Kommunstyrelsen nr 7/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 7/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 122 Mötes konstituering KST 123 Budgetram och budgetdirektiv för år 2012 KST 124 KST 125 KST 126 KST 127 KST 128 Sammandragsrapport om de mest centrala iakttagelserna i samband med granskningen av ekonomin för år 2010 Krav på att fullmäktige skall sammankallas enligt 54 kommunallagen för att behandla Svenska Skolas investeringsanslag Markanvändningsavtalen för Slussens detaljplaneområde Förslag till tilläggsanslag till investeringsdelen i årets budget (byggande av kommunalteknik i Sunnanvik-detaljplanen,skede I) Övergång till en centraliserad utrymmesförvaltning fr.o.m enligt den s.k. beställar-producentmodellen KST 129 Tilläggsanslag till tekniska nämndens verksamhetsområde för år 2011 KST 130 KST 131 KST 132 KST 133 KST 134 KST 135 KST 136 KST 137 KST 138 KST 139 KST 140 KST 141 KST 142 KST 143 KST 144 KST 145 Utlåtande angående byggandet av lättrafikleden invid Störsviksvägen ( Nylands NTM-central) Fortsättandet av detaljplaneringen av Brännmalmen-området Ändring av delgeneralplanen för Västra (Myrans by) Ändring av tjänsten som kulturledare till kultur- och fritidsledare och ändring av tjänsten till heltidstjänst Ändring av benämningen biblioteksbiträde till biblioteksfunktionär och ändring av arbetsförhållandet till heltidsanställning Tillsättande av röstningsnämnden för den rådgivande kommunala folkomröstningen Uppföljning av ekonomiskt balanseringsprogram Övervakning av lagligheten i nämnd- och tjänteinnehavarbeslut Anlända skrivelser, anmälningar och beslut Laglighetsövervakning av kommunfullmäktiges beslut Förlust av valbarhet till fullmäktige Förlust av valbarhet till uppgiften som ersättare i revisionsnämnden och fyllnadsval Förlust av valbarhet till kommittén för utmärkelsetecken och till hamngruppen och fyllnadsval Förlust av valbarhet till uppgiften som ersättare i fullmäktige för samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och fyllnadsval Förlust av valbarhet till uppgiften som ersättare i bildningsnämndens finskspråkiga sektion och fyllnadsval Förlust av valbarhet till uppgiften som medlem i svenska sektionen inom den gemensamma social- och hälsovårdsnämnden och fyllnadsval

2 nr 7/2011 KST 146 KST 147 KST 148 KST 149 Förlust av valbarhet till uppgiften som ersättare i fullmäktige Kommundirektörens semester Övriga ärenden Byggande av ett nytt daghem på Tjusterbyområdet

3 MÖTESPROTOKOLL Sida 3 Nr 7/2011 Mötesplats och -tid Kommunhuset kl paus kl ja Närvarande medlemmar Penttinen Arto, ordförande Janhunen Taina, medlem Kaisla Heikki, medlem Karell Anders, medlem Laaksonen Merja, medlem Martin Kirsi, medlem Nordström Marcus, medlem Parviainen Kristian, medlem Rahkola-Toivanen Merja, medlem Ryynänen Tarja, medlem Sarviaho Rainer, medlem Övriga närvarande Laakkonen Janne, fge I viceordförande Oinonen Thea, fge II viceordförande Isotupa Juha-Pekka, kommundirektör Sorvanto Jarkko, förvaltningschef Tassberg Marjut, ekonomichef, närvarande , 136 Nordman Tina, bildningschef Lindström Catharina, teknisk chef Laesterä Eero, konsult, närvarande 122 och 136 Ärenden Underskrifter Arto Penttinen ordförande Jarkko Sorvanto protokollförare Rainer Sarviaho protokolljusterare Marcus Nordström protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Tjänsteställning Jarkko Sorvanto förvaltningschef

4 Sida 4 KST 122 MÖTES KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare. Mötet konstaterades lagligt sammankallat och beslutfört. Till protokolljusterare valdes Rainer Sarviaho och Marcus Nordström. ==== Nämnd Kommunfullmäktige

5 Sida 5 KH:350 /2011 KST 123 BUDGETRAM OCH BUDGETDIREKTIV FÖR ÅR 2012 Bilaga 1 Enligt det ekonomiska balanseringsprogrammet som fullmäktige godkände skall det kumulativa underskottet i kommunens ekonomi täckas och det kumulativa överskottet borde stiga till euro eller till 2 euro per invånare fram till slutet av år Underskottet var euro (156 /invånare), prognosen på basen av budgeten för 2011 kommer det kumulativa underskottet i slutet av innevarande år vara ca euro (ca 107 /invånare). Således bör man sträva efter ett resultat som visar ett överskott på minst euro under år Ramen för år 2012 har uppgjorts på basen av balanseringsprogrammet och budgeten för år 2011 samt på basen av de ändringar som man känner till. Minskningen av utgifter och ökade inkomster, som balanseringsprogrammet förutsätter, har beaktats i budgetramen. Ökningen av kommunens verksamhetsutgifter överstiger inte höjningen av kostnadsnivån och den ökade befolkningstillväxten. Höjningen av kostnadsninvån är 2,9 % (prisindexet för basservice, finansministeriets prognos för år 2012) och befolkningstillväxten 2,66 % (Tillväxtprognosen för kommun för år 2012 enligt statistikcentralens befolkningsprognos ). För att åstadkomma bättre produktivitet skall ökningen av verksamhetsutgifterna vara mindre än ökningen av kostnadsnivån och befolkningsmängden. Ramen för förslaget till budgeten för år 2012 har uppgjorts så, att verksamhetsuppgifterna ökar sammanlagt med 3,3 % ändringarna medräknade jämfört med budgeten för år Ramen för år 2012 har räknats med en höjning av verksamhetsutgifterna med 2,7 % och lönerna med en höjning av lönenivån med 3 % enligt kommunförbundets prognos. Verksamhetsinkomsterna bör justeras med 3 %. Minskning av utgifterna och ökning av inkomsterna, som balanseringsprogrammet förutsätter, har har beaktats i ramen. Enligt avtalet för balansering av ekonomin i kommun är utgångspunkten för beredningen av nästa års budget och ekonomiplanen att inkomstskatteprocenten är fortsättnignsvis 21 procent och fastighetsskatteprocenterna ändras först för år 2013, varvid den allmänna fastighetsskatteprocenten höjs till 1,28 %, fastighetsskatteprocenten för stadigvarande bostäder till 0,63 % samt fastighetsprocenten för övriga bostäder till 1,23 %. Då skatteinkomsterna ha uppskattats har man använt sig av den prognosram, som Kommunförbundet, finansministeriet och skatteförvaltningen tillsammans har uppgjort och som har uppdaterats i april Nämnd Kommunfullmäktige

