Strategi för SAKs program för landsbygdsutveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi för SAKs program för landsbygdsutveckling"

Transkript

1 Strategi för SAKs program för landsbygdsutveckling

2 STRATEGI FÖR SAKS PROGRAM FÖR LANDSBYGDSUTVECKLING Svenska Afghanistankommittén (SAK) började sin verksamhet i Afghanistan 1982 med arbete över gränsen från Pakistan in till landsbygden i Afghanistan. Till en början bestod dessa av humanitär nödhjälp inom sektorerna utbildning och hälsa. Sedan 1987 har SAK också medverkat i uppbyggnaden och utvecklingen av den afghanska landsbygden bland annat genom att stödja jordbrukssektorn, till exempel genom utveckling av en institution för test av utsäde och produktion av förbättrat utsäde. Under perioden till och med 1990-talet befann sig ett antal projekt för landsbygdsutveckling i olika stadier av framåtskridande, såsom återuppbyggnad av bevattningskanaler, etablerandet av dricksvattenbrunnar, mikrolån, plantskolor för fruktträd samt byggnation av ett stort antal skolor och kliniker. Efter att ha utvärderat kapaciteten hos ett antal afghanska enskilda organisationer valdes Coordination of Afghan Relief (CoAR) ut att ta över SAKs jordbruksprogram SAK kanaliserade finansieringen genom CoAR att användas för jordbruksverksamhet och även för att bygga upp CoAR:s organisatoriska kapacitet. Under 2011 kommer stödet till CoAR att vara helt utfasat i enlighet med den nationella policy som stipulerar att jordbruksverksamhet ska privatiseras, något som även givaren kräver. SAKs program för landsbygdsutveckling startade 2007 i samband med en omstrukturering av organisationen. I programmet sammanfördes ett antal existerande projekt som inte var del av de sektorer som SAKS tre huvudprogram (utbildning, hälsovård och funktionsnedsättning) täcker. Det gällde till exempel projekt inom vatten och sanitet, byggnation inom utbildning och hälsa, bymobilisering, stöd till jordbrukssektorn samt kapacitetsutveckling och institutionsutveckling i lokalsamhällena. SAKs åtagande som facilitator i det s k National Solidarity Programme (NSP) i Wardak fördes också till programmet för landsbygdsutveckling. Under 2008 lades en komponent om försörjningsstöd till programmet och det första inkomstgenererande projektet startade inom mattvävning. Dessa pilotprojekt har studerats ingående, vilket resulterat i att de replikerats och expanderat i liten skala under Genom en organisationsförändring 2010 överfördes komponenten kallad kapacitetsuppbyggnad och institutionell utveckling från programmet till den nya avdelningen för policy och kvalitetssäkring, eftersom denna komponent innefattas i alla program. Denna avdelning handhar organisationens metodik och inrymmer de enheter som arbetar med frågor som löper genom all verksamhet. SAKs stöd till Afghanistan har stegvis fått ett allt tydligare fokus på folkligt deltagande och verksamheten har speciellt beaktat de fattiga och särskilt sårbara gruppernas synpunkter. Under dessa år har SAK fått stor erfarenhet av att erbjuda olika slags social service till de afghanska lokalsamhällena, och ansträngt sig att stärka de lokala institutionernas kapacitet. 1 Problembeskrivning Försörjningsstöd Den stora majoriteten av Afghanistans befolkning försörjer sig på jordbruk, ofta i avlägsna och relativt underutvecklade områden. Försörjningsmöjligheterna på landsbygden är, förutom att de är utsatta för naturkatastrofer som torka, översvämningar och jordbävningar, svårt drabbade av de väpnade konflikterna, de statliga strukturernas kollaps och svag åtkomst till fungerande marknader. Till detta kommer att befolkningen på landsbygden är mycket spridd geografiskt, vilket ofta för med sig utgifter och svårigheter för att nå basala nätverk för marknadsföring och samhällsservice. 1

