Nationalekonomi & statistik ÖVERSIKT. Svenska för nationalekonomer & statistiker Åbo universitet / Språkcentret

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationalekonomi & statistik ÖVERSIKT. Svenska för nationalekonomer & statistiker 2009. Åbo universitet / Språkcentret"

Transkript

1 Nationalekonomi & statistik ÖVERSIKT Svenska för nationalekonomer & statistiker 2009 Åbo universitet / Språkcentret Lektor Ilkka Norri (red.) 03/2009

2 2 Förord Sedan många år tillbaka har den s.k. tjänstemannakursen i svenska för vissa ämnen i samhällsvetenskapliga fakulteten vid Åbo universitets språkcenter bestått av tre delar. Gruppen har 30 timmar kontaktundervisning, där man koncentrerar sig på muntliga färdigheter samt på att skriva uppsatser och referat, o.d. Studerandena läser och övar grundgrammatiken via webben med hjälp av Språknätet som planerades och konstruerades redan på senare delen av 1990 talet i samarbete mellan språkcentren i fyra finländska högskolor, Åbo universitet, Tammerfors universitet, Helsingfors universitet samt institutionen för språk och kommunikation vid Helsingfors handelshögskola. Denna del innehåller även en grupp övningar under titeln Människan i arbetslivet. Övningarna rapporteras med hjälp av en studiedagbok som sedan ges till läraren. För det tredje skriver studerandena självständigt en essä om ett fritt valt område inom nationalekonomi eller statistik. Detta dokument är en samling av dessa essäer. Endast de grövsta felen och stilbrotten har rättats. Vitsordet tas med i den totala bedömningen. All återkoppling (feedback) är ytterst värdefullt. Åbo Ilkka Norri, FL, lektor i svenska

3 3 INNEHÅLL 1. Statistikens historia Sofia Männikkö 4 2. Beskrivande statistik Maari Waltari 5 3. Samplingsmetoder Mari Koivisto 6 4. George E.P. Box Jesse Sundell 7 5. John Wilder Tukey Kirsi Rastas 9 6. John Forbes Nash Jr. Emma Rimmanen Makroekonomi Ville Kauppila Inkomstskillnader Mika Witting Monopol Katariina Maliniemi Devalvation Satu Koivu Recessionen i Finland på 1990 talet Stina Oksa Bankkrisen i Finland Erik Mäkelä Ekonomiska och monetära unionen(emu) Elina Somero Eli Heckscher, Bertil Ohlin och Heckscher Ohlin modellen Heikki Happonen Mikrolån Jukka Virtanen Biostatistik Tiina Kirsilä 19

4 4 1. Statistikens historia Sofia Männikkö Statistik är en vetenskap, som forskar insamling, analysering och tolkning av material. Viktiga delområden, som statistikerna utnyttjar, är matematik och sannolikhetskalkyl. Statistik är en del av nästan alla vetenskapsgrenar, därför att statistik hör till nästan alla undersökningar. När samhället har moderniserats, har statistik blivit ännu viktigare. Statistikens rötter finns i det forntida Rom, där man förde statistik för staten. I själva verket har ordet statistik (eller engelskans statistics ) utvecklats från det latinska ordet stato, som hänvisar till staten. Men i själva verket härstammar statistikens historia från 1600 talets Europa, närmast England och Frankrike. Med hasardspel började man bli intresserad av slumpmässighetskontroll, och så alstrades sannolikhetskalkyl. Viktiga personer i sannolikhetskalkyls födelse är Blaise Pascal och Pierre de Fermat. Tillsammans gestaltade de grunderna för klassisk sannolikhetskalkyl. Å andra sidan skedde utveckling också i empiriska vetenskaper. Där kom fram ett behov att behärska mätnings och slumpfel. Tyko Brahe och efter honom, Johannes Kepler och Galileo Galilei började uppfinna medel att behärska felen. En av de viktigaste uppfinningarna ur statistikens synvinkel är normalfördelning, som baserar sig på central gränsvärdesats. Äran från uppfinning av normalfördelning har alltid getts till Carl Friedrich Gauss. Han var ju den som gjorde fördelningen bekant, men i själva verket hade Abraham DeMoivre med Daniel Bernoullis kunskap uppfunnit normalfördelningen redan på 1700 talet. Ändå var Gauss den som förenade slumpfel och normalfördelningen. Tester är en viktig del av statistiken. Den första statistiska test togs fram redan på 1700 talet, när John Arbuthnot forskade hur sannolik båda könen var bland nyfödda. Men först på 1900 talet skedde den betydande utvecklingen i testteori. Då började Ronald Fisher med testplaneringen och Karl Pearson utvecklade den lineära regressionsmodellen och korrelationskoefficienten. Ofta säger man ju att modern statistik kom till vid skiftet av 1800 och 1900 talet.

