Berättelser från en planet i förändring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Berättelser från en planet i förändring"

Transkript

1 Berättelser från en planet i förändring 45

2 Berättelser från en planet i förändring Berättelserna är skrivna av elever i Vaskivuoren lukio och WWF Finlands medarbetare. Redaktion: Essi Aarnio-Linnanvuori, Mira Hannuksela och Hanna Nordström, WWF Illustrationer: Samu Hautala, Santeri Hänninen och Noora Hyrkäs, Vaskivuoren lukio Fotografier: WWF Pärmbild: Zig Koch / WWF Grafisk design: Anssi Muurimäki, The Designer Who Loved Me Tryckeri: Painotalo Miktor Papper: Arctic Volume White 100/200 g WWF Finland 2010 Publikationen har utarbetats med hjälp av Utrikesministeriets understöd för informationsprojekt och utvecklingsfostran. 2 Uppgiftspaket som kompletterar berättelsesamlingen:

3 F Ö R O R D Berättelser för att inleda morgonen och avsluta kvällen Berättelser från en planet i förändring är en mängd berättelser som WWF har sammanställt om miljön, hållbar utveckling, utrotningshotade arter, människor i olika länder och deras möjligheter att verka för en bättre värld. Den lämpar sig både som morgonsamlingsmaterial i skolorna och som underlag för värdediskussioner med barn och ungdomar i skolor och organisationer. Samlingen innehåller totalt 27 berättelser det vill säga tre berättelser kring nio olika teman. För varje tema har berättelser som lämpar sig för barn och ungdomar i olika åldrar valts ut. En del av berättelserna har skrivits med tanke på barn i lågstadieåldern, medan andra i första hand torde intressera högstadieungdomar eller gymnasister. Du kan själv välja ut en berättelse som passar åhörarnas ålder. Till berättelserna finns aktivitetsövningar som sporrar till diskussion samt anvisningar för dessa. De kan laddas ner från WWF:s webbplats på adressen Berättelserna är skrivna av elever på gymnasiet Vaskivuoren lukio samt WWF Finlands medarbetare. Dessutom har eleverna vid Vaskivuoren lukio varit med och illustrerat samlingen. Ett varmt tack till Vaskivuoren lukio, till de elever som har deltagit i projektet samt till lärarna Matti Airaksinen, Petteri Granat, Sari Kerminen och Pekka Rautio. Ni har varit till stor hjälp i vårt projekt! Berättelsesamlingen har förverkligats som en del av projektet Berättelser från en planet i förändring, WWF:s projekt för utvecklingsfostran som har fått stöd från Utrikesministeriet. Essi Aarnio-Linnanvuori WWF Noora Hyrkäs 3

4 I N N E H Å L L Världens skogar 5 Skogsmänniskan med lurvig röd päls 6 Skogarna är betydelsefulla 7 Skogen som skyddar 8 Vatten 9 Sju fingrar vatten 10 På jakt efter vatten 11 Virtuellt vatten? 12 Östersjön 13 Tumlaren en skygg storätare 14 Våtmarken miljöskydd med hävkraft 15 Frivilliga oljebekämpare 16 Naturens mångfald 17 Tigern 18 Byskogar, plantskolor och åkerskogsbruk 19 Naturen har rätt att finnas till 20 Klimatförändringen 21 Pingviner i Brasilien 22 Klimatvännens måltid 23 Klimatet är gränsöverskridande 24 Människan och naturen 25 Åkerskogsbruk hjälper människor och djur 26 Regnperioderna i en enda röra 27 Kära dagbok 28 Globalt partnerskap 29 Borneos barn till skolan 30 Bosse och Rättvis handel 31 Mikrolån bryter fattigdomsspiralen 32 Lika värda 33 Då Kea fick börja i skolan 34 De rika ländernas ansvar 35 Nepalesiska kvinnor bygger biogasugnar 36 Vi kan påverka 37 Millas mugg 38 Konsumenten är en påverkare 39 Lasses initiativ 40 4