6 Sida 6 Statsandelsreformen trädde i kraft i början av år 2010 som delreform. På basen av preliminära uppgifter från Kommunförbundet stiger statsandelarna med 2-3 %. Kommunerna informeras om sina respektive beräkningar under juni månad. Ekonomiförvaltningen tillsammans med resultatområden räknar statsandelarna i budgeten slutligen senare enligt grunder för statsandelar som fås senare på hösten. Inga nedskärningar av statsandelar är att vänta och statsandelarna innehåller justeringar på grund av höjning av kostnaderna och en indexjustering. Storleken av statsandelar påverkas av den målsättning som den nya regeringen kommer att ha då det gäller den kommunala ekonomin. En justering av statsandelar med 3 % har tagits med i ramen. Verksamhetsbidraget för den ekonomiska ramen för år 2012 är - 28,1 MEUR eller en ökning på 3,4 % jämfört med budgeten för år Årsbidraget år 2012 är 2,1 MEUR euro och rakenskapsårets resultat samt överskottet är 668 tusen euro. Budgetramen utgör maximibeloppet för nämndernas verksamhetsutgifter. Ansvarspersonerna bereder förslagen till budget och de returneras tillbaka till nämnderna för ny behandling, ifall balanseringen av ekonomin förutsätter detta. 1. godkänner förslaget till budgetramar och budgetdirektiv för 2012 enligt bilaga, 2. konstaterar att de åtgärder, som förutsätts i avtalet för balansering av ekonomin, skall beaktas i budgeten. 3. beslutar att nämnderna skall lämna sina förslag till budgeten för år 2012 och ekonomiplanen för åren till kommunstyrelsen senast Behandling: Ärendet behandlades efter 136. Föredraganden ändrade det första fullständiga stycket på sida 5 i bilagan enligt följande: Förvaltningarna skall föra alla behov av utrustning och programvara till behandling i ledningsgruppen för it-ärenden via ADB-planerare Markku Heinonen. Fördelningen av anslag för anskaffning av adb-utrustning och - programvara mellan förvaltningarna bereds i detalj i ledningsgruppen för itärenden. Föredragandens ändrade förslag godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

7 Sida 7 KH:183 /2011 KST 124 KST Bilaga 3 SAMMANDRAGSRAPPORT OM DE MEST CENTRALA IAKTTAGELSERNA I SAMBAND MED GRANSKNINGEN AV EKONOMIN FÖR ÅR 2010 Tack vare världsekonomins snabba tillväxt har också Finlands ekonomi snabbt och på bred front återhämtat sig från finanskrisen år Tyngdpunkten i tillväxten av världsekonomin finns i snabbt växande asiatiska länder och i Latinamerika. Tillväxten är kraftig i Tyskland och Sverige, som är våra viktigaste handelspartner, men tillväxten i Europa övrigt är långsam. Exporten från Finland ökade bra i fjol, men Finland har dock tappat marknadsandelar inom världshandeln. Också återhämtningen av den inhemska handeln har bidragit till den ekonomiska tillväxten. Den kommunala ekonomin har också utvecklat sig bättre vad man ännu på våren 2010 förutsåg. Fastän den akuta situationen är under kontroll kommer det dock i den offentliga ekonomin finnas ett påtagligt hållbarhetsunderskott, som beror på att utgifter som är bundna med den stigande åldern har ökat kraftigt. Hållbarheten har försvagats också av en kraftig och snabb ekonomisk nedgång, vars skador sköttes i huvudsak genom skuldsättning. Utvecklingen var fortfarande positiv i kommun i fjol. Arbetslöshetsgraden var lägre än i genomsnitt. Fastän arbetslöshetsgraden i hela landet steg enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik från 9,8 procent i fjol till 10,0 procent, sjönk arbetslöshetsgraden i till 4,6 procent, då den år 2009 var 5,2 %. År 2010 var befolkningstillväxten 1,08 % som således var den långsammaste ökningstakten under hela talet. Ändå har kommunen ända sedan år 1997 varit bland de 18 kommuner i landet som växer snabbast. Åldersstrukturen i är bra: år 2010 hörde 22 % av invånarna till åldersgruppen under 15 år, till åldersgruppen år 66 % och till äldersgruppen över 66 år 12 % av befolkningen. Enligt statistikcentralens beräkning kommer den aktiva befolkningens andel att minska inom tio år till 61 procent, och andelen personer över 65 år beräknas stiga till 17 procent och andelen under 15 år hålls enligt prognosen oförändrad. Ökningen ställer således stora krav på skapandet av ny service. Då befolkningen växer, ökar också skatteinkomsterna men dock inte tillräckligt. Finansiering och förverkligande av investeringar är en av de mest centrala utmaningar, som kommunen har. Nämnd Kommunfullmäktige

8 Sida 8 Utvecklingen av skatteinkomster i hela landet var bättre än prognostiserat, kommunernas skatteinkomster var 18,4 miljarder euro år 2010, då skatteinflödet enligt tidigare prognoser skulle vara 16,8 miljarder euro. Kommuners skatteredovisningar ökade i fjol med 1,6 miljarder euro mera än vad man uppskattade i basserviceprognosen som färdigställdes i augusti Kommuners skatteinkomster ökade i fjol till stor del tack vare det att över hälften av kommunerna höjde skatteprocenter. Skatteinkomsterna i var 23,5 miljoner euro år 2010 och ökningen jämfört med året innan var 1,4 miljoner euro. Kommunalskattens andel av skatteinkomsterna var 91,1 %, fastighetsskattens 6,9 % och samfundskattens 1,9 %. Beskattningsbara inkomster som motsvarar kommunalskatten i ökade 2,6 % år I kommuner i medeltal var ökningen 2,0 %. Tack vare god inkomstnivå och sysselsättningsläget fick kommunen 1,5 miljoner euro mera i kommunalskatt år 2010 än budgeterat medan skatteprocenten var oförändrad vid 20,5. kommun fick 0.8 miljoner euro mera i statsbidrag än i fjol. Tack vare att skatteinkomsterna ökade, blev kommunens resultat år 2010 bra, fastän verksamhetsutgifterna i den ändrade budgeten överskreds med 0,53 milj. euro. På motsvarande sätt överskreds verksamhetsintäkterna med 0,16 milj. euro och verksamhetsbidraget var således 0,4 milj. euro mindre än i den ändrade budgeten. Årsbidraget, som i den ändrade budgeten hade uppskattats vara 1 milj. euro, blev 2,2 milj. euro. Minimikravet för en balanserad ekonomi är att årsbidraget skall vara lika stort som avdrag, och detta förverkligades. Avdragen var 1,2 miljoner euro och årsbidraget täcker 183,62 % av avdragen. Kommunens inkomstfinansiering tolkas vara tillräcklig, då årsbidraget i förhållande till avdrag är minst 100 %. Då kan man med årsbidrag ersätta förluster som orsakas av slitage. Räkenskapsperiodens resultat är ,98 euro positivt. Överskottet i bokslutet minskar det kumulativa underskottet från euro till euro. Nettoinvesteringsutgifter år 2010 var 1,2 milj. euro, och därmed var årsbidraget tillräckligt för finansieringen av dessa investeringar. Kommunens lånebörda är sammanlagt 16,8 milj. euro och per invånare euro. Lån per invånare var euro år Att lånebördan har minskat beror delvis på den låga nivån av förverkligade investeringar. Kommunen har inte upptagit nya långfristiga lån och nya kortfristiga lån har betalats bort med de medel som har inbesparats i och med att investeringar har flyttats framåt. Nämnd Kommunfullmäktige