5 5 Till Finland kom statistiken på 1700 talet. Som först i världen grundade man en statistisk institution, som kallades för tabellverket år Statistiker förde man över befolkning, jordinnehav, olyckor och dödlighet. Befolkningsstatistiken i Finland (faktiskt Sverige Finland) från 1749 till nutid är den äldsta statistiken som har fortsatt obrutet. 2. Beskrivande statistik Maari Waltari Statistiska material består av numeriska data av observationer. Man kan inte få någon helhetsuppfattning genom enbart numeriska data. Först måste man förädla data till förståelig information. Det möjliggör att man kan dra slutsatser av fenomens föreställda information. Beskrivande statistisk koncentrerar data till information och man kan dela beskrivande statistisk i två delar, statistiska nyckeltalen och grafiken. Information är också variablers måttskalor. Man kan avdela dem enligt måttskalorna i tre gruppen: kategoriska variabler (till exempel kön och utbildning), graderade variabler (till exempel åsiktsskala) och kvantitativa variabler (till exempel ålder och lön). Här presenterar jag de nyckeltal som är vettiga att räkna av data. Typtal visar det allmänna värdet. Med andra ord det värde som fick mest observationer. Typtal är ett passande nyckeltal för alla måttskalor. Median är ett tal där högst hälften av observationer är mindre än median och den andra halvan av observationer är större än median. Median är ett stabilt nyckeltal: det är inte känsligt till atypiska observationer som antigen är exceptionellt stora tal eller exceptionellt stora tal. Median beskriver bra (utöver typtal) variabler som är graderade. Medeltal är observationers summa genom observationers antal och är känsligt till atypiska observationer. Varians är nyckeltalet för dispersion och standardavvikelse är kvadratroten ur varians. Man brukar med medeltal och standardavvikelse presentera kvantitativa variabler. I den statistiska grafiken finns många olika sätt att presentera information. Man måste välja det framförande som är tjänligt för ändamålet. Det måste också bli passande när man tar i beaktande målgruppen, de som figuren är avsedd till. Figuren måste bli klar. I ett stapeldiagram är det bra att staplarna presenterar variablers antal och procentuella del. Om man vill presentera olika delar skulle ett cirkeldiagram ett bra val. Med ett linjediagram kan man presentera tidsserier. Ett punkdiagram åskådliggör beroendet av två variabler. Tredimensionella figurer är inte rekommendabla. De kan vara vackra att titta på men i allmänhet är sådana figurer ä oklara och de kan förvrida verkligheten.

6 6 Till slut vill jag betona att numeriska data är lika reliabel som de begreppen som numeriska data mäter: om begreppen är dåligt definierade är också de numeriska data som mäter motsvarande begrepp dåliga. 3. Samplingsmetoder Mari Koivisto Det finns många saker som man behöver ta i beaktande när man gör en undersökning. En av de viktigaste sakerna är sampling. Det finns många olika samplingsmetoder och var och en passar i olika situationer. Jag ska presentera fyra mest begagnade samplingsmetoder. Enkelt slumpmässigt urval I enkelt slumpmässigt urval har varje elementär enhet av statistisk population samma probabilitet att bli utvald till sampel. Ett bra exempel på enkel slumpmässighet är att man drar en lapp ut ur en hatt. I en sådan situation skriver man varje elementär enhet av statistisk på egen lapp, till exempel, och man drar lappar ut ur hatten beroende på hur många personer man behöver i undersökningen. Problemet med enkel slumpmässighet är att man måste känna till alla dem som hör till statistisk population. Därför använder den här metoden bara med små populationer som man bra känner till. En sådan liten population är till exempel alla elever av en skola. Systematiskt urval I systematiskt urval räcker att man bara vet hur många elementära enheter hör till statistisk population. När man vet stickprovsstorleken kan man sampla sampel så, att man tar till sampel en elementär enhet med jämna mellanrum. Till exempel om man vet att det finns 300 hundra människor som har samma sjukdom och stickprovsstorleken är 100 personer, så kan man ta till sampel var tredje person. Problemet med systematiskt urval är det att i samplen kan det förekomma villfarelser om statistisk population är organiserad med en viss stil. Till exempel om materialet är organiserat så att varannan är man och varannan är kvinna och till samplen väljer man varannan, så kan samplet bestå av bara kvinnor eller bara män.

7 7 Stratifierat urval I ett stratifierat urval delas populationen i delmängder enligt någon egenskap. Sedan examinerar vad varje delmängds proportionella del är i statistisk population. Till sampling samplar man var delmängd enligt samma proportionella del som det finns i populationen. Till exempel om i populationen är delad så att unga personer är 30 %, medelålders är 45 % och åldringar är 25 %, så måste proportionerna i samplingen var desamma. Klustersampling I klustersampling måste populationen först delas i kluster enligt någon egenskap. Till sampel väljer man ett visst antal kluster och i varje kluster finns det lika många elementära enheter som man måste undersöka. Till exempel kan alla grundskolelever delas i kluster enligt skolor och i sampel väljer man ett visst antal skolor. I varje skola som är med i samplet måste man undersöka alla elever. Kluster kan väljas ut med till exempel enkelt slumpmässigt urval. Sampel kan samplas med att använda klustersampling och stratifierat urval. Då utformar man först kluster och sedan examinerar man vad delmängders proportionella del i statistisk population är och samplar sampel så att delmängdens proportionella del förblir likadan. Det finns också andra metoder till sampling än dessa fyra. Man kan åtminstone börja med en av dessa samplingsmetoder om man känner till hela den statistiska populationen. Man kan också förena olika samplingsmetoder och då kan samplingen underlättas. Om man förenar olika samplingsmetoder, kan man vara säker på att man har samplat samplingar som är urval, inte prov. Så kan man generalisera analysen av resultaten till hela populationen och resultaten kan anses vara reliabla. 4. George E.P. Box Jesse Sundell George Edward Pelham Box föddes den 18 oktober 1919 i Gravesend, Kent, England. Hans far hette Harry Box och modern hette Helen Martin. Box var först gift med Jessie Ward år Sen gifte han