5 Michel Gunther / WWF-Canon Världens skogar 5

6 V ä R L D E N S s k o g a r Skogsmänniskan med lurvig röd päls I trädkronan svischar en rödaktig varelse med tovig päls förbi. Efter att den har hoppat från träd till träd stannar den till slut på en lämplig gren för att äta frukten som den har hittat. Orangutang är malajiska och betyder skogsmänniska. Liksom människorna är orangutangerna mycket skickliga med sina händer. Vissa orangutanger kan till och med knyta upp knutar och använda stora löv som parasoll. Orangutangerna bor i träd och kommer sällan ner på marken. De rör sig genom att klättra och skutta från gren till gren. Regnskogen är ett levnadsvillkor för orangutangerna. Om skogen huggs ner blir de hemlösa. Visste du att det finns mindre än orangutanger kvar på jordklotet? Det kan låta som många, men egentligen är det ett mycket litet antal. På grund av den ökade avverkningen och smugglingen av regnskog fruktar man att antalet orangutanger kommer att minska ytterligare. Orangutangen är en utrotningshotad art och den påträffas numera bara på Borneo och Sumatra. Det är viktigt att de för orangutangerna livsviktiga regnskogarna inte förstörs. WWF och andra miljöorganisationer hjälper orangutangerna genom att bland annat skydda deras utbredningsområden och upplysa människor om hur viktigt det är att skydda orangutangerna. Amanda Raitosalo Elsa Suutarinen Vaskivuoren lukio Alain Compost / WWF-Canon 6

7 V ä R L D E N S s k o g a r Skogarna är betydelsefulla Vad allt kan man göra i skogen? Vad skulle hända om det inte längre fanns några skogar? I skogen gör man utflykter, joggar, tältar och fotvandrar. Där plockar man också bär och svamp, jagar, betraktar djur och fåglar, leker och stannar upp ett tag. Största delen av Finlands yta är täckt av skog. Av alla djur- och växtarter i vårt land lever mer än hälften bara i skogarna. Förutom bär och svamp får vi även byggnadsvirke och ved från skogarna, och genom att sälja träden åt exempelvis pappersfabriker kan man förtjäna pengar. Skogarna är alltså verkligen viktiga för oss finländare. Många finländare äger också egen skog. Kanske har också du, din familj eller dina far- eller morföräldrar egen skog. Även om så inte är fallet har du och jag och alla andra ändå rätt att njuta av skogarna och vad de erbjuder. Du har kanske hört talas om allemansrätten? Den betyder att vi får röra oss fritt i skogarna, plocka bär och svampar och njuta av den härliga gröna omgivningen. Vi har alla möjlighet att gratis vistas i skogen. Så är det inte överallt i världen. Vi finländare är mycket lyckligt lottade. Varför måste skogarna skyddas, då det ändå finns så många av dem? I de finländska skogarna lever nästan olika djur- och växtarter. Alla dessa arter lever dock inte i samma sorts skogar. En del tycker om skuggiga granskogar, medan andra trivs på öppna myrar. Djuren och växterna behöver alltså många olika slags skogar för att klara sig. Det är viktigt att skydda skogarna, eftersom upp till 700 av de arter som lever i våra skogar är utrotningshotade. Till de utrotningshotade djuren hör exempelvis björnen, flygekorren och lodjuret. Om skogarna avverkas eller blir för ensidiga riskerar många arter som lever i skogen att dö ut. Att skydda skogarna är viktigt också för oss människor. Kan du föreställa dig ditt liv utan skog? Tycker du att det skulle vara trist om den skog som finns i din näromgivning hemma, i staden eller vid sommarstugan fälldes? Genom att skydda skogarna kan vi se till att djuren och växterna får leva i fred. Och att du och jag får plocka blåbär och svampar och lyssna på fåglarnas glada sång ännu när vi själva är gamla. Maija Kaukonen WWF Antti Lappo / WWF 7