9 Sida 9 kommuns bokslut för år 2010 finns i bilaga. skall enligt 69 kommunallagen lägga fram förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat. Behandling: besluter 1. underteckna bokslutet för år 2010 och lämna det till revisoren för granskning samt 2. föreslå att kommunfullmäktige besluter att räkenskapsårets överskott ,98 euro överförs till eget kapital i balansen för att täcka underskottet från tidigare räkenskapsår. 3. skicka bokslutet efter att det behandlats av revisionsnämnden vidare för behandling i fullmäktige. Föredraganden ändrade ordalydelsen i punkt 2 enligt följande: 2. föreslå att kommunfullmäktige besluter att räkenskapsårets överskott ,98 euro överförs till eget kapital i balansen för att täcka underskottet från tidigare räkenskapsår Föredraganden ändrade beslutsförslaget enligt följande: 4. berättigar kommundirektören att göra tekniska korrigeringar i bokslutet för år KST 124 Bilaga 2 beslöt 1. underteckna bokslutet för år 2010 och lämna det till revisoren för granskning samt 2. föreslå att kommunfullmäktige besluter att räkenskapsårets överskott ,98 euro överförs till eget kapital i balansen för att täcka underskottet från tidigare räkenskapsår och 3. skicka bokslutet efter att det behandlats av revisionsnämnden vidare för behandling i fullmäktige 4. berättigar kommundirektören att göra tekniska korrigeringar i bokslutet för år ==== Revisorns sammandragsrapport om de mest centrala iakttagelserna i samband med granskningen av ekonomin för år 2010 finns som bilaga. De nödvändiga korrigeringarna/kompletteringarna har gjorts i närvaro av revisorn genast i bilageuppgifterna i punkt i bokslutet för år 2010 på sidorna 31, 78 och 88 innan bokslutet behandlades i fullmäktige. Bokslutet har behandlats av fullmäktige antecknar sammandragsrapporten om de mest centrala iakttagelserna i samband med granskningen av ekonomin för år 2010 samt Nämnd Kommunfullmäktige

10 Sida 10 kompletteringar som gjorts i balansboken på basen av rapporten för kännedom enligt bilaga. antecknade sammandragsrapporten om de mest centrala iakttagelserna i samband med granskningen av ekonomin för år 2010 samt kompletteringar som gjorts i balansboken på basen av rapporten för kännedom enligt bilaga. === Nämnd Kommunfullmäktige

11 Sida 11 KH:331 /2011 KST 125 KRAV PÅ ATT FULLMÄKTIGE SKALL SAMMANKALLAS ENLIGT 54 KOMMUNALLAGEN FÖR ATT BEHANDLA SJUNDEÅ SVENSKA SKOLAS INVESTERINGSANSLAG UNDNSVES KST TEKN UNDN UNDN UNDN KST TEKN BILDN KST BILDN TEKN KST KST 125 uppmanade tekniska avdelningen, bildningsavdelningen och ekonomiavdelningen utreda hur Svenska Skolans utrymmesbehov tillfredställs innan den eventuella utvidgningen förverkligas. Beslutet gjordes efter omröstning. Medlem Nordströms förslag, enligt vilket utvidgningen förverkligas enligt alternativ I, förlorade vid omröstningen med föredragandens ändrade förslag. Rösterna föll 6-5. Efter kommunstyrelsens möte har kommunen mottagit ett krav på att fullmäktige skall sammankallas enligt kommunallagens 54. Kravet har undertecknats av 11 fullmäktigemedlemmar, och det gäller anslaget för utvidgning av svenska skolan och ändring av investeringsdelen i budgeten för år BAKGRUND Under de senaste åren har kommunens ekonomiska läge varit svagt. Under åren uppgjordes ett program för balansering av kommunens ekonomi. Kommunfullmäktige godkände ett avtal om balansering av ekonomin Balanseringsprogrammet förutsätter speciell återhållsamhet med drifts- ja investeringsutgifterna. Statsbidrag som fattas Nämnd Kommunfullmäktige

12 Sida 12 Kommunen anhöll för några år sedan om statsbidrag på 3,2 miljoner euro för Aleksis Kivi skolas förskole- och lågstadieprojekt. Då Svenska Skolans utvidgningsprojekt hösten 2010 var under beredning planerades, att det statsbidrag som hade reserverats för Aleksis Kivi skolan skulle flyttas över och skulle användas för utvidgningen av Svenska Skolan. Detta var dock inte möjligt. Svenska Skolans utvidgningsprojekt togs hösten 2010 med som ett skilt projekt i undervisningsministeriets finansieringsplan. Enligt planen kommer projektet att förverkligas år Med ministeriets specialtillstånd kan projektet påbörjas redan år Statsbidrag kan beviljas högst 40 procent av projektets kostnader. Hur långt statsbidraget räcker Utöver det att statsbidrag saknas var även entreprenadssumman högre än den summa som kommunfullmäktige har reserverat för projektet för åren Tilläggsanslag behövs för att täcka den summa som motsvarar statsbidraget. UTRYMMESBEHOV Utrymmesbehovet regleras av utvecklingen av antalet svenskspråkiga barn bosatta i kommunen. Antalet svenskspråkiga barn i förskole- och lågstadieåldern (7-12 år) har minskat under åren från 40 procent till 29 procent i årsklassen. Detta betyder att antalet svenskspråkiga barn i åldern 7-12 år har minskat från 171 till 157. Vid uppskattningen av antalet svenskspråkiga barn har används två trender. 1) Utveckling under åren , förutsatt att utvecklingen fortsätter så som under åren så, att antalet svenskspråkiga barn i förhållande till årsklassen minskar med 0,7 procent årligen. Enligt denna uppskattning kommer antalet barn att öka stegvis från 162 barn nu (2010) till 172 barn (2015) och minska successivt till 147 barn fram till år ) Utveckling under åren , förutsatt att utvecklingen fortsätter så, att antalet svenskspråkiga barn i förhållande till årsklassen hålls konstant vid nuvarande ca 30 procent. Enligt denna prognos kommer antalet barn att stegvis att öka från 162 barn nu (2010) till 230 barn fram till år Då det gäller trend nr. 1 verkar det som om utrymmen behövs bara för en kort tid och då skulle det mest förmånligaste och förnuftigaste sättet att tillfredställa behovet vara att utnyttja tillfälliga lösningar. Nämnd Kommunfullmäktige