8 sig med Joan Fisher som är dotter till en annan populär statistiker, Ronald Fisher. År 1985 gifte Box sig tredje gången, nu med Claire Louise Quist. 8 Studier Först började han studera kemi vid London universitet men sen började andra världskriget. När han var i andra världskriget behövde han hjälp med sitt arbete eftersom han jobbade med kemiska vapen. Han kunde inte finna någon statistik som skulle ha kunnat hjälpa honom. Därför började han studera statistik sig själv vid London universitet efter kriget. Arbetsliv Box arbetade i ICI (Imperial Chemical Industries) Han har också arbetat i många universitet till exempel North Carolina Universitet, Princeton Universitet och Wisconsin Madison Universitet. Han har också varit president i Amerikanska Statistika Föreningen. George Box har skrivit flera böcker vilka är ganska viktiga nuförtiden. Till exempel Statistics for experimenters skrev han år År 1979 skrev han boken Time series analysis: Forecasting and control och år 1973 skrev han boken Bayesian inference in statistical analysis. Prestationer Nuförtiden är hans namn i många statistiska modeller. Till exempel Box Jenkins, Box Cox och Box Behmben. En av hans satser har blivit ganska känd. Nämligen Alla modeller är fel. Vilket är nyttigt. Han är bäst känd för sitt arbete med tidsserieanalys, experimentplanering och den bayesianska slutsatsen. Eftersom han är pionjär i statistik har han vunnit många priser. De viktigaste priserna som han har tagit emot är Shewhart medalj 1968, Wilks Memorial pris 1972, R.A Fisher lektors tjänst och Guy medaljen i guld Nuförtiden bor han i England och i USA. Han är ett av de viktigaste namnen inom 1900 talets statistik.

9 5. John Wilder Tukey 9 Kirsi Rastas John W. Tukey var född den 16 juni i New Bedford i Massachusetts år Han var föräldrarnas enda barn. Föräldrarna märkte tidigt att deras son var speciell och därför bestämde de att lära John hemma. Vid universitetet blev han filosofie kandidat år 1936 och magister i naturvetenskaper år 1937 med kemi som huvudämne vid Brown universitet. Han studerade vid Princeton university och blev färdig doktor i matematik år Efter andra världskriget återvände han till institutionen för matematisk vid Princeton university eftersom S. S. Wilks erbjöd en tjänst till honom. Han deltog också i industriell verksamhet och jobbade i Bell Telephone Laboratories efter världskriget. Vetenskap och dataanalys var närvarande hela tiden. En av hans flera insatser för samhället var hans jobb i Amerikansk Statistisk Förening. Den här föreningen producerar olika rapporter, till exempel Kinsey Rapport och Statistiska Problem i Kinsey Rapport angående människornas sexuella beteende. Tukey har fått flera erkännanden för sina insatser på det statistiska fältet: år 1982 gav IEEE honom en dekoration för hans jobb på spektral analys utför med slumpmässigt urval och på Fast Fourier transform algoritm (FFT). Han fick också priser från följande håll: National Academy of Sciences år 1960 och National Medal of Science år 1973 som tilldelades av president Nixon. Tukey gick i pension år 1985 från Princeton där han lärde och från Bell Labbs. Han dog i New Brunswick den 26 juli år John Tukeys intresse för statistik var varierande och omfattande. Tre av hans bäst kända metoder är lådagram eller boxplot, stam blad diagram och Tukeys parvis komparation. Tukeys test, Tukeys lambda fördelning och Tukey Kramer metod bär hans namn. Han är också känd för sitt samarbete med James Cooley: Cooley Tukey FFT algoritm därav fick han sin erkännande. Tukey gjorde exempellöst jobb inom statistiken och i vetenskapen i allmänhet under sin långa karriär i Bell Labbs och vid Princeton university. Han jobbade också som specialist för regering och industri.