8 V ä R L D E N S s k o g a r Skogen som skyddar Skogarna är mycket vardagliga och bekanta för oss finländare. De täcker vårt land nästan helt och hållet. Många av våra exportprodukter kommer från skogen. Skogarna fungerar också som kolsänkor och frigör syre. På så sätt friskar de upp luften som vi andas. Eftersom skogarna är så vardagliga tänker man sällan på den övriga nytta de medför. Avsaknad av skog och markvegetation är dock ett faktum i många andra länder. I de norra och västra delarna av Kina blir kvadratkilometer mark till öken varje år på grund av avsaknaden av växtlighet. Sandmassorna sprider sig sakta men säkert, eftersom det inte längre finns några träd som håller dem på plats. Skogen har avverkats då marken har bearbetats för jordbrukets behov. Att marken blir till öken har en allvarligt negativ effekt på cirka 500 miljoner människors liv. Sanden ger upphov till lungskador hos människorna och försvårar jordbruket. Man tvingas stänga gårdarna då jordmånen förvandlas till sandöken. Sandstormar orsakar problem i utkanterna av ökenområdena och främjar ökenspridningen. Man kan dock förhindra att sanden sprids genom att återplantera det förlorade trädbeståndet och inrätta plantageodlingar i utkanterna av öknen. Den nytta skogarna medför har också observerats i sankare områden. De massiva rötterna hos mangroveträdet, som växer på tropiska breddgrader, ger människorna som lever på stranden skydd mot stormar och vattenvågor som jordbävningar ger upphov till. Dessvärre har inte heller mangroveträdet räddats från skogsavverkningar, utan stora skogsområden har fått ge vika för bland annat räkodling. Då mangroveväxtligheten saknas, dämpas eller skingras inte längre kraften hos de förödande vattenvågorna av träden. Då trädens rötter inte längre binder iorden sveps den med av vattenvågen, vilket orsakar ytterligare skador. De egenskaper hos mangroveträden som skyddar mot naturkatastrofer har till all lycka upptäckts. I södra Asien har man lyckats korrigera situationen genom att plantera nya mangrovebestånd. Arbetet underlättas av mangrovens snabba tillväxttakt: trädet kan växa flera meter på ett par år. Ronald Petocz / WWF-Canon Förhoppningsvis kommer människorna i framtiden att lära sig att tänka på skogarnas betydelse och den nytta de medför innan situationen glider oss ur händerna. Detsamma gäller också i många andra fall. Människan styr inte över naturen, utan naturen styr över människan. 8 Jesse Luhtasuo Samuli Lehtola Vaskivuoren lukio

9 Petri Mulari / APU / WWF Vatten 9

10 V a t t E N Sju fingrar vatten Små krusningar rör sig på ytan av sjön. Det ser spännande ut mot det annars så lugna vattnet. En liten flicka står på bryggändan och funderar. Efter en liten stund sätter hon sig ner på bryggkanten och börjar svänga med benen i sjön så att vattnet stänker. Hon förundras över vattnet framför sig ett ögonblick och ser hur småfiskar pilar in i stenarnas skrymslen och simmar omkring bland vattenväxter under ytan. Flickan förstår hur märkvärdigt helt vanligt vatten är. Hon har hört att livet fick sin början i vattnet för flera miljarder år sedan. Flickan förstår inte riktigt hur stort tal en miljard faktiskt är, men hon vet att det betyder något riktigt stort. Hon vet också att livet med åren har funnit vägen upp på torra land, men att alla trots det fortfarande är beroende av vatten. En del djur lever i vatten och andra behöver vatten att dricka. Flickan funderar en stund på fiskarna. Så roligt de har, då de får dyka och simma dagarna i ända. I skolan har hon också hört att 70 procent av människan består av vatten. Det betyder att alla människor består av rent vatten upp till naveln och högre. Om vi räknar på fingrarna består sju fingrar av tio av vatten. Flickan tittar på sina fingrar ett ögonblick och trummar dem mot bryggan. Ljudet ekar ordentligt över den lugna sjön. Största delen av jordklotet täcks också av vatten, tänker flickan. Haven och oceanerna döljer ofantliga hemligheter. Djupt nere i havets famn, dit solljuset inte ens når, lever alla möjliga märkliga djur. Vid sidan av dem verkar abborrarna i sjön inte särskilt konstiga. Vattnets betydelse kommer också fram på andra sätt i flickans funderingar. Livet behöver sötvatten för att släcka törsten, och framför allt behöver också växterna vatten. Med hjälp av vatten gör också en helt vanlig gårdsbjörk koldioxid till luft som vi kan andas. Utan vatten skulle det inte finnas växter, och utan växter skulle det inte finnas luft. Flickan reser sig upp och kastar en sten långt ut i vattnet, det är bara plasket som hörs. Hon tittar på vågorna som når stranden och tänker på hur fantastiskt rent vatten kan vara. Noora Hyrkäs Lauri Rinne WWF 10

