Delårsrapport Jan-juli 2013

Transkript

1 Delårsrapport Jan-juli

2 2

3 6BEKONOMISK ÖVERSIKT 0BPeriodens resultat uppgick till +14,2 Mkr (motsvarande period föregående år +18,5 Mkr). 1BEfter sju månader uppgick nettokostnaderna för verksamheterna till 363,8 Mkr, en ökning med 1,4 % jämfört med föregående år. Skatteintäkter, generella statsbidrag och skatteutjämningsbidrag har ökat med 1,2 % och uppgick till 372 Mkr. Finansnettot var positivt och uppgick till 6 Mkr. 2BKommunens nettoinvesteringar har under de första sju månaderna uppgått till 34,5 Mkr (motsvarande period föregående år 34,8 Mkr). 3BSoliditeten per den 31 juli var 75 % (motsvarande period föregående år 77 %). Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt följande finansiella mål - Under treårsperioden skall årsresultatet i genomsnitt uppgå till minst 6 Mkr. - Alla investeringar skall finansieras med egna medel. Kommunens bedömning är att de finansiella målen rörande helårsresultatet för 2013 kommer att uppnås. Förutsättningarna för 2014 ser rätt bra ut. Preliminärt föreslås besparingar på 2 Mkr. För 2014 förväntas också en ytterligare återbetalning av premier från FORA, denna gång avseende 2004 års avgifter, vilket har motverkat besparingskravet. 4BResultatprognos för helåret 2013, kommunen Resultat och balanskrav mm Årsresultatet för år 2013 beräknas uppgå till 15,2 Mkr inklusive återbetalning från FORA för sjukförsäkringsavgifter avseende med 12,6 Mkr. I årsredovisningen kommer beloppet att hanteras som en jämförelsestörande post. Resultatet innebär att kommunen kommer att uppfylla det lagstadgade balanskravet. För socialnämnden beräknas ett budgetunderskott på 6,7 Mkr. Samhällsbyggnadsnämnden räknar med en negativ budgetavvikelse på 0,5 Mkr. Kommunstyrelsen räknar med underskott på 0,9 Mkr medan nämnden för bildning, fritid och kultur räknar med en negativ budgetavvikelse på 3,4 Mkr. Finansförvaltningen förväntas redovisa ett överskott mot budget på 18,3 Mkr, främst beroende på återbetalning från Fora av premier för sjukförsäkringar, För åren arbetas idag med ett preliminärt besparingskrav på sammanlagt 11 Mkr. 5BResultatprognos för kommunkoncernen år 2013 För hela kommunkoncernen prognostiseras ett helårsresultat på + 32,7 Mkr (föregående år +42,8 Mkr). Tännäs Fritidsanläggningar räknar med ett resultat nära noll. För HTAB beräknas ett överskott på 0,2 Mkr. För YPRO pekar resultatet mot ett underskott på 0,6 Mkr. Härjegårdar Fastighets AB beräknas redovisa ett överskott på 1 Mkr. Kommunens andel (50%) av Norkoms resultat beräknas bli + 0,4 Mkr. Kommunens nuvarande andel (36,7 %) av resultatet för Härjeåns Kraft AB bedöms bli +16,5 Mkr. Under året erhållen aktieutdelning från Härjeåns Kraft AB uppgår till 7,5 Mkr samt återbetalning av villkorat aktieägartillskott från Norkom uppgår till 0,5 Mkr. 3

4 Nettoanslag och budgetavvikelser redovisade per nämnd (Mkr) Budget Redovisning Avvikelse Prognos helår Redovisning Budgeterat årsresultat ( +6,4 ) Kommunstyrelsen och gemensam verksamhet - 43,6-43,7-0,1 ( -0,9 ) - 35,7 Samhällsbyggnadsnämnd - 28,1-29,1-1,0 ( -0,5 ) - 23,5 Nämnden för bildning, fritid och kultur - 142,2-143,9-1,7 ( -3,4 ) - 143,3 Socialnämnd - 149,3-151,1-1,8 ( -6,7 ) - 156,2 Delsumma - 363,2-367,8-4,6 ( -5,1 ) - 358,7 Anslag för oförutsedda behov - 3,1-3,1 ( +2,0 ) - Skillnad mellan internt PO-påslag och externa arbetsgivaravgifter 11,7 19,1 7,4 (+7,0) 15,5 Återbetalning FORA (+12,6) - Pensionskostnader - 21,9-21,9 - ( -3,0 ) - 20,9 Interndebiterade kapitalkost-nader 25,2 25, ,2 Avskrivningar - 17,4-18,4-1,0 ( -1,0 ) - 15,8 Verksamhetens nettokostnader - 368,7-363,8 4,9 ( +12,5 ) - 358,7 Skatteintäkter och utjämning 369,3 372,0 2,7 ( +4,7 ) 367,6 Finansiering 6,3 6,0-0,3 ( -2,0 ) 9,6 Resultat före eo-poster 6,9 14,2 7,3 ( +15,2 ) 18,5 SUMMA 6,9 14,2 7,3 ( +15,2 ) 18,5 4

5 Investeringsredovisning Nettoinvesteringar (Mkr) Budget / Tilläggsbudget Redovisning Avvikelse Redovisning Kommunstyrelsen 9,5-3,9 5,6-5,9 - Tomtförsäljning - 3,0 0,1-2,9 0,7 Samhällsbyggnadsnämnden 106,1-29,9 76,2-29,0 Nämnden för Bildning, Fritid och Kultur 1,1-0,3 0,8-0,1 Socialnämnden 2,3-0,5 1,8-0,5 SUMMA 116,0-34,5 *) 81,5-34,8 Bruttoinvesteringar 36,7 Investeringsbidrag -1,7 Delsumma 35,0 Försäljning av tomter och andra anläggningstillgångar -0,5 Summa 34,5 Bland bruttoinvesteringar t o m kan följande nämnas: - Byte markområde, Funäsdalen 3,5 Mkr - Kompletteringsinvesteringar lokaler 0,8 Mkr - Ombyggnad varumottagning, Sveg 0,9 Mkr - Ombyggnad kök Sonfjällsskolan, Hede 1,0 Mkr - Ombyggnad Funäsdalens skola 11,5 Mkr - Nybyggnad förskola, Funäsdalen 0,8 Mkr - Ombyggnad ventilation, Hästhagen, Sveg 1,0 Mkr - Ombyggnad demensvård, Svegsmon 1,6 Mkr - Byte till lågenergilampor 0,6 Mkr - Exploatering nya bostadsomr, Funäsdalen 2,2 Mkr - Va-anläggningar 8,3 Mkr - Utrustning räddningstjänsten 0,6 Mkr 5