10 6. John Forbes Nash Jr. 10 Emma Rimmanen John Nash är född i Mercer County den 13 juni Hans pappa var ingenjör och mamma lärare. John har också en lillasyster Martha. John var ett annorlunda barn. Han var mera intresserad av böcker än av normala sociala lekar. Hans föräldrar uppmuntrade honom att studera och skaffa mera information. Hans onormala begåvningar förblev omärkt i skolan och lärarna tycker att han var efterbliven. När Nash var 14 år gammal visade han första gången intresse för matematik. I gymnasiet och vid universitet studerade han naturvetenskaper, kemi och elektricitetsteknik innan han valde matematik till sitt huvudämne. Professorer berömde honom. Han avlade magisterexamen i matematik år Forskarstudier avlade han i Princeton. Nash gick inte till föreläsningar och läste inte böcker. Han utvecklade matematiska modeller sig själv. Då blev han en enastående matematiker. När han skrev sin doktorsavhandling bildade han en grund för spelteori. Han var endast 21 år gammal. Nash disputerade i non cooperative games år År 1953 fick han en så kallad John David Stier. I slutet av 1950 talet blev Nashs mentalhygien värre. På våren 1959 diagnostiserades paranoid schizofreni. År 1994 fick John Nash Jr. Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (Nobelpriset i ekonomi). 7. Makroekonomi Ville Kauppila Nationalekonomi kan delas i tre delar, mikroekonomi, makroekonomi och internationell ekonomi. Makroekonomi handlar om samhällets ekonomi i sin helhet, såsom till exempel växelkurser, inflation, arbetslöshet, konjunktursvängningar, tillväxt och national bokföring. De flesta ekonomiska artiklar i media handlar om makroekonomi på något sätt. Olika modeller baserar sig på makroekonomi. De mest kända makroekonomiska modellerna är Solowmodellen och IS LM. Solow modellen beskriver ekonomisk tillväxt på lång sikt, såsom hurdant det är

11 11 möjligt att producera mera år ut och år in. IS LM modellen sammansätter två kurvor. IS kurvan härleds av varumarknaden och LM kurvan härleds av penningmarknaden. Tillsammans beskriver de verkningen mellan ränta och nationalprodukt vilka skapar IS LM modellen. Makroekonomi handlar om konjunkturer och konjunktursvängningar. Högkonjunktur betyder att den totala efterfrågan på varor och tjänster är större än normalt på lång sikt. Lågkonjunktur betyder tvärtom att den totala efterfrågan på varor och tjänster är mindre än normalt. Konjunkturer inverkar på hurdan stabiliseringspolitiken är. Institutioner kan göra en expansiv finans och penningpolitik i lågkonjunktur och spendera i högkonjunktur. Institutioner, såsom regering kan inverka på inflation och arbetslöshet via stabiliseringspolitik Penningpolitik är en essentiell del av makroekonomin. Växelkursen mellan valutor berättar hur mycket en valuta är värd i den andra valutan. Penningpolitik beskriver hur mycket pengar det finns i ekonomin och hur det påverkar räntan. Penningpolitiken är så viktig eftersom det finns en stark korrelation mellan inflation, tillväxt och ränta. 8. Inkomstskillnader Mika Witting I vårt samhälle är det helt klart att alla människor inte kan få samma lön. En städare får mindre lön än en ekonomist. Det finns en inkomstskillnad mellan kvinnor och män men oftast talar man om inkomstskillnader mellan fattiga och rika. Man säger oftast att stora inkomstskillnader inte spelar någon roll om fattiga människor också kan bli rikare. Det är inte någon enkel sak eftersom större inkomstskillnader innebär större relativ ojämlikhet. Stor ojämlikhet ökar kriminaliteten i samhället. I nationalekonomin har inkomstskillnaden alltid varit ett viktigt tema. Det finns många bemärkta ekonomister som har specialiserat sig på sociala saker och inkomstskillnader, till exempel A.B. Atkinson. Man mäter inkomstskillnader med olika måttskalor, såsom t ex med Ginikoefficent. Ginikoefficenten är oftast använd som indikator för ekonomisk ojämlikhet. Ginikoefficenten beskriver inkomstskillnaden som ett enda tal. Större ginikoefficient betyder att inkomstfördelningen är ojämnare och inkomstskillnaden är större. Om Ginikoefficenten är 0 får alla människor samma lön.

12 12 I nordiska välfärdsstater har inkomstskillnader alltid varit ganska små. Till exempel i Finland har den offentliga sektorn försökt minska ekonomisk ojämlikhet och det har fungerat ganska bra. Under de senaste åren har inkomstskillnader och ekonomisk ojämlikhet börjat växa. Det är ganska dåligt att kurvan har börjat gå upp igen eftersom det finns ännu mera fattiga människor i Finland och i hela världen. 9. Monopol Katariina Maliniemi Monopol är en situation på marknaden där är ett företag ensam härskar över hela marknaden. Företaget kan uppnå en monopolsituation till exempel genom att ha patent på en nyttighet, till exempel ett läkemedel. Monopolen kan också vara lagstadgad, såsom till exempel Alkos monopol inom detaljhandeln på alkoholdrycker. Man presumerar att en producent känner till efterfrågan av en produkt. I en monopolsituation kan producenten sätta priset på sin produkt. Han vill sätta priset så att han kan maximera sin vinst. Priset vill möta med konsumenters efterfrågan. När priset och efterfrågan är i balans kan man definiera antalet som måste säljas. Monopol är en marknadsform som gynnar producenten mest och konsumenten minst. Producenten bjuder nyttigheten i mindre skala med högre pris än i en perfekt konkurrenssituation. Därför är monopol ineffektiv. Producenten kan inte länge dra nytta av sina monopolvinster. Stora vinster lockar mera producenter på marknaden. I många branscher sjunker produktionskostnader, noggrannare sagt enhetskostnader, när produktionsmängderna växer. I ytterst situation blir ett ensamt företag kvar. Det kallas för naturlig monopol. Några exempel på naturlig monopol är järnvägar (VR) och kommunala servicer i Finland.