11 V a t t E N På jakt efter vatten Föreställ dig att du plötsligt skulle bli tvungen att lämna ditt hem eller till och med ditt hemland av någon tvingande orsak, kanske för alltid. Du skulle bli tvungen att ge dig av, trots att du inte vill. Att leva som flykting är något av det mest tragiska som en människa kan råka ut för. Vi hör ofta hur människor tvingas lämna sina hem för att hålla sig vid liv. I dag är bakgrunden till många konflikter något så vardagligt som vatten. Det som är en självklarhet för oss i Finland, är på många andra ställen en livskälla som dagligen utgör en kamp mellan liv och död. Bristen på vatten påverkas bland annat av människornas ökande konsumtion och av klimatförändringen. Tillgången på sötvatten börjar vara ett stort problem i synnerhet i många u-länder. Om det inte längre regnar på åkerlappen och bevattning inte finns att få på annat håll, är det värsta alternativet att hela familjen tvingas flytta någonstans där det finns vatten. Jag har själv fått vittna om fall där ån flyter intill byn, men där människorna ändå lämnar sina hem. Då är det inte fråga om brist på vatten. I stället försvåras odlingen på åkrarna av att regnen blir oförutsägbara; det kommer antingen för lite eller för mycket vatten från himlen under en kort tid. För att kunna odla i sådana förhållanden behövs dyra bevattningssystem. Även om det flyter en å intill räcker pengarna inte till för bevattningssystem, och utomstående hjälp finns inte heller tillgänglig. Konkurrensen om vatten kan även leda till tvister mellan stater. Detta sker i synnerhet i gränsområden. Människor som bor nedströms vid floderna kräver att staterna uppströms ska begränsa sin förbrukning, så att vattnet räcker åt alla och människor inte behöver lämna sina hem. Det är svårt att hålla sig inom rimliga gränser, och alla har en egen åsikt om hur stor vars och ens rättvisa andel är. Då är det viktigt att staterna kan föra en vettig diskussion om hur vattnet används, så att det räcker åt alla. Vi västerländska människor konsumerar hela tiden allt mer bomullskläder och importerad mat. Produkter av detta slag förbrukar mycket vatten. Vi skapar alltså själva ytterligare tryck på vattenanvändningen i andra länder. I dessa länder finns många människor som skulle kunna använda vattnet för att upprätthålla och förbättra sitt eget liv. Det borde vi alla ha rätt till, eller hur? Förutom vi människor behöver också den mångsidiga naturen och de vilda djuren vatten. Det är viktigt att vi tänker på alla varelsers behov av vatten inte enbart människans. Michel Gunther / WWF-Canon Sami Tornikoski WWF 11

12 V a t t E N Virtuellt vatten? Magnus har redan länge funderat på att köpa en ny bil. Hans nuvarande bil är mer än tio år gammal och börjar vara skadlig för miljön. Magnus vill att den nya bilen ska lämpa sig för hans personliga behov, och han har också öga för en fin bil. Magnus vill även agera ekologiskt och köpa en bil med så små utsläpp som möjligt. Magnus har fått ögonen på den nyaste hybridbilen, som marknadsförs med just de egenskaper som han kräver av sin bil. Fordonet är tillverkat i Australien. Magnus köper bilen, men vad annat följer med på köpet? Genomsnittsfinländaren använder cirka liter vatten om dagen, om allt virtuellt vatten tas i beaktande. Men vad är virtuellt vatten? Med virtuellt vatten avses den vattenmängd som en vara kräver under sin livscykel. Till exempel används 185 liter vatten för att tillverka en chipspåse på 200 gram och 32 liter för att tillverka ett mikrochips. För att tillverka en vanlig personbil behövs uppskattningsvis liter vatten. Magnus köper alltså den bil han vill ha och dessutom liter virtuellt vatten. Vilken effekt har virtuellt vatten? Virtuellt vatten kan vara en lösning på vattenbristen i världen: man exporterar till exempel mat till många länder där hunger råder, och denna praxis kunde också tillämpas i fråga om vatten. Likaså kunde många stater som lider av torka avstå från sin primärproduktion och köpa exempelvis sin säd från någon annan stat, där odlingen är mer produktiv. Det oanvända arbetet och vattnet kunde då utnyttjas bättre. Vilka effekter får alltså Magnus inköp? Vattenreserverna i Australien är begränsade, och Magnus inköp påverkar den lokala vattenanvändningen. Det finns visserligen vatten, men det bör användas på rätt sätt och med eftertanke. Hos oss i Finland räcker vattnet till, men globalt sett är vattnet ett av de största problemen inom hållbar utveckling. Magnus kan för egen del påverka genom att använda allmänna kommunikationsmedel och gynna närproducerade produkter, så att inga resurser används i onödan. Chris Martin Bahr / WWF-Canon Heidi Pentikäinen Vaskivuoren lukio 12

13 Mauri Rautkari / WWF-Canon Östersjön 13

14 Ö s t E R S j Ö N Tumlaren en skygg storätare Jag är en tumlare, en riktig sällsynthet i Östersjön. För hundra år sedan kunde man se mig oftare, eftersom det då fanns många fler av oss här i Östersjön. Ni tycker kanske att jag ser ut som en fisk, eftersom jag har en fiskliknande form. Tack vare formen är jag också mycket bra på att simma. Trots mitt utseende är jag ett däggdjur och alltså närmare släkt med kor än med fiskar. Fiskar andas med gälar under vattnet och lägger rom, men jag andas luft med lungor och föder levande ungar, som jag ger di precis som människor. Jag ger en unge di i upp till nio månader! Mitt tilltalsnamn kommer sig av den runda, rullande rörelse som uppstår när jag kommer upp till vattenytan för att andas. Jag håller andan mycket bättre än en människa och kan dyka ner till mer än 200 meters djup. Mina dykningar varar dock oftast bara ett par minuter. Jag är en verkligt hungrig en, eftersom jag ständigt befinner mig i rörelse och jag förbrukar mycket energi för att min kropp ska hållas varm i det kalla vattnet. Energi får jag ur maten, det vill säga ur fiskar, som exempelvis strömming. Jag älskar fisk och kan äta flera kilo om dagen. Mitt bordsskick kunde kanske förbättras, eftersom jag sväljer mitt byte helt. Om din pappa åt lika mycket som jag i förhållande till sin egen vikt skulle han glufsa i sig åtminstone sex kilo fisk om dagen. Även om ni människor inte är lika hungriga varelser som jag, kan ni ändå följa mitt goda exempel och äta mer läcker sill och strömming utan att göra avkall på bordsskicket. Jag är ett ganska skyggt djur och kommer inte gärna och hälsar på människor som åker båt, trots att en del av mina släktingar i världshaven brukar göra det. Vid ytan syns bara en skymt av min triangelformade ryggfena. Fast jag undviker människor trivs jag i andra tumlares sällskap och tar väl hand om mina vänner. Förhoppningsvis tar ni människor hand om Östersjön, så att jag kan tumla om här också i framtiden! Vanessa Klötzer WWF Antti Halkka / WWF 14

15 Ö s t E R S j Ö N Våtmarken miljöskydd med hävkraft Då jag frågar Jyrki och Jussi från rockbandet The 69 Eyes vad en våtmark är svarar de slagfärdigt: Det är en sådan där vassrugge före det egentliga vattenområdet som ett filter som samlar upp näringsämnena och gör vårt vatten klarare. Jyrki och Jussi vet vad de pratar om. Rockarna har varit med och bekantat sig med våtmarker som WWF bygger. Med hjälp av våtmarkerna bekämpar man med naturliga medel övergödningen av vattendragen och Östersjön. I Östersjön kan övergödningen ses med blotta ögat i form av bälten av blågröna alger, slemmiga stränder och grumligt vatten. Under ytan är synen ännu obarmhärtigare. Känsliga djurarter lider mest av övergödningen. Övergödning beror på en för stor mängd näringsämnen i vattnet. Överflödiga näringsämnen sprids till vattnet från till exempel industrin, avloppsvattnet och lantbruken. Då åkrarna piskas av störtregn spolas det näringsrika ytlagret ner i vattendragen. Om man bygger en våtmark mellan sjöarna och åkrarna, sköljs näringsämnena inte längre vidare, utan blir kvar i våtmarken. Att det fungerar på detta sätt beror på att vattnet i en våtmark sprider ut sig över ett stort område och strömningen blir långsammare. Därför sjunker de näringsämnen och det jordmaterial som har transporterats med vattnet till bottnen av våtmarken. De näringsämnen som blir kvar i våtmarken används då som näring av till exempel näckrosor och svärdsliljor. De anlagda våtmarkernas utseende kan variera mycket. Vissa våtmarker är små områden av öppet vatten som har skapats genom att till exempel dämma upp en bäck. Andra våtmarker kan vara en hektar stora, som sjöar, och innehålla små öar, djupvattensområden, sanka landområden, platser med strömmar eller vad som helst! Gemensamt för dem alla är dock att våtmarkerna i bästa fall är effektiva medel för miljöskydd. Vi människor kan minska mängden näringsämnen som sprids till vattendragen och dämpa övergödningen. Det finns många åtgärder, och för att lösa problemet behövs också mångsidiga handlingar. Att anlägga våtmarker är ett naturligt tillvägagångssätt i denna kamp. Till sist slänger Jyrki och Jussi också ur sig en kommentar: Som bekant så susar det i säven. Det har de mer än rätt i. Förutom att våtmarkerna håller kvar näringsämnen erbjuder de en ypperlig livsmiljö för en stor och brokig mångfald av djur- och växtarter, vars livsmiljöer är hotade i det finländska landskapet. Elina Erkkilä / WWF Elina Erkkilä WWF 15

16 Ö s t E R S j Ö N Frivilliga oljebekämpare Visste du att Östersjön är ett av världens livligast trafikerade havsområden? Enbart antalet oljetransporter på Finska viken har ökat påtagligt under årens lopp. Dessutom är oljetankrarna större än tidigare. Man har strävat efter att förbättra sjösäkerheten på Östersjön, men en oljeolycka kan ändå inträffa. Om så sker, försöker man omgärda oljan som flyter på ytan med länsor och samla upp den i närheten av fartyget. Om detta på grund av dåligt väder inte är möjligt, kan oljan spridas till kustområdena. Även en liten olycka på fel plats vid fel tidpunkt kan vara förödande för den lokala naturen och näringarna. Förutom strandklipporna skadas också djuren i havsområdet av oljan. I synnerhet fåglarna är sårbara: en fågel som är nersölad med olja kan inte flyga eller simma och har svårt att hålla sig varm. Förmodligen dör den snart. Nittonåriga Jenny har en speciell hobby. Hon ingår i WWF:s frivilliga oljebekämpningsgrupper. Om en oljeolycka inträffar vid den finländska kusten och myndigheterna behöver hjälp med oljebekämpningen, får Jenny och tusentals andra frivilliga en kallelse från WWF att komma och hjälpa till med städningen av stränderna och vården av oljetäckta fåglar. Att samla in oljan från stränderna är ett tungt och mycket långsamt arbete. Beroende på strandens struktur och oljans art används olika arbetsmetoder. Som arbetsredskap fungerar till exempel öskar, spadar, skrapor och borstar. Varje oljeinsamlare märker med tiden vilket arbetsredskap som passar bäst för vilket ändamål. Jenny har deltagit i oljebekämpningsövningar samt i en kurs där deltagarna fick lära sig att hjälpa fåglar som smetats ner med olja. Att delta i utbildningarna känns meningsfullt, eftersom Östersjön är viktig för Jenny. Det känns bra att veta att hon kan göra något konkret för att skydda havsnaturen om en olycka inträffar. Vanessa Klötzer Päivi Seppänen / WWF 16

17 Roger Leguen / WWF-Canon Naturens mångfald 17

18 N a t u R E N S m Å N g f a L D Tigern Jag är en tiger, hemsk och stor en best som i de vilda skogarna bor Vi bor ju främst i Asien förstås men också i Europa kan du hitta några av oss Nu hotas vi av en stor fara det är tjuvskyttarnas stora skara Vi skyddas inte mera av våra skyddsränder när vi omges av burarnas järnstänger Hjälp oss att vår älskade skog bevara det är där som vi vill bo och vara Nu ber vi er alla om hjälp, skynda så att ni hinner innan ytterligare en värdefull art från världen försvinner Henni Jaatinen Siiri Virtanen Milla Tuppurainen Vaskivuoren lukio Santeri Hänninen 18

19 N a t u R E N S m Å N g f a L D Byskogar, plantskolor och åkerskogsbruk I Tanzania i östra Afrika utgör regnskogarna en möjlighet till försörjning för de lokala invånarna. Från skogarna får man frukt, svamp, ved, byggmaterial och medicinalväxter. De floder som slingrar sig fram i skogarnas skugga tillhandahåller dricks- och tvättvatten. Dessutom skyddar skogarna från vind, regn och solgass. Skogarna är alltså livsviktiga för människorna. Regnskogarna i östra Usambara är hemvist för många växt- och djurarter. Till exempel är detta det enda området där den välbekanta saintpaulian förekommer i det vilda. Att slå vakt om skogarna är viktigt för att bevara naturens mångfald. På många platser avverkas för mycket skog, eftersom behovet av ved och byggnadsvirke är stort och det råder brist på odlingsmark. Skogarna kan dock också vårdas på ett hållbart sätt så att de inte behöver fällas, utan kan både skyddas och utnyttjas samtidigt. WWF främjar hållbar skogsvård i östra Usambaras bergsskogar i nordöstra Tanzania. Med WWF:s hjälp har flera byskogar anlagts i området. Ansvaret för vården av dessa skogar ligger helt på de lokala byborna. För byskogarna utarbetas en markanvändningsplan och tydliga regler för skötseln och utnyttjandet av skogarna. Med hjälp av dem har bergsområdets skogar förblivit livskraftiga och erbjuder ett hem för otaliga djur- och växtarter. Dessutom har människorna fått mat från sina skogar och utnyttjat dem ekonomiskt genom att exempelvis sälja skogsprodukter, såsom svamp och medicinalväxter. Hållbar skogsvård främjas också genom att plantskolor anläggs. I dessa odlas de trädslag som finns i regnskogen, och plantorna planteras i skogsområden som har splittrats. Till skogarnas välmående bidrar dessutom åkerskogsbruket som idkas av lokala invånare och som skiljer sig från traditionellt, ensidigt jordbruk. Vid åkerskogsbruk odlas matväxter, såsom banan, svartpeppar och bönor, tillsammans med regnskogsträd, mellan och under dessa. Med hjälp av det stora antalet näringsväxter blir människornas kost mångsidigare. Dessutom vågar djur som lever i de täta byskogarna och skyddsskogarna röra sig längs åkerskogslapparna från ett skogsområde till ett annat. Hållbar skogsvård är viktig, eftersom man med hjälp av den samtidigt kan skydda värdefulla regnskogar, trygga ett hem för de många utrotningshotade djur och växter som lever i dessa samt tillhandahålla många olika fördelar för dem som är beroende av skogarna. Laura Tahkokallio / WWF Maija Kaukonen WWF 19

20 N a t u R E N S m Å N g f a L D Naturens rätt att finnas till Det är år 1992 i Rio de Janeiro i Brasilien. Kompakta, svarta bilköer slingrar sig fram längs gatorna i den heta staden. Utmed gatorna patrullerar poliskorteger som håller nyfikna Riobor på avstånd. De centrala platserna i staden glänser ovanligt rena. Det ryktas om att till och med de hemlösa gatubarn som vanligtvis vistas i centrum av Rio har transporterats till någon plats i utkanten av staden, bort från de många internationella besökarnas ögon. Största delen av invånarna i Rio de Janeiro har en ganska bristfällig uppfattning om varför de svarta bilarna och skarorna av utländska, kameraförsedda journalister som följer dessa befinner sig i staden. Tidningarna berättar att det är fråga om en FN-konferens, där man har för avsikt att hitta lösningar på världens största problem. Ett av dessa är avverkningen av regnskogarna i Brasilien. Rioborna är inte säkra på om de borde vara förargade eller stolta över att hela världen nu påstås prata om hur regnskogarna försvinner. Rioborna anser att de allvarliga problemen i världen har konstiga och svåra namn. Vad är till exempel biodiversitet? Pratet om att naturens mångfald utarmas är för de flesta Riobor inte förenat med deras egna upplevelser. Det enda de känner till är sin egen och andra människors fattigdom. Ändå har man nu, år 1992, för avsikt att i Rio de Janeiro lösa just precis utarmningen av naturens mångfald! I den stora salen i konferenscentret upplever man intensiva, historiska ögonblick. På plats finns presidenter, ministrar och höga tjänstemän från hela världen. Ministrar och en stor grupp tjänstemän har anlänt också från lilla, nordliga Finland. Hela salen brister ut i applåder då man efter långa förhandlingar lyckas få till stånd en global konvention för att skydda biodiversiteten. Utanför salen jublar den enorma gruppen av naturvårdare. Konventionen innehåller en omvälvande huvudtanke: naturen har ett egenvärde. Människorna ska alltså sörja för att inte bara människorna, utan också andra arter har rätt att leva! Tjugo år senare njuter järvungarna i Enare av sitt livs bästa sommar. De anar inte att de hör till de mycket fåtaliga, enbart cirka 150 finländska järvarna. Järven har inga fiender bland djuren. Det utrotningshotade rovdjuret förföljs bara av människan. Skyddsarbete för biodiversiteten behövs alltjämt. Staffan Widstrand / WWF Anne Brax WWF 20