13 Sida 13 Då det gäller trend nr. 2 är höjningen av antalet elever så stor att det lönar sig att bygga utrymmena av material med lång livslängd. I verkligheten torde antalet barn utvecklas så att sanningen finns någonstans dessa ovannämnda trender. Då man uppskattar utrymmesbehovet för svenskspråkig förskola och svenskspråkigt lågstadium, är det även skäl att ta i beaktande hur utvidgningen påverkar kommunens dragningskraft och vidare en trend som innebär att familjer med finska respektive andra språk som hemspråk vill placera sina barn i en svenskspråkig skola. På basen av bildningsavdelningens utredning kan utrymmesbehovet indelas i tre kategorier: utrymmesbehov som beror på parallellklasser som behövs eftersom antalet elever stiger, utrymmesbehov som beror på behovet att öka trivseln och säkerheten och utrymmesbehov som beror på att undervisning för specialelev kommer ges i egen kommun i stället för i skolor i andra kommuner. Trycket på utrymmen är kännbart i synnerhet då det gäller undervisningsutrymmen för svenskspråkiga barn i åldern 6-12 år. Svenska Skolan har för närvarande följande klassutrymmen (eventuella nya hyresbaracker/tilläggsutrymmen som byggs senare har inte beaktats) till förfogande läsåret : 9 undervisningsklasser, 1 musikklass, 1 klass för tekniskt arbete, 1 liten klass med en specialklasslärare och 1 specialklass (i hyresbarack). Svenskspråkig förundervisning ges i Svenska Förskolan (Aktiafastighet), där det finns 2 grupper, och i Villa Aleksi, där det finns 1 gruppa. Det är utmanande och kräver mera personalresurser att ordna verksamheten på flera små utspridda ställen jämfört med att ha allt koncentrerat på ett enda ställe. Det krävs ändringsarbeten t.ex. med belysning, ventilation, fördelning av utrymmen osv. av sådana utrymmen som inte är planerade för att användas som förskole- och skolutrymmen. Man skall också ta i beaktande att ifall utvidgningsprojektet inte förverkligas, skall ventilationen förbättras och ventilationskanaler rengöras i Svenska Skolan som ett skilt arbete. Dessutom skall även göras dräneringsarbeten under golvet vid skolans yttervägg mot hälsocentralen. Dessa arbeten kostar sammanlagt uppskattningsvis euro. ALTERNATIVA SÄTT ATT FÖRVERKLIGA UTRYMMEN OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE Den utredning som kommunstyrelsen förutsätter har beretts så att det finns fyra alternativa sätt att bedöma de lösningsalternativ som behövs för att tillfredställa utrymmesbehoven. Nettokostnader för dessa alternativ har beräknats med beaktande av uppskattade utgifter, inkomster och inbesparingar. Nämnd Kommunfullmäktige

14 Sida 14 Enligt beräkningarna förverkligas utvidgningsdelen så att den inbegriper täckt innergård och en varm entréhall. En noggrann kostnadsjämförelse som ekonomiavdelningen har uppgjort finns som bakgrundsmaterial. Nedan finns ett sammandrag av kostnadsjämförelsen netto under tiden 1/ /2015: Alternativ 1 (Utrymmesbehovet tillfredställs tillfälligt t.o.m. 8/2015 så, att utrymmesbehovet tillfredsställs med hjälp av 4 hyresbaracker, utvidgningsdelen byggs under åren i den omfattning att den inbegriper täckt innergård och en varm entréhall) Utgifter Inkomster Nettoutgifter euro Alternativ 2 (Utrymmesbehovet tillfredställs genom att utvidgningsdelen byggs i tre etapper under åren i omfattning att den inbegriper täckt innergård och en varm entréhall) Utgifter Inkomster 0 Nettoutgifter euro Alternativ 3 (Utrymmesbehovet tillfredställs genom att utvidgningsdelen byggs genast under åren i den omfattning att den inbegriper täckt innergård och en varm entréhall) Utgifter Inkomster Nettoutgifter euroa Alternativ 4 (Utrymmesbehovet tillfredställs genom att utvidgningsdelen byggs genast under åren utan täckt innergård och en varm entréhall, befolkningsskydd, utrymme för smågrupper 305, klassrum 314, utrymme för speciallärare 313 och utan en del av aulautrymmet 309. Detta alternativ är ett ca. 25 procent billigare eller 200 kvadratmeter mindre alternativ än alternativ 3) Utgifter Nämnd Kommunfullmäktige

15 Sida 15 Inkomster Nettoutgifter euro ETT ALTERNATIV SOM FÖRESLÅS Behovet av undervisningsutrymmen för svenskspråkiga elever i förskola och på lågstadiet förutsätter att den uppgjorda planen förverkligas. Med beaktande av utredning om det ekonomiska läget ovan och av behov, är det skäl att projektet förverkligas i den omfattning som presenteras enligt alternativ 4. I budgeten för år 2011 har för förverkligandet av utvidgningsprojektet reserverats 1,0 miljoner euro och för nästa år 0,9 miljoner euro. Dessutom förutsätts i budgeten att, att förverkligandet av entreprenaden förutsätter att kommunen erhåller statsbidrag som är avsett för projekt som gäller byggandet av läroanstalter. Storleken på statsbidrag är uppskattningsvis euro år 2011 och euro år Nettoutgifterna för projektet är för kommunen vid uppgörandet av budgeten för år 2011 sammanlagt ca euro under åren ( = euro). Behandling: besluter föreslå att 1. kommunfullmäktige tar bort från investeringsdelen av budgeten för år 2011 en summa på euro som avser inkomster för Svenska skolans utvidgningsdel (uppskattat statsbidrag SSS) 2. kommunfullmäktige beviljar ett tilläggsanslag på euro i investeringdelen av budgeten för år 2011 för utgifter som avser Svenska skolans utvidgningsdel. Föredragande ändrade beslutsförslaget att lyda enligt följande: besluter föreslå att 1. kommunfullmäktige tar bort från investeringsdelen av budgeten för år 2011 en summa på euro och av ekonomiplanen för år 2012 en summa på euro som avser inkomster för Svenska skolans utvidgningsdel (uppskattat statsbidrag SSS) 2. kommunfullmäktige beviljar ett anslag på 1,0 M i investeringsdelen av budgeten för år 2011 och 1,3 M för år 2012 för utgifter som avser Svenska skolans utvidgningsdel som användas för att lösa utrymmesbehov gällande kommuns skolor. Föredragandens ändrade förslag godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