6 RESULTATRÄKNING för kommunen januari - juli (Tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter (not 1) Generella statsbidrag och utjämning (not 2) Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRA- ORDINÄRA POSTER Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT Prognos för helåret 2013 Resultatet för helåret 2013 beräknas uppgå till 15,2 Mkr 6

7 BALANSRÄKNING för kommunen per 31 juli (Tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar (not 3) Omsättningstillgångar (not 4) SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTT- NINGAR OCH SKULDER Eget kapital därav periodens resultat Avsättningar (not 5) Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Panter och ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte redovisas bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser Soliditet med samtliga pensionsåtaganden redovisade som avsättning/skuld 29% 29% Soliditet med pensionsåtaganden redovisade enl den blandade modellen 75% 77% 7

8 FINANSIERINGSANALYS KOMMUNEN (Tkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster (not 6) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Minskning kortfristiga fordringar Ökning förråd och varulager Minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar (not 7) Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 8) Investering i finansiella anläggningstillgångar (not 9) Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (not 10) Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Förutbetald anläggningsavgift VA Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten SAMMANSTÄLLNING Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel den 31 juli

9 NOTANTECKNINGAR KOMMUNEN (Tkr) Not 1 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter inkomståret Slutavräkning föregående år Beräknad slutavräkning för inkomståret Not 2 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Not 3 Anläggningstillgångar Mark, byggnader, tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar

10 Not 4 Omsättningstillgångar Förråd mm Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Not 5 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Andra avsättningar Not 6 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Pensionsavsättning Återföring av avsättning för omstruktureringskostnader Not 7 Investering i materiella anläggningstillgångar Investering i materiella anläggningstillgångar Investeringsbidrag

11 Not 8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Tomtförsäljning Försäljning bostadsrätt 2 Försäljning grävlastare Not 9 Investering i finansiella anläggningstillgångar Aktier i Härjeåns Kraft AB 375 Andelar i Kommuninvest ekonomisk förening Not 10 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Aktier i Länstrafiken

12 REDOVISNINGSPRINCIPER Vid upprättandet av denna delårsrapport har samma redovisningsprinciper använts som i den senaste årsredovisningen. 12

13 KOMMUNSTYRELSE Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget- Prognos avvikelse helår Central politisk verksamhet Gem adm och central stödfunktioner Arbete och Näringsliv Kollektivtrafik,flyg Samlingslokaler, allmänna anläggningar Arbete o aktivitet, integrationsenheten Civilförsvar Delsumma Anslag för oförutsedda behov SUMMA Vision och övergripande mål Implementeringen av vision, kärnvärden och kommunens övergripande mål påbörjades under våren Företaget YouTurn har fått uppdraget att utbilda och stödja cheferna i arbetsprocesserna. Arbetet påbörjades under hösten 2012 och under våren har ytterligare utbildningar genomförts. Under juni och fram till oktober skall alla medarbetare involveras. Arbetet fortsätter under hösten för att sedan utmynna i en permanent ledarutbildning. Planeringen för liknande arbetsmetodik i den politiska organisationen pågår och utbildningsprogrammet påbörjas i slutet av augusti i år. UInternkontroll Arbetet med framtagning av ett övergripande reglemente för internkontroll har påbörjats. Målet är att reglementet samt en internkontrollplan för 2014 skall fastställas under hösten. UDokumenthantering Upphandlingen av ett nytt ärendehanteringssystem har genomförts under våren. Översyn av rutiner och konvertering av nämndernas nuvarande diarier påbörjas i slutet på augusti. Den nyinrättade tjänsten som arkivassistent är tillsatt. 13

14 UCentralisering av personalfunktionen Den centraliserade personalfunktionen är genomförd från och med april Samtidigt gjordes en reducering med 1,0 löneadministratör i samband med pensionsavgång. Diskussioner har förts med respektive förvaltningsledning om vilket HR-stöd som förväntas. UVerktyg för god personalpolitik Ledarskapsprogrammet fortsätter under hösten. En kommunövergripande introduktionsdag för nyanställda genomfördes för första gången i maj. Syftet med dagen var att ge alla nyanställda en grundutbildning om kommunen. Som exempel på innehållet kan nämnas policys och regler samt hur en politiskt styrd organisation fungerar. Förvaltningscheferna samt nyckelfunktioner inom kommunen presenterade sina verksamheter. Lika viktigt som att få information om kommunen, är också möjligheten att träffa kollegor och knyta värdefulla kontakter. Utbildningen är obligatorisk för alla nyanställda och kommer därför att genomföras regelbundet framöver. UFolkhälsa Folkhälsoarbetet för 2012 redovisades i början av året och finns presenterat på kommunens hemsida. Sedan har folkhälsoarbetet fortskridit inom samtliga förvaltningar efter planen som finns antagen. Här kommer ett axplock av vad som gjorts under första halvåret av 2013: Kommunen visade upp vårt arbete med bl a Tobaksfri duo och Mentor vid en stor konferens i Östersund i början av året. - Vid samtliga bibliotek i kommunen pågår under året en vandringsutställning med temat Hälsa på bibblan. - Röjning och parkarbete har pågått under våren och sommaren för att skapa trivsamma miljöer i kommunen. Nattvandring i Sveg har startats. Tennisbanan i Sveg har rustats. En ny lekplats i Ytterhogdal har invigts. Nya svenska medborgare och nyfödda hälsades välkomna 6 juni. Förebyggande hembesök hos 75-åringar har genomförts. En världspianist bjöd på konsert. En tillsvidareutställning När rocken kom till Sveg har invigts på Folkets Hus i Sveg. Kommunen har även detta år erbjudit skolungdomar sommarjobb. Ett nytt skylt & designprogram har antagits. En uppskattad utbildning för politiker och tjänstemän om vad folkhälsa är har genomförts. UFörvaltningsområde för samiska En handlingsplan för samiskt språk och samisk kultur har beslutats 2013 av kommunstyrelsen. Av planen framgår vilka åtgärder som ska vidtas under året inom ramen för det bidrag kommunen får som förvaltningsområde för samiska. Olika språktränande aktiviteter för barn och ungdomar och kulturaktiviteter för äldre har genomförts under våren. Samernas nationaldag den 6 februari firades med konserter, föreläsningar och servering av samisk mat på skolan och äldreboendet i Funäsdalen. Utställningen Maadtoe av konstnärerna Anders Sunna och Michael Brouwer presenterades i Ljushallen i Medborgarhuset i Sveg under vecka 6. Förutom översättning av olika lokala skyltar inom kommunens skyltprogram kommer kommunskyltarna vid kommungränserna att kompletteras med Herjedalien tjielte. I samband med de samiska kulturdagarna i Funäsdalen informerade Lennart Rhodin om Lagen om nationella minoriteter. Tillgången till personer med kunskap i sydsamiska är en brist inom samtliga verksamheter. Förvaltningskommunerna inom det sydsamiska området har beslutat att anställa en gemensam översättare med placering i 14