21 Sindre Kinnerød / WWF-Canon Klimatförändringen 21

22 K l i m a t F Ö R ä N D R I N g E N Pingviner i Brasilien En dag i juli surfade brasilianaren Alex Bocage de Almeida i vattnen i närheten av São Paolo. Det var ett tjugotal grader varmt, sydlig vind och i luften låg en doft av alger. En perfekt dag att njuta av havet, tänkte Alex. Plötsligt lade han märke till något svartvitt intill brädan. Vad? Är det en pingvin? tänkte Alex förvånat. Det kan inte stämma! Pingviner trivs ju i kallt vatten, och här är vattnet mer än 20 grader varmt. Där kilade dock en liten pingvin, hoppade i en båge över ytan och dök sedan graciöst igen. Alex tittade förundrat på. På ett ögonblick var pingvinerna fem till antalet och snart var de redan 20. De simmade norrut och försvann strax ur sikte. Alex hade surfat här hela sin barndom, men aldrig sett något liknande. Då Alex kom hem googlade han ämnet. Det visade sig att fåglarna var magellanpingviner och kom från Falklandsöarna. De hade simmat längs nästan hela den sydamerikanska kusten för att komma till norra Brasilien. Alex hittade också en artikel som berättade att man i år hade sett tusentals pingviner vid de brasilianska kusterna. Hälften av fåglarna hade varit utsvultna och en del hade dött av hunger. Hur kan pingvinerna dö av hunger i ett hav som är fullt av fisk?" förundrade sig Alex. Alex oroade sig över pingvinernas egendomliga beteende, så han bestämde sig för att ringa till sin vän Valéria, som arbetade inom WWF. Valéria bekräftade vad Alex redan anade: då pingvinerna simmar i väg så här långt från sina normala bosättningsområden måste något vara riktigt fel. Man har upptäckt att den havsström som magellanpingvinerna fiskar i nu är en grad varmare än normalt. Därför simmar pingvinernas bytesfiskar sardinerna, som tycker om kyla, ner på djupet, där fåglarna inte kan nå dem. Pingvinerna måste alltså ge sig i väg längre norrut för att hitta mat. Hur kan en uppvärmning på en grad ha så här stor effekt? undrade Alex. Om vattnet i duschen är en grad varmare i dag än i går märker jag det inte ens. Men på skalan för hela världen ser en grad ut att redan innebära en stor förändring. Michel Gunther / WWF-Canon Hanna Nordström WWF 22

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Alla barn till skolan Schools for Africa

Alla barn till skolan Schools for Africa Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Fira FN-dagen med dina elever

Fira FN-dagen med dina elever EN BÄTTRE VÄRLD Fira FN-dagen med dina elever 24 oktober Ett material för grundskolan från Svenska FN-förbundet. Fira FN-dagen med Svenska FN-förbundet och projektet Skolmat blir kunskap. Inför FN-dagen

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter Tigerräkor Från havet till tallriken I Sydamerika och Asien arbetar en stor del av befolkningen med tigerräkodling. Under de senaste årtiondena har de fått stor konkurrens av västerländska företag efter

Läs mer

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja

Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja Under regnperioden samlar Ses Saruns familj vatten i stora kärl. I kärlen lägger man fiskar så att vattnet ska hållas rent. Småfisk skyddar mot febersjukdom i Kambodja I de stora grå kärlen av lera finns

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation

En bättre värld i arv. Information om testamentsdonation En bättre värld i arv Information om testamentsdonation En hälsning från direktorn 3 Hoppet om något bättre blir verklighet Någon dag, någonstans i världen, kan ett barn som lever i extrem fattigdom få

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar

Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar Minória Manuel pekar på åkern som blev dränkt då floden Zambezi svämmade över. Flodvattnet fördärvade Minória Manuels odlingar På åkern sjunker fötterna djupt ner i varm gyttja. Här och där finns fortfarande

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Den hållbara maten konsumenten i fokus

Den hållbara maten konsumenten i fokus Den hållbara maten konsumenten i fokus Frukostseminarium, 10 april 2013 Produktion av livsmedel står för ungefär en fjärdedel av svenskarnas totala utsläpp av växthusgaser. Maten påverkar också miljön

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND

UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND AV HÉLÈNE LUNDGREN UTMANANDE PADDLING OCH SPÄNNANDE NATUR PÅ SHETLAND Kraftiga dyningar, grottor, vikingahistoria, sandstränder och vackra klipportaler längs Shetlandsöarnas kust. En dramatisk natur med

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Mål resurshushållning i kursplanen

Mål resurshushållning i kursplanen RESURSHUSHÅLLNING Mål resurshushållning i kursplanen Ha kunskaper om resurshushållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning Kunna planera, tillaga, arrangera

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

V V I I ING K L LE. den snälla skeppskatten

V V I I ING K L LE. den snälla skeppskatten I I ING V V K L LE den snälla skeppskatten I I ING V V K L LE den snälla skeppskatten Text: Maarit Wall Illustrationer: Henrik Nilson Layout och produktion: Viking Line Mariehamn Tryck: Mariehamns Tryckeri

Läs mer