för 2012
Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merVerksamhetsplan för 2010
Verksamhetsplan för 2010 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor
Läs merResultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merEffektrapport för Svenska Afghanistankommittén 2010-13
Fastställd 2014-09-16 Anna-Karin Johansson Generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén Org nr 802010-4850 Effektrapport för Svenska Afghanistankommittén 2010-13 Svenska Afghanistankommittén, SAK, är
Läs merINLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!
HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra
Läs merTillsammans. för hållbar utveckling STRATEGISK PLAN
Tillsammans för hållbar utveckling STRATEGISK PLAN 2018-2021 som Svenska Afghanistankommitténs fokus har alltid varit att skapa genuin solidaritet med det afghanska folket. För att göra det strävar SAK
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merStrategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden
Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt
Läs merFörenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen
Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens
Läs merUtvecklingsstrategi Vision 2025
Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merRemissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform
Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform 1. Processen... 2 2. Målformuleringar i plattformen... 2 2.1 Övergripande mål... 2 2.2 Delmål 2: Förbättrade möjligheter för människor
Läs mer10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Läs merStrategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb: Artikelnr: UD
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Bolivia 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Artikelnr: UD 16.051 Regeringsbeslut för Bolivia togs 2016-10-06. Strategi för Sveriges
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005
EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete
Läs merRegeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merResultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som
Läs merRegeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.
Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt
Läs merDatum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne
Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop
Läs merEtt hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument
Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merCONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet
CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merAlla barn till skolan Schools for Africa
Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt
Läs merSammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia
Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito
Läs merIULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
Läs mer)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Läs merVi-skogens Effektrapport 2013
Vi-skogens Effektrapport 2013 Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) Organisationsnummer 802012-8081 Vad vill er organisation uppnå? Vi-skogen är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merSårbara platser. Sårbara platser
Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merStrategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar
Läs merHandlingsplan Mälaren
Handlingsplan Mälaren 1. Inledning (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden.
Läs merUtlysningstext socialt entreprenörskap 2015
Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland
Läs merHur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling?
Vilka luckor har kommuner som NÄRINGSLIVET kan fylla? Nätverkande mötesplatser med både näringsliv och partners Kommunen har ingen produktionskapacitet till skillnad från företagen Att få till verkstad
Läs merSAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN
INTEGRERAD TERRITORIELL INVESTERING SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014-2020 I december 2013 godkände Europeiska unionens råd formellt de nya reglerna och lagstiftningen som styr nästa runda av EU:s sammanhållningspolitiska
Läs mer8461/17 ck/ss 1 DGG 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8461/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7875/17 + ADD 1 Komm. dok. nr:
Läs merGLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT
Diskussionskort GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT De här diskussionskorten kan du använda för att lära dig mer om de globala målen för hållbar utveckling och hur skolmat påverkar barn, nu och i framtiden. ANVÄND
Läs mer15571/17 anb/ss 1 DG C 1
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 december 2017 (OR. en) 15571/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 11 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14446/17 Ärende: DEVGEN
Läs merÖstgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen
Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från
Läs merAnvisningar gällande de utvecklingspolitiska prioriteringarna, rättighetsperspektivet och definition av målgrupper
Anvisningar gällande de utvecklingspolitiska prioriteringarna, rättighetsperspektivet och definition av målgrupper Prioritetsområde I: KVINNORS OCH FLICKORS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER HAR FÖRBÄTTRATS Projektet/programmet
Läs merUtvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning
Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete ger resultat Resultatrapporten om Finlands utvecklingspolitik 2018 presenterar resultat av Finlands
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merAfghanistan. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.030
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merObunden Samling för Åland r.f.
Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merResultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017
Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga
Läs merEffektrapport Flickors Utbildning i Kamerun IDEELL FÖRENING
Effektrapport 2015 Flickors Utbildning i Kamerun 802442-1341 IDEELL FÖRENING Flickors Utbildning i Kamerun FUIK, är en humanitär, ideell, icke-vinstdrivande och ickestatlig organisation som har till uppgift
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2022 För ytterligare 100 år! Välkommen till verksamhetsplanen för riksförbundet Sveriges 4H. Verksamhetsplanen är den speciella satsning som Sveriges 4H ska arbeta med under verksamhetsåren
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2022 För ytterligare 100 år! Välkommen till verksamhetsplanen för riksförbundet Sveriges 4H. Verksamhetsplanen är den speciella satsning som Sveriges 4H ska arbeta med under verksamhetsåren
Läs merRAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE
RAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE Presentation lärprojekt Regionala resultat Med finansiering från: VAD ÄR UPPGIFTEN? Systematisering av arbetet med uppföljning, utvärdering och lärande för ett effektivt
Läs merSocialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!
Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse
Läs merAgenda 2030-klassificering Guide
1 (8) Agenda 2030-klassificering Guide Alla projekt som beviljas bidrag från oss ska i sin startrapport ange vilka globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 som resultatet av projektet förväntas bidra till.
Läs merPolicy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete
SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen
Läs merSocialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?
Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan
Läs merStrategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1
Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling
Läs merUnlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling
Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling Den 19 mars 2019 Kommunernas roll? Ansvarar för betydande välfärdsoch samhällsfunktioner
Läs merVerksamhetsplan 2019 FIAN Sverige
Verksamhetsplan 2019 FIAN Sverige Om FIAN FIAN Sverige är den svenska sektionen av den internationella människorättsorganisationen FIAN (FoodFirst Information & Action Network). FIAN grundades 1986 i Heidelberg
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merUNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling
Läs merHUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013
HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från
Läs merStrategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-12-18 (UF2014/80398/UD/USTYR) Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015 2021 1. Förväntade resultat Denna strategi styr användningen
Läs merutveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merLänsstyrelsernas samordnings och utvecklingsuppdrag i MR: Bakgrund och nuläge
Länsstyrelsernas samordnings och utvecklingsuppdrag i MR: Bakgrund och nuläge Uppsala universitets MR seminarium 18 maj Tobias Rahm, projektledare Uppdragets utgångspunkter Sakfrågor Utvärdering 2:a handlingsplanen
Läs merWorkshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15
Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015
Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang
Läs mer12950/17 hg/sk 1 DG B 2B
Europeiska unionens råd Bryssel den 9 oktober 2017 (OR. en) 12950/17 AGRI 530 FAO 41 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 oktober 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 12473/17 Ärende:
Läs merKommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar
Läs merNominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer
Läs merLokala energistrategier
Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas
Läs merDigitaliseringens transformerande kraft
Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred
Läs merFÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN
FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 11/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA VIII UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH
Läs merAnsvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun
Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,
Läs merFör att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler
För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler I går, vid en sammankomst av det tredje parlamentet, och elva månader efter
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Läs merDet sitter i väggarna workshop
Det sitter i väggarna workshop Sverigestudien 2009-2017 Ett initiativ av PREERA, i samarbete med Volvokoncernen & SKL. Tillsammans med Fryshuset, Raul Wallenberg Academy och Gullers Grupp initierar vi
Läs merBilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet
Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan
Läs merSomalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi
Läs merVerksamhetsplan Älvsborgs läns 4H
Verksamhetsplan 2019-2022 Älvsborgs läns 4H Verksamhetsplan 2019-2022 För ytterligare 100 år! Välkommen till verksamhetsplanen för Älvsborgs 4H. Detta dokument är baserat på verksamhetsplanen för riksförbundet
Läs merNy programperiod 2014-2020
Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:
Läs merTanzania. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Tanzania 2013 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.015
Läs mer