15 Östersund. Språkkurser för kommunens personal planeras. UInformation Det systematiska arbetet för att förbättra och utveckla kommunens interna och externa information följer lagd årsplanering. Kommuntidningen Härliga Härjedalen som ges ut tre gånger per år samt det interna nyhetsbrevet som ges ut sex gånger per år följer planeringen för året. Senaste uppdateringen av hemsidan gjordes i juni då den mobilanpassades som gör att sidan kan anpassas beroende på vilket media som används, dator, läsplatta eller mobiltelefon. Kommunfullmäktiges sammanträden som idag webbsänds kommer att utvecklas och sändas med kommunens egen utrustning från och med fullmäktigemötet i oktober. Egen utrustning och abonnemang för programvara och datalagringsutrymme öppnar upp för fler användningsområden. tioner/ tjänstegarantier för att tydliggöra våra uppdrag för våra medborgare, politiker och medarbetare. En servicedeklaration är en av kommunen offentligt deklarerad standardnivå där standardnivån beskriver vad medborgarna kan förvänta sig av kommunens tjänster utifrån befintliga resurser, organisation, metoder och kompetens (Definition av Svenska kommunförbundet). UMedarbetarundersökning Kommunens medarbetarundersökning planeras för att genomföras under september. Företaget Progressi kommer att anlitas och samma frågor som ställdes vid mätningen som gjordes under 2011 kommer att kunna besvaras av samtliga anställda i kommunen. Resultaten kommer sedan att analyseras, handlingsplaner tas fram som sedan följs upp i verksamheterna och på ledningsnivå. UKvalitet och resultatuppföljning I början av året redovisades 2012 års resultat för Kommunens kvalitet i korthet, KKIK. Glädjande resultat är att medborgarna upplever Härjedalen som en trygg boendeplats. Ett annat bra resultat var årskurs åttaelevernas syn på skolans undervisning vilket var ett toppresultat liksom brukarnas nöjdhet med hemtjänsten. Förbättringsområden som framkommit är bl a systematiseringen av kommunens övergripande kvalitetsarbete. Därför har vi under våren påbörjat ett omfattande arbete med att skapa ett övergripande kvalitetsledningssystem, där vi tydliggör kommunens vision och de övergripande mål som skall implementeras i hela organisationen. De övergripande målen bryts ner till delmål och sammanställs i balanserade styrkort. I de balanserade styrkorten fokuserar vi på fyra perspektiv, medborgarna, verksamheterna, ekonomin och medarbetarna. Vi har också börjat med att ta fram s k servicedeklara- UProjekt Folkets Hus Projektet pågick under perioden 1 maj 2012 till 30 juni Syftet med projektet var att utreda och ta fram ett förslag på hur fastigheten skulle kunna användas på ett effektivare sätt genom att fylla huset med olika verksamheter för att skapa en levande mötesplats för kommunens invånare och besökare. Ett verksamhetsförslag togs fram med tillhörande organisation samt en investerings- och en driftskalkyl. I maj i år beslutade kommunstyrelsen att bordlägga ett slutgiltigt beslut till dess att 2014 års budgetprocess färdigställts. UNäringslivsutveckling Näringslivet står inför stora utmaningar och kommunen är en samarbetspartner för att utveckla och skapa tillväxt. Exempel på aktiviteter och händelser är regelbundna frukostmöten på fem olika platser i kommunen. Kommunen har varit delaktig i bildandet av en ny Företagarförening i Sveg. Under våren har vi arrangerat två vindkraftsdagar där både allmänhet och företag har fått information om 15

16 vindkraftens nuläge och framtidsmöjligheter. Ett fortsatt arbete med vindkraften sker kontinuerligt och med ett tätt samarbete med Vindkraftcentrum. Under våren genomfördes en vandring i Sveg där politiker och företagare kunde diskutera aktuella frågor. En mycket uppskattad aktivitet som genomfördes tillsammans med Svenskt Näringsliv. I Svenskt Näringslivs företagsklimatranking hamnar Härjedalen på plats 274. Ett arbete tillsammans med Företagarna har startat för att förbättra klimatet för företagare. ULots-modellen Arbetet med Lots-modellen fortsätter och målsättningen är att skapa ännu smidigare hantering av företagsärenden i kommunen. Modellen har gjort att samarbetet mellan kommunens olika förvaltningar har ökat vilket ger positiva effekter för företagsärenden. ULandsbygdsutveckling Kommunen ingår i två Leaderområden, Leader Hälsingebygden och Leader Södra Fjällen. Kommunen är delaktig i arbetet med att ta fram förslag till den nya programperioden. gymnasieskolan, där näringen ingår, är ett annat samarbete som fungerar mycket bra. UInfrastruktur Projekt Fjällvägen som är ett treårigt samarbetsprojekt mellan Bollnäs, Ljusdals, Härjedalens och Söderhamns kommuner samt turistdestinationerna Järvsö, Vemdalen och Funäsfjällen är ett väl förankrat och regionövergripande projekt. Fjällvägen omfattar vägstråket rv 83/84 från Tönnebro till norska gränsen i Funäsfjällen. Projektets syfte är att stärka regionens tillväxt och konkurrenskraft genom förbättrad infrastruktur. I januari 2013 fick Ramböll Sverige AB i uppdrag av Projekt Fjällvägen att ta fram en stråkanalys. Det har aldrig tidigare gjorts från kust till fjäll. Stråkanalysen är nu slutförd och skall vara ett verktyg för både vilka insatser som behöver göras idag men framförallt ett underlag för ett långsiktigt arbete. Under vintern kördes det daglig tågtrafik mellan Stockholm-Östersund och nattåg från Malmö och Göteborg till Härjedalen. Trafiken blev mycket lyckad och man kommer att fortsätta trafiken även vintern En nyhet till vintern är att det skall finnas en daglig förbindelse från Lofsdalen till Stockholmståget Projektet Samordnade Servicelösningar pågår och ett konkret exempel på vad man åstadkommit är en utvidgning av hemsändning av dagligvaror till pensionärer och funktionshindrade. Det finns nu möjlighet för alla livsmedelsbutiker att erbjuda hemsändning av livsmedel/ matvaror. UNäringsliv-Skola Samarbetet mellan skola och näringsliv fortsätter. Praktikplatser, Prao och andra aktiviteter för att ge elever möjlighet att prova olika yrken som i en förlängning kan ge arbete på hemorten är en viktig del i det samarbetet. Programråd för de praktiska programmen i UIT IT-plattformen står inför att moderniseras och uppdateras till en renodlad Microsoft-miljö. Förstudien genomfördes under 2012 och upphandling av konsulttjänster för projektet blev klar under våren Förberedelser i samarbete med vald leverantör startade före semesterperioden och under hösten börjar det praktiska arbetet med att bygga upp en ny ITplattform parallellt med den befintliga. Upphandlingsprocessen för elevdatorer med pedagogiskt stöd är klar och datorer med tillhörande tjänster beställdes i juni för leverans till gymnasiets årskurs 1 och 2 under höstter- 16

17 minen. Den valda leverantören kommer att ansvara för en helhetsleverans innefattande datorer, service, support och utbildningar för rektorer, lärare och elever. För att höja dokumentsäkerheten och minska pappersspillet har ett centralt system för Säker utskrift installerats under våren 2013 med pilotstart i Medborgarhuset. Inga dokument skrivs ut innan användaren har identifierat sig vid skrivaren. UIT-samverkan i länet Länets kommuner samverkar allt mer kring IT. Under 2013 startade samverkan kring en länsgemensam E-tjänsteplattform där upphandling pågår med beräknad driftsstart under Under våren i år startade också en förstudie, finansierad av Trafikverket, i syfte att hitta gemensamma IT-lösningar för minskat resande i tjänsten och därmed skona miljön och minska reskostnaderna. UBredband Kommunen satsar offensivt på utbyggnad av fibernät till hushåll och företag i kommunen. Satsningen är ett led i att stärka invånarnas möjligheter att kunna leva och verka i Härjedalen samt för företagen att ha möjlighet att utveckla sina verksamheter. Kommunen har så här långt beviljats stöd från Länsstyrelsen i Jämtland med medel från Jordbruksverket för bredbandsutbyggnad i tre orter, Hedeviken, Linsell och Ytterhogdal. Totalt söktes det stöd för åtta orter och ansökningarna för de övriga fem orterna kommer att vara vilande hos Länsstyrelsen tillsammans med andra sökta projekt från övriga kommuner i länet. Länsstyrelsen kan inte idag ge besked om när ytterligare medel finns att fördela. UTelefoni Ett nytt avtal för en länsgemensam telefonilösning JamtNät startade under hösten Det nya avtalet innebär att fast telefoni via kopparledningar prissätts högre än telefoni via datanätets möjligheter till IP-telefoni. Innan årsskiftet 2013/2014 skall anknytningar med de dyrare kopparledningarna vara migrerade till IP-telefoni. Kommunens kartläggning av den upplevda mobiltäckningen har delgivits Telia som under hösten skall presentera sina utbyggnadsplaner för kommunen. Vi fortsätter att arbeta för en trygg och säker telefonilösning för alla invånare. Ungdomsdialog Kommunstyrelsen har beslutat att inrätta ett kommunalt ungdomsråd där representanter från kommunstyrelsen skall ingå. Fastställandet av hur politiker, tjänstemän och ungdomar skall arbeta med ungdomsfrågor skapar goda förutsättningar för ett lyckat samarbete framöver. I mitten på maj arrangerade Sveriges Ungdomsråd och kommunen en inspirationshelg i Hede där ungdomar från hela landet deltog. Framtiden Den demografiska utvecklingen, urbaniseringen och den ständigt hårdare konkurrenssituationen inom näringslivet innebär stora utmaningar för kommunens framtida utveckling. En allt äldre befolkning innebär att försörjningsbördan ökar för de yrkesverksamma. Kompetens och resursförsörjningen blir allt svårare men samtidigt finns det ungdomar och vuxna som av olika skäl inte lyckats komma in på arbetsmarknaden. Ett nära samarbete mellan kommunen, arbetsförmedlingen, näringslivet och andra nyckelaktörer är en förutsättning för att öka sysselsättningen och förse arbetsmarknaden med rätt kompetens. Medborgaren förväntar sig hög kommunal service och kommunen måste samtidigt ständigt se över resursanvändningen för att hålla kost- 17

18 naderna på en rimlig nivå. Att hitta samverkanslösningar med andra kommuner är allt vanligare både av kostnadsskäl men också för att lösa kompetensbehovet. Under 2013 samverkar Härjedalen och Bergs kommun kring miljö- och byggfrågor samt delar på miljö- och byggchefstjänsten. Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning - Ett aktivt arbete för att bibehålla den låga sjukfrånvaron. - Fler ska flytta in än ut i kommunen. - På Svenskt näringslivs rankinglista ska kommunen förbättra sin position med 10 platser. - I SKL s mätning, Insikt, ska kommunen förbättra sitt resultat. Resultat vid halvårsskiftet: - Sjukfrånvaron var 5,8 % (1,3 % över målsättningen för helåret) personer netto in/utflyttning. - Senaste mätningen (nov. -12) rankandes kommunen på plats 274, en försämring med 27 platser. Nästa mätning genomförs november. - Insikts resultat redovisas i september. 18

19 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget- Prognos avvikelse helår Politisk verksamhet Samhällsbyggnadsförvaltning Miljö, bygg o planverksamhet Mark och exploateringsfastigheter Fastighetsförvaltning Bidrag samlingslokaler, bostadsanpassning Gator och vägar Flygplats Vatten och avfall Räddningstjänst SUMMA Översiktlig prognos över budgetutfallet Resultatet för samhällsbyggnadsnämnden kommer att hamna på budget, eller strax över. Trafikverket har räknat om sin beräkningsmodell för driftbidrag, vilket innebär att Härjedalen Sveg Airport erhåller ytterligare 1,2 Mkr i driftbidrag. Fastighetsförvaltningen har extraordinära kostnader för kommunkontoret i Funäsdalen, där man akut fått byta ut avloppsledningarna. Även ombyggnationerna på skolan i Funäsdalen innebär att ytterligare vaktmästareresurser fått tillskjutas, vilket påverkar driftskostnaderna. Intäkterna för renhållning, som redovisas under rubriken Vatten och avfall, ser inte ut att kunna täcka de kostnadsökningar som är konsekvensen av ökat öppethållande på ÅVC: erna. Räddningstjänsten har ansökt om, och getts medgivande att överskrida sin budget med 700 tkr med anledning av akuta utbildnings- och utrustningsbehov. 19

20 Viktiga händelser och beslut Bygglovs- och planärenden verkar normaliseras och följer en högre takt än budgeterat. Projektet Örndalen, ett av de största i landet, kommer att kräva ökad beredskap på VA-sidan när det blir realitet. Flygverksamheten har stabiliserats på sista tiden. Räddningstjänsten har av kommunstyrelsen medgetts överskrida sin budget med 700 tkr för att rustas upp inför IVPA-verksamheten som gäller alla stationer runt om i kommunen. Beslut har fattats om att hela kommunens fastighetsbestånd (offentliga lokaler och bostäder) kommer att förvaltas under gemensam ledning med befintlig personal både från kommunens fastighetsavdelning och Härjegårdar. Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått ansvar för att förverkliga kommunens bredbandsprojekt. En särskild projektledare har anställts för detta. Avfallsplanen har antagits i kommunstyrelsen. Vi har under året startat ett projekt för att införa GIS som verktyg för att koppla samman de olika verksamhetssystemen. Beslut rörande personalförstärkningar på flygplatsen är fattade. Visionsarbete fortgår och kommer att intensifieras till hösten. Samverkansgruppen och ledningsgruppen har haft regelbundna sammanträden. Arbetsledarna och fastighetsingenjörerna har under året börjat använda personalsystemets självservice och system för uppföljning av sjukfrånvaro, Adato. Alla assistenter och vissa chefer deltog i olika utbildningar inom sitt område. Renhållningsenhet bildades med förvaltningschef i spetsen. Renhållningsdagar genomfördes i Funäsdalen, Hede och Sveg. Medborgardialogen påverkade positivt framtidsplanering för verksamheten. En speciell renhållningsdag anordnades för kommunledningsutskottets medlemmar. Efter HR-avdelningens omorganisation har förvaltningen fått personalstödsfunktion. UVerksamhet Fastigheter Tretton platser demensboende, ombyggnad av skolan i Funäsdalen och en förskola vid Svegsmon är klara. En ombyggnad och upprustning av skolköket vid Sonfjällsskolan i Hede fortgår. Vatten och avlopp Underhållarbeten på våra befintliga anläggningar fortgår. Utökade tillstånd söks på flera av våra reningsanläggningar för att klara exploateringarna i turistområdena. UOrganisation En ny chef har tillträtt på fastighetsavdelningen efter Ulf Hanssons pensionering. Hans Svensson delar tjänsten både som avdelningschef för fastighetsavdelningen och VD för Härjegårdar Fastighets AB. En bostadsanpassningshandläggare har tillsatts. Miljö- och byggchefen har valt att avsluta sin anställning och rekryteringsprocessen efter en ny har påbörjats. Alla gamla och nya nämndsbeslut har följts upp i syfte att tydliggöra finansiering och tidsplanering. Beslutsloggen och den nya arbetsformen är viktiga uppföljningsverktyg. Lönesamtal har hållits med alla medarbetare. Vägar Utredningen som handlar om vilka gator kommunen ska sköta och inte, är klar. Bygg Antalet bygglovsärenden har stabiliserats efter förra årets minskning. Planarbete En ny planingenjör har tillträtt och påbörjat planarbetet. Säkerhet 20

21 Förvaltningen har deltagit i alla utbildningar och träffar gällande samordning av säkerhetsarbete i kommunen. Förvaltningssystem Projekt att sammanföra olika förvaltningssystem pågår med GIS-användandet som främsta planeringsverktyg. Nya applikationen är en OpenSourcelösning. Den skall ersätta de kartprogram vi haft tidigare AutoKa-Vy (redan från årsskiftet 2012/2013), och Solen (mål under 2014 skall den vara ersatt). Denna nya web-gis skall användas internt och externt. Licenskostnad per år är betydligt lägre än nuvarande. Forskning Bakterie- och mikrobieprojektet fortsätter både i Hedes avloppsanläggningar och i pilotform i Byvallen där 15 fastigheter ingår.. Kontroll Kommunrevisionen har genomfört granskning av nämndens arbete med intern kontroll, ramavtal, VA och renhållningsfakturering. Transportstyrelsen har inspekterat flygplatsrutiner och kommit med anmärkningar som jobbas bort. Miljöarbetet Tillsynen inom miljö, hälsoskydd och livsmedel ökar för vart år. Vi fortsätter att arbeta med en mer planerad verksamhet för att, tillsammans med verksamhetsutövarna runt om i kommunen, få till en säker hantering av mat, ren luft, mark och vatten samt en bra miljö utifrån hälsoaspekter. LIS (Landsbygdsutveckling i strandnära områden) är klar, likaså utredningen om kulturmiljöerna. Arbetet med Vatten- och avloppsplan pågår. Framtiden Va-verksamheten står inför stora investeringar de närmaste åren. Samarbetet med Bergs kommun kommer att fortsätta, då det finns stor potential av att samverka inom dessa områden. Den statligt upphandlade flygtrafiken fortsätter till och med oktober Redan nu har arbetet med en framtida upphandling tagit fart. Flygplatsens omorganisation blir klar under hösten. Den syftar till att klara den framtida utvecklingen. Till hösten avgörs hur räddningstjänsten ska organiseras i framtiden med eventuellt fullt medlemskap i Jämtlands Räddningsförbund. Att förena fastighetsförvaltningen med Härjegårdar är ett politiskt- och verksamhetsmål som ska prövas under närmaste åren. Första prövningen blir att skapa gemensamt underlag för upphandlingen av fastighets yttre skötsel. En stadsarkitekttjänst ska annonseras ut så snart vederbörliga beslut är fattade. Tanken är att tjänsten ska delas med Bergs kommun. Fortsatt arbete med att utveckla den nya planprocessen, samt säkerställa plankompetensen och kvaliteten på våra planer prioriteras. Kommunstyrelsens beslut om upphandlingsrutiner förverkligas under Förvaltningen ska delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet och personalutbildning som samordnas över hela kommunen. Förvaltningen skapar förutsättningar för att arbeta i projektform i syfte att garantera kvalitet och säkerställa rutinerna inom intern kontroll och verksamhetsmål. Förvaltningen arbetar intensivt för att klara budget kraven på en besparing på 3 Mkr under

22 Mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Den planerade sammanslagningen av VA- och fastighetsavdelningen ersattes av verksamhetssammanslagning mellan fastighetsavdelningen och Härjegårdar. En halvtids cheftjänst sparas därmed. Samverkansvinster förväntas gynna både kommunen och bolaget. Nya taxan för tillsyn inom miljö- och hälsoskydd bidrar till att verksamheten ska bära sina egna kostnader och innebär samtidigt att tillsynen på kontrollobjekten systematiseras. Målet att en ansökan om förrättning beträffande kommunens ansvar för vägarna ska inlämnas till Lantmäteriet under året kvarstår. 22

23 NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR Budgetutfall Nettokostnader, tkr Budget Redovisning Budget Prognos avvikelse helår Politisk verksamhet Nämndens oförutsedda Administration och lokaler Gemensamma stödanordningar Grundskola Gymnasieskola Vuxenundervisning Barnomsorg Annan utbildning Feriearbeten Fritidsverksamhet Kulturverksamhet SUMMA Översiktlig prognos över budgetutfallet Det är tre faktorer som är nämndens huvudsakliga problem när det gäller ekonomin. Skolskjutsar, interkommunala ersättningar och löneökningarna för lärarna vid lönerevisionen Kostnaden för skolskjutsarna ökade kraftigt 2011 efter att en ny upphandling gjordes. Den kostnadsökningen på ca 2,5 Mkr har inte fullt ut arbetats in i budgeten. Från 1 juli 2013 träder dessutom ett nytt avtal i kraft efter en ny upphandling. Vad gäller kostnaden för skolskjutsar så tyder dock vissa saker (förändrade turer etc) på att kostnaden kommer att minska förutsatt 23

24 att det nya avtalet inte ytterligare driver upp kostnaden. Nämnden fick i budget 2013 minskade ramar med tkr avseende interkommunala ersättningar. Samtidigt har nettokostnaden för interkommunala ersättningar ökat med tkr under januari-juli 2013 jämfört med samma period Lönerevisionen för lärarna 2012 blev ca 800 tkr dyrare än den kostnadstäckning som nämnden fick i budgetramen. En kostnad som även påverkar resultatet Ersättningen från Migrationsverket för kommunens asylboende och boende för ensamkommande barn och ungdomar för första halvåret har inte rekvirerats ännu. 7BMål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning Alla elever ska lägst ha nått betyget E i samtliga ämnen. Andelen elever med behörighet till ett nationellt program ska vara högre än Meritvärdet i kommunen ska vara högre än Genomsnittlig betygspoäng i Gymnasieskolan ska vara högre än Andelen elever vid högskoleförberedande program med grundläggande behörighet till högskola och universitet ska vara lika eller högre än riket. Lärandemiljön och undervisningen ska utvecklas så att modern teknik är grundläggande i kunskapsutvecklingen. Kultur- och fritidsavdelningen ska ha organiserat sig och arbeta så att verksamheterna når upp till mål och intentioner i kultur- och fritidsplanen. Skolmåltidsverksamheten ska arbeta så att verksamheterna når upp till mål och intentioner i måltidspolicyn. Tilldelade resurser ska leda till god kvalitet i verksamheterna. Med kvalitet menas att verksamheterna arbetar så att styrdokumentens intentioner nås och att man når höga resultat i verksamheterna. Samtliga verksamheter ska arbeta med uppföljning, utvärdering och åtgärder kontinuerligt och processinriktat. Kvalitetsarbetet i skolan ska omfatta alla ämnen, alla årskurser och bedrivas gemensamt av rektorn och lärarna. Förskolan ska arbeta så att språklig medvetenhet och matematiska begrepp utvecklas och stärks. Samtliga elever i årskurs 2 ska kunna läsa. Samliga elever i årskurs 3 ska klara av kravnivån i nationella prov i svenska och matematik. Samtliga elever i årskurs 6 ska klara av kravnivån i nationella prov i svenska, matematik och engelska. UResultat Läsande elever i årskurs 2 Antal elever Antal läsande elever Andel läsande elever i % Totalt Flickor Pojkar Funäsdalens skola Sonfjällsskolan, Hede Vemdalens skola Bruksvallarnas skola Lofsdalens skola Furulundsskolan Norra skolan Ytterhogdals skola Måluppfyllelse Av 109 elever i årskurs 2 är 9 elever ej läsande. 100 % av eleverna kan läsa vid Funäs- Antal elever som ej läser 24

25 dalens skola, Sonfjällsskolan, Bruksvallarnas skola och Ytterhogdals skola. Fem elever vid Norra skolan, två vid Vemdalens skola och en elev vardera vid Lofsdalens skola och Furulundsskolan är ej läsande. Enligt den forskning som bedrivs inom området är tidiga insatser med systematisk och strukturerad undervisning viktig. Åtgärderna som vidtagits för att nå fler läsande elever ska följas upp i december UNationella prov i år 3 Matematik, delprov A-G USvenska, delprov A-H, Härjedalens kommun Andel elever som nått kravnivån i olika delprov anges nedan Totalt antal elever A B C D E F G H Läs-ning Läs-ning Hög-läsnintagift be-rätt-inter-punklitterär text ande text Text-sam- Skriv-upp- Stav-ning, skön- faktatext tion Munt-lig upp-gift Nått kravnivån på delprovet 93% 93% 91% 91% 98% 95% 78% 92% Ej nått kravnivån på delprovet Ej deltagit i delprovet Nått kravnivån på delprovet Ej nått kravnivån på delprovet Ej deltagit i delprovet Andel elever som nått kravnivån i olika delprov anges nedan A B C D E F G Tot-alt an- tal elever Förmågor: Begrepp, metod, resonemang, kommunikation Centralt innehåll: Geometri Förmågor: Begrepp, metod, kommunikation Centralt innehåll: Sannolikhet och statistik, taluppfattning och tals användning Förmågor: Begrepp, metod Centralt innehåll:t aluppfattning och tals användning Förmågor: Begrepp, kommunikation Centralt innehåll: Geometri Förmågor: Begrepp, metod Centralt innehåll: Taluppfattning och tals använd ning Förmå-gor: Problemlösning, begrepp, resonemang, kommunikation Centralt innehåll: Problemlösning Förmågor: Begrepp, metod, resonemang, kommunikation Centralt innehåll: Geometri (93 %) 81 (81 %) 98 (98 %) 93 (93 %) 94 (94 %) 76 (76 %) 91 (91 %) Måluppfyllelse Måluppfyllelse inom kommunen för årskurs 3 i svenska är mellan %. Delprov G (stavning, interpunktion) har flest elever svårigheter att nå, ungefär 25 % av eleverna behöver förstärka sina kunskaper inom detta område för att nå kunskapskraven för årskursen. Delprov E (samtal kring texter) är det område som eleverna behärskar bäst, 98 % av eleverna når kunskapskraven inom detta område. UNationella prov i år 6, Matematik Måluppfyllelse Måluppfyllelse i kommunen för årskurs 3 i matematik är mellan 76 och 98 %. Delprov F (problemlösning) har flest elever svårigheter att nå, ungefär 25 % av eleverna behöver förstärka sina kunskaper inom detta område för att nå kunskapskraven för årskursen. Även delprov B (taluppfattning och tals användning) visar ett lägre resultat, 19 % når ej kravnivån. Inom dessa två områden behöver undervisningen utvecklas så att fler elever når kunskapskraven. Det område som eleverna behärskar bäst är taluppfattning, 98 % når kunskapskraven inom detta område. Härjedalens kommun, matematik åk 6 Samtliga - varav pojkar - varav flickor Totalt antal elever Prov-betyg A Skriv-uppgift faktatext Provbetyg B Provbetyg C Prov-betyg D Måluppfyllelse Andel elever som nått kravnivån för lägst provbetyget E är 97 % (88 st av 91). Störst andel elever har nått kraven för provbetyget D (29 %). Fler elever har nått det högsta provbetyget A (15 %) jämfört med provbetyget E (10 %). Provbetyget F står för ej godkänt resultat, vilket 3 % av eleverna i kommunen har. För elever Provbetyg E Prov-betyg F 14 st 14 st 17 st 26 st 17 st 3 st 15% 15% 19% 29% 10% 3% % 14 % 22 % 30 % 14 % 6 % % 17 % 15 % 27 % 24 % 25

26 Samtliga som inte uppnår det lägsta godkända betyget E, är skolan skyldig att utreda om eleven är i behov av särskilt stöd. - varav pojkar - varav flickor UNationella prov i år 6, Svenska Totalt antal elever 91 st, varav 3 elever genomfört prov i svenska som andraspråk, m a o 88 elever Totalt antal elever Prov-betyg A Provbetyg B Provbetyg C Måluppfyllelse Andel som nått kravnivån för lägst provbetyget E är 95 % (84 av 88). Störst andel elever har nått kraven för provbetyget C (26 %). Fler elever har nått provbetyget E (19 %) jämfört med provbetyget A (8 %). Hälften av eleverna har nått provbetygen B och C. Provbetyget F står för ej godkänt resultat, vilket 4 % av eleverna i kommunen har. Elever som riskerar att inte uppnå det lägsta godkända betyget E, är skolan skyldig att utreda, det vill säga ta reda på om eleven är i behov av särskilt stöd. Nationella prov i år 6, Engelska Härjedalens kommun, engelska åk 6 Provbetyg D Provbetyg E Prov-betyg F % 25% 26% 17% 19% 5% % 13 % 29 % 23 % 25 % 8 % % 40 % 23 % 10 % 12 % Måluppfyllelse Andel som nått kravnivån för minst provbetyget E är 92 % (84 av 91 st). Störst andel elever har nått kraven för provbetyget C (25 %). Ungefär lika många elever har nått det högsta provbetyget A som det lägsta provbetyget E, 14 % respektive 13 %. Fler elever, 22 %, har nått provbetyget B jämfört med provbetyget D, 14 %. Provbetyget F står för ej godkänt resultat, vilket 8 % av eleverna i kommunen har, 5 pojkar och 2 flickor. Elever som riskerar att inte uppnå det lägsta godkända betyget E, är skolan skyldig att utreda, dvs ta reda på om eleven är i behov av särskilt stöd. UBetyg årskurs 6 vt 2013 Antalet elever betygssatta UHärjedalens kommun - totalt Andel Lofsdalens skola 3 3,30% Furulundsskolan 2 2,20% Norra skolan 38 41,30% Funäsdalens skola 23 25,00% Ytterhogdals skola 6 6,50% Sonfjällsskolan 15 16,30% Vemdalens skola 5 5,40% Totalt % Betyg Bild Eng ID MA MU Bi FY KE GE HI RE SH SL Sv Sva HKK TK Antal satta betyg A B C D E F Saknas Totalt antal elever Provbetyg A Provbetyg B Prov-betyg C Provbetyg D Prov-betyg E Provbetyg F Summa Samtliga 91 - varav pojkar 50 - varav flickor % 24% 25% 16% 13% 8% % 22 % 22 % 16 % 16 % 10 % % 27 % 30 % 14 % 10 % 5 % Betyg Fördelning A 5,40% B 12,40% C 29,40% D 26,80% E 22,00% F 2,50% Saknas 1,40% Summa 100% 26

27 Måluppfyllelse Av kommunens samtliga elever i årskurs 6 har flest elever fått betyget C. Ungefär dubbelt så många elever har fått betyget A i jämförelse mot betyget F, dvs ej godkänt. UResultat för elever i årskurs 9 Genomsnittligt meritvärde, andel behöriga till gymnasieskolan och andel som nått målen i samtliga ämnen åk 9, 2013, Härjedalens kommun, jämförelse över tid. Kommungrupp Genomsnittligt meritvärde Andel (%) behöriga till nationellt program Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Härjedalens kommun Riket , ,5 211, ,1 76,5 77,4 79,4 Genomsnittligt meritvärde, andel behöriga till gymnasieskolan och andel som nått målen i meritvärdena med 196,9 respektive 171,9. Det är stora skillnader mellan pojkars och flickors resultat, vilket är mest tydligt på Södra skolan och Ytterhogdals skola. Ytterhogdals skolas pojkar har det lägsta meritvärdet på 158,3 att jämföra med flickornas meritvärde på 212,5. UAndel behöriga till nationellt program 84 % är behöriga till nationellt program i gymnasieskolan mot rikets 88 %. Andelen behöriga till nationellt program på gymnasiet är 100 % vid Funäsdalens skola, Sonfjällsskolans flickor samt Ytterhogdals skolas flickor. Andelen behöriga pojkar på Södra skolan och Ytterhogdals skola är lågt, 68 respektive 67 %. UAndel som nått målen i samtliga ämnen Andelen som nått målen i samtliga ämnen har ökat något från 2012, från 78,1 till 79,4 %, att jämföra med rikets 77,4 %. Fler elever lämnar med andra ord grundskolan i kommunen med godkända betyg i samtliga ämnen jämfört med riket. Funäsdalens skola och Ytterhogdals skolas flickor har 100 % måluppfyllelse. På Södra skolan och Ytterhogdals skola saknar 32 % respektive 66 % av pojkarna betyg i något eller några ämnen. Genomsnittligt meritvärde Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar 196,9 181,3 209,3 223,2 197,2 207,8 218,3 192,8 210,9 171,9 212,5 158,3 (-213,0) (-215,8) Andel (%) behöriga till 77,4 68,0 nationellt 100,0 100,0 100,0 95,5 100,0 88,9 85,7 75,0 program (-83,7) (-81,0) Andel (%) som nått målen i samtliga ämnen Funäsdalens skola Sonfjällsskolan, Hede Södra skolan Sveg 77,4 68,0 100,0 100,0 100,0 81,8 84,6 77,7 85,7 (-83,7) (-81,0) Ytterhogdals skola 100,0 67,0 58,0 100,0 44,0 samtliga ämnen åk 9, 2013, redovisat per skola UBetyg årskurs 9 vt 2013 Antalet betygssatta elever Ytterhogdals skola Södra skolan Sonfjällsskolan Funäsdalens skola Andel 12 11,80% 53 52,00% 22 21,60% 15 14,70% Siffror inom parantes: Södra skolan har fyra elever med anpassad studiegång, tre nyanlända elever och en elev som haft sin undervisning förlagd till annan ort. Totalt % Måluppfyllelse UMeritvärde årskurs 9 Det genomsnittliga meritvärdet för kommunen har minskat från 207,4 (2012) till 198,2. Högsta meritvärdet har Funäsdalens skola med 209,3 därefter kommer Sonfjällsskolan med 207,8. Södra skolan och Ytterhogdals har de lägsta 27

28 Härjedalens kommun UResultat Gymnasieskolan Antal satta Betyg Bild Eng HKK ID MA MU BI FY KE GE HI RE SH SL Sv SVA TK betyg Härjedalens gymnasium Riket Riket A B C D E Genomsnittlig betygspoäng 13 13,4 13,1 12,9 14,2 14 F Saknas Summa Meritvärde för kommunen 198,2 Andel (%) med slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år 70, ,6 76,1 85,9 75,5 Betyg Fördelning A 6% B 10% C 24% D 25% Andel (%) med grundläggande behörighet till univer-sitetsoch högskolestudier ,6 87,1 E 28% F 3% Saknas 5% Summa 100% Måluppfyllelse Den genomsnittliga betygspoängen är avsevärt mycket högre än föregående år, 14,2 mot tidigare 12,9. Årets betygspoäng är även något högre än rikets för Måluppfyllelse Av kommunens samtliga elever i årskurs 9 har den största andelen elever fått betyget E. Nästan dubbelt så många elever har fått betyget A som betyget F, dvs ej godkänt. 85,9 % har slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år, vilket är högre än 2012 då andelen var 76,1 %. Andelen med slutbetyg är även betydligt högre än rikets för Funäsdalens skola redovisar 100 % måluppfyllelse, dvs alla elever har fått godkända betyg. Vid Sonfjällsskolan i Hede är måluppfyllelsen mellan %, ämnet idrott och hälsa har 91 %. Vid Södra skolan i Sveg är måluppfyllelsen mellan %. Lägst måluppfyllelse vid Södra skolan har matematik med 79 %. Vid Ytterhogdals skola är måluppfyllelsen %, svenska och religion har 75 % måluppfyllelse, slöjd och hem- och konsumentkunskap har 100 % måluppfyllelse. Andel med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är 83,6 %, vilket är betydligt högre än föregående år då andelen var 64,0 %. Andelen med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är däremot lägre än rikets 87,1 %. Sammanfattande reflektioner Skolornas arbete med att följa elevernas kunskapsutveckling och att arbeta systematiskt med respektive verksamhets kvalitetsarbete synliggör områden som behöver förbättras. Dokumentationen ska således innehålla en redogörelse över förskolornas/skolornas resultat och en analys över vad i enhetens verksamhet som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen. Därefter ska skolornas personal besluta om vilka insatser som skall 28

29 genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. Matematiksatsningen som påbörjades 2010 för samtliga lärare som arbetar med ämnet matematik, har lett till att lärare har en bredare och djupare didaktisk kompetens. Projektet har gett lärare verktyg och ett tänk som lett till att fler elever nått målen. Matematikprojektet har övergått till ett förbättringsarbete för samtliga skolor i Härjedalen, alla skolor är med i skolverkets satsning matematiklyftet. Skola är en stor och komplex organisation med många påverkanskrafter, i en sådan organisation är uthållighet och fokus på målen viktigt. Det vi har påbörjat inom matematikämnet fortsätter därför även framöver så att arbetet ges möjlighet att nå förbättringar som är långsiktiga och som satt sig. Framtiden Minskande elevunderlag i kommunen ger anledning till dialog om lokalers användande och skolorganisering. En grupp som består av politiker, tjänstemän och fackliga företrädare har tillsatts av kommunalrådet och nämndens ordförande. Målet är att komma fram till en för kommunen bra organisation, t ex en långsiktig plan för vilka program gymnasieskolan bör ha. 29