13 10. Devalvation 13 Satu Koivu Vad betyder devalvation egentligen? Det betyder att man med vet och vilja sänker valutans värde i förhållande till en utländsk valuta. Det betyder för sin del att exportnyttigheter blir billigare jämfört med importnyttigheter. Man kan också säga att handelsbalansen blir bättre därför att man exporterar mera än importerar, tack vare billigare exportnyttigheter. Från 1940 talet till 1990 talet, ungefär vart tionde år, gjorde man flera devalveringar i Finland. Då sänktes värdet på finska mark från cirka 4 procent upp till cirka 12 procent. Man talade också om s.k. devalvationscykel, som kan delas i olika faser, som behandlas härefter. I första fasen stiger priser och löner upp snabbare inrikes än i konkurrentländer. Det betyder att man inte längre kan konkurrera med priser. Det betyder också att lönsamhet av företag försvagas. Nyttigheter exporteras mindre medan det importeras mera. I hemlandet kommer arbetslösheten att stiga och deficitet av betalningsbalansen blir sämre. Det kommer också att hända så att valutareserverna i centralbanken drar sig samman. Penningmarknaden blir spänd och det är svårare att få lån. Det betyder att investeringar minskar och arbetslösheten fortfarande stiger. I andra fasen ger devalvationen konkurrensförmågan tillbaka. Det betyder att lönsamheten förbättras därför att priserna inrikes går ned. Exporten blommar medan importen lider. Arbetslösheten sjunker också. Betalningsbalansen blir bättre, valutareserven i centralbanken blir större och på så sätt blir situationen på penningmarknaden lättare. Det betyder för sin del att man då investerar mera och arbetslösheten sjunker ännu mera. I tredje fasen märker man att devalvationen betyder dyrare importpriser. Lägre arbetslöshet betyder högre löner och lättare penningmarknad betyder att priserna på fasta tillgångar / fast egendom stiger. Inflation kommer alltså att accelereras. Inflationsförväntans stigning gör lönekraven högre. Det, att man får bättre löner, fortfarande accelererar inflation. Då uppvaknar devalvationsförväntningar och därför blir det långsammare att skicka tillbaka importfordringar till hemlandet. Penningmarknaden spänds igen och det är svårt att få lån och att investera. Igen kommer arbetslösheten att stiga.

14 Den senaste devalvationen var år Sedan dess har integrationsprocessen i Europeiska unionen gjort det omöjligt att förbättra priskonkurrensförmågan genom att devalvera Recessionen i Finland på 1990 talet Stina Oksa I början av 1990 talet genomgick Finland den djupaste ekonomiska krisen, som ovillkorligen var den värsta krisen i Finlands historia. Från år 1990 till året 1993 fanns recessionen nästan överallt. Det var kaos inte bara inom det ekonomiska livet, men också inom kultur och politik. Under krisen rasade Finlands bruttonationalprodukt cirka 13 procent och arbetslösheten ökade mycket snabbt från 3,5 procent till 18,9 procent. Nästan hela 1980 talet hade Finlands ekonomiska politik varit den viktiga orsaken till recessionen. Den andra orsaken hade varit att östexporten avstannande nästan helt på grund av Sovjetunionens sönderfall och samtidigt minskade också västexporten. Mellan 1990 och 1993 var följderna av recessionen att de inhemska investeringarna och konsumtionen rasade. Situationen i Finland var ytterst svår. Finland hämtade sig från den tråkiga recessionen plötsligt snabbt. Även om Finlands ekonomi var mellan kaos på grund av devalvering, hur som helst, började tillväxten av exporten på nytt redan år Samma aktiva tillväxt fortsatte från mitten av 1990 talet till början av 2000 talet. Åren avtog industrin igen betydligt. Prognoser för året 2009 ska inte vara bra. Europeiska Centralbanken har varnat för regressionen redan i några år. Arbetslösheten stiger igen och konsumenterna är rädda för vad som ska hända i framtiden. 12. Bankkrisen Erik Mäkelä Makroekonomiska faktorer förklarar de flesta bankkriser. Vanligen föds en bankkris under en lågkonjunktur eller en depression. Under lågkonjunktur går företag med förlust och de har det svårt

15 15 att få lån. Den ökande arbetslösheten föder svårigheter också för privatpersoner att klara sig av sina lån. Ofta har man snabb ekonomisk tillväxt före depression varvid skuldsättningen ökar för mycket. Det fenomenet förklarar man med hjälp av boom bust teori. Jämfört med insättningar är lånen långtidiga och olikvida. I bankkrisen hamnar banker i solvens eller förlorar en stor del av insättningar. I den där situationen måste centralbanken ta ansvar för sådana banker. Hela banken kan möjligen hamna i besittning av centralbanken. Det kan bli dyrt för skattebetalare. Man kan inte låta banksystemet rasa, eftersom det har en stor betydelse inom nationalekonomin. Konjunkturväxlingar är ofta bakom bankkriser. Växling i räntor, inflation och valutakursrisk är också viktiga faktorer. Bankkriser fördjupar depression och inverkar på egendomens värde. Bankkriser är mera allmänna i utvecklingsländer än i industriländer. De viktigaste orsakerna till det är större konjunkturväxlingar och sämre övervakning. De mest välkända bankkriser har varit i USA (1980 talet), Norden ( ) och Japan (1990 talet). Många andra kriser har haft till och med större verkningar på nationalekonomi, till exempel bankkriser i Mellan och Syd Amerika på 1980 talet. Nuförtiden har vi en global bankkris, så kallad Subprimekris, som började i USA år Bakom Subprimekrisen var en fastighetsbubbla i USA, något som ledde till brist på förtroende mellan banker. 13. Ekonomiska och monetära unionen (EMU) Elina Somero Ekonomiska och monetära unionen är ett penning och valutapolitiskt samarbete inom Europeiska unionen (EU). Fast man grundade EMU först 1990 hade man haft konkreta planer om gemensam europeisk valuta redan på 1960 talet. I mars 1979 etablerade man Europeiska monetära systemet (EMS) som var en föregångare till EMU. Systemet omfattade tre huvuddelar: en referensvaluta (den så kallad ecun), en växelkursmekanism och en kreditmekanism. Referensvalutan betydde en korg bestående av valutor från samtliga medlemsstater. Växelkursmekanismen betydde att varje valuta hade en växelkurs i förhållande till ecun. De bilaterala växelkurserna tilläts fluktuera inom ett spann på 2,25 procent. Kreditmekanismen betydde att varje land överförde 20 procent av sina valuta och guldreserver till en gemensam fond. Efter Tysklands återförening och det förnyade trycket på de

16 europeiska valutorna i Europa lämnade den italienska liran och det brittiska pundet EMS I augusti 1993 beslöt EMS länderna att tillfälligt öka spannet till 15 procent. För att förhindra omfattande valutafluktuationer mellan EU valutorna och undanröja risken för konkurrerande devalveringar hade EU:s regeringar bestämt sig för att satsa på en fullständig monetär union och införa en gemensam valuta (http://europa.eu/abc/12lessons/lesson_7/index_sv.htm). 16 Redan i juni 1988 bekräftade Europeiska rådet målet att Ekonomiska och monetära unionen skulle förverkligas stegvis. En kommitté med Jacques Delors, dåvarande ordförande för Europeiska kommissionen, fick i uppdrag att undersöka och föreslå konkreta etapper för att uppnå denna union (http://www.ecb.int/ecb/history/emu/html/index.sv.html) inleddes den första etappen av Ekonomiska och monetära unionen som omfattade fullständigt fri rörlighet för kapital inom EU och ekonomisk konvergens genom multilateral kontroll av medlemsstaternas ekonomiska politik. Man grundade också strukturfonderna att minska ekonomiska skillnaderna mellan de europeiska regionerna. Den andra etappen inledde då Europeiska monetära institutet (EMI) inrättades. Syftet med EMI var att, tillsammans med de nationella centralbankerna i EU länderna, förbereda den gemensamma penningpolitiken och verksamheten i Europeiska centralbanken (ECB). Vid toppmötet i Amsterdam 1997 fattades beslut om att inrätta Stabilitets och tillväxtpakten, som trädde i kraft under EMU:s tredje etapp. Den 1 januari 1999 inledde den tredje och sista etappen av EMU med oåterkallelig låsning av växelkurserna för valutorna i de elva medlemsstater som deltog i Monetära unionen och med genomförandet av en gemensam penningpolitik under ECB:s ansvar. Samtidigt blev euron gemensam valuta. Att delta i tredje fasen måste EU länder uppfylla fem konvergenskriterierna. Inflationen får inte överstiga den genomsnittliga inflationen i de tre EU länder som har lägst inflation med mer än 1,5 procent. Den långa räntan får inte avvika med mer än 2 procent från den genomsnittliga räntan i de tre medlemsstaterna med lägst ränta. Det nationella budgetunderskottet måste vara under 3 procent av bruttonationalprodukt och skulden får inte vara större än 60 procent av BNP. Växelkursen ska ha hållits inom det tillåtna fluktuationsbandet under de senaste två åren innan landet börjar använda euron. För närvarande använder 16 länder euron men Storbritannien, Danmark och Sverige deltar inte i tredje fasen och de tre länderna använder fortfarande egna nationella valutor.

17 14. Eli Heckscher, Bertil Ohlin och Heckscher Ohlin modellen 17 Heikki Happonen Eli Heckscher Eli Filip Heckscher var en svensk nationalekonom och politiker. Heckscher föddes den 24 november 1879 och avled den 23 december Heckscher är en av de mest kända ekonomisterna i Sverige. Han publicerade över 1000 artiklar och böcker. Heckscher blev också känd som politiker. Bertil Ohlin Bertil Ohlin var en svensk nationalekonom och politiker. Han föddes den 23 augusti 1889 och dog den 2 augusti Ohlin fick Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne med den brittiske nationalekonomen James Mead. Ohlin och Mead vann priset för sina banbrytande undersökningar angående internationell handel och angående hur kapitalet rör sig mellan stater. Ohlin arbetade som handelsminister mellan 1944 och Heckscher Ohlin modellen Heckscher och Ohlin utvecklade en matematisk balansmodel som beskriver internationell handel. Heckscher Ohlin modellen baserar sig på David Ricardos komparativa fördelar. Teknologi spelar en stor roll i komparativa fördelar. Utan teknologi transformeras staten till autarkisk stat. I H O modellen är teknologin identisk med staterna och det finns två parametrar, arbetskraft och kapital. Kapitalet är en ny parameter och den försäkrar att autarkin inte blir till. Rörelserna av kapitalet bestämmer över vad man kan göra i staten. Huvudsak i O Modellen är att staterna inför produkter som är för dyra att tillverka i staten och transporterar produkterna som är billiga tillverka i staten. Kapitalet och arbetskraften vilka produkter kan tillverkas i en stat. O H modellen var publicerad år Efter det har modellen fått många tillägg.

18 15. Mikrolån 18 Jukka Virtanen Mikrolån, eller mikrokredit, är ett lån för fattiga i tredje världen. Mikrolån var en idé som Muhammad Yunus hopsatte och började år Han grundade Grameen Bank som lånar pengar för fattiga människor så att de själva kan klara sig av att jobba sig upp ur misären. Grundaren Muhammad Yunus säger att det råder finansiell apartheid i världen. Bara de som redan är rika kan få låna pengar, men de fattiga döms att förbli fattiga. Yunus har bevisat att att låna för fattiga människor går också om de fattiga har kunskaper som man kan utnyttja. Grameen Bank och andra mikrofinansieringsorganisationer ger mikrolån till fattiga personer utan att kräva säkerheter för dem. Man kan låna pengar för att börja företag eller att köpa en mobiltelefon för familjen. Lånebeloppet är något från ett till hundra euro och lånetider är något från en månad till ett år. De flesta lån beviljas till kvinnor, eftersom kvinnorna tar hand om pengar bättre än män i nöd. Om du ger pengar till kvinnor, är det mera troligt att de hjälper också familjens barn. Cirka 97 % av mikrolån är givna till kvinnor. Mikrolån har också fått kritik. Någon säger att mikrolån befriar stater från social säkerhet och kan därför ansen ha vissa nackdelar. Andra säger att istället för att förbättra kvinnas status, bringar det förpliktelsen fängelse endast för kvinnor som är manipulerade av män. Där finns också många svindlare inom mikrokredit branschen, såsom överallt där det finns massor av pengar. Norska Nobelkommittén belönade Mohammad Yunus med Nobels fredspris år Hans Grameen Bank lånar pengar till över sju miljoner människor och hjälpe dem som behöver pengar mest. Han har gjort det till sitt livs mission att bekämpa fattigdom. En dag kommer våra barnbarn att gå på muséer för att se hur fattigdomen såg ut är en av hans visioner.

19 16. Biostatistik 19 Tiina Kirsilä Biostatistik är en tillämpning av statistik. Allmänt uppfattas biostatistik som ett delområde av biometrik. Biometriken omfattar hela den biologiska statistiken och biostatistiken riktas till läkarvetenskap (medicin). Om statistik är en ny vetenskap, är biostatistik ännu nyare. Statistikens historia börjar från 1600 talet. Det är svårt att bestämma när biostatistiken har blivit sin egen vetenskap, eftersom biostatistik använder de samma metoderna som vanlig statistik. Man har gjort kliniska tester redan 605 f.kr. Men statistiska metoder kom till generell användning mycket senare, ungefär mitt av 1900 talet. Biostatistik spelar en stor roll i kliniska tester. Till exempel när vi talar om pengar är det viktigt att bestämma stickprovsstorlek. Ett litet fel i räkningen av stickprovsstorlek kan leda till märkbara tilläggskostnader. Biostatistiker har tre huvudundersökningsobjekt. Först, hur besanna bestämda medicinska frågor. Näst, vilken information finns i data, och hur summera, klassificera och beskriva data. Sist, vad är de konklusioner som kan konkludera från data och hur exakta konklusionerna är. Biostatistikens utveckling har varit snabb på 2000 talet. Den viktigaste orsaken till den snabba utvecklingen är förbättringen av datorernas effektivitet. När datorer är effektivare, är det möjligt att handskas med komplicerade modeller, och använda mera exakta tester. Speciellt, användningen av blandade modeller är nuförtiden mycket lättare än tio är sedan.

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Nationalekonomi vid Hanken

Nationalekonomi vid Hanken vid Hanken Magistersstudier i Generella synpunkter Ekonomiemagistrar med nationalekonomi som huvudämne placerar sig bra i arbetslivet, speciellt där ekonomisk expertis och analytiskt tänkande förutsätts.