3 Det är svårt för befolkningen på landsbygden att mobilisera tillräckliga resurser för att säkerställa sin egen försörjning eller att bidra till lokala utvecklingsprojekt på ett effektivt sätt på grund av få anställningsmöjligheter. Å andra sidan visar forskning från 2004 av The Afghanistan Research and Evaluation Unit (AREU) att de flesta hushållen på landsbygden har potential för en antal olika inkomstkällor och organisationer som arbetar med utveckling rekommenderas därför att försäkra sig om att deras verksamhet stöder de olika inkomststrategier som de fattiga hushållen har och inte uppmuntrar dem att bli beroende av en enda sektor. Bevattningssystem är ett av de viktigaste elementen för matproduktion, tillväxt och utveckling av jordbruket. Dåliga bevattningssystem och brist på kunskap om jordbruksmetoder är de två viktigare hindren för jordbrukarna att förbättra sina grödor och sin försörjning. Vatten Flera års torka har orsakat en anmärkningsvärd sänkning av grundvattennivån, vilket allvarligt påverkat jordbruksproduktionen och lett till uttorkning av vattentäkter. Enligt ministeriet för rehabilitering och utveckling av landsbygden (MRRD) saknar ungefär 77% av befolkningen på landsbygden dricksvatten. Den sanitära situationen är också alarmerande. Dödligheten bland barn under fem års ålder är ca 23% och enligt hälsoministeriet orsakas ungefär hälften av dessa dödsfall av vattenburna sjukdomar som kan förhindras med större medvetenhet om hälsa, förbättrade hygienvanor och ökad tillgång till och hantering av rent vatten. Miljö På grund av naturens topografi i Afghanistan och det torra klimatet är enorma områden utsatta för jorderosion. Dåliga projekt för nyodling, överbetning och förstörd vegetation i sökandet efter brännved har lett till ökenutbredning orsakad av människor. Försaltning av jorden och vattenfyllda landområden är vanliga på slätterna. Användning av kemikalier och krigsmaskineriet har förstört ekosystemen. Könsuppdelning av arbetskraften Kvinnors och mäns roller är starkt differentierade på den afghanska landsbygden. Den offentliga sfären är männens och hemmet är kvinnornas område. I en bondefamilj ser männen efter får och getter, de plogar, skördar och tröskar grödorna. Men många av de aktiviteter relaterade till jordbruk och liknande, vilka skulle kunna vara ett sätt för kvinnor att delta i ekonomin, ignoreras på grund av kulturella barriärer. Allmänt uttryckt har kvinnor inga direkta förutsättningar såsom högre utbildning eller direkt tillgång till kapital. Trädgårdsodling involverar i allmänhet kvinnor mera än produktion av säd och fattiga hushåll kräver större deltagande från kvinnorna i inkomstbringande verksamhet än de rikare. Institutioner Såväl statsbyggande som utvecklingsarbete har sedan 1960-talet karaktäriserats av ett ganska toppstyrt angreppssätt. I allmänhet har landsbygden marginaliserats och varit politisk instabil och central politik har inte haft stor inverkan. Dessa faktorer har hållit tillbaka utvecklingen av lokalsamhällena och bidragit till brist på lokalt ägarskap i utvecklingsverksamheten. En milstolpe i utvecklingen av det sub-nationella styret nåddes i slutet av 2007 när förordningar inom ramen för det nationella solidaritetsprogrammet ratificerades. Dessa gav programmets byutvecklingsråd statusen som officiella institutioner. Råden är valda institutioner som tjänar som beslutsorgan på gräsrotsnivå och är ansvariga för genomförande och kontroll av utvecklingsprojekt. Kvinnors deltagande i råden ses som obligatoriskt och kvinnor ska uppmuntras till att vara fullfjädrade medlemmar. Närhelst detta inte är möjligt ska rådet åtminstone ha en helt kvinnlig underkommitté/arbetsgrupp. Problembeskrivning summering 2