16 Sida 16 KH:381 /2011 KST 126 MARKANVÄNDNINGSAVTALEN FÖR SLUSSENS DETALJPLANEOMRÅDE Bilaga 3 Detaljplaneförslaget har varit utsatt till offentlig behandling. Man har förberett utkast till avtal och man har underhandlat med markägare. Fram till mötet kommer det ännu kompletteringar, om vilka man informerar på mötet. Tidtabellen för de i avtalsutkasten avsedda kommunala investeringarna är i detta skede preliminär. Genmälen till markägarnas kommentarer och frågor. - Avtalsersättningarna och tomternas prisnivå kontrolleras (Newsec). - Fullmäktige har den / 70 beslutat om godkännandet av ersättningsprinciperna som tillämpas på området söder om stamväg 51 och nyttoanalysen. - Det är mera riskabelt att själv förvekliga på Slussen-området och inte jämförbar med det avtalsutkast som man överlägger om och förbereder för området vid den nya infartsvägen. Försiktighetsprincipen är att rekommendera. - Kommunens förslag är att åtminstone hälften skulle vara penningersättning, för att det skulle finnas förutsättningar att finansiera investeringarna. - Byggandet av lättrafikleden är medtagen i budgeten för år Om ersättningar görs med tomter, inga AP-tomter till kommunen. Byaområdena bör byggas och utvecklas som en helhet. Tillägg till punkt Byggande och underhåll av gator, kommunalteknik samt allmänna områden Anordnandet av bilplatser och iståndsättandet av förorenad mark gäller markägarens område. Ändring till punkt Ersättningar Vattenförsörjningens finansieringsersättning ändras till att faktureras i samband med avtalet om anslutning till vattenförsörjningen, i det skede då man bygger på tomten. Till punkten vidareöverlåtelse av obebyggd mark tilläggs att man avtalsparterna emellan kommer överens om överlåtelseakternas villkor vid enskilda tomtköp. Tillägg till punkten Avtalsböter Avtalsböter faktureras inte såvida tomterna bevisligen har varit till offentlig försäljning under de tidigare nämnda 3 åren under minst ett år och det under Nämnd Kommunfullmäktige

17 Sida 17 den tiden inte ingåtts tillräckligt många köp för att uppfylla kravet på minst 50% förverkligad tomtmängd, såsom menas i denna punkt. Punkten Övriga ärenden Markägaren kan avlägsna trädbeståndet på planeförslagets gatuområden. Tillägg till punkten Ikraftträdandet, bindningsgraden samt upphävning av avtalet Garantierna återbördas inom en vecka räknat från dagen då avtalet upphävs. Beredningen fortsätts på basen av de ovannämnda genmälena. Målet är att före årets slut i form av en enkätblankett ha kartlagt markägarnas beredskap att underteckna avtalsutkastet om närings- och markpolitiska kommittén för sin del godkänner det. Därefter behandlar kommittén avtalsutkastena i detalj. Enligt förslaget. ==== NÄROMARKP / 5 Enligt kommunstyrelsens instruktion 3 punkt 28, som trädde i kraft den besluter kommunstyrelsen om godkännandet av markanvändningsavtalen. Närings- och markpolitiska kommittén bereder markanvändningsavtalen som sedan godkänns av kommunstyrelsen. Tekniska kansliet har vidareberett avtalen efter kommitténs föregående möte. I samband med det brev som skickades till markägarna den skickades också avtalsutkasten samt ett frågeformulär om beredskapen att underteckna utkastet. Brevet kompletterades med ett tilläggsbrev den En del av markägarnas svar gällande utkasten till markanvändningsavtal fattas vid tidpunkten för föredragningslistans postande. Markägarnas svar presenteras vid kommitténs möte. Utkasten till markanvändningsavtalen finns i kommunens extranet och man kan, om man så vill, be att få dem från tekniska kansliet, kansliföreståndare Ann-Britt Latvala. Kompletterande material och bilagor - Utkasten till markanvändningsavtalen som kompletterande material (extranet). Nämnd Kommunfullmäktige

18 Sida 18 Beredare: Kommuningenjöri Markku Kärkkäinen t , e-post Kommittén besluter att - Bekanta sig med de svar markägarna avgivit gällande avtalsutkasten, - Bekanta sig med utkasten till markanvändningsavtalen och - Ge tekniska kansliet i uppdrag att fortsätta beredningen av markanvändningsavtalen på basen av avtalsutkasten. Enligt förslaget. NÄROMARKP / 12 Markägarna har avgivit svar över utkasten till markanvändningsavtal Man har fortsatt beredningen av markanvändningsavtalen så att man utarbetat genmälen till den feedback som givits för utkasten till markanvändningsavtal. Dessa genmälen skickas till markägarna efter kommitténs möte. Sammanställning av markägarnas skriftliga feedback gällande utkasten till markanvändningsavtal samt de genmälen som utarbetats på basen av dem - Feedback 1: Man borde beakta en eventuell kommunfusion i avtalen så att avtalen är i kraft trots att kommun skulle fusioneras med någon annan kommun. Genmäle 1: En klausul om att avtalet är i kraft vid en eventuell kommunfusion tilläggs till avtalet. - Feedback 2:Om byggandet av områdets infrastruktur försenas till efter år 2012 bör datumen för ersättningens betalningsrater ändras i relation till det. Genmäle 2: Principen finns redan i avtalet, men det kan preciseras. - Feedback 3: Angående ersättning delvis genom överlåtelse av tomter, vilket möjliggörs av penningersättningsmodellen, skulle det vara möjligt att ersätta andelen allmänna områden i nyttoanalysen helt med tomter om det anses nödvändigt. På dethär sättet ersätts andelen av planeområdets kvartersområden i reda pengar och andelen av de allmänna områdena endera helt i reda pengar, i reda pengar och tomter eller helt med tomter. Genmäle 3: Möjligt i princip, men dock så att minst hälften av avtalsersättningen betalas i reda pengar. Tilläggs till avtalet. Nämnd Kommunfullmäktige

19 Sida 19 - Feedback 4: Satsen i sista stycket i avtalets punkt 9, som börjar med En av kommunen utsedd utomstående fastighetsvärderare... borde ändras till En av kommunen och markägarna gemensamt utsedd utomstående, auktoriserad fastighetsvärderare... Genmäle 4: Läggs till avtalet. - Feedback 5: Meningen i avtalets punkt 8, tredje stycket Minst 50 procent av markägarens tomtantal bör förverkligas inom 3 år efter att detaljplanen vunnit laga kraft borde ändras till Minst 50 procent av markägarens tomtantal bör förverkligas inom 3 år efter att kommunen byggt områdets avtalsenliga infrastruktur i den utsträckningen att det finns en anslutningsmöjlighet till varje tomt. Genmäle 5: Läggs till avtalet. - Feedback 6: Ersättningskalkylerna justeras i enlighet med den fastställda delgeneralplanen. I kalkylerna har delgeneralplanens ATreservationer varit för liten. Detta har förorsakat en för stor mängd tilläggsbyggrätt i relation till detaljplanen. Genmäle 6: Skall ändras. - Feedback 7: Kvartersområdenas ersättningsandelar ändras eftersom varje markägares andel av vägnätet har ändrats mera än 20 procent, trots att ändringen på hela området är -10,1 procent. Ersättningsandelarna ändras så att kvartersområdets totalsumma minskas med 10,1 procent. - Genmäle 7: Torde kunna ändras eftersom det finns måttlighetsprinciper. Planelösningen är anmärkningsvärt förmånlig eftersom det i den finns betydligt mindre gator än i generalplanen. Jordmånen är förmånlig sandmark, vilket underlättar byggandet. Tilläggsmotiveringarna kan läsas längre fram. Sammanställning av markägarnas kompletterande feedback samt de genmälen som avgivits gällande utkasten till markanvändningsavtal: - Feedback 8: Man borde tillsvidare hålla kvar möjligheten att på sitt område sköta rekreationsområdet (hålla sig med får). Genmäle 8: Detta kan ordnas med ett skilt avtal då äganderätten övergått till kommunen. Förutsättningen är att nämnda skötsel inte stör boendet. - Feedback 9: Man bör ge en vidare tidtabell för byggandet av småhustomterna (AO) eftersom markägaren vill själv bygga. Genmäle 9: Man kan bestämma en egen byggtidtabell för AO-tomterna på framförd begäran. Det gäller 9 tomter, dvs. en mindre del av Slussenområdet. Man kan överväga en tilläggstid om fem år. AP-området bör förverkligas som en helhet på alla markägares område. Nämnd Kommunfullmäktige

20 Sida 20 - Övrigt: Markägarnas förslag om en sänkning av kvartersområdets avtalsersättning med 10,1 procent enligt det kompletterande materialet utgör totalt euro, vilket är meningen att fördelas på markägarna i relation till värdestegringen. Björn Ekströms förslag om en fastighetsvis kalkyl av procentmängden ger en sänkning om euro. Markägarnas förslag om 10,1 procent är jämlik och berättigad för markägarna. I dethär fallet torde man på de framförda grunderna kunna tillämpa de principer som kommunfullmäktige den / 70 har godkänt och som presenteras i det kompletterande materialet. I avtalsersättningarna har man beaktat alla tillägg och avdrag kvartersvis. Enligt kommunförbundets ledande jurist finns det inga grunder för att koppla ihop de kommunaltekniska arbetena med markanvändningsavtalen, dvs. att bygga infrastrukturen som en del av avtalsersättningen. Ur det kompletterande materialet framgår att Kommunförbundets ledande jurist anser den att det enligt hans mening och på basen av Slussen-områdets förhållanden inte är motiverat att kommunen godkänner byggande av infrastrukturen som en del av avtalsersättningen. Däremot vore det motiverat att förlänga tidtabellen för byggandet av småhustomterna. Som kompletterande material finns dokumentet Principerna för markanvändningsavtalen och ersättningarna på Störsviks delgeneralplaneområde i. I den beskrivs de principer för markanvändningsavtalen och - ersättningarna som utformats under underhandlingarnas lopp. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material en sammanställning av de svar man fått för utkasten till markanvändningsavtal. - Som kompletterande material principdokumentet Principerna för markanvändningsavtalen och ersättningarna på störsviks delgeneralplaneområde i. - Som kompletterande material dokumentet gällande principerna för de ersättningar som tillämpas på delgeneralplaneområdet söder om stamväg 51. Dokumentet godkändes av kommunfullmäktige den / 70. Som kompletterande material Kommunförbundets ledande jurists e-postmeddelande av den gällande sammankopplandet av de kommunaltekniska arbetena med markanvändningsavtalen. Beredning: Kommuningenjör Markku Kärkkäinen tel ,es-post markku.karkkainen@siuntio.fi Kommittén besluter Nämnd Kommunfullmäktige

21 Sida 21 - att bekanta sig med de genmälen som avgivits gällande markägarnas avtalsutkast och - att ge tekniska kansliet i uppdrag att fortsätta beredningen av markanvändningsavtal på basen av avtalsutkasten så att de slutgiltiga avtalsutkasten tas upp till behandling på kommitténs följande möte. Enligt förslaget. NÄROMARKP / 18 Tekniska kansliet har fortsatt att bereda markanvändningsavtalen med markägarna. En utredning över situationen med avtalsunderhandlingarna presenteras på mötet. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material utkasten till markanvändningsavtal (finns på extranet). - Som kompletterande material arkitekt Fredrik Lindbergs e-post gällande Rehnbergs, Ekströms och Ekblads förberedande avtalsutkast. Beredning: Kommuningenjör Markku Kärkkäinentel , e-post markku.karkkainen@siuntio.fi Kommittén besluter att - bekanta sig med utkasten till markanvändningsavtal - Ge tekniska kansliet i uppdrag att fortsätta beredningen av markanvändningsavtalen på basen av avtalsutkasten så att de slutliga avtalsutkasten kan tas upp på kommitténs följande möte. Behandling: Under behandlingen utdelades arkitekt Fredrik Lindbergs e-postmeddelande av den gällande beredningen av Rehnbergs, Ekströms och Ekblads avtalsutkast. De ändringar som beredaren gjort till presentationsdelen har beaktats i protokollet. Under behandlingen ändrade beredaren sitt beslutsförslag på följande sätt: Nämnden besluter - Att bekanta sig med utkasten till markanvändningsavtal och Nämnd Kommunfullmäktige

22 Sida 22 - Hänvisande till den respons som markägarna givit, bör man ännu göra några tekniska ändringar. Till följande möte ombeds markägarna avge en skriftlig bekräftelse om huruvida de godkänner avtalsutkastet under förutsättningen att nämnden godkänner det. Hänvisande till utlåtandet från Kommunförbundet är det i detta fall inte möjligt att markägaren bygger infrastrukturen. Enligt det ändrade förslaget. NÄROMARKP / 25 Bilaga 2 Beredningen av markanvändningsavtalen har fortsatt sedan föregående möte. Man har fått in kommentarer till avtalsutkasten av Susanne och Björn Ekström och Yrjö Ekblads sterbhus. Newsec Oy har gett sitt genmäle gällande kommentarerna över avtalsutkasten. Rättelserna till avtalsutkasten (se bilaga) har gjorts med röd färg. Rättelserna har gjorts på basen av kommentarerna och utlåtandet och de har kompletterats till de avtalsutkast som kommittén behandlade den Man har med ett brev, som skickats den av markägarna bett om en skriftlig bekräftelse före den om de godkänner det rättade avtalsutkastet. Markägarnas syn på frågan klargörs vid kommitténs möte den Ett sammandrag av markanvändningsavtalen och de korrigeringar som gjorts till dem: Markanvändningsavtalet som ingås med Gustav, Henrik och Gunilla Rehnberg Markanvändningsavtalets avtalsersättning uppgår till euro. Markägaren har möjlighet att erlägga en del av avtalsersättningen som överlåtelse av tomter, men penningersättningens andel bör vara minst 50 procent av avtalsersättningen. Finansieringsersättningen för investeringar i vattenförsörjningen uppgår till euro och den kommer att avkrävas dem som ansluter sig i det skede då tomterna byggs, som en del av anslutningsavgiften (m.a.o. beaktas då man definierar de områdesvisa anslutningsavgifterna). Avtalsböterna (punkt 13) har preciserats för den situation, där en del av tomtområdet har överlåtits till tredje part (punkt 12). Markanvändningsavtalet som skall uppgöras med Yrjö Ekblads sterbhus Markanvändningsavtalets avtalsersättning uppgår till euro. Markägaren har möjlighet att erlägga en del av avtalsersättningen som tomtöverlåtelse, men penningersättningens andel bör vara minst 50 procent av av- Nämnd Kommunfullmäktige

23 Sida 23 talsersättningen. Markägaren kan dock erlägga avtalsersättningen som tomtöverlåtelse upp till värdet av en tomt. Finansieringsersättningen för investeringarna i vattenförsörjningen, euro, avkrävs dem som ansluter sig, i det skede då tomterna byggs, som en del av anslutningsavgiften (m.a.o. beaktas då man definierar de områdesvisa anslutningstaxorna). Man har preciserat avtalsböterna (punkt 13) för den situation att en del av tomtområdet har överlåtits till tredje part (punkt 12). Markanvändningsavtalet som uppgörs med Susanne och Björn Ekström Markanvändningsavtalets avtalsersättning uppgår till euro. Markägaren har möjlighet att erlägga en del av avtalsersättningen som tomtöverlåtelse, men penningersättningens andel bör vara minst 50 procent av avtalsersättningen. Man fakturerar finansieringsersättningen för vattenförsörjningens investeringar, euro i det skede då tomterna byggs, som en del av anslutningsavgiften (m.a.o. beaktas då de områdesvisa anslutningstaxorna definieras). Avtalsböterna (punkt 13) har preciserats för den situation att en del av tomtområdet har överlåtits till tredje part (punkt 12). Markägaren har möjlighet att använda strandområdet för jordvärmerör. För installeringen av jordvärmerör bör man ansöka om tillstånd hos kommunens miljö- och byggnadsnämnd. Fastighetsaktiebolaget Teollisuus-Pikkala är, i det mellan kommunen och Nokia ingångna markanvändningsavtalet beträffande Marsudden-området, det område som skall överlåtas gratis till kommunen. Kompletterande material och bilagor - Som bilaga förslaget till markanvändningsavtal med Gustav, Henrik och Gunilla Rehnberg - Som bilaga förslaget till markanvändningsavtal med Susanne och Björn Ekström - Som bilaga förslaget till markanvändningsavtal med Yrjö Ekblads sterbhus - Som kompletterande material brevet av den som skickats till markägarna och svarsblanketten (extranet) - Som kompletterande material Susanne och Björn Ekströms och sterbhuset Yrjö Ekblads kommentarer om avtalsutkasten (extranet) - Som kompletterande material de genmälen som Newsec Oy avgivit till kommentarerna över avtalsutkasten (extranet) Beredning: Kommuningenjör Markku Kärkkäinen tel , s-post markku.karkkainen@siuntio.fi Kommittén besluter att Nämnd Kommunfullmäktige

24 Sida 24 - föreslå för kommunstyrelsen att kommunstyrelsen godkänner de förslag som presenteras som bilagor o Förslaget till markanvändningsavtal med Gustav, Henrik och Gunilla Rehnberg o Förslaget till markanvändningsavtal med Susanne och Björn Ekström o Förslaget till markanvändningsavtal med Yrjö Ekblads sterbhus. Behandling: Beredaren ändrade sitt basbeslutsförslag under behandlingen enligt följande: Kommittén - befullmäktigar kommuningenjören att föra tekniska korrigeringar i markanvändningsavtalen före kommunstyrelsens behandling och - föreslår för kommunstyrelsen, att kommunstyrelsen godkänner de förslag som presenteras som bilagor - Förslaget till markanvändningsavtal med Gustav, Henrik och Gunilla Rehnberg; - Förslaget till markanvändningsavtal med Susanne och Björn Ekström - Förslaget till markanvändningsavtal med Yrjö Ekblads sterbhus. KST 126 Bilaga 3 Enligt det ändrade förslaget. ==== Kommuningenjören har gjort tekniska ändringar i avtalsförslaget enligt bilaga, som överenskoms på närings- och markpolitiska kommitténs möte. Enligt 3 punkt 28 instruktionen för kommunstyrelsen beslutar kommunstyrelsen att godkänna markanvändningsavtal. Behandling: beslutar 1. godkänna förslaget till markanvändningsavtal med Gustav, Henrik och Gunilla Rehnberg enligt bilaga; 2. godkänna förslaget till markanvändningsavtal med Susanne och Björn Ekström enligt bilaga och 3. godkänna förslaget till markanvändningsavtal med Yrjö Ekblads sterbhus enligt bilaga. Janhunen föreslog att ärendet läggs på bordet. Nämnd Kommunfullmäktige

25 Sida 25 Eftersom ingen understödde förslaget, konstaterade ordföranden, att det hade förfallit i brist på understöd. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

26 Sida 26 KH:364 /2011 KST 127 TEKN Kompletterande material FÖRSLAG TILL TILLÄGGSANSLAG TILL INVESTERINGSDELEN I ÅRETS BUDGET (BYGGANDE AV KOMMUNALTEKNIK I SUNNANVIK-DETALJPLANEN,SKEDE I) Sunnanvik-området fick en gällande detaljplan den Området finns på vänstra sidan om landsväg 115, sett från söder. Det finns många obebyggda tomter på området. En del av tomterna är bebyggda och man har beviljat tillstånd för tillfälliga lösningar gällande vatten- och avloppssystemet. Enligt de markanvändningsavtal som ingåtts med markägarna hör det till kommunens uppgifter att inom en rimlig tid sköta om byggandet av kommunaltekniken och vägarna. Tomternas ägare är å sin sida förpliktade att ansluta sig till kommunens vatten- och avloppsnät såvida kommunen och markägarna inte skilt kommer överens om annat inom ramen för lagen om vattentjänster. Kommunen äger 4 egnahemstomter och en företagstomt på området. På grund av områdets goda läge har tomterna haft efterfrågan. Kommunen har fått förfrågningar bl.a. om när man kommer att bygga områdets vägar, vatten- och avloppslinjer. Man bör också beakta att detaljplanen redan för flere år sedan vunnit laga kraft. Man har påbörjat planeringen av detaljplaneområdets kommunalteknik och allmänna områden. FCG Finnish Consulting Group Oy:s planer blir färdiga i juni. I budgeten för år 2011 har man reserverat ett investeringsanslag om euro för byggandet av kommunaltekniken (vatten- och avloppslinjerna) i Sunnanviks detaljplan, skede I. Man har i budgeten även reservetat ett investeringsanslag om euro för planeringen och byggandet av områdets planevägar. Tekniska nämnden överförde vid sitt möte den anslaget om euro som reserverats för byggande av kommunaltekniken till att täcka de utgifter för kommunaltekniken som uppstår på grund av utvidgningen av Brännmalmens område. Man var tvungen att inleda Brännmalmens arbeten i juni och i budgeten hade man endast reserverat euro för arbetena. Nämnden fattade beslutet med stöd av förklaringsdelen till budgeten, som kommunfullmäktige godkänt den Enligt Nämnd Kommunfullmäktige

27 Sida 27 förklaringsdelen binder investeringsanslagen per verksamhetsorgan och investeringsgrupp. Eftersom bindningsnivån som kommunfullmäktige definierat för budgeten är verksamhetsorganet och investeringsgruppen, kunde tekniska nämnden rikta investeringsanslagen inom inversteringsgruppen på det framförda sättet. För att man kan inleda byggandet av kommunaltekniken och vägarna på Sunnanviks delgeneralplaneområde, skede I på hösten bör tekniska nämnden be kommunstyrelsen om ett tilläggsanslag om euro till budgetens investeringsdel för byggande kommunalteknik. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material detaljplanekartan över Sunnanviks detaljplan, skede I. Föredragare: Tekniska chefen Catharina Lindström tel , e- post catharina.lindstrom@siuntio.fi Nämnden besluter att - föreslå för kommunstyrelsen att kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att fullmäktige beviljar ett tilläggsanslag om euro till investeringsdelen i budgeten för år 2011 för byggandet av kommunaltekniken i Sunnanviks detaljplan, skede I. Nämnden beslöt att - föreslå för kommunstyrelsen att kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att fullmäktige beviljar ett tilläggsanslag om euro till investeringsdelen i budgeten för år 2011 för byggandet av kommunaltekniken i Sunnanviks detaljplan, skede I. ==== KST 127 beslutar föreslå för kommunfullmäktige att kommunfullmäktige beviljar ett tilläggsanslag om euro till investeringsdelen i budgeten för år 2011 för byggandet av kommunaltekniken i Sunnanviks detaljplan, skede I. Förslaget godkändes. === Nämnd Kommunfullmäktige

28 Sida 28 KH:363 /2011 KST 128 KST ÖVERGÅNG TILL EN CENTRALISERAD UTRYMMESFÖRVALTNING FR.O.M ENLIGT DEN S.K. BESTÄLLAR-PRODUCENTMODELLEN I samband med att ett ekonomiskt balanseringsprogram godkändes fattades ett beslut på att mekanismen med interna hyror tas i bruk i hela kommunen. Avsikten med interna hyror är att få fram helhetskostnaderna för utrymmen och att kostnaderna delar upp på användarna av utrymmen. Beräknandet av den interna hyran kan anses höra till sk. internredovisning, som finns till för att ge information för ledning och beslutsfattande. Interna hyror bistår den som ordnar service och beslutsfattare att skapa en bild om betydelsen av utrymmeskostnaderna som en del av helhetskostnaderna för ordnande av service. Kommunens olika verksamhetsenheter får möjlighet att påverka sina egna utrymmeskostnader och hyrorna styr även effektiv användning av utrymmen. Systemet med interna hyror omfattar alla verksamhetsutrymmen som ägs av kommunen och är i kommunens eget bruk. För varje utrymme definieras en kapitalhyra som täcker de kapitalkostnader som har investerats i utrymmen och en underhållshyra som täcker underhållskostnaderna. Kapitalkostnaderna består av avskrivningar som motsvarar slitaget på byggnader samt räntor för det kapital som investerats i byggnader och mark. Systemet med interna hyror omfattar inte aktie- eller hyresutrymmen som ägs av andra och som används av kommunen. Hyresgästen betalar ägarna kostnaderna som orsakas av dessa antingen via bolagsvederlag eller i form av yttre hyror. Systemet omfattar inge heller utrymmens användarservice. Kostnader för dessa riktas direkt till användarna. Beräkning av intern hyra: Intern hyra = kapitalhyra + underhållshyra Kapitalhyra: Ett tekniskt värde som Trellum har år 2007 definierat x 4 % avskrivning + Tekniska värdets utgiftsrestvärde år 2010 x 2,8 % ränta Underhållshyra: Underhållshyran bestäms på basen av årligen realiserade verkliga kostnader. Nämnd Kommunfullmäktige

29 Sida 29 Tekniska avdelningen administrerar systemet med interna hyror. Avdelningen upprätthåller ett register för av kommunen ägda utrymmen och uppgifter om utrymmens areal och planritningar samt en förteckning över dem som använder utrymmen per fastighet och rum. Tekniska avdelningen uppdaterar årligen grunderna för både kapital- och underhållshyra. Avdelningen delar ut interna hyror per verksamhetsområden som använder dem på basen av den befintliga arealen och skickar beräkningen till verksamhetsområden för kontroll. Om det sker administrativa ändringar i användningen av utrymmen skall tekniska avdelningen i god tid på förhand informeras om dessa ändringar. I systemet för interna hyror skall alla kostnader som föranletts av service som tekniska avdelningen har producerat för egna fastigheter riktas till dem som använder utrymmen. TEKN Bilaga 11 godkänner principerna för interna hyror som gäller verksamhetsutrymmen enligt föredragningstexten ovan. Systemet tas i bruk fr.o.m godkänner dessutom kapitalhyrans avkastningskrav på 2,8 % för år 2011 beräknat på basen av byggnadernas tekniska nuvärde och en årlig avskrivning på 4 % räknad på basen av byggnadernas tekniska värde. Förslaget godkändes. ==== Enligt 9 punkt 21 i tekniska nämndens, miljö- och byggnadsnämndens samt tekniska avdelningens instruktion hör det till tekniska nämndens uppgifter att bl.a. sköta om byggandet, underhållet och användningen av kommunens fastigheter och områden. har den , efter föredragning av ekonomikansliet, beslutat om principerna för intern hyra, som skall tillämpas fr.o.m Det är nödvändigt att vidare utveckla dessa principer för att de skall svara mot behovet att uppfölja ekonomin och riktandet av kostnaderna. Som ett led i de strategiska och verksamhetsmässiga utvecklingsåtgärder, som kommunfullmäktige har uppsatt för innevarande år, övergår man till att definiera de kommunala byggnadernas ägoförhållande enligt beställarproducent-modellen. Övergången till beställar-producentmodellen är ett led i definierandet av ägarpolitiken. Kommunens städnings- och kosthållsverksamhet har utvecklats så att man år 2009 koncentrerade städningsverksamheten och år 2011 kosthållet att lyda under tekniska nämnden. Nämnd Kommunfullmäktige