Kunskapen som banar väg för utveckling

Transkript

1 Nr shopping med gott samvete Familjeresan som vidgade vyerna Juliet om längtan efter tillhörighet tema utbildning Kunskapen som banar väg för utveckling I backspegeln Nemaiba flydde barnäktenskap Aktuellt Familjen Vogt tar över i Laos Engagemang FOLK om givandet som livsstil Porträttet Ayman om kärleken, hoten och livet i Sverige Erikshjälpens tidning Nr

2 Hallå där, Erikshjälpens Erik Under hösten har Erikshjälpens Erik synts på organisationens hemsida, på facebook och i Stockholm, Göteborg och Jönköping. Där har han hjälpt till med olika saker och även uppmanat andra att hjälpa till genom att bli fadder genom Erikshjälpen. Bakom höstens kampanj står bland andra Sofia Arnoldsdotter som arbetar med webb och kommunikation på Erikshjälpen. Hur kom Erikshjälpens Erik till? Vi ville att fler människor skulle få höra talas om Erikshjälpen och också få känna att det finns många sätt att hjälpa till på, till exempel genom att vara fadder. Reklambyrån Kompago i Jönköping gjorde en stor insats. De skänkte kampanjen, där Erik är frontfigur. Hur har Erik haft det ute i vårt land? Han har haft det fantastiskt! Erik har träffat massor med nyfikna och glada människor. Totalt är det ungefär människor som har plockat med sig en liten Erik i papp hem. Vad kommer Erik att göra härnäst? Man vet aldrig så noga med Erik. Han kan dyka upp lite var som helst. Jag vet i alla fall att han gärna vill resa ut och hälsa på i våra projekt i andra länder, så vi hoppas på bilder och hälsningar från honom framöver. n Tack Sofia och tack Erik! Text och foto: Rosemarie Engblom Hospice för de svårt sjuka barnen Erikshjälpen stödjer Lilla Erstagården När barn och ungdomar blir svårt sjuka så är det bland det mest smärtsamma en familj kan uppleva. Kan Erikshjälpen i någon mån lindra så vill vi göra det. Det säger generalsekreterare Bengt Swerlander om att organisationen valt att stödja Lilla Erstagården i Nacka, Nordens första barnoch ungdomshospice. Ett hospice är en vårdinrättning för avancerad vård i livets slutskede. En plats där vård ges i hemliknande miljö och på ett sådant sätt att barnets sista tid i livet blir så som barnet och dess familj själv vill och klarar av. På Lilla Erstagården vill man skapa en miljö som handlar lika mycket om livet som om döden, trots att de stora frågorna om liv och död alltid är närvarande. Erikshjälpen har en lång tradition av att hjälpa och uppmuntra sjuka barn. Erik Nilsson arbetade utifrån tanken att sjuka barn kan bli glada barn. Vi kan inte passivt se på när barn har det svårt utan istället ge stöd, uppmuntran och praktiskt engagemang, säger Swerlander. Sverige är ett av världens rikaste länder med väl fungerande välfärd där stat och kommuner gör stora insatser. Trots det ser vi i Sverige många barn med stora behov. Vi får ofta frågan vad vi gör här i Sverige och om det finns möjlighet att stödja barn här hemma. Det gör det absolut. Erikshjälpen finns till för barn överallt. Överallt där det finns utsatta barn har Erikshjälpen en stor och viktig uppgift. Invigningen av Lilla Erstagården ägde rum i september i närvaro av Drottning Silvia, beskyddarinna av Ersta Diakoni och Lilla Erstagårdens hospice. n Text och foto: Monica Samuelsson Starkt berörd höll H.M. Drottningen sitt invigningsanförande med stor närvaro, empati och värme. Det är min dröm att de erfarenheter och kunskaper som skapas här på Lilla Erstagården kommer att spridas och få efterföljare. årgång 56 Utgivare Erikshjälpen Box Holsbybrunn Besöksadress Bergmossevägen 5 Telefon Fax E-post info@erikshjalpen.se Hemsida Redaktion Bengt Swerlander, ansv utg Louise Nordlund Isaksson Camilla Sköld Monica Samuelsson, red Anna Rostedt Sofia Arnoldsdotter Sofie Björkman Rosemarie Engblom Utgåvor Erikshjälpens tidning ges ut i mars, juni, oktober och december Upplaga Omslagsbilden Foto: Åsa Dahlgren Annonser För information och bokning tel Tryck V-TAB Vimmerby Tidningen trycks på miljövänligt papper Grafisk formgivning Prinfo Bergs ISSN X plusgiro (det senare används endast då OCR-kod finns) Bankgiro Citera oss gärna men glöm inte att ange källan Erikshjälpen är en biståndsorganisation verksam i ett 25-tal länder. Insatserna bygger på FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Barnkonventionen och en kristen värdegrund. Arbetet finansieras till stor del av regelbundna gåvor från allmänheten. Erikshjälpen förändrar världen genom att ge liv åt barns drömmar. Foto: strömmestiftelsen, Kjell