4 Villkoren för att utveckla landsbygden i Afghanistan är komplexa och medför enorma utmaningar. Situationen kan summeras i följande punkter: Avsaknaden av fungerande nationella institutioner och lagstiftning har hindrat utvecklingen och konsolideringen av officiella lokala institutioner för beslutsfattande; I många år har utvecklingsinsatserna på landsbygden karaktäriserats av ett uppifrån-ochned-perspektiv, vilket haft en negativ effekt på möjligheten att bygga lokala institutioner från gräsrötterna; Möjligheten att tjäna pengar på landsbygden har påverkats negativt av de statliga strukturernas kollaps, bristfällig infrastruktur och icke-fungerande institutioner; Mobiliseringen av resurser på landsbygden har hindrats av väpnad konflikt, naturkatastrofer, långa avstånd och brist på fungerande marknader; Hög arbetslöshet gör det svårt för befolkningen på landsbygden att klara av sin egen försörjning eller bidra effektivt till utvecklingsprogram; Landsbygdsområden står inför en förödande miljökris; Tillgång till nödvändig utbildning och kapacitetsutveckling för att förbättra inkomstmöjligheterna på landsbygden har varit begränsade eller inte funnits alls; Könsmönstret i uppdelningen av arbetet på landsbygden har negativ inverkan på kvinnors möjlighet att nå jämställd status och tillgång till utvecklingsprocesser och arenor för beslutstagande; Större delen av befolkningen på landsbygden saknar tillgång till rent dricksvatten och lämpliga sanitetsanläggningar; Brist på bevattningssystem påverkar förbättringen av byars försörjning genom jordbruksverksamhet negativt. 2 Utgångspunkter SAKs långsiktiga vision är ett oberoende Afghanistan i fred där mänskliga rättigheter respekteras, samhällena på landsbygden är stärkta och alla afghaner har rätt och möjlighet till att delta demokratiskt i landets styre. SAKs mission är att stärka fattiga kvinnor, barn och män genom en kombination av tillhandahållande av tjänster, kapacitetsutveckling och påverkansarbete i genomförandet av utvecklingsprogram, huvudsakligen på landsbygden i Afghanistan inom sektorerna utbildning, hälsa, stöd till personer med funktionsnedsättning och landsbygdsutveckling. Utsatta personers rätt till livskvalitet och mänskliga rättigheter främjas inom alla sektorer av verksamheten. Sedan 2002 arbetar SAK inom ramen för ett statligt styrt utvecklings- och återuppbyggnadsarbete som stöds av det internationella samfundet. Verksamheten, policyoch strategiutvecklingen liksom SAKs organisation har anpassats till detta nya ramverk enligt två huvudspår: För det första anpassas tillhandahållandet av tjänster och relaterad kapacitetsutveckling till den afghanska statens utvecklingsplaner, i första hand Afghan National Development Strategy (ANDS), och sektorstrategier. För det andra stärks det rättighetsbaserade perspektivet på utvecklingssamarbete med betoning på mänskliga rättigheter, samt statens och det internationella samfundets skyldigheter att förverkliga alla medborgares universella mänskliga rättigheter med hänsyn till hur dessa rättigheter formuleras i islam och traditionella afghanska värderingar. 3

5 SAKs övergripande policydokument fastslår att all verksamhet ska karaktäriseras av principen om deltagande och demokrati. Allmänhetens deltagande ger ökad hållbarhet och effekt i utvecklingssamarbetet och gynnar samtidigt en demokratisk och social utveckling, vilket kan vara ett sätt att uppnå ökad jämställdhet. I grunden är allmänhetens deltagande en fråga om att bygga demokrati från gräsrotsnivå och förverkliga grundläggande demokratiska värderingar. Det är viktigt att förstå att användandet av begreppet demokrati inte är oproblematiskt i den afghanska kontexten. Från Sovjetunionen på 1980-talet fram till vår tid har åtskilliga aktörer dessvärre missbrukat begreppet demokrati och begått våldshandlingar i dess namn. Därför är det viktigt att SAK är medveten om detta och stöder demokrati från gräsrotsnivå genom praktiskt arbete och på så sätt fyller begreppet demokrati med positivt innehåll. SAKs utvecklingsinsatser ska utföras i nära samarbete med lokalsamhällena. Målgrupper och representanter för motparten ska uppmuntras att delta aktivt i behovsanalyser, planering, genomförande och utvärdering av verksamheten. Detta bidrar till mera korrekta problemlösningar, engagemang, ägarskap, lärande för framtiden och hållbara resultat av verksamheten. Den nationella afghanska utvecklingsstrategin (ANDS) har identifierat landsbygdsutveckling som ett prioriterat område för landets återuppbyggnad. En sektorstrategi för jordbruks- och landsbygdsutveckling, The Comprehensive Agriculture and Rural Development (CARD), har formulerats, där fattigdomsbekämpning genom ekonomisk förnyelse är det centrala målet och snabb expansion av investeringar på landsbygden ses som en nyckelfunktion. Den afghanska regeringen har uttryckt att byråden ska få ökad betydelse i arbetet för att åstadkomma en hållbar utveckling och social förändring. Som en konsekvens uppmanas alla aktörer att i sina utvecklingsinsatser underlätta för byråden att bidra till och medverka i sin egen utveckling. Traditionellt har landsbygdsutveckling främst associerats till jordbruk. Idag betyder integrerad landsbygdsutveckling att sociala, ekonomiska och ekologiska system länkas ihop. Det i sin tur betyder att landsbygdsutveckling är nära kopplad till hållbar utveckling. För SAK finns det flera dimensioner på hållbar utveckling som är viktiga att ta hänsyn till i ett program för integrerad landsbygdsutveckling. De fyra mest centrala dimensionerna är social, ekonomisk, institutionell och demokratisk hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett samhälle som är stabilt och dynamiskt på lång sikt, där grundläggande mänskliga behov tillfredsställs. Ekonomisk hållbarhet betyder att långsiktigt använda mänskliga och materiella resurser på ett bra sätt. Ekologisk hållbarhet betyder att upprätthålla produktionskapaciteten hos vattnet, jorden och ekosystemen långtsiktigt och reducera de negativa effekterna på naturen och människans hälsa. Institutionell och demokratisk hållbarhet handlar om att bygga system för gemensamt beslutsfattande och genomförande. 3 Strategi Med utgångspunkt i ovanstående ska programmet för landsbygdsutveckling utvecklas vidare utifrån sina erfarenheter och det man lärt från dessa. För att förbli relevant och lyhört för behov och rättigheter är det också viktigt att programmet förblir flexibelt och dynamiskt. Verksamheten ska i första hand inrikta sig på målgruppernas rättigheter och konkreta behov, samtidigt som mobilisering och kapacitetsutveckling är avgörande faktorer för långsiktig effekt och hållbarhet. Programmet avser inte att engagera sig direkt i någon form av produktion från jordbruk eller boskapsskötsel. Frånsett försöksverksamhet i begränsad skala ska bara aktiviteter som stöder andra komponenter komma ifråga såsom förbättring av viktig infrastruktur, bybaserad vattenhantering eller beredning och eller försäljning av produkter. 4

6 Programmet ska engagera sig i inkomstgenererande projekt som ska bidra till riskspridning som strategi för riskhantering på bynivå. Försörjningsprojekt kan till exempel omfatta yrkesutbildning, program för sparande och krediter, utveckling av små och medelstora företag liksom reparation av infrastruktur där detta är en vital komponent för ett specifikt projekt. På grund av de stora behoven kommer SAK att fortsätta att fokusera på tillgång till dricksvatten och sanitet och på byggnation/ reparation av byggnader för utbildnings- och hälsotjänster. SAK ska forma sin verksamhet så att den blir mer komplett och hållbar. Stöd till bybaserad bevattning och skötsel av vattenområden blir komplement till komponenten vattenhantering. Inom denna strategi är avsikten med hållbar vattenhantering att öka tillgången till rent dricksvatten i de områden där SAK arbetar (16 provinser), och samtidigt inrikta sig på att förbättra byarnas försörjning genom att förbättra och bygga små bevattningsprojekt. Att utveckla kapaciteten hos mirabs (vattenmästare) och vattenanvändarnas föreningar är en vital del i bevattningsprojekten. Lämpliga basvärden ska fastslås för att uppskatta tillgången till dricksvatten på landsbygden, speciellt i samband med borrning till djupare akviferer med tanke på risken att tömma djupvattenlager. Uppskattningar av vattenkvalitet (t ex salthalt och/eller föroreningar) kommer att bli mer tillförlitliga inför beslut om att gräva eller borra. Utbildning av dricksvattenanvändare ska intensifieras för att vattenkvaliteten ska bli hållbar samt för underhåll och reparationer. Fokus sätts på ökad medvetenhet och utbildning om personlig och offentlig hygien i samband med brunnsbyggen samt om underhåll av brunnen. Speciellt riktas insatserna mot kvinnor och barn, och kvinnor ska delta i beslutsprocessen då platser för brunnar och latriner väljs ut. Fokus kommer fortsatt att vara på mjuka komponenter i verksamheten inom vatten och sanitet genom att hälso- och hygieninsatser genomförs. Projekten för försörjningsmöjligheter på landsbygden syftar till att skapa finansiella resurser så att försörjningssätt skapas. En väsentlig del är att ge stöd till utveckling av affärsplaner, och betydelsen av företagarföreningar ska inte underskattas. Dessa organisationer ger möjlighet till hållbar produktion. Försörjningsprojekten är också en möjlighet till jämställdhetsutveckling. Lovande affärsverksamhet på landsbygden där kvinnor deltar bör i första hand stödjas av SAK och kvinnorna bör framhållas som tjänsteinnehavare i företagarföreningarna där båda könen deltar. Dessutom blir det viktigt att stödja familjer och samhällen med att stärka de försörjningsmöjligheter som är långsiktig hållbara, även efter att SAKs stöd upphört. Samarbetet ska förbättras med inhemska enskilda organisationer och privata företag som underleverantörer för olika projekt och aktiviteter för landsbygdsutveckling. Sådana partnerskap ska begränsas till små, framväxande lokala organisationer och innebära kapacitetsutveckling under arbetets gång. Programmet ska fokusera på att stärka institutioner på bynivå och motparter inom institutioner på subnationell ministerienivå liksom på att bidra aktivt till utveckling av policies och strategier på nationell nivå. Bra ledning, styrning av projektcykler samt planering och kontroll med målgruppens medverkan ska beaktas speciellt. Ingenjörsverksamheten ska skapa offentlig infrastruktur av god kvalitet inom SAKs programsektorer. Detta uppnås genom att förbättra befintliga strukturer eller bygga nya, vilket inkluderar skolor, kliniker, brunnar med dricksvatten och latriner. Byggande och reparation av infrastrukturer inom utbildning och hälsa förbättrar utbildnings- och hälsomiljön och leder därmed till social utveckling. Dessa åtgärder skapar också arbetstillfällen på kort sikt under byggfasen. 5

7 SAKs andra program kommer att medverka i planering och kontroll av utvecklingsprojekten där det är tillämpligt. Samtidigt kommer expertis och erfarenheter från programmet för landsbygdsutveckling att vara tillgängligt för de andra programmen närhelst det behövs. Utvecklingsmål för SAKs program för landsbygdsutveckling: Lokalsamhällena har fått ökad kapacitet att initiera och i stigande grad ta över ägarskapet av processen för hållbar utveckling. För att nå detta utvecklingsmål har tre strategiska mål definierats: 1. Förbättrad hälso- och hygienstatus i samhällena på landsbygden 2. Socioekonomisk utveckling stöds genom stärkta hållbara försörjningsmöjligheter 3. Stärkt civilsamhälle på landsbygden genom mobilisering av lokalsamhället Det är viktigt att betona att dessa strategiska mål är nära kopplade till och beroende av varandra. Strategiskt mål 1: Förbättrad hälso- och hygienstatus i samhällena på landsbygden För att nå det första strategiska målet avser SAK att: Identifiera och initiera projekt för vattenförsörjning och sanitet i nära samarbete med lokalsamhällena och lokala myndigheter. Utbilda lokalsamhällena i goda hygien- och sanitetsvanor Mobilisera familjer att kopiera demonstrationslatriner Mobilisera kvinnor och män att delta i projekt för vattenförsörjning och sanitet genom hela projektcykeln Bistå samhällena i att etablera system för underhåll och reparation av genomförda projekt för vattenförsörjning. Detta innefattar utbildning av pumpmekaniker. Öka medvetenheten i lokalsamhällena, inklusive hos skolbarn, om vikten av goda hygienoch sanitetsvanor genom massmedier och information till grupper. Utveckla kunskaper och färdigheter hos lokala hygienfrämjare för att de ska kunna bidra till bättre hälsa hos målgrupperna. Tillförsäkra att vattenförsörjnings- och sanitetsverksamheten är miljövänlig. Strategiskt mål 2: Socioekonomisk utveckling stöds genom stärkta hållbara försörjningsmöjligheter För att nå det andra strategiska målet avser SAK att: Identifiera och initiera infrastrukturprojekt i nära samarbete med lokalsamhällena och relevanta myndigheter Mobilisera lokalsamhällena att bidra till byggnation efter förmåga. Underlätta för samhällena och relevanta officiella instanser att etablera föreskrifter för underhåll för de tillgångar som skapats Utbilda SAKs och statsanställda ingenjörer i byggteknik och kvalitetssäkring Inkorporera förändringar av behoven i planeringen av infrastrukturprojekt (t ex tillgänglighet för funktionsnedsatta då skolor byggs och renoveras) Gradvis anpassa sig till enskilda organisationers förändrade roll genom att lägga ut byggnationsarbeten på lokala företag, baserat på en ordentlig utvärdering av deras kapacitet 6

8 Bistå samhällena i hantering av biologisk erosion på sluttningar Bistå samhällena i erosionskontroll genom tekniska strukturer på sluttningar Bistå samhällena i att bygga upp översvämningsskydd i flodbäddar Initiera en studie om regnvatteninsamling i Afghanistan, inklusive SAKs kapacitet inom denna sektor och andra aspekter som påverkar genomförbarheten Undersöka urinseparerring som möjlighet att tillföra gödningsmedel i jordbruket och eventuellt starta en försöksverksamhet för att testa metoden Undersöka teknologier för vinterodling med hjälp av enkel solenergiteknik och eventuellt pröva sådan teknologi Afghanistan Göra återkommande marknadsstudier och analyser av behoven av professionell kunskap, i samarbete med andra organisationer Utveckla och erbjuda yrkesutbildningar Hjälpa individer och småföretag att göra affärsplaner och att driva företagarföreningar Säkerställa att inkomstgenererande verksamhet också når de mest sårbara grupperna i samhället Strategiskt mål 3: Stärkt civilsamhälle på landsbygden genom mobilisering av lokalsamhället Notera att större delen av verksamheten inom landsbygdsutveckling har en komponent för mobilisering av lokalsamhället och därför bidrar till att stärka civilsamhället. För att nå det tredje strategiska målet avser SAK att: Arbeta med byråden som det främsta organet för mobilisering av lokalsamhället Bistå byråden i att fullt ut utnyttja sina tilldelade projektbidrag Uppmuntra bildandet av föreningar inom ramen för byråden Erbjuda lokala byorganisatörer återkommande utbildning i bymobilisering och metoder för lokalt deltagande Uppmuntra lokalsamhällena att genom byråden delta i utvecklingen och underhållet av lokala tillgångar Bygga upp kapaciteten hos medlemmarna i byråden att använda ett uppföljnings- och utvärderingssystem baserat på deltagande Organisera workshops tillsammans med SAKs övriga program för att utbyta erfarenheter av bymobilisering och byutveckling Involvera lokalsamhällena att via byråden delta i uppföljning och utvärdering av verksamheten inom programmet för landsbygdsutveckling för att utbyta erfarenheter och dra nytta av vad man lärt. Aktivera tidigare föreningar för vattenanvändare eller underlätta bildandet av nya Mobilisera familjer och samhällen på landsbygden att delta i försörjningsprojekt Bistå affärskvinnor och -män) på landsbygden med att starta företagarföreningar Stödja utvecklingen av små och medelstora företag, t ex inom manufakturindustrin eller beredning av jordbruksprodukter, bl a genom att ge utbildning i affärsutveckling Underlätta för lokala föreningar och andra grupper att finna finansiering via det nationella systemet för mikrolån. 7

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att

Läs mer

SAKS STRATEGI FÖR REHABILITERING AV AFGHANER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING (RAD) 2009-2013

SAKS STRATEGI FÖR REHABILITERING AV AFGHANER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING (RAD) 2009-2013 SAKS STRATEGI FÖR REHABILITERING AV AFGHANER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING (RAD) 2009-2013 Slutversion Antagen av årsmötet 16 maj 2009 SAKs strategi för rehabilitering av afghaner med funktionsnedsättning 2009

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010

Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsplan för 2010 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform 1. Processen... 2 2. Målformuleringar i plattformen... 2 2.1 Övergripande mål... 2 2.2 Delmål 2: Förbättrade möjligheter för människor

Läs mer

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling Rio-deklarationen Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen Rio-deklarationen om miljö och utveckling Ingress Förenta Nationernas konferens

Läs mer

Effektrapport för Svenska Afghanistankommittén 2010-13

Effektrapport för Svenska Afghanistankommittén 2010-13 Fastställd 2014-09-16 Anna-Karin Johansson Generalsekreterare Svenska Afghanistankommittén Org nr 802010-4850 Effektrapport för Svenska Afghanistankommittén 2010-13 Svenska Afghanistankommittén, SAK, är

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling?

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling? Vilka luckor har kommuner som NÄRINGSLIVET kan fylla? Nätverkande mötesplatser med både näringsliv och partners Kommunen har ingen produktionskapacitet till skillnad från företagen Att få till verkstad

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Anvisningar gällande de utvecklingspolitiska prioriteringarna, rättighetsperspektivet och definition av målgrupper

Anvisningar gällande de utvecklingspolitiska prioriteringarna, rättighetsperspektivet och definition av målgrupper Anvisningar gällande de utvecklingspolitiska prioriteringarna, rättighetsperspektivet och definition av målgrupper Prioritetsområde I: KVINNORS OCH FLICKORS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER HAR FÖRBÄTTRATS Projektet/programmet

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-06-19 (UF2014/40173/UD/MU) 2014-06-19 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s barnfond (Unicef) 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi ska ligga

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

Afghanistan. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Afghanistan. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.030

Läs mer

Vi-skogens Effektrapport 2013

Vi-skogens Effektrapport 2013 Vi-skogens Effektrapport 2013 Insamlingsstiftelsen Vi planterar träd (Vi-skogen) Organisationsnummer 802012-8081 Vad vill er organisation uppnå? Vi-skogen är en ideell, icke-religiös och partipolitiskt

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler

För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler För att kunna utveckla ekonomin bör Bhutan fokusera på de fem juvelerna, vattenkraft, jordbruk, turism, småföretag och mineraler I går, vid en sammankomst av det tredje parlamentet, och elva månader efter

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Berättelsen om hållbarhetsresan

Berättelsen om hållbarhetsresan Berättelsen om hållbarhetsresan REGLAB 2015-03-26 Lena Aune & Agneta Morelli Innehåll 1. Resan och några hållplatser på vägen 2. Hållbarhetsintegrering 3. Projektmedelsbedömning och projektkartläggning

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Bärkraft Journalnummer: 2008-4809 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre! Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version

Evenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland

På rätt väg. - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland På rätt väg - men inte riktigt framme! 19 steg mot ett bättre Gotland 19 steg mot ett bättre Gotland Dessa 19 steg är socialdemokratiska tankar och idéer om hur vi tillsammans här på Gotland kan skapa

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014

HUNGERPROJEKTET JUla REsUlTaT 2014 HUNGERPROJEKTET Jula Resultat 2014 Inledning Varmt tack till Jula AB - ledningen och medarbetarna - som under det som under det gångna året har investerat i en framtid fri från hunger och fattigdom i Bangladesh.

Läs mer

Ny programperiod 2014-2020

Ny programperiod 2014-2020 Ny programperiod 2014-2020 Nord blickar framåt, Levi 17-18.9.2013 Dorota Witoldson, Europeiska kommissionen 1 Gränsöverskridande Samarbete / Interreg 2007-2013 2 Interreg vem gör vad? PARTNERSKAP KOM:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 30.3.2005 PE 355.745v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-32 Förslag till yttrande Jerzy Buzek Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Utfasningsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Makedonien. januari 2010 december 2012

Utfasningsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Makedonien. januari 2010 december 2012 Utfasningsstrategi för utvecklingssamarbetet med Makedonien januari 2010 december 2012 Bilaga till regeringsbeslut 2010-08-12( UF2010/47609/EC ) Utfasningsstrategi för det svenska stödet till Makedonien

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 11/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA VIII UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Vatten- och sanitet i Nordkorea (14410)

Vatten- och sanitet i Nordkorea (14410) Ri Man Son, 80 år, har fått rinnande vatten med hjälp av Röda Korset. Tidigare fick hon och hennes familj på 6 personer hämta vatten med hink, i snitt 24 gånger om dagen. Foto: Nina Paulsen/Röda Korset

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

Bris strategi

Bris strategi Bris strategi 2013-2016 1 Bris löfte till barn All verksamhet inom Bris utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen): Bris är en barnrättsorganisation där alla arbetar för att stärka

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

IT-Policy. Tritech Technology AB

IT-Policy. Tritech Technology AB IT-Policy Tritech Technology AB 1 av 6 Innehåll 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte och målgrupp 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Nyttjande 3 1.4 Distribution 3 1.5 Versionshistorik 3 1.6 Godkännande 3 2 IT-Policy...4

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk

69/. Slutdokument från toppmötet i Generalförsamlingen: Världskonferensen om urfolk FN:s generalförsamling 15 september 2014 Original: Engelska Översättning till svenska: Sametinget Sverige Sextionionde sessionen Punkt 66 på dagordningen Urfolksrättigheter 69/. Slutdokument från toppmötet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-11-15 Dokumentbeteckning KOM(2004) 497 Förslag till rådets förordning om Europeiska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor 30 May 2001 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor till utskottet för utveckling

Läs mer

INBJUDAN TILL INFORMATIONSMÖTE

INBJUDAN TILL INFORMATIONSMÖTE INBJUDAN TILL INFORMATIONSMÖTE ÄR DU INTRESSERAD AV ATT DRIVA FÖRETAG I SOMALIA? Det svensk-somaliska affärsutvecklingsprogrammet (SSBP) är ett kapacitetsutvecklingsprogram, med ett finansieringsstöd,

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2009/2171(INI) 8.4.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-27 (PE439.256v01-00) Minskning av fattigdomen och skapande av arbetstillfällen i utvecklingsländerna:

Läs mer

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

INBJUDAN TILL INFORMATIONSMÖTE

INBJUDAN TILL INFORMATIONSMÖTE INBJUDAN TILL INFORMATIONSMÖTE ÄR DU INTRESSERAD AV ATT DRIVA FÖRETAG I SOMALIA? Det svensk-somaliska affärsutvecklingsprogrammet (SSBP) är ett kapacitetsutvecklingsprogram, med ett finansieringsstöd,

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer