Bitidningen. Biodling i Argentina. Temperaturen i en bikupa Bra honungs- och pollenväxter Antibiotikan hos HF ett mysterium Beställning av etiketter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bitidningen. Biodling i Argentina. Temperaturen i en bikupa Bra honungs- och pollenväxter Antibiotikan hos HF ett mysterium Beställning av etiketter"

Transkript

1 Nr 4 April 2012 Bitidningen Biodling i Argentina Temperaturen i en bikupa Bra honungs- och pollenväxter Antibiotikan hos HF ett mysterium Beställning av etiketter Bitidningen

2 I vår butik / katalog / hemsida finner Du allt för Din biodling. Begär vår katalog 2010, sändes fritt Honungsburkar - Glasburkar Vi säljer glasburkar i plastpaket, pallpriser, bulkpall precis som vanligt, 350, 500, 700 gr samt sexkantsburkar i olika storlekar Flexikupan Lätt Förstärkta sarger Hög densitet Ingjuten rambärarlist Botten med varroabricka Prisvärd Apistan & Apiguard Nu finns Apistan & Apiguard att beställa / köpa receptfritt på Apotek. Skälderhusjackan Skälderhuskupan Joel Svenssons Vaxfabrik, Munka-Ljungby Tel: , Fax: Vaxkakor E-post: info@joelvax.se. Frakt o exp.avgift tillkommer. 2 Bitidningen

3 Ledaren Ett år av förändring Vid riksförbundsmötet förra våren blev jag invald som suppleant i förbundsstyrelsen. Som f.d. depå-föreståndare var min hjärtefråga HF och vi små biodlare. Det var något av en kalldusch att redan första kvällen få presenterat för sig att HF sökte efter tänkbara köpare till verksamheten. Den inblick i processen som jag fick, gav mig dock insikten om att en försäljning var det enda möjliga valet både för HF och för SBR. Det har också varit stora förändringar i vår personalgrupp. Vi har nu ny förbundssekreterare, ny ekonom och ny utvecklingskonsulent. Rekryteringsarbetet har varit en viktig del för flera av styrelseledamöterna. Styrelsen har också förändrats. En ledamot avgick redan under försommaren pga nytt uppdrag i HF och nu är vi sex ledamöter som av olika skäl valt att avböja omval. Barbro Liljeborg Styrelseledamot barbro.liljeborg@biodlarna.se Den korta tid jag varit suppleant i styrelsen har gett mig ytterligare perspektiv på vår organisation som jag redan känner till genom styrelsearbete i lokalförening och distrikt. Jag har fått en annan syn på vår förenings hierarki och nödvändigheten av att ha en hierarki. Vi är alla till för våra medlemmar men vi har helt olika huvuduppgifter. Så här ser jag det: Lokalföreningen nybörjarkurs, fadderskap, viss praktisk vidareutbildning, erfarenhetsutbyte och gemenskap Distriktet kursdagar, studieresor, ordförandeträffar för lokalföreningarna, samverkan med närliggande distrikt Förbundet vision och mål för SBR, samverkan med andra organisationer, finnas med i arbetet med de förändringar som verkar ligga framför oss på nationell nivå och EU-nivå För att förbundsstyrelsen ska kunna genomföra sitt uppdrag behöver den känna att vi alla står bakom den och att vi är enade i det uppdrag vi givit den. Låt oss hoppas att det kommer att se ut så. Är det något nummer av Bitidningen du inte fått? Kontakta SBR:s expedition, , sbr@biodlarna.se Årgång 111 Redaktion: Bäckaskog 663, Hallsberg Redaktör: Erik Österlund Telefon: E-post: erik.osterlund@biodlarna.se Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före aktuell månad. Material- och annonsinformation: Sid 31. Manusstopp den första i månaden, knappt en månad före utgivningsdagen. Tryck: V-TAB Vimmerby AB Trycks på miljövänligt papper. ISSN Bitidningen Ansvarig utgivare: Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, Listerby. Telefon: , Epost: jonny.ulvtorp@biodlarna.se Sveriges Biodlares Riksförbund är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation, som bygger på principen om frivilligt, individuellt medlemskap. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Förbundsexpedition: Trumpetarevägen 5, Mantorp. Telefon: se telefonlista på sidan 31. Fax: Plusgiro: Bankgiro: E-post: sbr@biodlarna.se Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. Öppet: Mån-tors Fre Webbplats: Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 3

4 I detta nummer APRIL 2012 Bin i stan en nygammal idé 5 I bigården 6 EU-stödet via Jordbruksverket 10 Temperaturen i en bikupa 12 Bra honungs- och pollenväxter 14 En framgångshistoria 16 Bihälsa 17 Ha koll på bina 18 Antibiotikan hos HF ett mysterium 19 Biodling i Argentina 20 Beställning av SBR-etiketter 25 GMO-möte på Jordbruksverket 27 Almanackan 29 Marknaden 30 SBR-kontakt, Annonstaxa Nästa nummer (5 maj-nr) utkommer i slutet av april. MANUSSTOPP: 1 april. Numret därpå (6-12) i slutet av maj. Manusstopp: 1 maj. 14 Manusstopp : Nr 1/2-1 dec, nr 3-1 feb, nr 4-1 mars, nr 5-1 apr, nr 6-1 maj, nr 7/8-1 juni, nr 9-1 aug, nr 10-1 sep, nr 11/12-1 okt Omslagsbilden: Honung är bästa godiset i Patagonien också. Foto: Thomas Dahl 19 i:et på omslaget påminner om att drottningen märktes gul i år. 4 Bitidningen

5 Bin i stan en nygammal idé CALLE REGNELL Det har alltid funnits bin i städerna. I Stockholm fanns det samhällen på taket nära Humlegården, vid Sofia kyrka eller i Tantolunden. Dessa har varit bin i kupor som man skattat och skött om. Därutöver finns det sk skorstensbin, dvs svärmar som ingen tagit hand om som slagit sig ner i skorstenar, ventilationskanaler eller på halvvarma platser under takåsarna. Man kan se dem vid Adolf Fredriks kyrka eller bland vildvinet på stadshuset i Stockholm. Med jämna mellanrum trumpetas det ut att nu har vi äntligen bin i stan!. De senaste tillskotten är ett par kupor på ett hotell vid Slussen och på Kulturhusets tak. Hotellbina väckte en viss uppmärksamhet eftersom bin placerades på en takterrass vid Slussen. Ungefär samtidigt började sandbin att samlas på varma solbelysta väggar och många i grannskapet trodde naturligt nog att det var hotellbina som svärmade (tidigt i april)! Detta dementerades i lokalpressen av både Lotta Fabricius och mig men budskapet var svårt att ta in. De senare på kulturhuset administreras av Bee Urban. Organisationen grundades av två miljömedvetna biologer, Karolina Lisslö och Josefina Oddsberg. Syftet är att sprida medvetenhet och kunskap om pollineringseffekten av honungsbin och deras inverkan såväl lokalt som globalt. Biprodukten av affärsverksamheten är dessutom den allra lenaste honung. Bee Urban upplåter fadderskap av bikupor till företag i storstadsmiljö. Utplacering sker på företagets egna områden eller fastigheter. Bee Urban sköter om drift och underhåll av kuporna. Honungen som genereras tillfaller företaget. Honungen paketeras i ett format som förmedlar budskapet om företagets insats för miljön på ett positivt, påtagligt och nytänkande sätt. I de fall företag vill bidra till en bättre miljö men inte är situerade i ett passande om- råde tillhandahåller Bee Urban uppställningsplatser. Honungsringen fick en enkel fråga: Kan det vara skadligt att äta innerstadshonung? Frågan gick vidare till Miljö och hälsokontoret i Stockholm som aldrig funderat i dessa banor. Efter lite funderande antog man att risken måste vara försumbar eftersom de flesta substanser har svårt att lösa sig i honung. Även på IVL Svenska Miljöinstitutet tänkte man i samma banor men detta var bara hypoteser. Efter lite letande fann Honungsringen ett laboratorium i Tyskland som gjorde analyser av luftföroreningar i livsmedel. Glädjande nog bekräftade de våra funderingar. Inga påvisbara nivåer av 16 analyserade kemiska substanser. Inte heller påvisbara mängder av arsenik, bly eller kadmium! Svaret på frågan är alltså: Nej det är inte farligt att äta stadshonung! Faksimil från Aftonbladet 27 januari där man hade ett reportage om Bee Urban. Det ökande intresset för biodling med lite andra utgångspunkter än vad vi gamla biodlare är vana vid visar sig alltmer, också i ett ökande antal biodlare och deltagare i biodlarkurser. Bitidningen

6 PASAGA RAMIC I bigården Arbete i bigården Vårundersökning Första vårundersökningen gjorde jag mellan 15 och 18 februari. Vid det tillfället brukar jag dra ut innerbottnen och skrapa av döda bin och vaxavfall. Samtidigt ser jag hur mycket bin och hur mycket varroakvalster det finns på innerbottnen. Rensningsflygningen brukar ske senare i mars månad. I år var bina redan ute och rensade en del sista februari. Ta bort eventuella musskydd från fluster och öppna flustren helt. Efter att bina har rensat sig i mars gör jag den andra rensningen av bottnarna. Det arbetet gör jag när sälgen börjar blomma. Nu byter jag bottnar. Varje samhälle får en rengjord och desinficerad botten. Alla nya bottnar har jag flammat med gasolbrännare. Nu byter jag också plats på översta och understa lådan. Mina samhällen övervintrar på tre HLS-lådor där ramen är 366x145mm. Översta lådan kommer på bottnen, mellersta behåller sin plats och nedersta kommer på toppen. På detta sätt får jag en drivfodring av bisamhället därför att översta låda innehåller mest mat Jag är pensionär och har två hobbies, biodling och sportfiske. Jag startade min egen biodling1964. Antal bisamhällen har varierat mellan 40 och 120. Mitt mål var inte att samla stora mängder honung utan att odla drottningar, göra nya bisamhällen, samla andra biprodukter: pollen, propolis, drottninggelé, vax och bigift. Bisdjukdomar var också mycket intressant. När kriget började i Bosnien hade jag 70 bisamhällen och ett bibliotek med ca 200 böcker om biodling. Allting plundrades och är borta. Efter min ankomst till Sverige blev jag medlem i Karlskoga-Degerfors Biodlareförening flyttade jag till Örebro och fick en svärm på min balkong mitt i stan. Idag har jag bigård och en liten snickeriverkstad i Karlslund i Örebro där jag snickrar vad jag behöver och experimenterar med bina. Foto: Ullabritt Jonsson Varje samhälle får en rengjord och flammad botten. Vad ska jag skriva om? Lite om Binas biologi och anatomi Binas bostäder Binas produkter Binas sjukdomar Mest om Praktiskt arbete i bigården och nu hamnat underst. Bina vill inte ha mat under ynglet. De flyttar foder från nedersta lådan till översta. Det blir ett slags honungsdrag för dem. Sälg har mycket pollen och bina kan producera mycket fodersaft att mata drottning och yngel med. Om vädret är bra kan samhället explodera, en kraftig ökning av yngel och bin. Bisamhällen som jag misstänker har problem på något sätt märker jag för att undersöka noggrannare senare. Det kan vara brist på mat, sjukdom eller kanske saknas drottningen. Om bisamhället inte har mat fodrar jag med foderdeg, Apifonda. Jag placerar ett helt paket 2,5 kg ovanpå ramarna. Det kan behövas en låg sarg för att få plats. Man kan avhjälpa foderbrist på flera olika sätt men jag föredrar foderdeg. Om man hittar ett bisamhälle som saknar drottning kan man förena det samhället med ett annat eller försöka skaffa en ny drottning. Jag har flera gången lyckats skaffa ny drottning genom att i en ram i ett viselöst bisamhälle placera en bit vaxkaka med larver och ägg från ett annat bisamhälle. Kakbiten behöver inte vara större än 3x3cm. En vecka efter de fått kakbiten kolla man om bina byggt viseceller. För det mesta börjar bina bygga 2 viseceller, sällan fler. Om man hittar viseceller är det bara att vänta på att den nya drottning skall krypa ut och para sig. Från det att kakbiten sätts till tills en ny drottning börjar lägga ägg brukar det ta 5 veckor. Om man inte hitta viseceller byter man strategi och förenar det med ett annat bisamhällle. Om det kryper ut en ny drottning men man efter 5 veckor inte hittar nytt yngel, förenar man det med ett annat bisamhälle. Bisamhällena som har dött behöver stängas igen så att inte andra bin kan komma in kupan och röva fodret som är kvar där. Man behöver försöka ta reda på 6 Bitidningen

7 En getingfälla hängs upp redan i april för att fånga övervintrabnde getinghonor. Det förebygger getingproblem senare på säsongen. varför bisamhället har dött. Enklast, säkrast och lättast är att man tillkallar bitillsynsmannen så att denne kan undersöka bisamhället och skicka ett prov till ett laboratorium. Många biodlare tvekar att tillkalla tillsyningsman. Det är fel. Tillsynsmannen har uppdraget att hjälpa biodlare att bättre och lättare driva sin biodling. Tillsynsmannen är inte någon polis som biodlare skall vara rädda för. Bikupor med döda bin tas bort från bigården, städas ur och desinficeras för att hindra spridning av sjukdomar. Många biodlare vill spara pengar genom att ramarna med foder från ett dött bisamhälle ges till andra bisamhällen. Det är dåligt kalkylerat. 1 kg socker kostar 10 kr. 1 bisamhälle minst 1000 kr. Tänk på det. Ramarna från ett dött bisamhälle skall brännas eller smältas ur och desinficeras (om noseman är orsaken dör sporerna efter kokning i vattenbad t ex). Vid första vårundersökningen kan man tillsätta en ram som bina kan bygga drönarvax och lägga yngel i för senare borttagning som varroabekämpningsmetod.vissa biodlare tillsätter sådana ramar redan på hösten vid invintringen. Det är bättre tycker jag. Det finns olika modeller av drönarramar. Det duger med en halv ram mellan två helramar eller en hel ram utan mellanvägg. I april kan myror orsaka skador på bisamhällena. Det fins två sorters myror som angriper bikupor. Den ena sorten är oftast små svarta myror som söker Bitidningen sig till bikupan och bosätter sig ovanpå täckbrädorna på grund av värmen från samhället. Sådana myror skadar inte bisamhället, men kan skada isoleringen om den är av cellplast. Krossad vitlök på täckbrädorna hjälper ofta mot sådana myror. Skogsmyror som bygger stora stackar kan anfalla ett bisamhälle och förinta det. Man kan förebygga detta genom att bjuda dem foderdeg i riktning från bikupan fluster. Denna metod hjälper ofta men eftersom det kan finnas mer än en myrstack i närheten kan detta misslyckas. Om myrorna anfaller ett bisamhälle är det bäst att flytta det eller förinta myrstacken. Utom myror kan getingar bli väldigt besvärliga. Förebygg getingproblem genom att sätta ut getingfällor redan i april. Då fångar man honor som annars skulle bygga bo i närheten av bigården. En enkel och effektiv getingfälla är en tvåliters plastflaska i klarplast med kapsylen påsatt. Häng plaskan i närheten av bigården. Man borrar 3-4 hål med 1 cm diameter på 1/3 höjd. Fyll till halva den höjden med lockbete. Man kan använda vanlig öl som man tillsätter lite socker. Det får igång jäsning. Getingar gillar detta men inte bin. Binas bostäder En horisontell kupa som varit vanlig i Östeuropa och fortfarande är det på en del håll har plats för 24 ramar 27 cm höga och 45 cm breda. De blir allt mer ovanliga. Bikupor En bikupa är en bibostad som biodlare har byggt för att hålla bin i. Bikupor som är utan ramar, halmkupor, flätade bikupor och liknande har icke rörliga vaxkakor som bina bygger fritt i. Sådana bikupor har ofta begränsat utrymme, ungefär så stort som bisvärmar skulle välja själva. Bina kan samla så mycket honung att de överlever vintern i sådana och de svärmar oftast under sommaren. Biodlaren kan inte eller har svårt att kontrollera ett sådant bisamhälle. En fördel med ramkupan är att biodlaren har lättare att kontrollera t ex förekomsten av ev sjukdomar, och åtgärda om det behövs. I ramkupor kan bina och biodlaren tillsammans producera mera honung och andra biprodukter. Den ukrainske biodlaren Prokopovic var den förste som konstruerade en ram, det var låga skattramar. Senare upptäckte den amerikanske biodlaren Langstroth på 1850-talet den s k bigången. Detta bidrog kraftig till att förbättra villkoren för biodling. Langstroth konstruerade en uppstaplingsbikupa som är uppkallad efter honom. Denna bikupa är den mest spridda i hela världen. Man har räknat ut att det finns över 300 olika modeller av bikupor med rörliga ramar. Alla är byggda med hänsyn taget till bigången. I de flesta av dem kan man utöka utrymmet. Vissa av dem kan man utöka horisontellt, andra vertikalt. En del kan man utöka åt båda hållen som t ex den skandinaviska trågkupan. Den mest använda kuptypen är uppstaplingskupan där man utökar vertikalt genom att sätta på lådor. En smålandskupa är en variant av trågkupan. Foto: Anders Berg. Uppstaplingskupan är den vanligaste i världen idag. 7

8 Binas produkter Pollen Nektar och pollen tillsammans är binas mat. Av nektar får bina mycket kolhydrater, av pollen proteiner, vitaminer och mineraler. Bina blandar nektar och pollen och matar bilarverna med denna blandning efter tre dagars ålder. De första tre dagarna matas alla larver med fodersaft (drottninggelé). Bina utsöndrar fodersaft ur speciella körtlar. För att kunna producera fodersaft behövs pollen. Man uppskattar att ett bisamhälle förbrukar upp till 40 kg pollen under en säsong. På grund av sitt stora näringsvärde är pollen mycket nyttigt för människor. Det innehåller stora mängder proteiner, aminosyror, vitaminer och mineraler. Pollen förbättrar hälsotillståndet allmänt sett. Under en säsong kan man samla upp till 5 kg pollen från ett bisamhälle utan att honungsskörden påverkas. Jag har alltid varit intresserad av att samla pollen. Under lång tid letade jag efter en bra pollenfälla. Jag kombinerade Bibrödsstans. Binas sjukdomar Kalkyngel Kalkyngel är en sjukdom som angriper larver. Det är en sjukdom som är mycket spridd. Den orsakas av en svamp som heter Aschosparea Apis. Sjukdomen utvecklas bäst under en kall och fuktig vår och när det är dåligt drag. Bina kan inte värma ynglet tillräckligt. Det är lätt att känna igen sjukdomen. Man hittar mumifierade larver som liknar solrosfrön på kupbottnen eller på flusterbrädan. Sjukdom dödar inte bisamhället men det försvagas och honungsskörden minskar betydligt. Vissa forskare påstår att sjukdom kommer cykliskt i intervaller, stannar Beroende på från vilka växter pollen kommer ifrån har det olika sammansättning. Vatten: 4-17 %, Proteiner:13-29 %, Fett: 2-10 %, Kolhydrater: %, Mineraler: 2-8 %, Övrigt: % i ett bisamhälle några år och försvinner av sig själv. Det finns inte några botemedel som säkert botar sjukdomen. Det bästa är att förebygga sjukdomen genom att ha starka bisamhällen, bra ventilation i bikupan, att utrymmet i bikupan motsvarar bistyrkan samt andra hygieniska åtgärder. Man kan ibland lindra sjukdomen genom att fodra bisamhällena med sockerlösning 1:1 där man tillsätter 2 gram C-vitamin per liter. Ibland hjälper det att spreja ramar och lådor med 0,7 %-ig Tymollösning. Det hjälper ofta att byta drottning. Drottningen bör härstamma från ett bisamhälle som inte har kalkyngel. Det finns flera olika lösningar på pollenfällor. Detta är en lösning jag använder mig av. olika lösningar och till sist blev det en lösning som jag är nöjd med. Pollenfällan är inbyggd i kupbottnen och kan sättas PÅ eller AV genom att vrida en tunn järnstång. Pollenet är skyddat mot skräp och kommer väldig rent ut ur pollenfällan. Insamlat pollen man kan förvara på olika sätt: Blanda pollen med honung 50 % pollen 50% honung. Det är bäst och säkrast. Pollen blandat med honung fermenterar och blir nyttigare. Torka pollen och packa så att det blir skyddat mot insekter som äter pollen och från smuts. Torkat pollen tappar i värde under tidens gång. Efter två år är det inte så nyttigt längre som mattillskott. Frys pollen i förpackningar, mest i fryspåsar. Fryst pollen behåller sina egenskaper lite längre än torkat pollen. Pollen som bina har samlat och packat i ramar kallas bibröd. Det pollenet har mycket bättre egenskaper än pollen samlad vid flustret därför att det är berikad med enzymer och fermenterat. Man kan samla bibröd genom att peta ut det med nålar eller en pollenstans. Man kan också frysa vaxkakor och krossa dem, så bibrödet skiljs från vaxkakan. I Sverige finns ingen riktig tradition på att använda pollen. Det kan bero på att massmedia väldigt mycket uppmärksammar pollenallergi. Pollen ges oftast en negativ bild. Söderut och österut i flera länder finns lång tradition av att använda pollen och det är mycket uppskattat. 8 Bitidningen

9 Biologi och anatomi Fyra arter av släktet Apis Släktet Apis kan man säga har fyra olika arter. Var och en av dem har olika varianter. De fyra olika arterna kan inte korsas. Apis dorsata det asiatiska jättebiet förekommer naturligt i östra Asien. Apis dorsata är ca dubbelt så stort som Apis mellifera. Dorsata bygger sitt bo på en öppen plats så att dess enda vaxkaka kan hänga från en gren. På ett enda träd man kan hitta ett stort antal bon. Vaxkakan kan vara mer än 1,5 meter bred. Överdelen använder bina som förråd för honung och pollen. Nedre delen innehåller yngel. Man plundrar sådana bon på honung. Men dessa bin har inte någon betydelse då det gäller biodling. En variant av dorsata kan Apis laboriosa vara. Det lever i höga bergstrakter. Apis florea det asiatiska dvärgbiet, finns också naturligt i östra Asien. Det bygger sitt bo på liknande sätt som Apis dorsata, en enda liten vaxkaka på ca 25 cm i diameter. Det förekommer att man plundrar bon på honung. Apis florea har inte heller någon betydelse då det gäller biodling. En variant är Apis andreniformis som finns på Borneo, Malaysia och Indokina. Apis cerana det asiatiska honungsbiet, finns naturligt i stora delar av Asien, från Afghanistan/Pakistan och österut i skilda klimatiska områden. Apis cerana bygger sitt bo i ett skyddat hålrum. Det innehåller flera parallella vaxkakor. I flera länder i östra Asien odlar man detta Apis dorsata. Foto: Sean.Hoyland/ Wikipedia Apis florea. Foto: Sean. Hoyland/Wikipedia bi på ett liknande sätt som vårt honungsbi. Bina är mindre än Apis mellifera och mindre produktivt. På grund av sin egenskap att lämna boet vid störningar och att det lätt svärmar är ceranabiet ganska svårt att sköta. Apis cerana har finutvecklat egenskaper som gör att det kan hantera varroakvalstret. En variant på Borneo och Malaysia som inte korsar sig med cerana är Apis koschevnikovi. Apis mellifera honungsbiet. Naturligt bygger mellifera sitt bo i skyddande hålrum med flera parallella vaxkakor. Denna art har många varianter, s k raser. Forskare menar att framför allt våra europeiska varianter har utvecklats runt Medelhavet. Apis mellifera mellifera är ett ursprungligt europeiskt honungsbi. Denna variant kallas det mörka, svarta eller nordiska biet. Apis mellifera är den art som är mest spridd i hela världen. Det är på grund av att människor har flyttat dessa bin till olika områden där det finns bra villkor för biodling. Biets huvud Ovan ses biets tre små punktögon i mitten över de stora facettögonen. Några viktiga delar av biets huvud. Illustration: Lauri Ruottinen. Mer om biets anatomi finns att läsa i Boken om Biodling sid Bitidningen Apis indica (variant av cerana). Foto: Sean.Hoyland/Wikipedia 9

10 EU-stödet via Jordbruksverket ERIK ÖSTERLUND Nationella programmet är namnet på ett bidragssystem med basen i EU-medel. Grunden för medlen är antalet bisamhällen i ett land. Det är Jordbruksverket som är ansvarigt för fördelningen av pengarna. De olika organisationerna med anknytning till biodling ansöker om medel til projekt varje år. En hel del av SBR:s verksamhet finansieras av NP-medel. Den 14 februari arrangerade Jordbruksverket en konferens i LRF-huset i Stockholm där bidragsmottagare beskrev vad de gjort för pengar de fått via NP. LRF stod värd för arrangemanget. Fina lokaler med bra mat och gott kaffe. Bihälsoprojektet Först ut var Erik Husberg med Bihälsoprojektet. Värd för det projektet är Biodlingsföretagarna. Men alla biodlare har ett intresse för vad som görs här. Det kommer att påverka bitillsynsorganisationen. Sannolikt kommer förändringarna att bland annat innebära mer egenkontroll av biodlarna, vilket innebär mer utbildning av biodlare i bihälsofrågor. SLU Eva Forsgren från SLU beskrev utbredningen av den nya nosema-arten Nosema ceranae. Den verkade först ta över från Nosema apis. Men nu har utbredningen stannat av och man misstänker att vårt kallare klimat håller tillbaka den nya nosemavarianten. I Finland där man har haft och har en ganska omfattande import av bin från Medelshavsområdet verkar man ha en annan bild av utbredningen och möjligtvis även av problem från den. Joachim de Miranda från SLU beskrev arbetet med att reda ut vilka transportsätt för bin som är effektivast och billigast för att med tillräcklig säkerhet kunna analysera bin avseende förekomsten av olika virus. Ingemar Fries redogjorde fö bondeprojektet som LRF-värden skämtsamt kallade det för med tanke på platsen för konferensen. Det ursprungliga Bondprojektet är avslutat. Man har visat att bin överlevde i Leva och låta dö-projektet och att dessa har en genetisk anpassning som gör att de klarar sig mot varroan i den miljö de befinner sig. Men bina besitter också en del egenskaper som biodlare inte uppskattar, bl a mindre bimängd. I det sammanhanget påpekade han att biodlare framöver måste låta bina anpassa sig till att bli bättre på att själva bekämpa kvalstret. Göran Sundström redogjorde för ett projekt han som yrkesbiodlare driver tillsammans med SLU för att reda ut hur man på bästa sätt ska bedriva ekologisk bekämpning av varroakvalstret med syror. Bland annat behandlade man med oxalsyra olika sent på hösten, men såg i princip ingen skillnad mellan behandling i oktober eller november. BF Jonas Sjöstedt beskrev ett litteraturprojekt för att utröna om pollenersättning var en bra idé under svenska förhållanden. Svaret blev ungefär att det skulle det kunna vara om pollentillgången på våren är dålig, speciellt om man är inriktad på att producera avläggare tidigt. Bihälsokonsulenten Preben Kristiansen redogjorde för en del av sina enagemang. Hela hans lön betalas av NP-programmet. Han nämnde bland annat att viktiga komponenter i en lyckad övervintring av bisamhällen är att invintringen påbörjas tidigt, dvs i augusti och att man inte snålar på vinterfodret. Han påpekade att då man använder Apistan hamnar rester av medlet allra mest i de två ramar som finns på var sin sida av remsorna som hängs ner. En slutsats kan vara 10 Bitidningen

11 Jackis Lanneck, en av de biansvariga på Jordbruksverket ledde konferensen som hölls i LRF-huset i Stockholm. Foton: Erik Österlund att så snart som möjligt få ut dessa (och destruera vaxet) ur kupan före nästa säsongs skattlådor sätts på. SBR Jonny Ulvtorp presenterade den enkätundersökning man gjort i några distrikt för att utröna om man tänkt utöka sin biodling och önskan om olika utbildningsområden, mm. Nästen hälften av biodlarna vill utöka. Bihälsa anser man viktigt. Och man vill gärna ha en mentor som hjälp i utvecklingen av sin biodling. Anders Lignell talade om Bihusesynen, lagar och branschriktlinjer. Peder Lilja redovisade SBR:s aktiviteter för att rekrytera fler biodlare. Honungsringen Calle Regnell från Honungsringen redogjorde för deras verkamhet med honungsanalyser. I samtalen framkom också att det blivit en viss tröghet i försäljningen av kristalliserad honung. Det känner även den svenska kristalliserade honungen av. På grund av alla matprogrammen med honung är det flytande honung som ökar i försäljningen. NordBi Ingvar Arvidsson beskrev underhållande arbetet med att bevara och utveckla det nordiska biet i projekt NordBi. Bitidningen Svensk Biavel Torbjörn Jacobsson talade om Svensk Biavels arbete. De drottningar som hittills passat in bäst i deras arbete är Carnicaodlarna bidrottningar. Här bedriver man en viss import av drottningar från Österrike och Tyskland. Det gäller drottninar från arbetet i dessa länder med att odla fram mer varroamotståndskraftiga bin. Jacobsson nämnde också att ett viktigt mål som tillkommit för Svensk Biavels arbete är varroamotståndskraft. Man hade en konferens med sådan inriktning i mars I augusti 2012 blir det också en sådan konferens. Denna gång inbjuds en av skaparna Min köpta honung jäser Jag är en gammal honungsälskare som varje år köper både sommarhonung och ljunghonung. Jag köpte en låda ljunghonung från en odlare på västkusten, och lite senare började den jäsa så att honungen pressas ut genom locket och rinner ner. När man öppnar en burk är trycket så starkt att honungen reser sig rakt upp och den är porös och full av luftbubblor. Jag förvarar denna honung i ett svalt förråd precis som jag brukar förvara annan honung. Notera dock att de kvarvarande burkarna sommarhonung från denna odlaren inte jäser. Varför jäser ljunghonungen? Är den farlig att äta? Skall jag kontakta odlaren och lämna tillbaka den jästa honungen? Sven-Olle Svar på dina frågor 1. Honungen jäser sannolikt därför att vattenhalten är hög, kanske högre än 20% istället för under 18%. Om du förvarat honungen i källare där fuktigheten är hög kan det bero på det eller i alla kan det ha bidragit. Speciellt om vattenhalten i honungen legat på gränsen till vad honungen klarar av utan att jäsa. I fuk- Erik Husberg leder Jordbruksverkets bihälsoprojekt som arbetar med att förnya och förbättra bitillsynen. av det sk VSH-biet (VSH=Varroa Sensitive Hygiene) i USA, John Harbo. Håll utkik efter den. tigt utrymme tar nämligen honung åt sig fuktighet från omgivningen. 2. Den är inte farlig att äta. Frågan är väl hur mycket du störs av den extra jästsmaken. 3. Om du skall kontakta försäljaren är din sak att avgöra. Att den jäser är absolut ett kvalitetsminus. Men frågan är hur mycket du har kvar och hur mycket du uppskattar honungen ändå. Vill man få stopp på jäsningen värmer man honungen till drygt 60 gr. Ställ den t ex i ugnen med locken avtagna. Har du en digital termometer kan stoppa ner den i en burk i mitten så du ser när temperaturen nått drygt 60. Stäng av ugnen. Efter en halvtimme tar du ut burkarna för svalning. När de svalnat sätter du på locken och förvarar på lämplig lite svalare plats, utom den burk du tar honung ifrån. Den står gärna i rumstemperatur. Men just en sådan här honung som varit uppvärmd kommer att hålla sig flytande, och ej kristallisera, ganska länge. Pga uppvärmningen kommer nyttigheterna att vara lite mindre. Och lite av jästsmaken kommer att vara kvar. Men ljunghonung smakar så starkt i sig självt så det kanske inte märks så mycket. Men om du vill lämna tillbaka honungen skall du naturligtvis inte värma upp den innan. Mvh/Erik 11

12 Temperaturen i en bikupa LARS-MARTIN LILJENVALL Grader Grader I en tidigare artikel (Bitidningen, mars 2012) har beskrivits hur man med hjälp av en tillräckligt känslig våg kan mäta viktändringarna mellan olika dagar i ett bisamhälle under en växtsäsong. Man kan se hur kupvikten ökar från det första vårdraget, under binas nektarinsamlande under för- och högsommaren, via sommarens viktmaximum till tiden för höstväxternas dragperioder. Om viktavläsningarna sedan fortsätter in på hösten, över nyår och mot våren påföljande år är det också möjligt att få ett begrepp om åtgången av vinterfodret och därmed få ökad beredskap för det praktiska arbetet i bigården aug 23-sep 23-okt 23-nov 23-dec Bild 1a. Temperatur mellan ram 1 o Bild 1b. Temperatur mellan ram 1 och jan 01-feb 01-mar 01-apr 01-maj 01-jun Bisamhällets temperatur Att mäta ett bisamhälles temperatur är lika lätt som att notera dess vikt. Det finns idag i handeln ett stort utbud av enkla och tillförlitliga instrument som mycket väl kan användas för temperaturmätning i en bikupa. De instrument som användes i denna undersökning består av en temperaturgivare som med en sladd står i förbindelse med en batteridriven display där den aktuella temperaturen kan avläsas. En del av dessa modeller, som egentligen är avsedda för inomhusbruk, medger också mätning av både minimi- och maximitemperaturer. Tre stycken av dessa termometrar placerades vid tiden för invintring hösten 2010 i en av bigårdens uppstaplingskupor (modell Östervåla). De placerades mitt i kakgatorna mellan ramarna 1 och 2, 5 och 6 samt 9 och 10 i den andra översta lådan. Temperaturerna avlästes på kvällstid under tiden 7 augusti juni 2011 (307 dagar) vid samma tillfälle som kupans vikt noterades. Fotografierna visar temperaturgivare och display och deras placering. Resultat från senhöst och förvinter 2010 Temperaturen mellan främre ramparet Bild 1a visar temperaturen mellan 7 augusti och 31 december 2010 i kakgatan mellan ramarna 1 och 2 i den andra övre lådan på flustersidan. Vid tiden för invintringen är samhället fortfarande stort och bina täcker alla tio ramarna. Temperaturen ligger kring 33 grader vilket är normalt i ett samhälle som fortfarande är stort och aktivt under sensommaren. Med undantag av mindre skillnader mellan dagarna faller sedan temperaturen sakta under hela augusti och september ned mot +17 grader fram till början av oktober. Temperaturen stiger sedan igen till över 25 grader mot slutet av november för att sedan återigen falla mot 15 grader vid årets slut. Det är givetvis svårt att tolka dessa variationer man skulle kunna förmoda att bimassan, som krympt under eftersommaren, sakta rör sig under oktober-november under sitt fodersökande först mot de främre ramarna och att efter ha konsumerat fodret där, sakta drar sig tillbaka igen mot mitten av lådan. En intressant händelse, som även kan uppmärksammas i resten av lådan, bilderna 2a och 3a, är det temperaturskutt som äger rum i slutet av september 2010 (den 25). Temperaturen går på några dagar upp 5-7 grader för att sedan snabbt sjunka 15 grader. På de registreringar av lufttemperaturen som utförts samtidigt kan ses att vädret under denna vecka var varmt med temperaturer upp till 20 grader vilket skulle kunna förklara denna avvikelse. Temperaturen i kupan ligger sedan kvar kring 15 grader efter nyår fram till mitten av februari (bild 1b). Efter några dagar med endast ett fåtal plusgrader i början av mars, då området kring temperturgivaren troligen är tomt på bin, börjar temperaturen stiga igen i takt med samhällets tillväxt. I slutet på april har bimassan blivit så stor att den når fram till de främsta ramarna i lådan temperaturen ligger då nära + 35 grader, en nivå som kupan sedan behåller under hela sommaren. På båda kurvorna framträder en daglig oregelbundenhet i temperaturobservationerna. Under hösten, bild 1a, är detta 12 Bitidningen

13 mest markant under oktober och november då man kan notera en temperaturskillnad på 5-7 grader mellan närliggande dagar. Detta kan märkas om än i större grad under våren, bild 1b, då skillnader på upp till 15 grader kan noteras från en dag till annan. Temperaturen mitt i kupans övre låda Temperaturen i kupans mitt, bild 2a, visar samma generella utseende under höstmånaderna som vid ramarna i den främre delen. Efter att ha fallit från + 35 grader vid tiden för invintringen till slutet av september håller den sig tämligen stabil kring 15-gradersnivån till sista veckan i november. Den ökande temperaturen under december kan bero på påverkan av bimassan som då sakta lämnar de främre ramarna, jfr bild 1a. Efter att januari passerat, bild 2b, sker, efter ett tillfälligt markant temperaturskutt den 29 januari, en oregelbunden men dock tydlig temperaturökning mot kuptemperaturen +35 grader som nås redan i slutet av mars. Denna värmenivå bibehålls sedan resten av sommaren. Temperaturen vid ramarna mot kupans bakre vägg Bild 3a visar temperaturen i kakgatan mellan ramarna 9 och 10 mot bakre kupväggen. Frånsett de dagliga variationerna på upp till 3 grader sjunker temperaturen ganska stadigt under hela hösten fram till slutet av året. De värmande bina har helt lämnat denna del av lådan. Vid några tillfällen under slutet av året har lufttemperaturen t o m gått ned under fryspunkten. Registreringen från januari och fram till sommaren 2011, bild 3b, visar, trots dess ryckighet, på en stigande trend under hela våren. Bimassan växer till något oregelbundet och når först de bakre ramarna i mitten av maj. Bitidningen Varför mäta temperaturen? En enkel temperaturmätning som genomförs under en längre tid i ett bisamhälle kan ge en god bild av bikupans status under en tid då man av något skäl inte vill störa eller öppna bisamhället. En temperatur högre än omgivningen betyder att samhället lever men man kan också få reda på bimassans storlek och utbredning och dess förflyttning bland ramarna under vinterhalvåret. Binas förmåga att hålla sin temperatur har studerats på många andra håll. Man har bl. a. kunnat visa att kuptemperaturen bland bina är förvånansvärt konstant, omkring 35 grader, trots stora skillnader i omgivningens temperatur. Bina själva tycks ha en märklig förmåga att utifrån de omgivande förhållandena själva behålla sin arbetstemperatur. Ett bisamhälle som vid en undersökning placerades på ett lavafält och utsattes för intensiv solstrålning bibehöll sin inre temperatur på + 35 grader trots att det var 70 grader varmt utomhus. Vid de extrema varma förhållandena är vingfläktningen och vattenavdunstningen speciellt viktiga. Genom att hämta in vatten som sedan får avdunsta, hålls temperaturen nere. Vid avdunstningen förbrukas värme som tas från kupans material som därmed blir svalare. Kravet är dock att bina måste ha tillgång på vatten. Om vädret utanför kupan i stället är kallare bildar bina tillsammans ett klot för att konservera värmen (jämför utegångsfåren som håller samman även i det värsta oväder på vintern). Biklotet kan sedan expandera eller krympa ihop i relation till den omgivande temperaturen. I bikupor, som testats i kyla ned till temperaturer kring 80 grader, var temperaturen inne bland bina i kupan fortfarande +35 grader! Den värme som produceras av de inre bina i klotet sparas av de yttre bina som sitter i en krans ytterst så att ett isolerande skal bildas som ingen värme tränger ut igenom. Kurvorna, med en hög temperatur på +35 grader på sommaren och den krympande bimassan på vintern är typiska för temperaturförändringen i en bikupa i den tempererade zonen på jorden med klara utprägla- Grader Grader Grader Grader aug 23-sep 23-okt 23-nov 23-dec aug sep 23-okt 23-nov 23-dec Bild 2a. Temperatur mellan ram 5 och Bild 2b. Temperatur mellan ram 5 och jan 01-feb 01-mar 01-apr 01-maj 01-jun de årstidsväxlingar. Sett under loppet av ett år visar också bimassans tillväxt att ett dess maximum nås i början av maj. Man kan också studera dess förändring under hösten samt förflyttning bland ramarna under vinterhalvåret. Bild 3a. Temperatur mellan ram 9 och Bild 3b. Temperatur mellan ram 9 och jan 01-feb 01-mar 01-apr 01-maj 01-jun

14 Bra honungs och pollenväxter THORSTEN RAHBEK PEDERSEN, Jordbruksverket En bra insektspollinering kan höja både skörd och kvalitet i flera viktiga grödor. Många frö - och oljeväxtodlare samt frukt- och bärodlare försöker därför på olika sätt att gynna honungsbin och vilda pollinatörer kring sina odlingar. denna artikel finns information om attraktiva honungs och pollenväxter som I du kan så, plantera, spara eller gynna för att få fler pollinerande insekter på gården. Ett honungsbisamhälle samlar kg nektar per år plus cirka 26 kg pollen. Nektarn ger energi medan pollen förser bina med proteiner, fett, vitaminer och mineraler. Nektarn har en hög vattenhalt men indunstas och processas av bina och blir till det vi kallar honung. På grund av det stora behovet av nektar och pollen är det viktigt att det finns bra tillgång på lämpliga blommande växter hela växtsäsongen. Honungsört (Phacelia tanacetifolia) kommer ursprungligen från västra USA men hittades viltväxande i Sverige redan Många svenska rödklöverfröodlare sår ett band med honungsört för att locka till sig humlor och bin och för att förse dem med mat när klövern inte blommar. Foto: Thomas Dahl Sälg (Salix caprea) är en nyckelväxt för den biologiska mångfalden i Sverige (Ehnström & Öberg, 2009). Den blommar tidigt och producerar mycket nektar och pollen av bra kvalitet. Hanplantorna med gula videkissar är de viktigaste att gynna, spara och plantera. Foto: Thomas Dahl. Nektarväxter En belgisk studie (Janssens et al, 2006) citerad av Kryger et al (2011) beskriver olika grödors och vilda växters "honungspotential" (tabell 1). Med honungspotential menas hur mycket honung man teoretiskt kan producera utifrån ett hektar med ett växtslag. Växtsäsongen är längre i Belgien än i Sverige så siffrorna för den maximala honungsskörden kan inte överföras direkt utan är sannolikt mindre. Skillnaderna mellan växtslagen är däremot förmodligen desamma. Många av växterna är fleråriga buskar eller träd där det inte är realistiskt eller ekonomiskt lämpligt att plantera vare sig en hel eller halv hektar. Tabell 1 kan dock ge inspiration till vilka växter som du kan så, plantera, spara eller gynna för att få fler pollinerande insekter och därmed en bättre pollinering av grödorna på din gård. Grödorna åkerböna och rybs fanns inte med i undersökningen. De kan dock förmodligen producera lika mycket nektar som närbesläktade grödor i undersökningen. Det innebär att rybs förmodligen kan producera maximalt 200 kg honung per hektar medan åkerböna kan producera maximalt 100 kg honung per hektar. Lupin anses vara en mycket bra nektar och pollenväxt (Risberg, 2008) men fanns inte heller med i undersökningen. Ek, poppel, tall och gran producerar inte nektar men kan ändå ge honung i form av så kallad "honungsdagg". Honungsdagg är sockerhaltiga sekret från bladlöss och andra insekter som honungsbina samlar in. Enligt den belgiska undersökningen kan (äldre) skogar med ek, poppel, tall och gran ge upp till 25 kg honung per hektar. Ogräsen åkertistel, jätteloka, maskros, hästhov, åkersenap och åkerkål är alla bra honungsväxter men oönskade ur odlingssynpunkt. Vissa växter kan ge växtskyddsproblem. Berberis är till exempel en bra honungsväxt, men kan föröka olika rostsjukdomar och är därmed olämplig. En art av bladlöss (Aphis frangulae), övervintrar som ägg på brakved. Bladlössen kan skada potatis dels direkt och dels genom att sprida virus så brakved är därmed en olämplig honungsväxt för potatisodlare. Som frukt och bärodlare bör man inte plantera närbesläktade arter eftersom det kan leda till uppförökning av sjukdomar och skadeinsekter som kan skada odlingen. En hallonodlare bör till exempel inte plantera hallon i sina kantzoner. Som frukt och bärodlare bör du ta kontakt med din rådgivare innan du sår eller planterar honungs och pollenväxter. Växter som blommar tidigt eller på andra tidpunkter där det inte finns många andra blommande växter kan vara betydelsefulla för pollinatörer trots att de inte ger så mycket nektar eller pollen. Tidigt på våren är vintergäck, krokus, tulpan och hassel till exempel attraktiva för nyvaknade bin även om de endast producerar ganska lite nektar eller pollen. 14 Bitidningen

15 Pollenväxter Pollen innehåller byggstenarna som krävs för att skapa nya bin. Ett kraftigt bisamhälle producerar cirka 20 kg nya bin om året. Till detta behövs cirka 26 kg pollen av bra kvalitet. Med bra kvalitet menas dels en hög proteinhalt och dels en lämplig aminosyrasammansättning. Tyvärr finns det ganska få analyser av pollenkvaliteten hos våra vanligaste grödor och vilda växter. Värdena i tabell 2 kommer från en australiensisk undersökning. Olika klimatförhållanden kan påverka kvaliteten av pollenet, men det finns inga motsvarande svenska undersökningar. Antagligen kan värdena för till exempel vitklöver överföras till andra närbesläktade arter som rödklöver och alsikeklöver. Det krävs en proteinhalt som är minst 20 procent om det ska produceras bin med lång livslängd (Kryger, 2009). Detta gäller bland annat de nya humledrottningarna och de så kallade vinterbina som bildas på sensommaren och ska övervintra. Bina har ingen kvalitetskontroll av det pollen de samlar in och kan därför inte själv välja ut pollen av bra kvalitet. Detta är ett problem i områden med mycket majs. Majs producerar stora mängder pollen som bina gärna samlar in eftersom det ofta finns brist på andra pollenkällor på sensommaren. Majspollen har dock en låg proteinhalt (15 %) och ett lågt innehåll av essentiella aminosyror. Pollenet är dessutom svårt att smälta för bina på grund av sin speciella struktur. Undvik därför gärna majs i viltblandningar. Hassel, sälg och sippor ger pollen tidig vår där det inte finns många andra bra pollenkällor. Mer att läsa På Jordbruksverkets webbplats www. jordbruksverket.se/pollinering kan du läsa mer om bin och vilda pollinatörer. Danska Miljöstyrelsen (motsvarar Naturvårdsverket i Sverige) skrev förra året tre spännande rapporter om honungsbins födounderlag, olika grödors pollineringsbehov samt pollinering och biologisk mångfald. Rapporterna finns på: l.naturerhverv.fvm.dk/skadegoerere. aspx?id=14205& På project.net kan du läsa om ett europeiskt projekt för att sammanställa information om och gynna pollinatörerna i Europa. Växt Proteinhalt (%) Blomningsperiod Blåeld 35 juni juli Lupin 34 juni augusti Päron 26 maj Vitklöver 26 juni juli Åkerböna 24 juni juli Vicker 24 juni juli Raps 24 maj juni Sälg och vide 22 (mars) april maj Blåklint 21 juni-juli Växt Den Virtuella Floran: linnaeus.nrm.se/flora ger mycket spännande information om svenska växter. Källor i texten: Ehnström, B. & Öberg, Sälgen behövs. Jordbruksinformation Jordbruksverket. Janssens, X; Bruneau, F; & Lebrun P Prevision des potentialites de production de miel a l'echelle d'unrucher au moyen d'un systeme Maximal honungsskörd (kg/ha) Kommentar Naverlönn (Acer campestre) 800 Sällsynt i Sverige Honungsört (Phacelia tanacetifolia) 400 Honungsörtshonung har en speciell smak som många biodlare ogillar Blåeld (Echium vulgare) 400 Vallörter (Symphytum ssp) 400 Kardborrar (Arctium ssp.) 400 Snöbär (Symphoricarpos albus) 400 Lind (Tilia ssp.). 400 Raps (Brassica napus) 200 Vitklöver (Trifolium repens) 200 Rödklöver (Trifolium pratense) 200 Tetraploida sorter har långa blomrör så honungsbin och vissa humlor har svårt att få tag på nektarn. Alsikeklöver (Trifolium hybridum) 200 Blålusern (Medicago sativa) 200 Vinbär och krusbär (Ribes ssp) 200 Björnbär (Rubus fruticosus) 200 Björnbär kan vara ett besvärligt ogräs Hallon (Rubus idaeus) 200 Ljung (Calluna vulgaris) 200 Klockljung (Erica tetralix) 200 Gurkört (Borago officinalis) 200 Klintar (Centaurea ssp) 200 Blåklint kan vara ett besvärligt ogräs Gul sötväppling (Melilotus officinalis) 200 Vit sötväppling (Mellilotus albus) 200 Mjölke (Epilobium angustifolium) 200 Jordreva (Glechoma hederacea) 200 Brakved (Frangula alnus) 200 Ej nära potatisodlingar Gullris (Solidago virgaurea) 200 Cikoria (Cichorium intybus) 100 Hästkastanj (Aesculus hippocastanum) 100 Käringtand (Lotus corniculatus) 100 Vickrar (Vicia ssp) 100 mlelusern Humlelucern (Medicago lupulina) 100 Sälg och vide (Salix ssp) 100 Äpplen (Malus domestica) och stenfrukter som 100 körsbär och plommon (Prunus ssp) Päron (Pyrus communis) 50 Lin (Linum usitatissimum) 25 Tabell 1. Maximal honungskörd (kg) per hektar (ha) av olika utvalda grödor och vilda växter i Belgien. Efter Janssens et al, 2006 och Kryger et al Genom att klicka på växtens namn (på Jordbruksverkets hemsida där denna artikel finns) kommer du till Den Virtuella Floran där du kan få mer information om växten. Tabell 2. Proteinhalt och blomningsperiod i utvalda grödor och vilda växter. Endast växter med pollen som har en proteinhalt på mer än 20 procent redovisas. Efter Somerville, d'informationgeograqphique. Apidologie 37, Kryger, P Tillgången på pollen och nektar påverkar binas hälsa och pollineringens effektivitet på slättbygden. I Pedersen, T.R. (red.) 2009: Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder. Rapport 2009:24. Jordbruksverket, s Kryger, P; Enkegaard, A; Strandberg, B & Axelsen, J.A Bier og blomster honningbiens födegrundlag i Danmark. Aarhus Universitet, Institut for Plantebeskyttelse og Skadedyr. Danmark. www. agrsci.au.dk Risberg, J.M Gynna humlorna på gården. Jordbruksinformation Jordbruksverket Somerville, DC Nutritional value of bee collected pollens. RIRDC Publication 01/147. Australien. Bitidningen

16 En framgångshistoria SIRI BÄCK Stockholm och Stockholms kranskommuner är kanske inte de första platserna man tänker på när biodling kommer på tal. Men verkligheten är annorlunda här är intresset större än någonsin. Bitidningen ringde upp Sissella Helgesson på Studieförbundet Vuxenskolan i Solna Sundbyberg, som numera ingår i Studieförbundet Vuxenskolan Stockholms län. Deras biodlingskurser, i samarbete med Sundbyberg- och Spångaortens Biodlarförening, är mycket populära. När jag började arbeta på Studieförbundet Vuxenskolan här i Solna Sundbyberg år 2009, trodde jag inte att biodling skulle vara så stort. Vi bor ju mitt i stan! Men så tänkte jag att vi kör på, och nu är biodlingskurserna nåt av det bästa vi har! berättar Sissella Helgesson. Något som är särskilt roligt är att en stor del av deltagarna i nybörjarkurserna återvänder och förtsätter fortbilda sig inom biodling. Samtidigt som nybörjarkurserna har utökas, har kurser i avläggarproduktion och drottningodling expanderat, och kurser i bihälsa och utveckla din biodling tillkommit. Nytt upplägg Vad är det då som gör biodlingskurserna så populära? Åh, det finns nog flera anledningar, säger Sissella. Biodling ligger i tiden och känns modernt, samtidigt som vi har väldigt bra ledare i exempelvis Lotta Fabricius. Sen tror jag att vårt tidsmässiga upplägg lockar, det också. Studieförbundet Vuxenskolan i Solna Sundbyberg har, tillsammans med Sundbyberg- och Spångaortens Biodlarförening, valt att köra sina kurser lite mer intensivt än traditionellt. Istället för att ses varje vecka över en längre tid, träffas man oftare under en kortare tidsperiod. Tre kvällar och två heldagar under helger hinns med Från en av kurserna. Foto: Lotta Fabricius-Kristiansen. inom en månad, och detta upplägg verkar tilltala många. Nybörjarkurserna ligger i maj och början på juni, och ger möjlighet att gå kursen och sedan köra igång med sin biodling. Det är också Sissellas uppfattning att många kursdeltagare gör just så. Tillväxt Förutom de populära kurserna för vuxna, har även Studieförbundet Vuxenskolan anordnat ett annat arrangemang som riktar sig mot barn i skolåldern. Det kallas för Biodlare för en dag och testades för första gången sommaren Genom Solna Stads Evenemangskalender spreds information om tid och plats, och många var intresserade. Fler nyfikna än förväntat dök upp, trots att förutsättningarna var sämsta möjliga det ösregnade. Ett tjugotal barn var dock lika glada för att få vara biodlare för en dag, trots att de blev lite blöta. I år ska evenemanget utökas och gå vid två tillfällen under samma dag, för att på så sätt kunna ta emot fler barn. Och det gör de förmodligen alldeles rätt i. Det är väl sannolikt att även de yngre förmågorna återkommer till Studieförbundet Vuxenskolan i Stockholms län och Sundbyberg- och Spångaortens Biodlarförening, för att fortsätta förkovra sig inom bin och biodling. 16 Bitidningen

17 I år ska för alla biodlare skicka in uppgift till länsstyrelsen om stadigvarande uppställningsplats för bisamhällen före den 31 mars. PREBEN KRISTIANSEN Bihälsokonsulent Bihälsa ETT NYTT BIÅR står för dörren och en del av förberedelserna inför den nya säsongen är förmodligen redan avklarade. Andra ska göras under de tidiga vårmånaderna, och här är några saker att tänka på i samband med detta. Fluvalinatresistens I fjol påvisades resistens mot fluvalinat (den aktiva substansen i Apistan) på flera ställen i Sverige. Hur utbredd resistensen är vet vi inte för närvarande, men den förekommer sannolikt på flera andra ställen än där den hittills påvisats. Om behandling gjorts med Apistan eller Bayticol i områden med resistens, kan det finns många kvalster kvar i samhällena. Det varma höstvädret 2011 kan ytterligare ha bidraget till hög angreppsgrad, dels genom att yngelsättningen i samhällena höll på långt in på hösten och dels genom den reinvasion av kvalster som det fina flygvädret kunde leda till. Behandling på våren Generellt rekommenderar jag inte behandling med varken de organiska syrorna eller andra medel/preparat på våren. Det bör inte vara nödvändigt om bra behandling gjorts vid rätt tid i höstas/vintras under föregående säsong. Men om angreppsgraden befaras vara hög redan tidigt på säsongen antingen pga. fluvalinatresistenta kvalster eller pga. att behandling med oxalsyra gjorts för tidigt (dvs. innan yngelsättningen hade tagit slut) eller inte gjorts alls, kan det vara motiverat att genomföra en vårbehandling. En sådan kan göras relativt snabbt och enkelt med antingen myrsyra (kortidsbehandling) eller oxalsyra (droppmetoden). Beskrivning av metoderna finns på myrsyra respektive När det gäller myrsyra måste man vara medveten om att det finns risk för att drottningen går förlorad, vilket kan vara förödande för ett samhälle när det sker på våren. Var uppmärksam på att behandling med oxalsyra inte ger så hög effektivitet i samhällen med täckt yngel som i yngelfria samhällen. En viktig behandlingsåtgård på våren/försommaren är oavsett bortskärning av drönaryngel. Anmäl innehav av bisamhällen Har du nyligen skaffat bin eller har du planer på att under innevarande säsong göra det, tänk då på att anmäla var dina bisamhällen finns. Enligt 15 i bisjukdomsförordningen (1974:212) ska den som innehar bisamhällen lämna uppgift till länsstyrelsen i länet om var bisamhällen är stadigvarande uppställda. Blankett för anmälan finns att ladda ner från Jordbruksverkets webbplats (www. jordbruksverket.se, sökväg Djur > Bin och humlor > Regler för biodling). Flyttningstillstånd I Jordbruksverkets föreskrifter om amerikansk yngelröta och varroa (SJVFS 1992:38, Omtryck 2002:46) står det så här angående flyttning: Innan tillstånd enligt 8 bisjukdomsförordningen (1974:212) lämnas att bortföra levande bin, utbyggda vaxkakor och avfall av sådana, begagnade bibostäder eller begagnade biodlingsredskap från område som är förklarat smittat eller misstänkt för smitta av amerikansk yngelröta skall bigården undersökas. Undersökningen ska göras av bitillsynsman som efter besiktning utfärdar ett flyttningstillstånd ifall amerikansk yngeröta (kliniska symptom) inte påvisats i något av bigårdens samhällen. Vilka områden som är smittförklarade med anledning av amerikansk yngelröta framgår av Jordbruksverkets beslut om detta, se (samma sökväg som angett ovan) eller (sökväg Bin och Biodling > Bihälsa > Bitillsyn). Ny lagstiftning Det pågår arbete med ny bisjukdomslagstiftning. Det gäller såväl lag och förordning som Jordbruksverkets föreskrifter. När de nya reglerna är på plats och hur de kommer att se ut går det inte att säga något om för närvarande. Men så snart information om detta finns kommer jag att lägga ut det på SBR:s webbplats samt skriva om det i Bitidningen. Enkät om övervintring För att få en snabb uppfattning om vinterförlusterna har det de senaste tre åren genomförts en webbaserad enkätundersökning. En sådan undersökning kommer att genomföras även i år. Men förutom den webbaserade undersökningen är planen att lägga in frågeformuläret i såväl Bitidningen som Gadden så att de biodlare som inte har tillgång till internet också kan besvara enkäten. Jag hoppas att få in riktigt många svar i år om övervintringen. I Journal of Apicultural Research, en tidskrift som utges av International Bee Research Association (IBRA), publicerades nyligen en artikel om förlusterna i ett stort antal länder. Författarna till artikeln ingår i den grupp i det internationella nätverket COLOSS som arbetar med kartläggning av vinterförluster. På under News finns information om artikeln, som även kan laddas ner från den webbplatsen. Artikeln kan också laddas ner direkt från IBRA:s webbplats uk (eller genom följande länk: com/825ra68). Kolla foderläget Och så till slut en återkommande rekommendation: Kolla om samhällena behöver stödfodras. När yngelsättningen har kommit igång ökar foderförbrukningen och samhällen som inte har tillräckligt med foder kvar i förråd kan snabbt svälta ihjäl innan vårdraget börjar. Vid misstanke om låg mängd foder i samhällena kan det vara en bra idé att stödfodra. Det kan enkelt göras med foderdeg som kan köpas i 2,5 kg portionsförpackningar. Bitidningen Om varroaangreppsgraden är hög redan tidigt på säsongen (som i det här samhället där kvalster tydligt syns på flera bin) kan det vara motiverat att genomföra en vårbehandling med myrsyra eller oxalsyra. Information om hur man går tillväga finns på respektive Foto: Preben Kristiansen. 17

18 Ha koll på bina ANDERS BERG Bin har alltid intresserat oss människor. Orsaken är bl a att biodling ger så rika möjligheter att leva nära naturen och upptäcka dess hemligheter. Natur- och miljövårdsfrågor är i dag av stor betydelse för biodlingen, närmast ett livsvillkor, likaväl som biodling är ett livsvillkor för miljövård. Alla biodlare hjälper till att bevara vår natur. Många växter är nämligen beroende av bina för att kunna klara av sin fortplantning på ett bra sätt. Bisamhällets struktur, binas utveckling och levnadsförhållande är nog ganska väl kartlagt och genomgår inga större förändringar under normala betingelser. Dock görs fortfarande betydelsefulla upptäckter som måste utnyttjas i den framtida utvecklingen. Avelsarbete och förädling av bin är av avgörande betydelse för lönsam biodling. Inom detta område har det under årens lopp skrivits många spaltmetrar i Bitidningen. Forskning rörande bisjukdomar och bisjukdomarnas bekämpande är fortfarande en mycket angelägen uppgift. Avelsarbete och bisjukdomar Arbete med bin är en både spännande och intressant verksamhet. Man får möjlighet att följa bisamhällets utvecklingsskeden och därmed också årstidernas växlingar. Än mer intressant blir biodlingen om man dessutom bedriver ett avelsarbete med strävan att få fram bra bin. Jag brukar betrakta mina bin som vänner, av vänner blir man inte jagad på flykten och man utgår inte ifrån att de går till anfall. Ett ordnat avelsarbete är ett av medlen till en framgångsrik biodling. Här måste såväl drönar- som drottningaveln kontrolleras. Hur detta ska ske bör varje biodlare lära sig som vill slippa bl a okontrollerad svärmning, vilket ibland kan vara besvärande i en del bigårdar. Svärmningsdriften beror bl a på ärftliga faktorer. En annan För den oerfarne biodlaren kan det tyckas att binas ser friska ut. Det är rätt avseende yngelröta, majsjuka, kalkyngel osv. För den erfarne biodlaren ser bilden något annorlunda ut. Här kan man konstatera synliga varroakvalster på bina. En bekämpning måste sättas in omedelbart, om man vill ha samhället övervintringsdugligt. Vid varje undersökning i yngelrummet måste man vara vaksam! anledning som driver på delningsdriften är arbetslösheten i bisamhället, speciellt på försommaren, då flera tusen nya individer kryper fram varje dag och som sedan måste ha arbete inom bisamhället i nära tre veckor. De blir för många digivande mödrar och vaxproduktionen kommer som ett brev på posten. Till rationell biodling hör att varje övervintrat bisamhälle skall tillåtas bygga ut minst 20 kakmellanväggar. Det är beklagligt att många biodlare inte tar till vara binas byggdrift fullt ut. Om bisamhällena fick åstadkomma nytt vaxbygge i maj- juni så skulle resultatet bli: Färre rymmarsvärmar Större honungsskörd Bättre förutsättningar att slippa en del bisjukdomar För att den enskilde biodlaren skall kunna genomföra ovanstående krävs intresse och kunskaper. Har man dessutom i sina tankar vilken stor nytta bina gör för vår natur, borde detta vara en självklarhet. Ett biproblem som inte går att hålla sina bin ifrån, trots förnyat vaxbygge varje år, är varroakvalster. Man får helt enkelt inrikta sin biodling på att hålla kvalsternivån låg i bisamhällena. Varroabekämpning i flera omgångar under en säsong är ett måste för att ha friska bin i sina kupor. En åtgärdsplan måste upprättas och en stor vaksamhet varje gång man undersöker yngelrummet. Ett förslag på åtgärdsplan för varroabekämpning kan se ut på följande sätt: År 1 Avlägsnande av täckt drönaryngel på försommaren Avläggarebildning på försommaren eller när huvuddraget har slutat Mjölksyrebehandling (sprayning) på yngelfria samhällen på hösten År 2 Spärrboxmetoden under sommaren Neddroppning av oxalsyra på yngelfria samhällen på hösten År 3 Avlägsnande av täckt drönaryngel under försommaren Förångning av oxalsyra under perioden november och december Avslutning Binas betydelse som jag nämnde i inledningen är av stor betydelse för många av våra odlade växter. Tyvärr utnyttjas inte binas avkastningsökande förmåga till fullo. En anledning är helt enkelt brist på pollinerande bisamhällen. Endast friska bin ger lönsamhet, och där måste vi bli bättre med bekämpning av bisjukdomarna, och alltid invintra friska bin. Vi har inte råd att ha så stor dödlighet i våra svenska bigårdar som vi har. Blir vi inte bättre kommer det tyvärr på många platser att vara brist på pollinatörer i vår vackra svenska natur. 18 Bitidningen

19 Antibiotikan hos HF ett mysterium HÅKAN FRISELL Vid en rutinkontroll i höstas upptäckte Livsmedelsverket den förbjudna bredbandsantibiotikan kloramfenikol i ett parti honung hos Svensk Honungsförädling i Mantorp. Nu ser säljaren av honungen, en privatperson i Västmanlands Län, ut att frias från misstankar efter en omfattande provtagning och analyser. Länsstyrelsen i Västmanlands Län har tillsynen över biodlaren. Nyligen var man ute på en oanmäld inspektion. Eftersom biodlaren inte hade honung kvar från förra året så tog man prover på honung från Emellertid lyckades myndigheten av en slump hitta en provburk för biodlarens honung från 2011, som fanns kvar på ett uppsamlingsställe. Sannolikt kommer den från honungsbedömningen i föreningen. Resultaten från Livsmedelsverkets analyser visade inte på någon förekomst av kloramfenikol, och ser därmed ut att fria biodlaren från misstankar om att ha använt antibiotikan till sina bin. Därför är kontamineringen av honungen hos Svensk Honungsförädling fortfarande ett mysterium. Upprepade analyser av den honung som tagits emot av bolaget visar enligt Livsmedelsverket entydigt på ett innehåll av kloramfenikol. Biodlaren är upprörd Barbro Iliou hos Länsstyrelsen i Västmanlands län berättar att biodlaren är mycket upprörd över misstankarna om att hon kontaminerat sin honung med antibiotika. Hon var väldigt upprörd över det här för hon har haft jättefin honung tidigare. Hon odlar ekologiskt och hon förstod inte alls hur antibiotikan har hamnat i honungen hos Svensk Honungsförädling, säger hon. Vi kan inte konstatera varifrån antibiotikan kommer. Man kan inte heller anklaga någon när man inte vet. 252 kg spärrat gods Den aktuella biodlaren levererade sin honung till Svensk Honungsförädling i plastburkar med engångslock. Varje burk väger fylld cirka 28 kilo. Totalt levererade biodlaren 252 kilo honung till bolaget förra året. Enligt uppgift har inget av den kontaminerade honungen förädlats och släppts ut på marknaden. Slutsatsen av pollenanalysen är att honungen i 28 kg:s-kärlen kan ha producerats i Sverige. Vi har godset stående här spärrat. Jag har inte destruerat det ännu. Jag vill avvakta och se vart tar det här tar vägen. Det viktigaste är att vi får svar, säger Christer Ankarlid, vd i Svensk Honungsförädling. Enligt Christer Ankarlid används kloramfenikol av mindre seriösa biodlare bland annat i Centraleuropa. Ja, man har hittat det i honung i Schweiz och i Tyskland så det är inte alldeles ovanligt förekommande, säger han. hakan.frisell@foodmonitor.se Helena Wistrand, Livsmedelsinspektör, Mjölby kommun, i full färd med att ta prover. Bitidningen

20 Biodling i Argentina THOMAS DAHL, text och bild Buenos Aires, huvudstad i Argentina, är en mångfacetterad storstad med allt från breda avenidos till de färgglada husen i konstnärsdistriktet La Boca. Det känns faktiskt som en lätt europeisk prägel på Buenos Aires, till skillnad från andra huvudstäder i Sydamerika. Dock finns det också som i de flesta storstäder mindre trevliga stadsdelar i utkanterna vilka man bestämt avråds från att besöka. Placerad vid utloppet av den gigantiska Rio de la Plata är det också en mycket betydande hamnstad där kött, soja och givetvis honung exporteras i ansenlig mängd. Argentina är världens tredje största exportör av honung för närvarande. Annars tänker väl vi svenskar mest på Evert Taube, Pampas, tango, militärkupper och kanske framförallt Evita när Argentina kommer på tal. Och Evita Perón är en gigantisk ikon och både hennes gravmaosoleum och den berömda balkongen på presidentpalatset Casa Rosada på plaza del Mayo är givna turistmagneter. Den enda som kan konkurrera med henne är möjligtvis Maradona. Apimondia 2011 Apimondia är den stora internationella kongressen för biodling som hålls vartannat år någonstans i världen. Denna gång föll turen på Buenos Aires i Argentina, närmare bestämt på mässområdet La Rural i stadsdelen Palermo. Eftersom Argentina ligger på södra halvklotet så var det vår när Apimondia gick av stapeln i slutet av september och parker och pampas prunkade praktfullt av vårens alla blommor. Mässområdet låg inbäddat i en stor park och här vidtog den allestädes närvarande sydamerikanska organisationsmodellen, dvs halvt kaos för att registrera sig. Efter nån timmes köande så var allt utrett och klart och man var inne i smeten. Som vanligt när det gäller Apimondia så är det imponerande. Här möts verkligen biodlare från världens alla hörn, och det för 42 gången. Vi var sammanlagt 8437 biodlare från 100 länder som kunde lyssna till 250 föredrag i de 4 föredragshallarna. I den 3000m 2 stora ApiExpo fanns det 188 utställare från 76 länder. Det är givetvis inte bara redskap som finns att beskåda utan även en mångfald honungsföretag, exportörer, organisationer och myndigheter från stora delar av framförallt Sydamerika. Av de utomkontinentala dominerade Kina med en monter stor som en stadsdel och med sin jordbruksminister i spetsen. Kina kandiderade för Apimondia 2015 och hade lagt ner mycket engagemang och pengar på detta. Som god tvåa stoltserade Brasilien som är Argentinas viktigaste handelspartner. Varje del av Argentina var representerat med beskrivning av sin särart och vilka produkter man producerar. SADA som är det Argentinska förbundet har idag registrerade biodlare som tillsammans besitter 4,5 miljoner samhällen (alltså 160 i snitt). Lite annorlunda än här hemma. Annorlunda är också inriktningen på honungsproduktionen. Man producerar mestadels bulkhonung som levereras på fat, för inhemskt bruk men huvudsakligen för export. Utrustningsmässigt skiljer det sig avsevärt mot vad vi är vana vid. Några honungslinjer av det slag som används i Amerika, Europa eller Australien syntes inte till utan man täcker av för 20 Bitidningen

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018

Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 Marknadsföringsmaterial Svenska Bin 2018 www. ETIKETT Klisterdekal med märke Honung från Svenska Bin finns att beställa på medlemssidan LOCKSÄKRING Klisterdekal locksäkring med Svenska Bins märke (30 mm

Läs mer

- en ren naturprodukt

- en ren naturprodukt Honung - en ren naturprodukt Utmärkt till mat och dryck Hur använder du din honung? På smörgåsen? I teet? På frukostflingorna? Eller kanske som allt fler: I matlagningen eller bakningen? Egentligen är

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Öka skörden med Pollineringspoolen!

Öka skörden med Pollineringspoolen! Öka skörden med Pollineringspoolen! www.biodlingsforetagarna.nu Bin ökar skörden enkelt och miljövänligt Pollinering med hjälp av inhyrda bisamhällen kan ge en enkel skördeökning. I Pollineringspoolen

Läs mer

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen

Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen Text: Lotta Fabricius Kristiansen Foto: Preben Kristiansen och Lotta Fabricius Kristiansen 2 Foto: Från Boken om Biodling Min familj är som ett samhälle. Mamma är drottningen. Vi har ingen kung, det behövs

Läs mer

Pollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu

Pollineringsuppdrag. www.biodlingsforetagarna.nu Pollineringsuppdrag www.biodlingsforetagarna.nu 1 Att tänka på vid pollineringsuppdrag I Sverige idag odlas klöverfrö på runt 3 500 hektar, tre fjärdedelar är rödklöver. Raps och rybs odlas på över 99

Läs mer

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?

Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin

Läs mer

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu

Avläggarproduktion. - för utökning och avsalu Avläggarproduktion - för utökning och avsalu Inledning Det finns många anledningar till att vilja förmera sina bisamhällen, som kompensation för vinterförluster, för att öka antalet bisamhällen för egen

Läs mer

Att få. blommor och bin. att trivas

Att få. blommor och bin. att trivas Att få blommor och bin att trivas Finns det bin ökar äppelskörden. Samarbeta med våra vänner bina Bin och andra insekter gör stor nytta när de flyger från blomma till blomma och hjälper till med pollinering.

Läs mer

Bihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet

Bihälsoplan. 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet Bihälsoplan 1. Placering 2. Dokumentation 3. Vaxförnyelse och avläggare 4. Lämpliga bin 5. Varroabekämpning 6. Drottningar 7. Invintringsduglighet Placering Är mina bigårdar bra placerade? Vindskydd? Åtkomst?

Läs mer

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina?

Hur får vi en bättre övervintring? Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? - Hur får vi en bättre övervintring? - Hur får vi friskare bin? - Varför dör bina? Hur får en bättre övervintring? Starka samhällen Friska vinterbin Tillräckligt med foder Preben Kristiansen Vinterförluster

Läs mer

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09 Resurseffektivitet -Pollinering Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr 29-10086/09 PM 3. Resurshushållning- Pollinering Detta PM syftar till att redogöra honungsbins, och deras

Läs mer

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd?

Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter

Läs mer

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se

Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. www.biodlarna.se Projektredovisning Utbildningsstruktur för biodlare NP 2013. 36-5882/12. Problem/frågeställningar Inte lika utbildning överallt. Olika nivåer på förkunskaper. Finns inte den utbildning jag vill ha just

Läs mer

Biodling ger mer än du anar!

Biodling ger mer än du anar! Biodling ger mer än du anar! Tio konstateranden om Svensk Biodling Honung. En söt svensk historia. För att få fram ett halvt kilo honung måste bisamhället tillryggalägga en flygsträcka som kan mätas i

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna.

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! www.biodlarna. Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 10 000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led

Läs mer

Pollineringstjänster

Pollineringstjänster Pollineringstjänster Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs Presentationens innehåll 1) Blommor och bin 2) Pollineringstjänster 3) Pollineringsväxter

Läs mer

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013

Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten. Den 16 maj 2013 Seminariet : Pollenväxter ger surr på slätten Den 16 maj 2013 Hypotes för seminariet Pollen är byggstenar till nya bin och humlor Pollen innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler Olika växters

Läs mer

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur

Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Gynna pollinatörer och andra nyttodjur Brunnby 2014-10-23 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Program Vad är ekosystemtjänster? Pollineringskris?

Läs mer

Värdet av honungsbins pollinering

Värdet av honungsbins pollinering Värdet av honungsbins pollinering Örebro 2013-04-13 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Värdet av honungsbins Slutsats pollinering Massor

Läs mer

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag

Foto: Hans Jonsson. Bli biodlare utveckla ditt företag Foto: Hans Jonsson Bli biodlare utveckla ditt företag Jordbruksinformation 14 2011 1 Biodling kan utveckla ditt lantbruk Text: Mats Mellblom BI OCH GÄSS sågos i myckenhet vid alla de gårdar här i Västergötland,

Läs mer

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder

Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Massdöd av bin samhällsekonomiska konsekvenser och möjliga åtgärder Värdet av honungsbins pollineringstjänster i kommersiella grödor är 1,4-2,8 gånger så högt som värdet av honungsproduktionen i Sverige.

Läs mer

Hur får man friska bin i ekologisk biodling?

Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Hur får man friska bin i ekologisk biodling? Vad är friska bin? Fria från sjukdom! Vitala! Produktiva Temadag om ekologisk biodling Östersund 2011-03-23 Preben Kristiansen Reducera mängden av smittämnen

Läs mer

Det värdeful a vaxet

Det värdeful a vaxet Det värdefulla vaxet Vad är bivax? Bivax är ett ämne som endast produceras av honungsbin. Vaxet som bina använder för att bygga sina vaxkakor utsöndras genom körtlar i biets bakkropp. Vaxkakorna använder

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN

Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby

Läs mer

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer.

Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer. Biologisk mångfald på ekologiska fokusarealer ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se Foto: A Andersson Biologisk mångfald på slätten Ekologiska fokusarealer Övrigt Träda Salix Kvävefixerande gröda

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

Bisamhället Januari Juni

Bisamhället Januari Juni Bisamhället Januari Juni Bisamhället kan manipuleras av en mänsklig hand för att styra bina till att göra det som önskas av biodlaren. Här nedan följer ett tillvägagångsätt om hur man rent schematiskt

Läs mer

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Konsten att övertala bönder att odla blommor Konsten att övertala bönder att odla blommor av Kirsten Jensen, Länsstyrelsen i Västra Götalands Län, Skara, tel: 070-571 53 51, kirsten.jensen@lansstyrelsen.se Biodlaren vill ha Nektar (= Honung) Pollen

Läs mer

Biodling Biodling 157

Biodling Biodling 157 Biodling Biodling 157 Du som är certifierad för biodling ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 6.1 Inträde och omläggning 6.2 Märkning

Läs mer

Pollinatörer i fröodling

Pollinatörer i fröodling Pollinatörer i fröodling SVEA-konferensen 13 januari 2015 Petter Haldén, Hushållningssällskapet Insektspollineringens betydelse Åtgärder för humlor Bin och blommor i korthet Alla växter som blommar och

Läs mer

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA

POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA P POLLINERINGSLEKEN OLLINERA MERA Aktivitetens mål Tanken med pollineringsleken är att deltagarna genom lek, rörelse, reflektion och diskussion ska utveckla sin medvetenhet och förståelse om hur betydelsefull

Läs mer

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter

Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling. Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Inköpta humlesamhällen i svensk trädgårdsodling Alnarp den 6 december 2018 Christina Winter christinawinter.se Foto: Christina Winter Det här ska vi prata om Ord: Kartonghumlor, samhället en familj, arbetare,

Läs mer

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar

En sund bigård Bihälsa - Binas sjukdomar Bihälsa - Binas sjukdomar Vad säger lagen om biodling? - flyttningstillstånd vid flytt över församlingsgräns - anmäla biinnehav - anmäla vid misstanke om eller påvisning av vissa sjukdomar Sjukdomar och

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie

Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande insekter? - en litteraturstudie Ingemar Fries Ekologiska institutionen SLU, Uppsala Vilka pollen har högt näringsvärde för bin och pollinerande

Läs mer

Copyright: Eyvind Johansson, Se

Copyright: Eyvind Johansson, Se Copyright: Eyvind Johansson, 59553 Se Hej, hej du cirkelledare, säger Hej själv, säger cirkelledaren. Deltagare Eyvind frågar: Är det säkert att låda E är klar att skatta bort från dragbiavläggaren i andra

Läs mer

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten.

KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten. 6 Biodling Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Biodling erbjuder ekosystemtjänster och gynnar mångfald och riklig blomning. Den

Läs mer

SBR medlemsundersökning 2010. Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 2010 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2

SBR medlemsundersökning 2010. Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 2010 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2 SBR medlemsundersökning 1 Emma Lee, Josef Wilzén Daniel Leo, Jonas Tärnemark Våren 1 732G26 Surveymetodik med uppsats SDA 2 Inledning Bakgrund Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) Syfte och mål Vilken

Läs mer

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår!

Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015. Äntligen vår! Medlemsblad för Huddingeortens Biodlareförening Nr 2 2015 Äntligen vår! I din hand håller du nu Nr 2 av Huddingeortens Biodlareförenings medlemsblad. Nytt för denna utgåva är att det är två nya redaktörer

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling

Jordbruksinformation 3 2013. Starta eko Biodling Jordbruksinformation 3 2013 Starta eko Biodling 2 Börja med ekologisk biodling Text: Thomas Rafstedt Foto: Johann Lang När jag står på marknad och säljer min ekologiska honung får jag ofta frågan All honung

Läs mer

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen -

Föreningsbigården. - navet i biodlarföreningen - Föreningsbigården - navet i biodlarföreningen - Av SBR: s ca 300 biodlarföreningar så är det ungefär 100 som har en föreningsbigård i någon form. Det finns även ett antal informationsbigårdar runt om i

Läs mer

SKATTLÅDAN 3. Tumbaortens Biodlareförening. Kallelse. Årsmöte 2011

SKATTLÅDAN 3. Tumbaortens Biodlareförening. Kallelse. Årsmöte 2011 SKATTLÅDAN 3 Tumbaortens Biodlareförening 2011 Foto: Felicia Gilljam Kallelse Årsmöte 2011 Lördag den 12 november, Kl. 13 Vårstakyrkan, Ringvägen 26 Efter mötet firar vi föreningens 90-års-jubileum med

Läs mer

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare

Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Foto: Louis Vimarlund Jordbruksinformation 14-2016 Öka skörden gynna honungsbin och vilda pollinerare Text: Lena Friberg, HIR Skåne & Petter Haldén, HS

Läs mer

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren

Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Greppa Mångfalden - ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster för lantbrukaren Stockholm 2013-11-14 Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket, Rådgivningsenheten Söder thorsten.pedersen@jordbruksverket.se

Läs mer

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen

Regler för biodling. och. produkter från bisamhällen 0 Regler för biodling och produkter från bisamhällen för användning av Demeter, Biodynamisk och liknande märkning Reviderade juni 2014 Gäller fr.o.m. juli 2015 Järna 2015 Postadress: Skillebyholm, 153

Läs mer

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie

Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Avel för tolerans mot varroakvalster hos honungsbin en förstudie Ingemar Fries Ekologiskainstitutionen,SLU Box7044,75007Uppsala I.Fries,Avelförtoleransmotvarroahoshonungsbin enförstudie Avel för tolerans

Läs mer

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling

Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Ekologisk biodling i praktiken Ekologisk biodling i praktiken Bengt Kling Min verksamhet Bergsgårdens Honung Ekologisk biodling med fn 50 bisamhällen på Kinnekulle Ansluten till KRAV Medlem i Västgötahonung

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS

POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS POLLINERINGSINSEKTER HUR DE LEVER OCH JOBBAR FÖR OSS Jenny Henriksson Rådgivare biologisk mångfald Jordbruksverket Foto: Petter Haldén Mångfald på Slätten www.jordbruksverket.se/mångfaldpåslätten Pollinerare,

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Robert Brigitte Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning

Läs mer

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna)

Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) Kommunikationspolicy för Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) 1. Inledning Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) är en politiskt, religiöst och etniskt obunden ideell organisation som bygger

Läs mer

Yrkesbiodlarkonferens 2014

Yrkesbiodlarkonferens 2014 Yrkesbiodlarkonferens 2014 Igelstads Bigård 546 95 Karlsborg 0505-59200 el. 0730-251862 www.igelstadsbi.se igelstadsbi@carlsborg.net Österrike Pappa som mentor biodlare sedan 1978 utbildning genom praktik,

Läs mer

Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus 2014 02 08 Hans Eriksson Jonny Ulvtorp

Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus 2014 02 08 Hans Eriksson Jonny Ulvtorp Biodlingsföretagarnas Konferens Billingehus 214 2 8 Hans Eriksson Jonny Ulvtorp Projekten Pollinatören och Seminarium Inledning Backgrund till projektets inriktning Seminariet om pollen Alnarp Resultat

Läs mer

Enkel Drottningförsörjning

Enkel Drottningförsörjning Enkel Drottningförsörjning De flesta biodlare vill på ett kontrollerat sätt byta drottning i sina samhällen och har ibland behov av nödlösningar när ett samhälle oplanerat har blivit drottninglöst sent

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06

Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Pollinatörer och neonikotinoider Alnarps rapsdag 2014-03-06 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten Söder Jordbruksverket thorsten.pedersen@jordbruksverket.se Pollinatörer och raps Program

Läs mer

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014

Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Jordbruksverket REDOVISNING DRIFTMETODER 2014 Dnr 3.2.18-7313/2013 Verksamhetsår 2013-10-16 till 2014-10-15 Projektnamn Driftmetoder Målsättning Att i seminarieform samla biodlare till föreläsningar och

Läs mer

Bibatterier ökar biologisk mångfald

Bibatterier ökar biologisk mångfald Jordbruksinformation 2-2012 Bibatterier ökar biologisk mångfald Bibostäder ger bättre pollinering på din gård I projektet Mångfald på slätten initierar, demonstrerar och sprider vi kunskap om åtgärder

Läs mer

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson

Drönaren Våren Illustration: Carl Henriksson Drönaren Våren 2016 Illustration: Carl Henriksson Ordförande har ordet Vi ser slutet på vintern och början på våren med dess omväxlande väder. Den svåraste tiden för bina. I föreningens bigård rensningsflög

Läs mer

Protokoll årsmöte

Protokoll årsmöte Protokoll fört vid Ireortens Biodlarförenings årsmöte 2013 Plats: Ire Naturskola Närvarande: Stig Boklund Bengt Eriksson Mogens Vedel Åke Månsson Lars Nilsson Nils-Erik Svensson Göran Åstrand Anna Erlandsson

Läs mer

ÅRSPROGRAM. Årets färg är grön

ÅRSPROGRAM. Årets färg är grön ÅRSPROGRAM Årets färg är grön 2014 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL

BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL BIDROTTNINGEN BIBBI PÅ FREDRIKSDAL Välkommen att följa bidrottningen Bibbis färd till blommor och fruktodlingar. På vägen får du bland annat träffa Bibbis vänner Asta och Otto. Du hittar genom att följa

Läs mer

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015 Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2015 Det finns sex kategorier åtgärder och utfallet presenteras i en tabell per kategori. Tillgängligt belopp

Läs mer

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård

När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård När jag odlade i skolträdgården i Göteborgs botaniska trädgård Mitt arbetshäfte namn klass Träff 1 Datum Idag har vi träffats för första gången. Vi har rensat ogräs, grävt, gödslat jorden, satt lök och

Läs mer

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande!

Välkommen till SBR. Grattis! DU är nu en av drygt biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Välkommen till SBR Grattis! DU är nu en av drygt 11000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något led beroende

Läs mer

Från humla till jordgubbe

Från humla till jordgubbe Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen

Läs mer

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd

ÅRSPROGRAM Årets färg är röd ÅRSPROGRAM Årets färg är röd 2013 1 Gott nytt år alla Biodlarvänner! Ett nytt biodlarår har börjat och den nyvalda styrelsen tackar för det förtroende årsmötet givit oss att leda föreningen det kommande

Läs mer

Förpackningar. Individuell PM 2010 KPP039. Annika Henrich

Förpackningar. Individuell PM 2010 KPP039. Annika Henrich Förpackningar Individuell PM 2010 KPP039 Förpackningar Inledning I kursen Produktutveckling 3, KPP039, ingår en individuell inlämningsuppgift. Ett PM ska skrivas som ger en mer djup inblick i en process,

Läs mer

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta

B I I O O D I P U K T E R. Joachim Petterson. Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara. Bonnier Fakta O M B I N B I O D L I N G C O H B I P R O D U K T E R Joachim Petterson Foto Roland Persson Illustrationer SaraMara Bonnier Fakta Ett stort gäng arbetsbin har samlats vid kupans ingång. Med gemensam kraft

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Varroabehandling Per Thunman

Varroabehandling Per Thunman Varroabehandling Per Thunman Sun Zi, levde på 500-talet före vår tideräkning, kinesisk general och militärteoretiker. Författare till den inflytelserika boken Krigskonsten skrev Om du känner din fiende

Läs mer

Utvärdering av NP

Utvärdering av NP 09.30-10.00 Fika 10.00-10.30 SLU: provtagning amerikansk yngelröta, uppföljning av Bond-projektet 10.30-11.00 Svensk Biavel AB: Metodutveckling varroatolerans. 11.00-11.15 Paus 11.15-12.30 SBR: Bihälsokonsulenten

Läs mer

Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning

Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning Jordbruksinformation 16 2005 1 Amerikansk yngelröta biologi, diagnos och bekämpning Amerikansk yngelröta orsakas av en sporbildande bakterie. Yngelrötesporer

Läs mer

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se

Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Den senaste informationen finns på vår hemsida: www.stenungsundsbi.se Stenungsunds Biodlareförenings styrelse 2007: Ordförande: Gösta Hjelm 0303-77 90 97, 0705-77 90 96 Vise ordf.: Bengt Gustavsson 031-12

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017

VERKSAMHETSPLAN. Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 14. a) VERKSAMHETSPLAN Målsättningar 2019 och aktiviteter 2015-2017 Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) består av medlemmar och bygger på deras engagemang. Våra långsiktiga målsättningar och den

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Protokoll årsmöte

Protokoll årsmöte Protokoll fört vid Ireortens Biodlarförenings årsmöte 2017 Plats: Ire Naturskola Närvarande: Åke Månsson Nils-Erik Svensson Göran Åstrand Christel Englesson Anna Erlandsson Hans Erlandsson Per-Arne Thorell

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter

Läs mer

Mina första år som biodlare

Mina första år som biodlare Mina första år som biodlare SVERIGES BIODLARES RIKSFÖRBUND 2016 Sveriges Biodlares Riksförbund Författare: Lotta Fabricius Kristiansen Foton: Lotta Fabricius Kristiansen/Preben Kristiansen, Apinordica,

Läs mer

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2014

Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2014 Sammanställning över fördelning av medel inom Nationella honungsprogrammet verksamhetsåret 2014 Det finns sex kategorier åtgärder och utfallet presenteras i en tabell per kategori. Tillgängligt belopp

Läs mer

Välkommen till Biodlarna

Välkommen till Biodlarna Välkommen till Biodlarna Grattis! DU är nu en av drygt 12000 biodlare i Sverige. Det är vi som håller Sverige blommande! Foto: Janne Mårtensson Du vet väl att: 2/3 av det du har på tallriken är i något

Läs mer

Protokoll årsmöte

Protokoll årsmöte Protokoll fört vid Ireortens Biodlarförenings årsmöte 2014 Plats: Ire Naturskola Närvarande: Stig Boklund Bengt Eriksson Mogens Vedel Åke Månsson Lars Nilsson Nils-Erik Svensson Göran Åstrand Christel

Läs mer

Honungsbin och biodling

Honungsbin och biodling Honungsbin och biodling 1 I mitten syns drottningen bland sina arbetsbin. Till höger, med stora ögon, syns en drönare. Livet i bisamhället B iodling är en härlig sysselsättning. Den är både intressant

Läs mer

Hans trädgård är en fest!

Hans trädgård är en fest! Hans trädgård är en fest! Text: Stina Lovisa Seger Bild: Ewa-Marie Rundquist Det är väl knappast någon som har missat att vi trädgårdsintresserade delar vårt intresse med Sveriges genom tiderna största

Läs mer

Ekologisk produktion- regelverk

Ekologisk produktion- regelverk Ekologisk produktion- regelverk Ordet ekologiskt Vad tycker DU att ekologiskt betyder? Vad är ekologisk produktion? Ekologiskt är ett skyddat begrepp. användning av produktionsmetoder som överensstämmer

Läs mer

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20

Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Bin och neonikotinoider Växtskyddsrådet 2015-05-20 Thorsten Rahbek Pedersen Enhetschef Rådgivningsenheten söder Thorsten.Pedersen@jordbruksverket.se Program Viktigaste resultat Fältundersökningens uppbyggnad

Läs mer

Insektshotell - guide

Insektshotell - guide Insektshotell - guide Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Insektshotellets konstruktion Konstruktionen bör ha en bakvägg, sidoväggar och ett skyddande tak. En bra idé är att bygga hotellet

Läs mer

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Susanne Skoglund

Vice ordförande Martin Persson Sekreterare Susanne Skoglund 1 STYRELSE Ordförande Björn Svensson 0706-634278 bgs@flaton.se Vice ordförande Martin Persson 0706-647355 martinsapple@hotmail.com Sekreterare Susanne Skoglund 0705-492555 ssvskadeservice@telia.com Kassör

Läs mer

Hur få friska bisamhällen?

Hur få friska bisamhällen? Hur få friska bisamhällen? Preben Kristiansen Bihälsokonsulent Vad är friska bin? Bin som är fria från sjukdom Vitala Produktiva Friskt bisamhälle Hot mot bisamhällenas hälsa Ogynnsam yttre miljö Förorening

Läs mer

Pollineringstjänster. Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs

Pollineringstjänster. Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs Pollineringstjänster 1 Mer pollinering högre skörd bättre kvalitet på frukter och frön En miljövänlig produktresurs Presentationens innehåll 2 1) Blommor och bin 2) Pollineringstjänster 3) Pollineringsväxter

Läs mer

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB

Filmhandledning. Vem bor i skogen? CINEBOX En del av Swedish Film AB Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och två sidor med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 16 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Zoologi

Läs mer