Israelsson på plats där det händer Praktikanter om möten som satt spår 16 Hjälpen når Vitrysslands funktionshindrade barn 19 Flyttlasset har anlänt Laos 29 Andreas och Rafiki hos skolbarn i Indien 29 Innehåll NR Utbildning Barnkonventionen slår fast att alla barn har rätt till utbildning. Ändå får många aldrig chansen. Att kunna läsa och skriva kan tyckas grundläggande, nästan banalt, för oss som länge tagit skolgång för självklart. Men för Ramata, som vi möter på sidan 6, och många andra barn, känns det som ett närmast ouppnåeligt privilegium att äntligen få sätta sig i skolbänken Jorden runt Världen utvecklas från skolbänken I mitt arbete möter jag ofta barn som berättar hur lyckliga de är över att få gå i skolan. Det är barn med stora drömmar om livet och framtiden. Alla barn har rätt till utbildning. Det säger FN:s Barnkonvention. Ändå vet vi att 69 miljoner barn aldrig får chansen. Vi vet också att flickor och barn med funktionshinder som lever i fattigdom är de allra mest diskriminerade. Utbildning bygger en väg ut ur både fattigdom och utsatthet. Därför väljer Erikshjälpen att kämpa för barn i de allra fattigaste områdena. Vi värnar deras rätt att gå i 13 Usla förhållanden för textilarbetare i Kambodja Engagemang 14 Familjen Grahn om resan som vidgade vyerna Så gick det sedan 18 Idag tror Juliet på framtiden skolan, växa och utvecklas. För en tid sedan lyssnade jag till Hans Rosling, professor i internationell barnhälsa. Han påvisade att barnadödligheten halverats de senaste fyrtio åren. En viktig orsak var, menade han, ökad läskunnighet hos kvinnor. Utbildning bidrar till bättre hälsa inom familjer och till ekonomisk tillväxt. Det ger oss än mer råg i ryggen att fortsätta vår kamp för de utsatta, för alla barns lika rätt till utbildning. Jag vill tacka dig som under året gjort det möjligt för oss att hjälpa barn och deras familjer. Din gåva har nått fram. Du har varit med och förändrat barnens värld och Porträttet 20 Ayman om flykten och livet i Dalarna Krönika 25 Jonas Helgesson har besökt Vitryssland Bildkrysset 26 Kryssa rätt och vinn något fint Knasiga knappar och askar från förr. När inspirationen tryter finns det ny att fynda på närmaste Second Hand. Sidan 24 samt 31. Du kan hjälpa! 29 Tillsammans klarar vi mer Sista sidan 32 det kommer att ge resultat, var så säker. Jag önskar dig en fridfull adventsoch julhögtid. Bengt Swerlander Erikshjälpens generalsekreterare Robert Eriksson och givandet som en del av livet 2 ww Erikshjälpens tidning Nr

3 nyheter Extraknäck På gaveln till familjens hus, med utsikt över den egna majs- och grönsaksodlingen, driver pappa Korin en liten kiosk. Hit kommer byns invånare och förbipasserande för att köpa tvättmedel och matolja, salt och kex. Men i Khukhumba, som den lilla malawiska byn heter, går det inte att sälja storpack. Här är det tvärtom portionsförpackat som gäller. Detta eftersom folk har det knapert och inte kan lägga ut så stora pengar åt gången. Men att köpa en liten påse matolja som räcker en dag eller två, det är det fler som klarar av. Text: Monica Samuelsson Foto: Åsa Dahlgren Antiziganism i Europa och Sverige Romernas utsatthet är ett fortsatt problem runt om i Europa. Diskrimineringen är tydlig både från enskilda medborgare och i hur de europeiska länderna nedprioriterar arbetet med integreringen i samhället. Som rom är det svårare att få ett arbete och ofta svårt att få tillgång till utbildning. Romerna är den största minoritetsgruppen i Europa och bara i Sverige finns 25% svenska medborgare med romsk bakgrund. Den utredning som delegationen för romska frågor gjort över romers situation i Sverige visar att många barn med romsk bakgrund inte går ut grundskolan med fullständiga betyg. När man frågade barnen vad de tyckte om skolan svarade många att de var mycket rädda för att gå dit. Källa: UD Så mycket mer kan du ge till ideella organisationer och ändå ha lika mycket pengar kvar i plånboken om avdragsrätten för ideella gåvor införs Foto: camilla sköld Avdragsrätt för ideella gåvor 2012 Från 2012 planerar regeringen att införa en avdragsrätt för gåvor till ideella aktörer som bedriver hjälpverksamhet. Enligt förslaget ska varje gåva vara minst 200 kronor per tillfälle och 2000 kronor om året för att omfattas av avdragsrätten. En fjärdedel av gåvan får dras av i deklarationen - dock som mest kronor på ett år, vilket motsvarar ett tak för avdragsgilla gåvor om kronor om Foto: Ola Olsson året. Avdragsrätten gäller inte juridiska personer. Föreningar och bolag kan alltså inte utnyttja den. Källa: FRII Fattigdom på väg att halveras Millenniemålen är åtta mätbara mål för minskad fattigdom, som ska vara uppnådda senast år Till exempel ska fattigdom och hunger halveras och alla barn ska få gå i grundskola. Framstegen är störst när det gäller fattigdom och minst när det gäller hälsa. Målet om halverad fattigdom ser ut att nås på global nivå, kanske med råge. Men minskningen av andelen hungrande håller ännu inte tillräckligt hög takt. Och Afrika söder om Sahara klarar troligen inget av målen. Källa: DN.se Större transparens i svenskt bistånd Från och med januari nästa år kommer transparensgarantin att börja gälla för svenskt bistånd. Det innebär att det blir lättare för allmänheten att ta del av hur biståndspengar används. Utrikesdepartementet kommer i samarbete med Sida att skapa en webbsida där alla kan ta del av information om hur svenska skattepengar används i bistånd. Källa: UD Rättvist i Sverige? Svenskarna hamnar på sjunde plats i världen när det gäller att handla rättvist. En färsk rapport från Fairtrade Sverige visar att svenska konsumenter är medvetna men att kunskapen inte alltid leder till handling köpte svenskarna Fairtrade-märkta produkter för knappa hundralappen, 95 kronor per person. I Schweiz var motsvarande siffra 246 kronor. Sverige kan göra mer. Att i högre utsträckning gå över till Fairtrade-märkta produkter är ett konkret och enkelt sätt att skapa förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina levnadsvillkor. Det säger Helena Markstedt, generalsekreterare på Föreningen för Fairtrade. Hennes målsättning är att Sverige ska bli världsledande på Fairtrade. Idag ligger Irland i topp. Källa: Foto: linus hallgren 4 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

4 TEMA utbildning w I Jaigaon kan bara varannan invånare läsa 9 Yrkesskolan i Burkina Faso utmanar könsrollerna 11 Alla barn har rätt till utbildning. Det säger Barnkonventionen. Ändå går 69 miljoner barn i världen inte i skolan. Målet grundskola till alla, som ska vara uppfyllt år 2015, känns onekligen avlägset. I Afrika söder om Sahara får vart tredje barn aldrig chansen att lära sig läsa, skriva och räkna. Flickor, barn i de allra fattigaste områdena och barn med funktionshinder nekas än idag i mycket stor utsträckning den skolgång som borde vara deras självklara rättighet. Intensivskola ger barnen en ny chans Ramatas glädjetårar Kambodja Ramata är tio år och ett av barn i västafrikanska Mali som inte fick börja i skolan när hon egentligen skulle. Nu har Ramata fått en ny framtid, full av möjligheter. På nio månader i intensivskolan har hon lärt sig lika mycket som hennes kompisar gjort under loppet av tre år. Med en klar röst sjunger Ramata en sång där hon tackar för att hon får gå i skolan och lära sig läsa och skriva. Medan hon sjunger fylls hennes ögon med tårar. Glädjetårar. M inen yimbe dudal fooyere peeral... Vi som inte fick gå i skolan, för oss finns nu möjligheten. Vi lär oss läsa och skriva och räkna, precis som våra kompisar Det blir stilla. Stämningen är närmast elektrisk på rektorns kontor. Alla lyssnar till den tunna lilla flickans sång som berättar hur glad hon är. Rektorn ler och lägger sin hand på Ramatas axel. Många har svårt att hålla tårarna tillbaka när Ramata säger att alla barn borde få samma chans till skolgång som hon själv fått. Ramata går i fjärde klass vid Kayes N di skola. Hon är ett av barn i Mali som inte fick börja skolan då hon egentligen hade åldern inne. Många föräldrar är fattiga och många förstår inte heller hur viktig skolgången är, även för unga tjejer. Men för ett år sedan fick den vetgiriga Ramata en ny chans. Då öppnade en intensivskola i hennes by. Tillsammans med trettio andra barn, åtta till tolv år gamla, fick hon äntligen börja. På nio månader skulle barnen lära sig lika mycket som kompisarna hade fått tre år på sig att lära in. I tre månader hölls undervisningen på Ramatas modersmål bambara. Sedan övergick den till att ske på franska, Malis officiella språk. Efter åtta månader genomgår barnen ett prov utformat av utbildningsmyndigheten. Ramata klarade provet med glans och fick nyligen gå över till den ordinarie klassen för att fortsätta sina studier där. Jag är så glad, säger hon och ler. I klassen är Ramata aktiv och svarar ivrigt på lärarens frågor. När jag blir stor ska jag också bli lärare, fortsätter hon stolt. Ramatas liv blir aldrig detsamma igen, konstaterar Paul Keita, som leder den lokala organisationen Fanddema som Erikshjälpen och norska Strömmestiftelsen arbetar med. Utan utbildning hade hon troligtvis blivit bortgift tidigt. Hon hade blivit kvar i hemmet för att sköta hushållssysslor, tvätta, laga mat och handarbeta. Nu väntar en annan framtid på Ramata, fortsätter Keita och torkar, även han, en tår. Barnen som gått intensivskolan har blivit en tillgång i vår skola. De är både duktiga och motiverade. Några av dem, Ramata medräknad, är bland de allra bästa elever vi har. Om det inte vore för att jag själv undervisat några av dem, skulle jag inte tro att det var sant, avslutar rektor Hawa Barry. n Text och foto: Jérémi Traoré samt Strömmestiftelsen 6 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

5 TEMA utbildning Mali - ett av världens fattigaste länder Två tredjedelar av Malis befolkning lever under fattigdomsgränsen. Mer än vartannat barn i skolåldern går inte i skolan. Istället används barn som arbetskraft. Flickor uträttar hushållssysslor och sköter om syskon. Pojkar odlar jorden och passar familjens djur. Många blir offer för människohandel och tvångsarbete eller blir bortgifta innan de nått tonåren. Momoutou Coulibaly vid Strömmestiftelsens regionkontor berättar dock att satsningen på intensivskolor starkt reducerar antalet barn som blir utsatta för tvångs- och barnarbete. Långt färre kommer att flytta till storstäderna för att hitta arbete eller för att försöka ta sig vidare till Europa. Vi kommer också, tack vare intensivskolorna, se att färre flickor blir bortgifta i låg ålder. Mali Intensivskola Här sker en insatserna chans att komma ikapp Intensivskolan är en utbildning för barn som inte fick börja i skolan när de egentligen hade åldern inne, ofta på grund av fattigdom. Den kallas på engelska Speed School. Här får de hjälp att komma ikapp så att de kan inta sin plats i skolbänken. I intensivskolan går barn i åldern åtta till tolv år. Efter åtta månader genomgår barnen ett prov. Den som klarar provet går över till sin ordinarie klass. Drygt sju av tio barn i intensivskolan klarar provet. Strömmestiftelsen som Erikshjälpen arbetar tillsammans med i Mali utvecklar också insatser för de barn som inte tar sig vidare in i den vanliga skolan. Japan Intensivskolan är gratis för familjerna, Erikshjälpen och Strömmestiftelsen står för kostnaderna. Skolorna inrättas på landsbygden där många barn inte går i skolan. Efter ett år flyttar skolan vidare till nästa by för att kunna hjälpa nya barn. Kostnaden per elev är 900 kronor, materiel och lärarlöner inberäknat. Erikshjälpen och Strömmestiftelsen arbetar tillsammans med lokala myndigheter i Mali för att nå målet grundskola till alla. Stöd ges till uppbyggnad av klassrum, undervisningsmaterial och kompetensutveckling av lärare. Varje barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis. (Barnkonventionen artikel 28) Hasinur Hopp om bättre framtid Utbildning ett måste för utveckling Roland Stenlund är handläggare vid humanitära enheten på SIDA i Stockholm. Till helt nyligen bodde han under ett par års tidi Malis huvudstad Bamako. Där arbetade Stenlund som biståndsråd och chef för Sidakontoret i landet. Hur ser tillgången till grundskoleutbildning ut i Mali? Mali är ett av världens fattigaste länder med utbredd analfabetism. På grund av fattigdom, statens bristande resurser och hög befolkningstillväxt, kan inte alla barn och ungdomar gå i skola. Hur är möjligheterna till högre studier för den som kommer från fattig bakgrund? Möjligheterna är mycket små. De måste hjälpa till i jordbruket eller på annat sätt bidra till familjens försörjning. Det är dyrt att läsa. Utan släkt som kan betala blir det svårt. Kvaliteten på utbildningarna i Mali är dålig. De som kan försöker komma utomlands för att studera. Behövs det i landet andra utbildningsinitiativ än statens egna? Staten klarar inte att utbilda alla, därför finns även privata initiativ. Både kvaliteten på undervisningen och antalet utbildningsplatser måste höjas. Här kan andra aktörer bidra. Men det är viktigt att dessa samarbetar med staten och bidrar till att stärka landets utbildningssystem. Vilka är idag de största hoten mot ambitionen grundskola för alla i Mali? Att alla föräldrar inte kan låta barnen gå i skolan eftersom de behövs hemma. Utbildningsplatserna är för få. Trots att staten satsar på grundskolor får alla barn inte plats. Befolkningsökningen gör att behoven, trots nysatsningar, inte mättas. I statliga skolor är det vanligt med över hundra elever per klass. Ändå går långt ifrån alla i skolan. Lärarna räcker inte till, de är dåligt betalda och utbildningskvaliteten är låg. Kostnaden för barnens skolgång är ett stort problem. Trots att skolan är kostnadsfri måste eleven betala skolböcker, skoluniform och ibland skolbänk. Vad tror du om framtiden för utbildningssituationen i landet? Bilden jag målar är dyster. Samtidigt är utbildningen landets allra viktigaste utmaning. Det är de unga som ska bära upp landet i framtiden. Medborgare som inte är läs- och skrivkunniga kan knappast bidra till landets ekonomiska och demokratiska utveckling. Inte minst för att stärka kvinnors rättigheter är utbildning av flickor ett måste. Utbildade kvinnor är en av de viktigaste nycklarna till Malis utveckling. Text: Monica Samuelsson Foto: Privat Hasinur Islam är tretton år och går i klass sju. Han drömmer om att bli läkare och tänker att det är lagom att gifta sig när han fyllt tjugofem. Hans mamma var bara nio år när hon giftes bort. Hasinur går i Ebenezer Academy School i Jaigaon, som ligger i nordöstra delen av Indien, på gränsen till Bhutan. Staden präglas av hög arbetslöshet, den saknar sjukhus och människor är mycket fattiga. Hela stan liknar mest ett slumområde. Sedan åttiotalet stöder Erikshjälpen skolan som fyller en stor funktion. Här tillhandahåller staten bara skola till klass 5, men Ebenezer Academy har skolgång upp till klass tio. Samhället fungerar inte bra här i Jaigaon, berättar Hasinur. Folk slåss och bråkar. Man kan inte gå ut på kvällarna eftersom det finns många tjuvar och dåliga människor här, säger Hansinur som ändå trivs i skolan där även barn från de allra fattigaste familjerna får gå. Läskunnigheten är bara 52 procent, vilket är lägre än genomsnittet i Indien. Jag tycker att skolan är bra. Alla behandlas lika och lärarna är väldigt bra, fortsätter Hasinur som går upp vid fem varje vardag för att ta sig till skolan. I skolan får han nya tankar, utmaningar och hopp om en bättre framtid. n Text: Camilla Sköld Foto: Ola Olsson Så kan du hjälpa! Välkommen med en gåva som förhindrar att barn blir offer för människohandel eller tvingas till barnarbete. Sätt in din gåva på PG och märk med Barns skolgång. Tack! I Jaigaon är arbetslösheten stor. Att för hand krossa stenbumlingar är utkomst för många. 8 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

6 TEMA utbildning Utbildningen i världen Inskrivningen i grundskolan ökar på global nivå, men fortfarande går inte 69 miljoner barn som är i skolåldern, i skolan. År 1999 var motsvarande antal 106 miljoner barn, så vi är en bra bit på väg. Men det går ändå för långsamt för att nå millenniemålet om grundskola för alla till Den största utmaningen finns i Afrika, söder om Sahara, där 31 miljoner barn saknar skolgång. I södra Asien är det 18 miljoner barn som inte har möjlighet till skolgång. % % Antal barn i Mali som går i grundskolan Grundskolegång Antal barn som börjar grundskolan Afrika söder om Sahara Södra Asien Andel skolbarn som slutför grundskoleutbildningen Latinamerika och Karibien % Flickor Pojkar 0 Här sker erikshjälpens insatser: Burundi, Etiopien, Kenya, Tanzania, Uganda, Benin, Burkina Faso, Malawi, Mali, Mocamique, Sydafrika, Indien, Bangladesh, Thailand, Kambodja, Laos, Colombia, Vitryssland, Rumänien, Moldavien Läs- och skrivkunnighet bland unga Flickor Pojkar Antal barn som fortsätter grundskoleutbildning Afrika söder om Sahara Södra Asien Latinamerika och Karibien Utbildning Så arbetar Erikshjälpen Att arbeta med utbildning innebär att se till en helhet. Alla barn har rätt att utvecklas och få utbildning och även rätt att inte bli diskriminerade på grund av exempelvis etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning. Tillgång till utbildning innebär inte enbart kunskap utan även att bli inkluderad i samhället och kunna delta på samma villkor som andra. Erikshjälpen arbetar bl a med att: Skapa kreativa lösningar för att barn ska kunna få rätt till skolgång. Exempelvis kan det innebära stöd till flyttbara skolor i områden där översvämningar är vanliga. Ge extraundervisning till barn och unga som hamnat utanför skolsystemet med mål att de inkluderas i den ordinarie grundskolan. Höja kvaliteten på undervisningen i grundskolor. Ge barn ekonomiskt stöd till skolgång. Etablera grundskolor med målet att staten ska ta över driften. Påverka beslutsfattare och skapa opinion om att ge barn - oavsett etnisk tillhörighet eller funktionsnedsättning - rätt till utbildning. Ge utbildning i hur man kan förbättra förutsättningarna för barn med funktionsnedsättning att utvecklas. Ge utbildning i praktiska yrken som bagare, kock, murare, svetsare m fl. Ge utbildning i djurskötsel och jordbruk. Ge undervisning i hälsa, hygien och hur man undviker att bli smittad av sjukdomar som exempelvis malaria och hiv/aids. Ge utbildning i hushållsekonomi i samband med att mikrolån ges. Ljuspunkter I de flesta delar av världen går minst 90 procent av barnen i skolan. Utvecklingen har gått fort i södra Asien där alltfler fått tillgång till skola på senare år. När länder som Kenya, Uganda och Tanzania tog bort skolavgiften för några år sedan ledde det till att sju miljoner fler barn kunde börja skolan. Avhoppare Antalet barn som hoppar av skolan i förtid är Flickor fortfarande stort, särskilt i Afrika, söder om Pojkar Sahara. Där är det nästan var tredje elev som inte fullgör grundskolan. Källa: UN Millennium Project, 2010 Yrkesskolan utmanar könsroller Blandine är en ung tjej som går en teknisk utbildning. Hon bor i Burkina Faso och på hennes yrkesskola har många flickor fått möjlighet att utbilda sig i traditionellt sett manliga yrken, som snickare eller mekaniker. I Bama, Burkina Faso, arbetar Erikshjälpen sedan 2006 tillsammans med den lokala organisationen CREDO för att utveckla de lokala resurserna i området. Som ett led i detta har ett antal ungdomar från området fått chansen att gå olika yrkesutbildningar. Det handlar om yrken som snickare, murare och mekaniker, med andra ord praktisk kunskap som ungdomarna kan ta med sig tillbaka till sina byar. Många av ungdomarna i yrkesskolan är flickor, vilket medverkar till att utmana de traditionella könsrollerna i Bama. Blandine är en av dessa flickor som nu går sitt fjärde år på yrkesskolan med teknisk inriktning. Trots att hon ibland saknar sin familj i byn, är hon mycket motiverad för sina studier. Blandine bor inneboende hos släktingar i staden Bobo där hennes skola ligger. Hon stiger upp klockan fem på morgonen för att hinna med de sysslor hon har att göra innan hon ska gå till skolan. På kvällarna läser hon sina läxor i fotogenlampans sken. När hon är klar med sin utbildning hoppas hon kunna starta eget i Bama. Text och foto: Peter Toftgård Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter. (Barnkonventionen artikel 29) 10 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

7 Maria mitt i stormen Det stormar ordentligt i Marias liv. Den enda fasta punkten är dagcentret i Ungheni, Moldavien. Maria föddes 1995 i den lilla staden Ungheni i norra Moldavien. Hon växte upp med sin pappa och sin faster. Redan när hon var sex år började hon, tillsammans med sin storasyster, komma till det dagcenter som Erikshjälpen stödjer. Hennes storasyster bodde med deras mamma, men mamman ville inte veta av Maria. Flickorna har olika pappor och Maria har alltid fått höra av sin mamma att hon är mindre värd än systern. När Marias faster dog 2005, hade Marias mamma fått veta att hon kunde få pengar från staten om hon lät sin dotter bo hos sig, så Maria fick flytta till sin mamma. Under tiden sålde pappan lägenheten tillsammans med en kusin från Ukraina. Kusinen tog alla pengar och övertalade Maria och hennes pappa att flytta till Ukraina där allt skulle bli bättre. Han lovade att köpa dem en ny lägenhet. Efter två år och ingen ny lägenhet förklarade kusinen att pengarna var slut och de fick flytta tillbaka till Moldavien. Så fort Maria kom tillbaka till Ungheni började hon komma till centret igen. Förra hösten, när Maria återigen bott en tid hos sin mamma, blev hon utkastad av henne mitt i natten. Vi har vädjat till borgmästaren men eftersom Marias föräldrar lever kan hon inte få stöd av staten, berättar Natalia Mocan som arbetar på centret. Ett tag fick Maria sova hos olika familjer som hade kontakt med centret. Just nu bor hon med sin mamma igen. Vi försöker hjälpa Maria se att hon har en framtid, kan gå i skolan och få ett arbete trots allt som händer henne. Jag vet att vår strävan inte är för gäves, säger Natalia. n Text: Rosemarie Engblom Var fjärde moldav arbetar utomlands Moldavien är Europas fattigaste land och den ekonomiska situationen tvingar befolkningen att söka arbete utanför landets gränser. Var fjärde moldavisk medborgare arbetar utomlands. I första hand söker de sig till länder i närområdet där det talas ryska eller latinska språk. De flesta flyttar till Ryssland, Ukraina, Rumänien, Italien, Spanien, Portugal, Grekland, Turkiet och Israel. Många som lämnar sina familjer för att arbeta utomlands skaffar nya familjer och kommer aldrig tillbaka. Hemma i Moldavien finns många barn som saknar sina föräldrar. Japan Phnom Phen, Kambodja. När arbetsdagen är slut väller det ut folk från textilfabrikerna, på lastbilsflak fyllda till brädden. Tätt, tätt står arbetarna, ofta unga flickor, som fraktas till sina enkla logement. Klockan är över sex när de precis lämnat textilfabriken. Omänskliga förhållanden för textilarbetare i Kambodja Arbetsvillkoren för textilarbetare i Kambodja är hårda och lönen knapp. Under hösten har arbetarna engagerat sig i stora strejker för att försöka höja minimilönen som är ca 400 kronor i månaden. De textilarbetare som tjänar 400 kronor i månaden i Kambodja har svårt att leva på sin lön. Fjorton kronor om dagen räcker inte långt, särskilt inte om man blir sjuk eller har många att försörja. De anställda kämpar för att höja sina löner och trots att det idag är tillåtet med fackföreningar i landet har arbetarna inte stor makt. Strejken i september avblåstes av Kambodjas regering och enligt domstolsbeslut var de strejkande tvungna att återgå inom tre dagar. Flera hundra fick sparken. Om arbetarna förvägras sina rättigheter, vad finns då kvar? Av textilarbetarna är en stor del inflyttade från landsbygden och många är bara barn som tvingats hoppa av skolan för att bidra till familjens försörjning. Även om lagen säger att de anställda måste vara arton år finns det sätt att kringgå detta. Mot en mindre summa kan födelsecertifikatet ändras, så att de har åldern inne för att få en anställning. Fattigdomen kräver sitt. n Text: Camilla Sköld Foto: Bengt Swerlander Så kan du hjälpa! Erikshjälpen är på väg att starta ett projekt i Kambodja, som upplyser unga om deras rättigheter och som ger dem möjlighet att utbilda sig. Vill du vara med oss i kampen mot barnarbete och omänskliga förhållanden? Välkommen med en gåva på PG Märk den med Mot barnarbete. Tack! 12 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr

8 Resa vidgade vyerna Afrika pratar vi ofta om Daniel och Eva Grahn bor med sönerna Alexander, Sebastian och Theodor i Saltsjö Boo utanför Stockholm. Här handlar dagarna mycket om arbete och skola men också om musik. Barnen spelar fiol och piano, klarinett, trummor och saxofon. Och ofta pratar familjen om den resa de gjorde i våras. Resan till Afrika. En kvinna som vi träffade hade sålt alla sina möbler. Hon var hiv-smittad och ville bara dö. Det fanns många människor som var sjuka. Först blev vi nog lite chockade. Sedan kände vi att det här också är verkligheten. Man slutar att jämföra allt med hur det är i Sverige och hur vi har det här hemma. Sebastian är snart tretton år. Alexander femton. I våras var de tillsammans med sin familj i Afrika. Intrycken de hade med sig hem därifrån är många och familjen Grahn pratar ofta, ibland varje dag, om saker som hände och om människor de mötte under den fyra veckor långa resan till Mocambique, Zimbabwe, Sydafrika och Botswana. Det finna många djur i Afrika, säger Theodor som är yngste man i familjen. Han går i första klass. Jag såg jättemånga tuppar, hönor och getter. Vi paddlade kanot bland krokodiler och flodhästar. Och så finns det ormar som är så stora att de kan krama ihjäl en sjakal. Men vet du vilket djur i Afrika som dödar allra flest människor, frågar Theodor och det syns att han har trumf på hand; Myggan! Vi möter familjen Grahn i deras hem i Saltsjö Boo en vanlig torsdagskväll. När jag svänger in på gården är killarna ute och sparkar boll. Alla är hemma efter en dag på jobbet och i skolan. Pappa Daniel är mediechef inom koncernen Swedmedia vilket bland annat innebär att han sitter som vd och ansvarig utgivare för tidningen Dagen. Mamma Eva är barnsjuksköterska på Sachsska barnsjukhuset och arbetar med endokrinologi eller hur kroppen påverkas av olika hormoner. Här tas bland annat barn emot som växer fort eller kanske lite långsamt. Vi har väl blivit lite bitna på Afrika, säger Daniel som besökt kontinenten tidigare, bland annat i jobb. För tre år sedan var han där igen tillsammans med hustrun Eva och de två äldsta pojkarna. Efter den resan började vi ganska snart drömma om att åka till Afrika igen fast med hela familjen. Vi började spara och i våras blev det möjligt, fortsätter Daniel. Makarna Grahn har ungdomsvänner som arbetar i Mocambique i ett projekt som Erikshjälpen stöder. För snart sex år sedan bestämde sig Daniel och Eva för att också göra en insats för de utsatta barnen i staden Chimoio. Vår familj blev faddrar till en kille som heter Antonius. Men stödet går inte bara till honom utan också till andra barn som omfattas av arbetet, berättar Eva och tar fram ett väl tummat fotografi. Vi har ju hela tiden haft en bild på honom och i våras när vi besökte landet ville vi gärna träffa Antonius också. Familjen berättar hur de åkte hem till Antonius som förlorat båda sina föräldrar, troligtvis i aids. I Mocambique uppskattas var fjärde vuxen vara smittad av hiv. Idag bor Antonius hos sin farbror och faster. När familjen Grahn kom och letade efter honom fick de veta att han var i skolan så det var bara att åka vidare. Han hade lektion när vi kom dit, minns Sebastian. När han kom ut till oss var han först lite blyg. Men sedan började vi prata. Han berättade att han brukar vattna eukalyptusträden hemma när han inte är i skolan. Det var för torrt för att odla majs så nu planterar de träd istället. Vi filmade och fotograferade lite på skolan och så berättade Antonius att han vill bli trafikpolis när han blir stor, fortsätter Sebastian. Vi fick vara med inne på lektionen också, flikar Alexander in. Det var många elever i klassen och de var i lite olika åldrar. När vi var där hade de matte. Den var ganska avancerad. Jag hade nog behövt papper och penna för att klara av de tal som eleverna där räknade ut i huvudet. De var jätteduktiga. Kontraster är något som familjen Grahn återvänder till när de berättar om sin resa. Afrika är oändligt vackert och rikt på skönhet och spännande både växt- och djurliv. Samtidigt är det en kontinent där många människor plågas av fattigdom, svält och sjukdom. Vi har så många olika bilder av Afrika. Både vackra och jobbiga. Afrika gör starkt intryck på en, både människorna och naturen, säger Eva och fortsätter; Materiellt är det ju oerhörda skillnader mellan här och där. Hittar de något att göra en leksak av så gör de det. Barnen leker med ståltrådsbilar och sparkar fotbollar som de själva snurrat ihop av plastpåsar. Här hemma funderar vi ska jag ta den skålen, eller kanske den. Det blir väldigt tydligt att vi lever med så mycket prylar. Men efter några dagar slutar man att jämföra och det är väldigt skönt, säger Eva som också fick tillfälle att arbeta en dag på en klinik för hivpositiva mammor och deras bebisar. Jag hjälpte till med det jag kunde. Jag gav medicin, vägde barn och fyllde i tillväxtkurvor. Jag skulle gärna jobba där en period. Det är kanske inte så lätt nu med tanke på barnen men visst har jag en dröm om det, säger Eva. Under en sån här resa stöter man på mycket som inte går att förutse. Det går inte att vara helt förberedd på allt och det blir ju många intryck, både för barnen och för oss, som kan vara svåra att sortera, säger Daniel. Han menar att det är viktigt att hela tiden prata om det som händer och det man ser. Vi mötte bland annat en kvinna som hade förlorat tre barn. Omgivningen var övertygad om att hon var besatt. Det hade gett mannen rätt att lämna henne. Hon bodde i en enkel hydda och folk ville inte ha med henne att göra. Vi fick sitta en stund hos henne och prata, berättar Daniel som blev starkt berörd av mötet. Ibland undrar man verkligen hur människor orkar. Hur kan en kvinna som sett sina tre barn dö och därefter lämnats av sin man ändå sitta där, prata med oss och faktiskt le. Det mötet glömmer vi aldrig. n Text: Monica SamuelssoN Foto: Monica Samuelsson samt privat Under sin resa besökte familjen Grahn bland annat Antonius i Mocambique, ett av de barn som under åren fått del av familjens fadderstöd. Eva, som är sjuksköterska, fick också möjlighet att hjälpa till på en klinik. När hela familjen ska med; Bra att tänka på inför resan Att resa är spännande. Att resa med barn kanske ännu mer. Här listar Eva och Daniel Grahn några saker som de tycker varit viktiga att tänka på i förberedelserna inför och under genomförandet av sin resa med familjen till Afrika. Vaccinera i god tid! Alltid blir någon förkyld och måste vänta med sin spruta. Ät maten! Kom överrens om att ni äter all mat, även om man inte gillar den så mycket. Att välja bort bönorna är inget alternativ i Afrika. Inget gnäll! Drick mycket och ofta! Var generös med vätskeersättning, särskilt de första dagarna i varmt klimat. Ta chansen att prata med människor. Man får så mycket mer med sig hem om man mött människor och hört deras berättelser. Skriv dagbok! Allihop oavsett ålder. Theodor ritade vissa dagar bilder på hus och människor, och skrev några ord ibland. 14 Erikshjälpens tidning Nr Erikshjälpens tidning Nr