Läs mer

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11

Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 Ekonomiguru 2013, 16 januari 2013 kl. 9 11 1. Kombinera rätt (3 poäng) a) Kombinera med ett streck land och offentlig skuld av BNP. (1 poäng) USA Japan Finland 1 2 3 Offentlig skuld 250 200 % av BNP 1

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Lagnummer: Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013. Semifinalstentamen. 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng)

Lagnummer: Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013. Semifinalstentamen. 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng) Svenska Mästerskapen i Ekonomi 2013 Semifinalstentamen 1. Marknadsföring och organisation (5 poäng) Beskriv de, enligt Kotler, fem viktigaste faktorerna du vid marknadsföringsstudier bör ta hänsyn till

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss

Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin. Sandra Backlund och Johanna Wiss Internationella relationer Nationalekonomi fö1 Om handel, valuta och den globala ekonomin Sandra Backlund och Johanna Wiss NEK 1 och 2 i) Utrikeshandel och valuta ii) Finansiella kriser iii) Sveriges utveckling

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Gammal struktur för nationalekonomi. Ekonomie kandidatexamen 60 sp/(politices kandidatexamen 70 sp)

Gammal struktur för nationalekonomi. Ekonomie kandidatexamen 60 sp/(politices kandidatexamen 70 sp) Gammal struktur för nationalekonomi Ekonomie kandidatexamen 60 sp/(politices kandidatexamen 70 sp) Grundstudier 350000 Grundkurs i nationalekonomi 10 sp 350001 Finland och EU aktuella ekonomiska frågor

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Riksbankens direktion

Riksbankens direktion Världens äldsta centralbank Riksbankens roll i svensk ekonomi 8 Sveriges Rikes Ständers Bank 9 Monopol på sedelutgivning 8-talet Affärsbanker bildas Handelshögskolan i Stockholm -- Palmstruch första sedlarna

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK

MAKROEKONOMI, 10hp SPREK MAKROEKONOMI, 10hp SPREK Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en huvudbok, Blanchard m.fl..

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

Vad skulle du vilja uppfinna?

Vad skulle du vilja uppfinna? Vad skulle du vilja uppfinna? Bakgrund Alfred Nobel var en mångsidig man. Han var kemist och uppfinnare, skrev pjäser och dikter, drev företag och öppnade fabriker. Han kunde flera språk och var ofta på

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Inledning. Varför en makrobok på svenska?

Inledning. Varför en makrobok på svenska? Inledning Varför en makrobok på svenska? En makrolärobok på svenska Varför skriva en lärobok i makroekonomi på svenska när det redan finns så många förträffliga introduktionsböcker på engelska? Det är

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE

Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Oberoende årlig tillväxtöversikt för 2013 ECLM-IMK-OFCE Sammanfattning Fyra år efter den stora recessionens början befinner sig euroområdet fortfarande i kris. BNP och BNP per capita ligger under nivån

Läs mer

E-handel i Norden Q3 2014

E-handel i Norden Q3 2014 E-handel i Norden Q3 2014 TEMA: E-JULHANDELN Nordisk e-handel till ett värde av 34,5 miljarder SEK FÖRORD De nordiska konsumenterna uppskattar att de under det tredje kvartalet har e-handlat till ett värde

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger

Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, april Konsumenternas förväntningar på den egna ekonomin stiger Konsumenternas förtroende för ekonomin var oförändrat i april. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober

Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober Inkomst och konsumtion 2014 Konsumentbarometern 2014, oktober Konsumenternas förtroende oförändrat i oktober Konsumenternas förtroendeindikator var i oktober 0,4, då den i september var -0,7 och i augusti

Läs mer

Genetisk programmering i Othello

Genetisk programmering i Othello LINKÖPINGS UNIVERSITET Första versionen Fördjupningsuppgift i kursen 729G11 2009-10-09 Genetisk programmering i Othello Kerstin Johansson kerjo104@student.liu.se Innehållsförteckning 1. Inledning... 1

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta

Det cirkulära flödet, pengar, och ränta Kapitel 3 Det cirkulära flödet, pengar, och ränta 1. BNP, kvantitetsteoremet, och inflation MV = PY. När mängden pengar eller omloppshastigheten dubbleras, dubbleras prisnivån på lång sikt, medan Y, real

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit

Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år 2008 har utkommit Nationalräkenskaper 2010 Finansräkenskaper Finansräkenskapernas reviderade uppgifter för år har utkommit Finansräkenskapernas årsuppgifter för år har reviderats på basis av kompletterade källuppgifter.

Läs mer

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN

LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN LINNÉUNIVERSITETET EKONOMIHÖGSKOLAN Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 1, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 onsdag 25 april 2012. Kursansvarig: Magnus Carlsson Tillåtna hjälpmedel: miniräknare Tentamen består

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG.

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift : poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 16.6.2003 Uppgift 1 (10 poäng) FLERVALSUPPGIFT RINGA IN RÄTT ALTERNATIV RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år

Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Inkomst och konsumtion 2015 Konsumentbarometern 2015, maj Konsumenternas tro på ekonomin starkare än på fyra år Konsumenternas förtroende för ekonomin stärktes ytterligare i maj. Konsumenternas förtroendeindikator

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer